Aktuellt NATUR- Kli-mat - Bo Thunberg Ugglekväll med snokarna Svårt leva miljövänligt. Naturskyddsföreningen

Transkript

1 Naturskyddsföreningen Forshaga NATUR- Aktuellt NUMMER 158 maj 2008 Medlemsblad för Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun FAGNING PÅ BUTORPSÄNGEN 11 MAJ ALLA ÄR VÄLKOMNA Kli-mat - Bo Thunberg Ugglekväll med snokarna Svårt leva miljövänligt

2 Innehåll Ordföranden har ordet Mat miljö och klimat Att leva miljövänligt Kallelse till årsmöte Björnforskare i Butorp Snoksidorna Fagningsdag i Butorp Natur-Ak tuellt nr NOTERAT Elen helst från vindkraft Vartannat hushåll vill helst få sin el från vindkraft visar en ny undersökning från Telge Energi. Sju av tio tror också att det är vindkraft som kommer att byggas ut mest. Listan över vilken el svenskarna vill ha: 1. Vindkraft 51 % 2. Vattenkraft 21 % 3. Kärnkraft 20 % 4. Bioenergi 7 % 5. Kolkraft 0,2 % 6. Naturgas 0 % Vindkraften toppar listan och är mer än dubbelt så populär som vattenkraften. Det är framför allt kvinnorna som vill ha vindkraft, 64 procent, mot 40 procent bland männen. Kol och naturgas kommer inte oväntat sist. Sju av tio tror dessutom att det är vindkraft som kommer att byggas ut mest under de närmaste fem åren. Nästan samtliga svarar att de skulle kunna byta till miljövänlig elproduktion om de visste att det minskade utsläppen av koldioxid. Närmare 40 procent är även villiga att betala mer för miljövänlig el. Källa: Pressmeddelande från Telge Energi Bärkassar som är nedbrytbara inte bra för miljön Många av livsmedelskedjor har börjat med nedbrytbara bärkassar för miljöns skull. Men återvinningsindustrin kan inte hantera materialet och Sanna Due avdelningsdirektör på Naturvårdsverket, har svårt att se poängen med de nya bärkassarna: Det är en dålig idé och jag tycker att man lurar konsumenterna. I värsta fall används de till matavfall och då förstörs rötningsprocesserna. Och i allra sämsta fall tänker man äh, den här bryts ner, jag lämnar den i skogen efter picknicken så jag förstår inte vitsen med dem i vårt fungerande avfallssystem i Sverige, säger hon till Sveriges Radio Vetenskapsradion P1.

3 Ordföranden har ordet... Forshaga naturvårdsförening Vårstädning Ja våren ska väl vara här - jag har sett blåsippor, vitsippor och tussilago nu, och solen har väl tittat fram nån dag och lite värme mot nån vägg har det ju varit, så då är det väl dags att VÅRSTÄDA - här hos oss handlar det nog mer om att röja! Såg ett TV-program (från USA förståss) där det handlade om en familj som mådde dåligt fykskiskt, psykiskt och var överviktiga, och problemet där bottnade i för mycket prylar sas det. Överkonsumtion - visst ligger det nåt i det, och ju mer vi äger och måste ta hand om, dess mindre tid till att njuta av det vi har gratis i naturen. Jag fick mej också några tankeställare och nya ideer i samband med Bo Thunbergs Kli-Mat föredrag - som var toppenbra tyckte jag, och så den goda maten vi fick njuta av. Hoppas det var fler än jag som blev inspirerade av detta. Det handlar mycket om att tänka närproducerat. Har du tips på lokala odlare av något slag skicka in dom till vår tidning, för de bör uppmuntras som törs satsa. VÅRSTÄDA ska vi göra i Butorp på vår äng också. Söndagen den 4 maj är alla välkomna till vår länsäng i Butorp. Redskap kommer att finnas på plats vad jag förstått, så arbetsvilliga händer, ett glatt humör och bra på fötterna är vad du kan bidra med. VÅRSTÄDAR du i trädgården, kanske det i år är dags att också skaffa en egen kompost. Då har du ju egen närodlad jord till rabatten nästa vår! Nu ska jag skynda mej att städa, så när solen och värmen kommer ska jag kunna sitta med en kaffekopp ( med KRAV- och rättvisemärkt kaffe förståss!) på altanen, i skogsgläntan eller vid sjön och bara gotta mej! Annebeth Natur-Ak tuellt nr

4 Mat Miljö Klimat...var ämnet för Bo Thunbergs föredrag vid vårt årsmöte på Hembygdsgården i Forshaga. Bo Thunberg är en känd profil i miljösammanhang. Han har under tre år varit ordförande för vår riksförening (samma jobb som Mikael Karlsson nu har) ordförande för KRAV, författare till Sinnenas landskap (Värmland) och nu aktuell med boken Matsmart, som han skriver tillsammans med likaledes kände Stefan Edman. Bo inledde med en bildkavalkad, som visade att Värmland verkligen är mångfaldens landskap både vad gäller själva naturen som vardagslivet. Sedan fick vi en bild av dagsläget vad gäller mat och miljö och en del tankar om trender och tendenser. Natur-Ak tuellt nr

5 Långväga frukost Att vår föda skickas kors och tvärs över klotet, har vi nog alla sett en artikel om. Bo kunde berätta att en normal frukost i USA faktiskt rest 240 mil!, innan den hamnar i munnen. Vi fick också reda på att en undersökning i England visat att 25% av all mat slängs och som kuriosa berättade Bo att av all isbergssallad slängs 60% enligt samma undersökning. Andra tokerier : fransk vitlök går med lastbil till Belgien flygs till Kenya där den flätas (för mycket låg lön!) flygs tillbaka till Belgien flygs till Skandinavien. Sic! Bergviksresan största miljöboven Mot bakgrund av det nämnda kan man förledas tro att vi själva bara bidrar med en liten del av miljöbelastningen. Det stämmer inte. Den sista matresan från affären till hemmet transporterar bara en liten mängd/ resa och antalet resor är otaliga. Och alltid med bil! Och hur ofta har vi inte glömt en pryl in i bilen igen och ytterligare en resa för ½ kg smör!. Forshaga naturvårdsförening Bo slutade med att mynta ett nytt begrepp REKOISMEN som innebär att det skall vara reko åt alla håll. Bra framställningsmetoder, bra arbetsvillkor för jordbruksarbetare etc runt om på jorden, inga vilseledande datummärkningar o s v. Så visst finns det hopp om vi alla hjälps åt. Text&Foto Bengt ge Allt är inte svart Allmänheten (konsumenten) har börjat vakna. Och då vaknar även handlarna. Det gäller ju att kunna sälja och kunden har som bekant alltid rätt. Därför går det åt rätt håll med ekologiska, rättvisemärkta o s v produkter. Inte minst den unga generationen är kunniga i miljöfrågor och kommer att ställa krav. Natur-Ak tuellt nr

6 Att leva miljövänligt Allt vi människor gör påverkar vår omgivning, det är ett faktum. Vi äter, transporterar oss och vi konsumerar. Medan vi gör detta använder vi resurser hämtade från den här planeten som vi omvandlar på ett eller annat sätt. Idag hänger klimathotet som ett mörkt moln på himlen och många av oss vill ändra på vår livsstil och leva mer miljömedvetet. Som enskild konsument kan man ibland bli förvirrad. Det är mycket som sägs vara miljövänligt och sedan visar det sig att det finns mycket som pekar på motsatsen. Ekologiskt odlat kaffe har visserligen odlats och hanterats miljövänligt sedan kommer transporten till Sverige med stora koldioxidutsläpp. Men vem vill leva utan kaffe? Hur ska vi då leva för att vara så miljövänliga som möjligt? Den här artikeln ger dig inga svar, den fokuserar på att det finns en debatt kring många olika inslag i vår vardag och det är inte alltid lätt att veta vad man ska välja. aldrig skulle kunna bo kvar utan sin bil. Om vi accepterar att vi människor inte kan vara utan bilen. Vad har vi då för alternativ? Finns det en bil som kan kallas miljöbil egentligen och vad innebär ordet miljöbil? Idag kan man förenklat säga att det är en energieffektiv bil med låga utsläpp som samtidigt är ren och tyst. Bilen Att bilar är miljöbovar vet vi allihop. Tyvärr har vi skämt bort oss med den frihet som bilen ger oss. Många är till och med beroende av bilen. Till exempel de som valt att bo på landsbygden där marknaden inte är lönsam för kollektivtrafik. Över hela vårt lands yta finns det många som Natur-Ak tuellt nr Idag säljs allt fler alternativbränslebilar, flexifuelbilar, hybridbilar och snåla bilar med vanliga bensin- eller dieselmotorer och målet är det samma för dem alla. Deras klimatpåverkan ska vara lägre än den som vanliga bilar ger upphov till. Det är framförallt mindre utsläpp av fossil

7 koldioxid det handlar om men också lägre utsläpp av andra ämnen som påverkar miljö och hälsa, och de ska ha måttliga bullervärden. Vilken miljöbil ska man välja När det gäller utsläpp är elbilen det absolut bästa alternativet, särskilt i tätorter, eftersom den inte släpper ut några skadliga ämnen alls. Är batteriet dessutom laddat med Bra Miljövalmärkt el så är det ännu bättre enligt Gröna bilister. Problemet är bara att det inte finns något företag som marknadsför elbilar i Sverige idag. Går man därför till näst bästa alternativet blir därför det en bil som drivs av så kallade förnyelsebara bränslen. Det handlar till exempel om etanol, biogas eller rapsmetylester (RME). Men dessa bränslen är inte problemfria, det är långt mellan tankställena. Ett alternativ är därför de så kallade bifuel-bilarna som går att köra på bensin eller diesel också. Men då ska man vara uppmärksam på att de ofta gör slut på mer bränsle när de körs på bensin. Om man inte kör en bil som går på el eller förnyelsebart bränsle så är det bästa alternativet en bensinsnål bil men då har man egentligen inte kommit så långt på vägen mot ett miljövänligt bilåkande. Lokalt odlad tomat en klimatbov? I en artikel i Göteborgs- Posten uttalar sig Johan Trouvé som är operativ chef på transportföretaget Schenker AB om det här med transporter och miljö. Han säger att en lastbil med Forshaga naturvårdsförening tomater som kör från Spanien till Sverige har ett totalt koldioxidutsläpp på 2,5 ton vilket ger ett totalt koldioxidutsläpp på 40 gram per tomat. Om man i stället räknar på 25 ekologiskt odlade tomater som fraktas från en eko-bonde i utkanten av Göteborg och som körs med vanlig bil in till centrala Göteborg så ser det i stället ut så här; bilen åker fyra mil tur och retur och ger därför ett utsläpp på tio kilo koldioxid. Det innebär i så fall att varje ekologiskt odlad tomat i ovanstående bil därför ger upphov till ett utsläpp på 400 gram koldioxid. Det i sin tur innebär då att en spansk tomat gett tio gånger mindre utsläpp trots att den fraktats längre. - Lite tillspetsat ser det ut så om man ställer globala transporter mot lokala. Ur ett renodlat klimatperspektiv så blir miljöpåverkan mindre med stora transporter. Men det finns fler aspekter. Vi vet till exempel inte hur importerade äpplen eller tomater är odlade. Hur mycket pesticider och gödsel har använts, säger Johan Trouvé till Göteborgs-Posten. I en webb-tidning, E24. se, kan man läsa att den största anledningen till att vi i Sverige Natur-Ak tuellt nr

8 inte köper mer ekologiskt odlad mat är att det är för dyrt. Om det vore billigare skulle vi köpa mer. Då skulle det kanske inte handla om 25 tomater från den lokala ekobonden utan i stället om många fler vilket i så fall innebär att fler tomater delar på koldioxidutsläppet. Miljökompensation Resebyrån Ving har gjort en webbenkät. Det var personer som svarade på frågor om sina resvanor och miljön. Det visade sig att klimatdebatten inte påverkar resandet i någon högre grad. Många är oroliga för klimatförändringarna men få kan tänka sig att ändra sina resvanor. De tycker att de gör ett gott miljöarbete hemma och därmed har de kompenserat sitt resande. 82 procent av dem som har besvarat miljöenkäten är oroliga för klimatförändringarna. 82 procent (lika många!) har inte det minsta dåligt samvete för att de flyger. 64 procent tycker att det är viktigt att välja ett miljövänligt hotell. 32 procent tror inte att det de själva gör har någon betydelse alls för miljön som helhet. 16 procent säger sig ha större intresse för att tågsemestra och att göra av stånds mässigt kortare resor nu än tidigare. Hur gör man? Ska man tanka bilen med etanol eller är det bättre att köpa en bensinsnål bil? Vad spelar det för roll om tomaterna rest från Spanien eller kommer från en eko-bonde i närheten när varje eko-tomat ger upphov till mer koldioxidutsläpp än tomaterna som rest längre? Är det bra att döva sitt samvete med att köpa utsläppsrätter när man ska flyga? Kommer verkligen strömmen från vindkraftverk om man väljer att köpa grön el? Ja frågorna är många svaren likaså. Var och en kan vi göra något och det är bättre än inget. Källor Vägverket,Automotorsport.se, Gröna bilister, E24.se, Göteborgs- Posten Cicci Wik Artikeln är även publicerad i tidningen Miljö&Hälsa nr ( EU:s handel med utsläppsrester kommer att göra resandet dyrare men det handlar inte om några stora pengar, kanske inte mer än kronor per resenär. Via Naturskyddsföreningens hemsida kan den som vill köpa utsläppsrätter och många som ska flyga gör det för att väga upp det dåliga samvetet som resan ger. Natur-Ak tuellt nr

9 Nya medlemmar Forshaga naturvårdsförening Jan-Olof och Solveig Jonzén Örnvägen 17 i Deje Malou Pettersson Slottsvägen 5H i Forshaga Mikael, Annika, Michaela, Ronja, Matteus Thyberg Lindåsgatan 10 i Forshaga Per-Olof och Sonja Wallin Forsgatan 14 i Forshaga Torbjörn Åhlrud Bävergatan 8 i Forshaga Välkomna till Forshaga Naturvårdsförening! Vill du bli aktiv i Naturskyddsföreningen kan du kontakta någon av oss i styrelsen. Du hittar oss på sidan 15! /Cicci Wik På programmet... Lördag 24 maj - Forshaga-dagarna Forshagakretsen planerar att delta i Folkets Park. Mer information om detta kommer i Forshaga-Dejebladet och på kretsens hemsida Blomstervandring i juni Datum kommer att fastställas senare tillsammans med Botaniska föreningen. Mer information om detta kommer i Forshaga-Dejebladet och på kretsens hemsida. Kanot-utfykt 30 augusti För anmälan och mer information kontakta: Thomas Andersson thomas.paa@telia.com eller Per-Ove Fall per-ovefall@telia.com. Natur-Ak tuellt nr

10 Stjärnor blev ugglor Kvällen var alltför disig när ett 15-tal natursnokar, föräldrar och ledare skulle ut på stjärnkväll med mig, Tommy Svensson, därför tog man till plan B, ugglekväll. På parkeringen vid Apertins herrgård utanför Kil samlades vi för att lyssna till ugglornas hoanden. Vi hade bara gått över hängbron vid Apertin och svängt runt restaurangen när en uggla gav sig till känna Hoo hohoho hooooo Jodå, kattugglan var vaken. Vi fortsatte på den smala grusvägen som går bakom herrgården och hela tiden hörde vi kattugglan. Vi kom fram till en stor vändplan där vi stannade någon minut. Ett nytt läte hördes, det lät som en blandning mellan en vissling och en jamande katt. Oscars mamma kollade i fågelboken, det var kattugglehonan som svarade på hanens hoande. De mindre snokarna tyckte nog det var lite spännande i mörkret med ficklampor och ugglorna. Efteråt smakade den medhavda fikan gott i kvällsmörkret. Tack Gunnel, Cecilia, föräldrar och natursnokar för en härlig kväll och ett GRATTIS till Forshagasonen Stefan Holm som vann VM guld i höjdhopp allt medan ugglorna hoade. Tommy Stjärnklart Svensson Natursnokarnas program Söndag 11 maj klockan Stjärnornas hus! Jan Eriksson blir vår guide bland stjärnor och planeter. Söndag 1 juni klockan Får och fårvallning hos Åsa Sörlin på Solbergs gård i Mölnbacka. Som vanligt träffas vi cirka två timmar per gång och försöker i möjligaste mån ordna samåkning. Ha oömma kläder och ta med fika och sittunderlag. Hör av er inför varje träff så vi vet om ni kommer eller inte. Välkommen till Natursnokarna i Forshaga! Gunnel Jedvik Cecilia Pärn Tel Tel Natur-Ak tuellt nr

11 Kattugglan Forshaga naturvårdsförening Utseende: Kattugglan har ljusgrå ögonkretsar med svartaktiga fjäderspolar, framåt med svarta strålfjädrar. Regnbågshinnan är mörkbrun. Fågeln har mörkbruna längsgående fläckar på ovansidan och är däremellan finspräcklig på tvären av brunt, rostgult, grått och vitt. Undertill är den vitaktig med svartbruna, i kanterna i rostgult vattrade, fläckar, och på undergumpen är den vit med bruna pilfläckar. Vingarna har bruna och rostgrå, otydligt fläckiga tvärband. Den har stora, vita fläckar på skuldrorna och de större vingtäckarna. Stjärten har tvärband som är marmorerade med brunt och rostgult och vitaktig spets. Honan är mera rödbrun och dess grundfärg på undersidan är rostgulaktigt vit. Kroppslängden är cm, vingspannet cm. Den väger gram. Läte: Hannens läte är tjutande, honans däremot mera skrikande. Utbredning: delad i två vitt skilda delar, en i Europa och en i Östasien. Fastän kattugglan föredrar lövskog och blandskog förekommer den även i barrskog och kulturlandskap. Även i stadsområden kan den förekomma i parker. Kattugglan, som finns i Sverige norrut till mellersta Norrland, är den vanligaste av Sveriges ugglor tillsammans med pärlugglan, och finns under sommaren i skogarna, särskilt i täta lövskogar med gamla ihåliga träd. Fortplantning: Sina tre till fyra vita, nästan runda ägg lägger den i ett övergivet kråk- eller korpbo, ett ihåligt träd, en klipprämna eller liknande. Kattugglan utnyttjar också gärna för ändamålet uppsatta holkar. Beteende: På dagen håller den sig gömd. Först i skymningen beger den sig ut på jakt. Vintertid kommer den fram till bostadsområden och påträffas också i städerna. Då påträffas den ofta i torn, lador och andra byggnader. Kattugglan flyger ljudlöst, eftersom dess vingpennor är mycket mjuka och böjliga. Den äter råttor, möss, sorkar, grodor, ödlor och skalbaggar. Folktro: Enligt gammal svensk folktro bebådar kattugglans läte väderskifte. Källa: sv.wikipedia.org/wiki/ Kattuggla Natur-Ak tuellt nr

12 Välkomna till en Fagningsdag på Butorpsängen 11 maj Forshaga Naturvårdsförening och Naturskyddsföreningens länsförbund i Värmland bjuder in alla medlemmar till en fagningsdag på Butorpsängen. Redskap finns på plats och det kommer att finnas kolbullar. Den som vill får även höra Aina berätta. Välkomna! Ängen som ligger i norra delen av Forshaga kommun, närmare bestämt i Butorp har varit betesvall tidigare. I sju år har den blivit omskött av familjen Amandusson-Bergkvist. Ängen har aldrig inventerats men enligt familjen finns det liljekonvalj, kattfot, stor blåklocka och ormrot. En klar bäck rinner genom ängen och på andra sidan bäcken har det funnits en humlegård för ölframställning. Ormroten är en av de ängsväxter som redan idag finns på ängen i Butorp. Vi hoppas på många fler. I anslutning till ängen finns även en restaurerad så kalllad rökbastu, där röktes bland annat fläsk och kött förr. Vår förening ska tillsammans med Naturskyddsföreningen i Värmlands länsförbund och Östergårdarnas Byalag sköta om ängen. Tanken är att medlemmar från hela Värmland ska kunna bjudas in till olika aktiviteter där. Tidigare erfarenheter av att sköta en äng har visat att sådana aktiviteter kan ge fler medlemmar. Det är även ett tillfälle för barn- och familjeaktiviter. Tanken är att aktiviteterna ska ge tillfälle för diskussioner om jorudbrukets produktion och produktionsmetoder på samma gång som den biologiska mångfalden bevaras. När två år har gått finns planer på att Forshagakretsen 12 Natur-Ak tuellt nr

13 och Länsförbundet tillsammans har fått ihop så mycket material att man kan skapa en folder om ängsarbete. Ansvarig i Naturskyddsföreningen i Värmland för Butorpsängen är Kerstin Alm kerstin.alm@ naturskyddsforeningen.se Bilden till vänster och nedan är hämtade från Riksföreningens ängskurs i Mattila, Torsby, Instruktören Kjell Gustavsson visade och berättade för kursdeltagarna om lien, orvet och tekniken. Fagningsdag 11 maj Cicci Wik Plats: Ordenshuset i Butorp kl Klädsel: oöm och efter väderlek Ta med: fika, ett glatt humör och gärna tubkikare. Jan Bergqvist berättar om ängens fåglar.aina Amandusson berättar om ängen. Även kolbullar utlovas! Fiskekort finns till försäljning! Varmt välkomna önskar Forshaga Naturvårdsförening Naturskyddsföreningen i Värmland och Östergårdarnas Byalag Natur-Ak tuellt nr

14 Inkorgen Det har kommit några mail till redaktionen den senaste tiden: Hej! Det börjar dra ihop sig till tjäderspel ute i markerna och i år är min önskan att för första gången få förmånen att uppleva det i verkligheten. Jag har hört mig för om spelplatser i närheten av Kil- Forshaga men gått bet. Därför kontaktar jag dig i egenskap av aktiv i naturskyddsföreningen i regionen, då du kan ha kunskap om det här. Om inte du kan svara kanske du kan vidarebefordra mitt spörsmål eller tipsa mig om någon annan jag kan kontakta. Tacksam för svar. mvh Jonas Har du ett bra svar till Jonas så får du gärna maila det till mig så vidarebefordrar jag det till honom. E-post: cicci@cvea.net Redaktörn Hejsan! Jag trändade vid Abborrtjärn i tisdags. Allt är plantage och jag blev ledsen av att springa i detta makabra landskap. Jag har inte uppfattat det så tidigare, då mest hänsyn tagits närmast vägen och omfattningen förtäckts med en smal träd ridå (som en sovjetisk kuliss). Abborrtjärn mäts ju och klassas som ett av landets bästa badvattenkvaliteter, om avverkningarna ger tydligt utslag i kommunens vattenkvalitetsmätningar, så kanske det finns god anledning att avkräva ansvar från markägaren. Egentligen är det förutsättningarna för biologisk mångfald som det är värst för, men för gemeneman och kommuns politiker och tjänstemän är nog stoltheten för ett av Sveriges bästa badvatten ett väldigt starkt argument. Avsändare: anonym Vill du ha tips på vad man kan använda vår morikka till så kan du läsa om Hästskoholmen på nästa sida. Där finner du ett recept på krabbelurer. Det är sådana som syns på bilden nertill. Natursnokarnas sidor innehåller fler tips... Prova vår Morikka! Så här ser den ut, föreningens egen morikka. Vill du prova kan du höra av dig till Gunnel Jedvik och boka den. Ring Du kan även kika på kretsens hemsida. Krabbelurer Foto Cicci Wik 14 Natur-Ak tuellt nr

15 Forshaga Naturvårdsförening Styrelse Verksamhetsår 2008 Ordförande Annebeth Mangsbo Prästgårdsvägen Deje Sekreterare Thomas Andersson Gärdesgatan Forshaga Kassör Inger Nygård Norra Lundgatan Forshaga Ordinarie ledamöter Cecilia Pärn Norra Parkgatan Forshaga Sven-Erik Dahl Ängarna Svensudda Deje Per-Ove Fall Älvgatan Forshaga per-ovefall@telia.com Cicci Wik Lingonstigen Forshaga cicci@cvea.net Suppleanter Synnöve Kilhage Visterud Forshaga synnowe.kihlhage@forshaga.se Anders Bygert Öjenäs Prästgård Forshaga Revisorer Bengt G Jonsson Norra Parkgatan Forshaga bj@jordabyran.se Kurt Larsson Lyckanvägen Deje Revisorsuppleant Bengt-Erik Jonsson, Lövgatan 6, Forshaga Valberedning Bengt Ge Jonsson Norra Parkgatan Forshaga bj@jordabyran.se Gunnel Jedvik Forsg Forshaga Tidningen NATURaktuellt hemsida: Redaktör/Ansvarig utgivare: Cicci Wik Cvea Kommunikation Lingonstigen Forshaga Telefon Mobil: E-post: cicci@cvea.net Tryckt hos Forshaga Kommun Utkommer cirka fyra gånger per år Når minst 200 hushåll i Forshaga kommun Omslagsbild: Naturskyddsföreningens Ängskurs i Mattila sommaren 2007 Foto: Lena Karlsson Natur-Ak tuellt nr

16 Vill du också bli medlem i Naturskyddsföreningen? Om du har tillgång till internet-uppkoppling är det enklaste sättet att bli medlem att gå in på och anmäla sig. Om du inte har datorvana och/eller inte har internet kan du skriva eller ringa till något av Naturskyddsföreningen kanslier: Naturskyddsföreningen i Värmland Gjuteriet Verkstadsgatan Karlstad Telefon: Naturskyddsföreningen Stockholm Rikskansli Box 4625, Åsögatan Stockholm E-post info@snf.se Tel Fax Forshaga Naturvårdsförening Du kan också kontakta någon i styrelsen för Forshaga Naturvårdsförening. Kontaktuppgifter finner du på sidan 15 i den här tidningen. Svenska Naturskyddsföreningen behöver ditt stöd. Är du med och gör vårt arbete möjligt är det ett säkert sätt att bidra till en bättre miljö för oss och våra barn. Vi har kunskapen och kompetensen för att se hoten, ta fram lösningar på problemen och tvinga politiker och makthavare att lyssna. Och vi har en lång lista med konkreta resultat som visar att vårt sätt att arbeta är effektivt. Källa: 16 Natur-Ak tuellt nr