Anläggningsteknik. Förlänga livslängden Erfarenheten från tidigare utförda reparationer

Transkript

1 Anläggningsteknik ETT NYHETSBREV FRÅN NUMMER 1 MARS 2009 Vattenkraftföretagen (Vattenfall AB Vattenkraft, Fortum Generation, E.ON Vattenkraft Sverige AB, Skellefteå Kraft AB, Statkraft Sverige AB, Jämtkraft AB, Sollefteåforsens AB, Karlstads Energi AB, Jönköping Energi AB) har via Elforsk stöttat forskning och utveckling inom det betongtekniska området sedan början av 90-talet. Sedan januari 2007 finns det också ett gemensamt betongtekniskt program på Elforsk för kärnkraften som finansieras av Vattenfall AB, Forsmarks Kraftgrupp, Ringhals, OKG, Strålsäkerhetsmyndigheten SSM samt av Teollisuuden Voima Oy (TVO) i Finland. Utgångspunkten för dessa satsningar är att i takt med att våra betongkonstruktioner åldras, kommer förnyelser att få ökad betydelse för både vattenkraften och kärnkraften. Vatten- och kärnkraftindustrin har stora investeringsprogram som pågår, samtidigt som reparation, uppgradering och statusbedömning av befintliga betongkonstruktioner i dessa tillämpningar är relativt nytt. Det finns goda möjligheter att genom FoU bidra med förbättrade tekniska lösningar, mer kvalificerade bedömningar när åtgärder bäst bör göras samt minskade kostnader. Rusfors torrläggning istället för undervattensgjutning I Vattenfalls Skador och ombyggnation Vid Vattenkraftsdammen Rusfors i Umeälven 3 mil uppströms Lycksele reparerades utskov och den energiupptagande bassängen då skador uppkommit på grund av erosion. Eventuellt har erosionsskadorna skett i kombination med frostsprängning. Utöver de reparationer som åtgärdades gjordes i samband med torrläggningen viss ombyggnation av utskovet. anläggning Rusfors genomförs reparation av energiomvandlarbassängen samt ombyggnation av utskovet. Istället för att använda undervattensgjutning torrlades utskovet och bassängen nedströms och konventionell betonggjutning har använts Förlänga livslängden Erfarenheten från tidigare utförda reparationer har visat att undervattengjutna reparationer kan motstå nötning och erosion sämre än vanlig betong. Elforsk har därför nyligen finansierat ett forskningsprojekt där nötning på undervattensgjuten betong kommer att undersökas och utvärderas. Forskningsprojektet kommer att utföras under För att säkerställa en lång livslängd på reparationen av skadorna i Rusfors har reparationen utförs i torr miljö genom att en fångdamm byggdes för att stänga ute vattnet. Fördelarna med fångdammen är, förutom att möjliggöra användandet av konventionell gjutning med, att inspektioner av skadorna och avverkning av betongen kan göras med konventionella metoder. Entreprenören uppskattar att kostnaden för fångdammen fördyrade projektet med ca 50% jämfört med om undervattensgjutning hade använts. Vattenfalls Erik Nordström är övertygad om att detta är rätt metod att använda i Rusforsfallet. Framför allt vid betongytor som är utsatta för kraftig erosion kan livslängden blir kort med undervattensgjuten betong. I Rusfors, där det var relativt enkelt att torrlägga, kommer utskovet och bassängen hålla i många år, säger Erik Nordström. Erik Nordström är dessutom initiativtagare till forskningsprojektet om nötning på undervattensgjuten betong Arvid Hejll Vår ambition är att nyhetsbrevet ska ge ett axplock av aktuella betongprojekt av relevans för intressenterna kring Elforsks betongprogram och förmedla kontaktvägar för sådant som eventuellt är av fördjupat intresse för dig som läsare. Cristian Andersson, Elforsk (programområdesansvarig Vattenkraft) Lars Wrangensten, Elforsk (programområdesansvarig El- och värmeproduktion) Figuren visar fångdammen samt avverkning med vattenbilning inför ombyggnationen av utskovet. FAKTA Byggår 1962 Aggregat Kaplan Effekt 45MW Årsprod. 184 GWh Fallhöjd 12.3 m Ägare Vattenfall

2 IT-baserad handbok för betongreparation; Betongreparation.se De svenska betonghandböckerna har mycket hög status i svensk byggbransch och är på många sätt normbildande. Den befintliga volymen Betonghandbok Reparation är inget undantag och refereras till bl.a. i Bro Till skillnad från de övriga handböckerna har den nuvarande reparationshandboken inte omarbetats utan finns fortfarande med sin första utgåva som färdigställdes Därefter har nya tekniker utvecklats, nya normer och ny kunskap kommit fram. Bland annat har en hel ny serie med standarder inom reparationsområdet (SS-EN 1504 del 1 till 10) och betongstandarderna SS-EN och SS tillkommit. Flera stora europeiska och nordiska forskningsprojekt med tungt svenskt deltagande har även genomförts, de senaste i raden är Norecon och Rehabcon som båda avslutades För att få ut allt detta nya tog de svenska deltagarna i Rehabcon initiativet till att utveckla en IT-baserad handbok för betongreparation; Betongreparation.se. Att den är IT-baserad möjliggör kontinuerliga uppdateringar när nya rön kommer fram. Slutmålet är att skapa en handbok som kan vara ett stöd för förvaltare, konsulter och entreprenörer från det att en skada påträffas fram till kontroll av den utförda reparationen. Handboken utgår från den besluts- och genomförandeprocess som definierades i Rehabcon. Där anges flera viktiga moment som kommer att belysas i Betongreparation.se. Inspektion Tillståndsbedömning Krav och normer Reparations- och uppgraderingsmetoder Utvärdering och val Utförande och kontroll Övervakning och utvärdering Det arbete som har genomförts fram till nu har fokuserat på att utveckla IT-verktyget och delmomenten Reparations- och uppgraderingsmetoder och Utförande och kontroll. När detta är helt klart kommer handboken att publiceras på www. betongreparation.se och till stor del motsvara det innehåll som finns i nuvarande Betonghandbok Reparation. Därefter kommer Betongreparation.se kompletteras och fyllas på med nya moduler så att hela reparationsprocessen kan belysas. När alla moment är klara kommer Betongreparation. se att beskriva samtliga delmoment. Inspektion och tillståndsbedömning För en förvaltare är det centralt att utföra rutininspektioner med jämna intervall. Upptäcks en brist eller skada genomförs en mer omfattande tillståndsbedömning. Enligt SS- EN skall en reparation alltid föregås av tillståndsbedömning. Betongreparation. se kommer att beskriva rutininspektioner med avseende på innehåll och genomförande. För tillståndsbedömning beskrivs krav på innehåll, kompetens och vilka frågor den skall ge svar på. Det pågående arbetet med att ta fram en ISO standard följs och implementeras. Krav och normer Ägaren och samhället ställer olika krav på konstruktioner. Dessa kan t.ex. röra säkerhet, miljö, estetik, tillgänglighet, etc. Uppfylls inte dessa måste åtgärder vidtas. Betongreparation.se kommer att ge en sammanställning av krav som är bindande (ställda av samhället) och krav och normer som är rekommendabla. Även en checklista på andra krav som i vissa situationer kan vara lämpliga kommer presenteras. Reparations- och uppgraderingsmetoder För varje typ av skada och skadeorsak finns ett antal möjliga reparationsmetoder. De metoder som är möjliga i det aktuella fallet måste identifieras av ägaren eller dennes konsult. Ett beslutsunderlag sammanställs med metodernas för- och nackdelar. Betongreparation.se kommer att beskriva olika reparationsmetoder och tekniska lösningar i flera nivåer, med ökande detaljeringsgrad. Utvärdering och val Vid utvärderingen skall ägaren väga samman tekniska, ekonomiska och andra faktorer och fatta ett beslut om vilken reparationsmetod som skall väljas utifrån det underlag som tagits fram, ofta av en konsult. Det finns systematiserade metoder till hjälp vid beslutsprocessen. T.ex. har en metod tagits fram inom EU-projektet Rehabcon. Med bas från Rehabcon kommer Betongreparation.se att beskriva beslutsprocessen så att ad hoc beslut undviks. Utförande och kontroll Den metod som väljs skall detaljprojekteras, utföras och kontrolleras. I Betongreparation.se kommer olika reparationsmetoder och tekniska lösningar beskrivas i flera nivåer, med ökande detaljeringsgrad. Olika avsnitt kommer att beskriva projektering, upphandling, utförande och kontroll. Övervakning och utvärdering Betongkonstruktionen kan efter reparation övervakas för att utvärdera om förväntad funktion erhållits, samt vilken inverkan reparationen har på den ursprungliga konstruktionen. Erfarenheter från övervakning är värdefull vid val av framtida reparationer. Betongreparation.se kommer att beskriva metoder och system för övervakning av betongkonstruktioner med omfattande stöddokument och referenser till befintlig litteratur och tidigare övervakade objekt. IT-verktyg Att använda Betongreparation.se är gratis, men företag, myndigheter och andra organisationer kan även betala för att få en egen del av domänen att förfoga över. För att materialet skall kunna användas av många olika aktörer med olika behov av information så presenteras materialet med ökande detaljeringsgrad. Först presenteras ämnet övergripande, vilket då kan vara en tillräcklig informationsgrad för den som endast vill orientera sig om ämnesområdet. På så vis kan olika aktörer med olika behov finna information som passar dem. När det är praktiskt och upphovsrättsligt möjligt är även litteraturreferenser tillgängliga i pdf-format för fördjupningsläsning. Den del som ett företag, myndighet eller annan organisation kan förfoga över kan endast personer som tilldelas inloggningsuppgifter från organisationen komma åt. Även här finns alltid handboken i sin helhet, vilket är den officiella versionen som alla kommer åt och som man kan referera till. Samtidigt kan organisationen skapa en egen skräddarsydd handbok med den information som anses vara relevant för organisationen eller för ett visst projekt. För organisationen finns även möjlighet att lägga in eget material, t.ex. erfarenheter från tidigare genomförda projekt, som endast är synlig för de användare som organisationen tilldelat rättigheter. Som slutanvändare finns en möjlighet att välja ut avsnitt, ändra ordningen på dessa och spara och skriva ut dem. Som slutanvändare finns en möjlighet att välja ut avsnitt, ändra ordningen på dessa och spara och skriva ut dem. Projektorganisation Initiativtagarna till Betongreparation.se, som även bildat en referensgrupp, är CBI Betonginstitutet, Lunds Tekniska Högskola, Banverket, Vattenfall AB, Vägverket, Sika Sverige AB. Under projektets gång har även SABO kommit med i referensgruppen. Projektledare är Manouchehr Hassanzadeh, Vattenfall Research & Development AB och Mårten Janz, EnergoRetea (tidigare CBI Betonginstitutet). Arbetet har finansierats av Banverket, Elforsk, Vägverket och Rebet. Mårten Janz Energoretea

3 Tre projekt om vindkraft och betong Betong för vindkraftverk Projektet startades och är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall och Lunds Tekniska Högskola, Avdelningen för Byggnadsmaterial. Projektets syfte är att ta fram specifikationer för betongsammansättning och betongarbete vid produktion av Vindkraftverk. Målsättningen är säkerställa produktion av beständiga betongkonstruktioner både i havs- och landmiljö. Dokumentet utformas på ett sådant sätt att det kan användas vid anbudsförfarande samt produktion och efterkontroll av Vindkraftverkens betongkonstruktioner. Projektet avslutas våren Katodiskt skydd av vindkraftsverksfundament Projektet startades och är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall och Swe-rea/KIMAB. Undersökningen syftar till att klargöra hur de katodiska skydden för vindkraftsfundament bör vara utformade för framtida vindkraftsparker. Resultatet ska utgöra ett underlag (Dokument) för beställaren så att rätt krav kan ställas i en upphandling. Projektets genomförande består av ett antal delmoment bl. a. mätningar och besiktningar i Lillgrund och Samsö. Projektet avslutas våren Självläkning och sprickor i betong i aggressiva miljöer Projektet startades och är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall, Skanska, Lunds Tekniska Högskola och CBI Betonginstitutet. Projektet utförs i 2 etapper: Etapp 1. Klargörande undersökning. Enbart sprickor som uppstår under produktion av konstruktioner i starkt fukt- och/eller havsvattenbelastad armerad betong simuleras Etapp 2. Total undersökning. Genomförs om det visar sig att etapp 1 ger lovande resultat. Fler täckskikt, fler bindemedel och fler miljötyper inkluderas. Etapp 1 pågår just nu och avslutas under Målet med projektets etapp 1 är: att undersöka om och under vilka betingelser sprickor i armerade betongkonstruktioner kan läka samman på ett sätt som ger god beständighet hos konstruktionen att undersöka kvaliteten (tätheten mot fukt och kloridjoner) hos den själv-läkta sprickan att bedöma livslängden (tiden fram till start av armeringskorrosion) hos den självläkta sprickan. Manouchehr Hassanzadeh Dokumentet behandlar bl.a: hur den katodiska skydden dimensione ras, med beaktande av sekundära kon struktioner vilka delar som skyddas med det ka todiska skyddet lämpligt monteringssätt för anoder för- och nackdelar samt risker med olika typer av katodiska skydd metodik för löpande funktionskontroll typ av katodiskt skydd specifikt för transformatorfundamentet.

4 Förstärkning av erosionsskydd vid Hällby kraftverk Hällby kraftverk ligger vid Ångermanälven i Sollefteå kommun, ca 30 km uppströms Junsele samhälle, Västernorrlands län. Kraftstationen ägs av Gulsele AB och förvaltas av E.ON Vattenkraft. Kraftstationen togs i drift Anläggningen har klassificerats som tillhörande konsekvensklass 1A enligt RI- DAS och flödesdimensioneringsklass I enligt Flödeskommittén. Det ursprungliga erosionsskyddet identifierades i FDU och efterföljande besiktning som en potentiell svaghet då stenstorleken inte uppfyllde de krav som ställs i RIDAS. Det beslutades därför att erosionskyddet skulle förstärkas. Åke Nilsson, Vattenfall PC, kontaktades för projektering av förstärkningsåtgärderna, vilket utförts på bästa sätt. Efter en hel del diskussioner valdes ett förstärkningsalternativ där ursprungligt erosionsskydd behölls och fick utgöra övergångslager. Det nya erosionsskyddet har byggts upp med följande delar, se Figur 1: Figur 2 Utläggning av massor utfördes med grävmaskin med lång räckvidd försedd med GPS Ett upplag (stödbank) för erosionsskyddet las ut under vatten, ca 2 m under sänkningsgräns, av tvättat mm stenmaterial. Zon 1, stenmaterial med Dmin 550 och Dmax 700 mm som las ut under vatten. Zon 2, ungefärlig skvalpzon, Dmin 550 och Dmax 1500 mm las ut både i och över vatten. Zon 3, utfördes i två lager med det yttre lagret av stenmaterial med Dmin 750 och Dmax 1100 mm, las ut i torrhet. Denna zonindelade utformning valdes för att lägga de största stenarna mellan sänkningsoch dämningsgräns där ispåverkan är som störst. Överstort stenmaterial har medvetet valts för att kunna minska kravet på stenarnas orientering, framför allt för den del av erosionsskyddet som las ut under vatten, men det eftersträvades att längdaxeln skulle ligga vinkelrätt mot dammens uppströmsida så långt som materialet tillät. Erosionsskyddet las ut med en grävmaskin med lång räckvidd och som var utrustad med GPS, se Figur 2. Arbetsgången var att först fylldes en provisorisk bank ut på en lagom sträcka som grävmaskinen kunde gå på, varefter stödbanken fylldes ut. Innan erosionsskyddet las ut så provbelastades stödbanken parallellt med släntlutningen genom att grävmaskinen tryckte på stödbanken. Därefter las erosionskyddet ut med de olika stenfraktionerna varefter man började om med den provisoriska banken. Zon 1 Stödbank Zon 2 Zon ,5 +292,5 Arbetet påbörjades i första veckan i augusti och slutfördes i mitten av oktober, ca tre veckor före ursprunglig projekttidplan trots betydande mängdökningar. Entreprenaden utfördes av Vägverket Produktion med ett utmärkt resultat, mycket tack vare en synnerligen kompetent och intresserad grävmaskinist. Figur 1 Principuppbyggnad av erosionsskyddet med dess olika zoner FAKTA ca m 2 erosionsskydd ca m 3 bergmaterial inklusive stödbank ca 2,5 mån byggtid ca 5,5 Mkr byggkostnad inklusive proj. Projektör: Vattenfall PC Entreprenör: Vägverket Produktion UE: Sigurd Sand, Sundbergs Åkeri, Rogers Gräv Lärdomarna från detta projekt har varit: utläggning av erosionsskydd under vatten utan störande grumling och med tillfredställande resultat är fullt möjligt betydande mängdökningar, framför allt i stödbanken, pga. korrigering av dammlinje, ökad materialåtgång vid provbelastning, mm. maskinförarnas kompetens är helt avgörande för kvalitén på det färdiga erosionsskyddet. Carl-Oscar Nilsson E.ON Vattenkraft

5 Korrosion på stål i betong i kylvattenvägar Kylvattenvägarna vid våra kärnkraftanläggningar består av armerade betongkonstruktioner och bergförstärkta delar förutom rena bergtunnlar. Dessa har fungerat relativt väl, med begränsade underhållsinsatser, under mer än 30 år i en svår miljö. Skador har dock förekommit och önskemål föreligger om ytterligare års livslängd. Det föreligger en uppenbar risk att det kommer att krävas ett betydligt större underhåll i framtiden, om man inte väljer att utföra precisa, förebyggande underhållsinsatser för att kunna säkerställa fortsatt drift utan risk för stillestånd. Detta är bakgrunden till projektet som drivs av Elforsk med finansiering från SSM, Ringhals, Forsmark, Oskarshamn och TVO med Swerea/KIMAB och Lunds Tekniska Högskola, avdelning Byggnadsmaterial som utförare. Projektet är uppdelat i tre delprojekt och syftar till att klarlägga följande frågeställningar: 1 Varför är det så höga kloridhalter i betongen trots förhållandevis låg salthalt i kylvattnet? 2 Hur höga kloridhalter krävs egentligen för att korrosion skall initieras? ( tröskelvärden ) 3 Finns det risk för korrosion i konstruktioner där betongen är vattenmättad? Varje delprojekt inleds med en litteraturstudie där dagens kunskapsnivå fastställs. I delprojekt 1 och 3 utförs även erfarenhetsinsamlingar från anläggningsägare. Höga kloridhalter För att förklara uppkomsten av höga kloridhalter, mycket högre än vad som förväntas från den aktuella koncentrationen i havsvattnet och normal kloridbindning hos betongen, genomförs också en fördjupad tillståndsbedömning i Ringhals. I denna undersökning kartläggs klimatpåfrestningarna. Parallellt kartläggs hur betongkonstruktionerna har reagerat på dessa klimatpåfrestningar, i form av kloridinträngning respektive urlakning, genom att mäta upp kloridprofiler och alkali/kalciumprofiler på representativa platser som komplement till redan genomförda undersökningar. Metodik för att fastställa tröskelvärden Under snart 30 års tid har försök gjorts att fastställa tröskelvärden för armeringskorrosion. Teorin bygger på att man efter en inkubationstid uppnår ett tröskelvärde. Därefter Provtagning i kylvattenväg startar ett propageringsskede. Spridningen i rapporterade tröskelvärden har dock varit stor. Orsaken till detta är sannolikt att propageringshastigheten kan variera från noll till mycket hög beroende på de yttre miljöfaktorerna. Om vi bortser från korrosionsbefrämjande faktorer som aktiv/passiv-celler, galvanisk inverkan och olämplig ballast är det med största sannolikhet betongens fukthalt som bestämmer korrosionshastigheten i propageringsskedet. Vid låg fukthalt begränsas korrosionen av hög resistans i korrosionscellen och vid hög fukthalt är syretillförseln den begränsande faktorn. Vid en viss fukthalt bör således korrosionshastigheten ha ett maximum. För att kunna fastställa relevanta tröskelvärden bör man därför börja i andra änden, nämligen att fastställa betingelserna då propageringshastigheten är mätbart hög. När väl detta är gjort kan tröskelvärden för t.ex. kloridhalt studeras under förhållanden då tolkbara resultat erhålls (konstant fukthalt). Syftet med projektet är att ta fram en metodik för hur tröskelvärden bör fastställas på ett entydigt sätt. Metodiken bygger på att tröskelvärdena ska bestämmas på betongprover där den yttre miljön, primärt den relativa fuktigheten, är mycket noggrant kontrollerad och reglerad till en nivå där korrosionshastigheten i propageringsfasen är som högst. Laboratorieförsök pågår. Korrosion på stål i vattenmättad betong Det är väl känt att för betongkonstruktioner i vatten är splashzonen den del som löper störst risk att utsättas för armeringskorrosion. Här sker en anrikning av kloridjoner och tillgången på syre är god. Under vattenlinjen är rapporterade korrosionsskador mer ovanliga. Tröskelvärdet för initiering med avseende på kloridhalt är passerat men propageringen sker med låg hastighet eftersom transporten av syre in till armeringen i vattenmättad betong är begränsad. Det faktum att skador förekommit på armering i vattenmättad betong och att mängden information om problemet i litteraturen är begränsad motiverar att frågan studeras närmare. Syftet med delprojektet är att identifiera och kvalitativt bedöma betydelsen av olika tänkbara mekanismer för armeringskorrosion i vattenmättad betong. Genom detta arbete identifieras de troligaste orsakerna till inträffade skadefall. I ett efterföljande projekt verifieras de teoretiska modellerna genom experimentella försök och/eller undersökningar/inspektioner i kylvattenvägarna på de aktuella verken. BertilSandberg sverea KIMAB

6 Biprodukter i anläggningsbyggande Vid Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås planeras just nu för en ny bränsleplan som ska anläggas under vintern Den anläggs med hjälp av slaggrus från Vattenfalls avfallsförbränning. Slaggrus från avfallsförbränning är ett material som ännu inte har funnit någon långsiktigt hållbar användning utanför deponier. Materialet har stor potential att fungera väl i anläggningsbyggande. Därför har ett industridoktorandprojekt startat under hösten i samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Vattenfall Research & Development för att utveckla hantering, behandling och användning av slaggrus från avfallsförbränning. Ett demonstrationsprojekt har startat i samarbete mellan Mälarenergi och Vattenfall där slaggrus från Vattenfalls avfallsförbränning används för att bygga en bränsleplan enligt Mälarenergis koncept. Detta för att visa hur slaggrus fungerar i bundna lager i anläggningsbyggande. Resultaten kommer att följas upp noga både med avseende på tekniska och miljömässiga egenskaper. Bränsleplanen byggs under vintern 2009 och instrumenteras med lysimetrar för lakvattenuppsamling. Mälarenergi använder idag sina torv- och biobränsleaskor i containerhanteringsytor, bränsleplaner och andra ytor. Sedan 2003 deponerar de inga askor, utan allt kommer till användning i liknande tillämpningar, årligen ungefär 65000ton. Att ersätta konventionella material som naturgrus och bergkross med askor och andra restprodukter kan hålla kostnader nere och mängden material till deponier kan minskas. Samtidigt skapas ett anläggningsmaterial med goda tekniska och miljömässiga egenskaper. Ytor byggda med konventionella material består ofta av bergkross med ett övre slitlager av betong eller asfalt. Per-Erik Persson (PE betongteknik AB) som driver denna verksamhet åt Mälarenergi berättar att i Mälarenergis koncept byts bergkrosslagret ut mot aska som blandas med 5-10% cement till ett jordfuktigt material som packas med vält. Cementen bidrar med initial hållfasthet medan askorna reagerar långsammare vilket ger en mycket hög långsiktig hållfasthet. Det ger ett styvt material som fördelar laster bra. Tjockare lager än vid konventionella material används ofta för att kunna packa materialet på ett bra sätt men det är ingen nackdel eftersom materialet är billigare och har lägre densitet än bergkross vilket underlättar lastkompensering. Det härdade materialet har låg permeabilitet vilket minimerar vattengenomströmning. Att kraftindustrin kan nyttiggöra sina biprodukter i anläggningsbyggande är en stor fördel både ekonomiskt och miljömässigt. Ett ökat nyttjande av biprodukter minskar kostnaderna samtidigt som det ger tillgång till bra konstruktionsmaterial och minskar användningen av naturmaterial, vilket är lönsamt både ur ett företagsekonomiskt perspektiv och ur ett resurshushållningsperspektiv. Niklas Hansson Vattenfall Research & Development KONTAKT: Cristian Andersson Elforsk AB Programområde Vattenkraft Stockholm , cristian.andersson@elforsk.se Lars Wrangensten Elforsk AB Programområde El- och Värmeproduktion Stockholm , lars.wrangensten@elforsk.se REDAKTION Niklas Hansson Älvkarleby niklas.hansson@vattenfall.com , PRODUKTION: Alf Linderheim alf.linderheim@vattenfall.com , Slitlager - betong 100mm Utjämningslager - bergkross Bärlager - aska, slaggrus och cement mm Utjämningslager - bottenaska och pannsand mm Undergrund - lera