Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker

Transkript

1 Ekologisk odling av grönsaker på friland Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker Foto: Johan Ascard

2 Arbetskraft Text: Gunnel Larsson, GRO Konsult AB, Åkarp Att söka personal Att få tag i personal är en nyckelfråga för företaget. Ekologisk grönsaksodling är liksom annan trädgårdsproduktion arbetsintensiv. Odling och arbete är dessutom i de flesta fall begränsat till säsong. Detta innebär en speciell situation jämfört med normalt helårsarbete. Det finns ingen standardlösning för hur ett företag löser sitt behov av arbetskraft. Detta är mycket beroende av företagets läge, storlek, inriktning, hur lång säsongen är, situation på arbetsmarknaden osv. Brett kontaktnät Många företagare kan berätta om vikten av att ha ett brett kontaktnät och att pröva olika sätt att lösa arbetskraftsbehovet. Det kan gälla att ha kontakter med skolor, både naturbruksgymnasier och andra, med föreningar, med boende på orten, släkt, vänner osv. Det kan också handla om att ha kontakt med kollegor som kan ge tips. Kanske kan man samverka med företag i andra branscher som har annan säsong än det egna företaget. Då man redan har byggt upp en liten personalstyrka kan denna vara en grund för att få nya medarbetare. Det finns exempel på företag som byggt upp verksamheten med familjen i kombination med skolungdomar. Att kunna göra så förutsätter då att säsongen är under den tid det är skollov. Ofta måste man komplettera under vår och höst. Det finns också exempel på företag som byggt upp verksamhet med hjälp av invandrargrupper eller de som löser sin försörjning genom säsongsanställning av utomnordisk arbetskraft. Nya former för att lösa arbetskraftsförsörjningen utvecklas också, kanske blir det i framtiden vanligt med personal genom bemanningsföretag även i grönsaksodling. Arbetsförmedling Då du söker personal ska du alltid anmäla detta till arbetsförmedlingen. Genom arbetsförmedlingen kan du få infört platsnotiser och få hjälp med annonsering inom arbetsförmedlingens tidningar och platsbanker. När platsen är tillsatt eller inte längre är aktuell ska detta anmälas till arbetsförmedlingen. Att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen är en skyldighet enligt lag. Lagen föreskriver skyldighet att anmäla, men inte skyldighet att anställa anvisad. Företagaren har stor frihet då det gäller anställning av personal. Kravet att anmäla gäller inte vid anställningar som är mindre än 10 dagar. Det gäller inte heller om du avser att besätta en ledig plats med en person som redan finns i ditt företag, tillhör företagarens familj eller har förtur till platsen genom lag eller kollektivavtal. Det är viktigt att alla trädgårdsföretag hjälps åt att uppmärksamma branschens arbetskraftsbehov. Gör det genom att alltid anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen. Det klagas ibland på att det inte går att få tag i personal genom arbetsförmedlingen. Även om du råkar ut för detta är det viktigt att anmälan görs. I annat fall visar man att det inte finns några lediga platser i branschen. Attraktiv arbetsplats Det är flera yttre omständigheter som påverkar möjligheterna att få tag i personal. Samtidigt skapas inte en arbetsplats enbart av detta, utan många förhållanden kan man påverka själv. Att erbjuda en säker och bra arbetsmiljö där företagare och medarbetare kan fungera bra ihop är en viktig grund. Man arbetar ju ofta nära varandra i ett litet team och då är det viktigt att man trivs och kan samarbeta. Många som arbetar i mindre företag brukar framhålla att närheten är viktig. Att ha bra förhållande för tvätt och hygien, goda utrymmen för lunch och fikaraster är självklart. Om personalen utgörs av utomnordisk arbetskraft, praktikanter eller andra som gästarbetar är en bra lösning på boendet betydelsefullt. Tänk efter hur du vill att din egen attraktiva arbetsplats ska vara och hur den ska presenteras. Viktigt med en bra introduktion Att få en bra introduktion då man börjar ett nytt arbete är viktigt. Vid introduktionen kan du lägga grunden för ett bra arbete, en god trivsel och laganda. Då lägger du på samma gång grunden för att trygga arbetskraftsförsörjningen även i ett lite längre perspektiv. Introduktionen bör beskriva de egna arbetsuppgifterna, risker som kan finnas i arbetet och hur man skyddar sig mot dessa samt vilka regler och instruktioner som gäller på arbetsplatsen. I samband med introduktionen är det också naturligt att göra en presentation av företag och arbetskamrater. Gör en enkel lista i punktform om vad du tycker är viktigt att ta upp med en ny medarbetare. Vad skulle du själv vilja veta om du skulle börja ett nytt arbete? Ofta praktiska och naturliga saker och det behöver inte vara någon avancerad genomgång. Det viktiga är att det blir gjort och en lista hjälper dig att komma ihåg. Vilken bild vill du själv förmedla om ditt företag? En enkel och trevlig företagspresentation att överlämna kan vara en fin PR för företaget. 2

3 Det är viktigt att erbjuda en bra arbetsmiljö där företagare och medarbetare fungerar bra ihop. (Foto: Johan Ascard) Är det något speciellt som är viktigt att den anställde förstår just för att det är en ekologisk odling? Det är viktigt att budskap och regler som påverkar arbetet tydligt kommer fram. Avtal, lön, avgifter och försäkringar Regler på arbetsmarknaden bygger mycket på vad som arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer kommit fram till genom förhandlingar. Genom kollektivavtal regleras anställningsförhållande på ett enhetligt sätt. En viktig fråga för arbetsmarknadens parter är att förhandla om avtalsenlig lön. Lantarbetaravtalet Skogs- och lantarbetsgivareförbundet (SLA) tillvaratar arbetsgivareintresset inom trädgård, jordbruk och skog. SLA har riksavtal med Svenska Kommunalarbetarförbundet, f.d. Svenska Lantarbetareförbundet. Speciellt avtal för trädgårdsodling finns. Observera att Svenska Lantarbetarförbundet numera heter Svenska Kommunalarbetarförbundet efter samgående. Genom medlemskap i SLA får man även tillgång till expertkompetens inom olika områden t.ex. löne- och avtalsfrågor, arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor. Viktiga förhållanden som regleras i riksavtal för trädgårdsodling är: anställnings ingående och upphörande, permittering m.m. arbetets ledning ordinarie arbetstid och raster löner ackordsarbete bostad övertidsarbete och övertidsbetalning löneavdrag vid frånvaro sjuklön och föräldralön ledighet semester arbetarskydd löneutbetalning förhandlingsordning m.m. arbetsfred och sympatiåtgärder arbetsmarknadsförsäkringar. Avtal är minimiregler och det inget som hindrar att man kommer överens om bättre villkor. Anställningsformer Det finns två huvudtyper av anställningsformer: tillsvidareanställning tidsbegränsad anställning Tidsbegränsad anställning kan ske för viss tid, för visst arbete eller för viss säsong. För viss tid betyder att anställningen upphör när avtalad tid förflutit. För visst arbete betyder att anställningen upphör när arbetet har slutförts. För viss säsong betyder att anställningen upphör när säsongen är slut. Säsongsanställning är vanligt inom trädgårdssektorn. Arbete är säsongsbetonat och det är svårt att i förväg fastställa exakt när säsongen tar slut. Senast en vecka före säsongens upphörande måste du meddela detta till arbetstagaren. Regler finns om företrä- 3

4 de till nästa säsong om man arbetat 6 månader eller mera i företaget. Vid säsongsanställning eller annan tidsbegränsad anställning är det mycket viktigt att arbetstagaren har tidsbegränsningen tydligt klart för sig redan då anställningen börjar. Det är viktigt eftersom en anställning gäller tillsvidare om inget annat har överenskommits. Om det skulle bli tvist är det arbetsgivaren som ska bevisa att anställningen var tidsbegränsad och denna överenskommelse ska vara skriftlig. Avtal ska skrivas senast den dag då anställningen påbörjas. Månadslön, timlön eller ackordslön I riksavtal avtalas minimilön i form av månadslön eller motsvarande timlön för olika yrkesgrupper. Vid tillsvidareanställning gäller numera månadslön om inget annat överenskommes. Enligt avtalet ges möjlighet att komma överens om att tillämpa ackordslön eller andra stimulanslöner för arbeten som lämpar sig. Erfarenheterna av ackord är varierande, i vissa företag fungerar detta utmärkt, i andra mindre bra. Utgångspunkten brukar vara att normal arbetstakt skall ge lön nära timlön. Bättre prestation belönas med högre lön. Utslaget över löneperioden gäller att arbetstagaren genom ackordet ska komma upp minst i normal avtalsenlig lön. Ackord kan vara individuellt eller ett lagackord beroende på hur självständigt olika moment bedrivs. Upplägg får bestämmas av situationen. Vid handhackning och handrensning av ogräs kan det fungera med individuella ackord men då man samarbetar i ett skördelag är det lämpligt med lagackord. För att fastställa ackord får man pröva sig fram. Gör arbetsmomenten själv. Det kan upplevas svårt i början att fastställa vad som är normalt tempo, men genom erfarenhet lär man sig. Diskutera gärna med andra som har erfarenhet av ackord. Det är viktigt att det finns ett tydligt kvalitetskrav på arbetet och identifikation på vem som utfört arbete så att inte snabbhet går ut över odlingsresultatet. Ackord passar inte för alla moment. Ackord passar inte heller alltid för alla medarbetare. Skatt och avgifter enligt lag Som arbetsgivare är du skyldig att betala skatt och lagstadgad arbetsgivareavgift för anställda och lämna kontrolluppgifter. Den som är ny företagare och ska anställa någon anmäler detta skriftligen till skattemyndigheten och blir registrerad i arbetsgivarregistret. Efter registrering kommer automatiskt de handlingar, skattedeklarationer och den information, som behövs för redovisning och betalning av lagstadgad arbetsgivaravgift och avdragen skatt. På Riksskatteverkets webbplats ( finns mycket värdefull information för arbetsgivare och företagare. Lagstadgade arbetsgivareavgifter omfattar ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, efterlevandepension, arbetsskadeförsäkring, arbetsmarknadsavgift och allmän löneavgift. Försäkringar enligt avtal Utöver lagstadgade arbetsgivareavgifter finns försäkringar som ger ytterligare trygghet för arbetstagaren. Dessa försäkringar är obligatoriska enligt kollektivavtal. Det innebär att arbetsgivare som är medlem i arbetsgivareförbund, och därmed delägare i Svenskt Näringsliv (f.d. SAF), måste teckna vissa försäkringar. Samma skyldighet gäller också oorganiserade arbetsgivare som slutit så kallade hängavtal med fackförbund. Även arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal kan frivilligt teckna dessa försäkringar. Avtalsbundna försäkringar tecknas genom FORA Försäkringscentral AB. FORA är ett serviceföretag som administrerar och informerar om avtalsförsäkringar och kollektivavtalade avgifter. FORA ägs av Svenskt Näringsliv och LO. Avtalsbundna försäkringar för arbetare omfattar Avgångsbidrag (AGB), Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), Tjänstegruppliv (TGL) samt Avtalspension SAF- LO. Tidigare kallades de med ett gemensamt namn för AMF-försäkringar. Kollektivavtalade försäkringar gäller inte egna företagare. Undantag är Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, som omfattar alla anställda och företagare verksamma i företag. För övrigt måste företagare med make/maka själv se till att skaffa sig fullgott skydd. Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation (f.d. SAF Försäkringsinformation) ger service till företag och medlemsförbund i försäkringsfrågor med tonvikt på försäkringar enligt kollektivavtal. De ger också ut en sammanställning Försäkringar på arbetsmarknaden enligt lag och kollektivavtal. Speciella säsongsanställningar Att anställa minderåriga I samband med säsongsarbete kan det vara aktuellt att anställda skolungdomar. Det finns många lätta jobb som passar utmärkt även till yngre skolungdom, men tänk på att minderåriga har begränsningar i arbetstider, arbetsuppgifter mm. Den som inte har fyllt 18 år är minderårig. Barn och ungdomar har inte samma erfarenhet som vuxna och arbetsgivare är skyldiga att ta hänsyn till detta. En huvudprincip är att arbetet skall vara ofarligt och enkelt. Det finns förbud för minderåriga att utföra vissa riskfyllda arbetsuppgifter. Bl.a. finns förbud för minderåriga mot arbetsuppgifter inom arbete med traktor, motorredskap, fordon. Vissa undantag finns. Det finns även bestämmelser om arbetstider och minsta sammanhängande ledighet. Arbete före 13 års ålder är i princip förbjudet. Vissa undantag finns. 4

5 Reglerna om minderåriga gäller allt arbete som minderåriga utför: som anställd i familjeföretag utan anställda som egen företagare i utbildning. För att kunna arbeta på ett säkert sätt måste den minderårige få all kunskap som behövs. Arbetsgivaren måste informera på ett lättillgängligt sätt och se till att den minderårige har tagit till sig informationen. Viktigt är naturligtvis att även övriga anställda som på något sätt kan komma att fungera som handledare eller förebild för den minderårige, också känner till vad som gäller och ser till att följa detta. Diskutera igenom detta så att det finns ett gemensamt förhållningssätt från alla vuxna. Om du anställer minderåriga eller har egna barn och ungdomar som jobbar i din odling så se till att arbetsuppgifterna utförs på ett säkert sätt. Arbetarskyddsstyrelsens föreskift AFS 1996:1 talar om vad som gäller. Reglerna finns också sammanfattade i en broschyr ADI 43 som kan beställas från Arbetsmiljöverket (f.d. Arbetarskyddsstyrelsen). Gör en bra introduktion, i de fall ungdomar skadats i arbete har det ofta skett i början av anställningen, dvs. då man är ovan. Uppmuntra anställda att fråga vid osäkerhet. Tänk också på att feriearbete kan vara en inkörsport till branschen. Det första intryck man får av ett företag under ett sommarlov kanske avgör inställning både till branschen som arbetsplats och till de produkter som odlas. Säsongsarbetstillstånd för tre månader (SAT) För trädgårdsgrödor med intensiva säsonger har arbetskraft från länder utanför EU/EES-området blivit allt mer viktig. Genom en förenklad handläggning vid länsarbetsnämnderna kan trädgårdsföretag ansöka om och beviljas tillstånd för anställning av sådan arbetskraft i tre månader under perioden 1 april 31 oktober. Den förenklade hanteringen innebär bl.a. att odlare som vill anställa säsongsarbetskraft, hösten före aktuell säsong, hos länsarbetsnämnden ansöker om en kvot för säsongsarbetstillstånd. Hur stor kvoten blir avgörs bl.a. av storleken på odlingen. Länsarbetsnämnden fastställer efter överläggningar med GRO och arbetsmarknadens parter kvotens storlek för respektive odling. Beslut meddelas därefter odlare som sökt. Förfaringssätten innebär att odlaren i förväg vet om hur många tillstånd företaget får. Länsarbetsnämnden hjälper inte till med förmedling av personal utan detta får man ordna själv. Då odlaren fått beslut om kvot skall arbetserbjudande skickas till den person man vill anställa. Det är viktigt att detta erbjudande blir rätt ifyllt. Här ska bl.a. anges tidsperiod, lönen (i kronor och öre), vilken typ av bostad som ordnats osv. Speciell blankett användas. (AMS PF ). Med stöd av erbjudandet ansöker personen om arbetstillstånd hos svensk utlandsmyndighet (ambassad eller konsulat) i personens hemland. En ansökningsavgift på kr tas då ut av personer som kommer från visumpliktiga länder. Ansökan sänds till berörd länsarbetsnämnd som tillstyrker denna efter avstäm- Flera företag löser behovet av arbetskraft för handrensning av ogräs med skolungdom. På bilden rensar fem ungdomar ogräs liggande på en hemmabygd s.k. flygare. (Foto: Johan Ascard) 5

6 ning mot meddelad kvot och återsänder denna till utlandsmyndigheten som inför arbetstillståndet i sökandens pass. Utställt säsongsarbetstillstånd gäller i 3 månader under tiden 1 april 31 oktober. Tillståndsperioden börjar räknas från inresedagen till Sverige och i en följd utan avbrott för eventuell hemresa under perioden. Byte av arbetsgivare kan ske fritt inom perioden för arbetstillståndet förutsatt att det sker inom den bransch som angetts i tillståndet. Följande villkor ska också vara uppfyllda: Arbetsbehovet ska vara anmält till arbetsförmedlingen Arbetstagaren ska ha fyllt 18 år före tillståndsperiodens början Bostad ska vara ordnad Lägst avtalsenlig lön ska betalas Arbetsgivareavgifter betalas som för svensk arbetskraft För skattsedel kontaktas lokala skattemyndigheten Förändringar av regler har skett och kan komma att ske även i framtiden. Varje länsarbetsnämnd avgör själva om man vill tillämpa denna möjlighet för säsongsarbetstillstånd och i vilken utsträckning. Det innebär att företag i olika län har skilda möjligheter. GRO har lagt ned ett stort arbete på att få en samsyn mellan olika områden i landet. Medlemmar i GRO får fortlöpande information. Praktikavtal med baltiska stater Sverige har avtal med Estland, Lettland och Litauen om praktikarbete för ungdomar mellan 18 och 30 år. Praktikanterna ska ha yrkesutbildning och/eller dokumenterad erfarenhet inom det sökta praktikområdet. Praktikanten ska också ha kunskaper i engelska eller svenska. Ett huvudsyfte med detta praktikutbyte är att praktikanten ska bidra till sitt hemlands ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Arbetsgivaren har ansvar för att se till att detta möjliggörs. Praktiken bör pågå under minst 6 månader och beviljas normalt för högst 1 år (undantagsvis för 18 månader). Det är därför inte aktuellt med praktikanter till korta säsongsjobb. Som praktikjobb godkänns t.ex. inte jordgubbsplockning eller liknande skördearbeten. Arbetstillstånd ska vara klart före inresa och bostad måste vara ordnad. Praktikanten ska ha marknadsmässig lön och arbetsgivaren drar skatt och betalar arbetsgivareavgifter på samma sätt som för övriga anställda. Arbetsgivaren ska AMF-försäkring eller motsvarande. För praktik inom naturbruk finns en särskild överenskommelse mellan Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och Svenska Lantarbetarförbundet. Det finns begränsningar i hur många praktikanter ett företag får ha och dessa begränsningar är kopplade till hur många övriga anställda som finns i företaget. En arbetsgivare som har 0 till 5 anställda får anställa en praktikant. Läs mera om praktikavtal på arbetsförmedlingens webbplats ( Kontakta arbetsförmedling utland för mera information om vad som gäller just nu. Kontaktpersoner för Estland finns i Kalmar, för Lettland i Linköping och för Litauen i Karlshamn. För närvarande finns också praktikavtal med USA, Kanada och Schweiz. Arbetsmiljö Visst vill alla ha en arbetsplats där man trivs och där det inte händer olyckor. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att det blir en säker och bra arbetsmiljö i ett företag och att man uppfyller de som finns i lagar och föreskrifter. Arbetsmiljölag och föreskrifter Arbetsmiljölagen är en så kallad ramlag som ger grundläggande regler bl. a. om ansvar och skyddsarbete. Arbetsmiljölagen innehåller inga detaljregler utan dessa finns i föreskrifter från Arbetsmiljöverket, f.d. Arbetarskyddsstyrelsen. Som arbetsgivare är man skyldig att ha gällande arbetsmiljölagstiftning med föreskrifter tillgänglig på arbetsplatsen. På Arbetsmiljöverkets webbplats ( finns aktuell lagstiftning. Arbetsmiljöverket har också ställt samman olika branschpaket med lagar och föreskrifter. Det finns ett speciellt regelpaket för jordbruk. Flera föreskrifter kan vara aktuella för en arbetsplats inom lantbruk och trädgård. Några exempel är föreskrifter som handlar om: truckar motorredskap och traktorer kemikalier besiktning av tryckkärl minderåriga användning av personlig skyddsutrustning systematiskt arbetsmiljöarbete första hjälpen och krisstöd Arbetsmiljöverket ger också ut olika broschyrmaterial inom arbetsmiljöområdet. Broschyrerna är lättöverskådliga och sammanfattar de viktigaste punkterna i olika föreskrifter. Broschyrer kan beställas kostnadsfritt eller till mycket låg kostnad. Myndighetstillsyn Arbetsmiljöinspektionen (f.d. Yrkesinspektionen) har till uppgift att kontrollera att arbetsgivare lever upp till de krav som ställs i Arbetsmiljölagen och i de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar. Då inspektion görs på en arbetsplats kontrolleras vanligen arbetsmiljön utifrån ett helhetsperspektiv på riskerna i verksamheten (fysiska, psykiska och sociala risker). Ibland inriktas inspektionen mot någon enskild risk (t.ex. en viss typ av maskin eller en viss typ av arbetsuppgift). Om det finns brister kan arbetsmiljöinspektionen genom föreläggande eller förbud tvinga fram att detta rättas till. Förutom tillsynen som myndigheterna bedriver måste företaget själv bedriva eget arbetsmiljöarbete. 6

7 Systematiskt arbetsmiljöarbete Med systematiskt arbetsmiljöarbete (f.d. internkontroll) menas arbetsgivarens arbete med att planera, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs. Systematiken innebär en metodik för att få en god arbetsmiljö. Målet är att företagare och arbetare ska må bra, både nu och i framtiden. Krav på systematiskt arbetsmiljöarbete gäller både stora och små arbetsplatser och även arbetsplatser med säsongsarbete. Hur man lägger upp arbete får anpassas efter verksamheten. Arbetsmiljöarbete ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetsmiljön berör ju alla som är verksamma i företaget och det är viktig att både arbetsgivare och anställda engagerar sig i arbetsmiljöfrågor. Följande punkter beskriver översiktligt ett systematiskt arbetsmiljöarbete: Kartlägg och bedöm risker i företagets arbetsmiljö. Genomgång kan genomföras t.ex. med hjälp av olika checklistor och ska omfatta alla frågor. Anpassa checklistan till Ditt företag. Med kartläggning som grund görs en handlingsplan för förbättringar. Detta ska göras skriftligt. Skriv ned vad som ska göras, vem som ansvarar, när det ska vara klart och beräknade kostnader. Åtgärder som kan rättas till direkt ska åtgärdas och inte föras upp på handlingsplan. Allvarliga risker ska åtgärdas först. Följ löpande upp handlingsplan och genomförda åtgärder. Gör en årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet. Fastställ en arbetsmiljöpolicy för företaget. Policyn talar om hur man vill att arbetsförhållandena ska vara och hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. I företag med färre än tio anställda kan handlingsplanen fungera som policy. Övriga ska ha en skriven policy. Rutiner för introduktion av nyanställda Ett företag ska ha rutiner för introduktion av nyanställda. Detta gäller även korttidsanställda. En bra introduktion minskar risken för arbetsskador, ökar trivseln och ger bättre kvalitet på arbete. Om det finns risker är det viktigt att uppmärksamma på skyddsutrustning och på hur momenten skall göras på ett säkert sätt. Då är det naturligtvis viktigt att man också förvissar sig om att personen förstått hur man ska göra. Lägg märke att det finns speciella regler som gäller för minderåriga. Ansvar för arbetsmiljön Arbetsgivaren är alltid ytterst ansvarig för arbetsmiljön. I vissa fall kan det vara aktuellt att delegera uppgifter som rör arbetsmiljön till andra i företaget. Det är viktigt att den som får en sådan uppgift har tillräcklig kompetens. Personen måste också ha befogenhet (dvs. rätt att fatta beslut och vidta åtgärder) och tillräckliga resurser (tid, pengar) för att kunna genomföra uppgiften. Även då uppgifter delegeras är det arbetsgivaren som har huvudansvaret. Olika hjälpmedel för arbetsmiljöarbete För att komma igång med och på ett enkelt sätt bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete har man ofta nytta av att använda olika hjälpmedel. SLA och GRO Konsult AB har tagit fram ett praktiskt hjälpmedel som vänder sig till trädgårdsföretagare Materialet är utformat så att man direkt kan skapa sin egen arbetsmiljöpärm och består av: en kort beskrivning av olika delar i ett systematiska arbetsmiljöarbete checklista för genomgång av arbetsmiljön blanketter och anvisningar att använda själv sammanställning över lagar. Prevent har också tagit fram olika checklistor och hjälpmedel för småföretag. En information och en del material kan hämtas från hemsida: Prevent är ett kunskapsföretag på arbetsmiljöområdet och huvudmän är Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Kundkrav på arbete och arbetsmiljö Myndigheter ställer genom lagar och förordning krav på arbetsmiljön och arbetsförhållanden. Många regler på som rör arbetsförhållanden och villkor i örigt på en arbetsplats regleras genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ytterligare intressenter i denna typ av frågor är handeln. Detta framkommer i EUREP-GAP (God Växtodlingssed, GAP) som är handelns förslag på hur man vill ställa krav på sina underleverantörer av frukt och grönt. GAP är främst inriktad på miljökrav men tar även upp ett avsnitt om arbetarens hälsa, säkerhet och välfärd. Kravet fokuserar på anställningsvillkor för arbetare som måste uppfylla krav i nationella och lokala bestämmelser om löner, arbetstidens längd, anställningstrygghet mm. Bostäder måste hålla en viss standard. Krav ställs också på god livsmedelshygien vilket bl.a. innebär att det ska finnas nära tillgång till ren toalett och tvättmöjligheter. 7

8 Adresser till olika organisationer Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsstyrelsen AMS Kungsstensgatan 45, Stockholm Arbetsmiljöforum Adress Box Stockholm Telefon Arbetsmiljöverket Adress Ekelundsvägen 16, Solna Telefon FORA Försäkringscentral AB Telefon Adress Stockholm GRO Konsult AB Adress Tegelvägen 13, Åkarp Telefon Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF) Adress Box 2022, Katrineholm Telefon Migrationsverket Adress Norrköping Telefon Tips om hjälpmedel och litteratur Antonsson A-B (2001). Systematiskt arbetsmiljöarbete i det lilla företaget. Beställs från Antonsson A-B (2001). Systematiskt arbete med Hälsa Miljö Säkerhet (HMS). Beställs från Dahlin L och Lundén B (2002). Anställda Praktisk handbok för arbetsgivare. Björn Lundén information AB. Beställs från Mossboda B-M, Peterson M, Rönnholm I (2000). Att vara chef och ledare, Dina verktyg för praktiskt ledarskap. Ekerlids Förlag, Falun. Fakta info direkt. Företagarhandbok Arbetsmiljö, Företagarhandbok Arbetsrätt. Beställs från GRO Konsult och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (2001). Arbetsmiljöpärm för trädgårdsföretag. Beställs från GRO Konsult AB Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation (2001). Försäkringar på arbetsmarknaden enligt lag och kollektivavtal 2001 Beställs från svenskt Näringsliv förlagsservice Sandviken eller Se även hemsidor för olika myndigheter och organisationer i adresslistan ovan. Nämnden för Internationellt utbyte inom Naturbruk se JUF Praktikantnämnden se JUF Prevent Adress Box 20133, STOCKHOLM Telefon Riksskatteverket Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) Adress Box 16006, Stockholm Telefon Svenska kommunalarbetarförbundet (f.d. Svenska Lantarbetareförbundet) Box 1903, Stockholm Telefon Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation 8

9 Arbetstidsåtgång Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Arbetskostnaden är den största enskilda kostnadsposten i en kalkyl för grönsaker. Ogräsreglering, plantering, skörd, sortering och paketering är de mest arbetskrävande momenten. Tidsåtgången per hektar varierar kraftigt mellan olika företag men också mellan olika år inom samma företag. Skillnader i tidsåtgång mellan konventionell och ekologisk odling Ett ökat arbetsbehov för ogräsreglering i ekologisk odling är den största skillnaden mellan konventionell och ekologisk odling. Skillnaden är allra störst i sådda kulturer. I planterade grödor är skillnaderna mindre. Även i konventionell odling finns det odlare som enbart använder mekanisk ogräsbearbetning i planterade grödor. Men då används ofta kemiska bekämpningsmedel till andra grödor i växtföljden. Skörd och paketering är också tidskrävande moment. Här har däremot val av odlingsform egentligen ingen betydelse. Skillnader i tidsåtgång mellan olika företag beror på hur rationell hanteringen är genom tillgång till rätt utrustning, bra arbetsledning och arbetskraft. Storleken på företaget och mekaniseringsgraden påverkar tidsåtgången per kilo produkt Den totala arealen av grönsaker i Sverige har legat relativt konstant de senaste femton åren. År 1999 odlades köksväxter på ha fördelat på företag enligt SCB:s trädgårdsräkning år Under samma period har det skett en kontinuerlig minskning av det totala antalet odlare. Medelarealen har ökat kontinuerligt från 1,4 ha 1971 till 5,3 ha Medelarealen är lägre i ekologisk grönsaksodling, ca 1.8 ha hos de företag som uppbar miljöstöd för ekologisk grönsaksodling år Medelstorlek på företag varierar mellan olika regioner. I Skåne och på Gotland finner man den högsta medelarealen enligt SCB, medelareal 7,7 ha respektive 6,8 ha. Samma tendens visar medelarealen för miljöstöd för ekologisk grönsaksodling år 2000, då de högsta medelarealerna fanns i Skåne med 3,0 ha, Skaraborg 2,7 ha, Halland 2,6 ha och Gotland 2,4 ha. Större företag har i de flesta fall större möjligheter att investera i redskap, maskiner och utrustning. Det gör arbetet rationellare och arbetstidsåtgången mindre per kilo grönsak. I områden där det finns flera odlare kan maskinstationer, maskinsamarbete och gemensamma packanläggningar möjliggöra rationell hantering även för en mindre odlare. Ett samarbete mellan konventionella och ekologiska odlare är viktigt för att utnyttja de resurser som finns och ge utrymme för investeringar. När fler odlare med större areal och högre mekaniseringsgrad odlar ekologiskt minskar merpriserna i de grödor som går att rationalisera. Odlarpriserna har inte ökat utan snarare varit sjunkande under flera år. Den tendensen kommer troligtvis att fortsätta. Om medelarealen för ekologiskt ökar och närmar sig medelarealen för konventionell odling kommer en av de orsaker som idag ger skillnad i tidsåtgång mellan konventionell och ekologisk odling att minska. Tidsåtgång i olika grödor I avsnittet Ekonomiska kalkyler i Ekologisk odling av grönsaker på friland finns ekonomiska kalkyler för några olika grönsaker. För varje gröda redovisas arbetsförbrukningen i timmar per hektar. Uppgifter om arbetsbehov kommer från tidigare kalkyler i konventionell odling samt är justerade efter olika tidsstudier och uppgifter som framkommit i ekologisk odling. Värdena ger en bild av behovet och vilka moment som kräver mest tid i olika grödor. Men eftersom det är så stora variationer mellan olika gårdar måste alltid justeringar göras för varje enskilt företags speciella förhållanden om en kalkyl eller arbetsbehovsplanering ska göras. Tabell 1 visar tydligt den stora skillnaden i tidsåtgång per hektar för grönsaksodling jämfört med spannmålsodling. Handrensning är ett tidskrävande arbete. Handrensningen varierar mellan timmar per hektar i sådda grödorna i ekokalkylerna. I praktisk morotsodling har spännvidden från olika tidsstudier varit timmar/ha. I sådda grödor som skördas med maskin är handrensningen den åtgärd som tar mest tid. I grödor som skördas för hand kräver även skörden en stor del av arbetsbehovet. Plantering är också tidskrävande men det ger i gengäld ett mindre behov av handrensning. Tid för sortering, putsning, märkning och packning tillkommer efter skörd och är också tidskrävande. I sammanställningen är timmar för vävutläggning endast upptagna för vitkål. Användning av väv kan av olika anledningar vara aktuell även i de andra grödorna. Våta somrar är det svårare att få ett bra resultat av den mekaniska bearbetningen och tidsåtgången ökar ytterligare. Även skörden kan då påverkas negativt på grund av konkurrens från ogräs. Teknisk utveckling, ökad kunskap och förståelse kring ogräsreglering kan minska arbetstidsåtgången i ekologisk odling väsentligt. 9

10 Tabell 1. Sammanställning av tidsåtgång för olika grödor (manstimmar). Tid för putsning märkning, packning tillkommer innan grönsakerna är färdiga till konsument. Mer detaljerat om tidsåtgången för respektive gröda finns i avsnittet om kalkyler. Källa: Wissman & Tallving (2003), Databoken (2002) Arbetsåtgång tim/ha spannmål morötter sådd lök sen vitkål isberg purjo Jordbearbetning Sådd/plantering Vävutläggning 12 Bevattning Gödsling 0, Växtskydd 3 5 Flamning 4 12 Handrensning Maskinhackning 0, Tillsyn Skörd, hemtransport 2, Sortering Summa tidsåtgång/ha Stora variationer i tidsåtgång Vid tidsstudier i ekologisk odling har man noterat stora skillnader i arbetstidsåtgång och skördenivåer. Följande exempel är från ett treårigt projekt då tre odlare dokumenterade sin arbetstid i vitkål. De olika arbetsmomenten kommenteras utifrån exemplet och från allmänna erfarenheter kring tidsåtgång i olika grödor. Gård A är en mindre ekologisk gård med ca 2 ha med en mångfald av grönsaker. Gård B är en ekologisk grönsaksodling med ca 7 ha med blandade grönsaker som startade på slutet av 1970-talet. De har under åren byggt upp en god mekanisering. Gård C är en stor gård där grönsaksodlingen med vitkål och rotfrukter är omlagd från konventionell till ekologisk odling. Spannmål och potatis odlas fortfarande konventionellt. Företaget har god tillgång till rationell utrustning. Plantering Tidsförbrukningen för plantering beror på typ av planteringsmaskin, plantantal per ha och småplantornas kvalitet. Äldre planteringsmaskiner klarar ett par hundra plantor per timme medan halvautomatiska moderna maskiner kan klara uppåt plantor per timme. Medeltal för de tre åren blev för gård A 512 plantor per timme, Gård B 400 plantor per timme, Gård C 880 plantor per timme. Ekokalkylen räknar med 570 plantor per timme vid plantering av vitkål och 638 plantor per timme vid plantering av isbergssallat. Odlarna i exemplet har haft olika planttäthet. Gård B har använt en äldre treradig Accord planteringsmaskin och haft högre planttäthet än Gård A och C. Vävutläggning Gård A och B har använt fiberduk för att skydda kålen mot angrepp av kålflugor. Hanteringen av fiberduken har gjorts för hand. Dessa timmar utgör en liten del av den totala tidsåtgången. Men odlare upplever ändå den tid de arbetar med väven som jobbig och tidsödande. Risken är stor att väven får ligga på för länge mellan varje ogräsbearbetning vilket gör att ogräsen blir för stora och det går åt mer tid än nödvändigt för ogräsbekämpningen. Det finns olika hjälpmedel på marknaden för att mekanisera utläggning och uppsamling av fiberduk. Bevattning Bevattning utförd i rätt tid och mängd kan ge en högre avkastning och bättre kvalitet. Timmar som används till bevattning är därför en god investering som kan bidra till att den totala tidsåtgången per kilo saluduglig grönsak kan minska. Tidsåtgång till bevattning är en liten post. Alla tre gårdarna har bevattnat under de åren projektet pågick. Gård C har lägre antal timmar på grund av en bevattningsmaskin med större kapacitet. Gödsling Tidsåtgång för gödsling är en liten post. I ekokalkylen är tidsåtgång för gödsling uträknad utifrån användning av pelleterad KRAV-godkänd gödsel. Om förfrukten är god krävs mindre gödselmängder vilket ger ett lägre arbetsbehov. Andra gödselmedel som är aktuella är färsk stallgödsel från olika djurslag, urin eller flytande restprodukter. Om man använder marktäckning med grönmassa är det med nuvarande teknik ett tidskrävande moment. 10

11 Tabell 2. Resultat från tidstudier hos tre ekologiska vitkålsodlare , jämfört med kalkylvärden. Detta exempel vill belysa variationer i praktiken både mellan gårdar och mellan år på samma gård. (Odlingen blev på Gård A-1998 helt förstörd av regn) Källa: Tidsstudier från Svensson & Grane (1996), Svensson & Rölin (1997, 1998), Kalkylvärden från Wissman & Tallving (2003) Ekologisk vitkålsodling Arbetstidsåtgång, tim/ha Gård A Gård B Gård C Enligt Arbetsmoment kalkyl Jordbearbetning Plantering Vävutläggning Bevattning Gödsling Växtskydd Handhackning Maskinhackning Skörd Transport Summa fältarbete Sortering packning, märkning Summa inkl. sortering och packning Areal av vitkål (ha) 0,18 0,5 0,8 0,7 0,7 4,4 2,9 2,5 Säljbar skörd (ton/ha) Arbetstidsåtgång, minuter/kg grönsak Summa tidsåtgång 2,00 2,30 1,15 0,46 1,80 0,92 0,51 0,56 0,5 exkl. packning Summa tidsåtgång 2,92 3,50 1,70 0,75 2,36 1,00 1,05 1,60 inkl. packning Gård A använde färsk hönsgödsel, gård B stallgödsel av nöt och pelleterad gödsel samt biovinass, gård C använde hönsgödsel klet och pelleterad gödsel. I vitkålsodling är förutom grundgödsling en tilläggsgödsling vanlig. Växtskydd I ekologisk frilandsodling kan växtskydd bestå av sprutning med olika KRAV-godkända preparat. Tidsåtgång för en besprutning beror på sprutans kapacitet och arbetsbredd. Täckning med fiberduk och bevattning används även i växtskyddssyfte men den arbetstiden räknas in under rubriken vävutläggning respektive bevattning. Handhackning I planterade grödor bör tidsåtgången för handhackning vara betydligt lägre än i sådda grödor. I ekokalkylerna varierar handhackning mellan tim/ha i de olika planterade grödorna. I exemplet har Gård B lägst antal timmar för handhackning vilket beror på användning av borstmaskin och ett relativt lågt ogrästryck på grund av väl genomförd växtföljd. Gård C hade flest arbetstimmar för handhackning. Timmarna borde kunna minskas på Gård C genom bättre planering av olika odlingsåtgärder utan att några investeringar behöver göras. Maskinhackning Antal körningar, arbetsbredd, manuell eller automatisk styrning på radhackan påverkar antalet timmar per ha. Gård B använde en borstmaskin som krävde mer tid för maskinhackning än Gård A och C som använde traditionell radhacka. I ekokalkylen är tiden beräknad för tre radhackningar. Skörd För att minska skördetiden är det viktigt med jämna bestånd och god kvalitet. Ju fler gånger ett fält skall skördas och ju fler huvuden som måste ratas desto längre tid tar det. Rationalisering i grödor som måste handskördas kan göras genom olika typer av 11

12 elevatorer som den skördade produkten läggs på och transporteras till lådor eller vagnar. Det finns även olika typer av transportörer för personerna som skördar. För grödor som kan skördas med maskin som till exempel olika rotfrukter är tidsåtgången beroende av kapaciteten på upptagaren. Skördetiden varierar i exemplen, avgränsningen till arbetsmomentet Sortering, packning och märkning är inte samma på de olika gårdarna. En del av det arbete som räknats in under skörd i ekokalkylen finns med under nästa punkt. Sortering, packning, märkning Tidsåtgång för sortering, packning och märkning är en mycket stor post. Den beror främst på skördens storlek och kvalitet. Mät gärna tidsåtgången även i minuter per kilo grönsak och inte bara timmar per hektar, liksom i tabell 2. En god kvalitet minskar behovet av putsning och ger en snabbare sortering. Investeringar i sorterings- och packutrustning minskar tidsåtgången. Men det kräver samtidigt en viss omfattning av verksamheten för att löna sig. Samarbete mellan odlare eller leverans till ett större packeri kan vara alternativ istället för att sortera och packa i liten hantverksmässig skala. I exemplet har tidsnoteringarna för skörd, sortering, packning och märkning inte varit helt avgränsade eftersom rutinerna är olika mellan gårdarna och tidpunkt på året. Vid direktleverans görs vitkålen färdig direkt på fältet jämfört då den lagras. I exemplet tar den sammanlagda tiden för skörd, sortering, packning och märkning mellan % av den totala arbetstiden. I en tidstudie hos 17 ekologiska gårdar som odlade morötter, vitkål, purjo, isberg och sättlök (Ekbladh m.fl. 1993) användes % av den totala arbetstiden till arbetsmomenten skörd, sortering, packning och märkning. Tidsåtgång i minuter per kilo grönsak Det är intressant att även räkna om tidsåtgången per ha till den verkliga tidsåtgången per kg säljbar grönsak. Om skörden är låg kan arbetskostnaden bli hög per kilo grönsak även om timantalet per hektar är normalt eller lågt. Gård A fick sin kålodling dränkt av stora regn och angrepp av duvor och fick så låg skörd att det har tagit 2,3 minuter per kilo kål istället för en halv minut som Gård B och C uppnått några av åren och som även anges i ekokalkylen. Vid en arbetskostnad på 135 kr/tim kostar varje minut 2,25 kr. Då arbetskostnaden för skörd och hantering efter skörd, emballage och transport överstiger odlarpriset kan man behöva överväga att inte skörda alls. Vid morotsodling är en lyckad uppkomst avgörande. Det tar lika lång tid eller till och med längre tid att rensa ett glest och ojämnt bestånd som ett perfekt. Ett bra morotsbestånd ger större avkastning av säljbara morötter vilket i sin tur ger mindre tidsåtgång för handrensning per kilo morot. Tidredovisning viktigt redskap Det är värdefullt att redovisa all tid som kan kopplas till odlingen. Detta för att kunna få upp ögonen för vad som slukar tid och ge en vägledning inom vilket område förändringar och investeringar i företaget ger bäst effekt. Mycket av den sammanlagda tid som åtgår vid en grönsaksodling är olika former av ställtid, exempelvis byta redskap på traktorn, åka ut till fältet, flytta lådor, laga maskiner etc. Genom god arbetsplanering, rätt val av redskap, funktionell utformning av ekonomibyggnader, trivsam arbetsmiljö för anställda kan allting samverka så att arbetet går lättare och tidsåtgången minimeras. I en ekologisk morotsodling noterade man tidsåtgången för handrensning i morot under en period av år uppgick tiden till 800 timmar per ha (enligt Wijnand Koker, Solmarka gård, Kalmar, 1995). Fram till 1995 hade de successivt sänkt tidsåtgången till 100 timmar per hektar utan att göra direkta investeringar i ny teknik. Tidsminskningen berodde på att de olika odlingsåtgärderna utfördes i rätt tid så att antalet ogräs minskade på fälten samt att handarbetet planerades effektivare. Bland annat jobbade fler personer tillsammans under kortare dagar. Det finns inget färdigt program eller mall för tidrapportering för en köksväxtsodling. Tänk först efter vad du vill ha ut av tidrapporteringen. Hur ambitiös är du att sammanställa och följa upp. Ett system med kategorinummer och grödklasser kan underlätta gruppering av olika uppgifter. Det är bra med plats för text ifall någon är osäker vilken kategori eller klass en viss arbetsuppgift tillhör. Om en grupp odlare kan enas om ett gemensamt system kan resultaten användas vid gemensamma träffar och jämförelser kan leda till bättre beslutsunderlag för förbättringar i företagen. Detta är en arbetsmetod som med framgång använts bland tomatodlare genom konsultföretaget Trädgårdsutveckling, numera GRO-konsult. Varje person kan göra sin egen tidrapport, den kan då även användas som underlag vid löneutbetalning. Om det blir för rörigt med många lappar eller de anställda är motvilliga till individuell rapportering kan istället alla skriva in sina timmar i en rapport. Om en del av arbetskraften är skolungdomar med lägre timersättning är det då lämpligt att den gruppen har en egen tidrapporteringslista som förslagsvis arbetsledaren för ungdomarna sköter. Försök göra rutinerna kring tidrapportering så enkla som möjligt. Sätt upp blad i personalrummet och/eller på strategisk plats i hemmet. Ta för vana att fylla i varje dag när arbetsdagen är slut. Mata in uppgifterna i färdiga program för tidrapportering eller i eget uppbyggt system i kalkylprogram, t.ex. Excel. Här följer ett exempel på indelning i olika arbetskategorier och en veckovis tidrapportmall. Använd det som inspiration vid utformning. Om uppdelningen i exemplet Per Rova verkar för detaljerad, kan arbetskategorierna i stället delas in i färre kategorier t.ex. fyra kategorier: 12

13 odlingsåtgärder på fält ogräsrensning skörd övrigt arbete. Grödorna kan behandlas gruppvis utifrån hur de odlas ihop. Numrering av arbetskategori KAT-nr Nr kategori omfattning 01 jordbearbetning plöjning, fräsning, harvning 02 gödsling spridning av olika gödselmedel t.ex. stallgödsel, kalk 03 plantuppdragning förberedelse, sådd, skötsel m.m. 04 sådd med maskin eller för hand 05 plantering/sättning med plantmaskin eller sättare 06 handrensning med eller utan hacka, gallring, kryp eller transport 07 ogräsbränning med traktor eller manuellt 08 traktorhacka/kupning även djupbearbetning mellan raderna 09 bevattning utläggning av rör, flytt av maskin etc. 10 arbete med odlingsväv 11 arbete med förgroning avser potatis 12 växtskydd biologiskt växtskydd, kontroll, prognos 14 uppbindning gäller växthuskulturer, även tjuvning, toppning 15 beskärning avbladning gäller växthuskulturer, inkl. hopsamling av material 16 rengöring, städning avser lokaler 20 skörd med maskin eller för hand 21 hantering av lådor tillverkning, reparation, rengöring, utkörning m.m. 22 sortering, putsning, tvätt 23 paketering, märkning pack i påse, säck, filmning, knippning m.m. 24 transporter övriga transporter inkl. lastning/lossning 25 försäljning i gårdsbutik 30 försäljning 31 rådgivning, utbildning kurs, fältvandring m.m. 32 planering, utvärdering 33 övr. kontorsarbete fakturering, bokföring Klass 10 potatis 40 lök 20 rotfrukter 45 purjo 21 morötter 50 sallat 22 rödbetor 51 isbergssallat 23 palsternackor 60 övriga grönsaker 24 kålrot 70 växthus 30 kål 80 lantbruksgrödor 31 vitkål 90 husdjur 32 blomkål 99 gemensamt konto 33 broccoli 13

14 Exempel tidrapport Per Rova MT betyder manstimmar. TT betyder traktortimmar. Ekogården AB Vecka nr 23 Månad juni Medarbetare: Per Rova Datum Nr kategori Klass Gröda Omfattning Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag MT TT MT TT MT TT MT TT MT TT MT TT MT TT 1 jordbearbetning 30 Kål Fräsning 7,0 5,0 32 planering 99 måndagsgenomgången 1,0 3 plantuppdragning 70 småplant skötsel 4,0 2,0 3,0 2,0 2,0 2,0 2 gödsling 30 kål gödsling 4,0 1,0 3,0 3,0 2 gödsling 51 isbergssallat gödsling 3,0 2,0 16 rengöring 99 packlokaler 1,0 6 handrensning 21 morötter handrensning 4,0 5 plantering 31 vitkål plantering 7,0 Total Summa 0,0 5,0 8,0 1,0 8,0 5,0 8,0 0,0 9,0 0,0 2,0 0,0 2,0 0,0 Tidrapportmall Vecka nr Månad Medarbetare: Datum Nr kategori Klass Gröda Omfattning Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag MT TT MT TT MT TT MT TT MT TT MT TT MT TT Total Summa 14

15 Litteratur Databoken (2002) Allmänna data för växtodling. Kap ( Ekbladh G, Ekelund Axelsson L, Mattsson B (1993). Ekologisk grönsaksodling en företagsstudie. Nr 16. Avdelningen för ekologiskt lantbruk. Sveriges lantbruksuniversitet. Jensen, J. (2002). Økologiske grönsager. Lantbrugets Rådgivningscenter. Lantbrugsforlaget, Århus, Danmark. Svensson & Grane, M. (1996). Dokumentation av ekologisk grönsaksproduktion år 1, Projekt utfört av Hushållningssällskap och Länsstyrelser i Göteborgs, Bohus och Värmlands län på uppdrag av Jordbruksverket. Beställes från Länsstyrelsen Västra Götaland Skara. Svensson & Rölin, Å. (1997). Dokumentation av ekologisk grönsaksproduktion år 2, Projekt utfört av Hushållningssällskap och Länsstyrelser i Göteborgs, Bohus och Värmlands län på uppdrag av Jordbruksverket. Beställes från Länsstyrelsen Västra Götaland Skara. Svensson & Rölin Å. (1998). Dokumentation av ekologisk grönsaksproduktion år 3, Projekt utfört av Hushållningssällskap och Länsstyrelser i Göteborgs, Bohus och Värmlands län på uppdrag av Jordbruksverket. Beställes från Länsstyrelsen Västra Götaland Skara. Wissman J-O & Tallving B (2003). Kalkyler , Kurspärmen Ekologisk odling av grönsaker på friland. Jordbruksverket 15

16 Broschyren är en del i kurspärmen Ekologisk odling av grönsaker på friland Produktionen har bekostats gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Webbplats: P7:13