Konsekvensutredning för Arbetsmiljöverkets förslag till reviderade föreskrifter om kvarts

Transkript

1 REK 2009/ (26) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Gabriela Balodis arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning för Arbetsmiljöverkets förslag till reviderade föreskrifter om kvarts 1. SAMMANFATTNING Arbetsmiljöverket har tagit fram förslag till nya föreskrifter, som ska ersätta Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:16) med föreskrifter om kvarts. De nya föreskrifterna innebär en konkretisering av övergripande regler om kemiska riskkällor som finns beskrivna i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. I förslaget till nya föreskrifter om kvarts har reglerna ändrats på flera punkter. Regler som bedömts vara inaktuella har tagits bort. Flera regler har förtydligats och några nya regler har tillkommit. De allmänna råden har förkortats väsentligt och placerats i direkt anslutning till paragraftexten. Förslaget medför en viss höjning av kravnivån jämfört med nu gällande regler, främst p.g.a. att mätkraven har stramats upp och att några allmänna råd har omvandlats till krav och flyttats till paragraferna. Den ökade kravnivån följer bl.a. av de nya striktare reglerna i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19, som trädde i kraft den 1 juli I förslaget har också reglerna för arbetet vid mobila anläggningar och inom bygg- och anläggningsarbete förtydligats. Övriga förändringar syftar till att göra föreskrifterna lättare att förstå och tillämpa. 2. BESKRIVNING AV PROBLEMET OCH VAD VILL MAN UPPNÅ Bakgrund om kvartsdamm Under och 90-talen genomfördes stora strukturella och tekniska förändringar inom traditionellt dammiga branscher som sten- och Postadress: Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 REK 2009/ (26) gruvindustrin. Även om många dammiga arbeten har försvunnit förekommer kvartshaltigt material i dag fortfarande inom en mängd olika branscher. Bergmaterialindustrin har omstrukturerats och ny arbetsorganisation har införts. Natursand har till stor del ersatts av krossat berg. Krossverksamheten har under de senaste åren övergått till nästan enbart mobila anläggningar direkt vid täkterna samt krossning på arbetsplatsen vid bygg- och anläggningsarbeten. Det har konstaterats att nu gällande föreskrifter om kvarts i många fall har varit svåra att tillämpa på mobila arbetsplatser. Inandning av kvartshaltigt damm kan ge upphov till silikos, tidigare kallad stendammlunga, som är en obotlig sjukdom. Under många år har man trott att silikos inte längre förekommer i Sverige. De senaste årens arbetsskadestatistik visar dock att denna yrkessjukdom är på väg tillbaka. Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister har under de senaste tio åren årligen 5-10 personer i Sverige avlidit p.g.a. silikos (pneumokonios orsakad av damm innehållande kisel). I regel uppträder silikos först år efter det att exponeringen för kvartsdamm började. De flesta nya silikosskador som rapporterats från arbets- och miljömedicinska kliniker gäller i första hand stenarbetare samt bygg- och anläggningsarbetare. Undersökningar visar att risken för lungcancer ökar för personer med silikos (se Kunskapsöversikt: Kvarts och dess cancerframkallande förmåga, Arbetsmiljöverkets rapport 2011:5). Respirabel kvarts är numera klassad som cancerframkallande på människa såväl i de amerikanska gränsvärdeslistorna American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH, 2006) som av International Agency for Research of Cancer (IARC, 1997). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden i gränsvärdeslistan har respirabelt kvartsdamm fått anmärkning om att ämnet är cancerframkallande. Enligt statistik från Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador (ISA) har det under åren anmälts 40 arbetssjukdomar orsakade av kvarts. Nästan hälften (19 fall) utgörs av anmälningar som handlar om besvär i luftvägar och andningsorgan, se tabell 1.

3 REK 2009/ (26) Tabell 1. Anmälda arbetssjukdomar 1) orsakade av kvarts under perioden Uppgivna besvär Totalt Besvär i luftvägar och andningsorgan Ospecificerad överkänslighet Besvär i cirkulationsorganen Hudbesvär Besvär från matsmältningsorganen Övrigt, oklart Totalt ) Källa: Arbetsmiljöverket (ISA) Sökbegreppen har varit Kvarts, Kvartsdamm och Kiseldioxid. Diagnosen silikos registreras inte längre i samband med arbetsskadeanmälningar utan ingår i en större grupp av luftvägssjukdomar och kan inte särskiljas från dessa. Det finns ingen specifik nationell statistik över antalet silikosfall. Efter granskning av rapporterade arbetsskadeanmälningar uppskattar vi att ca 1-2 fall årligen av de i tabellen angivna fallen Besvär i luftvägar och andningsorgan i själva verket är äkta silikosfall. Tabell 2 visar antal anmälda arbetssjukdomar under perioden , orsakade av kemiska eller biologiska ämnen inom vissa utvalda branscher/näringsgrenar som bedöms medföra de högsta exponeringarna för kvartshaltigt damm. De redovisade ämnena kan innehålla kvarts.

4 REK 2009/ (26) Tabell 2. Anmälda arbetssjukdomar orsakade av kemiska/biologiska ämnen i nio näringsgrenar med flest exponerade Näringsgren/SNI kod 2007 Exponeringsfaktor Anmälda arbetssjukdomar Byggverksamhet/41-43 Kisel, sand 5 Oorganiskt damm 2 Byggarbetsplats (damm) 37 Betong 21 Cementdamm (ej kalciumaluminosilikat) Sammanlagt 67 2 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter/23 : Glas-och glasvarotillverkning (231) Porslin, sten, byggvaror m.m. ( ) Damm 4 Kisel, sand 2 Sammanlagt 6 Utvinning av mineral/05-09 Utvinning av metallmalmer Damm 4 Gruvor (damm) 1 Kisel, sand 4 Sammanlagt 9 Stål- och metallframställning/24 (även gjuterier) Damm 2 Kisel, sand 3 Sammanlagt 5 Tillverkning av maskiner/28 Damm 4 Byggarbetsplats (damm) 1 Betong 1 Kisel, sand 4 Kvarts 1 Sammanlagt 11 Avfallshantering och sanering. Kultur, nöje, fritid. Annan service- verksamhet/38, (även rengöring) Damm 13 Byggarbetsplats (damm) 14 Kisel, sand 2 Sammanlagt 29

5 REK 2009/ (26) Näringsgren/SNI kod 2007 Exponeringsfaktor Anmälda arbetssjukdomar Tillverkning av metallvaror, utom maskiner och utrustning/25 (dörrar, pannor, cisterner m.m.) Damm, oorganiskt damm 27 Kisel, sand 1 Kvarts 1 Sammanlagt 29 Landtransport, transport i rörsystem/49 Damm 3 Byggarbetsplats (damm) 1 Kisel, sand 1 Sammanlagt 5 Samtliga branscher/näringsgrenar i tabellen 161 Behov av att revidera befintliga föreskrifter Undersökningar och mätningar under senare år visar att arbetsmiljön på många arbetsplatser där kvartshaltigt material hanteras är långt ifrån tillfredsställande. Exponeringsmätningar som under senare åren har rapporterats till Arbetsmiljöverket samt mätningar som utförts inom projektet Effektiva åtgärder mot damm på byggarbetsplatser (IVL, Svenska Miljöinstitutet, 2008), visar på att byggföretagen har dålig kontroll på exponeringsnivåer och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska exponeringen. Sannolikt har riskmedvetandet minskat. Med tanke på att kvarts har så allvarliga hälsoeffekter är det viktigt att få bukt med riskerna för kvartsexponering. Säkerhetstänkandet när det gäller hantering av kvartshaltigt material måste därför byggas upp på nytt. Gällande föreskrifter om kvarts, AFS 1992:16, är därför i behov av uppdatering och anpassning till den utveckling som har ägt rum. 3. BESKRIVNING AV VILKA ALTERNATIVA LÖSNINGAR SOM FINNS OCH VILKA EFFEKTERNA BLIR OM FÖRESKRIFTERNA INTE UTFÄRDAS Exponering för kvartshaltigt damm tillhör en av de vanligaste exponeringarna i arbetslivet och kan leda till allvarliga sjukdomar. Föreskrifterna om kvarts har funnits sedan början av 1980-talet och har tillsammans med tillsynsinsatserna bidragit till en förbättrad arbetsmiljö.

6 REK 2009/ (26) Nuvarande föreskrifter om kvarts bedöms vara väletablerade i branschen. Antal nedladdningar av föreskrifterna från Arbetsmiljöverkets webbplats har ökat under senaste åren, se tabell 3. Tabell 3. Antal nedladdningar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 1992:16, om kvarts år Antal nedladdningar Att inte utfärda föreskrifter skulle innebära att man enbart kan hänvisa till övergripande föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, kemiska arbetsmiljörisker, hygieniska gränsvärden m.fl. För företagen skulle det innebära att det skulle bli svårare att överföra generella regler till den egna verksamheten vilket skulle riskera sänkt säkerhet och därmed ökad risk för en ökning av antalet sjukdomsfall orsakade av kvarts. Alternativa lösningar som t.ex. handböcker, informationsbroschyrer, temasida på webbplatsen ger inte möjlighet att ställa bindande krav. Med tanke på den hälsorisk som kvartsdamm utgör har Arbetsmiljöverket bedömt att det är angeläget med krav som är bindande för arbetsgivaren och att vissa av dessa kan förenas med straffsanktion eller sanktionsavgift. Föreskrifter utgör ett kraftfullt verktyg för Arbetsmiljöverkets tillsyn, i synnerhet för tillsyn av specifika arbetsmiljöer som mobila krossverk och andra mobila anläggningar, uppställningsplatser m.m. som annars är svåra att följa upp. Föreskrifterna kan med fördel kombineras med informationsinsatser. Arbetsmiljöverket har i ett tidigare skede diskuterat möjligheten att införliva regler om kvarts i de övergripande föreskrifterna (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker som trädde i kraft 1 juli I det sammanhanget bedömde Arbetsmiljöverket att det även i fortsättningen behövs ett tydligt författningsstöd i form av specifika föreskrifter om kvarts som stöd för såväl arbetsgivare som för riktade tillsynsinsatser. 4. UPPGIFT OM ANTALET BERÖRDA ARBETSTAGARE, UPPDELAT PÅ MÄN OCH KVINNOR Exponering för kvartshaltigt damm förekommer i många olika verksamheter. Ungefär arbetstagare, varav ca kvinnor arbetar inom näringsgrenar där kvarts förekommer. Vilka huvudsakliga näringsgrenar det gäller och hur arbetstagarna fördelar sig efter kön framgår av tabell 4. De nio

7 REK 2009/ (26) näringsgrenarna som anges i tabell 4 bedöms omfatta ca hälften av alla exponerade arbetstagare. Övriga exponerade finns i ett ganska stort antal näringsgrenar med företag med relativt få exponerade. Uppgifter i tabell 4 är hämtade från en projektrapport från Institute of Occupational Medicine, IOM, research Project P 937/8, May Data presenterade i rapporten kommer från Eurostat och ger möjlighet till internationella jämförelser. Bedömning av utbredning av kvartsexponering inom olika näringsgrenar kommer bl.a. från finska Carcinogen Exposure Database, CAREX, och speglar situationen i Sverige år Tabell 4. Uppskattat antal exponerade arbetstagare fördelade på män och kvinnor inom de nio näringsgrenarna (huvudgrupper) med flest exponerade NACE/ SNI ) (SNI 2007) Näringsgren Totalt Män Kvinnor 45 (41-43) Byggverksamhet (23) Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter 13 (07) Utvinning av metallmalmer (24) Stål- och metallframställning (28) Tillverkning av maskiner (38, Andra samhälliga och personliga ) tjänster 2) 28 (25) Tillverkning av metallvaror utom maskiner och utrustning 14 (08) Annan mineralutvinning (49) Landtransport, transport i rörsystem Totalt ) Rapporten som tabellen bygger på har använt sig av indelningen enligt SNI För att kunna jämföra med indelningen i tabell 2 finns inom parantes närmast motsvarande kod enligt SNI ) Bland annat avloppsrening, avfallshantering, renhållning o.d. 5. UPPGIFT OM VILKA GRUPPER SOM BERÖRS, T. EX. OFFENTLIG FÖRVALTNING, IMPORTÖRER, FÖRETAG Huvudgruppen som berörs är arbetsgivare med anställda i privata företag inom exponerade branscher. Föreskrifterna gäller, med undantag av bestämmelserna

8 REK 2009/ (26) i 8 om att lämna uppgifter om skyddsombud och bestämmelserna om medicinska kontroller i 23, även för ensamföretagare och familjeföretagare utan anställda. Verksamheter där det kan förekomma höga exponeringar är främst sådana som innebär berghantering, till exempel, brytning, borrning, tunnelarbete m.m. krossning, finfördelning och slipning av kvartshaltigt material, till exempel berg, sten, grus m.m. användning av kvarts, sand eller kvartshaltiga material i tillverkningen av glas, betong, murbruk, spackel, slipmedel och andra icke-metalliska mineraliska produkter. användning av sand i gjuterier Andra typer av verksamheter där det kan förekomma exponeringar och som berörs av föreskrifterna är sandupptag, gatuförvaltning, fastighetsskötsel, åkeriverksamhet, vattenrening, vissa verksamheter inom jordbruk m.fl. Bland dessa verksamheter finns också offentlig förvaltning representerad. 6. UPPGIFT OM ANTALET FÖRETAG SOM BERÖRS, VILKA BRANSCHER FÖRETAGEN ÄR VERKSAMMA I SAMT STORLEKEN PÅ FÖRETAGEN Enligt Arbetsmiljöverkets SARA-register fanns det i mars år 2012 ca registrerade företag inom de fem utvalda näringsgrenarna som presenteras i tabell 4 nedan. Av samtliga presenterade företag är ca 56 procent utan anställda. Ca 98 procent av företagen har färre än 50 anställda (små företag enligt EU Kommissionens rekommendation 2003/361/EG). Ca 92 procent av dessa företag har färre än 10 anställda (mikroföretag enligt samma källa). Observera att det även finns många företag inom i tabellen angivna näringsgrenar som egentligen inte har några arbetstagare som exponeras för kvarts. Tabell 5. Antalet företag inom valda näringsgrenar uppdelade efter storlek Näringsgren /SNI kod Storlek av företag (antal anställda) Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Byggverksamhet/ Tillverkning,

9 REK 2009/ (26) Storlek av företag (antal anställda) Näringsgren /SNI kod övrigt/13-15, Utvinning av mineral/05-09 Tillverkning av metall/24-25,28 Transport och kommunikation/ 49-53, 61, 79 Totalt Källa: Arbetsmiljöverket/SARA-registret som baseras på uppgifter från SCB:s företagsregister. 7. BESKRIVNING AV FÖRSLAGET OMRÅDE FÖR OMRÅDE Syfte och Tillämpningsområde, 1-4 Beskrivning av förslaget En ny paragraf har tillkommit som beskriver syftet med föreskrifterna (1 ). Inom jordbruksverksamhet gäller föreskrifterna endast för arbete som innebär hantering av jord- och sandförorenade jordbruksprodukter (potatis, morötter, lök, kålrötter m.m.) inomhus (2 ). Föreskrifterna har även tidigare varit tillämpliga för denna verksamhet även om det inte har varit specificerat i texten. Den nya texten innebär därför ett förtydligande av vad som gäller för detta område. Liksom tidigare gäller föreskrifterna inte ett traditionellt jordbruksarbete. Avsnittet Definitioner har kompletterats med några definitioner som inte finns i de nuvarande föreskrifterna. I definitionen av kvartshaltigt material (4 ) anges kvartshalten i volymprocent i stället för som tidigare i viktprocent eftersom analysresultat numera anges övervägande i volymprocent. Förslaget beskriver tydligare i vilka sammanhang och inom vilka områden föreskrifterna gäller. Ändringarna är av redaktionell karaktär och medför inga kostnader.

10 REK 2009/ (26) Begränsning av användning av kvartshaltigt material, 5-7 Beskrivning av förslaget Specifika bestämmelser om användning av dammande kvartshaltigt material som bjälklagfyllning i 11 i de nu gällande föreskrifterna utgår. I övrigt inga ändringar. Enligt uppgift från byggbranschen används numera betong i stället för ett kvartshaltigt material vid läggning av bjälklag. Förändringen innebär därmed en uppdatering och anpassning till den tekniska utvecklingen. Förslaget innebär att en bestämmelse som förlorat sin betydelse har tagits bort. Anmälan av mobila anläggningar till Arbetsmiljöverket, 8 Beskrivning av förslaget Enligt 8 i nu gällande föreskrifter ska en anmälan göras till Arbetsmiljöverket när en mobil anläggning tas i drift första gången inom företaget och när anläggningen flyttas till ett annat driftställe. Bestämmelsen om anmälan föreslås bli utvidgad att också omfatta anmälan av sorteringsverk och sådana borriggar som används vid bergarbete och tunneldrivning. Direktstraffsanktionering av denna bestämmelse har i förslaget ersatts med en sanktionsavgift på kronor. Anmälan görs genom att fylla i uppgifter i en blankett som finns på Arbetsmiljöverkets webbplats. Vissa uppgifter har bedömts vara av stor vikt för att kunna genomföra tillsynsinsatser och dessa är därför obligatoriska i anmälan. Ökade möjligheterna för tillsyn av flera verksamheter som kan innebära höga exponeringar för kvartshaltigt damm. Förslaget innebär ökade administrativa kostnader för företag som tar sorteringsverk eller borrigg i drift och för de företag som ska flytta en sådan verksamhet som redan är i drift. Den ökade administrativa kostnaden orsakas av kravet på att fylla i en anmälningsblankett och skicka den till Arbetsmiljöverket.

11 REK 2009/ (26) Enligt uppgift från branschen tas årligen ca 60 nya enheter (borriggar och sorteringsverk) i drift och, enligt uppgift från Bergsprängnings Entreprenörernas Förening, finns det i landet ca 550 borriggar i drift. Det finns en eller flera mobila sorteringsverk vid varje mobilt krossverk. Uppskattningsvis finns det ca 100 mobila krossverk i hela landet, antalet mobila sorteringsverk i drift uppskattas till ca 150. En borrigg förflyttas i genomsnitt gånger per år. Antalet förflyttningar av borriggar kan variera kraftigt beroende på typen av arbete. Varje mobilt krossverk och tillhörande sorteringsverk uppskattas i snitt förflyttas ca 5-10 gånger per år. Tidsåtgången för att göra en anmälan och sända den har tidigare uppskattats enligt databasen Malin till 33 minuter. Anmälan görs numera genom att en blankett på Arbetsmiljöverkets webbplats fylls i. Uppgifterna kan sparas och skickas elektroniskt. Tidsåtgången blir mindre och uppskattas till ca 20 minuter. Enligt beräkningsmodell (med timlön ca 300 kr) blir administrativa kostnader ca 100 kronor per anmälningstillfälle. Administrativa kostnader för anmälan för tagande av anläggningar i drift beräknas till ca kronor årligen (60 st. enheter x 100 kr). Administrativa kostnader i samband med anmälan om förflyttning av borrigg blir årligen ca kr (550 st. x 25 ggr. x 100 kr). Antalet förflyttningar av ett mobilt sorteringsverk är betydligt färre än för borriggar. Ett mobilt sorteringsverk följer oftast med vid förflyttning av ett krossverk. Redan idag finns krav på att förflyttning av krossverk ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Det innebär att krossverket och det mobila sorteringsverket kan anmälas samtidigt och den ytterligare kostnaden för anmälan av sorteringsverket är marginell. Förslaget beräknas totalt medföra ökade årliga administrativa kostader på drygt kr per år. Undersökning och riskbedömning, 9 Beskrivning av förslaget Förslaget innebär att kravet i 6 i de nuvarande föreskrifterna utgår. I de nu gällande föreskrifterna anges att arbetsgivaren ska bestämma halten kvarts i material som används vid dammande arbete om materialets kvartshalt inte är känd. Syftet med bestämmelsen är att avgöra om kvartshalten i det använda materialet överstiger tre procent som är en gräns för att föreskrifterna ska gälla för det aktuella arbetet. I dag innehåller nästan allt material som används inom branschen mer är tre procent kvarts. De som

12 REK 2009/ (26) använder material med mindre än tre procent kvarts gör oftast egna analyser för att ha kontroll på sitt material och för att använda det som försäljningsargument. I övrigt inga ändringar. Förslaget innebär att en bestämmelse som förlorat sin betydelse har tagits bort. Regeländringen innebär minskade administrativa kostnader för de berörda företagen eftersom provtagning, analys och tillhörande administration inte längre krävs. Enbart analyskostnaden för bestämning av halten kvarts i ett materialprov ligger på ca kronor (ALS Environmental Scandinavia). Utöver detta tillkommer kostnad för provtagning som är ca kronor. De flesta företag som berörs finns inom tillverkningsindustrin. Det faktiska antalet provtagningar/analyser av material är litet. Ett av landets största analyslaboratorier genomför ett tiotal sådana analyser per år. Det finns ytterligare ca 4 laboratorier som utför den aktuella analysen. Totalt utförs uppskattningsvis ca 50 sådana analyser per år i landet och den faktiska sammantagna besparingen blir ca kronor. Åtgärder Hanterings- och skyddsinstruktioner, 10 Inga ändringar. Förebyggande av dammspridning, Beskrivning av förslaget i 11 och 12 Arbete där kvartshaltigt damm kan uppkomma ska planeras och utföras så att exponeringen för sådant damm blir så låg som möjligt. Vid arbete med maskiner och handhållna verktyg som medför att kvartshaltigt damm uppkommer ska man i första hand välja sådana som medför att damm sprids så lite som möjligt. Ändringar jämfört med nuvarande föreskrifter är redaktionella och avser att förtydliga kraven.

13 REK 2009/ (26) Beskrivning av förslaget i 13 Vid dammande arbete ska fordonshytt, manöverhytt, travershytt eller motsvarande som används vara utrustade för särskilt tillförsel av luft samt en temperaturreglerande utrustning. I de allmänna råden i gällande föreskrifter har dessa uppgifter om luftkvalitet och klimat funnits med. I förslaget har dessa råd konkretiserats och utgör en egen paragraf. Förslaget är en konkretisering av kraven i 16 och 23 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker som innebär bland annat att inandningsluften ska vara så fri från föroreningar som det är praktiskt möjligt. Det säkerställs att tilluften är tempererad och så fri från luftföroreningar som möjligt. Tempererad tilluft har inte enbart komfortfördelar. Det förebygger situationer som har förekommit att föraren har öppnat fönstret/dörrar, oftast på sommaren, och utsatt sig för kvartshaltigt damm. Med få undantag uppfyller alla fasta arbetsställen kraven redan idag och temperaturreglerande utrustning/klimatanläggning är standardutrustning i de flesta fordon och maskiner. Uppskattningsvis finns ca 60 äldre maskiner som måste åtgärdas. Sådana förekommer oftast hos nystartade ensamföretagare och företag utan anställda. Anskaffning och installation av en temperaturreglerande utrustning klimatanläggning/till ett utrymme bedöms i genomsnitt kosta kronor. Kravet bedöms således medföra kostnader för samtliga maskiner som saknar klimatanläggning i hytter på ca kronor. Rengöring, Beskrivning av förslaget i En arbetsplats där kvartshaltigt material hanteras så att damm uppkommer ska rengöras med en viss periodicitet. Det som är nytt jämfört med nu gällande föreskrifter är att kravet gäller även vissa utrymmen utöver sådana där själva produktionen utförs, till exempel fordonshytter, maskinhytter, manöverrum och personalutrymmen. Upprättade rutiner för daglig-, vecko- och månadsrengöring som nu är ett allmänt råd omvandlas i förslaget till ett krav.

14 REK 2009/ (26) Förslaget ska säkerställa att även fordonshytter, maskinhytter, manöverrum, personalutrymmen m.m. rengörs, eftersom det är viktigt att även utrymmen i anslutning till verksamheten är rena från kvartshaltigt damm som är en viktig faktor för att undvika exponering. Upprättade städrutiner gör städningen mer effektiv och ger möjlighet att kontrollera städningen vid tillsyn. Allmänna krav när det gäller städning av personalutrymmen finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2009:2, om arbetsplatsens utformning. På de flesta berörda arbetsplatser utförs tillfredsställande städning av utrymmen i anslutning till själva produktionen redan dag. Det är svårt att uppskatta hur många företag som inte har rutiner för denna städning. Fordons- och maskinhytter städas oftast av förarna själva. När det gäller manöverrum och personalutrymme sker städningen även idag antingen av personalen själva (små företag) eller av inhyrd städfirma. Enligt uppgift från en städfirma är timkostnad för städning ca 300 kr för en person. Det tar i genomsnitt 15 minuter för att städa en enhet, till exempel fordonshytt eller manöverrum. Om en städfirma anlitas blir årlig kostnad för städning av en enhet ca kronor (1 enhet x 45 veckor x 75 kr). Upprättande av en städrutin tar ca 30 minuter och kostar ca 150 kr. Det bedöms att ca företag behöver ta fram städrutin. Totalkostnaden blir kr. Beskrivning av förslaget, 16 Kraven när det gäller rengöring av ventilationskanaler har samlats i en egen paragraf. Bestämmelser i 16 i förslaget är en konkretisering av kraven i 25, 26 och 28 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2009:2, om arbetsplatsens utformning. Processventilationens frånluftsdelar och dess funktion ska kontrolleras och kontroll och underhåll ska dokumenteras. Enligt förslaget ska detta ske minst två gånger per år. Utformningen av 16 har gjorts för att få ökad tydlighet. Kravet på funktionskontroll ska säkerställa att brister i funktionen upptäcks och kan åtgärdas. Dokumentationen innebär att kontroll och underhåll kan följas upp av såväl företag som vid tillsyn.

15 REK 2009/ (26) De administrativa kostnaderna för att genomföra kraven bedöms täckas av kostnader som redan har uppgivits i databasen Malin för föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Andningsskydd, 17 Beskrivning av förslaget Om ett andningsskydd krävs vid ett arbete ska det enligt de nuvarande föreskrifterna vara minst en halvmask med filter som effektivt skyddar mot kvartsdamm. I de nu gällande allmänna råden rekommenderas en specifik typ av filter, P3. I förslaget har denna rekommendation omvandlats till ett krav. Avsikten är att säkerställa att rätt typ av andningsskydd används. Detta nya krav tydliggör vilken typ av filter som ska användas och därmed underlättar det för arbetsgivaren att välja andningsskydd. Bedömningen, baserad på Arbetsmiljöverkets erfarenhet, är att de flesta företag redan har anpassat sig till den föreslagna kravnivån och därmed till kostnaderna. Företag som ännu inte har anpassat sig till kraven kommer att behöva byta partikelfilter i andningsmasken till filter typ P3 från filter typ P2, som är det nuvarande kravet. Enligt prislista från 3M kostar ett typ P 3 filter 96 kr och ett typ P2 filter 78 kr. Merkostnaden är 18 kr per filterbyte. Ett typfall är att en arbetstagare behöver använda andningsmask 120 dagar om året och behöver byta filter efter 3 arbetsdagar. I detta exempel medför förslaget en ökad kostnad per arbetstagare på 720 kr (40 byten x 18 kr) per år. Denna kostnadsökning, som elltså enbart gäller för dem som inte redan använder P3 filter, ska sättas i förhållande till att den som använder filtret får ett mer effektivt andningsskydd. Periodiska mätningar av halten kvartsdamm, Beskrivning av förslaget i 18 Förslaget specificerar att mätning av halten respirabelt kvartsdamm inte behöver göras vid arbete som utförs under kortare tid än två månader per år om det av bedömningen enligt 9 klart framgår att det hygieniska

16 REK 2009/ (26) gränsvärdet för kvarts inte överskrids. Förslaget följer bestämmelserna i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. Inom bygg-och anläggningsverksamhet blir det inte längre möjligt att som tidigare hänvisa till mätresultat från mätningar utförda av någon annan under liknande förhållanden (s.k. typmätningar). Förslaget innebär att företag måste göra egna mätningar som senare kan användas som referens om mätresultatet visar att halva det hygieniska gränsvärdet för kvarts inte överskrids. Jämfört med nu gällande regler förtydligar förslaget när mätningar inte behövs t.ex. vid kortare säsongsarbeten där exponeringen ligger under gränsvärdet. Kravet när det gäller typmätningar medför uppdaterade kunskaper om de verkliga exponeringsförhållandena inom bygg- och anläggningsverksamheten. Krav att utföra egna referensmätningar kommer att ställas på bygg- och anläggningsföretag som i dag hänvisar till typmätningar. De typmätningar som refereras till i dag uppdateras i avsevärt mindre utsträckning än tidigare eftersom företagshälsovården, som tidigare utförde de flesta av de branschanknutna mätningarna, i stort sett har avvecklats. De flesta större företag har redan i dag resultat från egna mätningar som kan användas som typmätningar. Förslaget innebär ökade administrativa kostnader för företag som inte redan har gjort dett att upprätta sina egna referensmätningar. En bedömning är att ca mätningar behöver göras vid ikraftträdandet av de nya föreskrifter (inom tre månader). Behovet av mätningar kommer att minska allt eftersom företagen samlat data från tidigare mätningar och kan använda dessa resultat vid liknande arbeten. Några år efter ikraftträdandet torde mätbehovet ha stabiliserats vid ca mätningar per år. Den genomsnittliga kostnaden för en mätning inklusive provtagning, analys, dokumentation av mätrapporten och sändning av rapporten till Arbetsmiljöverket (ca 10 minuter) är ca kr. Inledningsvis kostar kravet att genomföra mätningar byggbranschen ca kr. Efter några år minskar kostnaden till ca per år.

17 REK 2009/ (26) Beskrivning av förslaget i 19 Kravet på att mäta halten tridymit i inandningsluften utgår. Tridymit i verksamheten förekommer ytterst sällan och är svår att mäta. Enligt uppgifter från Svenska Gjuteriföreningen har det i undersökningssyfte genomförts ca 500 mätningar av damm i luften vid rivning av ugnar utan att hitta tridymit. Det borttagna mätkravet innebär en besparing eftersom bestämning av tridymit kan utföras endast i kombination med bestämning av kvarts och kristobalit och kostar tillsammans med provtagning och tillhörande administration ca kr per prov. Den faktiska besparingen blir inte stor eftersom det, enligt uppgift från relevant analyslaboratorium, årligen görs endast ett fåtal mätningar/analyser av tridymit. Beskrivning av förslaget i 20 Enligt förslaget ska första mätning av halten respirabelt kvartshaltigt damm i andningszonen ske inom tre månader i stället för inom sex månader i dag. Nya mätningsintervall föreslås vilket bland annat innebär krav på att göra mätningar vart femte år även om halten kvarts i andningszonen är under eller lika med 1/5 av gränsvärdet. Dessa mätningar krävs inte idag. Möjlighet att söka dispens hos Arbetsmiljöverket från årliga mätningar ersätts i förslaget med fasta mätningsintervall på tre år. Förslaget följer bestämmelserna om mätningar i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. Det föreslås att vid mobila anläggningar mäta halten respirabelt kvartsdamm i inandningszonen varje år oavsett mätresultat. Förslaget ger möjlighet att göra en tidigare och bättre bedömning av rådande exponeringsförhållandena på arbetsplatsen och att vid behov vidta skyddsåtgärder i ett tidigare skede. Obligatoriska mätningar vart femte år även om tidigare mätresultat uppvisar värden under 1/5 av gränsvärdet ger arbetsgivare bättre uppfattning om och kontroll över exponeringsnivåer. Förslaget ger bättre insyn i exponeringssituationen även vid tillsyn.

18 REK 2009/ (26) Företagen belastas inte med dispensansökningar. Ändringen för första mätning, från 6 månader till 3 månader, innebär endast en marginellt ökad kostnad (räntekostnad). Mätningarna ska utföras även idag, de har bara tidigarelagts och frekvensen av följande obligatoriska mätningar är inte ändrad. Föreslagna fasta tidsintervaller för mätningar innebär för vissa företag besparing av administrativa kostnader kring ansökan om dispens. Det är få dispenser som söks idag, under 2012 har hittills (fram till den 25 november), tre dispensansökningar inkommit till Arbetsmiljöverkets distrikt i Stockholm, vilket är det största av myndighetens tio distrikt. Förslaget är förenat med ökade kostnader för företag som i dag slipper att göra regelbundna mätningar om resultatet ligger under 1/5 av gränsvärdet. Administrativa kostnader inkluderar i dessa fall kostnader för provtagning, analys, dokumentation av mätrapporten och sändning av rapporten till Arbetsmiljöverket (ca 10 minuter). Den sammanlagda kostnaden kan uppskattas till ca kronor per mätning som utslaget på fem år ger ett företag en årlig kostnad på ca kronor. För företag med mobila anläggningar innebär förslaget kostnad på ca kronor årligen per anläggning eftersom mätning vid dessa ska göras varje år. Beskrivning av förslaget i 21 Om åtgärder har behövt genomföras för att minska exponeringen under det hygieniska gränsvärdet ska sedan en ny mätning utföras inom tre månader i stället för inom sex månader som i dag. Förslaget följer bestämmelser i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. Förslaget ger möjlighet att göra en tidigare och bättre bedömning av hur effektiva åtgärder för att minska exponeringen har varit. Förslaget medför endast marginella kostnader eftersom mätningarna ska utföras även idag, de har bara tidigarelagts.

19 REK 2009/ (26) Beskrivning av förslaget i 22 Mätrapport ska skickas till Arbetsmiljöverket senast tre månader efter utförd mätning i stället för efter fyra månader som i dag. Förslaget innebär att exponeringssituationen kan följas upp tidigare. Förslaget medför endast marginella kostnader eftersom rapporteringen enbart har tidigarelagts. Medicinsk kontroll Beskrivning av förslaget i 23 Reglerna att genomgå medicinska kontroller föreslås gälla även dem som arbetar deltid. Kravet gäller inte om arbetet bedrivs högst två månader per år och det hygieniska gränsvärdet för kvarts inte överskrids. Förslaget är en förenkling jämfört med nuvarande bestämmelse eftersom det innebär att man inte behöver utgå från två faktorer för att kunna bedöma vilka som ska genomgå medicinsk kontroll (om exponeringen understiger det hygieniska gränsvärdet och om arbetsuppgifter regelmässigt motsvarar minst halva arbetstiden för heltidsanställda). Risken för allvarlig ohälsa minskar för deltidsarbetande eftersom även de omfattas av kravet på medicinska kontroller och därmed kan särskilt riskutsatta fångas upp. Dagens regler innebär kostnader för medicinska kontroller av de heltidsanställda, som under arbete kan utsättas för mängden kvartshaltigt damm över halva det hygieniska gränsvärdet. Med det nya föreskriftsförslaget tillkommer motsvarande kostnader för deltidsanställda. En läkarundersökning som genomförs enligt kraven i föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6, kostar företagen uppskattningsvis kronor per person beroende på vad undersökningen omfattar, till exempel undersökning med eller utan lungröntgen. I berörda verksamheter är dock relativt få deltidsarbetande. Enligt uppgift från Skanska AB utgör deltidsarbetande ca 1,2 % av exponerade anställda och ett liknande förhållande råder inom andra större byggföretag. Inom gjuteribranschen bedöms antalet deltidsarbetande vara

20 REK 2009/ (26) något större. Kravet beräknas omfatta medicinsk kontroll av ca 250 deltidsarbetande vilket ger en total kostnad runt kr. 8. JÄMFÖRELSE AV KONSEKVENSER FÖR DE ÖVERVÄGDA REGLERINGSALTERNATIVEN I arbetet har Arbetsmiljöverket övervägt olika förslag till föreskriftsreglering. En fråga som kom att diskuteras var bl.a. om det också skulle införas ett krav på tillstånd/anmälan för att få utföra vissa arbeten, där höga exponeringar för kvartshaltigt damm kan förekomma. Tanken kom dock att förkastas eftersom det bedömdes vara svårt att konkretisera vilka arbeten som skulle kunna tillståndsbeläggas och vilka verksamheter skulle behöva söka tillstånd. Dessutom har övervägts att införa ett krav på särskilt utbildning utöver den information som arbetsgivaren är skyldig att ge. Detta bedömdes vara ett alltför dyrt alternativ i förhållande till förväntat resultat. 9. BEDÖMNING AV OM FÖRESKRIFTERNA ÖVERENSSTÄMMER MED ELLER GÅR UTÖVER DE SKYLDIGHETER SOM FÖLJER AV SVERIGES ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Det finns idag inga specifika regler i Europeiska unionens (EU) lagstiftning som gäller kvarts. Ett gemensamt hygieniskt gränsvärde för kvarts saknas inom EU, men en säker hantering av kvarts har blivit föremål för en överenskommelse mellan parterna på EU-nivå (Social Dialogue Agreement). Överenskommelsen trädde i kraft den 25 april 2006 och är inte bindande. Den omfattar inte alla branscher där kvarts förekommer, t.ex. inte byggbranschen. De nu föreslagna föreskrifter bygger på nationellt beslutad lagstiftning och samtidigt konkretiserar de allmänna kraven i Rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (minimidirektivet, fjortonde särdirektivet enl. artikel 16.1 i direktiv 89/391). 10. UPPGIFT OM VILKEN TIDSÅTGÅNG FÖRESKRIFTERNA KAN FÖRA MED SIG FÖR FÖRETAGEN Se sammanställningen i tabell 6 i punkt 11.

21 REK 2009/ (26) 11. UPPGIFT OM VAD FÖRESKRIFTERNA INNEBÄR FÖR FÖRETAGENS ADMINISTRATIVA KOSTNADER De administrativa kostnader som tillkommer beskrivs på olika ställen under avsnitt 7. I tabell 6 sammanfattas dessa kostnader. Tabell 6. Sammanställning över tid och kostnader för nya administrativa krav Krav Tid Kostnad Kommentar Anmälan kr/anmälan Totalt: kr Upprättande av städrutiner Genomföra och dokumentera mätningar, skicka rapporten Genomföra och dokumentera mätningar, skicka rapporten kr/rutin Totalt: kr (dokumentationen) (dokumentationen) /mätning Totalt: kr /mätning Mätning görs vart femte år = 3000 kr per år och företag Vi förutsätter att firma anlitas för provtagning och analys. Kostnaden för dokumentationen ingår i den beräknade summan för mätning. Initialt kommer det att bli en högre totalkostnad som sedan beräknas sjunka till 15 miljoner per år. Vi förutsätter att firma anlitas för provtagning och analys. Kostnaden för dokumentation ingår i den beräknade summan för mätning. Det har inte gått att få fram uppgifter om hur många företag som i dag ligger under 1/5 av gränsvärdet och som inte behöver göra mätning därför har ingen totalsumma beräknats. Därutöver innehåller föreskriftsförslaget några förändringar som innebär att föreskriftskrav som medför administrativa kostader tas bort: 9 innebär att man inte längre behöver mäta halten kvarts i materialet, kostnad ca kr per prov 19 innebär att man inte längre behöver mäta halten respirabelt tridymit i inandningsluften, kostnad kr per prov

22 REK 2009/ (26) 12. UPPGIFTER OM VILKA FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN SOM FÖRETAGEN KAN BEHÖVA VIDTA De väsentligaste kraven på förändringar i verksamheten gäller: a) Anmälan när ett mobilt sorteringsverk och en borrigg som används vid bergarbete och tunneldrivning tas i drift och flyttas b) Val av maskiner som är utrustade för tillförsel av ren och tempererad luft till hytter c) Funktionskontroll av processventilation d) Rengöring av utrymmen i anslutning till verksamheten e) Högre skyddsnivå på andningsskydd f) Mätningar av respirabelt kvartsdamm vart femte år g) Mätningar inom bygg- och anläggningsverksamhet h) Mätningar vid mobila anläggningar varje år i) Medicinska kontroller Kraven beskrivs ovan i punkt 7. Flera av kraven har tidigare funnits som rekommendationer i allmänna råd i kvartsföreskrifterna och som allmänna krav i andra Arbetsmiljöverkets föreskrifter och är därför etablerade i de berörda verksamheterna. Kraven i c), d), och e) uppfylls redan på de flesta arbetsplatser. Kravet i b) har blivit praxis som resultat av den tekniska utvecklingen. 13. BEDÖMNING AV I VILKEN USTRÄCKNING FÖRESKRIFTERNA KAN KOMMA ATT PÅVERKA KONKURRENSFÖRHÅLLANDERNA FÖR FÖRETAGEN Mätningarna som krävs enligt 18 är relativt dyra (en mätning kostar ca kr). Stora företag kan använda mätresultat som typmätningar för många arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter. För ensamföretagare och små företag, som inte kan fördela kostnaderna på många anställda, blir mätkostnaden proportionellt sett högre vilket kan missgynna de. Det kan dock påpekas att mindre företag oftast är specialiserade på en begränsad verksamhet. Den senarelagda ikraftträdandetiden (se punkt 15) av vissa krav i 18 för byggoch anläggningsverksamhet mildrar effekten av den eventuella konkurrensfördelen för större företag och ger små företag mer tid att omfördela resurser. Någon annan påverkan av konkurrensförhållandena bedöms inte följa.

23 REK 2009/ (26) 14. BEDÖMNING AV OM FÖRESKRIFTERNA KAN KOMMA ATT PÅVERKA FÖRETAGEN I ANDRA AVSEENDEN Arbetsmiljöverket bedömer inte att företagen kommer att påverkas i några andra avseenden. 15. BEDÖMNING AV OM SÄRSKILDA HÄNSYN BEHÖVS NÄR DET GÄLLER TIDPUNKTEN FÖR IKRAFTTRÄDANDE Normalt träder Arbetsmiljöverkets föreskrifter ikraft sex månader efter beslutet. Syftet med detta är att ge tid för de berörda att anpassa sig till de nya föreskrifterna och ge tid för att informera om dessa. De viktigaste föreslagna ändringarna gäller t.ex. ökning av antalet mätningar inom bygg- och anläggningsverksamheten för att erhålla typmätningar för olika arbetsuppgifter. Det stora antalet mätningar ställer dels krav på tillräckligt många och tillräckligt utbildade mättekniker, dels på att det finns mätutrustning i tillräckligt antal. För att mätningarna ska hinna genomföras senareläggs därför ikraftträdandet av bestämmelsen med mätkrav inom byggbranschen till att träda i kraft tre år efter beslut. En fördel med senare ikraftträdande är dessutom att t. ex. småföretagare kan planera mätningarna och fördela den relativt dyra mätkostnaden över längre tid. Arbetsmiljöverkets bedömning är att övriga ändringar inte bedöms föranleda behov av särskild hänsyn beträffande ikraftträdandet, utöver den normala sexmånadersperioden. Flera nya krav i förslaget är redan kända för målgruppen från redan förekommande allmänna råd. 16. BEDÖMNING AV OM DET FINNS BEHOV AV SPECIELLA INFORMATIONSINSATSER Eftersom de allmänna råden har förkortats finns det behov att ta fram en vägledning. Vägledningen till föreskrifterna ska innehålla tolkning av reglerna, rekommendationer och annan information. Vägledningen kommer att finnas tillgänglig samtidigt som föreskrifterna träder i kraft. Eftersom ändringarna berör ett antal olika aktörer är det viktigt med riktad information till olika målgrupper. Identifierade målgrupper är arbetsmarknadsorganisationer, bransch- och intressentorganisationer, ensamföretagare, tidningar, företagshälsovården. Temasidan om kvarts på AVs webbplats ska utvecklas vidare.

24 REK 2009/ (26) En extern kommunikationsplan har tagits fram som anger målgrupper och typ av informationsinsatser med särskild fokus på ensamföretagare som utgör den största enskilda gruppen av berörda företag. Arbetsmiljöverkets broschyr Kvartsdamm kan orsaka silikos (ADI 244) kommer att uppdateras. 17. BEDÖMNING AV OM SÄRSKILDA HÄNSYN MÅSTE TAS TILL SMÅ FÖRETAG VID REGLERNAS UTFORMNING Flertalet av företagen som omfattas av föreskrifterna är ensam- eller småföretagare. I förslaget har reglerna när det gäller ensamföretagare förtydligats. Genom senareläggning av ikraftträdandet av mätkraven i 18 och 19 för företag inom bygg- och anläggningsbranschen (se motivering under punkt 13 ovan), beaktas att kostnaden för mätningar kan bli proportionellt sett högre för små företag än för stora. Det senarelagda ikraftträdandet underlättar för små företag att fördela kostnaden på längre tid. Arbetsmiljöverket bedömer inte att annan anpassning av reglerna behövs med hänsyn till små företag. 18. MOTIVERING TILL STRAFFSANKTIONERING OCH SANKTIONSAVGIFT Brott mot vissa bestämmelser, som vid överträdelse kan leda till allvarliga hälsorisker, kan i dag medföra böter (8 kap. 2 arbetsmiljölagen). I gällande föreskrifter finns det sju bestämmelser med sådan straffsanktionering. Dessa gäller att skicka anmälan till Arbetsmiljöverket, 8, förbud att använda kvartshaltigt material vid manuell blästring, 10, kraven om exponeringsmätningar, 17-20, att skicka mätrapport till Arbetamiljöverket, 21 samt att ordna medicinska kontroller, 22 I föreskriftsförslaget väljer vi att endast förena två bestämmelser med sanktionsavgift (8 första stycket och 22 ). Bestämmelserna innebär att en anmälan respektive en mätrapport ska skickas till Arbetsmiljöverket. Enligt Arbetsmiljöverkets bedömning är det lämpligt med sanktionsavgifter i dessa fall eftersom brott mot bestämmelserna är enkla att konstatera.

25 REK 2009/ (26) Införande av sanktionsavgifter avser att ge en omedelbar effekt när dessa utdöms och bedöms även göra tillsynen mer effektiv. Nivån på sanktionsavgiften är densamma som för en liknande bestämmelse i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2011:19, om kemiska arbetsmiljörisker och är tänkt att stå i proportion till den risk som en överträdelse av bestämmelsen kan innebära. 19. REDOVISNING AV HUR MÄNS OCH KVINNORS SKILDA FÖRHÅLLANDEN I ARBETSLIVET BEAKTA Arbetsmiljöverket förslag till reglering är könsneutral. Andelen kvinnor inom branscher och yrken där kvartshaltigt material hanteras är relativt liten, se tabell 4. Om gravida och ammande finns dock särskilda regler. Den stora huvuddelen av arbetstagare som är exponerade för kvarts är män. 20. REDOVISNING AV BERÖRINGSPUNKTER MED ANNAN LAGSTIFTNING OCH ANDRA MYNDIGHETER, SÄRSKILT AV KONSEKVENSER FÖR YTTRE MILJÖN Inga beröringspunkter med annan lagstiftning har konstaterats. Det finns dock ett antal nära liggande Arbesmiljöverkets föreskrifter så som Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2, Kemiska arbetsmiljörisker, 2011:19, Hygieniska gränsvärden, AFS 2011:18, och Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6, m.fl. Arbetsmiljöverkets miljöhandlingsplan fastställer att våra föreskrifter ska utformas så att de inte har negativ utan om möjligt en positiv inverkan på den yttre miljön. Inga miljömässiga konsekvenser av förslaget har konstaterats. Den svenska berggrunden består till 75 procent av kvartshaltiga bergarter där kvartsinnehållet kan variera mellan procent. Inom industrin används kvartshaltigt material i princip i samma form som det förekommer i naturen. 21. SAMRÅD Arbetsmiljöverkets föreskrifter tas fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Samråd med parterna sker rutinmässigt vid flera tillfällen under en föreskriftsprocess. Inriktning på de föreslagna ändringarna i gällande föreskrifter diskuterades vid ett möte med arbetsmarknadens parter när föreskriftsprojektet påbörjades. Underhandskontakter med några företag inom branschen har förekommit under arbetet med förslaget. Förslaget kommer att skickas på extern remiss till berörda parter. Före beslut om att utfärda

26 REK 2009/ (26) föreskrifterna kommer arbetsmarknadens parter att kallas till ett möte för att diskutera det slutliga förslaget och synpunkterna som framkommit i remissen. 22. KONTAKTPERSON VID ARBETSMILJÖVERKET Gabriela Balodis, Avdelningen för regelarbete och expertstöd. Tel: E-post: gabriela.balodis@av.se