Uppdrag och ansvar Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)
|
|
- Ingegerd Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppdrag och ansvar Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) Verksamhetens namn och beskrivning Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Huskvarna, Jönköping. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna består av en verksamhet placerad på två fysiska platser. Vårt upptagningsområde är Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner. Uppdrag och avgränsningar - Vi är en specialistmottagning för barn och ungdomar 0-18 år. - Vi har ett primärvårdsuppdrag för barn tom 1 år. - Vi som arbetar här är barnläkare, barnsjuksköterskor och vårdadministratörer. Skriftliga rutiner avseende - Tidig upptäckt och förebyggande behandling Vårt arbete genomsyras av barnkonventionen där barnets bästa alltid ska sättas i första rummet. I varje möte med barnet och dess familj observeras tecken på fysisk eller psykisk ohälsa. Se bilaga 1 - Att förebygga psykisk ohälsa Vid misstanke om att ett barn mår psykiskt dåligt tas direkt en kontakt med Barn- och ungdomshälsan alt. till barnhälsovårdspsykolog om barnet är under 6 år. Vid misstanke om allvarlig psykisk ohälsa såsom suicidrisk, anorexi, manifest psykos samt beteendestörningar tar vi kontakt med BUP. - Riktlinjer för agerande vid misstanke om att barnet far illa Alla i offentlig verksamhet som möter och/eller arbetar med barn och ungdomar har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa, enligt Socialtjänstlagen kap 14. Anmälan görs till mottagningsfunktionen på respektive lokalkontor/kommun eller alternativt till chef eller annan person som har till uppgift att ta emot anmälningar. Se bilaga 2 - Kontaktuppgifter Socialtjänsten Efter kontorstid kan anmälan göras till socialjouren via nödnummer 112. Om socialjouren inte går att nå eller kommunen inte har någon socialjour och situationen är akut, kontakta polisen, som kan förmedla anmälan till socialtjänsten. Möjlighet finns att ta en informell kontakt med socialtjänsten eller polismyndigheten, utan att röja personens identitet, för att få stöd att komma fram till om man bör göra en anmälan eller inte. Se bilaga 3 Blankett för anmälan, Socialtjänsten Enligt Socialstyrelsen bör en anmälan till polisen göras skriftligt på blankett: Blankett "anmälan, misstanke om brott mot barn Ansvariga: Helena Hageltorn, Frida Levander Revideras
2 Familjen bör alltid informeras om att en anmälan görs. I särskilda fall har man rätt att som anmälare vara anonym, om det t ex finns en hotbild. Det är dock socialtjänsten som avgör detta och inget som man själv kan önska. I de flesta fall har familjen rätt att få veta vem som står bakom anmälan. Stöd för anmälaren När behov av en anmälan finns informeras närmsta chef. Chefen ansvarar då för att avsätta tid för konsultation och reflektion med lämplig kollega/kollegor. Samverkansformer VITS -arenan SIP Barndialogen Samverkanspartner - Barnhälsovården - Skolhälsovården - Vårdcentraler - Barnkliniken - Barn- och ungdomspsykiatrin - Socialtjänsten - Barn- och ungdomshälsan Ansvariga: Helena Hageltorn, Frida Levander Revideras
3 Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Barn- och ungdomsenheten Bilaga 1 Att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 0-18 år Vårt arbetssätt. ETT BARN ETT BARN SOM FÅR MYCKET KRITIK LÄR SIG FÖRDÖMA. ETT BARN SOM MÖTER FIENTLIGHET LÄR SIG ATT SLÅSS. ETT BARN SOM GÖRS TILL ÅTLÖJE UTVECKLAR OSÄKERHET. ETT BARN SOM STÄNDIGT FÅR UPPLEVA SKAM UTVECKLAR SKULDKÄNSLOR. ETT BARN SOM BEHANDLAS MED TOLERANS LÄR SIG GENEROSITET. ET T BARN SOM UPPMUNTRAS UTVECKLAR SJÄLVKÄNSLA. ETT BARN SOM BEMÖTS MED VÄNSKAP LÄR SIG KÄNNA FÖRTROENDE. ETT BARN SOM FÅR UPPLEVA RENT SPEL LÄR SIG RÄTTVISA. ETT BARN SOM ACCEPTERAS OCH RESPEKTERAS KÄNNER TRYGGHET. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna primärvård i Jönköping och Huskvarna bedriver primärvård för alla barn under 1 år och specialistvård för övriga barn - och ungdomar upp till 18 år, som inte behöver barnklinikens team och resurser. I detta dokument innefattar begreppet barn hela vår målgrupp även om behoven är olika. Vi eftersträvar att i vårt bemötande av barn och föräldrar upptäcka risker för barn- och ungdomars psykiska hälsa, se det enskilda barnet samtidigt, som vi är medvetna om att ett besök på mottagningen i sig kan innebära stress och obehag. Föräldrars svårigheter och oförmåga måste vi alltid värdera i helheten men hela tiden ha barnets situation och utsatthet för ögonen. Denna stress hos barn och eventuell oförmåga hos föräldrar kan avsevärt reduceras genom att föräldrarna får tydliga instruktioner om hur de förväntas agera rent konkret i undersöknings och behandlingssituationen. Psykisk ohälsa hos barn och unga är vanligt. I åldern mellan 10 och 18 känner 42 % sig stressade minst en gång i veckan, motsvarande siffra för rapporterad huvudvärk är 26 %. 34 % uppger sömnsvårigheter varje vecka och 18 % har ont i magen minst en gång per vecka (ref SCB). Det finns svårigheter att verifiera evidensen i dessa undersökningar (Barnläkaren nr 1, 2011 s. 24)
4 På våra mottagningar finns ett stort flöde av barn och ungdomar. Många familjer söker för symtom som har koppling till den psykiska hälsan. Våra observationer, förmåga att upptäcka svårigheter skiljer sig för de olika åldrarna men uppdraget är detsamma att tidigt upptäcka riskfaktorer, friskfaktorer, skyddsfaktorer och eventuella symtom. I ett dokument från Sörmlands läns landsting som vi länkar till finns en utmärkt kunskapsbakgrund där bl.a. barns behov, friskfaktorer och riskfaktorer hos barn och familjer gås igenom (sörmlandsdokumentet). Mottagningarnas arbete All personal på våra mottagningar har barnkompetens och har kunskap om barns behov. Vi skall ge råd men också rent konkret vara föredömen i tilltal och handling med barnet. Vår uppfattning är att det oftast är bäst att någon av barnets föräldrar är med vid besöket hos oss och vi upplyser vid behov om det. Om det är ofta återkommande att annan person följer barnet hit frågar vi om det. Det är viktigt att vara klar över vad som är egna åsikter om vad som är bra för barn. Kanske är de inte alltid grundade i fakta, utan mer i värderingar från vår egen uppväxt och familj. Vi har många barn som har ett ursprung i andra länder. Vi måste se och förstå kulturella skillnader samtidigt som barnens bästa aldrig får åsidosättas. Ett bra sätt är att säga: Så här tycker vi är bra för barn, skulle det fungera i er familj? Det är viktigt att förstå att oförmåga att leva upp till viktiga förväntningar i vår kultur t.ex. passa tider inte innebär att barnen har en sämre omvårdnad. Barnet och familjen har rätt till tolk. Barn skall inte tolka åt sina föräldrar. Telefonrådgivning Den första kontakten sker vanligtvis via telefonrådgivning med barnsjuksköterska. Ett observandum här kan vara upprepade telefonkontakter med oss eller andra instanser. Det är av vikt att kontrollera hur många telefonsamtal, som finns dokumenterade. Vi skall be om föräldrarnas tillstånd att gå in i BVC-journal, Vårdgivarportal samt Vid anmärkningsvärt många kontakter bör läkare informeras om detta och ta ställning till att VIPmarkera patienten. En del av dessa barn bör frikostigt erbjudas läkar- eller sjuksköterskebesök, om möjligt med kontinuitet till en och samma erfarna läkare eller sjuksköterska. En bra fråga är Vad är du mest orolig för?.
5 I väntrummet I väntrummet lyssnar all personal på om ett barn behandlas respektlöst. Det kan handla om en ovänlig ton, hot, hårdhänthet eller orimliga löften om belöningar. All personal kan i handling söka vara ett föredöme i hur barnet bemöts och görs delaktigt. Vi försöker också uppmuntra föräldrarna att vara ärliga mot sitt barn. Detta kommer att gå bra, vi vill väga dig och se hur bra du växer. "Provet vi tar, känns lite men det går snabbt över och sedan får du ett plåster. Vi försöker konsekvent att undvika negeringar av smärta. Barn hör oftast bara ordet ont eller farligt inte negeringen. Väg- och mätsituationen Alla barn och ungdomar som kommer till mottagningen vägs och mäts, i de flesta fall utan kläder. Här är det viktigt att leda föräldern konkret genom situationen för att skapa avspändhet och förtroende. Du behöver inte ta på kläderna igen. Knäpp inte bodyn eftersom du snart skall in till doktorn!. Nu väger vi sedan kan du ta upp och trösta honom! I väg- och mätsituationen, på skötbordet, vid blöjbyte och av- och påklädning samt vid undersökningen hos läkare eller sjuksköterska finns de naturliga tillfällena att observera samspelet mellan det lilla barnet och föräldrarna. Avseende anknytning ser vi hur föräldern fångar upp barnets tecken/signaler och försöker trösta eller minska obehag med rörelser tonfall eller ord. Vi ser också om föräldern har fokus på barnet. Vi försöker lyssna efter om föräldern kan sätta sig in i situationen ur barnets synvinkel. Det ges också tillfälle att notera om barnet har tecken till omsorgssvikt, fysiska avvikelser eller skador. Hos det lite äldre barnet ser vi också på förhållningssätt, föräldrarnas inställning och balansen mellan att ge barnet eget ansvar och föräldraansvaret (se kunskapsbakgrunden i Sörmlandsdokumentet). Besöket hos läkare eller sjuksköterska Vid besöket skall barnet alltid sättas i fokus och få komma till tals. Allt efter mognad kan barnet få tala enskilt med läkaren/sjuksköterskan vid en del av besöket, men efter 12 års ålder skall samtliga barn erbjudas detta. Såväl läkare som sjuksköterska har livsstress, olust och oro som en naturlig utgångspunkt för anamnes och undersökning, även vid besök som initialt ter sig som mer medicinska. Tillväxt är en enskild parameter, som kan indikera svårigheter över tid varför inget besök på mottagningen är avslutat om tillväxten inte är bedömd.
6 Vi försöker förebygga stickrädsla och övrig sjukvårdsrädsla genom ett professionellt bemötande. Ofta betyder det att barnet behöver mer tid än en vuxen för att hantera situationen. Vi försöker oftast göra alla undersökningar vid samma tillfälle för att underlätta för familjen men har också respekt för att både barn och föräldrar kan bli trötta. Ibland behöver vi stödja barnet inför provtagning om föräldrarna har bråttom och föreslå smärtstillande plåster och provtagning i lugn och ro. Om vi blir oroliga för barnet kan det vara värdefullt att dela upp besöket så olika medarbetare ser barnet och gör det vid olika tillfällen. Mottagningens psykolog För majoriteten av de patienter som kommer i kontakt med mottagningens psykolog är den psykiska ohälsan redan ett faktum och man kommer för att få hjälp och behandling. Psykologen är expert på de miljömässiga betingelser som befrämjar psykisk hälsa, den sociala dynamik som skapar ett kreativt och utvecklande socialpsykologiskt levnadsrum för medlemmarna i en familj eller grupp samt inte minst de psykiska processer som präglar människans inre mentala liv. Denna expertkunskap använder psykologen för att utifrån en socialpsykologisk utgångspunkt utreda och analysera patienten som person samt dennes historiska och nuvarande levnadsomständigheter. Analysen identifierar hur aspekter av patientens miljö i och utanför hemmet samspelar med personens individuella psykologi för att skapa och upprätthålla den psykiska ohälsan. Psykologen beslutar om och genomför därefter lämpliga interventioner på det individuella och sociala planet för att skapa förutsättningar för psykisk hälsa. Varje behandling kommer därför att bli unik och anpassad till patientens förutsättningar. Mottagningens behandlingsriktlinjer för specifika psykosomatiska diagnoser är ett stöd i detta arbete. I de fall en psykologbehandling inleds utan att patienten i närliggande tid genomgått en medicinsk undersökning eller om psykologen under genom anamnesen får misstanke om somatiska eller psykosomatiska komplikationer rekommenderas patienten en läkarundersökning. Psykologen handlägger, utreder och behandlar patienter som faller inom psykologens egenupplevda kompetensområde förutom patienter med tydlig utvecklingsstörning, anorexi, manifest psykos samt beteendestörningar som inte kan behandlas i öppenvård. Dessa hänvisas till lämplig vårdgivare inom landsting eller kommun. Psykologen är en resurs som kan konsulteras av andra
7 yrkeskategorier inom vården när det gäller identifierandet, bemötandet och handläggandet av patienter med misstänkt psykisk ohälsa. Psykologutredningar genom användandet av psykometriska test görs för närvarande inte på mottagningen. Teamarbete På mottagningen arbetas det kontinuerligt med att utveckla metoder och arbetssätt för att effektivisera behandlingar. Genom teamarbete dras fördel av olika yrkeskategoriers kunnande och en mer sammanhållen behandlingsinriktning kan göras vilket ofta gagnar patienten. Teamarbete uppstår spontant kring patienter som genom att de har olika behov har kontakt med olika yrkeskategorier på mottagningen. Stor frihet skall finnas för varje personal att kalla till teammöte för att klargöra behandlingsplaner och ansvarsfördelning. Det finns också strukturer för att samarbeta i team kring patienter med specifika diagnoser, fetma är ett sådant exempel. Möjlighet till reflektion Teamkonferens på mottagningen och reflektionstid är viktiga funktioner för att göra oss trygga i arbetet. Då undviker vi att prata om problemen i kafferummet. Viktigt att alltid ha klart för sig att familjen kan vara tillfälligt stressad och att barnet eller föräldrarna har en dålig dag. Om vi blir oroliga viktigt med noggrann dokumentation och möjlighet att reflektera med arbetskamrater. Psykolog finns vid behov tillgänglig som handledare. I varje enskilt fall måste en bedömning göras som kan resultera i att man gör avsteg från givna riktlinjer. Det kan vara för att skapa ett förtroende till familjen och för att bibehålla en kontakt som annars skulle riskera att avbrytas och därmed medföra en risk för barnet. Samverkan: Såväl läkare som sjuksköterska har ett ansvar att vid oro för barnet kontakta respektive BVC för att skapa en samverkan runt familjen. Familjecentralerna ger här en stor möjlighet. Det är viktigt att inte se sekretessen som ett hinder i kontakten med andra aktörer. Vi skall ha som vana att förklara för familjerna att vi kontaktar BVC för uppföljning. Dialog och samråd med familjen för att skapa kontakter med andra berörda såsom t.ex. BVC, SHV, barnkliniken, primärvården och socialtjänsten skall alltid eftersträvas.
8 Det är varje medarbetares egenansvar att försäkra sig om att samverkan sker mellan olika instanser. Det får inte förekomma att man förlitar sig på att annan instans har tagit på sig ansvaret utan att man har förvissat sig om att så är fallet. Även om familjen har en etablerad kontakt med socialtjänst eller anmälan tidigare är gjord så skall anmälan upprepas om oro för barnet kvarstår. Även i de fall som samråd inte kan skapas med familjen styr vår skyldighet enligt socialtjänstlagen att rapportera och anmäla om vi misstänker att ett barn far illa/riskerar fara illa. Det finns alltid möjlighet att ta kontakt med socialtjänsten och avidentifierat få vägledning och råd. För anmälan till socialtjänsten finns särskilt underlag (se intranät).
9 Bilaga TELEFONLISTA MOTTAGNINGSFUNKTIONEN BARN & UNGDOM Sektionschef Caroline Agnehus :e soc sekr Ann-Charlotte Nilssson SÖDER (Taberg, Barnarp, Råslätt, Ljungarum, Gräshagen, Bottnaryd, Grästorp, Norrahammar, Hovslätt, Månsarp, Tahe, Norra Unnaryd, Ryd) Besöks och postadress Ö Storg 64, JÖNKÖPING Reception Fax Line Wedin Tina Ahlstedt Maja Smajic ÖSTER (Gränna, Örserum, Ölmstad, Kaxholmen, Skärstad, Norrängen Lekeryd, Järsnäs, Huskvarna centrala och söder, Öxnehaga, Stensholm, Egnahem) Besöksadress Ö Storg 64, JÖNKÖPING Postadress Box Huskvarna Reception Fax Anna Lager Sofie Lindblad Annie Engdahl VÄSTER (Öggestorp, Tenhult, Ödestugu, Österängen, Ekhagen, Rosenlund, central Jönköping Öster och Väster, Vättersnäs, Torpa, Bankeryd, Trånghalla, Bymarken, Dalvik) Besöks och postadress Ö Storg 64, 1 vån, JÖNKÖPING Reception Fax Åsa Utterberg asa.utterberg@jonkoping.se Victoria Dahlgren victoria.dahlgren@jonkoping.se Birgitta Lennox birgitta.lennox@jonkoping.se Ann-Charlotte Nilsson ann-charlotte.nilsson2@jonkoping.se
10 ANMÄLAN OM BARN OCH UNGA SOM FAR ILLA Socialtjänstlagen Kap 14 1 Fyll i blanketten så utförligt du kan och skicka den sedan till socialtjänsten i barnets/ungdomens hemkommun. Anmälare Namn Titel Arbetsplats Adress Telefon (även riktnr) E-post Medanmälare Namn Telefon (även riktnr) Vilket barn/ungdom gäller det Namn Personnummer eller ålder Adress Postadress Vårdnadshavare, namn Vårdnadshavare telefon (även riktnr) Vårdnadshavare, namn Vårdnadshavare telefon (även riktnr) Syskon, namn och ålder Skriv ned berättelsen Vad är det som är anledningen till anmälan? Vad är det som gör att anmälan görs just nu? Tror du att det är akut för barnet/ungdomen? Vad har du själv sett och hört? Vad har du fått berättat för dig? Av vem? När? Vad är det i detta som gör dig mest orolig? Vad vet du om familjen (skilda föräldrar, gemensam vårdnad, var bor barnet, eventuella syskon)? Beskriv tidigare insatser som du eller någon annan vidtagit. Plats för din berättelse LiJ5139 Utgåva Sign On AB
11 Namn Personnummer eller ålder Om det rör sig om en specifik händelse Vad hände? Vilket datum, vilken tid på dygnet inträffade händelsen/händelserna? Var händet det (eventuell adress)? Har händelsen upprepats? Har denna eller liknande händelser inträffat tidigare? När? Finns det fler som sett eller känner till samma sak? Hur var barnets/ungdomens reaktion? Plats för din berättelse Övriga uppgifter Vilken relation har anmälaren till den anmälda familjen/personen? Hur länge har anmälaren känt den aktuella familjen/personen? Är föräldrarna/personen informerade om att en anmälan kommer att göras? Ja Nej Om ja, hur mottogs informationen Är barnet/ungdomen informerad om att en anmälan kommer att göras? Ja Nej Om ja, hur mottogs informationen Skulle du/ni kunna tänka er att medverka vid en träff för att diskutera anmälan med berörda? Ja Nej Anmälan görs till Socialförvaltningen i Underskrifter Hur länge har anmälaren känt den aktuella familjen/personen? Underskrift anmälare Underskrift medanmälare Namnförtydligande Namnförtydligande LiJ5139 Utgåva Sign On AB
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs mer1:1 Indelningsändringar i nuvarande Jönköpings kommun
Indelningar 12 1:1 Indelningsändringar i nuvarande Jönköpings kommun 1912 Hakarps församling omfattar Hakarps kommun och större delen av Huskvarna stad (6 004 personer). Rogberga församling omfattar Rogberga
Läs merIndelningar Classifications
Indelningar Classifications 18 1:1 Indelningsändringar i nuvarande Jönköpings kommun Classification changes in the present Jönköping Municipality 1912 Hakarps församling omfattar Hakarps kommun och större
Läs merOrosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merOrosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs mer1 (7) Socialnämnden. 1 Ansvarsområden. Socialnämnden ska
1 (7) Reglemente för nämnderna inom socialtjänsten i Jönköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-12-16. Ändrat utifrån följande beslut i kommunfullmäktige: 2012-04-26, 128 2013-09-26, 241 2013-12-19,
Läs merRiktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1
Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1 Landstinget och kommunerna i Jönköpings län har beslutat om riktlinjer för hälsoundersökningar av barn som placeras
Läs merFörskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Jessica Olsson, jessica.olsson@kil.se 2017-11-01 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling VÅR VISION På vår förskola arbetar vi medvetet
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merUtbildning BHV juridik
Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merÄmnesområde Likabehandlingsplan
Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier
Läs merFöräldrastöd i Jönköping
Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merEnligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever SFS 2006:67.
Likabehandlingsplan Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever SFS 2006:67. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan vuxna och vuxna och mellan
Läs mer1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov
1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:
Läs merRiktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1
Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1 Landstinget och kommunerna i Jönköpings län har beslutat om riktlinjer för hälsoundersökningar av barn som placeras
Läs merÖverenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar
Läs merHandlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015
Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan
Läs merRutiner för anmälan om diskriminering eller kränkande behandling
Rutiner för anmälan om diskriminering eller kränkande behandling Anmälan kan komma till kommunens kännedom på flera sätt: 1. Anmälan lämnas till en förskola/skola/gymnasieskola av personal eller enskild
Läs merLikabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan
Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.
Läs merAnmälan När, hur och sen då?
Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merÄngets förskola Härnösands kommun. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängets förskola Härnösands kommun Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-18 Vision: I vår verksamhet är alla lika värda! Innehållsförteckning: Innehållsförteckning: 2 Inledning 3 I lagrummet:
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merBästa platsen att växa upp på
Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/
Läs merKommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola
STRÄNGNÄS KOMMUN 2011-05-06 Utbildningskontoret Dnr 110/04-629 Kommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola
Läs merÅrlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Junibackens förskola och fritidshem 2018-2019 ALLA MÄNNISKOR HAR LIKA VÄRDE 1. Vår vision På vår förskola ska inget
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merEn hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.
En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan
Läs merHerrgårdens förskola
Herrgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller för perioden 100901-110831 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt
Läs merBefolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025
Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2016-2019 med utblick mot 2025 STADSKONTORET AUGUSTI 2016 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merRiktlinjer för skolpliktsbevakning
Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,
Läs merLikabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.
Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merHandlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen
Läs merBefolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2026
Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2017-2020 med utblick mot 2026 STADSKONTORET AUGUSTI 2017 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merHANDLINGSPLAN PLAN MOT MOBBNING, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Trygg förening. Loggan
HANDLINGSPLAN PLAN MOT MOBBNING, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Trygg förening Loggan Handlingsplanen gäller från nov 2015, revideras nov 2016 Sida 1 En trygg förening för alla vårt gemensamma
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merRyrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Ryrsjöns Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Läsåret 2018-2019 Innehåll 1.Inledning... 1 2. Vad styr vårt likabehandlingsarbete... 1 3. Våra mål... 1 4. Utvärdering... 1 5. Främja... 2-3 6.
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 Reviderad: 2014-02-05 Syfte Denna plans ändamål är att motverka kränkande behandling av barn på Förskolan Kluringen
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA
Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Ingrid Wennerth Svensson, förskolechef Vår vision:
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017
HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan
Läs merDallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN: Förskolan ANSVARIGA FÖR PLANEN: Förskolechefen
Läs merHälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal
Implementering pågår! Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal
Läs merKLARAgruppen En del av Familjeenheten
KLARAgruppen En del av Familjeenheten Barnverksamhet Barnperspektiv Samverkan Varför barngruppsverksamhet? Barn och ungdomar har ofta lätt att ta på sig skulden för vad som händer i familjen och hur vuxna
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola 2015/2016 Barn och pedagoger skall känna trygghet och bli bemötta med respekt av varandra vår förskola skall vara fri från diskriminering
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merHandlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Ånge Ishockeyklubb
Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Ånge Ishockeyklubb Enligt Diskrimineringslagen 2008:567 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. (Barnkonventionen
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING
LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA
HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Läsåret 2009-2010 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress Stortorget 1 Telefon 0476-550 00 (vx) Fax 0476-13874 Organisationsnr
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merTrygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:
Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier
Läs merTrygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef
Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman
Läs merFörskolan Solrosen/Vitsippan
Förskolan Solrosen/Vitsippan Likabehandlingsplan 2017-2018 Likabehandlingsplan för förskolan Vitsippan/Solrosen Likabehandlingsplanen utgår från: Skollagen 6 kap, Diskrimineringslagen 1 kap 1, 2 kap 5-7,
Läs merLikabehandlingsplan Åsebro förskola 2017
Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision Åsebro förskola skall vara
Läs merInformation till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merRIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merRegnbågen Blå plan mot diskriminering och kränkande behandling
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ulrika Forsberg, 0554-193 48 ulrika.forsberg@kil.se 2018-01-15 Regnbågen Blå plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018 GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER
Läs merLikabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015
2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Läs merFörskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merDin hälsa i trygga händer
Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs mer