Kursprogram för Hållbart byggande VBFN01

Transkript

1 Kursprogram för Hållbart byggande VBN01 VBN01, 7,5 hp Läsperiod 1 ht 2012 MÅLSÄTTNING et övergripande målet är att ge fördjupad kunskap om hur jordens naturresurser utnyttjas på ett så effektivt och varsamt sätt som möjligt vid husbyggnad. ör att uppnå detta mål är det viktigt att vi använder lagerresurser i minsta möjliga utsträckning och istället försöker utnyttja fondresurserna enligt hållbarhetsprincipen för både produktion och förvaltning av vårt byggnadsbestånd. I tidigare kurser lärs tekniska lösningar ut som ger en bra innemiljö och en energieffektiv användning. I denna kurs tas ett steg längre och tekniska lösningar som möjligen kan komma att användas i större utsträckning i framtiden studeras. Målet är att använda de naturliga resurser/förutsättningar som finns på ett effektivt och miljövänligt sätt innan energi och resurser tillförs byggnadens system så att mängden köpt energi till uppvärmning, kylning och elförsörjning minimeras. ör att uppnå detta krävs kunskap om vilka tekniska förutsättningar och begränsningar som finns, där bl. a. ett tillfredsställande inneklimat är en grundläggande förutsättning. I kursen är vår målsättning att studenterna lär sig utforma olika tekniska lösningar; inkluderande klimatskal, passiva system och tekniska installationssystem för morgondagens byggnader med beaktande av hälsoaspekter och innemiljö. örkunskapskrav: VB01, VBN10, förutsatta förkunskaper: VBN05. Kursen skall även ge studenterna kunskap om verktyg som kan användas vid utformning av hållbara byggnader såsom datorprogram och databas för innehållsdeklarationer av byggnadsmaterial. UNERVISNINGSORM Undervisningen består av föreläsningar, datorövningar och räkneövningar. Under föreläsningarna behandlas olika aspekter av byggnadsfysik, installationsteknik och klimatsystem med speciell inriktning mot projektuppgiften. I grupper om fyra personer ska kursdeltagarna i en projektuppgift utforma ett radhus med beaktande av bl.a. den svenska definitionen av passivhus vilket bland annat innefattar ett antal övningar med befintliga datorprogram. Projektuppgiften ska redovisas både muntligt och skriftligt. LÄRARE Som huvudlärare och kursansvariga fungerar Birgitta Nordquist och Petter Wallentén. INNEHÅLL Inledningsvis behandlas relevanta begrepp såsom sustainable building och hållbart byggande i globalt perspektiv samt mål som ställs på internationell och nationell nivå. ortsättningsvis tas byggnadstekniska och installationstekniska lösningar upp. 1

2 I kursen behandlas hållbarhet ur aspekterna; låg energianvändning, komfortabelt och hälsosamt inneklimat, fuktsäkerhet och varsamt nyttjande av naturresurserna. Kursen tar bl. a. upp tekniska lösningar som används i lågenergihus som s.k. passivhus och plusenergihus där byggnaden producerar mer energi än den använder; hur man kan använda solenergi samt integrera detta i byggnadskomponenter; hållbara byggnadsmaterial; hybridventilation behandlas där de naturliga drivkrafterna utnyttjas under de perioder detta är möjligt samt utformning av ett behovsstyrt ventilationssystem. e tekniska lösningarna kontrolleras med avseende på energi, innemiljö och fukt. I kursen behandlas även hållbarhet för nya materialkonstruktioner ur miljö- och hälsosynpunkt, fukt, mögel, övriga miljöstörande ämnen i byggbranschen, passiv klimatisering samt något om rivning och återvinning. I kursen ingår projektuppgifter i vilka studenterna gruppvis får utforma hållbara byggnader med ingående tekniska lösningar; klimatskal, stomme, byggnadsmaterial, samt installationsteknik. I denna får studenterna beräkna fukt- och värmeförhållande i kritiska delar, dimensionera solceller för produktion av elenergi, beräkna tekniska prestanda och dimensionerande indata till lokala energiförsörjningssystem såsom värmepumpar och solfångare, utforma fönster och beräkna dagsljusfaktor, utforma solavskärmning vilken ger ett bra termiskt klimat med låg kylenergianvändning samt välja hälso- och miljövänliga material. Kursen är den avslutande kursen inom området installations- och byggnadsfysik och sammanfattar området varför denna utgör en synteskurs för denna inriktning. Preliminärt detaljprogram för kursen redovisas på de två sista sidorna. KURSLITTERATUR Byggekologi Kunskaper för hållbart byggande utgåva 2, Bokalders V, Block M (600:-). Beställes hos avd. EBY; Svensk kravspecifikation för passivhus Utgåva oktober 2009, orum för energieffektiva byggnader, inns på kursens hemsida. Solvärme i bostäder med analys av kombinationen solfångare och bergvärmepump, s , övriga sidor referenslitteratur. TVBH Kjellsson E. inns på kursens hemsida Solceller i byggnader nya möjligheter, ET 2005:11, Energimyndigheten, Boverket. inns på kursens hemsida Energieffektiva byggnader Kretsloppsrådets översikt. inns på kursens hemsida Utdrag ur Analys av fläktförstärkt självdrag, TVIT-07/3005, Nordquist B. inns på kursens hemsida Utdrag ur Hållbar utveckling, Gröndahl, Svanström. inns på kursens hemsida Utdrag ur God lufttäthet, T5:1998, Byggforskningsrådet Adalberth K. inns på kursens hemsida Material som delas ut under kursen och/eller läggs på kurshemsidan. OH från föreläsningar. vrigt material som tillhandahålls under kursen. REERENSLITTERATUR Abel, Elmroth: BYGGNAEN SOM SYSTEM. Andra reviderade upplagan. T5:2006. ORMAS. ISBN Tryck och repro: AlfaPrint

3 BESTÄLLNING AV KURSLITTERATUR Byggekologi Kunskaper för hållbart byggande, Utgåva 2. (600:-). örhandsbeställning senast fredagen den 7 september! örhandsbeställd litteratur betalas och avhämtas vid avd. för Byggnadsfysik, preliminärt från fredagen den 14 september, kl PRESTATIONSKRAV Tentamen är skriftlig och består av en teoridel och en beräkningsdel på 70 respektive 10 poäng. Teoridelen ska lösas utan hjälpmedel och på beräkningsdelen är hjälpmedel tillåtna. ör godkänt krävs minst 32 poäng (40 % av totala poängsumman). ör att bli godkänd krävs dessutom minst 28 poäng på teoridelen och minst 4 poäng på beräkningsdelen. Varje grupp ska förbereda en muntlig redovisning av projektuppgiften på 8-10 minuter i PowerPoint. Presentationen måste lämnas in senast onsdag 17 oktober kl Samtliga personer i grupperna ska presentera muntligt. I den efterföljande diskussionen förväntas att samtliga deltar aktivt. Presentationen delas upp i två pass beroende på det stora antal teknologer som anmält sig till kursen. en skriftliga rapporten lämnas in senast fredagen den 19 oktober kl Om projektuppgiften är väl genomförd påverkas slutbetyget. En väl genomförd projektuppgift kan maximalt ge 10 poäng som adderas till ett godkänt tentamensresultat. Bonuspoäng från projektuppgiften får tillgodoräknas oberoende av när du tenterar. ör att erhålla slutbetyg på kursen krävs även att träningsuppgiften med PC-programmet WUI är godkänd samt närvaro vid den muntliga redovisningen. VRIGT ör ytterligare fördjupning inom ämnesområdet hänvisar vi till examensarbeten inom Installationsteknik eller Byggnadsfysik. 3

4 Preliminärt schema kursen Hållbart byggande Vecka 1 Tis 4/ Tid Plats Moment/innehåll öreläsare Introduktion, innehåll prestationskrav Introduktion Projektuppgift, R1, R2 BN, PW Miljömål globalt, nationellt, inom byggsektorn CM Introduktion till uktberäkningsprogram WUI JA Tors 6/ R1 ska vara färdig före R4-övningen och R5- övningen, R1 görs självständigt utanför schemalagd tid ramtidens lågenergihus; passivhus, plusenergihus, lufttäthet Litt: God lufttäthet, projektuppgift R2 EBY: Svensk kravspecifikation för passivhus KA Vecka 2 Tis 11/ V:alab 1+2 V:alab 3+4 uktfördelning i yttervägg atorövning WUI, T1 T1 ska vara färdig före R6-övningen Solvärme och solel, kombination bergvärme, lagring Litt: Kjellsson; Utdrag ur solvärme i bostäder; STEM, Solceller i byggnader JA, OH EK Tors 13/ A:A imensionering av solel atorövning PVGIS, R3 R1 ska vara färdig före R4-övningen Passiv klimatisering Utnyttjande av solskydd EK PW Vecka 3 Tis 18/ V:alab 2 imensionering av solskydd atorövning Parasol, R4 R4 ska vara färdig före R7-övningen R1 ska vara färdig före R5-övningen Värmepumpar, förutsättningar, begränsningar, årsvärmefaktor, typer av värmepumpar PW CM Tors 20/ Vecka 4 Tis 25/ V: Q1 V:P2 V:Brand Avboka V:alab 2 Räkneövning värmepumpar, R5 Hybridventilation, förstärkt självdrag, förutsättningar, begränsningar Litt: Nordquist; Analys av skolor med fläktförstärkt självdrag Beräkning av hybridventilation, Räkneövning T1 ska vara färdig före R6-övningen Passivhus fuktrisker, hållbara byggnadsmaterial ur fuktsynpunkt, klimatförändringar CM, BN BN BN LEH alab 3+4 alab 3+4 Projektuppgift fukt, WUI, R6 Projektuppgift fukt, WUI, R6 PW,OH 4

5 Tors 27/9 V:P2 Kombination av sol och värmepumpar, tekniska lösningar i passivhus SR Vecka 5 Tis 2/ V:alab2 Avboka V:N1 imensionering av villasystem atorövning TM Behovsstyrd ventilation SR, BN J Tors 4/ V:Q2 Utformning av ventilationssystem, komponenter, fläktar och styrning, Räkneövning Byggnadens påverkan på människor Emissioner inomhus, metoder att mäta kliniska effekter, färgkemikalier J JS, BN Vecka 6 Tis 9/ V:alab 1+2 Val av hälsovänliga material atorövning SundaHus, R8 R4 ska vara färdig före R7-övningen agsljus och belysning JS, BN HBH Tors 11/ V:alab 3+4 Beräkning dagsljusfaktor atorövning VELUX Visualizer, R7 Problem med effektiv ventilationsåtervinning vid låga utetemperaturer uktrisker vid roterande värmeväxlare HBH, PW J LJ Vecka 7 Tis 16/ V:alab 1+2 Resurstid: Primärt lufttäthet (R2), PVGIS (R3), Parasol (R4), WUI (R6), agsljus (R7), SundaHus (R8) Hållbara installationer; Resurseffektiva tapp- och spillvattensystem JS, PW M Tors 18/ alt. Kl.15 4:e vån. Konsultation Redovisning projektuppgift Utformning av hållbar byggnad re Skriftlig inlämning projektuppgift 19/10 Tis 23/ T Ed: Tentamen = föreläsning, = övning, = datorövning, R1-R8 = delmoment i inlämningsuppgift, K = konsultation BN, PW PW, BN 5

6 LEH BN CM CW KA JA OH EK PW SR JS J HBH GW LJ M C Lars-Erik Harderup, avd för Byggnadsfysik Birgitta Nordquist, avd för Installationsteknik Christoffer Malm, Bengt ahlgren AB Catarina Warfvinge, avd för Installationsteknik Karin Adalberth, PrimeProject AB Jesper Arfvidsson, avd för Byggnadsfysik Olof Hägerstedt, avd för Byggnadsfysik Elisabeth Kjellsson, avd för Byggnadsfysik Petter Wallentén, avd för Byggnadsfysik Svein Ruud, SP Johan Stein, avd för Byggnadsfysik ennis Johansson, avd för Installationsteknik Helena Bülow-Hube, ojab Gunilla Wieslander, överläkare, avd för Aerosolteknik Lars Jensen, avd för Installationsteknik Mats ahlblom, avd för Installationsteknik Carolina araguna, assistent, Installationsteknik 6