Välkommen till fascinerande sjövärlden!

Transkript

1

2

3 Välkommen till fascinerande sjövärlden! 1. PRESENTATION s NÄRINGSKEDJOR s LIVSMILJÖER I HAVET s HAJAR OCH ROCKOR s SJÖHÄSTAR s ÖSTERSJÖN s. 23 3

4 1. PRESENTATION 1.1 Läromaterialets syfte Över tre fjärdedelar av jordens yta täcks av oceaner och dessa innehåller nio tiondelar av vattentillgångarna på vår planet. Mänskligheten utnyttjar haven för att få föda, energi och byggnadsmaterial. Haven spelar också en viktig roll som reglerare av klimatet. Havet är med andra ord en del av vårt liv oberoende av om vi bor vid kusten eller djupt inne i landet. Trots detta vet vi mera om månens yta än om oceanernas botten. Trots att vi inte känner våra hav behandlar vi dem tanklöst. Mänskligheten använder haven som soptipp för avfall och miljögifter, bedriver rovdrift av de levande akvatiska resurserna och utplånar oåterkalleligt otaliga växt- och djurarter på jorden. Nyttjandet av fossila bränslen värmer upp jordens atmosfär och smälter de polära glaciärerna. Följden är att havens yta stiger, varvid allt fler organismer förlorar sin livsmiljö och naturen vid kusterna hotas. Ungdomen är vår framtid. Därför är det viktigt att vi berättar för dem om de förändringar som sker i vår omgivning och om våra möjligheter att förebygga dessa förändringar. Sea Life centren har tagit miljöfostran som sin uppgift: Genom att presentera det maritima livet och delta i skyddsprojekt tillsammans med miljöorganisationerna utför Sea Life arbete till nytta för den maritima naturen.att besöka ett Sea Life- center är en upplevelse som bjuder besökare i alla åldrar på värdefull information i rikliga mått. 4

5 1.2 Anvisningar för användningen av läromaterialet Det här läromaterialet är utarbetat för att tjäna som stöd för ert besök i centret. Det lönar sig att välja en eller ett par områden, som ni bekantar er närmare med. I undervisningspaketet finns förslag till uppgifter som eleverna kan utföra. En del uppgifter är menade att utföras i skolan och andra under besöket i Sea Life. Under besöket kan eleverna söka svar till uppgifterna från utställningens skyltar och infotavlor. All den information som behövs för att klara av uppgifterna går inte att hitta på utställningen, utan eleverna uppmuntras att be om hjälp av utställningens guider. Anvisningar till användning av undervisningspaketet: Av de teman som behandlas är dessa tre, Östersjön, livsmiljöer i havet och näringskedjorna, större helheter. Det är bra om det kan reserveras rikligt med tid för behandlingen av dessa teman i klassen. Temat sjöhästar och temat hajar och rockor är mera begränsade och lämpar sig utmärkt också för de allra yngsta eleverna. För samtliga teman gäller att de med fördel kan behandlas i par eller grupper. Det blir då lättare att fundera över uppgifterna och diskutera dem tillsammans med de andra. Varje tema har indelats i: Bakgrundsfakta, som ger grundläggande fakta om undervisningstemat från de maritima näringskedjorna till sjöhästar. Vad eleverna kan lära sig, som berättar om undervisningsmålsättningarna. Övningsuppgifter som ansluter sig till respektive tema har grupperats i uppgifter före besöket, uppgifter under besöket och uppgifter efter besöket. Uppgifter under besöket har avskiljts på egna sidor, så att de kan vid behov direkt kopieras till eleverna. Uppgifterna är förslag som kan anpassas av läraren enligt behoven och kraven i respektive klass. Frågor om läromaterialet och arrangemang i samband med besöken kan du ställa till Sea Life centret.vi tar också gärna emot respons och idéer från lärare och elever för att ytterligare kunna förbättra vårt läromaterial. 5

6 2 NÄRINGSKEDJOR 2.1 Bakgrundsfakta Producenter och konsumenter bildar näringskedjor Så gott som all den energi som används av de levande organismerna härstammar från solens strålning. Djuren har inte förmåga att utnyttja den här energin på samma sätt som de gröna växterna.när djuren äter växter överförs det i näringskedjan energi från ett led till följande led. De växtätande djuren utgör igen föda för rovdjuren. Toppkonsumenter kallas de rovdjur som står i slutändan av näringskedjan dvs de djur som inte har några naturliga fiender, tex lejon, hajar och människor. Alla näringskedjor avslutas hos nedbrytarna, som livnär sig på döda organismer eller deras rester. Nedbrytarna återför en del näring till konsumenterna. På det sättet cirkulerar materian i ekosystemet och energin flödar igenom den. Näringskedjor i havet De flesta av näringskedjorna är mycket korta och består av bara ett fåtal led: Växtplankton (mikroskopiska växter) driver fritt i havets ljusa ytskikt. Med hjälp av fotosyntesen utnyttjar växtplankton solens ljus som energikälla.vid fotosyntesen förvandlas solljuset till energi som gör det möjligt för växten att växa och leva. Som en biprodukt frigörs det syre under processen, ett villkor för allt liv på jorden.växtplankton är igen föda för följande led i näringskedjan, havets minsta djur, som t.ex. krillen en lysräka (små släktingar till räkan). Det tredje ledet i den här näringskedjan bildas när fiskar eller ännu större djur, som t.ex. valar, äter krill. Exempelvis blåvalen kan äta upp till fem ton krill om dagen. Det här är ett exempel på en näringskedja. Näringskedjor bildar näringsväv Näringskedjorna är dock sällan så här enkla: Vid sidan av krillen finns det också andra djur, t.ex. musslor och små fiskar, som äter växtplankton. Dessa kan igen för sin del bli föda för måsar eller havssköldpaddor. Det talas därför ofta om s.k. näringsväv, dvs mera komplicerade näringskedjor, som är sammansatta av många slags grupper av organismer. En näringsväv är egentligen bara flera näringskedjor som sitter ihop. Vävarna är självklart mer komplicerade än kedjorna. En väv kan ha flera producenter och flera toppkonsumenter, och många arter kan förekomma på flera nivåer i näringsväven. Om en del av en näringskedja förändras eller försvinner, så inverkar det på hela näringsväven. Följaktligen kan vissa organismers försvinnande leda till att andra organismer i samma näringskedja blir hotade. 6

7 2.2 Vad kan eleverna lära sig?. De gröna växterna har förmåga att själva producera sin egna energi, processen kallas för fotosyntes. Därför kallas växterna producenter. Djur som är beroende av den energi som binds vid växterna kallas konsumenter. Djuren kan vara växt- eller köttätare. De ovanämnda grupperna bildar den primära näringskedjan. Sätter man ihop flera näringskedjor bildar de en näringsväv. Om någon del av näringskedjan förändras, påverkar det hela näringskedjans struktur. Att vissa organismer försvinner kan innebära att andra organismer i kedjan blir hotade. 2.3 Uppgifter Före besöket Skriv ner namnen på olika djur och växter och sammanställ till slut grupper av näringskedjor av de skrivna namnen.t.ex. växter-gaseller-lejon eller träd-harar-rävar. I bilden här brevid finns ett exempel på en näringskedja i havet. Fundera vad det kan hända ifall ett led av kedjan tas bort (t.ex. de algätande fiskarna)? Efter besöket Utnyttja böcker samt andra källor och sammanställ en näringskedja som passar in i förhållandena i Östersjön. Undersök andra eventuella primärproducenter i näringskedjan än gröna växter. Många av dem lever i haven, som t.ex. djuphavsbakterierna som utnyttjar en vulkanisk energikälla. Fundera över varför det måste finnas fler primärproducenter än primärkonsumenter, fler primärkonsumenter än sekundärkonsumenter osv. 7

8 2.4 Uppgifter under besöket (näringskedjor) Räkna upp olika producenter (växter) och konsumenter (växt- och köttätare) som du hittar på utställningen Försök att bilda en näringskedja med fyra led av de organismer du hittar på utsällningen (växt växtätare köttätare en stor köttätare (toppkonsument). Ta reda på hur det går att förhindra att dessa djur äter upp varandra i akvariet. Hurudan föda matas fiskarna i akvarierna med? 8

9 3 LIVSMILJÖER I HAVET 3.1 Bakgrundsfakta Det finns flera olika slags hav Oceanerna täcker tre fjärdedelar av jordens yta. De olika haven och deras livsmiljöer skiljer sig mycket från varandra. I polära områden är havet ställvis täckt med ett tjockt istäcke, medan vattnet är mycket varmt i de tropiska områdena vid ekvatorn. Även djuphavsområden skiljer sig enormt från områden nära stranden. De kalla havens brunalgsbälten Vid kusten av kalla havsområden (tex Norges kust) förekommer vida brunalgsbälten. Dessa brunalger är världens snabbast växande växter: de kan växa tom 30 cm per dag! Brunalgerna växer ända upp till ytan från tio meters djup. Brunalgsskogarna erbjuder en mångsidig livsmiljö samt rikligt med näring och skyddsplatser för havens alla djur. Tropiska korallrev Korallreven är som submarina trädgårdar eller oaser som sjuder av liv och färger. Livet och artrikedomen på korallreven jämförs därför ofta med regnskogarna. Korallreven växer oerhört långsamt och det kan ta hundratals, till och med tusentals år för dem att byggas upp. Korallrevens existens är utsatt för många slag av hot, t.ex. klimatets uppvärmning, uttunning av ozonlagret, turism och byggandet längs kusterna. Stora Barriärrevet utanför Australkontinentens nordöstra kust är nästan 2000 kilometer långt och täcker ett omkring kvadratkilometer stort område. Stora Barriärrevet är den enda av levande organismer (med undantag för människan!) uppbyggda konstruktionen som kan iakttas ända från rymden. Korallreven står under hot Det allt varmare klimatet på jorden höjer också temperaturen i haven. Även den minsta temperaturökning kan påverka koralldjuren: algerna som lever i korallerna dör och korallen blir vit. Till slut svälter korallen ihjäl, eftersom den inte mera får någon näring av sina alger. Lokalt förstörs reven också av överfiskning, turism, handel med koraller och brytning av korallrev till byggnadsmaterial. Uppskattningsvis är redan 10% av korallreven allvarligt skadade eller förstörda och hela 60% är hotade. 9

10 3.2 Vad kan eleverna lära sig? Det finns ett flertal llivismiljöer i haven. I brunalgsbälten och på korallreven finns det ett svindlande stort antal växt- och djurarter. Korallerna är djur, koralldjur! Om organismernas ömsesidiga beroende av varandra (symbios). Om konsekvenserna av människans verksamhet för naturens balans. Sjögräsängar och mangrovesumpmark På de tropiska havsområden mellan korallreven och stranden bildas ofta en skyddad lagun där det växer vackra gröna sjögräsängar. På stranden igen finns mangroveträd vars rötter kringlar sig under vattnet och bildar mangrovesumpamarker. Bland trädrötterna och sjögräsen finns rikligt med mat och gömställen för ett mångfald av havsorganismer. Sjögräsängar och mangrovesumpmarker är också ytterst viktiga livsmiljöer för ett flertal fiskyngel. 10

11 3.3 Uppgifter till skolan Före besöket Ta reda på med hjälp av böcker och kartor förekomsten av kalla och tropiska havsområden Sök svaren på följande frågor: 1. Var finns de närmaste brunalgsbälten? 2. Var växer det mangroveträd? 3. Är korallerna växter eller djur? 4. Hur uppstår ett korallrev och hur snabbt växer det? 5. Vilka hot är korallreven utsatta för? 6. Varför skall vi skydda brunalgsbälten och korallrev? Korallen är ett djur Korallreven är uppbyggda av små polypartade koralldjurs skelett. De revbildande koralldjuren, korallerna, lever i varmt, klart och grundt vatten därför förekommer korallreven bara i närheten av ekvatorn, 30 på vardera sidan om denna. I koralldjurens vävnader lever mikroskopiska alger som utnyttjar den koldioxid som alstras när korallen andas (assimilation) och som i gengäld överlåter näring (socker) åt korallen. Bland korallerna lever det också ett stort antal fiskar, kräftor och snäckor, vilkas liv är beroende av korallernas välbefinnande. Därför är många av de organismer som lever på korallrevet strängt beroende av varandra. 11

12 Efter besöket För att skydda korallreven har man bl.a. gett turisterna följande anvisningar och rekommendationer. Begrunda vilken betydelse de här miljöanvisningarna har varför har de utarbetats? 1. Semestra endast på platser där man sköter om korallerna (t.ex. genom att rena avfallsvattnet och begränsa simmandet vid korallbestånden) 2. Rör inte vid korallerna när du simmar eller dyker, samla inte souvenirer på korallrevet 3. Köp inte heller souvenirer som är gjorda av koraller och andra havsorganismer 4. Båtfarare bör undvika att ankra vid korallrev. Istället bör de använda bojar som är fast förankrade i havsbottnen Teckna och färglägg olika fiskar som förekommer på korallrevet. Modeller kan du söka i böcker, på nätet eller använda levande fiskar som modell vid besöket på utställningen. Gör ett submarint landskap på klassens vägg (ett korallrev: sand, koraller, musslor, snäckor, sjöstjärnor osv) och placera fiskar i landskapet. Vilka färger har fiskar som lever på korallrev? Begrunda vilken betydelse färgerna har för fiskarna.varför är korallfiskarna färggrannare än fiskarna i vårt land? (exakt varför vet man inte, men förmodligen har färgen att göra med fortplantningen, dvs möjligheten att identifiera olika arter. Där var det rör sig hundratals arter nära varandra är det svårare att urskilja den egna arten från andra.).varför är det viktigt att kunna skilja på en artfrände och en fisk av annan art? Sök fram fler uppgifter om olika typer av korallrev: kustrev eller randrev, barriärrev eller vallrev och ringrev eller atoller. Hur uppkommer atollrev och på hurdana platser förekommer de? Det finns också koraller som lever i kalla hav och bildar revartade bestånd i djupa vatten. Är de här reven skyddade från människans verksamhet? 12

13 3.4 Uppgifter under under besöket (livsmiljöer i havet) Vilka fiskar hittar du i mangrovesumpmarksbassängen? Varför finns det inte äkta koraller i alla bassänger? Hur skiljer sig akvarierna på den tropiska avdelningen ifrån kallvattens akvarierna? Hur skiljer sig de inhemska akvarierna ifrån oceanbassängen? Sök exempel på symbiosförhållanden i utställningens akvarier (= två organismer som lever tillsammans och drar nytta av varandra). Ta reda på vilka djur som äter brunalger. Hur kan utrotningen av havsuttrar påverka brunalgsbälten? 13

14 Ordfläta: Sök 10 olika korallrevsdjur tabellen. Namnen kan gå våg- eller lodrätt, eller så diagonalt. De kan gå åt vilket håll som helst

15 4 HAJAR OCH ROCKOR 4.1 Bakgrundsfakta I alla Sea Life-center runtom i Europa får besökaren se hajar och rockor.alla utställda arter är små och trivs bra i akvarium. På utställningen får du studera både bottenlevande hajar, som dagtid vilar på bottensanden eller i korallernas håligheter, och hajarter som lever som ytfiskar och fortlöpande är i rörelse. Särskilt i samband med hajfiskar förekommer det mycket onödig rädsla och onödigt hat. Genom erfarenheter och upplevelser kan eleverna lära sig att de flesta hajar är ofarliga men desto intressantare djur som också är värda att skyddas. Människans girighet hotar hajarnas existens: varje år dödas över 100 miljoner hajar grymt bara för sina fenors skull ät alltså aldrig hajfensoppa! Hajar och rockor är broskfiskar Hajarna och rockorna ingår i den urgamla gruppen hajartade fiskar. De äldsta representanterna för den här gruppen förekom redan på dinosauriernas tid, för 300 miljoner år sedan, i de dåtida haven på jorden. Gruppen omfattar över tusen arter, vilka huvudsakligen påträffas i haven, men ett fåtal arter lever också i kusternas brackvatten och i älvar.vid vårt eget lands kuster påträffas varken hajar eller rockor. Östersjöns vatten har för låg salthalt för att de skall trivas. Hajarna och rockorna är broskfiskar, vilket innebär att de inte har ett förbenat skelett på samma sätt som andra fiskar. De har inte heller fjäll eller simblåsa. Därför måste de hajar som lever vid vattenytan vara ständigt i rörelse för att inte sjunka till bottnen. De flesta hajar kan dock pumpa vatten genom sina gälar medan de ligger på bottnen. Med undantag av hajar som trivs i öppna hav. De måste simma livet ut för att samla tillräckligt med syre i sina gälar (från vattnet) för att kunna andas. 15

16 Människan hör inte till hajarnas favoritmaträtter De flesta hajar är 1-3 meter långa, rockorna vanligen något mindre (den största rockan, djävulsrockan kan dock bli upp till sex meter lång, men som de stora hajarna är även den en planktonätare). Största delen av hajar och rockor är rovfiskar som fångar andra fiskar, bl.a. bläckfiskar och kräftor. Hajar äter inte människor, även om man känner till att vissa arter i misstag har nafsat på simmare. Orsaken har sannolikt varit den, att en simmare eller en surfare som rör sig vid vattenytan, påminner en aning om en säl eller en sköldpadda, som båda finns på hajarnas meny. Hajar har välutvecklade sinnen Hajar har mycket välutvecklade sinnen. Hajar anses också vara de mest intelligenta bland fiskar, men det är mycket svårt att mäta. Förutom ett utmärkt luktsinne och andra för oss bekanta sinnen, har hajen ett så kallat elsinne. På nosen har hajen små hål, sk. lorenz ampuller, med hjälp av vilka hajen uppfattar små förändringar i elfälten i havet. Elfält uppkommer tex när djurens hjärta slår. Med hjälp av elsinnet kan hajarna även uppfatta små fiskar som gömt sig i bottensanden. Elsinnet är så nogrannt att det störs av metallföremål som även de har ett svagt elfält. Detta tros vara orsaken till att hajarna i bland biter båtmotorer och hajburar. Sjöjungfruns börs Beroende på arten föder hajarna antingen levande yngel eller så lägger de ägg som vanligen kläcks efter 6-12 månader. Nästan alla rockor lägger ägg. Äggen kallas sjöjungfruns börs. Efter sin födsel är haj- och rockynglet tvunget att klara sig på egen hand. 16

17 4.2 Vad kan eleverna lära sig? Hajarnas och rockornas intressanta levnadsvanor. Hajarnas och rockornas fortplantning. Är hajarna blodtörstiga bestar på riktigt? Om hajarnas och rockornas sinnen. 4.3 Uppgifter i skolan Före besöket Lär dig känna hajarna och rockorna.vilka är de största haj- och rockarterna? Hur många olika arter av dessa fiskar känner man till? Ta reda på var på jorden det finns hajar och rockor. Finns det hajar i Östersjön? Om inte, varför inte? Ta reda på hur hajarna och rockorna fortplantar sig och hur lång tid det tar innan deras ägg kläcks? Efter besöket Skriv utgående från det ni lärt er under besöket ett föredrag, eller gör en affisch om hajar eller rockor som grupparbete. Arbetet kan presentera t.ex. följande saker: Hajarnas och rockornas kroppsbyggnad med hjälp av teckningar (ögon, fenor, gälar, eventuella gifttaggar på rockor) Hur stora kan de bli och vad äter de? På vilket sätt hotar människan hajarna? 17

18 4.4 Uppgifter under besöket (hajar och rockor) Ta reda på vad hajarna och rockorna i akvariet äter. Ta reda på om hajarna och rockorna fortplantar sig i akvariet. Bekanta dig med de stora hajarna i oceanakvariet: vilka arter är det fråga om? Ta reda på om alla hajar simmar uppe vid havsytan eller om en del lever nere på havsbottnen? Varför måste hajar som simmar vid ytan vara i rörelse hela tiden? Bekanta dig med rockornas kroppsbyggnad: var sitter deras ögon? Eller deras luktgropar ( näsborrar ) och mun? Har alla arter en gifttagg? 18

19 Sök 10 olika hajar i tabellen nedan. Namnen kan gå våg- eller lodrätt, eller så diagonalt. De kan gå åt vilket håll som helst

20 Fyll i hajarnas och rockornas kroppsdelar. Ni kan även färglägga bilderna. 1. ögon 2. gälar 3. mun 4. fenor 5. stjärtfena eller svans 6. giftsting 7. näsborrar 20

21 5 SJÖHÄSTAR 5.1 Bakgrundsfakta Sjöhästar är intressanta och märkliga fiskar. De är också ytterst krävande akvarieinvånare. Sea Life deltar i ett internationellt sjöhästprogram, som har som mål att uppföda dessa vackra, men känsliga fiskar. Nästan alla de sjöhästar som visas på utställningen är uppfödda i akvarium. Tyvärr går det inte så bra för sjöhästarna i naturen, för människans verksamhet hotar sjöhästarnas framtid.varje år dödas miljontals sjöhästar för att tjäna som råvara för naturläkemedelsindustrin eller förvandlas till souvenirer. Även sjöhästarnas livsmiljöer förstörs på grund av fiske och byggandet på stränderna. På den finska kusten lever släktingar till sjöhästar Sjöhästarna hör till en stor ordning benfiskar som kallas för rörmunnar.till samma ordning hör utöver sjöhästarna också bl.a. havsnålar och trumpetfiskar.vid vårt lands kuster finns det inte sjöhästar, men nära släktingar till dem: tångsnällan och den mindre havsnålen.vardera är havsnålsarter och påminner till sin kroppsbyggnad om sjöhästar. Man känner till ca 50 olika arter av släktet rörmunnar. De minsta är bara några centimeter, de största upp till 40 centimeter långa. Sjöhästar förekommer vanligen i varma vatten i tropikerna men även i kallare hav, som t.ex. vid den engelska sydkusten. De trivs särskilt bra i grunda vatten, på korallreven och på sjögräsängar. De största hoten mot sjöhästar är förstöring av deras livsmiljöer, föroreningar och insamlingen av dem till souvenirer och läkemedelsindustrins behov. De används särskilt i vissa kinesiska naturläkemedel. År 1992 fångades uppskattningsvis 20 ton sjöhästar, dvs cirka sex miljoner exemplar. I dag kan mängden eventuellt uppgå till hela tio miljoner! 5.2 Vad kan eleverna lära sig? Om sjöhästarnas livssmiljöer. Vilka hot är sjöhästarna utsatta för? Om sjöhästarnas fortplantning. 21

22 5.3 Uppgifter i skolan Före besöket Undersök sjöhästar och deras kroppsbyggnad (böcker, CD-skivor, internet).var finns sjöhästarnas fenor? Munnen, ögonen och gälarna? Undersök hur sjöhästarna fortplantar sig. Bekanta dig med våra inhemska sjöhästar, tångsnällan och den mindre havsnålen. Hur fortplantar de sig? Efter besöket Skriv ett föredrag eller gör en affisch som presenterar olika arter av rörmunnar (sjöhästar, havsnålar, trumpetfiskar), deras kroppsbyggnad, levnadssätt och fortplantning. Teckna olika rörmunnar (sjöhästar, havsnålar, trumpetfiskar) i deras naturliga miljö. Sök modeller i böcker och på nätet.teckningarna/ skisserna kan också göras under besöket. 22

23 5.4 Uppgifter under besöket (sjöhästar) Sjöhästar är relativt lågsamma simmare. Hur undviker sjöhästar i naturen att bli uppätna av rovfiskar? Vad äter sjöhästar? Sjöhästarna har en otroligt bra skyddsfärg som de dessutom kan skifta efter sin omgivning. Se efter hur de sjöhästar du kan hitta har skyddat sig. Hur skiljer sig hanen ifrån honan? Gör observationer av hanar med ägg i sin bukficka eller av yngel, om de råkar visa sig. Bekanta dig också med de andra rörmunnarna, som t.ex. trumpetfiskarna och havsnålarna. 23

24 Fyll i sjöhästens olika kroppsdelar här nedan. Ni kan även färlägga bilden. 1. ögon 2. gälar 3. krona 4. mun 5. ryggfena 6. bukficka I sjöhästarnas värld är de pappan som föder! Sjöhästarnas sätt att fortplanta sig är intressant: honan lägger romäggen direkt i hanens bukficka, vanligen efter en parningsdans som genomförts i gryningen. Hanen bär äggen med sig och föder dem ur sin bukficka när ynglen kläckts. Det kan födas hundratals, ett par millimeter stora, yngel på en gång! 24

25 6 ÖSTERSJÖN 6.1 Bakgrundsfakta Östersjön är det hav som finns närmast oss. Innanhavet Östersjön är en unik och känslig miljö, vars välbefinnande hotas av människans verksamhet. För att skydda Östersjön som fortlöpande förorenas och eutrofieras krävs det mycket arbete. Men Östersjön är trots allt också annat än miljögifter och blommande blågrönalger den är ett Salthalten i Östersjön vackert och intressant vattendrag som är värt att skydda.tillståndet i Östersjöns nordligaste delar, Finska viken och Bottniska viken har försämrats påtagligt under de senaste årtiondena.vattnet är inte mera lika klart som tidigare och på grund av att vattnet eutrofierats har blommande blågrönalger blivit vanligare. Jordbruket och fiskodlingen samt det avfall som alstras av industri och av oss människor, ökar halten av närsalter i havet, dvs eutrofierar havet. Följderna av eutrofieringen är bl.a. blågrönalgernas blomning samt syrebrist på havets botten. Det sistnämnda leder till att havets botten dör. Därför kallas också Östersjön ibland för Europas största öken. Östersjön är en brackvattensbassäng Östersjöns vatten är inte lika salt som vattnet i Atlanten, som Östersjön står i förbindelse med via de danska sunden. Det beror på att vattnet i Östersjön är en blandning av det sötvatten älvarna hämtar och av oceanens salta vatten: salthalten i Östersjön ligger i genomsnitt under 1% medan salthalten i Atlantens vatten är omkring 3,5%.Vattnet i Östersjön med sin låga salthalt kallas för brackvatten. Östersjön är jordens största brackvattenshav. 25

26 I Östersjön finns få arter På grund av sin låga salthalt och av temperaturen fryser Östersjön lätt under vintern. Dessutom har många arter svårt att anpassa sig till brackvattnet: för sötvattenfiskar (fiskar i insjöar och älvar) är vattnet litet för salt och för fiskar i Atlanten är det för sött. I Östersjön förekommer omkring hundra olika fiskarter; i oceanerna är antalet fiskarter mångfalt större. Fiskfaunan i Östersjön är dock unik: på inget annat håll i världen kan man få se t.ex. abborre (en sötvattenfisk) och flundra (en atlantfisk) i samma livsmiljö. 6.2 Vad kan eleverna lära sig? I Östersjön lever utöver de fiskar som förekommer vid våra kuster även sälar (gråsäl, knubbsäl och östersjövikare) samt en valart som är bofast i Östersjön, den hotade småväxta tumlaren! Östersjöns särdrag: hur Östersjön skiljer sig från andra hav. Östersjöns speciella fauna. Hoten mot Östersjön och hur var och en genom sin egen verksamhet kan förbättra tillståndet i miljön och skydda djuren. 26

27 6.3 Uppgifter i skolan Före besöket Gör dig förtrogen med Östersjön med hjälp av en karta. Hur många stater ligger intill Östersjöns kust och på vilket sätt har Östersjön förbindelse med Atlanten. Fundera över varför vattnet i Östersjön har en så låg salthalt? Lär dig känna de inhemska fiskarterna: vilka fiskar lever i vattnen invid våra kuster? Vilka är de vanligaste fiskarna i vårt land och påträffas de både i våra insjöar och i havet? Lär dig känna den enda valarten som är bofast i Östersjön, tumlaren.varför är tumlaren hotad? Efter besöket Begrunda tillsammans vilka medel människan har till sin disposition för att skydda Östersjön. Teckna och färglägg olika inhemska fiskarter. Förebilder kan du söka i böcker om våra fiskar, på nätet eller genom att utnyttja levande fiskar som modell under besöket på utställningen. Sammanställ ett submarint landskap på klassens vägg (sand, stenar, klippor, alger, vattenväxter osv) och komplettera landskapet med fiskar. Eleverna kan fördjupa sig mera detaljerat i temat Östersjön genom att t.ex. hålla föredrag eller göra affischer som exempelvis behandlar följande temahelheter: Östersjön, Fiskarna i Östersjön, Hoten mot Östersjön eller Östersjöns däggdjur (sälarna och tumlaren). 27

28 6.4 Uppgifter under besöket (Östersjön) I centret presenteras fiskar som förekommer i kalla oceaner (Atlanten och Nordsjön). Sök på utställningen fiskar som påträffas både i oceanvatten och vid vårt lands kuster. Se närmare på strömmingarna och sillarna.vad är det för skillnad mellan dessa två fiskarter? Bekanta dig med de fiskar som förekommer i våra sjöar och älvar (utställningens inhemska avdelning). Vilka av de fiskar som visas lever både i sötvatten och i Östersjöns brackvatten? Vad beror Östersjöns eutrofiering på? Hur inverkar eutrofieringen på djur som lever på bottnen? Hur kan vi hindra övergödslingen av Östersjön? 28

29 Orfläta: Sök 7 ord i tabellen här nedan som bidrar till Östersjöns dåliga tillstånd. Namnen kan gå våg-eller lodrätt, eller så diagonalt. De kan gå åt vilket håll som helst

30