6. KLIMATANPASSNING. foto: Malin Gustavsson ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

Transkript

1 6. KLIMATANPASSNING foto: Malin Gustavsson 146

2 147

3 KLIMAT OCH ENERGI KLIMATANPASSNING Klimatet håller på att förändras, vilket påverkar Kalmar på flera olika sätt. Arbetet med att begränsa klimatförändringarnas effekter måste ske från två håll, att minska utsläppen av växthusgaser och att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till långsiktigt och förebyggande klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur. Med klimatanpassning avses åtgärder som genomförs i syfte att undvika och minimera negativa effekter av klimatförändringar. Ett ändrat klimat tros leda till ökad nederbörd, stigande havsnivåer och högre temperatur. Andra exempel på effekter av klimatförändringar är ökade risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Jorden blir allt varmare. Huvuddelen av den uppvärmningen som skett sedan år 1950 är sannolikt orsakad av en av människan förstärkt växthuseffekt orsakad av en ökad mängd växthusgaser i atmosfären. Ännu vet vi inte till fullo hur uppvärmningen kommer att påverka klimatet och vilka följder vi kan räkna med. foto: Jan Magnusson Många förslag i översiktsplanen syftar till att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn. Tydligast görs detta genom att det ska vara enkelt att gå, cykla och åka kollektivt. Detta beskrivs på sidan 108 (Mer stadsliv Övergripande strategier). foto: Jonas Lindström 148 Klimat och energi

4 Kalmar kommun kommer främst att beröras av de tre följande klimatförändringarna: Det blir varmare Årsmedeltemperaturen ökar och perioder med höga temperaturer blir vanligare där maxnivån ligger betydligt högre än idag. Detta leder till kortare perioder med is och snö. Det blir blötare och periodvis torrare Nederbörden väntas öka vintertid med upp till 60 procent i form av regn, vilket gör att översvämningar kommer att öka i låglänta områden. Sommartid väntas nederbörden minska med upp till 40 procent, vilket gör att det blir betydligt torrare. Havsnivåhöjningen behandlas också i MKB:n tema 5 Klimat och energi. Arbete med en Klimat- och energistrategi och klimatanpassningsplan pågår i kommunen och där kommer denna fråga att behandla särskilt. Klimatanpassningsplanen ska tas fram som tematiskt tillägg till översiktsplanen. KLIMATANPASSNINGSPLAN Det behöver tas fram en klimatanpassningsplan där kommunen identifierar vilka områden som är känsliga för ökad nederbörd, översvämningar och temperaturhöjning samt vilka anpassningsåtgärder som behöver vidtas på både kort och lång sikt. Arbetet bör även omfatta en ny kartering av våra kustområden och beräkning av nya havsnivåer. Havsnivån stiger Den senaste forskningen pekar på att havets medelvattennivå kommer att höjas med strax över en meter de närmaste 100 åren. Till det ska läggas det högst uppmätta högvattnet på cirka 1,5 meter som kan uppstå i samband med stark pålandsvind. Det betyder att havsvattennivåerna i framtiden kan ligga på 2,5 meter över dagens medelvattenstånd. Dessa nivåer är inte statiska utan ska följa rådande rekommendationer. Agris rekommendationer vid fysisk planering för markområden med sannolikhet för översvämning. (Agris: Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen, ett samarbete mellan länsstyrelserna i mellansverige) Klimat och energi 149

5 KLIMAT OCH ENERGI ENERGI- OCH KLIMAT: FOSSILBRÄNSLEFRI 2030 Kalmar kommun har som övergripande mål beslutat att vara en fossilbränslefri kommun senast Denna vision grundar sig såväl på EU:s mål för 2020, våra egna nationella mål som Kalmar läns föresats om fossilbränslefritt län 2030 (No Oil). För att uppnå detta ska det totala energisystemet inom kommunens geografiska område ha minimala energibehov och i huvudsak försörjas av förnybara energikällor. GRUNDLÄGGANDE FÖR ATT UPPNÅ EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR, ENERGI- & RESURS- EFFEKTIV, DET VILL SÄGA EN KLIMATSMART KOMMUN, ÄR MINSKAD ANVÄNDNING OCH EN OMSTÄLLNING AV DE ENERGISLAG SOM ANVÄNDS som kräver små mängder energi, företrädesvis förnybar energi som produceras på platsen eller i nära anslutning till bebyggelse. Detta är även ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda. Regionen har utmärkta förutsättningar för att utveckla alternativa energislag inom sol, vind och vatten. Samarbete mellan forskning och näringsliv för att utveckla nya sätt att producera energi är mycket positivt. Begränsa utsläppen Transporter och byggnader står tillsammans för den största klimatpåverkan genom sina utsläpp vid användande, produktion och byggande. Transporterna är den största utmaningen idag. 2 Bebyggelse ska i första hand vara utsläppsfri, vilket innebär att hela kedjan från produktion till drift ska vara klimatneutral. Vid planering idag räknar vi med att byggnaders livslängd är cirka 100 år. Energianvändningen ska vara låg genom byggnaders hela livscykel. Dagens byggregler reglerar enbart levererad energi (köpt energi per kvadratmeter och år) och tar inte hänsyn till primärenergi. Följden blir att nya byggnader idag i princip byggs med eluppvärmning. RÄTT ENERGIFORM SKA ANVÄNDAS PÅ RÄTT SÄTT Systemperspektivet och primärenergibegreppet är grundläggande. Med systemperspektiv menas att hänsyn tas till påverkan i alla led, från energikälla till användning. Med primärenergibegreppet menas den energi som finns som naturresurs innan den har omvandlats av människan. Träd i skogen, vattenkraft, kol och olja är primärenergi. Primärenergibegreppet reflekterar bättre än begreppet inköpt energi hur naturresurserna används och avspeglar bättre den totala energibelastningen från olika värmekällor och energiproduktion. Mer självförsörjning av energi Den översiktliga planeringen ska medverka till att öka självförsörjningsgraden av förnyelsebar energi. Solceller är ett bra exempel på energikälla som med fördel kan byggnadsintegreras och utnyttjas som inslag i stadsbilden. Vi behöver byggnader 1 Det är nettoutsläppen av fossil koldioxid från all energianvändning inom kommunens gränser som avses. Exempelvis kan lokal produktion av förnybar energi kompensera för kvarvarande utsläpp från fossila energikällor. Export av förnybar energi utanför kommunens område kan också tillgodoräknas. STÄLLNINGSTAGANDE DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN Ta fram en energistrategi och en klimatanpassningsplan. Säkra låga värmeförluster, sträva efter teknikneutralitet och låg energianvändning. Utnyttja ytor och byggnader för lokal förnybar energiproduktion. Ställa höga krav och underlätta vid byggnation gällande energieffektiva, utsläppsfria och genomtänkta byggnader i exploateringsavtal och markanvisningar. 2 Beskrivs mer ingående i kapitlet Mer Stadsliv 150 Klimat och energi

6 foto: Jan Magnusson VINDKRAFTSPLAN I vindkraftsplanen anges särskilt lämpade områden för vindkraftsetablering, så kallade A-områden. Dessa redovisas på kartan på följande sida. I övrigt hänvisas till Vindkraftsplanen som är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. A: Särskilt lämpligt område för vindkraft Klimat och energi 151

7 7. ALLMÄNNA INTRESSEN 152 foto: Malin Gustavsson

8 153

9 ALLMÄNNA INTRESSEN DETTA ÄR ALLMÄNNA INTRESSEN Här redovisas ytterligare anspråk på användningen av mark- och vattenområden i kommunen. Miljöbalken (MB) och plan-och bygglagen (PBL) anger de allmänna intressen som kommunen ska beakta i samband med frågor som gäller planläggning, lov och tillstånd. Därutöver kan kommunen även välja att redovisa lokala intressen av betydelse den fysiska planeringen. SE OCKSÅ kartbilaga som visar riksintressen, förordnanden och framtida markanvändning SEKTORSVISA ELLER GEOGRAFISKA RIKSINTRESSEN Det finns två slags riksintressen, dels sektorsvisa intressen som anges i miljöbalkens tredje kapitel och dels geografiskt utpekade områden som anges i miljöbalkens fjärde kapitel. Områdena i fjärde kapitlet är, till skillnad från de i tredje kapitlet, redan namngivna i lagen och därmed fastställda av riksdagen. De omfattar ofta kustområden med stora samlade natur- och kulturvärden. Områdena i tredje kapitlet har pekats ut i en process mellan Länsstyrelsen, andra statliga verk och kommunerna. Dessa är i princip inte statiska utan kan ändras. Nya kan läggas till när förhållandena ändrats eller ny kunskap kommit fram. Inom Kalmar kommun finns olika riksintressen definierade enligt kapitel 3, 4 och 7 i miljöbalken. Allmänna intressen som är av nationellt intresse kallas riksintressen. Det är områden eller objekt som enligt miljöbalken (kapitel 3 och 4) ska skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada (bevarandeintressen). Det kan också vara sådana objekt där något annat intresse inte får försvåra användandet av dem, till exempel vissa vägar och järnvägar (anspråksintressen). De allmänna intressen som inte är av riksintresse ska så långt möjligt skyddas från påtaglig skada. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga anspråk ska företräde ges till det som långsiktigt bäst främjar hushållningen med mark och vatten. ÖVERSIKTSPLANEN VISAR ATT RIKSINTRESSENA INTE SKADAS Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att se till att kommunerna beaktar riksintressena och att de får en lämplig behandling i översiktsplanen. Kommunerna ska i översiktsplanen visa att riksintressena inte skadas. Vid bedömning av om ett riksintresse kan påtagligt skadas är det inverkan på den funktion eller det värde som riksintresset avser som är avgörande, inte den geografiska gränsen. Även åtgärder utanför riksintressegränsen kan därför anses påtagligt skada riksintresset. Flera mindre förändringar kan tillsammans innebära en påtaglig skada på ett riksintresse. Översiktsplanen är ett slags avtal mellan stat och kommun om hur riksintressena ska tillgodoses. RIKSINTRESSET FÖR TOTALFÖRSVARET GÅR FÖRST Riksintressena i tredje kapitlet avser naturvård, kulturmiljö samt friluftsliv, ( 6) yrkesfisket ( 5), anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning med mera ( 8) och totalförsvaret ( 9). Kartorna ( Natura 2000-områden och kulturmiljövård, på sidan 155 samt Infrastruktur på sidan 157) visar riksintressena för naturvård, kulturmiljö, vindbruk, 154 Allmänna intressen

10 Högexploaterad kust yrkesfiske, sjöfart/farleder, flyget, försvaret, vägar och järnvägar. Om området är av riksintresse för totalförsvaret ska detta alltid ges företräde. BARA NYA FRITIDSHUS VID BEFINTLIG BEBYGGELSE Riksintressena i fjärde kapitlet är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. I Kalmar kommun finns bestämmelser enligt 4 kapitlet 1 och 4 för kustområdet som innebär att fritidsbebyggelse får komma till stånd endast i form av mindre kompletteringar till befintlig bebyggelse. Avgränsningen av detta kustområde inåt land framgår av den översta kartan till höger. Av särskilt intresse är det så kallade tätortsundantaget i 4 kapitlet 1 andra stycket som innebär att nämnda bestämmelser inte utgör hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Tillämpningen görs i samråd med Länsstyrelsen. Högexploaterad kust MB 4kap Natura 2000-områden & riksintressen för kulturmiljövård och naturmiljö Natura 2000-områden är också av riksintresse, nationellt värde, men har annan konstruktion lagtekniskt än riksintressena i tredje och fjärde kapitlet i miljöbalken. Regler om Natura 2000 finns såväl i kapitel 4 som 7 i miljöbalken. Områdena redovisas på den nedersta kartan till höger och beskrivs mer utförligt på sidan 168 (Allmänna intressen Kultur, natur och landskap). Allmänna intressen 155

11 ALLMÄNNA INTRESSEN totalförsvaret, fysisk och elektronisk kommunikation Inom CTR-område är främst vindkraftsetableringar i konflikt med flygets intressen. RIKSINTRESSEN KALMAR ÖLAND AIRPORT Kalmar Öland Airport är utpekad som riksintressen för civil luftfart. Flygplatsen är bland annat reservflygplats för Ronneby flygplats. Det finns därför olika grader av restriktioner i anslutning till flygplatsen, dels hinderfrihet runt landningsbanor, dels radiostationer, radarstationer och navigeringshjälpmedel. Rest-riktionsområdet utgörs av en cirkel med 55 kilometers radie. Ett större område (se kartan över riksintressen) utgör Bedömningsområde för luftfart. Det sträcker sig i nordväst sydostlig riktning där försvarsmakten och flyget kan ha synpunkter på höga etableringar, exempelvis vindkraft. De exakta restriktionerna måste utredas och bedömas i tidigt skede i varje enskilt fall, därför ska alltid samråd ske med Transportstyrelsen, Försvarsmakten och Kalmar Öland Airport. Totalförsvaret har intressen i några större och mindre områden väster om staden där framför allt eventuell vindkraft är i konflikt med försvarets intressen. 1 Totalförsvarets riksintressen och övriga intressen kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Det finns övningsområden och skjutfält samt flygflottiljer som redovisas öppet, men också andra som av sekretesskäl inte kan redovisas. Riksintressena kan framför allt påverkas av byggandet av höga objekt som master och vindkraftverk. Därför ska Försvarsmakten kontakts i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt som är högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom tätort. Transportstyrelsen är den myndighet som har satt regelverket kring bland annat hinderbelysning med utgångspunkt för flygfartens säkerhet. Reglerna finns beskrivna i föreskriften TSFS 2010:55. KALMAR HAMN Kalmar hamn och farleden genom Kalmarsund är av Trafikverket utpekade som riksintresse för transportsystemet enligt beslut 2010/ Till riksintresset hör även Södra Vägen och järnvägsspåret till hamnen. Riksintresset är ännu inte avgränsat och till dess är det hamnens verksamhetsområde som räknas. En värdebeskrivning av hamnen har tagits fram. 2 1 Se vidare i Vindkraftsplanen, antagen Se vidare i Värdebeskrivning Kalmar hamn, Planeringsunderlag för Kalmar kommun, foto: Jan Magnusson VÄGAR Väg E22 ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E 22 utgör en viktig nationell förbindelse mellan Skåne, Blekinge och ostkusten vidare norrut. Väg 137 är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Vägen är livsnerven mellan Öland och fastlandet, med många transporter och stor arbetspendling. Tillsammans med flygplatsen är också trafikplats Kalmar Södra samt Södra vägen, Fölehagsvägen och Flygplatsvägen av riksintresse. Södra vägen är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Vägen ansluter också till utpekad hamn av riksintresse och är rekommenderad väg för transport av farligt gods. JÄRNVÄGAR Stångådalsbanan går från Linköping via Hultsfred till Kalmar och är av nationell betydelse. Banan trafikeras av persontåg på hela sträckan samt godståg på sträckorna Vimmerby-Berga och Blomstermåla-Kalmar. Kust till kustbanan är av interregional betydelse. Banan sträcker sig från Göteborg till Kalmar samt Karlskrona via bland annat Borås, Värnamo och Alvesta. Banan trafikeras av gods- och persontåg. 3 3 Trafikverkets funktionsbeskrivningar ( ) 156 Allmänna intressen

12

13 ALLMÄNNA INTRESSEN totalförsvaret, fysisk och elektronisk kommunikation ELEKTRONISK KOMMUNIKATION I den nya plan- och bygglagen har elektronisk kommunikation lyfts in och blivit ett allmänt intresse och möjligheten att bestämma markreservat för elektroniska kommunikationsnät förtydligats. Tillgången till och planering för IT är en så viktig fråga för framtiden att den av kommunen ska behandlas på liknande sätt som vägar, el och vatten i översikts- och detaljplanering. Höga byggnader, torn och master kan påverka signaler som används vid trådlös kommunikation negativt. Risken för störningar ökar med storleken på byggnaderna och anläggningarna och exempelvis för vindkraftverk. Uppgifter om radiolänkstråk och andra trådlösa kommunikationssystem är sekretessbelagda. Det är först vid samråd med aktuella mobiloperatörer kring konkreta projekt som operatörerna kan svara på frågan om det blir konflikt eller ej. foto: Malin Gustavsson Under sommaren 2011 gjordes en översiktlig kartläggning av högfrekventa, elektromagnetiska fält i kommunen, det vill säga signaler från tv, radio, mobilbasstationer med mera, se karta på sidan 157. Kartbilden kan förändras exempelvis beroende av hur mobilnätet byggs ut och om grannar vill ha trådlöst nätverk eller inte. Mer om detta finns att läsa i miljökonsekvensbeskrivningen på sidan 37. Målet om 100 Mbit/s till alla förutsätter i dagsläget en infrastruktur via optisk fiber och det är primärt via denna teknik bredbandsutbyggnad kommer att ske i Kalmar kommun. Trådlös kommunikation via mobilnäten kommer vara ett alternativ till områden med optisk fiber, kanske speciellt i glesbebyggda områden där det är dyrt att dra fiber. foto: Kalmar kommun STÄLLNINGSTAGANDE DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN Hämta alltid in totalförsvarets, Transportstyrelsens och Kalmar Öland Airports intressen och synpunkter vid planering av höga anläggningar eller byggnader. Ta fram en bredbandsstrategi, för att visa hur regionens målsättning om elektronisk kommunikation kan nås. Verka för hög tillgänglighet till elektronisk kommunikation utmed transportstråken Kalmar Karlskrona, Kalmar Växjö samt Kalmar Oskarshamn. 158 Allmänna intressen

14 Elförsörjning Inom kommunen finns viktiga regionala ledningsnät för elförsörjning. Planering av bebyggelse eller annan exploatering bör alltid ske i samråd med berört elbolag. Ledningsnätet på landsbygden består av 50 och 130 kv ledningar, samt fördelningsstationer i Stävlö, Förlösa, Rockneby, Smedby, Vassmolösa och Halltorp. Transformatorstation 50 kilovolt 130 kilovolt 20 kilovolt Områden med låg strålningspåverkan (år 2011) Allmänna intressen 159

15 ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap SE OCKSÅ Mer Möre på sidan 50 De kultur- och naturmiljöer som finns idag har skapats av hur människor har använt landskapet genom alla tider. Kultur- och naturmiljö hänger därmed ihop och behöver ses i en helhet. Riksintresse för kultur- och naturmiljöer är ofta överlappande och några områden som är utmärkande är odlingslandskapet vid Rockneby, Läckeby samt Skäggenäshalvön, området runt Hossmo och Ljungbyholm, området runt Hagby och Halltorp samt delar av Kalmar stad som till exempel Kläckeberga. ÅAR, ÅSAR, KUST & EKLANDSKAP ÄR DEN SPECIELLA NATUR- OCH KULTURMILJÖN Natur- och kulturmiljön i kommunen är en värdefull resurs som aktivt men varsamt kan användas. Dess värden är en tillgång för utveckling och ska inte betraktas som ett hinder. Karaktäristiskt för Kalmar kommun är åsarna och åarna som oftast följer varandra i terrängen. Den låga moränkusten i söder har rika jordbruksbygder med storgodsmiljöer som är karaktäristiska för landskapet. Eklandskapet med både öppna betesmarker med grova solitärträd och tätare ekskogsmråden bidrar också till karaktären. Faunan och floran i detta eklandskap är sällsynt rik och flera arter har sin huvudsakliga svenska förekomst i östra Småland. foto: Kalmar kommun Landskapets utseende idag är en följd av hur markerna har använts och brukats i flera hundratals år. För att få en bättre helhetssyn på natur, bebyggelse och människans handling i landskapet bör natur- och kulturmiljöfrågorna behandlas i ett sammanhang. Behovet av en väldefinierad kommunal naturoch kulturmiljövård motiveras av en rad faktorer, exempelvis: riksintressenas behov av bevarande och skydd jord- och skogsbrukets utveckling (risk för utarmning av landskap, flora och fauna) byarnas utbyggnad och deras behov av nära rekreationsområden landsbygdens utveckling och dess behov av arbetstillfällen turistnäringens önskade utveckling, naturresursplanering och särskilt vattenplanering, materialhushållning och hänsynstagande till ekologiskt känsliga områden. foto: Malin Gustavsson 160 Allmänna intressen

16 KULTURMILJÖ OCH BEBYGGELSE REGIONALA OCH LOKALA INTRESSEN UNIK KULTURMILJÖ I KALMAR STAD Översiktsplanens strategi är att beakta stadens och sundets unika kulturhistoria och kulturmiljön i landskapet som helhet och anpassa kommande projekt till platsens kvaliteter. Att bygga vidare på platsens unika förutsättningar kräver ett utvidgat kunskapsunderlag, inte enbart kunskap om dokumenterade miljöer, utan en analys som fördjupas efter hand och som måste tas fram i varje särskilt projekt. Detta förutsätter också ett tvärsektoriellt arbetssätt och en kreativ planeringsprocess där kunskap växer fram. Kulturmiljön i Kalmar centrum har blivit särskilt känd och nämns jämsides med till exempel Gamla Stan i Stockholm, Visby innerstad och Ystad. I staden finns flera byggnader och bebyggelsemiljöer som är av mycket stort kulturhistoriskt värde och därför utgör riksintresse för kulturmiljön. 1 FÖRSVARSKYRKOR OCH PILGRIMSLED GER MÖRE INTRESSANTA MILJÖER Landsbygden och byarna innehåller också många historiskt intressanta miljöer. De unika försvarskyrkorna och övriga gamla försvarsanläggningar samt kustridareväg och pilgrimsled är bara några exempel på vittnesmål om en spännande historia före Kalmar blev Kalmar. Dessa och många andra områden finns beskrivna i Kalmar kommuns Kulturmiljöprogram, antaget av kommunstyrelsen 1994 som är ett handlingsprogram för de kommunala nämnderna och förvaltningarna Programmet är också ett värdefullt kunskapsunderlag och en viktig informationskälla för alla som bor och verkar i kommunen. Kulturmiljöprogrammet ger kunskap om landskapets bildande från istid till förhistorisk tid. Därefter beskrivs sockenvis 69 olika kulturmiljöer som visas på kartor och med bilder. Det framgår tydligt att det är i jordbruksbygden och utmed kusten som flertalet av de värdefulla kulturmiljöerna finns. 2 KULTURMILJÖN I KALMAR CENTRUM HAR BLIVIT SÄRSKILT KÄND OCH NÄMNS JÄMSIDES MED TILL EXEMPEL GAMLA STAN I STOCKHOLM, VISBY INNERSTAD OCH YSTAD Av miljöerna som beskrivs i kulturmiljöprogrammet är det flera som är av riksintresse och dessa beskrivs kortfattat nedan. Vissa av områdena, som kan vara kulturlandskap med större byar, bybildningar eller enskilda gårdar, gods och kyrkomiljöer har också uppmärksammats i länets Naturvårdsprogram och har då även stort värde ur naturvårdssynpunkt. Exempel är bland annat Ljungnäs, Revsudden, Drag, Hossmo Stora Binga, Fredriksströms bruk, Källstorp, Loverslund och Kolboda, Bjursnäs, Igelösa och Värnanäs Värnaby tillsammans med Örarevet i Torsås kommun. 3 LÄNSSTYRELSEN BÖR PRÖVA OM FORNLÄMNING BERÖRS AV EXPLOATERING Fornminnen är skyddade enligt Kulturminneslagen som bland annat innehåller bestämmelser om fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Om en fornlämning berörs av en exploatering och tillhörande vägar samt ledningsdragningar måste detta prövas av Länsstyrelsen i särskilt beslut. 4 1 Kvarnholmens och Malmens bebyggelsemiljöer behandlas särskilt i Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum som kommunfullmäktige antog För närmare beskrivning och information om dessa miljöer hänvisas till Kalmar kommuns kulturmiljöprogram. En sammanfattning av den historiska utvecklingen i Möres landskap finns också i kommunens Vindkraftsplan del A: Förutsättningar. 3 Byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller anläggningar, finns i förteckning på Länsstyrelsens webbplats. 4 Läs mer om fornminnen på: eller Allmänna intressen 161

17 ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap KULTURMILJÖVÅRDENS RIKSINTRESSEN I kommunen finns sex områden av riksintresse för kulturmiljövård, se karta på sid 155 ( Natura 2000 och riksintressen för kulturmiljövård och naturmiljö ). Dessa är: HALLTORP-HAGBY (H46) Delen i Halltorp, Voxtorp och Hagby socknar. Motivering: Herrgårdslandskap nära forna riksgränsen vid Kalmarsundskusten längs viktig sjöled och landsväg. (Kyrkomiljö, Bruksmiljö, Tidig industriell miljö, Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset: Halltorps, Voxtorps och Hagbys romanska försvarskyrkor. Storgårdar framförallt Värnanäs gods, före detta Södra Möre grevskap. Axel Oxenstiernas Näset, mangårdsbyggnad från 1600-talet. Före detta varv, hamn och tegelbruk. Nyklassicistisk huvudbyggnad med omfattande gårds- och parkanläggning. Platsen för första glasbruket i Bökenberg, såpfabriken i Värnaby bruk från 1600-talet och alunbruk vid Loverslund från 1700-talet. Fornlämningsrikt område med alla förhistoriska perioder representerade. En mindre del av området berör även Torsås kommun. LJUNGBY-HOSSMO (H47) Ljungby och Hossmo socknar. Motivering: Centralbygd av maktpolitisk betydelse i Möres kärnområde där kommunikationsleder möts. (Kyrkomiljö, Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset: Moränrikt odlingslandskap med fullåkersbygd och storgårdar, betade strandängar kring Ljungbyån och den forna riksvägen. Hossmo försvarskyrka och kungsgård samt farledsspärrar i åmynningen vittnar om Ljungbyån som tidig transportled och centralmaktens intressen i området. Järnåldersgravfält utmed Ljungbyån. Fornlämningsrikt område med alla förhistoriska perioder representerade. KALMAR (H48) Motivering: Befästnings- och sjöfartsstad som var huvudpunkten för Sveriges östkustförsvar vid gränsen mot Danmark fram till 1600-talets senare del. Staden är ett av landets främsta exempel på 1600-talets stadsbyggnadskonst. Förvaltningsstadens fortsatta utveckling. (Fästningsstad, residensstad, slottsmiljö). Uttryck för riksintresset: Slottet med medeltida delar och huvudsakliga prägel av renässansen. Lämningar av medeltidens och det tidiga 1600-talets stad vid slottet talsstaden på Kvarnholmen, med välbevarad rätvinklig rutnätsplan och omgivande befästningar. Gatukaraktären, platsbildningar och tomtstruktur. Domkyrkan av Nicodemus Tessin den äldre och offentliga byggnader. Bebyggelsekaraktären med många karolinska stenhus och småskalig träbebyggelse och gårdar. KALMAR STAD ÄR ETT AV LANDETS FRÄMSTA EXEMPEL PÅ 1600-TALETS STADSBYGGNADSKONST Byggnader och nya bebyggelseområden med mer storstadsmässig karaktär från 1800-talets senare del och 1900-talets början, park- och institutionszon. Förstäderna Östra Malmen, en av de få i landet från 1600-talet, och Ängö (1864) samt omgivande bebyggda öar som Varvsholmen med den före detta skeppsgården talets utvidgningsområden med så kalllade radstående hus med ursprung i bostadssociala reformer och villområden utbyggda kring ett rikt förgrenat nät av gamla infartsvägar. Stadens siluett med monumentalbyggnadernas dominerande roll samt utblickarna, medeltids- och 1600-talsstadens vattenområde och den visuella kontakten mellan slottet, Kvarnholmen och områdets övriga delar. KLÄCKEBERGA (H49) Kläckeberga socken. Motivering: Centralbygd av politisk betydelse i Norra Möre. (Bymiljö, Kyrkomiljö). Uttryck för riksintresset: Kläckeberga medeltida försvarskyrka och Kläckeberga herrgård med omgivande odlingslandskap med tydlig kontrast mellan herrgårdslandskap och bylandskap. Krafslösa by med samlad bebyggelse på gammal bytomt. RYSSBY-SKÄGGENÄS (H50) Ryssby socken Motivering: Odlingslandskap med förhistorisk brukningsoch bosättningskontinuitet av särskilt vetenskapligt värde och med differentierat näringsfång präglat av läget vid Kalmarkusten. (Fornlämningsmiljö, Kustlandskap, Kanalmiljö). 162 Allmänna intressen

18 Uttryck för riksintresset: Odlingslandskapet i Ryssby med omnejd bär flera spår av bosättningar sedan stenåldern. Koncentrationen av trindyxor är bland de största i landet och de fasta fornlämningarna ger en antydan om fortsatt långvarig bebyggelsekontinuitet. Området Drags kanal har även i sen tid haft strategisk betydelse för sjöfart och försvar. Lotsplats, före detta postväg mellan fastlandet och Öland, före detta färjeläge. Tidigt sommarstugeområde. KARLSLUNDA (H100) Karlslunda och Mortorp socknar Motivering: Järnframställningsplats med omfattande lämningar av lågteknisk järnframställning som visar medeltida utmarksnäring, viktig för regionen. Uttryck för riksintresset: Järnframställningsområde på utmark i mellanbygd som innehåller de flest bevarade slaggvarparna i landet. Området är även intressant i ett europeiskt perspektiv. DET PÅGÅR EN ÖVERSYN HOS LÄNSSTYRELSEN AVSEENDE RIKSINTRESSEN FÖR KULTUR- MILJÖN MED AMBITIONEN ATT BÄTTRE ANPASSA DEM TILL AKTUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR STÄLLNINGSTAGANDE DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN Följa riktlinjerna för bygglov på landsbygden, liksom där det finns upptagna rekommendationer för lantbrukets ekonomibyggnader. Uppmärksamma landskapsbilden och dess kulturhistoriska värden samt siluettverkan i randzonen mellan bebyggd miljö och öppet landskap vid ny bebyggelse eller andra landskapsförändringar. Uppdatera Kalmar kommuns Kulturmiljöprogram. FÖR RIKSINTRESSEN KULTURMILJÖ GÄLLER UTÖVER OVAN ÄVEN: Se till att miljöerna inom historiska odlingslandskap, storgodsmiljöer, herrgårdslandskap eller kyrkomiljöer stärks eller utvecklas när nya byggnader byggs. Behålla och underhålla alléer, äldre hägnader, gamla vägsystem och spår av äldre transportleder så att de kan brukas och utvecklas. Fortsätta utveckla de unika och historiska värdena i Kalmars stadskärna med hög kvalitet i struktur och arkitektur. Samråda med Länsstyrelsen eller antikvarisk expertis vid landskapsförändringar som väsentligt kan komma att påverka riksintressemiljöer. foto: Jan Magnusson Allmänna intressen 163

19 ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap NATURMILJÖN OCH LANDSKAPET GANSKA OEXPLOATERAD KUSTSTRÄCKA Kommunen har en mångskiftande natur präglad av läget vid Kalmarsund och av att människor har brukat jorden under tusentals år. Trots detta har kommunen en kuststräcka som är exploaterad betydligt mindre än exempelvis kommuner på västkusten. Det gäller för övrigt även de övriga kustkommunerna i Kalmar län. KOMMUNEN HAR EN MÅNGSKIFTANDE NATUR PRÄGLAD AV SITT LÄGE VID HAVET OCH AV MÄNNIS- KORNAS BRUKANDE UNDER TUSENTALS ÅR Småländska höglandets östligaste utlöpare är ett svagt sluttande förhållandevis flackt plan som visar sig i de inre delarna av kommunens skogsbygd. Här finns de högsta partierna i kommunen (kring 110 meter över havet) strax väster om Påryd. Landskapet är mycket sjöfattigt och glest bebyggt med stora sammanhängande skogsområden som domineras av tall och gran. Skogen är till största delen relativt ung och uppvuxen eller planterad på mark som tidigare brukats som betesmark, slåttermark eller åker, vilket stenmurar och odlingsrösen och andra kulturspår vittnar om. Det är inom dessa delar av kommunen som de så kallade Stora opåverkade områdena (enligt kapitel 3:2 i miljöbalken) finns. ÖSTRA DELEN AV KOMMUNEN ÄR JORDBRUKSBYGD Genom en smalare mellanbygd i ett mosaikartat landskap övergår kommunen österut i den bördiga Möreslätten. Här blir landskapet öppet med åkrar, betesmarker och enstaka små skogsdungar. Inslaget av lövträd, företrädesvis ek, är stort både i dungarna och i hagmarkerna. Landskapet kring Rockneby, Läckeby, Kalmar, Smedby, Ljungbygolm, Vassmolösa och Hagby har ett utpräglat storskaligt jordbruk och har de största och bördigaste sammanhängande åkerarealerna i Småland. VÄSTRA DELEN AV KOMMUNEN ÄR SKOGSBYGD Skogs- och mellanbygden bryts av i riktningen nordväst-sydöst av åsarna och åarna som följer de större grusåsarna, främst Nybroåsen. De större vattendragen Nävraån, Snärjebäcken (Ryssbyån), Ljungbyån, Hagbyån och Halltorpsån har, liksom övriga åar, bildats i de isälvsstråk som skär genom kommunen i riktning sydöst från inlandet till Kalmarsundskusten. Utmed dessa ådalar följer de gamla landsvägarna och här ligger också den mesta av inlandets bebyggelse. Här möter man ofta det karaktäristiska eklandskapet med vackra hagmarker i anslutning till byarna. Som en följd av den flacka terrängen, troligtvis i kombination med låg nederbörd och genomsläpplig jordmån, finns det få sjöar i kommunen. Endast ett par mindre sjöar finns i den sydvästra delen, Skärvsjösjön, Ugglebosjön och Vänsjösjön är de största. DEN FLACKA KUSTEN ÄR UNIK Längs kusten övergår jordbruksslätten i grunda vattenområden och flacka strandängar, som särskilt när de betas, har ett rikt växt- och djurliv. Kustzonen har viss flikighet och kännetecknande är att den mellan havet och åkerbygden oftast är skogklädd. Stora vassområden kantar ibland de grunda vikarna mellan betesmarker och strandängar. Berggrunden består av sandsten och täcks i stort sett helt av morän eller andra jordavlagringar. Den flacka kusten, utan hällar eller klippor, men med små moränöar, är unik i landet. Klimatet i kommunen skiljer sig markant från småländska höglandet som ligger intill. Kalmars låglandsområde har samma odlingszon (1) som kustområdena i Blekinge, Skåne och Halland. Vid framtida klimatförändringar kan det användas till förädling och utveckling av jordbruksproduktionen med kanske en större variation av odlade produkter och grödor. NATURVÅRDENS REGIONALA OCH LOKALA INTRESSEN I naturvårdsprogrammet för Kalmar Län Natur i Östra Småland från 1997, beskriver Länsstyrelsen att 74 naturmiljöer i kommunen har stort värde. De flesta är inte riksintressen. Allmänt gäller för dessa områden att de enligt miljöbalken 3 kap 6 ska så långt möjligt skyddas från påtaglig skada, 164 Allmänna intressen

20 vilket innebär att all vederbörlig hänsyn ska tas till dessa vid exploateringar och andra ingrepp i miljön. Miljöbalken pekar i tredje kapitlet på två ytterligare typer av naturområden vilka bör uppmärksammas i den fysiska planeringen. Den ena är Ekologisk särskilt känsliga områden och dessa ska så långt möjligt skyddas. Det kan gälla till exempel våtmarker, kärr och myrar samt ängs- och hagmarker. Några regionala eller kommunala utredningar finns inte ännu om dessa områden. Lagen kan dock tillämpas direkt vid exploateringsärenden och kommunen kan i detta sammanhang bedöma om området är ekologiskt särskilt känsligt eller inte. Den andra typen är Stora opåverkade områden som är områden som är förhållandevis opåverkade från stora exploateringar, som till exempel vägar, ledningsdragningar, bebyggelse. Även i detta fall finns inte ännu några regionala kartläggningar men kommunen kan, precis som för Ekologiskt känsliga områden, tillämpa paragrafen i ärenden vid beslut om ändrad markanvändning. Därutöver finns ytterligare ett antal djur- och växtarter med speciell skyddsstatus och som är fridlysta enligt artskyddsförordningen. I de flesta fall innebär fridlysningen ett förbud mot att avsiktligt skada eller störa individer av den aktuella arten. I några fall gäller förbudet endast uppgrävning eller försäljning av växter. Vissa av de fridlysta arterna har dessutom en skyddsstatus på EU-nivå genom att de pekas ut i någon av bilagorna till Fågeldirektivet eller Art- och habitatdirektivet. Exempel på sådana arter är sandödla, läderbagge och hårklomossa. Flera av arterna förekommer i Kalmar kommun. Mer information om fridlysta arter och vilka regler som gäller finns på Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets webbsidor. Förekomst av fridlysta arter ska beaktas i planeringen, men kan inte pekas ut i översiktsplanen. Dessutom kan sådana uppgifter snabbt bli inaktuella eftersom nya förekomster upptäcks kontinuerligt. Utöver de kartlagda och beskrivna naturmiljöerna finns det mindre områden som också kan ha stora naturvärden, till exempel nyckelbiotoper i skogen, områden upptagna i Länsstyrelsens Ängs- och (hag)betesmarksinventering samt områden där det generella biotopskyddet gäller. Information om dessa kan hämtas på Länsstyrelsens, Jordbruksverkets eller Skogsstyrelsens webbsidor. KALMARSUNDSKUSTEN ÄR UTPEKAD SOM EN VÄRDETRAKT FÖR ÄDELLÖVSKOG Kalmarsundskusten är utpekad som en värdetrakt för ädellövskog i Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens strategi för formellt skydd av skog, med anledning av de många värdefulla ekmiljöerna. Bland annat kommunens egna inventeringar har visat att det finns mycket värdefulla ekskogar och ekhagar som ännu inte klassats som nyckelbiotoper. foto: Malin Gustavsson Allmänna intressen 165

21 ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap NATURVÅRDENS RIKSINTRESSEN I kommunen finns tretton områden av riksintresse för naturvård. Dessa redovisas på en kartbilaga och är följande: RYSSBY ENESKÄR-BOCKSKÄR - STORA ROCKNEKALVEN (NRO 08-N038) Ryssby Eneskär- Bockskär och Stora Rocknekalven tillhör de numera mycket fåtaliga öar utmed Kalmarsundskusten som betas. Här finns blandade vegetationstyper som havsstrandängar, torrängar, fuktängar och gräshedar. Den speciella flora och det rika fågelliv som utvecklats här är mycket beroende av betesdjur. Om betningen upphör kommer många arter slås ut och de vackra strandängarna kommer förbuskas och växa igen. SKÄGGENÄS (NRO 08- N039) Skäggenäshalvön och kustzonen innanför har mycket framträdande landskapsmässiga värden. Här finns omväxlande vegetation med bland annat tallskog, granskog, ekskog, sandgräshed, rik lundvegetation och strandängar. Området Skäggenäs kan betraktas som unikt ur geologisk synvinkel eftersom strandvallarna visar Östersjöns nivåförändringar och landhöjningar under istiden. Här finns ett rikt insektsliv och Revsudden räknas till ett av Nordeuropas bästa Fågelsträcksområden. Området behöver fortsatt, i vissa fall återupptaget bete på strandängar och sandgräshed. foto: Kalmar kommun foto: Kalmar kommun LJUNGBYÅN (NRO 08- N042) Ljungbyån rinner genom ett variationsrikt landskap med värdefulla strandängar och sumpskogsmarker, barr- bland- och lövskogar och på flera ställen flyter den genom odlingsbygd. Ån rinner genom en mycket jämn moränplatå med ytterligt små relativa höjdskillnader, vattendraget delar sig i två huvudfåror och bildar strömmande vattendrag på vissa delar. Åförloppet är av stort geohydrologiskt intresse eftersom det bland annat visar hur vattnet beter sig i flack terräng. Den naturliga vattenföringen bör bibehållas i ån. (Riksintresset Ljungbyån sträcker sig en bra bit in i Nybro kommun). KALMARSUNDS MORÄNSYSTEM (NRO 08- N043) Det omfattande systemet av moränryggar ligger i huvudsakligen under vattnet i Kalmarsund. Området har betecknats som 166 Allmänna intressen

22 klassiskt i svensk kvartärgeologi, bildningssättet är dock omdiskuterat och ofullständigt utrett (delar av området berör även Mörbylånga kommun). Delar av Kalmarsunds moränsystem är säkerställt som fågelskyddsområde. IGERSDELA ÅSNÄT (NRO 08-N044) Åsnätet vid Igersdela kännetecknas av smala, vindlande ryggar och mellanliggande djupa åsgropar. På vissa sträckor löper ryggarna parallellt och där har långsmala åsgravar bildats. Området ligger i höjd med högsta kustlinjen och är bevuxet med ris och mossrika barrblandskogar. Värdet är främst geologiskt och det är viktigt att schaktningar och markberedningar inte sker i området. Skogstypen har också ett värde för frilufslivet. (Delar av området ligger i Nybro kommun). HOSSMO - BOTTORPSKUSTEN (NRO 08-N046) Kuststräckan tillhör kommunens värdefullaste odlingslandskap med framträdande exempel på strandängar och strandnära öppna beten med lång kontinuitet som betesmark. Vegetationstyperna är havsstrandängar, fuktängar, torrängar och hagmarker. Området är ogödslat och är även ett av kommunens mest värdefulla fågelområden. Fortsatt betesdrift är nödvändigt då igenväxning skulle skada naturvärden. BOKATORPS OCH STYVATORPSÅSEN (NRO 08-N048) Området är beläget strax ovan högsta kustlinjen och är till allra största del barrskogsbevuxet. Det består av flera åsnät där åsryggarna på sina ställen är mer än tio meter höga. Området har inte utsatts för täktverksamhet under modern tid. SÖDRA KALMARS MORÄNSKÄRGÅRD (NRO 08- N050) Värnanäsområdet har stor betydelse för friluftslivet och utgör tillsammans med Örarevet i Torsås kommun, den kanske mest representativa och mångformiga delen av Kalmarsundskusten. Området är ekologiskt och upplevelsemässigt mycket betydelsefullt på grund av sin komplexa natur. Värnanäs domineras av lövskogar med bland annat bok och åldrig ek av stort entomologiskt och botaniskt intresse. Moränskärgården har ett rikt fågelliv samt en rik förekomst av knubbsäl. Svartö är naturreservat sedan 1974 (ingår numera i naturreservatet Värnanäs skärgård ) och Örarevet sedan FANKETORP (NRO 08-N108) OCH SAVERYD (NRO 08-N109) Välbevarade odlingslandskap i det inre av Ryssby sockens skogsbygd med mycket rik flora. I Fanketorp är naturen variationsrik med hagmarker, gammal åkermark med odlingsrösen, mossar och sankmarker. Här finns bland annat den idag enda kända förekomsten av brudsporre i Kalmar kommun. Saveryd har hagmarker med stora ekar och rik flora och en ålderdomlig prägel med stenmurar, små åkrar och mycket artrika betesmarker speciellt i ekhagen. I områdena är det viktigt att fortsätta med åkerbruket och naturvårdsinriktad betesdrift för att bevara lanskapet. BJÖRNÖ (NRO 08- N110) Odlingslandskapet på Björnö är representativt och välbevarat med naturbetesmark i form av ekhagar och havsstrandängar med art- och individrika växtsamhällen. Här finns en mycket rik insektsfauna med förekomst av ett stort antal ovanliga och hotade insekter. Björnö gård har medeltida anor och gården har långt in i historisk tid varit sätesgård för adelssläkter vilka påverkat traktens näringsliv och utveckling under flera hundra år. Kustområdet är förhållandevis glesbyggt. HORSÖ VÄRSNÄS (NRO 08- N111) Här finns ett välbevarat odlingslandskap med stora beteshagar och havsstrandängar. Området har en mycket rik insektsfauna framförallt med vedskalbaggar som är knutna till ek och en rik lavflora. Omgivningen är värdefull för det rörliga friluftslivet och denna kuststräcka utgör en viktig del av landskapsperspektivet när det gäller arter som är knutna till ädellövträd. KARNABERGS BLOCKSTAPEL (NRO 08- N112) Blockstapeln består av ca tio meter höga flyttblock i form av storblockig morän. Blocken är staplade på varandra så att skrevor och grottliknande ihåligheter bildats, blocken kan ha transporterats som ett stort hällparti av inlandsisen och sedan spruckit sönder. Områdets värden kan påverkas negativt av bergtäkt, gruvdrift, vägbygge eller andra anläggningar. Allmänna intressen 167

23 ALLMÄNNA INTRESSEN kultur, natur och landskap foto: Malin Gustavsson TIO NATURA 2000-OMRÅDEN I KALMAR KOMMUN Så kallade Natura 2000-områden är riksintressen och bestämmelser om dessa finns i miljöbalken 7 kap Natura 2000 är fastställda av EU och är tillsammans ett europeiskt nätverk av särskilt värdefulla miljöer som är värda att bevara. Syftet är att djurs och växters naturliga livsmiljöer inte ska förstöras och att den biologiska mångfalden ska bevaras och utökas. För Natura 2000-områden finns upprättade handlingsplaner med information om dess värden och skötsel Ljungbyån (SE ) Bevarandesyfte: Att bevara områdets särpräglade och variationsrika vattenmiljöer som bl.a. hyser sällsynta biotoper som kvillsystem och gör området till en viktig livsmiljö för flera hotade eller sårbara arter, till exempel hårklomossa. 2. Björnö (SE ) Bevarandesyfte: Att bevara det herrgårdspräglade landskapet runt Björnö med dess strandnära hävdade marker och rika lövhagar samt de arter som är knutna till dessa miljöer, speciellt flera hotade vedlevande insekter. 3. Lindö (SE ) Bevarandesyfte: Att bevara och utveckla de höga naturvärdena som finns knutna till områdets betesmark, ädellövskog och kärr samt till öar, skär och grunda havsområden. 4. Korsgårdens biotopskyddsområde (SE ) Bevarandesyfte: Att bevara naturskogsartad barrblandskog i dess naturliga tillstånd med de strukturer, funktioner, processer, djur- och växtarter som hör till denna biotop. 5 För Natura 2000-områden och Naturreservat finns upprättade handlingsplaner med information om dess värden och skötsel. Se Länsstyrelsens webbplats för mer information. 5. Horsö-Värsnäs (SE ) Bevarandesyfte: Att bevara och utveckla de höga naturvärdena som finns knutna till områdets betesmark, ädellövskog och kärr samt till öar, skär och grunda havsområden. 6. Stackmossens biotopskyddsområde (SE ) Bevarandesyfte: Bevara naturtypen Västlig Taiga med dess dynamik, processer och strukturer samt typiska arter. 7. Bottorpskusten (SE ) Bevarandesyfte: Att vårda och bevara områdets artrika betesmarker med dess växt- och djurarter. 8. Värnanäs (SE ) Bevarandesyfte: Att bevara och utveckla betesmarker med ingående naturtyper och dess typiska arter. 9. Värnanäs skärgård (SE ) Bevarandesyfte: Att skydda och bevara moränskärgården samt den marina miljön med dess naturliga vegetation och djurliv. Samt att skydda en av Östersjöns viktigaste reproduktionslokaler för knubbsäl. 10. Örarevet (SE ) Bevarandesyfte: Att skydda och bevara ett ur ett geologiskt synvinkel intressant åsbildning med tillhörande moränskärgård med dess öppna betespräglade karaktär och dess vattenmiljö. NATURRESERVAT I KALMAR KOMMUN Naturreservaten kännetecknas av en mångfald variationsrika naturmiljöer och är en del av vårt natur och kulturarv. De kan bildas av länsstyrelse eller kommun och är det vanligaste sättet att skydda naturvärden av olika slag. Ett naturreservat är ett värdefullt område som regleras med stöd av miljöbalken 168 Allmänna intressen

24 (SFS 1998:808). Syftet med naturreservat är att skydda och bevara arter och livsmiljöer, vårda och återställa värdefulla naturmiljöer samt gynna friluftslivet. Varje naturreservat är unikt och har därför egna föreskrifter för att bevara naturvärden. I kommunen finns tio naturreservat. Dessa är: Lindö, Björnö, Horsö-Värsnäs, Svinö, Prästgårdsängen, Fröstorp, Vinterbo, Bokenäs, Värnaby och Värnanäs Skärgård. I nuläget pågår arbete för att bilda ett kommunalt naturreservat vid Stensö samt ett statligt vid Värnanäs. Alla naturreservaten redovisas på separat kartbilaga. Syftet med Värnanäs naturreservat är att bevara och återskapa traditionellt hävdat landskap med värdefulla livsmiljöer. Kalmar kommun är angelägen om både områdets naturvärden såväl som driften av Värnanäs som jordbruk och därför positiv till naturreservat Värnanäs under förutsättning att driftseko- nomi och djurhållning motsvarar föreslagen ÊÚ skötselplans krav. Bockaberg ÊÚ ÊÚ ÊÚ Byängen Stuvenäs Rastplats Lilla Sand Bekra- Rast- pl. ÊÚ ÊÚ ÊÚ Kalmars.-leden ÊÚ Pungaskär Brännan Ekholmen Enholmen Ante Kalmarsundsleden Runnö Maskläppen Törnholmen Gransö Gloen Söderudd Törnkläppen Flintholmarna Gräskläppen Sälskyddsområde Fågelskyddsområde Gulahall Båtkläppen Fågelskyddsområde Holländska kyrkogården Svartö Norra Sandholmen På kartan syns förslag på gräns för Värnanäs reservatsområde som ³ Värnanäs skärgårds naturreservat Lillekläpp Stångskär Enholmen Brännebacke Gåseskär Dösjöholmen Djupvarpsören Gästgivaregården Horsö Gullkastholmen Sillaskärskläppen Slätsillaskär Kalkskär Buskasillaskär Teckenförklaring ÊÚ Hästholmarna Konäset Millenäs Korsnäskläppen Molins kläpp N. Fåraholmskläppen V. Fåraholmskläppen St. Fåraholmen Uttergrunden Måsgrundet Föreslaget område till naturreservat för Värnanäs Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning samtidigt möjliggör att tillräckligt stor driftenhet säkerställs på gården kläppen L. Fåraholmen m STÄLLNINGSTAGANDE DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN Bidra till biologisk mångfald i kommunens naturvårdsarbete. Uppmärksamma biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden och uppfyllandet av miljömålet om ett rikt växt- och djurliv. Verka för att naturmiljöer som har höga rekreationsvärden och är värdefulla för friluftslivet eller som närrekreationsområden består och utvecklas. Verka för att ängs- och hagmarker samt betade strandängar och kustnära betesmarker fortsatt hävdas. Uppmärksamma eklandskapen som en särskild resurs både för biologisk mångfald och för friluftslivet. Verka för att jordbruket blir långsiktigt hållbart och bidrar till biologisk mångfald. FÖR RIKSINTRESSEN NATURVÅRD GÄLLER UTÖVER OVAN ÄVEN: Bidra till att prioritera säkerställande av de riksintressen som inte redan har ett fullgott skydd, till exempel som naturreservat eller genom naturvårdsavtal med markägare. Verka för att ingrepp inte sker i orörda våtmarker, kärr och mossar, som fungerar som filter för kväve och fosfor eller i övriga ekologiskt känsliga områden vars hydrologiska funktion är viktig. Verka för att områden med vetenskapligt geologiskt intressanta formationer fortsatt bevaras och att användningen av naturgrus minskar och ersätts med förnybart material. Allmänna intressen 169

25 ALLMÄNNA INTRESSEN rekreation, friluftsliv och turism Friluftsliv definieras som vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och upplevelser utan krav på särskilda anläggningar. Det kan vara promenader, vandring, cykelturer, fiske, fågelskådning med mera. Det rörliga friluftslivet förknippas oftast med strövande i skog och mark inom ramen för allemansrätten. Rekreation däremot är ett vidare begrepp som förutom friluftsliv och avkoppling kan vara verksamheter som kräver anläggningar till exempel motionsspår, golf, ridning, paddling. Friluftslivet som allmänt intresse spänner över flera olika politikområden. Förutom natur- och kulturvård gäller det exempelvis folkhälsa, utbildning, regional tillväxt, turism och landsbygdsutveckling. NATUR & KULTUR SOM UTVECKLINGSPOTENTIAL REKREATION BRA FÖR HÄLSAN Rekreationens positiva hälsoeffekter har stor betydelse såväl för den enskilda människan som för samhället i stort. Rekreation kan utövas på egen hand eller i organiserad form. Grundläggande är att mångfalden av möjliga aktiviteter ger utrymme för ett personligt val. Det är ett ansvar för såväl kommunen som friluftslivets organisationer att inom sina olika verksamheter stimulera och förbättra möjligheterna för rekreation. Den tätortsnära naturen är särskilt värdefull för den vardagliga rekreationen. Kommunen har ett ansvar att utveckla den tätortsnära naturen så att det finns lättillgängliga promenadstråk där alla kan uppleva naturens och årstidernas växlingar. INGA RIKSINTRESSEN FÖR FRILUFTSLIV I KOMMUNEN Det finns inga utpekade riksintressen för friluftsliv i kommunen. I miljöbalkens 3 kapitel, 6 uppmärksammas dock områden som har betydelse för friluftslivet och det sägs bland annat att behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter särskilt ska beaktas. LÄNGS KALMARS KUST FINNS ÄNNU NATURSKÖNA KULTUR- & NATURMILJÖER MED GAMLA GÅRDSBILDNINGAR, RADBYAR, ÅLDERDOMLIGT BETADE ÄNGS- OCH HAGMARKER, BJÖRK OCH EKHAGAR OCH STRANDÄNGAR Kust- och skärgårdsmiljöerna i Kalmar kommun är inte lika exploaterade som på syd- eller västkusten. Här finns ännu natursköna kultur- och naturmiljöer med gamla gårdsbildningar, radbyar, ålderdomligt betade ängs- och hagmarker, björk och ekhagar och strandängar. Många av dessa kan utvecklas mer för friluftsliv och för landsbygdsturism. Det öppna storgodslandskapet, unikt i Småland, möter havet och skärgården i öster och de djupa skogarna i väster. Flera av områdena utmed kusten är klassade som riksintressen för naturvård och/eller kulturmiljö. Unika fågel- och sälområden finns, attraktiva för fågelskådning och safariverksamhet. Kommunen och staden är rik på kustnära skärgårdsnatur och områden med fantastiska möjligheter för bad och rekreation. En del av områdena är mer intressanta för den lokala befolkningens rekreation medan andra även är intressanta besöksmål för omgivande kommuners invånare. Ytterligare andra områden lockar långväga besökare som kommer från hela landet eller utanför Sveriges gränser. foto: Maria E. Johansson 170 Allmänna intressen