André Jansson. Integritetsrisker och nya medier

Transkript

1 Integritetsrisker och nya medier Integritetsrisker och nya medier André Jansson Ö vervakningssystem av olika slag är en alltmer integrerad del av det moderna samhället. De förekommer i olika skepnader, i olika sammanhang och fyller olika funktioner. Men ofta ligger det en negativ klang i att vara övervakad. Sinnebilden är kanske 1700-tals-filosofen Jeremy Benthams panoptiska fängelsemodell för total överblick (jfr det franska ordet surveillance) av interner eller George Orwells skönlitterära dystopi om ett Big Brother-samhälle (se t ex Lyon, 2007). Dessa totalitära tankefigurer återspeglar emellertid blott en sida av vad övervakning handlar om. Övervakning kan också handla om tekniska och administrativa processer som underlättar och skapar trygghet i människors vardag. Att vaka över någon eller något är ett sätt att visa omsorg och ansvarstagande. Av den anledningen legitimeras övervakningssystem ofta med argument som tar fasta på människors behov av trygghet och säkerhet. Således kan (och måste) allt utövande av övervakning göras till föremål för moraliska överväganden där risken för till exempel integritetsintrång ställs emot de trygghetsbehov som finns i olika grupper och miljöer. I takt med den tekniska utvecklingen har dessutom frågan om vad som egentligen är övervakning kommit att bli mer komplex. Inte minst genomsyras den moderna människans vardag av privata kommunikationstekniker som kan användas för övervakning, eller vad som i vissa fall skulle kunna kallas för undervakning (sousveillance; när människor bevakar makthavare) eller mellanvakning (inter-veillance; ett ömsesidigt mellanmänskligt bevakande på och mellan olika samhällsnivåer) (se Jansson, kommande 2010a). Telefoner, kameror och datorer integreras i nätverk där bilder och annat material kan lagras och spridas av enskilda användare på ett sätt som är mer eller mindre oöverblickbart och oförutsägbart. Vidare inbegriper den teknologiserade konsumtionskulturen nya former av personlig service som i grunden förutsätter automatiserad eller interaktiv övervakning. När konsumenter till exempel använder kundkort eller handlar online genereras information som i aggregerad form bidrar till att producera förfinade instrument för till exempel marknadsföring. Det skapas ett slags rundgång av information som ackumuleras i oöverblickbara och anonyma reservoarer. Många kritiska tänkare har således kommit att karakterisera det nutida samhället som ett övervakningssamhälle eller ett kontrollsamhälle (Deleuze, 1992) där människor i sin vardag är med och producerar sin egen disciplinerande inhägnad (Andrejevic, 2007). Empiriska resultat, som ligger i linje med det kritiska perspektivet, visar också att många människor upplever att övervakningssystemen är så allomfattande och oundvikliga att det inte är någon idé att försöka förstå sig på, än mindre Jansson, A (2010) Integritetsrisker och nya medier i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 261

2 André Jansson motarbeta dem (Best, 2010). Å andra sidan finns det forskning som visar att enskilda individer ofta är beredda att betala övervakningens pris (i form av ökad exponering och registrering) för att komma i åtnjutande av konsumtionssamhällets glädjeämnen (ibid), och ibland till och med bejakar den sociala kontroll och exponering som följer av till exempel sociala medier (se t ex McGrath, 2004; Albrechtslund, 2008). Attityderna till övervakning skiftar kort sagt beroende på vilken typ av övervakning det rör sig om och vilka människor man frågar. De förändras också över tid, som en följd av att nya tekniker, vanor och maktförhållanden naturaliseras i samhället. Syftet med det här kapitlet är att ge en nutida belysning av vilka attityder som finns till övervakning bland Sveriges invånare. 1 Mer specifikt fokuseras den negativa sidan av övervakning; de sammanhang i vilka övervakning riskerar att hota människors personliga integritet. Vilka typer av övervakning upplevs ur det perspektivet som problematiska? Och vilka bakgrundsfaktorer förklarar människors inställning till övervakning? Flyktiga informationsflöden I den nationella SOM-studien 2010 (enkät 3) ställdes följande fråga: I vilken grad anser du att följande företeelser riskerar att inkräkta på människors personliga integritet? Frågan åsyftade alltså integritetsproblem på ett övergripande plan, snarare än på ett strikt individuellt plan, och angav tolv företeelser vars karaktär potentiellt skulle kunna inbegripa integritetsrisker: transaktioner via internet; konto- och kundkort; e-post; mobiltelefon; samkörning av offentliga personregister; polissamarbete över nationsgränserna; opinionsundersökningar; kameraövervakning av offentliga platser; spridning av privata bilder via Internet; kameraanvändning via internet (webbkamera); sociala medier på Internet, samt fotografering via mobil. Frågan kunde besvaras längs en fyrgradig skala från mycket hög grad till mycket liten grad. Därtill fanns alternativet kan ej bedöma. Det övergripande svarsmönstret framgår av Tabell 1. Tre risknivåer kan urskiljas bland de uppställda företeelserna. Störst integritetsrisk förknippas med nya medier och den cirkulering av privat information som äger rum via dem. Det handlar framför allt om spridning av privata bilder på internet, men också om associerade företeelser som sociala medier, foto via mobil och webbkamera. Just spridningen av privata bilder på internet kan här ses som ett sammantaget uttryck för mediernas ökade konvergens. Den andra nivån innehåller företeelser som är mer institutionellt sanktionerade och kontrollerade; offentlig kameraövervakning, samkörning av register och transaktioner med konto- eller kundkort och via Internet. På den tredje nivån återfinns företeelser som i relativt ringa grad anses utgöra integritetsrisker; e-post, mobiltelefoni, internationellt polissamarbete och opinionsundersökningar. 262

3 Integritetsrisker och nya medier Tabell 1 Integritetsrisker förknippade med olika företeelser 2009 (procent) Bet/ Off Priv Sam- Inter- Konto trans kamera- Foto bilder Op- körn net /kund- inter- över- via Webb- inter- Soc Mobil- under- off polis kort net vakn mobil kamera net medier E-post telefon sökn reg smrb Mkt hög grad Ganska hög grad Ganska liten grad Mycket liten grad Kan ej bedöma Antal svar Om man ska anföra en mer generell tolkning av vad som anses betinga en ökad respektive minskad integritetsrisk kan tre centrala faktorer lyftas fram. För det första tycks nya och ännu inte naturaliserade teknologier i högre grad ses som riskabla. Det behöver inte nödvändigtvis hänga samman med integritetsfrågor, utan samverkar också med en inom många samhällsgrupper mer allmän skepsis inför det nya och oprövade. I takt med att nya tekniker införlivas i vardagslivet och görs oumbärliga, som till exempel mobiltelefoner uppfattas de generellt även som mindre problematiska. För det andra antyder resultaten att visuell exponering uppfattas som en integritetsrisk framför allt via nya medier, men även via kameraövervakning, som är en mycket kontroversiell företeelse (vilket vi kommer att se längre fram i analysen). Här är det inte nödvändigtvis graden av risk som åsyftas, utan kanske snarare riskens karaktär. Att bli visuellt exponerad och eventuellt identifierad i sammanhang man inte själv valt skapar en konflikt där självets mest privata dimensioner står på spel. Risken att komma med på andra människors privata fotografier är inte ny. Men idag finns fotoalbum inte bara i bokhyllor och byrålådor, utan cirkulerar tämligen fritt via sociala nätverk som Facebook och Flickr och riskerar således att hamna i orätta händer. För det tredje, som redan antytts, anses integritetsriskerna vara högre när det gäller icke institutionellt sanktionerade företeelser. Även om institutionaliserade övervakningssystem som offentliga kameror och integrerade system för e-handel kan uppfattas som oöverskådliga och påträngande, är deras användning inte avhängig av enskilda privatpersoners (dåliga) omdöme, som i fallet med mobilfoto, utan följer vissa givna regelverk och beslutsformer. Den sammantagna slutsatsen så långt är alltså att en majoritet av befolkningen anser att den framväxande digitala mediekulturen medför påtagliga integritetsrisker, som särskilt kan knytas till informationsflödenas flyktighet och privata natur. Genom faktoranalys kan vi också konstatera att risker förknippade med sociala medier definierar en av tre separata integritetsdimensioner i riskhänseende (Tabell 263

4 André Jansson 2). Faktoranalysen visar tre olika svarsmönster där olika riskupplevelser kopplas samman. Vi kan kalla dimensionerna för elektroniska transaktioner, statsövervakning respektive sociala medier. Dessa dimensioner kommer att ligga till grund för delar av den fortsatta analysen. Tabell 2 Faktoranalys av integritetsrisker 2009 (faktorladdningar) Dimension Elektroniska Stats- Sociala transaktioner övervakning medier Transaktioner via internet,843,143,232 Konto- och kundkort,840,128,196 E-post,690,386,159 Mobiltelefon,652,465,126 Samkörning av offentliga personregister,088,809,185 Polissamarbete över nationsgränserna,217,813,196 Opinionsundersökningar,329,663,053 Kameraövervakning av offentliga platser,176,595,226 Spridning av privata bilder via internet,047,105,823 Kamera via internet (webbkamera),220,204,785 Sociala medier på internet,228,164,694 Fotografering via mobil,156,170,753 Förklarad varians 22 % 22 % 22 % Kommentar: Respondenter som svarat kan inte bedöma har exkluderats från urvalet. Analysen genomförd som principalkomponentanalys, Varimax-rotering enligt Kaisers kriterium. Upplevda integritetsrisker i olika samhällsgrupper Människors riskupplevelse följer ett relativt generellt demografiskt mönster. Kvinnor anser att medietekniker är en integritetsrisk i högre grad än män (Tabell 3). Likaså är äldre personer mer oroade/kritiska än yngre. Här ska dock noteras att den allra yngsta åldersgruppen, åringar, avviker från trenden genom att generellt göra en högre riskbedömning än personer mellan 20 och 50 år (vilket ej kan utläsas av Tabell 3). Skillnaden mellan könen framträder särskilt tydligt när det gäller digital fotografering (svarsalternativen fotografering via mobil, webbkamera och spridning av privata bilder via Internet ). Resultatet torde hänga samman med att kvinnor i högre grad riskerar att bli utsatta för oönskad exponering än män något 264

5 Integritetsrisker och nya medier som den digitala tekniken, och vissa därigenom framväxande kulturformer, såsom bildsajter, ytterligare bidrar till. Mönstret framgår av Tabell 3, där medelvärden har beräknats på en skala från 0 (låg riskupplevelse = instämmer i mycket liten grad ) till 3 (hög riskupplevelse = instämmer i mycket hög grad ). Skillnaden mellan män och kvinnor åskådliggörs också i Figur 1, där de ovan utkristalliserade faktorerna, integritetsdimensionerna, har omvandlats till tre beroende variabler genom den så kallade regressionsmetoden (för en närmare beskrivning av denna metod, se t ex DiStefano et al, 2009). Värdet på den nya faktorvariabeln anger utifrån den enskilda svarspersonens svarsmönster var på faktorn han eller hon är placerad. För hela urvalet är medelvärdet för respektive faktorvariabel 0, men det kan variera mellan olika grupper i urvalet. I vår studie indikerar positiva medelvärden att en viss grupp bedömer risken för integritetsinskränkningar som större än populationen som helhet, och omvänt för negativa värden. Staplarna i Figur 1 visar således i vilken grad svaren bland män respektive kvinnor avviker från det generella svarsmönstret för de olika dimensionerna. Skillnaden mellan män och kvinnor är obetydlig när det gäller Elektroniska transaktioner och Statsövervakning, men betydande för Sociala medier. Här föreligger alltså en viktig demografisk skillnad. Tabell 3 Bedömning av integritetsrisker efter kön och ålder 2009 (medelvärden på en skala från 0 (låg riskupplevelse) till 3 (hög riskupplevelse)) Konto-/ Betaln/ Off Foto Privata kund- trans kamera- via Webb- bilder Soc Mobilkort internet övervakn mobil kamera internet medier E-post tele Totalt medelvärde 1,23 1,21 1,06 1,46 1,41 2,24 1,88 0,81 0,78 Kön Män 1,20 1,17 1,10 1,30 1,20 2,07 1,80 0,77 0,76 Kvinnor 1,26 1,24 1,02 1,61 1,60 2,39 1,94 0,85 0,80 Ålder år 1,17 1,19 1,41 1,51 1,35 2,14 1,70 0,72 0, år 1,10 1,08 1,08 1,44 1,32 2,13 1,80 0,77 0, år 1,29 1,24 1,01 1,52 1,49 2,38 1,98 0,90 0, år 1,40 1,41 0,84 1,39 1,56 2,31 2,14 0,86 0,77 Kommentar: Respondenter som svarat kan inte bedöma har exkluderats från urvalet. 265

6 André Jansson Figur 1 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och kön 2009 (medelvärden på faktorvariabler) 0, , , , ,10000 Kvinnor Medelvärde -0, , , , , ,00000 Män -0, , ,30000 "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" I Tabell 3 finns också ett tydligt undantag från det övergripande mönstret. Det gäller offentlig kameraövervakning, som uppfattas som en klart större risk bland män och bland yngre personer. Bland de yngsta anses offentlig kameraövervakning vara en integritetsrisk i paritet med informationsflödena i sociala medier. En tänkbar förklaring till detta är att unga personer upplever att de har kontroll över sin egen användning av sociala medier, genom att ha naturaliserat olika sätt att hantera de integritetsrisker som ändå föreligger. Offentlig kameraövervakning, som bland annat inbegriper övervakning av skolor, utgör däremot ett allestädes närvarande och opåverkbart element i vardagslivet. Denna tolkning ges stöd av resultat från särskilda ungdomsstudier (Datainspektionen, 2008). Det är samtidigt noterbart att samma studier visar att ungdomars acceptans av kameraövervakade skolmiljöer har ökat under de senaste åren. Inställningen till kameraövervakning intar en säregen position också när vi studerar betydelsen av social position. Det generella mönstret är att lågutbildade personer i högre grad förknippar medietekniker med integritetsrisker. Men för offentlig kameraövervakning gäller det omvända, vilket dock kan förklaras av att det är äldre personer 266

7 Integritetsrisker och nya medier som generellt sett har den lägsta utbildningen. Om man ser till klasstillhörighet är det i tjänstemannahem som offentlig kameraövervakning är mest accepterad. Det gäller särskilt bland personer med utbildning inom ekonomi/handel/administration, hotell/restaurang/service/skönhet och pedagogik alltså i grupper som troligtvis själva arbetar inom näringar som finns i offentliga eller halvoffentliga miljöer. Det ska även noteras att personer med pedagogisk utbildning, liksom personer med utbildning inom socialt arbete/omsorg/psykologi respektive annan utbildning (som inbegriper bland annat militära och polisiära utbildningar), tillhör de mest oroade/riskmedvetna när det gäller cirkuleringen av digitala bilder. Denna skepsis ska ses i ljuset av tidigare historiska erfarenheter av vilka samhällsgrupper som i högst grad brukar proklamera nya medieteknikers potentiellt skadliga inflytande på befolkningen i allmänhet och den unga generationen i synnerhet. Tabell 4 Upplevda integritetsrisker efter social position 2009 (medelvärden) Konto-/ Betaln/ Off Foto Privata kund- trans kamera- via Webb- bilder Soc Mobilkort internet övervakn mobil kamera internet medier E-post tele Totalt medelvärde 1,23 1,21 1,06 1,46 1,41 2,24 1,88 0,81 0,78 Utbildningsnivå Låg utbildning 1,63 1,63 0,92 1,50 1,65 2,38 2,09 1,04 0,89 Medellåg utb 1,35 1,35 1,14 1,44 1,46 2,22 1,85 0,87 0,87 Medelhög utb 1,05 1,03 1,10 1,42 1,30 2,25 1,83 0,73 0,72 Hög utbildning 0,92 0,91 1,01 1,51 1,30 2,15 1,84 0,69 0,64 Utbildningsinriktning Ekonomi/handel/adm 1,22 1,21 0,99 1,42 1,43 2,25 1,88 0,81 0,75 Est/des/hantv/konst 1,37 1,51 1,22 1,56 1,37 2,23 1,72 0,74 0,82 Hotell/rest/service/skönhet 1,62 1,68 0,80 1,32 1,31 2,24 1,74 0,81 0,90 Hälso-/sjukvård 1,18 1,16 1,10 1,56 1,50 2,23 1,99 0,90 0,85 Humaniora/kultur 1,09 1,19 1,27 1,63 1,44 2,28 2,07 0,79 0,75 Jordbruk/skog/miljö 1,27 1,31 1,09 1,65 1,27 2,26 1,64 0,96 1,09 Teknik/bygg/industri/trp 1,12 1,08 1,05 1,27 1,21 2,07 1,84 0,70 0,72 Media/journalistik/reklam 1,32 1,18 1,22 1,59 1,37 2,03 1,57 0,61 0,57 Naturvet/matematik/data 1,07 0,98 1,06 1,35 1,18 2,21 1,77 0,52 0,52 Pedagogik 0,87 0,93 0,93 1,73 1,66 2,34 1,89 0,79 0,70 Samhällsvetenskap/juridik 0,88 0,89 1,09 1,39 1,13 2,03 1,80 0,83 0,79 Soc arb/omsorg/psykologi 1,45 1,54 1,23 1,69 1,63 2,35 2,04 1,03 0,92 Annan 1,64 1,51 1,10 1,50 1,81 2,50 2,09 1,24 0,88 Familjeklass Arbetarhem 1,40 1,41 1,14 1,53 1,42 2,25 1,82 0,91 0,88 Jordbrukarhem 1,18 1,15 1,19 1,62 1,33 2,22 1,78 0,91 0,95 Tjänstemannahem 1,09 1,04 0,93 1,41 1,39 2,22 1,90 0,74 0,68 Högre tjänstemannahem 0,99 0,96 0,95 1,26 1,28 2,24 1,93 0,68 0,68 Företagarhem 1,18 1,25 1,12 1,52 1,48 2,30 1,98 0,77 0,75 Kommentar: De som svarat kan inte bedöma har exkluderats från urvalet. Antalet svarande är lågt i vissa utbildningskategorier, lägst inom media/journalistik/reklam, där antalet svarande är ca

8 André Jansson Utbildning och subjektiv klassposition har störst inverkan på inställningen till elektroniska transaktioner, vilka uppfattas som klart mindre riskabla inom tjänstemannagrupper. Det kan till stor del bero på en längre tids naturalisering av detta slags tekniker i vardagen. Skillnaderna är däremot relativt små när det gäller nya privata medietekniker, som till exempel webbkamera och sociala medier, och när det gäller spridningen av privata bilder på Internet föreligger ingen betydande skillnad mellan till exempel arbetar- och tjänstemannahem. Inom arbetargruppen finns det således en mer generell skepsis, medan personer inom tjänstemannasfären i högre grad gör åtskillnad mellan olika tekniker och företeelser. Detta kan tolkas som att det inom den senare gruppen finns en större förtrogenhet med såväl ny teknik som offentlig debatt, vilket i sin tur omsätts i en högre grad av reflexivitet. Det skulle i så fall vara ett resultat som stämmer väl överens med vad som framkommit i kvalitativa studier (se t ex Jansson, kommande 2010b). Vi finner fler intressanta distinktioner om vi även tar hänsyn till utbildningsinriktning. En sådan distinktion är att de med utbildning inom humaniora/kultur är kritiska till såväl kameraövervakning som sociala medier, medan de med utbildning inom reklam/journalistik/medier förknippar integritetsrisker i hög grad med kameraövervakning, men i låg grad med sociala medier. Det ska här hållas i minnet att antalet svarande är mycket lågt (kring 30) i dessa kategorier, varför man ska vara försiktig med generella slutsatser. Likväl antyds att inställningen till övervakning är nära kopplad till dels ideologiska och värderingsmässiga bedömningar, dels praktiska erfarenheter, vilka i sin tur bottnar i strukturella bakgrundsfaktorer som utbildning. Ett bra sätt att nå djupare förståelse för dessa mönster är att vaska fram mellanliggande faktorer. Ideologi, tillit och intresse I det följande ska vi att abstrahera analysen en aning genom att enbart studera sambandet mellan de tre integritetsdimensionerna och människors sociala och värderingsmässiga orienteringar. Det utkristalliseras här tre intressanta faktorer som kompletterar den sociala kartan ovan. Den första faktorn har att göra med politisk-ideologisk orientering (Figur 2), där det framgår att graden av riskupplevelse minskar ju längre högerut människor är benägna att positionera sig på en skala. Det är framförallt inställningen till elektroniska transaktioner och statsövervakning som påverkas av politisk-ideologisk orientering (de brantaste kurvorna) något som stämmer överens med tidigare analyser av befolkningens inställning till FRA-lagen (se Bjereld och Oscarsson, 2009) medan inställningen till sociala medier påverkas i lägre grad. Mönstret förstärks ytterligare om vi studerar den samlade effekten av utbildning och politisk-ideologisk orientering, eftersom båda variablerna verkar i samma riktning (ej tabellredovisat). Lågutbildade till vänster på den politiska skalan uttrycker i högst grad en oro inför ökade integritetsintrång, medan det omvända gäller för högutbildade med högerorientering. Dessa två faktorer tillsammans 268

9 Integritetsrisker och nya medier inskärper således bilden av att inställningen till sociala medier påverkas i lägre grad än de övriga två dimensionerna av social klasstillhörighet, vilket diskuterades ovan. Figur 2 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och politiskideologisk orientering 2009 (medelvärden på faktorvariabler) 0,40000 "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" 0,20000 Medelvärde 0, , ,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Politisk-ideologisk orientering (1 = klart vänster, 5 = klart höger) Den andra faktorn handlar om mellanmänsklig tillit. I SOM-undersökningen har de intervjuade fått ange på en elvagradig skala (0-10) i vilken grad de anser att det går att lita på människor i allmänhet (jfr Bo Rothsteins kapitel i denna volym). Svarsmönstret är i stort sett oberoende av politisk-ideologisk orientering, det vill säga den mellanmänskliga tilliten är ungefär densamma bland höger- och vänsterorienterade personer. Enda undantaget är att graden av tillit är något lägre bland dem som vill placera sig varken till vänster eller till höger, vilket beror på att det inom denna grupp återfinns inte bara mittenväljare utan även politiskt ointresserade grupper där graden av socialt kapital är lägre (se Rothstein, 2003, för en ingående diskussion kring relationen mellan tillit och socialt kapital). Figur 3 visar att tillit har betydelse för i vilken grad människor anser att det finns risker inom dimensionerna statsövervakning och elektroniska transaktioner. Ju högre tilliten till andra människor är, desto lägre bedömer man att risken för 269

10 André Jansson inskränkt integritet är på dessa områden. Ökad tillit har således samma effekt som ökad utbildning och politisk-ideologisk högerorientering. Men det mönstret gäller inte för dimensionen sociala medier, som inte tycks påverkas alls av graden av tillit. En förklaring kan vara att både elektroniska transaktioner och statsövervakning bygger på vad Anthony Giddens (1991) kallar abstrakta system, som i princip ska fungera likadant oberoende av sociala sammanhang och moraliska överväganden (om man bortser från själva införandet av systemen). Stora delar av det moderna livet bygger på att människor känner en grundläggande tillit till att detta slags system fungerar som de ska och inte missbrukas. Även sociala medier fungerar i hög grad som abstrakta system, där övervakning är en integrerad del av den tekniska logiken (Abe, 2009). Men integritetsriskerna är i det sammanhanget också knutna till enskilda individers överväganden och eventuella godtycke. Figur 3 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och mellanmänsklig tillit 2009 (medelvärden på faktorvariabler) "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" 0,40000 Medelvärde 0, , , ,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Tillit (1 = mycket låg, 5 = mycket hög) Svarsmönstret i Figur 3 återspeglar således inte bara en grundläggande, för-reflexiv tillit, utan också en socialt anpassad kalkyl. Den något paradoxala slutsatsen är således att frågan om mellanmänsklig tillit i detta fall fungerar som en indikator 270

11 Integritetsrisker och nya medier på människors tillit till system snarare än till socialt handlande. Det ska även tillläggas att inflytandet av tillit ser olika ut i olika sociala grupper. Bland lågutbildade (oberoende av ålder) finns ett starkt linjärt samband mellan ökad mellanmänsklig tillit och minskad riskbedömning, medan ett svagt samband i omvänd riktning föreligger inom övriga utbildningskategorier (ej redovisat i figur). Tillitsvariabeln har på det hela taget lägst effekt bland högutbildade. Detta mönster kan troligtvis tolkas i termer av olika grader av förtrogenhet med företeelsen som sådan (tekniskt och socialt) och därmed olika grader av erfarenhetsbaserad, praktisk reflexivitet. Vi återkommer till detta i nästa avsnitt. Den tredje och sista faktorn handlar om intresseorientering, där en tydlig distinktion framträder mellan teknikintresse och kulturintresse. Teknikintresserade personer är avsevärt mindre oroade för integritetsrisker inom dimensionerna sociala medier och elektroniska transaktioner än de som är ointresserade av teknik (Figur 4). Figur 4 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och teknikintresse 2009 (medelvärden på faktorvariabler) 0,30000 "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" 0, ,10000 Medelvärde 0, , , , ,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Teknikintresse (1 = inte alls intresserad, 5 = mycket intresserad) 271

12 André Jansson Däremot intar teknikintresserade en mer skeptisk attityd när det gäller statsövervakning. Ökat kulturintresse hänger däremot samman med en kritisk hållning när det gäller sociala medier och statsövervakning (Figur 5) en kritik som förstärks ytterligare bland personer som samtidigt är mycket politiskt intresserade (ej redovisat i tabell). Resultatet kan delvis förklaras av intresseskillnader mellan män och kvinnor, men understryker också att bedömningen av integritetsrisker tar form i spänningsfältet mellan ideologiska och erfarenhetsgrundade värderingar. Medan kulturellt och politiskt intresse indikerar ett samhälleligt engagemang där personlig integritet är ett överordnat värde, korresponderar teknikintresse med den pragmatiska (och troligen mer erfarenhetsbaserade) synen på vardagliga övervakningsmedier som Best (2010) fann i sin kvalitativa studie. Figur 5 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och kulturintresse 2009 (medelvärden på faktorvariabler) 0,30000 "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" 0, ,10000 Mean 0, , , , ,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Kulturintresse (1 = inte alls intresserad, 5 = mycket intresserad) 272

13 Integritetsrisker och nya medier En erfarenhetsbaserad digital reflexivitet I resonemangen ovan har vi redan snuddat vid frågan om vad direkt erfarenhet och kunskap om nya sociala medier betyder för människors syn på potentiella integritetsrisker. Utifrån de sociala och värderingsmässiga variablerna har vi bland annat kunnat dra slutsatsen att personer med högre utbildning gör mer differentierade bedömningar och att olika intresseorienteringar leder i olika riktningar. Det är således intressant att se närmare på vad själva användningen av sociala medier betyder, samt hur olika typer av online-aktiviteter inverkar på riskbedömningen. Föga förvånande föreligger ett tydligt samband mellan ökad användning av sociala medier och en minskad riskbedömning vad gäller just sociala medier (se Figur 6). Även för dimensionen elektroniska transaktioner finns ett liknande samband. Figur 6 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och användning av sociala medier 2009 (medelvärden på faktorvariabeln) 0,30000 "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" 0, ,10000 Mean 0, , ,20000 Ingen gång Någon gång per Någon gång per Flera gånger i år/halvår månad/vecka veckan/dagligen Använt sociala medier Kommentar: Urvalet är begränsat till dem som säger sig ha använt Internet under det senaste året. 273

14 André Jansson Vad som emellertid måste understrykas är att kurvan för sociala medier planar ut och till och med vänder uppåt bland de som använder sociala medier flera gånger i veckan eller dagligen. Sambandet är alltså inte helt linjärt. En tolkning skulle här kunna vara att det är den stora andelen ungdomar bland de mest regelbundna användarna (vilka också uppfattar integritetsrisker i hög grad) som förklarar denna kurva. Om man filtrerar bort personer under 30 år förstärks emellertid det kurvlinjära mönstret (ej redovisat i figur), vilket då snarare talar för att ökad förtrogenhet med medieformen bidrar till en ökad medvetenhet om, eller oro för, potentiella integritetshot. Resultatet belyser således ytterligare de variationer ifråga om reflexivitet som finns mellan olika sociala grupper, och kan eventuellt beskrivas i termer av digital reflexivitet. Tabell 5 Upplevda mediala integritetsrisker efter användning av sociala medier 2009 (medelvärden) Foto via Webb- Privata bilder Sociala mobil kamera på internet medier Totalt medelvärde (inklusive icke-användare) 1,46 1,41 2,24 1,88 Skrivit om mig själv/vad jag gör Ingen gång 1,46 1,38 2,24 1,88 Någon gång senaste året 1,72 1,42 2,19 1,79 Någon gång i månaden 1,41 1,19 2,10 1,70 Någon gång i veckan eller oftare 1,46 1,27 2,07 1,52 Skrivit om aktuella händelser/samhällsfrågor Ingen gång 1,47 1,31 2,19 1,78 Någon gång senaste året 1,54 1,34 2,15 1,59 Någon gång i månaden 1,46 1,21 1,97 1,46 Någon gång i veckan eller oftare 1,54 1,35 2,07 1,62 Lagt ut foton på mig själv/familjen Ingen gång 1,50 1,44 2,29 1,83 Någon gång senaste året 1,49 1,21 2,10 1,65 Någon gång i månaden 1,43 1,21 1,93 1,54 Någon gång i veckan eller oftare 1,53 1,32 2,04 1,67 Chattat Ingen gång 1,39 1,40 2,24 1,87 Någon gång senaste året 1,60 1,25 1,97 1,61 Någon gång i månaden 1,35 1,17 2,02 1,55 Någon gång i veckan eller oftare 1,57 1,31 2,17 1,68 Kontaktat personer jag inte kände Ingen gång 1,51 1,39 2,19 1,80 Någon gång senaste året 1,38 1,12 2,08 1,60 Någon gång i månaden 1,45 1,24 2,07 1,45 Någon gång i veckan eller oftare 1,60 1,27 2,00 1,42 Kommentar: Urvalet är begränsat till dem som säger sig ha använt sociala medier under det senaste året. 274

15 Integritetsrisker och nya medier En närmare analys av hur olika användningsområden inom sociala medier påverkar de variabler som konstituerar integritetsdimensionen sociala medier nyanserar mönstret. I Tabell 5 bekräftas dels att regelbundna användare generellt sett förknippar sociala medier med integritetsrisker i lägre grad än de som inte är regelbundna användare, dels att de som är mest aktiva, genom att till exempel chatta, blogga eller publicera bilder, uttrycker en betydande riskmedvetenhet. Det kurvlinjära mönstret går igen inom flertalet riskkategorier. Den minsta skillnaden mellan användarna av sociala medier och befolkningen i stort återfinns för kategorin fotografering via mobil, där riskmedvetenheten i vissa fall till och med är något högre än genomsnittet. Talande nog är detta också den enda kategori inom dimensionen som inte explicit berör sociala medier. Sammanfattning Vi har i det här kapitlet kunnat konstatera att nya medier i allmänhet och sociala medier i synnerhet uppfattas som en betydande integritetsrisk. Uppfattningen är särskilt utbredd bland kvinnor, bland äldre personer och bland lågutbildade. Vi har även kunnat konstatera att en klart mindre andel av befolkningen förknippar integritetsrisker med olika former av statsövervakning respektive elektroniska transaktioner via kort eller Internet. Till viss del torde detta kunna förklaras av att sociala medier alltjämt är en relativt ny och för många oprövad företeelse. En kompletterande förklaring har att göra med de nya informationsflödenas på samma gång flyktiga och privata natur. De resultat som framkommit antyder att det interaktiva medielandskapet frammanar en ny typ av digital reflexivitet, som formas i samspelet mellan kunskap och förtrogenhet med olika slags tekniker. Indikationer på detta är att högutbildade personer gör mer differentierade riskbedömningar än lågutbildade, samt att regelbunden och aktiv användning av sociala medier också inbegriper en betydande riskmedvetenhet. Med andra ord pekar resultaten på att människor successivt utvecklar olika strategier eller rutiner för att hantera eventuella risker. Det vore således mycket värdefullt att dels följa upp dessa resultat på några års sikt för att se hur riskbedömningen utvecklas på just det här området, dels genomföra kvalitativa studier som kan ge en mer nyanserad bild av hur olika riskbedömningar tar form i den vardagliga användningen av sociala medier. 275

16 André Jansson Not 1 Denna studie är en del av forskningsprojektet Trygga Rum: medier, konsumtion och social övervakning, finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Referenser Abe, Kiyoshi (2009) The Myth of Media Interactivity: Technology, Communications and Surveillance in Japan, Theory, Culture and Society, Vol 26, No 2-3: Albrechtslund, Anders (2008) Online Social Networking as Participatory Surveillance, First Monday, Vol 3, No 3. Andrejevic, Mark (2007) ispy: Surveillance and Power in the Interactive Era. Lawrence: University Press of Kansas. Best, Kirsty (2010) Living in the Control Society: Surveillance, Users and Digital Screen Technologies, International Journal of Cultural Studies, Vol 13, No 1: Bjereld, Ulf och Henrik Oscarsson (2009) Folket och FRA, i Holmberg, Sören och Lennart Weibull (red) Svensk höst: Trettiofyra kapitel om politik, medier och samhälle. Göteborg: SOM-institutet. Datainspektionen (2008) Ungdomar och integritet Deleuze, Gilles (1992) Postscript on the Societies of Control, October, No 59: 3-7. DiStefano, Christine; Min Zhu och Diana Mîndrila (2009) Understanding and Using Factor Scores: Considerations for the Applied Researcher, Practical Assessment, Research & Evaluation, Vol 14, No 20: Giddens, Anthony (1991) Modernity and Self-Identity: Self and Society in the Late Modern Age. Cambridge: Polity Press. Jansson, André (kommande 2010a) Interveillance and Identity: The Social Forces of Interactive Surveillance, paper to be presented at the3rd ECREA Conference, Hamburg, October Jansson, André (kommande 2010b) Cosmopolitan Capsules: Mediated Networking and Social Control in Expatriate Spaces, i Christensen, Miyase; André Jansson och Christian Christensen (red) Online Territories: Globalization, Mediated Practice and Social Space. New York: Peter Lang. Lyon, David (2007) Surveillance Studies: An Overview. Cambridge: Polity Press. McGrath, John E. (2004) Loving Big Brother: Performance, Privacy and Surveillance Space. London: Routledge. Rothstein, Bo (2003) Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS förlag. 276