Plats: Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Kungsgatan 23 B Granne med SVT, nära Vetenskapens hus (tidigare Posthuset)

Transkript

1 Socialberedningen Ordinarie ledamöter Kallelse till sammanträde Plats: Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Kungsgatan 23 B Granne med SVT, nära Vetenskapens hus (tidigare Posthuset) Tid: Den 2 september med start klockan Program Kaffe/thé och smörgås står framdukat Gemensamt sammanträde Lunch Separata sammanträden för de båda beredningarna Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt Välkommen! Inledning av mötesordförande Helena Öhlund 1. Val av justerare 2. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 3. SAM-projektet redovisning av nuläge kring projektet psykisk ohälsa för barn och unga Muntlig information av Linda Moestam, NLL 4. Norrbus, aktuellt läge Muntlig information av Inger Kyösti, kansliet 5. Överenskommelse om ansvarsfördelning/rutiner skola BUP, information Muntlig information av Maria Lavander, kansliet 6. Elevhälsodagar Muntlig information av Maria Lavander, kansliet 7. Föräldrastöd Muntlig information av Helena Asklund, kansliet 8. Delgivning Temadag Kompetensförsörjning, en gemensam utmaning 9. Övriga frågor

2 Socialberedningen Ordinarie ledamöter Dagordning för Socialberedningens sammanträde 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Patientnämndens rapport 2014 Information av Jessica Muhigana, NLL Bilaga: Rapport enligt rubrik 5. Information handlingsplan barn och unga Muntlig information av Inger Kyösti, kansliet 6. Socialjour, information och diskussion Muntlig information av Inger Kyösti, kansliet 7. Bättre liv för sjuka äldre, Handlingsplan Bilaga: Handlingsplan enligt rubrik 8. PRIO satsningen Bilaga: Handlingsplan enligt rubrik 9. Strukturfondsansökan Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 10. Aktuellt inom socialtjänst Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 11. Projektplan Viktiga mötesplatser Bilagor: a) Ansökan enligt rubrik, b) Projektplan 12. Förslag om färdtjänstavgifter från Husmodersförbundet Bilaga: Enligt rubrik 13. Delgivning Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. 14. Övriga frågor För sakfrågor, var vänlig kontakta: Ingrid Carlenius Telefon: , E-post: För frågor om sammanträdet, var vänlig kontakta: Kjell-Åke Halldén, Telefon: , E-post:

3 Bilagor till det gemensamma sammanträdet

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt Plats Sunderbyns kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Beslutande, Socialberedningen Sven Nordlund, (mp), Kalix Bengt Westman, (s), Haparanda Roger Suup, (s), Kiruna Karl-Erik Taivalsaari, (v), Gällivare Sture Nordin, (s), Älvsbyn Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Marlene Haara, (s), Haparanda Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog Maud Lundbäck, (s), Kalix Tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Stefan Granström (c), Kalix, nominerad ledamot i Socialberedningen Ingrid Carlenius, kansliet Maria Lavander, kansliet Marita Björkman, kansliet Ulf Hyvönen, kansliet Catarina Lundqvist, kansliet Marianne Karlsson, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter Sven Nordlund Ordförande Margareta Bladfors Eriksson Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt Utsänd dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Val av justerare 2. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 3. Nya direktören Kajsa Myrberg, presenterar sig 4. Kommunförbundet inriktningen Muntlig information av Kajsa Myrberg, kansliet 5. Information om integrationsuppdraget Muntlig information av Helena Asklund, kansliet 6. Samverkan mot våld, reviderad basnivå Information av Marianne Karlsson, kansliet Bilaga: Förslag enligt rubrik 7. Skyddat boende, överenskommelse Information av Marianne Karlsson, kansliet Bilaga: Förslag enligt rubrik 8. Aktuellt från FoUI Norrbotten Muntlig information av Ulf Hyvönen, FoUI Norrbotten 9. Delgivning Temadag Kompetensförsörjning, en gemensam utmaning 10. Övriga frågor

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt 14 Val av justerare Ordföranden föreslår att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare Beredningarna beslutar Att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt 15 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning. Ingrid Carlenius informerar om att ärendet Information om integrationsuppdraget utgår. Ordföranden föreslår att utsänd dagordning i övrigt antas. Beredningarna beslutar Att punkten Information om integrationsuppdraget utgår och att utsänd dagordning i övrigt antas

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt 16./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt 17 Nya direktören Kajsa Myrberg presenterar sig Kajsa Myrberg presenterar sig själv och redovisar sina intryck av de första veckorna på den nya arbetsplatsen. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att ärendet läggs till handlingarna

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt 18 Kommunförbundet Norrbottens inriktning Direktör Kajsa Myrberg redovisar Förbundsfullmäktiges beslut Inriktning och det uppdrag hon ser att förbundet har fått som en följd av beslutet. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att ärendet läggs till handlingarna

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt 19./. Bilaga. Samverkan mot våld, reviderad basnivå avseende samverkansmyndigheternas insatser Marianne Karlsson, kansliet, rapporterar om arbetet och redovisar förslag till reviderad basnivå. Ordföranden föreslår att styrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att anta förslaget. Han föreslår också att de förändringar som gjorts markeras så att det framgår av dokumentet vad som är nytt och att det därefter skickas till beredningsledamöterna. Beredningarna beslutar Att föreslå styrelsen rekommendera medlemskommunerna att anta förslaget Att de förändringar som gjorts markeras så att det framgår av dokumentet vad som är nytt och att det därefter skickas till beredningsledamöterna

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt 20./. Bilaga. Skyddat boende, överenskommelse Marianne Karlsson, kansliet, redovisar förslag enligt rubrik. Beredningarna diskuterar förslaget. Under diskussionen framkommer följande synpunkter: Det bör klargöras hur såväl ett eventuellt överskott som ett eventuellt underskott i verksamheten ska hanteras. Det bör klargöras vad som gäller om det är fullbelagt på det skyddade boendet så att en begäran om plats från någon av medlemskommunerna inte kan bifallas. Ett skyddat boende enligt förslaget kommer att i mycket hög grad påverka landstingets verksamhet så frågan bör tas upp också i samverkansberedningen. Ordföranden föreslår att kansliet får uppdraget att inarbeta framkomna synpunkter i förslaget och att det därefter överlämnas till samverkansberedningen för behandling och att styrelsen därefter föreslås bifalla förslaget. Beredningarna beslutar Att kansliet får uppdraget att inarbeta framkomna synpunkter i förslaget och att det därefter överlämnas till samverkansberedningen för behandling Att styrelsen, efter ovan nämnda justeringar, föreslås bifalla förslaget

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt 21 Aktuellt från FoUI Norrbotten Ulf Hyvönen, chef för FoUI Norrbotten, redovisar ett urval av det som hittills genomförts och presenterar kommande aktiviteter. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att ärendet läggs till handlingarna

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt 22 Delgivning Temadag Kompetensförsörjning, en gemensam utmaning Ordföranden förslår att delgivningen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att delgivningen läggs till handlingarna

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /28 Socialberedningen gemensamt 23 Övriga frågor Ordföranden konstaterar att inga övriga frågor ställts och förklarar sammanträdet avslutat.

16 1 DOKUMENTATION Temadag Kompetensförsörjning en gemensam utmaning. Den politiska samverkansberedningen för vård, omsorg och skola beslutade att den 3 juni 2015 anordna en temadag kring kompetensförsörjning i Luleå. Ulrika Sundquist, Norrbottens läns landsting, Ewa Degerman och Lena Rantakyrö, som representanter för Norrbottens kommuner har arrangerat temadagen tillsammans med Kommunförbundet Norrbotten. Syftet med temadagen var att informera och utbyta erfarenheter kring aktuella frågeställningar samt att samråda kring gemensamma strategier. Målsättningen var att diskutera former för samverkan och samarbete för att långsiktigt klara kompetensförsörjningen i Norrbotten. I temadagen deltog ca 60 politiker, kommunala och landstingskommunala chefstjänstemän samt representanter för fackliga organisationer. Förmiddagen startade med en inledning av Maria Stenberg, ordförande i landstingsstyrelsen. Agneta Jöhnk, direktör avdelningen för arbetsgivarpolitik SKL ställde i sitt anförande frågan: Hur ska vi klara de framtida kompetensförsörjningsutmaningarna? Därefter följde en presentation av nuläget i Norrbottens län - landstingets HR direktör Ulrika Sundquist och personalchef Lena Rantakyrö, Gällivare kommun redogjorde för de utmaningar som kommun och landsting står inför, Arbetsförmedlingen gav en bild av arbetskraftsutbudet/deltagandet på arbetsmarknaden, Migrationsverket redogjorde för inflyttning till länet och de nyanländas situation, Försäkringskassan beskrev arbetet med långtidssjuka. Eftermiddagen ägnades åt dialog i blandade grupper i två grupparbeten om hur vi långsiktigt ska klara kompetensförsörjningen i Norrbottens län. Det första grupparbetet beskrev fyra olika Norrbottenstypiska orter och de utmaningar dessa hade att hantera med avseende på framtida kompetensförsörjning. De frågor som diskuterades var: Hur ska vi klara utmaningarna? Vilka resurser har vi? Vad kan vi (kommuner/landsting/af, FK, Migrationsverket) göra tillsammans? Vad krävs för att vi ska se våra nysvenskar, ungdomar, funktionshindrade och äldre medarbetare som resurser? Hur kan arbete organiseras för att skapa förutsättningar? Gruppernas svar på hur vi ska klara den framtida kompetensförsörjningen kan sammanfattas i följande punkter: Lena Rantakyrö, personalchef Gällivare kommun; Ewa Degerman, personalchef Piteå kommun; Ulrika Sundquist, HR-direktör NLL

17 2 Mod att samverka tänk om det är lätt! Samverkan var nyckeln i samtliga grupper. Vad hindrar samverkan? Handledning nära och handledare som tar ansvar Tidsfaktorn snabbare handläggning hos t ex Migrationsverket Inventera kompetens vad har vi på kommunerna, landstinget och Arbetsförmedlingen? Synliggöra och medvetandegöra situationen jobba innovativt Nyttja tekniken strategier för hur vi kan nyttja tekniken i undervisning, vård och omsorg. Bättre IT-struktur och infrastruktur i länet Dela resurser mellan kommunerna Arbetsorganisation och arbetsdelning varför kan MAX och inte vi? I det andra grupparbetet skulle grupperna blicka in i framtiden och utgå från att vi i Norrbotten den 3 juni 2020 fanns på massmedias löpsedlar som det län, som genom unika samarbeten och kreativa idéer faktiskt lyckats säkra kompetensförsörjningen. Men vad var det vi gjorde och hur? Grupperna diskuterade och på journalisternas fråga Vad gjorde ni då för att lyckas? svarade grupperna på följande frågor: Vilka kreativa idéer genomfördes? Vilka unika samarbeten krävdes? Vilka resurser krävdes? Vilket ansvar tog politiker respektive tjänstemän? Gruppernas svar redovisas nedan under respektive frågeställning: Vilka kreativa idéer genomfördes? Värdegrund och attitydförändringsarbete vi i alla arbetsplatser anser att vi har - Goda framtidsmöjligheter - Trivsel och god arbetsmiljö - Arbetar kreativt med innovativa lösningar - Intressanta arbetsuppgifter - Positiva ambassadörer Strategisk planering utifrån behov samverkar arbetsliv och utbildningsanordnare för att ge rätt kompetens. Gemensam marknadsföring. Rekrytering externt (Sverige och utomlands) till attraktiva arbeten på attraktiva orter. Sprida framgångarna. Kompetensutveckling omprövade kompetensprofiler. Distansteknik utbildning, kompetensutveckling och verksamhet. Automatisering robotar i hemmet. Pensionärshandledare för nya i yrket. Kombinationstjänster kommun/landsting/arbetsförmedling etc. Gemensam beslutsarena med rätt mandat att agera. Distansteknik. Lena Rantakyrö, personalchef Gällivare kommun; Ewa Degerman, personalchef Piteå kommun; Ulrika Sundquist, HR-direktör NLL

18 Matcha utlandsfödda mot bristjobb de är utbildade till. Kommunikatör PR-byrå Vård, omsorg och skola för hela länet. Förmedla positiv bild. Story-telling Avskrivning studielån. Hälsoinsatser Karriärmöjligheter Infrastruktursatsningar (kommunikation) Regionalt kunskapslyft ESF LTU utbildning matchar behoven i kommunerna. Var 10:e anställd tar emot en elev/praktikant Unga ambassadörer för arbeten Intressen hos nyanlända och bakgrund Omvärdering av vem/vilken kompetens som skall/behöver utföra uppgifter utifrån kund/brukar/patientperspektiv. Parallell utbildning och praktik från dag ett unga, utrikesfödda, funktionsnedsatta, äldre Pengar från stuprör till hängrännan Vi tänkta att det är möjligt, vi kan, det är kanske lätt! Alla ska med genom praktik inom två veckor Språkutbildning Västra-Götalandsmodellen intensivsvenska kurs tidigt! Inventerar yrken och arbetslivserfarenheter hos de asylsökande och vid permanent uppehållstillstånd (PUT) är personen färdig för praktik. Snabbare handläggningstider för validering och legitimering Intag till utbildningarna styrs om så att längre inskolning möjliggörs Tandem-rekrytering där hela familjens behov tillgodoses. Jobb skola barnomsorg boende fritid Arbetskraftsinvandring riktad rekrytering (Holland) Distansöverbryggande teknik - samordna IT-system nationellt Fokus på ledarskapet Handledarjobb efter pension Kommunikation (resurser krävs som personalekonomi, individuella introduktioner) Arbetsdelning kliniskt och handledning Sjukskriven handledare i stället? Utbildning handledare gemensamt Målsättning gällande antal praktikanter, systematik Garanterat jobb inom bristyrkesutbildningar 100 % anställningar Flexibel sysselsättningsgrad > 55 år Äldre och minskad arbetsförmåga mentorer, handledare Stärkt jämställdhet CEMR i hela Norrbotten Yrkes SFI för vissa yrken samordnas mellan närliggande kommuner. Kommunsammanslagning Lena Rantakyrö, personalchef Gällivare kommun; Ewa Degerman, personalchef Piteå kommun; Ulrika Sundquist, HR-direktör NLL

19 4 Distansutbildning E-hälsa, tekniska lösningar Tids- och rumsoberoende arbetsplatser Gemensamma system för gemensamma uppdrag Vilka unika samarbeten krävdes? Utbildningssamordnare och arbetsgivare Projekt som följer nyutbildades intåg på arbetsmarknaden för att få input till hur väl utbildning matchas med arbeten. Hotta upp befintliga nätverk mandat? Samverkan med t ex socialstyrelsen m fl för snabbare validering Samverkan med SKL Kravprofiler ställer vi rimliga krav? Kombotjänster Vem som samordnar beror på lokala förutsättningar ligger på kommunens bord Intressenter, föreningsliv, fack Kliv ur boxen gemensamma kartläggningar, gemensamma beslut om åtgärder == tydlig ansvarsfördelning Kommuner, landsting och stat gemensam nulägesbild Alumni som handledare samarbete med skolan Samarbete Arbetsförmedling, Migrationsverket, kommuner, landsting, civilsamhället. Gemensam EFS ansökan Samarbetsavtal mellan kommuner gällande rekrytering Samverkansavtal mellan alla aktörer Medborgarkontor kopplat till alla myndigheter Tjänst som jobbar med att fånga/kartlägga kompetenser hos nyanlända åt kommun och landsting Erbjudande Bas-kurs i svenska för alla nyanlända Nära samarbete universitet om krav på utbildningar Små/stora kommuner delar på erfarna medarbetare/trainee Intag avslut på utbildningar måste synkroniseras med behov av sommarvikarier Delge varandra erfarenheter, goda idéer Berätta om varandras arbetsplatser, om innovativa lösningar Synliggöra varandras arbeten både lokalt och regionalt Samverkan med andra orter Arbetsliv + utbildning + praktikplats Gemensam syn på utbildning i regionen Handslag med medborgarna i kommunen/länet Gemensam budget Vilka resurser krävdes? Befintliga som används till nya funktioner och metoder Tid till bra bemötande/ta hand om elever Tid till förberedelse och uppsökande presentationsmaterial Lena Rantakyrö, personalchef Gällivare kommun; Ewa Degerman, personalchef Piteå kommun; Ulrika Sundquist, HR-direktör NLL

20 5 Kartläggning av intressen Omvärderingsarbete (kultur, attityd) Proffsen fick vara proffs = rätt kompetens på rätt plats Administrativa leder togs bort Pengapåsar slogs ihop (pengar från stuprör till hängrännan) Verksamhetsutveckling/nytänk prio Gemensam ansökan EFS fonden alla kommuner. Länsstyrelsen medfinansiär. Nytänkande Uthållighet Tydlighet om samverkan Mod Rätt organisation och befogenheter hos statliga organisationer Marknadsföra yrken stolta! stimulera äldre att jobba längre Stipendier Bostadsbyggande Prioritering av tid möten/arbete/samtal för planering Riktad utbildning för målområdena Bredband Forskning/utveckling Vilket ansvar tog politiker respektive tjänstemän? Politiker Policy Strategi Resurser Mål Resursfördelning Uppföljning Mål och måluppföljning Uppdrag om samverkan beslut Bygga bostäder VAD Regionalt kunskapslyft tillsammans med LTU Lagstiftning Beslut Inspiratörer Beslut om samordning Tjänstemän Verkställighet Sprida yrkesstolthet Utarbeta genomförandeplan, utvärdering Lena Rantakyrö, personalchef Gällivare kommun; Ewa Degerman, personalchef Piteå kommun; Ulrika Sundquist, HR-direktör NLL

21 6 HUR Verkställa samverkan helhetssyn Prioriterade arbetet mot de politiskt satta målen Fasta heltidsjobb till utbildade Gemensam rekrytering av specialistkompetenser Teknisk utveckling Verkställa mål Handlingsplan möjliggöra Dagen avslutades med att grupperna fick dela med sig av samtalen under grupparbetena. Anders Öberg, landstingspolitiker gav oss ett sista ord på vägen för konstruktiv samverkan. Projektgruppens slutsatser efter temadagen Det finns en ambition och en önskan om fortsatt samarbete mellan kommunerna och landstinget i den framtida kompetensförsörjningen, samt att vi bör söka samverkan med andra aktörer som på olika sätt kan bistå oss i kompetensförsörjningsprocessen. Att våga tänka nytt och pröva nya vägar i framtidsbranschen för att på bästa sätt använda våra gemensamma resurser. Vid genomgång av redovisningen har vi sammanfattat alla synpunkter under fyra huvudrubriker: Samverkan att se möjligheter och övervinna hinder Arbetsorganisation kan arbetet organiseras på annat sätt? Ny teknik kan den stödja effektivisering och underlätta arbetet? Öka arbetskraftsresursen hur kan fler personer bli anställningsbara? Vi föreslår att landsting och kommuner gemensamt söker om medel från Vinnova för att planera och konkretisera samverkan. Utlysningen sker i höst och en ansökan ska vara inlämnad senast den 7 oktober Projektgruppen är beredd att ta på sig uppdraget att se till att en ansökan görs, om det är kommunernas och Norrbottens läns landstings ambition. Vi kommer också att gemensamt ansöka om att få arrangera SKL:s nationella konferens Arbetsgivarforum 2017 på Pite Havsbad i Norrbotten och att vårt huvudbudskap då ska vara just samverkan. Tack för allt engagemang den 3 juni 2015 vi hoppas och tror att ni vill gå vidare med alla goda idéer som framkom. Lena Rantakyö, Ewa Degerman och Ulrika Sundquist Lena Rantakyrö, personalchef Gällivare kommun; Ewa Degerman, personalchef Piteå kommun; Ulrika Sundquist, HR-direktör NLL

22 Bilagor till Socialberedningens sammanträde

23 Plats för noteringar: Ärende 3

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 Plats Beslutande Övriga deltagare Sunderby kurs och konferens, Södra Sunderbyn Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog Ayse Duyar, (mp), Luleå Maud Lundbäck, (s), Kalix Tjänstgörande ersättare Stefan Granström (c), Kalix, nominerad ledamot i beredningen Ingrid Carlenius, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter Helena Öhlund Ordförande Margareta Bladfors Eriksson Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 Utsänd dagordning för Socialberedningens sammanträde 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Beroendecentrum- samverkan kring etablering Nulägesrapport av Henry Lundgren, kansliet 5. Psykisk ohälsa Nulägesrapport av Ingrid Carlenius, kansliet 6. Kommunala avgifter inom hälso- och sjukvård Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 7. Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård SoU 2015:20 Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 8. Hälso- och sjukvård vid uppehållstillstånd Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 9. Aktuellt inom socialtjänst Temadag Kompetensförsörjning en gemensam utmaning Direktiv samverkan hjälpmedel och förbrukningsmaterial. Återrapport 2014 gemensamma insatser för förbättrade stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. Se bilaga. Ansökan om stöd ur allmänna arvsfonden, för kunskapsutveckling våld i nära relationer inom verksamheterna äldre och personer med funktionsnedsättning Se bilaga. Ansökan till Europeiska socialfonden inom verksamhetsområdet funktionsnedsättningar som rör gruppen neuropsykiatri Se bilaga. 10. Aktuella konferenser Information av Ingrid Carlenius, kansliet 11. Övriga frågor

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 11 Val av justerare Ordföranden föreslår att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare Socialberedningen beslutar Att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 12 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att den kompletteras med punkten Innovationsmiljöer för att utveckla trygga seniorboenden/trygghetsboende. Socialberedningen beslutar att utsänd dagordning kompletteras med punkten Innovationsmiljöer för att utveckla trygga seniorboenden/trygghetsboende och att den i övrigt antas

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 13 Innovationsmiljöer för att utveckla trygga seniorboenden/trygghetsboende P-O Egnell och Lennart Isaksson, Institutionen för Hälsovetenskap vid Luleå Tekniska Universitet, informerar enligt rubrik. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 14./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 15 Beroendecentrum- samverkan kring etablering Henry Lundgren, kansliet, informerar om nuläget. Från 1 januari 2015 har missbruks- och beroendeenheten hela länet som upptagningsområde. Samtliga av länets kommuner är med. Enheten omfattar 12 platser. Beroendecentrum finns idag lokaliserat på Sunderby sjukhus. Ombyggnationen av lokalerna är försenade. Antalet vårdplatser under byggtiden utreds för närvarande. I dagsläget är det oklart var man ska ha enheten under ombyggnationen. Inflyttning/drifttagande av nya lokaler är planerat till januari För styrning och ledning finns en gemensam styrgrupp för beroendecentrum och de har haft sitt första möte. Enhetschef ska rekryteras och i rekryteringsgruppen ingår två socialchefer som representanter för kommunerna. Överläkare för beroendecentrum är klart. Rekrytering av baspersonal har påbörjats. Två socialtjänstspecialister har varit utannonserade. Representanter i arbetsgruppen är klart och de ska ha sitt första sammanträde i maj. Deras uppdrag är bl.a. att se över rutiner för in och utskrivning, informationsöverföring, dokumentation och innehållet i vården/behandlingen. En särskild ekonomisk överenskommelse för 2015 mellan landstinget och kommunerna ska göras eftersom full bemanning saknas i dagsläget. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 16 Psykisk ohälsa Ingrid Carlenius, kansliet, informerar om PRIO (Riktade insatser inom området psykisk ohälsa) läget i Norrbotten. Grundkraven måste vara uppfyllda för att huvudmännen ( landsting och kommuner) ska kunna ta del av prestationsmedlen. Grundkravet webbaserad information till barn och unga är klart. Det andra grundkravet är en överenskommelse i länet, den måste följas upp och en ny handlingsplan ska upprättas för Länsupptakt är genomförd den 30 mars med ett 40-tal deltagare varav sex representanter från NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) nätverk av patient, brukare och anhörigorganisationer. Syftet var att utbyta erfarenheter och tydliggöra det gemensamma arbetet i länet så att insatserna kommer målgruppen till godo. Kontaktpersoner finns i länets kommuner och inom landstinget (vuxenpsykiatrin, barn och ungdomspsykiatrin och primärvården). Arbetet i länet hålls samman genom en representant från Kommunförbundet Norrbotten och en från landstingets kansli. Dialog med företrädare för patient/brukarorganisationer är ett krav. NSPH Norrbotten är representerade. Planering för det fortsatta arbetet är en genomgång av länets överenskommelse och upprätta en ny handlingsplan för Arbetet fortsätter under våren och sommaren och en förhandsbedömning av handlingsplanen som skickas till Socialstyrelsen kan göras i september och sedan ska den redovisas i inrapporteringsverktyget till SKL, Sveriges kommuner och landsting 1 november Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

32 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 17 Kommunala avgifter inom hälso- och sjukvård Ingrid Carlenius, kansliet, informerar enligt rubrik. Av informationen framgår att de flesta kommuner i länet har avgiftsprocessen för 2015 igång kring nya avgifter för hälso- och sjukvård i kommunerna. En följsamhet finns till landstingets avgifter för hälso- och sjukvård. Ett önskemål är att landsting och kommuner gemensamt utreder avgifterna. Ordföranden föreslår att kansliet får uppdraget att, tillsammans med landstinget, till nästa gång utreda frågan och att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att Att kansliet får uppdraget att, tillsammans med Norrbottens läns landsting, utreda frågan informationen läggs till handlingarna

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 18 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård SoU 2015:20 Ingrid Carlenius, kansliet, informerar enligt rubrik. Av informationen framgår att en översyn av betalningsansvarslagen är gjord och redovisas i SOU 2015:20. Syftet med översynen har varit att åstadkomma en god vård där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt som möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Utredningen föreslår att nuvarande betalningsansvars lag upphävs och ersätts av en ny lag lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna sluten vården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver. Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från slutna vården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstings finansierade öppna vården inklusive primärvården. Utredningen föreslår en förändrad planeringsprocess bl.a. att berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna vården som har fått ett inskrivningsmeddelande ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt och ansvara för att kalla berörda enheter till samordnad individuell plan. Avsikten med detta är att säkerställa den öppna vårdens medverkan i den samordnade individuella planeringen. Betänkandet är på remiss Norrbottens läns landsting, Arjeplog, Kiruna, Piteå och Övertorneå kommun är remissinstanser. Remissvaren ska ha inkommit till Socialdepartementet senast 30 juni Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 19 Hälso- och sjukvård vid uppehållstillstånd Ingrid Carlenius, kansliet, informerar enligt rubrik. Av informationen framgår att de som är folkbokförda har rätt att få hälso- och sjukvård från alla vårdgivare som benämns i hälso- och sjukvårdslagen. Det gäller även asylsökande som fått uppehållstillstånd och som bor kvar på en förläggning. Bekymret är att det statliga ersättningssystemet inte är synkroniserat med de aktuella personernas utvidgade rätt till hälso- och sjukvård. Vård som inte kan anstå gäller endast för asylsökande som inte beviljats uppehållstillstånd och som därför inte är folkbokförda. Statlig ersättning får ges till utlänningar som vistas på en förläggning och som är registrerade hos Migrationsverket. Ordföranden föreslår att frågan tas till Samverkansberedningen för behandling och att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att Att frågan tas till Samverkansberedningen för behandling informationen läggs till handlingarna

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 20 Aktuellt inom socialtjänst Ingrid Carlenius, kansliet, informerar enligt rubrik. Av informationen framgår att följande kommer att ske: Temadag Kompetensförsörjning en gemensam utmaning Direktiv samverkan hjälpmedel och förbrukningsmaterial. Återrapport 2014 gemensamma insatser för förbättrade stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. Ansökan om stöd ur allmänna arvsfonden, för kunskapsutveckling våld i nära relationer inom verksamheterna äldre och personer med funktionsnedsättning Ansökan till Europeiska socialfonden inom verksamhetsområdet funktionsnedsättningar som rör gruppen neuropsykiatri Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 21 Aktuella konferenser Ingrid Carlenius, kansliet, informerar om följande: Aktuell socialpolitik Tisdag 26, onsdag 27 och torsdag 28 maj 2015 i Luleå, Clarion Hotel Sense Framtidsperspektiv - äldres behov av vård och omsorg Fredag 29 maj 2015 i Kalix, Folkets Hus Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /26 22 Övriga frågor Ordföranden konstaterar att inga övriga frågor väcks. Hon tackar alla närvarande och förklarar sammanträdet avslutat.

38 Plats för noteringar: Ärende 4

39 Norrbottens Patientnämnd rapport 2014

40 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven behandling. Bristande kommunikation utgör cirka 25 procent av synpunkterna totalt och inom närsjukvården så rör synpunkter på kommunikation till 70 procent patienter som är kvinnor. Det finns en stark koppling mellan kommunikationsproblem och brister i behandling. Patienter i östra Norrbotten lämnar flest ärenden i förhållande till antal invånare. Ärendena innefattar cirka tre procent med synpunkter på vård i kommunerna. Patienternas synpunkter i förbättringsarbetet I landstingets strategiska plan beskrivs att förhållningssättet i vården ska vara patientcentrerat, tillgängligt, säkert, kunskapsbaserat och ändamålsenligt samt jämlikt och effektivt. Brister inom alla områden kan påvisas i patientnämndens ärenden och ge stöd i förbättringsarbetet. Nästan var tionde patient drabbas av en undvikbar vårdskada som orsakar onödigt lidande och extra kostnader. Patientnämndens ärenden återger patienternas egna upplevelser och patienten är den enda som följer vårdkedjan hela vägen. Patientnämnden har sedan lång tid tillbaka ett väl utvecklat system för analys av klagomål och synpunkter. I sin tillsynsrapport för 2013 ser Inspektionen för vård och omsorg (IVO), precis som patientnämnden, kopplingar mellan brister i information/kommunikation och exempelvis felaktig behandling. Patientnämndens roll under utveckling Patientnämndens funktion och arbetssätt har förändrats genom utvecklingen av hälso- och sjukvården. Patientnämnden ska nu också bidra till ökad patientsäkerhet och göra IVO uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Dessutom ska nämnden informera vårdpersonal och andra om verksamheten. Se vidare om patientnämndens uppdrag i bilaga 2. Inriktningen genom bl a tillkomsten av patientlagen (2014:821) mot att stärka patientens ställning och få en mera patientcentrerad vård har betydelse även för patientnämndens arbete. Hanteringen av klagomål inom hälso- och sjukvården i Sverige är under utredning och kan påverka patientnämndens uppdrag. Utredningen avser Kommittédirektiv 2014:88 En mer ändamålsenligt hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården. 1

41 Identifierade problemområden för 2014 patientnämndens ärenden och stödpersoner Patientnämnden registrerar sedan 2014 ärenden inom följande områden: vård och behandling omvårdnad kommunikation (bristande bemötande/samspel/information) patientjournal och sekretess ekonomi organisation och tillgänglighet vårdansvar (patientansvar/informationsöverföring/samverkan) administrativ hantering övrigt (används endast i undantagsfall) Under året inkom 714 ärenden. Det är en minskning med drygt hundra ärenden jämfört med Den största minskningen ses inom psykiatrin som halverar sin ärendemängd. De flesta ärendena för 2014 kan knytas till områdena vård och behandling samt kommunikation. Antalet kommunärenden var 22 stycken. Från fem av kommunerna kom inga ärenden alls. Vid årsskiftet hade patientnämnden 46 pågående stödpersonsuppdrag. Antal pågående uppdrag har legat stabilt de senaste åren. Se vidare i bilaga 1. Vård och behandling Den största delen av ärendena finns inom området vård och behandling. Synpunkter på vård och behandling utgör cirka 60 procent av ärendena inom landstingets division länssjukvård och cirka 50 procent av ärendena inom landstingets division närsjukvård. Många av dessa ärenden riktas mot de stora verksamhetsområdena allmänkirurgi/urologi, ortopedi och primärvård. För övriga områden utgörs ärendeunderlaget av vård och behandlingsfrågor enligt följande: Kommunerna - cirka 30 procent. Tandvården - cirka 50 procent. Övergripande frågor till landstingets ledningsstab - cirka 15 procent. Privat vårdverksamhet - cirka 60 procent. Privata hälsocentraler - cirka 40 procent. Vård och behandlingsärendena handlar främst om felaktig, försenad eller utebliven behandling. Därefter följer felaktig, försenad eller utebliven diagnos. Brister i kommunikationen är ett inslag eller en bakomliggande faktor i cirka 20 procent av dessa ärenden. Av ärenden som rör länssjukvården handlar cirka 60 procent om vård och behandling framförallt inom verksamheterna ortopedi och allmänkirurgi. Inom ortopedi och allmänkirurgi handlar synpunkterna främst om läkare som gett felaktig behandling. 2

42 Vanligt förekommande synpunkter Fraktur som inte behandlats korrekt vilket lett till att läkningsprocessen inte fungerat tillfredsställande. Operativt ingrepp med utebliven förbättring eller komplikationer/försämring. Lång väntetid/avvaktan med ett kirurgiskt ingrepp, vilket gör att ingreppet därefter blir mera akut och omfattande samt att komplikationer uppstår. Utredning, undersökning eller remiss fördröjs och med detta även den planerade behandlingen. Vanligt förekommande upplevelser i de beskrivna ärendena Patienten uttrycker att händelsen orsakat onödigt lidande och extra kostnader. Patienten beskriver brister i kommunikationen/informationen som ytterligare försvårat patientens situation. Bristerna kan gälla kommunikation/information avseende patientens vård mellan enheter och vårdpersonal, men även kommunikation/information mellan patient och vårdpersonal. Kommunikation I drygt 100 av patientnämndens 714 ärenden är huvudproblemet att patienten eller närstående inte fått information, inte har blivit lyssnad till, inte har kunnat förstå/göra sig förstådd, inte haft en fungerande dialog eller inte fått vara delaktig i sin vård. I ytterligare 64 ärenden upplever patienten eller närstående ett bristande bemötande. Kommunikationsärendena utgör totalt sett ungefär en fjärdedel av samtliga ärenden. Närsjukvården har största antalet och även största andelen kommunikationsärenden. Mer än hälften av dessa rör närsjukvårdens verksamhetsområde primärvård. Ärendena innehåller upplevelser om Bristfälligt bemötande eller att personalen inte har lyssnat. I de flesta fall rör synpunkterna läkare. De patienter som inte blivit lyssnade till upplever ofta att detta orsakat ett onödigt lidande, exempelvis genom att inte få relevant behandling för sin åkomma. Flest ärenden från östra Norrbotten Patienter i Haparanda, Kalix och Överkalix lämnar flest synpunkter i förhållande till antal invånare: 4,1 anmälningar per 1000 patienter jämfört med 2,7 anmälningar per 1000 patienter för resten av länet. Haparanda hälsocentral anmäldes i juni 2014 till IVO av patientnämnden, enligt det ansvar som enligt lag åligger patientnämnden om att uppmärksamma IVO om förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Nämnden kan konstatera att för 2014 så är Haparanda hälsocentral den hälsocentral som har mest ärenden, både till andel och till antal. Patientnämnden avser fortsätta följa upp problematiken i Haparanda under kommande år. 3

43 Psykiatrin Psykiatrins verksamhetsområde inom närsjukvården får cirka 5 procent av de synpunkter som inkommit till patientnämnden under För 2013 låg motsvarande siffra på cirka 9 procent. För 2014 ses 37 ärenden, jämfört med 78 ärenden Antalet ärenden som rör psykiatrin har halverats jämfört med föregående år. Däremot har andelen av ärenden som specifikt rör psykiatri som hör till Sunderbyn, ökat från cirka 60 procent 2013 till cirka 80 procent Synpunkter på psykiatrin från övriga delar av länet innefattar totalt 7 ärenden. Ärenden från länets kommuner Totalt inkom 22 ärenden fördelade på 9 av de 14 kommunerna. Medelåldern för de personer ärendena avser är cirka 65 år. Synpunkterna rör främst äldreomsorg, särskilt boende samt hemsjukvård. Störst andel av synpunkterna gäller Luleå kommun. Synpunkter och kön Kommunikation 30 procent av de ärenden som rör en kvinnlig patient avser synpunkter på kommunikation. Specifikt för kommunikationsärenden inom närsjukvården är att 70 procent av dessa ärenden rör en kvinnlig patient. 20 procent av de ärenden som rör en manlig patient avser synpunkter på kommunikation. Vård och behandling 48 procent av de ärenden som rör en kvinnlig patient avser synpunkter på vård och behandling. 57 procent av de ärenden som rör en manlig patient avser synpunkter på vård och behandling. Stödpersoner Efterfrågan på stödpersoner har legat stabilt de senaste åren. Mer än hälften av stödpersonsuppdragen finns inom den länsgemensamma rättspsykiatrin i Öjebyn som också har ett väl utvecklat samarbete med patientnämnden. Uppdrag finns även knutet till Sunderby, Gällivare och Piteå älvdals sjukhus. Vidare finns uppdrag på andra platser, exempelvis på boende i kommunen, hos patienter i öppen tvångsvård. Patientnämndens analys Patientnämnden har utifrån inkomna synpunkter framförallt identifierat två problemområden: vård och behandling kommunikation Nämnden har också uppfattat att det finns ett tydligt samband mellan kommunikationsbrister samt brister i vård och behandling och anser att de i många avseenden måste hanteras gemensamt för att förbättringar ska kunna uppnås. Patientnämnden har svårt att redovisa orsaken till att 70 procent av kommunikationsärendena inom närsjukvården avser en kvinnlig patient. Nämnden 4

44 har tidigare påvisat liknande tendenser och kan konstatera att kommunikation måste ses som ett ständigt förbättringsområde. Myndigheten för vårdanalys har 2014 presenterat en analys gjord på uppdrag av regeringen om skillnader i vården. De gör bl a bedömningen att det behövs mer kunskap om vilken roll exempelvis värdegrund och omedvetna beteenden spelar. Det behövs också mer kunskap om hur sådana faktorer påverkar behandlingsbeslut, och om hur behandlingsbeslut och bemötande skiljer sig åt beroende på patientens egenskaper i termer av bland annat kön, utbildningsnivå eller födelseland. Underlag från landstingets Folkhälsocentrum visar bl a att Haparanda kommun har den lägsta förväntade medellivslängden bland män i länet och i riket. Männen i Haparanda toppar också Försäkringskassans ohälsotal och antal utbetalda dagar med sjukpenning. Även kvinnorna har ett högt ohälsotal. Här ser nämnden en koppling mellan folkhälsoperspektivet och synpunkter på vården som kan vara värt att analysera djupare, även avseende området östra Norrbotten. Patientnämnden kan inte fastställa orsaken till den minskade ärendemängden totalt samt till den halverade ärendemängden inom psykiatrin. Det kan bero på att patienterna har färre synpunkter generellt och betydligt färre synpunkter på psykiatrin. Det kan även bero på att kunskapen om patientnämnden behöver stärkas ytterligare. Inom psykiatrin anser nämnden att det finns ett särskilt behov av kännedom om patientnämnden. Detta med tanke på stödpersonsverksamheten, så att patienter som har rätt till stödperson erbjuds detta i enlighet med gällande lagstiftning. Patientnämnden har registrerat få ärenden från länets kommuner i likhet med föregående år. Med ett större ärendeunderlag kan nämnden bidra till ett systematiskt förbättringsarbete samt få fram eventuella tendenser och slutsatser på samma sätt som för synpunkter inom landstinget. Patientnämnden anser att det finns behov av ytterligare kunskap inom kommun och landsting om rätten till stödperson samt om möjligheten att anmäla synpunkter på vården till patientnämnden. Frågeställningar Patientnämnden vill ställa följande frågor till landstinget: På vilket sätt avser verksamheten arbeta med brister som nämnden identifierat inom kommunikation och information som leder till felaktig behandling? Hur ska verksamheten komma tillrätta med de brister i vård och behandling som nämnden påvisar? Patientnämnden har under ett flertal år påvisat brister inom kommunikation och bemötande. Vad är skälet till att dessa brister kvarstår? Hur vill styrelsen kommentera att 70 procent av närsjukvårdens kommunikationsärenden avser kvinnliga patienter? Hur vill styrelsen kommentera den höga andelen ärenden från östra Norrbotten? Hur säkerställer verksamheten att patienter och närstående ges information om möjligheten att anmäla synpunkter till patientnämnden? Hur säkerställer verksamheten att alla patienter som har rätt till stödperson ges information om den rättigheten? 5

45 Patientnämnden vill ställa följande fråga till länets samtliga kommuner: Hur säkerställer verksamheten att patienter och närstående ges information om möjligheten att anmäla synpunkter till patientnämnden? Förslag till beslut Patientnämnden föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att: Landstingsstyrelsen får i uppdrag att svara på patientnämndens frågor samt redovisa hur de brister nämnden uppmärksammat ska åtgärdas. 6

46 Bilagor Bilaga 1 Statistik Bilaga 2 Värdegrund, etik och lag om patientnämndsverksamhet 7

47 Bilaga 1 Statistik Antal ärenden per verksamhet och huvudkategori år 2014 Problemområde/ Adm Ekonomi Komm Omv Org och Journal och Vård Vårdansvar Övrigt Totalt Huvudkategori hantering tillg sekretess behandling Division/Verksamhet Division Service (1k,2m) Division Tandvård (10k,12m) Division Närsjukvård (203k,148m) Division Länssjukvård (151k,115m) Ledningsstab (14k,7m) Privata hälsocentraler (11k,4m) Privat vårdverksamhet (4k,6m) Kommuner (12k,10m) Annat landsting (2k,2m) Totalt (407k,307m) Kvinnor Män Allra flest ärenden ses inom de stora divisionerna länssjukvård och närsjukvård. Vård och behandling är den största kategorin hos bägge divisionerna. Av totalt 714 ärenden så är det endast 22 som kommer från länets kommuner. I tabellen nedan ses fördelningen av kommunärendena. Antal ärenden per verksamhet och huvudkategori år 2014 i länets samtliga kommuner Problemområde/ Adm Ekonomi Komm Omv Org och Journal och Vård Vårdansvar Övrigt Totalt Huvudkategori hantering tillg sekretess behandling Kommun Arjeplog Arvidsjaur Boden 1 1 (1) Gällivare Haparanda 1 1 (1k) Jokkmokk (1k,1m) Kalix Kiruna 1 1 (1k) Luleå (5k,6m) Pajala 1 1 (1m) Piteå (1k,1m) Älvsbyn (1k,1m) Överkalix Övertorneå 1 1 (1k) Totalt (12k,10m) Kvinnor Män

48 Synpunkter som rör kvinnor och deras fördelning inom kategorierna Administrativ hantering Ekonomi Kommunikation Omvårdnad Organisation och tillgänglighet Journal och sekretess Vård och behandling Vårdansvar Diagrammet ovan visar bland annat att de största kategorierna som synpunkterna för kvinnor avser för 2014 är vård och behandling samt kommunikation. Synpunkter som rör män och deras fördelning inom kategorierna Administrativ hantering Ekonomi Kommunikation Omvårdnad Organisation och tillgänglighet Journal och sekretess Vård och behandling Vårdansvar Diagrammet ovan visar bland annat att vård och behandling är det absolut största området avseende synpunkter från män under

49 Andel synpunkter hos respektive verksamhetsområde inom Länssjukvården Allmänkir/urologi Ortopedi Labmedicin Obstetrik och gynekologi Ögonsjukvård Öron-näsa-hals Barnsjukvård Bild och funktionsmed LSS Anestesi/Op/IVA/Dagkir Divisionsledning Länssjukvården tar emot synpunkter främst inom de största områdena allmänkirurgi/urologi samt ortopedi. Andel synpunkter hos respektive verksamhetsområde inom Närsjukvården Akutsjukvård Dietist Geriatrik/rehab SY Internmedicin SY Infektion SY Medicin/rehab Primärvård Psykiatri Rehabmedicinsk vård SY Sjukvårdrådgivn Lungsjukvård SY Hudsjukvård SY Närsjukvården tar emot absolut flest ärenden inom det stora verksamhetsområdet primärvård. 10

50 Andel anmälningar/1000 invånare/hemkommun till patientnämnden ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Tabellen ovan visar bl a att patienter från Haparanda och Kalix har mera synpunkter per 1000 invånare än patienter från länet totalt. Antal ärenden hos patientnämnden per 1000 invånare: 2012: 2, invånare Norrbotten 2012 (0912) 2013: 3, invånare Norrbotten 2013 (0913) 2014: 2, invånare Norrbotten 2014 (1231) Stödpersonsverksamheten Antal pågående uppdrag räknat vid årsskiftet ( ) Tabellen ovan visar att antalet pågående stödpersonsuppdrag vid årsskiftet har varit ganska oförändrat under de senaste åren. 11

51 Bilaga 2 Värdegrund och etik Patientnämnden har valt att arbeta utifrån Norrbottens läns landstings värdegrund. Den vilar på respekten för människovärdet som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra konventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget och utgår från en humanistisk människosyn. Alla människors lika värde Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande Öppenhet, samverkan och hållbarhet Patientnämndens verksamhet tar också stöd i sitt arbete genom den av riksdagen fastställda etiska plattformen som ska gälla vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Prioriteringarna ska alltid utgå från tre grundläggande principer, i rangordning: Människovärdesprincipen - Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovssolidaritetsprincipen - Resurserna bör satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Solidaritet innebär att särskilt beakta behoven hos grupper med nedsatt autonomi. Kostnadseffektivitetsprincipen - Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnad och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet eftersträvas vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder. Lag om patientnämndsverksamhet m m 1 I varje landsting och kommun ska det finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom 1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting, 2. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård, samt 3. den tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs eller helt eller delvis finansieras av landsting. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen (1991:900). Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. Lag (2010:670). 2 Nämnderna ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården genom att 1. tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, 2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, 12

52 3. hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt 4. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Nämnderna ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. Lag (2014:825). 3 En kommun som ingår i ett landsting får överlåta uppgifterna enligt 1 till landstinget, om kommunen och landstinget har kommit överens om detta. Kommunen får lämna sådant ekonomiskt bidrag till landstinget som motiveras av överenskommelsen. 4 Nämnderna ska göra Inspektionen för vård och omsorg uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Nämnderna ska senast den sista februari varje år till Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen lämna en redogörelse över patientnämndsverksamheten under föregående år. Lag (2012:943). 5 Föreskrifter om stödpersoner vid psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång finns i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Föreskrifter om stödpersoner finns även i smittskyddslagen (2004:168). Lag (2004:189). 13

53 Norrbottens Patientnämnd är ett samarbete mellan Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner.

54 Plats för noteringar: Ärende 7

55 Handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Inledning Denna handlingsplan är ett komplement till strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län Handlingsplanen är fyraårig och innehåller mål och mått som möjliggör uppföljning av de prioriterade områden som lyfts fram i strategin. För att den övergripande strategin och handlingsplanen ska bli verksamma ska årliga aktivitetsplaner utarbetas lokalt och gemensamt per närsjukvårdsområde. Aktuella kommuner samt läns- och närsjukvård ansvarar för detta. De sjuka äldre kan ha många olika symtom och diagnoser, vilket ställer krav på att vården och omsorgen bygger på en helhetssyn utifrån personens samlade livssituation, behov och symtom. Syftet med den fortsatta äldresatsningen i Norrbotten är att genom samverkan på flera nivåer och mellan huvudmännen stärka och stimulera en mer sammanhållen vård och omsorg för de sjuka äldre inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i Norrbottens län. Uppdrag per närsjukvårdsområde/kommuner Framtagna prioriterade områden, enligt bild nedan, ska utgöra grunden för de lokala aktivitetsplanerna. Det finns möjlighet att välja inriktning utifrån prioriterade områden och lokala förutsättningar. I tabellen Förslag till mål och mått för prioriterade områden finns det förslag på målområden och mått som kan användas i det lokala förbättringsarbetet. 1

56 Utforma aktivitetsplan Varje närsjukvårdsområde med tillhörande kommun/-er ska årligen utforma en lokal och gemensam aktivitetsplan enligt bifogad mall. Närsjukvårdschef tillsammans med respektive förvaltningschef/-er ansvarar för att: Kartlägga nuläge per kommun avseende prioriterade områden och därefter besluta om vilka områden som man ska arbeta med under året. Besluta om hur resultaten ska följas upp. Ansvariga personer för genomförandet utses. Den gemensamma aktivitetsplanen skickas till länsstyrgruppen för kännedom. Utsedda personer ansvarar för att: Beskriva i aktivitetsplanen vad, när och hur samt vem/vilka som ska genomföra planerade åtgärder under året. Redovisa resultat Årlig redovisning lämnas till länsstyrgrupp och den politiska samverkansberedningen. Redovisningen sker gemensamt i ett särskilt formulär som skickas ut till chefer inom landsting och kommun. Följande aktiviteter ska redovisas: Resultat kopplade till aktivitetsplanen, redovisade per kommun med tillhörande närsjukvård. Vilka obs - och vårdavdelningar inom respektive närsjukvårdsområde som arbetar med Förstärkt utskrivning. I vilken omfattning öppenvård- och omsorg arbetar enligt Trygg hemma inom respektive närsjukvårdsområde. På vilka nivåer inom respektive närsjukvårdsområde som det finns planerade, strukturerade samverkansmöten mellan huvudmännen samt antal möten som har genomförts. Hur många gemensamma utbildningar mellan landsting och kommuner har genomförts. I vilken omfattning vårdpreventivt arbetssätt med riskbedömningar enligt Senior alert används inom hemtjänst, hemsjukvård och primärvård. På vilket sätt välfärdsteknologi/distansöverbryggande teknik används för att förbättra vård och omsorg om de sjuka äldre. Uppföljning politisk samverkansberedning och länsstyrgrupp Politiska samverkansberedningen och länsstyrgruppen följer resultat av prioriterade områden per tertial. Redovisning sker via länsövergripande matris. 2

57 Målområde (måluppfyllelse är beräknad till 2018) Förstärkt utskrivning Att fler patienter med behov får en förstäkt utskrivning Förslag till mål och mått för prioriterade områden Mått Antal patienter som registrerats med förstärkt utskrivning Nuläge på länsnivå 2014: 195 patienter Framgångsfaktorer Ansvariga Uppföljning/ Datakälla Arbeta enligt Förstärkt utskrivning Använda webbkollen som finns både för sjukhus, primärvård och kommunal vård och omsorg m/ Kontinuerliga samverkans möten mellan huvudmännen på lokal nivå. Analysera resultaten från webbkollen gemensamt NLL/kommun Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun Datalagret NLL Förstärkt utskrivning Trygg hemma Andel oplanerade återinskrivningar efter utskrivning, ska inte överstiga 15 % av totala antalet utskrivningar för personer 65 år. Antal utskrivna 65 år/antal oplanerat återinskrivna inom 30 dagar 65 år. 2014: 19,2% Kontinuerliga samverkans möten mellan huvudmännen på lokal nivå. Att äldre personer erbjuds en SIP Fast vårdkontakt utses Använda SBAR för att säkra kommunikationen mellan vårdgivare Utföra fler läkemedelsgenomgångar Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun alitetsportal.se Använda teach-back vid kommunikation med den äldre Trygg hemma Att alla äldre med behov av stärkta insatser erbjuds en samordnad individuell plan (SIP) Öka antal upprättade SIP 2014: 217 SIP Identifiera de personer som har behov (nya hemsjukvårdspatienter, systemsök, GRP*, Senior alert) Införa Förstärkt utskrivning och Trygg hemma Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun Meddix öppenvård e Använda tekniska lösningar vid utformning av SIP. Kontinuerliga samverkans möten mellan huvudmännen på lokal nivå. * GRP: Geriatrisk Risk Profil 3

58 Målområde (måluppfyllelse är beräknad till 2018) Trygg hemma 100 % delaktighet av den äldre alternativ företrädare vid upprättande SIP. Mått Antal registrerade SIP där den äldre har varit delaktig/antal registrerade SIP i Meddix öppenvård Nuläge på länsnivå 2014: 22 % Framgångs faktorer Säkerställa att samtliga användare känner till hur detta ska registreras i Meddix öppenvård Ansvariga Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun Uppföljning Meddix öppenvård e Trygg hemma Alla äldre med upprättad SIP ska erbjudas en fast vårdkontakt (FVK) Antal registrerade SIP där FVK är utsedd/antal registrerade SIP i Meddix öppenvård 2014: 27 % Skapa lokala rutiner för när och vem som ska erbjuda pat en FVK. Säkerställa att samtliga användare känner till hur detta ska registreras i Meddix öppenvård Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun Meddix öppenvård e Utskrivningsklara Patienter som är utskrivningsklara ska inte ligga kvar på sjukhuset när de inte har behov av slutenvård. Antal utskrivningsklara dagar/antal utskrivningsklara patienter Antal utskrivningsklara dagar/mån och kommun Medel utskrivningsklara dagar : 5,6 dagar Gemensam lokal samverkan mellan sjukhus, kommun och hälsocentral, för att förhindra att patienter blir kvar inom slutenvården Hemtagningsteam Utse fast vårdkontakt Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun portal.se SIP för ökad trygghet i hemmet Preventivt arbetssätt - primärvård Att vårdpreventivt arbetssätt ska genomsyra det vardagliga arbetet så att personer med risker identifieras tidigt Antal riskbedömningar i primärvård. 2014: 7 riskbedöm ningar hälsocentr alerna i Norrbotten Personcentrerad omvårdnad Utbilda berörd personal i riskbedömningar utifrån den evidensbaserade bedömnings instrumentet Senior alert Närsjukvårdschef Kvalitetsregistret - Senior alert Preventivt arbetssätt - kommun Inom kommunernas verksamhetsområden, hemtjänst, hemsjukvård och särskilt boende ska en årlig riskbedömning ske enligt Senior alert. Antal riskbedömningar som har utförts i hemsjukvård, hemtjänst och särskilda boendeformer 2014: SÄBO i Norrbotten 68% Utbilda berörd personal i riskbedömningar utifrån den evidensbaserade bedömningsinstrumentet Senior alert Förvaltningschef, kommun Kvalitetsregistret - Senior alert portal.se 4

59 Målområde (måluppfyllelse är beräknad till 2018) Akut omhändertagande Minska andelen besök vid akutmottagningarna av äldre 75 år Läkemedelsgenomgång 80 % av listade patienter 75 år med 5 uthämtade läkemedel ska ha en läkemedelsgenomgång Demens BPSD Att 100% av skattade personer enligt evidensbaserade bedömningsinstrume ntet BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens)skall ha en årlig uppföljning Demens diagnos Samtliga patienter som har en demensdiagnos får en årlig uppföljning inom primärvården Mått Antal 75 år och äldre som besöker akutmottagning/ Samtliga besök vid akutmottagninga rna Alla listade patienter 75 år, 5 uthämtade läkemedel / antal som har en journalförd läkemedelsgenomgång enligt länsgemensam riktlinje Patienter 75 år, med 5 uthämtade läkemedel och ett vårdtillfälle inom slutenvården / antal har en journalförd läkemedelsberät telse enligt länsgemensam riktlinje Antalet uppföljningar som är gjorda på skattade personer Antal patienter som har läkarbesök med demensdiagnos under en definierad period om 12 månader/antal av dessa som har ett återbesök med demensdiagnos hos läkare under därpå följande Nuläge på länsnivå 2014: 25% 2014: 9% 2014: 37% Varje kommun tar ut sitt nuläge via BPSD registret % Framgångs faktorer Införa Beslutsstöd enligt VISAM (Örebro) Arbeta enligt Förstärkt utskrivning och Trygg hemma Triagering av ambulanspersonal Följa länsgemensamma riktlinje och lokala rutiner Använda sig av patientinformation vid utskrivning (pinf) Introducera och utbilda läkare i registrering Följa länsgemensamma riktlinje och lokala rutiner Använda sig av patientinformation vid utskrivning (pinf) Introducera och utbilda läkare i registrering Att utbilda berörd personal i metoden BPSD Arbeta enligt Norrbottens gemensamma vårdprogram Demens Registrera och genomföra förbättringar i kvalitetsregistert SveDem Ansvariga Närsjukvårdschef och förvaltningschef kommun Närsjukvårdschef Läkemedelsberättelse 90 % patienter 75 år med 5 uthämtade läkemedel och ett vårdtillfälle inom slutenvården ska ha en journalförd läkemedelsberättelse Närsjukvårdschef Förvaltningschef kommun Närsjukvårdschef Uppföljning Datalagret NLL Datalagret NLL Datalagret NLL BPSD registret portal.se Datalagret NLL 5

60 15-månadersperiod Psykisk ohälsa Att tidigt uppmärksamma äldre personer som kan lida av psykisk ohälsa. Rehabilitering Minst 70 % av patienter 75 år upplever att behovet av rehabilitering är tillgodosett Palliativ vård Minst 70 % av patienterna som avlider inom sjukvård eller särskilda boende ska brytpunktssamtal utföras. Följa antal personer 65 år diagnosticerade med psykisk ohälsa inom primärvården/ant al listade 65 år Antal riskbedömningar av psykisk ohälsa enlig Senior alert som har utförts i primärvård, hemsjukvård, hemtjänst, socialpsykiatrin och särskilda boendeformer Andel strokepatienter som ett år efter insjuknandet anger att behovet av rehabilitering är tillgodosett Antal patienter som fått brytpunktsamtal/ antal patienter som avlider 2014: 5282 pat, 9% av listad befolkning 65 år Läggs till Senior alert tidigast hösten : 52% Datauttag: Strokesköterskor/ Närsjukvårdsområde riksstroke Palliativa registret SÄBO och sjukvårde n 39% Utbilda berörd personal i riskbedömningar utifrån den evidensbaserade bedömnings instrumentet Senior alert Arbeta enligt Trygg hemma Följa upprättad handlingsprogram för Vård i livet slutskede palliativ vård i Norrbotten Registrera i palliativa registeret Närsjukvårdschef och förvaltningschef kommun Varje sjukhus/närsjukvårdsområde och kommuner kan via riksstroke ta fram sitt aktuella nuläge genom att ansöka om datauttag för verksamhetsutveckling. Närsjukvårdschef och förvaltningschef kommun Närsjukvårdschef och förvaltningschef kommun Datalagret NLL Kvalitetsregistret senior alert Riksstroke Öppna jämförelser 6

61 Plats för noteringar: Ärende 8

62 22 juni 2015 Handlingsplan Utifrån Samverkansöverenskommelse inom området psykisk ohälsa mellan kommuner och landsting i Norrbotten VAD ska göras? VEM ska göra det? NÄR ska det göras? GEMENSAMMA MÅL Lokala samverkansöverenskommelser och/eller verksamhetsspecifika överenskommelser och rutiner som utgår från överenskommelsen och övriga gemensamma riktlinjer och avtal som ska upprättas. Lokala samverkansöverenskommelser där NSPH varit delaktig hittills, finns i sju kommuner - Huvudmännen tillsammans med representanter för patienter, brukare och närstående. Brukar- och anhörig-/närståendemedverkan En länsstrategi och struktur för samverkan mellan huvudmännen och brukar-/närståendenätverk har upprättats och antagits Strategin skickas med som bilaga. En handlingsplan utifrån Patient- och brukarstrategin ska uppstartas under hösten Samordnad individuell plan (SIP) Den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård och omsorg ska tillgodoses. En samordnad individuellplan ska upprättas när behov så finns av insatser från båda huvudmännen eller när den enskilde så önskar. Målet för denna handlingsplan måste vara att landstingets och kommunernas alla vård- och omsorgsverksamheter ska känna till sitt ansvar att, - Huvudmännen tillsammans med representanter för patienter, brukare och närstående. - Medverkan från brukare, anhörig/närstående ska ske på såväl individ- som organisationsnivå. - Erfarenheter från (H)JÄNKOLL ska tillvaratas och ligga till grund för fortsatta arbetet i länet. - Huvudmännen tillsammans med den enskilde och dennes anhöriga. - Den samordnade individuella planen ska ta sin utgångspunkt i den enskildes behov. - Huvudmännen har en skyldighet att informera rätten till en samordnad individuell plan och vad den innebär för den enskilde. 1 Pågående, redovisas senast Pågående, redovisas senast Kontinuerligt pågående arbete, redovisas senast

63 22 juni 2015 utifrån brukarens behov, och på dennes (och anhörigs) begäran, upprätta en fullvärdig SIP. Landstinget och länets kommuner ska tillhandahålla webbaserad information som beskriver var i landstinget respektive kommun som barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan få vård, stöd och hjälp. Uppföljning av och kvalitetskontroll av sina webbsidor samt hur huvudmännen tagit hänsyn till brukarsynpunkter. Information, råd och stöd till särskilt utsatta barn Det är varje barns rättighet att bli uppmärksammad och få det stöd och den hjälp som han eller hon är i behov av. Tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjuda tillgänglighet till nybesök för minst 90 % av de sökande inom högst 30 dagar, och fördjupad utredning/behandling för minst 80 % av de barn och ungdomar med ett sådant behov inom högst 30 dagar i enlighet med förstärkt vårdgaranti. Tillgänglighet till första linjen Minst en definierade förstalinje-verksamhet ska rapportera in antalet patienter som fått ett nybesök under perioden 1 januari - 31 oktober 2015 BARN OCH UNGA - Landstinget och länets kommuner Kontinuerligt pågående arbete redovisas senast Huvudmännen har ett gemensamt att i frågor som rör barn Pågående kontinuerligt arbete som riskerar att fara illa, samverka med myndigheter, organisationer och andra som berörs. Det finns ett länsövergripande nätverk för skola, landstinget och socialtjänsten inom barn- och unga - Norrbus. - Landstinget ansvarar för att utifrån lagstiftningen implementera interna rutiner i syfte att tillgodose barns behov av information, råd och stöd. - Skolsköterskorna genomför hälsosamtal med alla elever i årskurs 4, 7 och 1:a året på gymnasiet - Landstinget, Barn- och ungdomspsykiatrin. Redovisas månadsvis. Sista rapporteringsdag Landstinget Redovisas månadsvis. Sista rapporteringsdag

64 22 juni 2015 Samordnad individuell plan Kommunerna ska ange hur många barn (t.o.m. 17 år) som har kontakt med socialtjänsten, en samordnad individuell plan har upprättats under perioden 1 januari - 15 oktober Landstinget ska ange för hur många barn och unga (t.o.m. 24 år) som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, den specialiserade vuxenpsykiatrin och/eller beroendevården en samordnad individuellplan har upprättats under perioden 1 januari - 15 oktober Dessutom ska både kommuner och landsting uppskatta hur många som idag inte har samordnad individuellplan, men som har ett behov av en. Kommuner och landsting ska i samband med upprättandet av individuell samordnad plan ge barnet eller närstående möjlighet att svara på en brukarenkät. Placering i HVB- hem eller särskilt ungdomshem Alla barn och unga i Norrbotten ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin närmiljö. - Implementering av Norrbus. - Vid Samordnad individuell planering ska barnet/ den unge ges möjlighet att uttrycka sin mening. - Inför placering av barn/unga ska hälsoundersökning genomföras av landstinget när socialtjänsten så begär. - Landstinget och länets kommuner Redovisas senast Huvudmännen har ett gemensamt ansvar Kontinuerligt pågående arbete, redovisas senast PERSONER MED OMFATTANDE ELLER KOMPLICERADE PSYKIATRISK PROBLEMATIK Brukarens behov - Socialnämnden ska erbjuda stöd Brukaren har rättighet att få uppleva välbefinnande och psykisk hälsa genom ett gott stöd från välutbildad personal. - Hälso- och sjukvården ska informera om kommunernas stöd - Kommuner och landsting ska utveckla ett förtroendeingivande, stödjande förhållningssätt och bemötande av närstående Brukaren har rätt att få uppleva delaktighet och inflytande i sitt boende med stöd. - Huvudmännen ska gemensamt erbjuda personer med schizofreni eller schizofrenilikande tillstånd och deras anhöriga 3 Kontinuerligt

65 22 juni 2015 Viktiga kunskapsområden för personal som ansvarar för NPF-personer med samsjuklighet är Autismspecifik kompetens samt OCD-kunskap. Adekvat utbildning hos personalen eliminerar riskerna för tvingande och begränsande åtgärder. Sådana åtgärder är idag olagliga utbildning Anhöriga och närstående Ohälsa hos anhöriga och närstående ska förebyggas genom att informera om och erbjuda stöd och behandling. Deras möjligheter till medverkan behöver ständigt utvecklas. Gott omhändertagande och god vård för personer med missbruk/beroende och samtidig psykisk sjukdom/störning En överenskommelse om samarbete inom missbruksoch beroendevård mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten som tydliggör ansvarsförhållandena mellan huvudmännen är framtagen och gäller för fortsatt arbete. "Överenskommelse om samarbete inom missbruksoch beroendevården mellan landsting och kommuner i Norrbottens län" skickas med som bilaga. Ett beroendecentrum finns etablerat i Luleå med hela länet som upptagningsområde. Boende Tillgången till bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning där stödinsatserna är behovsanpassade ska stärkas - Huvudmännen i dialog med LEVA i Norrbotten Kontinuerligt - Kommunerna ska genom inventering kartlägga hur väl behoven är tillgodosedda. Kommunerna som har inventering, ska revidera handlingsplaner knutna till inventeringen. Brukarorganisationers synpunkter om handlingsplanen ska inhämtas. - Landstinget ska bistå med uppgifter i kommunernas inventeringar. - Vuxenpsykiatrin ska genom konsultativa insatser och Inventeringen/handlingsplanen redovisas senast Övrigt är kontinuerligt pågående arbete 4

66 22 juni 2015 handledning stödja personal i kommunala verksamheter. Sysselsättning och arbetsrehabilitering Behovet av sysselsättning och arbetslivsinriktad rehabilitering ska tillgodoses. Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning återhämtar sig snabbare om de erbjuds sysselsättning och därmed en väg tillbaka till arbetslivet. Arbetslinjen är central och ska även gälla för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Alternativa former för deltagande i arbetslivet ska stimuleras utifrån den enskildes intresse och förmåga. Kvalitetsregister inom vuxenpsykiatrin Vuxenpsykiatrin ska registrera i relevanta kvalitetsregister, genomföra läkemedeluppföljning och erbjuda hälsofrämjande insatser Tvångsåtgärder Behovet av tvångsåtgärder inom vuxenpsykiatrin ska minska och rapportering av tvångsvårdstillfällena och tvångsåtgärder ska förbättras Äldre med psykisk funktionsnedsättning De äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård och omsorg ska tillgodoses. En strategi är framtagen mellan landstinget och kommunerna i länet. En handlingsplan till strategin är utarbetad och antagen Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län " skickas med som bilaga. Hjälpmedel Individen ska ges förutsättningar att leva ett - Båda huvudmännen ska utveckla arbetet inom områden där finansiell samverkan pågår mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling. Inventeringen/handlingsplanen redovisas senast Övrigt är kontinuerligt pågående arbete - Landstinget genom vuxenpsykiatrin Kontinuerligt, redovisas senast Landstinget ska genom vuxenpsykiatrin delta i nationellt utvecklingsarbete inom den psykiatriska heldygnsvården "Bättre vård - mindre tvång" - Handlingsplan ska upprättas/revideras och brukarorganisationer ska ges möjlighet att lämna synpunkter på planen/revideringen. - Huvudmännen har ett gemensamt ansvar inom ramen för "Bättre liv för sjuka äldre i Norrbotten" - Hjälpmedel ska föreskrivas i enlighet med huvudmännens gemensamma policy- och samverkansdokument, ( ) Kontinuerligt, redovisas senast Kontinuerligt pågående arbete. Kontinuerligt pågående arbete 5

67 22 juni 2015 självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare Folkhälsa Folkhälsopolitiskt råd finns i länet där fem politiker ingår, 3 från kommuner och 2 från landsting. Kommunerna ansvara för: - Förskrivning och kostnadsansvar för hjälpmedel i ordinärt boende som förutsätter hembesök och utprovning - Förskrivning och kostnadsansvar för hjälpmedel i särskilda boendeformer. Landstinget ansvarar för: - Förskrivning av hjälpmedel till vuxna inom specialvård, logopedi och barnsjukvård, 0-17 år. - Att befintliga kognitions-, sitt- och kommunikationsteam kan användas fritt av kommunerna - Upphandling, service och uthyrning av hjälpmedel - Norrbottens läns landsting inbjuder till hälsosamtal för alla personer det år de fyller 30, 40, 50 och Skolsköterskorna erbjuder hälsosamtal för alla skolbarn i årskurserna 4 och 7 i grundskolan, samt i årskurs 1 på gymnasiet. - Ett 3-årigt projekt, kallat SAM Samverka, Motivera, Agera pågår i två av länets kommuner Boden och Haparanda i samarbete med landstinget. Syfte är att genom förbyggande insatser främja och stärka barn och ungas psykiska hälsa. - Via SAM-projektet kommer Piteå kommun i samarbete med landstinget och NASP (Nationellt centrum för självmordsprevention) att arbeta utifrån YAM-metoden (Youth Awareness Mental Health). Denna metod har haft en signifikant effekt på antalet självmordsförsök, som minskat till hälften bland elever som deltagit i programmet jämfört med en kontrollgrupp. - (H)JÄRNKOLL arbetar med att öka kunskaper och förändra attityder kring psykisk ohälsa. Kontinuerligt pågående arbete 6

68 22 juni 2015 Kommande revideringar i "Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottens län" Övergripande mål sidan 6: Kompletteras med "Patienter och brukare medverkar aktivt på individ-, verksamhets-, och systemnivå inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Detta för att uppnå ökad kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst utifrån patientens/brukarens perspektiv. Information, råd och stöd till särskilt utsatta barn sidan 13: Kompletteras med att "Jag är så rädd" tas bort då detta dokument är inaktuellt och inte längre ska användas. Denna har ersatts av följande dokument: Våld/övergrepp mot barn & ungdomar (2013) Information om anmälan till socialtjänsten (2013) Konsultation med socialtjänsten (2013) Kompletteras även med Socialstyrelsens material (länkar): Vägledning: Barn som far illa eller riskerar att fara illa (123 sidor) Handbok: Anmäla oro för barn (43 sidor) Folder: Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn (4 sidor) Anhörigstöd NSPH: Vem hjälper den som hjälper?: Anvisningar om hanteringen av anhörigmedverkan kan hämtas på: 7