Handlingsplan för lokal Agenda 21 i Sandvikens kommun
|
|
- Niklas Jakob Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG NR Handlingsplan för lokal Agenda 21 i Sandvikens kommun Bihang21
2 1 Sandviken april 1999 AGENDA 21 I SANDVIKEN D nr A 17 / 99 Handlingsplan för lokal Agenda 21 i Sandvikens kommun Agenda 21-kommitten har sedan i mars 1994 verkat utifrån ett beslut i kommunstyrelsen. Befintligt Agenda 21-kansli har sedan dess arbetat med information och samordning, i syfte att driva miljö- och kretsloppsfrågorna framåt såväl inom som utanför kommunens egna verksamheter. Under våren 1998 presenterades ett förslag till handlingsprogram, en lokal Agenda 21, med ett drygt femtiotal målformuleringar inom tolv angelägna områden. Under tiden april t om juni var detta dokument ute på ett brett samråd där flera parter, däribland närings- och föreningsliv samt allmänhet m fl, hade möjlighet att yttra sig. Agenda 21-dokumentet har en karaktär och omfattning som kräver concensus samt ett brett politiskt engagemang för att leda till måluppfyllelse. Utifrån detta faktum bildades, med start november 1998, en beredande politisk grupp bestående av Agenda 21-kommittens ordförande och representanter från samtliga partier verksamma inom kommunens nämnder och styrelser. Gruppens uppgift har varit att bereda och väga samman föreslagna mål med inkomna samrådssvar samt att göra en gemensam politisk värdering. Följande ledamöter ha ingått i den beredande politiska gruppen för Agenda 21: Sören Olsson,ordf (s), Anette Wiktorsson (s), Carl-Ewert Olsson (c, Lars Åresund (fp), Kjell Lusth (v), Mats Höög (mp), Arne Andreasson (m), Anna-Carin Gustfsson (kd) Följande förslag till beslut innefattar tre delar. Hållbar samhällsutveckling har kommit att bli ett begrepp som används i ökad utsträckning i flera sammanhang och som inte minst är tongivande i de lagar som samlats i miljöbalken. För att understryka vikten av hållbar utveckling som en del av kommunens arbete föreslås därför Bygg- och miljönämnden att utöver redan befintlig miljöpolicy och övergripande miljömål även anta de fyra kretsloppsvillkor (bilaga 1) som anges nedan. Dessa villkor är idag väl kända och använda inom miljöområdet i Sverige och mynnar ursprungligen ur Stiftelsen Naturliga Steget. Den andra delen innefattar förslag till modell för uppföljning av Agenda 21-dokumentet. (bilaga 2). Den tredje och mest omfattande delen innefattar de förslag till mål för Agenda 21 i Sandviken (bilaga 3) som är ett resultat av Agenda 21-kommittens och den beredande politiska gruppens arbete och utifrån de samrådssvar som inkommit. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Agenda 21-kommitten Bygg-och miljönämnden att: Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Postgiro Agenda SANDVIKENS KOMMUN SANDVIKEN Stadshuset Odengatan 37 1 e-post: agenda21@sandviken.se
3 2 Sandviken april 1999 AGENDA 21 I SANDVIKEN D nr A 17 / anta följande fyra kretsloppsvillkoren för hållbar utveckling, vilka alltid skall beaktas, samt utgöra hörnstenar i kommunens samtliga verksamheter 1. Utnyttjandet av ändliga resurser får inte ske i snabbare takt än nybildningen. 2. Inga naturfrämmande ämnen i naturen. 3. Ge plats för den biologiska mångfalden och naturens kretslopp. 4. Omsättningen av resurser måste anpassas till vad de naturliga kretsloppen klarar av anta följande förslag till modell för uppföljning av Agenda 21-dokumentet: Agenda 21-dokumentet revideras och uppdateras vart tredje år med start år Inaktuella målsättningar lyfts ur dokumentet och för tidpunkten angelägna, nya målsättningar infogas. Kommunen insamlar, sammanställer och redovisar inom kommunen samt offentligt och på ett tydligt sätt i vilken mån målen i Agenda 21-dokumentet uppnås. Där så är möjligt bör sk nyckeltal kopplas till målen för att tydliggöra en utveckling över tiden. Kommunens redovisning sker vart tredje år med start år anta bilagt förslag till mål för Agenda 21. Agenda 21-kommitten Bygg- och miljönämnden att föreslå kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige att politiskt anta de tre delförslagen ovan. Agenda 21-kommitten: Sören Olsson (s) ordf Marie Eriksson (c Ingmari Olsson (s) Ann-Sofi Dahlqvist, Agenda 21-samordnare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Postgiro Agenda SANDVIKENS KOMMUN SANDVIKEN Stadshuset Odengatan 37 2 e-post: agenda21@sandviken.se
4 Bilaga 1 ( till D nr A 17/99 ) AGENDA 21 I SANDVIKEN Följande fyra kretsloppsvillkor skall alltid beaktas samt utgöra hörnstenar i kommunens samtliga verksamheter: 1. Utnyttjandet av ändliga resurser får inte ske i snabbare takt än nybildningen. Vi måste vara mycket återhållsamma med att förbruka ändliga resurser, såsom olja, metaller och mineraler. När vi tar upp ämnen från jordskorpan ökar halterna av t ex olika metaller i naturen. 2. Inga naturfrämmande ämnen i naturen. Vi ska inte sprida sådana ämnen som människan själv skapat i naturen.främmande ämnen leder ofta till förgiftning av växter och djur, vilket förr eller senare drabbar oss människor. Också utsläppen av naturliga men skadliga ämnen (t ex kväveoxider) ska minska kraftigt. Ingenting försvinner - allt sprids! Ingenting av det vi tar upp ur jordskorpan eller av de kemikalier vi själva skapar försvinner. Det vi gömt i våra soptippar, dumpat på havets botten eller eldat upp - allt finns kvar i någon form 3. Ge plats för den biologiska mångfalden och naturens kretslopp. Många av de naturliga processerna är ett samspel mellan många arter, vilket bl a kräver att dessa har ett livsutrymme. 4. Omsättningen av resurser måste anpassas till vad de naturliga kretsloppen klarar av. Vi bör t ex inte överbelasta systemet med, i sig naturliga ämnen, som t ex fosfor och koldioxid. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Postgiro Agenda SANDVIKENS KOMMUN SANDVIKEN Stadshuset Odengatan 37 e-post: agenda21@sandviken.se
5 Bilaga 2 ( till D nr 17/99 ) AGENDA 21 I SANDVIKEN Uppföljning av Agenda 21-dokumentet För att Agenda 21-dokumentet ska ges en förutsättning att vara ett levande och aktuellt dokument med en pådrivande funktion krävs en formellt antagen modell för uppföljning. Agenda 21-kommitten samt den beredande politiska gruppen för Agenda 21 föreslår därför Bygg- och miljönämnden att anta följande modell för uppföljning: Kommunen driver på och stimulerar olika berörda parter i samhället i syfte att nå målen i Agenda 21-dokumentet. Olika samarbetsformer mellan kommun, närings- och föreningsliv samt andra berörda parter eftersträvas, som syftar till ansvarsfördelning och god måluppfyllelse. Agenda 21-dokumentet revideras och uppdateras varje mandatperiod med start år Inaktuella målsättningar lyfts ur dokumentet och för tidpunkten angelägna, nya målsättningar infogas. Kommunen insamlar, sammanställer och redovisar inom kommunen samt offentligt och på ett tydligt sätt i vilken mån målen i Agenda 21-dokumentet uppnås. Där så är möjligt bör sk nyckeltal kopplas till målen för att tydliggöra en utveckling över tiden. Kommunens redovisning sker minst en gång under varje mandatperiod med start år Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Postgiro Agenda SANDVIKENS KOMMUN SANDVIKEN Stadshuset Odengatan 37 e-post: agenda21@sandviken.se
6 AGENDA 21 I SANDVIKEN Bilaga 3 ( till D nr A 17/99 ) Framtagande av mål för Agenda 21 i Sandvikens kommun Målen nedan har tagits fram för att ligga till grund för Sandvikens lokala Agenda 21. Ett omfattande förankringsarbete på tjänstemannanivå, såväl inom som utanför kommunen, ligger till grund för målförslagen som sedan varit föremål för ett brett samrådsförfarande och slutligen politisk bearbetning. Representanter från samtliga partier inom kommunfullmäktige har deltagit i arbetet. Följande ledamöter har ingått i den beredande politiska gruppen för Agenda 21: Sören Olsson, ordf (s), Anette Wiktorsson (s), Carl-Ewert Olsson (c, Lars Åresund (fp), Kjell Lusth (v), Mats Höög (mp), Arne Andreasson (m), Anna-Carin Gustafsson (kd). Urvalet av mål har gjorts utifrån vad som bedömts vara viktiga frågor att prioritera i vår kommun. Antalet mål har medvetet reducerats. En sådan metod för urval kan ha vissa nackdelar, nämligen att områden, faktorer, som inte finns med, kan uppfattas som mindre viktiga. Det är därför av största vikt att målen tolkas som indikatorer, låt oss säga "stickprov", på aktivitet och handling inom de olika områdena. Uppsatta mål täcker in tolv angelägna områden. Samtliga målområden inleds med ett eller flera övergripande mål Agenda 21 syftar till långsiktighet och några av målen är därför satta till år Dessa mål finns med för att ange en vision, en önskvärd utveckling. Några mål är upprepningar av nationellt, regionalt eller kommunalt redan fastställda mål. Bedömningen är att dessa mål är så angelägna att de bör lyftas fram även i vår lokala Agenda 21. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Postgiro Agenda SANDVIKENS KOMMUN SANDVIKEN Stadshuset Odengatan 37 e-post: agenda21@sandviken.se
7 Mål för Agenda 21 i Sandviken 1. Luft Utsläpp av föroreningar till luft skall begränsas till nivåer som inte skadar människors hälsa eller naturen. Halten bensen i luft ger en bild av bl a trafiktäthet, vedeldning och graden av avgasrening. Relationen bensenhalt i förhållande till lågrisknivån anger utvecklingen över tiden. Mål 1.1: Halten bensen räknat som vinterhalvårsvärde i Sandvikens centrala delar ligger under 1,3 mikrogram/m3 luft senast år 2005 och minskar med tiden. Ansvar för att målet nås: Sandviken Energi, kommunen, Sandvik AB och övrigt näringsliv och samtliga som begagnar fordon med petroleumhaltiga drivmedel (bensin, diesel). Halterna flyktiga kolväten, sot och kväveoxider visar på graden av användning av bl a lösningsmedel, olika förbränningsprocesser och förmågan att rena utsläpp till luft från olika aktiviteter i samhället. Mål 1.2: Halterna kvävedioxid i luft ska aldrig, undantaget väderbetingade variationer, överstiga hittills lägsta uppmätta nivå. Ansvar för att målet nås: Alla som i större eller mindre omfattning hanterar någon form av lösningsmedel eller medverkar till olika förbränningsprocesser (uppvärmning, förbränningsmotorer). Sedan 1971 mäter Sandvik AB vart femte år förekomsten av 16 st metaller, däribland tungmetaller, i mossa på 28 st platser i och runt Sandviken. Förekomst av metaller i mark har flera källor, dels naturlig förekomst (beroende av bergart och jordmån), dels inhemska och utländska punktutsläpp från industrier, förbränningsprocesser samt diffusa utsläpp från t ex biltrafik. Mål 1.3: Metallhalterna i mossa i och kring Sandviken ska inte i nämnvärd omfattning avvika från omgivande bakgrundsnivåer av metaller i mossa. Ansvar för att målet nås: Sandvik AB samt övriga i kommunen som släpper ut metaller till luft (ex krematoriet, fjärrvärmeverket, bilism, uppvärmning med fossila eller fasta bränslen som t ex ved). 2
8 För att stimulera utvecklingen och användandet av mindre miljöbelastande fordon och drivmedel bör kommunen, kommunala bolag och annan offentlig verksamhet vara föredömen. Mål 1.4: I samband med upphandling eftersträvar kommunen inköp av fordon som kan drivas med icke fossila drivmedel och/eller fordon av minst miljöklass 1. År 2005 utgörs minst hälften av kommunens fordonspark av sådana fordon. Ansvar för att målen nås: Kommunen. Mål 1.5: År 2005 har näringslivet en fordonspark som till 25 % drivs med icke fossila drivmedel och/eller fordon av minst miljöklass 1. Ansvar för att målen nås: Näringslivet. 2. Sjöar och vattendrag. Våra sjöar och vattendrag skall inte belastas med föroreningar och närsalter som begränsar dess värde för fiske, friluftsliv eller som vattentäkt. Naturligt förekommande växt- och djurarter i våra sjöar och vattendrag skall ges möjlighet att fortleva under naturliga betingelser i livskraftiga bestånd. Nyttjandet av mark och vatten skall kännetecknas av långsiktig hushållning. Näringsämnena kväve och främst fosfor orsakar övergödning i Storsjön. Övergödningen i sig är en förutsättning för massiv algblomning. Några av dessa algarter är giftbildande. Mål 2.1: En minskning av halterna tillförd fosfor kan tydligt påvisas till år Näringssituatonen i Storsjön, dess tillflöden och utflöde ska följas i undersökningsprogram som gör det möjligt att påvisa förändringar i framtiden. Sedimentens betydelse för övergödningen ska klarläggas. Mål 2.2: År 2025 finns inte längre risk för massiv blomning av blågrönalger i Storsjön. Ansvar för att målen nås: Brukare av jord och skog, kommun, näringsliv samt enskilda hushåll och berörda myndigheter. Gästriklands vattenvårdsförening och kommunen genom att följa upp näringstillstånd och belastning på sjön. Av kommunens samtliga sjöar har 81 sjöar inventerats under tiden , till underlag för en fiskeplan. 69 st sjöar beskrivs i planen och 41 st har blivit föremål för olika åtgärdsförslag. 3
9 Mål 2.3: Kommunen arbetar aktivt, i enlighet med framtagen Fiskeplan, för att återställa, förbättra och bevara förutsättningarna för naturligt förkommande fiskbestånd och stammar ur naturvårdssynpunkt. Därmed återfås också de naturliga fiskbestånden i sådan omfattning att uttag i form att t ex sportfiske möjliggörs. Ansvar för att målet nås: Samtliga berörda markägare, kommunen, berörda myndigheter, jord- och skogsbruk. 3. Biologisk mångfald Den naturligt förekommande mångfalden av växt- och djurarter inom Sandvikens natur ska skyddas och ges förutsättningar att fortleva livskraftigt. I synnerhet skall de hotade arterna värnas. Kommunens karakteristiska naturtyper ska bevaras. Mål 3.1: Senast år 2000 skall skyddsvärda områden inom kommunen redovisas och därefter följas upp fortlöpande. Särskild hänsyn tas i de områden som hyser rödlistade arter, eller av annat skäl är av högt naturvårdsintresse. Kommunen går före och utgör ett föredöme på egna marker. Ansvar för att målet nås: Kommunen genom tillsättande av kommunekolog eller motsvarande kompetens, vars uppgift blir att verka tillsammans med övriga berörda myndigheter samt ideell naturvård. Mål 3.2: Källriken i Sätra, en f d betesmark, med mycket höga naturvärden restaureras och tas åter i hävd med start senast år Ansvar för att målet nås: Kommunen i ett samarbete med den ideella naturvården. Grönområden och parkytor inom tätbebyggelse och i bostadsområden har värden för såväl människors välbefinnande som för upptag av vissa föroreningar. De utgör dessutom en överlevnadsmöjlighet för växt- och djurliv. Mål 3.3: Kommunen minimerar och upphör där så är möjligt med användningen av kemiska bekämpningsmedel i sin verksamhet och på egna marker och gynnar därmed den biologiska mångfalden. Särskild hänsyn tas i samband med t ex markarbeten, gräs- och slyröjning vid kantzoner intill vägar, diken, vattendrag, åkermark och i friluftsområden. Mål 3.4: Minst sex "blomsterängar" anläggs på kommunens mark före år Dessa ängar vårdas på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden gynnas och bör vara belägna intill tätort för att vara lättillgängliga för allmänheten. Ansvar för att målen nås: Kommundelsnämnderna. 4
10 Mål 3.5: Villaägare och övriga fastighetsägare minimerar och upphör om möjligt med användningen av kemiska bekämpningsmedel och hanterar och doserar gödningsmedel med försiktighet för att gynna naturligt förekommande växt- och djurarter. Ansvar för att målet nås: Fastighetsägare, handel samt kommunen genom informationsinsatser. 4. Hälsa och miljö Alla människor ska ges möjlighet att uppnå en god hälsa och god livskvalite. Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition på hälsa lyder: "Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp." Mål 4.1: Kommunen arbetar aktivt, i bred samverkan med Landstinget och andra aktörer, för att den goda folkhälsa som idag råder bland såväl barn som vuxna i Sandviken förbättras ytterligare, bl a genom att senast år 2000 anta ett folkhälsopolitiskt program för Sandviken. Programmet bör bygga på det av Gävleborgs läns landsting antagna programmet Folkhälsa 2000, men fokusera på för Sandviken särskilt angelägna områden. Ansvar för att målet nås: Sandvikens kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnden i västra Gästrikland. Cirka % av det svenska folket bedöms idag ha problem med allergi - en fördubbling under de senaste åren. I början av 60-talet led ca 2 % av befolkningen av astma - idag är siffran ca 7 %. Mål 4.2: Alla invånare ska ha möjlighet att vistas i kommunens byggnader och lokaler och på sina arbetsplatser utan att på grund av inomhusmiljön drabbas av allergi och överkänslighet. Ansvar för att målet nås: Kommun, näringsliv och berörda fastighetsägare. WHO - Världshälsoorganisationen har utnämnt tobaken till vårt för folkhälsan farligaste gift och uttalat att ingen hälsofrämjande åtgärd har så stor betydelse för folkhälsan som en minskning av tobaksbruket. Mål 4.3: År 2005 har andelen helt tobaksfria medborgare i kommunen ökat med 10 % jämfört med Ansvar för att målet nås: Verksamheter inom kommun, landsting och övriga aktörar som arbetar med hälsofrämjande aktiviteter, arbetsgivare samt den det närmast berör - individen. Problemet med höga radonhalter i bostäder bedöms utgöra en av de stora hälsoriskerna i den allmänna miljön, särskilt i kombination med rökning. 5
11 Mål 4.4: År 2010 ligger radongashalterna i kommunens befintliga bostäder, skolor och förskolor under gränsvärdet 400 Bq/m3 luft. Ansvar för att målet nås: Samtliga fastighetsägare, kommunen. 5. Näringsliv och konsumtion Vi ska begränsa och undanröja ohållbara produktions- och konsumtionsmönster för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Näringslivet är både producent och konsument och har i dessa båda roller, ett stort hälso- och miljöansvar. Att vara "grön" ger marknadsfördelar. Företag inom skilda branscher arbetar idag med olika miljöledningssystem, för att trovärdigt kunna redovisa sitt miljöarbete mot kund. Mål 5.1: Företag verksamma inom Sandvikens kommun verkar på ett trovärdigt och pådrivande sätt för en bättre miljö - lokalt och globalt. Före år 2005 arbetar 30 % av kommunens företag med fler än två anställda med någon form av miljöledningssystem eller branschspecifik miljödiplomering. Mål 5.2: År 2025 arbetar samtliga företag med miljöledningssystem eller branschspecifik miljödiplomering. Ansvar för att målen nås: Näringslivet. "Efterfrågan styr utbudet på en marknad" - detta samband ger oss konsumenter makt att påverka utbudet av varor och tjänster. Mål 5.3: År 2005 finns minst åtta KRAV-auktoriserade livsmedelsbutiker inom Sandvikens kommun. Mål 5.4: År 2025 är konkurrensen och efterfrågan sådan att den lokala dagligvaruhandeln inom Sandvikens kommun har ett utbud som domineras av produkter, med för tidpunkten gällande, auktoriserad miljömärkning. Inslaget av lokalproducerade produkter är stort. Ansvar för att målen nås: Dagligvaruhandel, stora och små konsumenter, producenter och leverantörer. Såväl produktionssätt som transporter inom dagens konventionella livsmedelsindustri innebär en mycket stor miljöbelastning. Mål 5.5: Senast år 2000 är den mjölk som serveras inom skola, barn- och äldreomsorg inom Sandvikens kommun ekologiskt producerad. 6
12 Mål 5.6: Andelen ekologiskt producerade livsmedel inom kommunens verksamhet har ökat betydligt till år Ansvar för att målen nås: Kommundelsförvaltningarna, inköpsansvariga centralt samt verksamhetsansvariga på respektive enhet. Sandvikens kommun upphandlade under 1998 varor/material för 136,0 miljoner kronor och tjänster för 299,4 miljoner kronor. Kopplas miljökrav till dessa upphandlingar har kommunen en chans att på ett slagkraftigt sätt påverka marknadens utbud. Mål 5.7: Senast år 2000 och i samband med uppdatering av befintlig upphandlingspolicy, integreras kravet på miljöhänsyn vid upphandling inom kommunens verksamheter och bolag. Ansvar för att målet nås: Kommunen. 6. Kommunikation - Trafik Transporter, såväl kollektiva som privata samt godstransporter skall ske energisnålt och med minsta möjliga påverkan på miljön. Användande av icke fossila drivmedel eftersträvas, vilket bl a minskar halten koldioxid till luft. Tillsammans med energisektorn svarar transporterna för de fyra stora miljöhoten, växthuseffekten, försurning, marknära ozon och övergödning. Av den totala energianvändningen i Sverige står transportsektorn för drygt 20 %, därav är hälften bensin. Mål 6.1: Andelen fossila bränslen inom transportsektorn minskar över tiden. Ansvar för att målet nås: Samtliga aktörer inom såväl gods- som persontransportsektorn samt företag inom fordons- och bränslesektorn. Mål 6.2: En ökning i utnyttjandet av kollektivtrafiken, inom och i anslutning till/från kommunen, kan årligen tydligt påvisas. Till år 2005 ökar det kollektiva resandet med i genomsnitt 3 % per år. Mål 6.3: År 2025 sker merparten av den kollektiva persontrafiken inom kommunen på ett resurseffektivt sätt och med stor miljöhänsyn. Ansvar för att målen nås: Kommun och landsting samt företag inom persontrafiksektorn genom att skapa bra förutsättningar vad gäller linjesträckningar, turtäthet, tillgänglighet, komfort, taxa och handikappanpassning. Viktigt med bra anslutningar mellan och inom olika trafikslag. Kommuninvånarna genom att i ökad utsträckning nyttja kollektivtrafiken.. Mål 6.4: Sandvikens kommun agerar pådrivande i samband med upphandling av kollektiv vägtrafik för att nå ökad miljöhänsyn. Detta bl a genom att efterfråga ökad andel fordon med 7
13 icke fossila drivmedel. År 2005 drivs minst 20 % av bussar och andra fordon i kollektiv vägtrafik med sådana drivmedel. Mål 6.5: År 2025 upphandlas endast vägtransporttjänster som motsvarar kravet på bästa tillgängliga teknik och drivmedel med målsättningen minsta möjliga miljöpåverkan. Ansvar för att målen nås: Sandvikens kommun och Landstinget i samarbete med övriga kommuner inom X-trafik. Mål 6.6: Ökat antal tidsstyrda uttag för motorvärmare vid arbetsplatser och bostäder. Ansvar för att målet nås: Kommunen, näringsliv, samtliga fastighetsägare 7. Avfall Avfallsmängderna skall minska genom inköp med miljöhänsyn, källsortering, återanvändning, återvinning, kompostering. Avfallets innehåll av miljöskadliga ämnen ska minimeras. Vår höga produktions- och konsumtionstakt får stora mängder avfall till följd. Utmaningen inför framtiden är att alstra så liten mängd avfall som möjligt med minsta möjliga belastning på miljön. Rätt hanterat kan vårt avfall utgöra en resurs. Mål 7.1: Mängden osorterat hushållsavfall inom kommunen har till år 2005 minskat med 90 % jämfört med år Det organiska avfallet tas om hand och blir en resurs lokalt genom kompostering eller rötning. Det brännbara avfallet tas tillvara för energiutvinning. Mål 7.2: År 2025 har andelen osorterat hushållsavfall minskat så att det utgör endast 3 % av det totala hushållsavfallet. Detta till följd av en höggradig källsortering, återvinning, återanvändning och energiutvinning. Ansvar för att målen nås: Företag som har ansvar enligt lagen om producentansvar, kommunen, hushållen. Industrierna ger upphov till de största avfallsmängderna (ca 70 % av den totala mängden i Sverige). Därmed har de också ett stort ansvar för att avfallsmängderna minskar och att det miljöbelastande avfallet hanteras separat. Mål 7.3: Industriavfallet minskar, liksom dess innehåll av miljöskadliga ämnen. Källsortering och miljökrav vid produktupphandling är grundläggande delar i verksamheten. Övrigt näringsliv eftersträvar detsamma. Ansvar för att målet nås: Industri, näringsliv. 8
14 8. Energiförsörjning Energin skall produceras och förbrukas på ett resurssnålt, effektivt och säkert sätt och vara förenligt med kretsloppstänkandet. Användningen av förnyelsebara energikällor ska öka. Mål 8.1: Förbrukningen av fossila bränslen samt av energi totalt minskar över tiden. Ansvar för att målet nås: Samtliga aktörer som konsumerar energi. Den oförbrukade kilowatt-timmen är den minst miljöbelastande. Kommunen ska i sin planering främja hushållning med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Till en sådan energiplan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. (SFS 1977:439) Mål 8.2: Senast år 2002 skall en energiplan för Sandvikens kommun vara upprättad. Ansvar för att målet nås: Kommunen En utbyggnad av fjärrvärmenätet medför att många mindre olje- och vedeldade anläggningar med undermålig förbränning och rening kan ersättas. Med fjärrvärme produceras istället värmen i ett fåtal anläggningar där totala energianvändningen är lägre och där utsläppen till luft minskar med hjälp av rökgasrening. Mål 8.3: Senast år 2005 har villor i kommunen anslutning till fjärrvärmenätet. Mål 8.4: Senast år 2010 har villor i kommunen anslutning till fjärrvärmenätet. Ansvar för att målen nås: Sandviken Energi AB. Kommunen. Fastighetsägare. 9. Jordbruk Jordbruket skall beakta en god miljö och långsiktig hushållning av naturresurser. Odlingslandskapet ska vara rikt och varierat och ge plats för den biologiska mångfalden. Miljöarbetet inom jordbruket är under utveckling. Vägen mot "världens renaste jordbruk" är dock lång. För flera lantbrukare är hotet om nedläggning en realitet bl a då småskalighet inte längre lönar sig. Igenväxande åkermark, ytterligare minskat antal mjölkkor etc utgör ett hot mot kulturlandskapet och mot människorna i dess omgivning. Mål 9.1: En ökning i antalet betesdjur och i areal betesmark inom kommunen kan påvisas till år En sådan ökning över tiden ger förutsättningar för såväl det öppna landskapet som den biologiska mångfalden. 9
15 Ansvar för att målen nås: Lantbruket och dess organisationer. Konsumenter genom ökad efterfrågan på ekologiskt, helst också närodlade produkter. Riksdagens mål är att 10 % av den totala odlingsarealen år 2000 ska brukas ekologiskt. År 1997 var den siffran 16 % för Gävleborgs län. Mål 9.2: Andelen ekologiskt odlad mark inom kommunen ökar successivt och ligger från och med år 2010 alltid minst i nivå med andelen ekologiskt odlad areal i länet totalt. Mål 9.3: År 2025 är merparten av jordbruksmark inom kommunen ekologiskt brukad. Ansvar för att målen nås: Stora och små konsumenter genom ökad efterfrågan på ekologiska produkter. Lantbruket och dess organisationer tillsammans med berörda myndigheter. Kommunen arrenderar ut jordbruksmark till sammanlagt 47 st arrendatorer vilket utgör en sammanlagd areal på ca 280 hektar. Mål 9.4: Från och med år 2000 ställer kommunen krav på ekologisk odling vid ny- och omtecknande av avtal om jordbruksarrenden. Ansvar för att målet nås: Kommunens tekniska kontor samt arrenderande jordbrukare. 10. Skogsbruk Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. Skogen ska brukas så att naturligt förekommande växt- och djurarter kan fortleva livskraftigt. Skogens kulturmiljövärden, dess estetiska och sociala värde skall värnas. Mål 10.1: Senast år 2000 är skogsarealen inom Högbo Bruks och kommunens egna skogar miljöcertifierad. Ansvar för att målet nås: Kommunen, Högbo Bruk. Mål 10.2: År 2005 är 60 % av skogsarealen totalt inom kommunen miljöcertifierad. Mål 10.3: År 2025 betraktar alla parter skogen som en värdefull resurs att förvalta till förmån för kommande generationer och allt skogsbruk sker med stor hänsyn tagen till den biologiska mångfalden. Ansvar för att målen nås: Samtliga skogsägare. Nyckelbiotop kallas den naturtyp / levnadsplats inom skogen som har särskilt stor betydelse för den biologiska mångfalden. 10
16 Mål 10.4: Skogsbruk inom kommunen sker på ett sådant sätt att naturvärden bibehålls och ej kommer till skada. Detta gäller skogsbruket allmänt men i synnerhet inom nyckelbiotoper. Mål 10.5: Skogsmark i Högbo bruks och kommunens ägo undantas långsiktigt från normalt skogsbruk i sådan omfattning att arealen senast år 2010 motsvarar 10 % av det totala skogsinnehavet. Ansvar för att målet nås: Kommunen, Högbo Bruk. 11. Vatten och avlopp Användningen av vatten av dricksvattenkvalite skall minska. Dricksvattnet ska produceras och renas med minsta möjliga kemikalie- och energiförbrukning samt ha en god kvalitet. Mängderna avloppsvatten skall minska liksom dess innehåll av miljöskadliga ämnen. Dagvattnet bör tas om hand så lokalt som möjligt. För att spara energi och kemikalier måste dricksvattenförbrukningen i samhället minska. Mål 11.1: Vattenförbrukningen från kommunens vattendistribution skall minska över tiden. Ansvar för att målet nås: Kommunen genom informationsinsatser, samtliga anslutna till kommunens vattendistribution. Mål 11.2: Till år 2010 är alla undermåliga avloppsanläggningar inom kommunen, som inte uppfyller dagens krav på rening, åtgärdade. Ansvar för att målet nås: Enskilda fastighetsägare. Kommunen. För att slammet från såväl kommunens avloppsreningsverk som enskilda slamavskiljare ska kunna användas som gödningsämnen och jordförbättring inom jordbruket, på ett i alla avseende säkert sätt, måste halterna av främst metaller minska. Mål 11.3: År 2010 har halterna kadmium i slam från kommunens avloppsreningsverk halverats i jämförelse med 1996 års halter. Mål 11.4: År 2025 har allt slam från kommunens avloppsreningsverk en kvalite med avseende på miljöbelastande ämnen och hygien som gör att det utan risk kan användas inom lantbruket eller på annat sätt som en resurs i samhället. Ansvar för att målen nås: Samtliga verksamheter och hushåll som är anslutna till kommunens avloppssystem eller som har enskilt avlopp. Kommunen genom rening av avloppsvatten, informations- och tillsynsinsatser. 11
17 12. Utbildning och folkbildning. Alla boende eller på annat sätt verksamma inom Sandvikens kommun ska få kunskap om hur vårt sätt att leva och arbeta påverkar hälsa och miljö - lokalt och globalt. Ökad miljökunskap efterfrågas idag i allt högre grad av de människor som de kommunala förvaltningarna tjänar, nämligen kommunmedborgarna. Ökad kunskap inom detta område är också en absolut förutsättning för att nå det hållbara samhället. Mål 12.1: Kommunen informerar på ett kompetent och kraftfullt sätt i såväl lokala som globala miljö- och kretsloppsfrågor. Kommunen verkar för ett utökat tvärsektoriellt samarbete samt för integrering av miljöfrågorna med fler ansvariga och engagerade parter. Agenda 21- dokumentet förblir över tiden ett verkningsfullt instrument för att nå det hållbara samhället. Ansvar för att målet nås: Kommunen genom upprättande av ett stadigvarande Agenda 21- kansli eller motsvarande funktion samt genom ökad miljökompetens inom kommunens samtliga verksamheter. I kommunens miljöprogram som antogs i februari 1997 av kommunfullmäktige finns beslut om genomförande av miljö- och kretsloppsutbildning för kommunens personal. Citat: Ett program för miljöutbildning av anställda arbetas fram liksom ett program för utbildning i kretsloppsprincipen. Detta ska resultera i konkreta åtgärder inom den egna verksamheten. Delmål 12.2: Ett program för miljö- och kretsloppsutbildning för kommunens anställda och förtroendevalda arbetas fram. Programmet innefattar även framtida, fortlöpande utbildningsinsatser på området. Delmål 12.3: Minst ett hundratal personer, inom olika kommunala förvaltningar och representerande olika yrkeskategorier genomgår en handledarutbildning. Utbildningen omfattar minst tre dagar. Delmål 12.4: Utbildade handledare verkar som utbildare, informatörer, på sin egen arbetsplats. Samtliga anställda inom Sandvikens kommun erbjudas minst tio timmars miljö- och kretsloppsutbildning. Delmål 12.5: Utbildningen resulterar i framtagande av en handlingsplan som ger förutsättningar för ständiga miljöförbättringar vid respektive arbetsplats / förvaltning. Detta i syfte att i enlighet med kommunens Agenda 21-arbete, miljöpolicy och övergripande miljömål föra kommunen närmare ett hållbart samhälle. Ansvar för att målen nås: Nämnder och förvaltningar såväl centralt som i de olika kommundelarna. Citat ur läroplanen från 1997 : Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt 12
18 förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Mål 12.6: På varje skola inom kommunen finns senast år 2000 en plan för hur miljöfrågor tas upp i olika ämnen och hur skolans verksamhet inriktas mot miljövänliga handlingar. Planen, som kan integreras i skolans lokala arbetsplan, uppdateras fortlöpande och presenteras i samband med miljöbokslut. Ansvar för att målet nås: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, kommundelsnämnerna. 13
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)
Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Miljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Grundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning
version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen
Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...
Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige
Lokala miljömål Ovanåkers kommun 2009-2015 Antagna av Kommunfullmäktige 2009-02-23 Bakgrund Kommunen ska ta fram egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och
Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.
Bilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.
1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del
Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål
Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006
1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.
STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället
Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal
Hur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö
Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett
Miljöprogram för Högsby kommun
Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle
2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra
Miljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021
Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet
Miljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Lokala miljömål i Tranås kommun
Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp
Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER
1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram
Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram
2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015
Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.
Handbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra
Miljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning
Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern
Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer