BYAPLANER SOM STÖD FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I ÅBOLANDS SKÄRGÅRD. Strandby, Såris, Risis och Antböle Norrskata Björkö-Mossala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BYAPLANER SOM STÖD FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I ÅBOLANDS SKÄRGÅRD. Strandby, Såris, Risis och Antböle Norrskata Björkö-Mossala"

Transkript

1 BYAPLANER SOM STÖD FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I ÅBOLANDS SKÄRGÅRD Strandby, Såris, Risis och Antböle Norrskata Björkö-Mossala Ett LEADER+ -projekt Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi/Skärgårdsinstitutet Teckningar : KimmoYlönen

2 Skärgårdens framtid Det är viktigt med en positiv inställning till skärgårdens framtid. Detta gäller inte bara de politiska och ekonomiska beslutsfattarna utan också oss som väljer att bo i skärgården. För hur man än ser på saken så är det ibland obekvämt, osäkert och inte minst avlägset att bo i en ö- region. Och så handlar det om att kunna försörja sej. Det räcker inte med lugn och vacker miljö och trygg uppväxt för barnen. För detta behövs lösningar som garanterar grundservicen. Statliga instanser har dragit in sina servicepunkter med tillhörande arbetstillfällen, det privata näringslivet har svårt att få lönsamhet med sviktande kundunderlag, och kommunerna kämpar hårt för att bibehålla den nuvarande servicenivån och påläggs av staten allt fler skyldigheter. Men ju fler fertila och arbetsföra som flyttar bort dess svårare blir det få det att gå ihop med intäkter och utgifter. Och för att ett samhälle skall fungera behövs det människor. Egen villa med alla bekvämligheter, trädgårdstäppa och några meter till stranden och närmaste grannen på minst 500 meters avstånd, är den bild som oftast beskriver idyllen att bo i skärgården och som ofta ses som avgörande för nyinflyttning i olika framtidsstrategier. Skärgårdssamhällena är små och att bygga ut infrastruktur till alla uddar, holmar och skär som känns exotiska att bo på, är inte en hållbar utveckling. Den inflyttning som sker är till livskraftiga byar med bra anda och samhörighetskänsla. Om man önskar mer inflyttning är det här som både planering och utveckling skall sättas in både lokalt, kommunalt och på statligt håll. År 2000 gjordes en stor undersökning om hur många i storstäderna som ville flytta ut till landet. Var femte huvudstadsbo och andra som bor i städer med över invånare har övervägt att flytta ut till landet och man kunde skilja ut två huvudgrupper: - högt utbildade barnlösa eller med barn under skolåldern - över 40-åringar som funderar på att ändra livsstil med att byta boendemiljö Vardagsverkligheten visar i alla fall att flyttningsströmmen går till tillväxtcentra bl.a. för att servicen finns i tätorterna. För att få en uppfattning om vad som tidigare har gjorts och skrivits om skärgårdsutveckling några plock ur böcker skrivna på talet då invånarantalet dramatiskt hade minskat och då det fanns en stark oro för att inte kunna upprätthålla den infrastruktur som möjliggjorde boendet i skärgården. Håkan Kulves summerar riktlinjer för myndigheterna i sin bok SKÄRGÅRD - sammanbrott eller utveckling : - att hålla kvar den befolkning som ännu lever i skärgården. Självfallet är det lättare och billigare att få den redan bofasta befolkningen att stanna kvar än att få nya människor att flytta ut.trots bra förbindelser, telefon och elektrifiering har man inte lyckats stoppa utflyttningen. Varför? Jo därför att myndigheterna har glömt bort att människan lever icke av bröd allena d.v.s man förmår inte slita sig ur den tid då de dåliga kommunikationerna verkligen var skärgårdarnas största problem, och resultatet blir ett enögt

3 betraktelsesätt där skärgårdens ekonomiska, sociala och kulturella problem blir lika med ett enda stort kommunikationsproblem. I boken "Skärgård i omvandling" skriver Stig Jaatinen i sin artikel att skärgårdskommunernas ofördelaktiga befolkningsstruktur gör planeringsverksamhet svår trots detaljerade planer för att åtgärda bl.a. hög medelålder, för få kvinnor etc. Det hjälper inte att satsa på kommunikationer om man inte samtidigt kan åstadkomma nya arbetstillfällen som är anpassade till den unga arbetskraften. Problemen har inte förändrats mycket på 30 år. En viss stabilitet efter den stora utflyttningen på och 1960-talen har det dock funnits i befolkningstalet fram till år 2000, men under de senaste åren har flera skärgårdskommuner, dock inte alla, en negativ befolkningsstatistik att uppvisa. Ljuspunkter är att det småskaliga näringslivet har vaknat till. Det mångsyssleri som sedan urminnes tider har varit själva grunden för överlevnad i skärgården har ökat. Med utvecklandet av de traditionella näringarna kombinerat med förädling av primärprodukter och utbyggandet av landsbygdsturism ges befolkning bättre försörjningsmöjligheter. IT-sektorn och distansarbete har länge setts som en viktig del av utvecklingen, men ger få och sällan bestående arbetsplatser. Glesbygden kan inte enbart försörja sej på småföretagsamhet, som vintertid skall leva på att sälja tjänster och varor åt varandra, och sommartid leva upp som femstjärniga turistföretag. Det behövs också trygga året runt arbetsplatser för att kunna bo i skärgården. Det behövs ett nytänkande av regeringen för att den regionala politiken skall ge resultat. Varför byaplaner? Att göra en byaplan har väckt många frågor: Varför skall man göra en sådan, vad har vi för nytta av en dylik, vem skall göra den och vem förverkligar innehållet? Tanken med byaplanering är att byn skall aktiveras till en diskussion om sin framtid och därmed få ett bättre grepp om den lokala utvecklingen och i samma process föda konkreta projektidéer. Planen skall vara en viljeyttring om byns framtida utveckling och vara förankrad i byn. Oftast blir det aktuellt att samarbeta i byarna först när en hotbild ligger över byn: butik, skola eller något annat som skall dras in. Men det skulle vara bättre om man kunde börjar utvecklingsprocessen redan innan hotbilden håller på att förvekligas, och att man i tid agerar och påverkar beslutsfattare angående byns gemensamma intressen. Detta brukar ha mycket positiv och identitetsförstärkande effekt på byns invånare och ge mer råg i ryggen att fortsätta Områdena som är med i projektet är valda av ledningsgruppen med koncentration på större perifera byar på kommunernas huvudöar. Byarna är mycket olika trots att vi geografiskt befinner oss i ett litet område. Norrskata i Korpo kommun med ca 100 invånare och med halva befolkningen som är i pensionsåldern har en stor utmaning med att få yngre invånare att flytta till orten och upprätthålla servicen för den nuvarande befolkningen. Förslaget till byaplan sågs som en bra fortsättning på byarådets arbete att kunna få struktur och helhet i det och

4 för att kunna förverkliga större projekt i framtiden. Byarådet som bildades 1999 är en löst sammansatt arbetsgrupp med representanter från samtliga byar och hotbilden var bybutiken som skulle upphöra. Byarådet har sedan jobbat vidare med bl.a. allmän simstrand, naturstig och lobbat för att få bankservicepunkt till orten när den tidigare filialen upphörde, och man lyckades. I Nagu och Houtskär sammankallades byborna till ett öppet möte där intresset pejlades och representanter valdes för byarna som deltagit i byaplansarbetet. Här kändes det inte så angeläget för man upplever inte några större hotbilder för tillfället i byarna. Man har förslag på olika åtgärder om vad som kunde göras och vad som skulle var önskvärt. Men genom att ha allmänna visioner och målsättningar har man redan börjat en process att diskutera olika visioner och mål i byarnas utveckling. Att börja engagera sig i lokalsamhällets utvecklingsprocess tar tid. Men fördelen är att kreativiteten och utrymmet att hitta skräddarsydda lösningar ökar. Byaråden är oftast en löst sammansatt organisation. Detta kan vara bekymmersamt t.ex när man vill få offentlig finansiering eller vill påverka. Finansieringen för större projekt är ett stort problem. Det är ofta omöjligt för ett byaråd att förskottera medel till projekt och att administrera dem. Det är få som har ork och möjlighet till detta eftersom man oftast vill använda sin energi till att verkställa själva projektet. För att få mera inspiration gjorde några av arbetsgruppernas medlemmar en exkursion till Österbotten och en kort sammanfattningen av resan blev att det är viktigt att man har tillräckligt stora byar för att nå resultat och finna tillräckligt många aktiva. Nu är inte de åboländska byarna så stora så det gäller att bilda geografiskt tillräckligt stora områden med flere byar för att få en helhet. Ett tack till alla arbetsgrupper för samarbetet! Projektkoordinator Eva Nordling Arbetsgruppen i Houtskär Märtha Koskinen, Kalle Palmu, Jessica Karlsson, Kjell Gunnars, Steve Silverström, Krister Mattsson. Arbetsgruppen i Nagu Tage Essen, Berit Lindholm, Ann-Louise Höglund, Gun och Göran Schröder, Yngve Lindqvist, Birgitta och Bo-Åke Blomberg, Stefan Blomberg, Anne Fagerlund. Norrskata byaråd Pirkko Johansson, Berit Karsten, Birgitta Bergman, Maj-Gret Hertell, Åke Willstedt, Sven Franzén, Kimmo Ylönen, Elisabeth Nymalm, Lasse Norrgård, Roger Sjölund, Gretel Suominen.

5 Björkö-Mossala Mossala och Björkö byar ligger i norra Houtskär i västra Åboland. Ö-byarna ligger mitt i Egentliga Finlands skärgård och turistleden Ringvägen går igenom dessa byar och sommartid med flera dagliga turer med förbindelsebåt från Mossala till Dalen i Iniö. Byarnas centrum ligger vid Björkö strand. Mossala sund skiljer dessa två öar och förbindelse mellan byarna sköts av Vägverkets vajerfärja som trafikerar dagtid utan tidtabell, men nattetid har trafiken paus. Vägen från de norra byarna till kyrklandet började planeras 1950 och efter många olika turer var vägarbetet och de två färjpassen samt bro över Kaaresund klara och man kunde inleda trafiken i början av Före det var det egna båtar som gällde, även för skolbarnen från Björkö som dagligen vårar och höstar färdades till skolan på Mossala. Färjtrafiken till fastlandet via Skärgårdsvägen kom igång i början av 1960 talet. Björkö och Mossala byarna har genom tiderna visat prov på stor sammanhållning för att driva sina intressen för att utveckla sin bygd. Öarna blev ett skoldistrikt och skolan startade 1892 på Björkö och några år senare hade man byggt ett skolhus på Mossala var skolverksamhet har bedrivits i över hundra år. År 2001 blev skolan indragen på grund av att elevunderlaget sviktade. Omedelbart satte man sig ner och funderade vad byggnaden kunde användas till. Föreningen Jakobs grundades och idag bedrivs här dagisverksamhet för byarnas barn. Kommunen har nu en gemensam lågstadieskola i Träsk och högstadie-eleverna färdas till Korpo kyrkoby, där ett gemensamt högstadium för Korpo och Houtskär grundades Man bildade också en egen ungdomsförening Skärgårdens vänner i början av talet och byggde Ljungheda ungdomsgård som hade mycket livlig verksamhet. Under 1990-talet har byggnaden renoverats främst med hjälp av föreningsmedlemmarnas insatser. Styrkor, resurser och möjligheter : Anda och stämning i byarna är försiktig optimism. Naturen Klimatet med lång växtsäsong Gynnsam befolkningsstruktur Bra grundservice Svagheter, problem och hot: Färjförbindelser nattetid till Kyrklandet har paus, Svackor i åldersstrukturen (Björkö by ) Brist på arbetsplatser Brist på folk i arbetsför ålder Staten och miljömyndigheter

6 Mossala Björkö 5 0 Under Skolåldern skolelever Löntagare Jordbrukare mångsysslare Företagare Pensionärer övriga Befolkningen och boendet har de senaste åren haft en verklig uppgång i form av återvändande houtskärspojkar som bildat familjer och antalet barn under skolåldern har inte varit så högt sedan efter krigsåren. Björkö står får det mer allmänna när det gäller åldersstrukturen på landsbygden d.v.s. en växande grupp pensionärer och få barn under skolåldern. Byarna är tätbebyggda för här har inte samma radikala utflyttning av gårdarna skett som i den övriga skärgården. Man bor för det mesta på lantbruk i huvudbyggnaden eller i egnahemshus. Radhus med tio lägenheter finns vid färjfästet på Mossala som sköts av ett fastighetsbolag som hyr ut lägenheter. Detta har underlättat för återvändande ungdomar att bilda eget hem. Näringslivet Som överallt i skärgården har man flera inkomstkällor för att klara sitt uppehälle. Kombinationer med ett lönearbete och olika bisysslor eller företag är vanligt. Lantbruket är långt specialiserat. På 1950-talet var det frilandsgurka som var den stora produkten och idag är det tidig potatis som är långt mekaniserat med förgroning, sättning, bevattning och upptagning, samt spannmålsodling. Det finns inga djurgårdar kvar vilket medför igenväxande strand- och naturängar när betesdjuren fattas.växthus med tomatodling bedrivs på en gård. Den stora arbetsgivaren från tidigare år var fiskodlingsföretaget som numera ägs av ett företag i Nystad och har ingen anställd från orten. Ett fiskförädlingsbolag som köper fisk från olika delar av landet och världen sysselsätter idag femton personer. Yrkesmässigt fiske bedrivs inte på orten. Färjtrafiken mellan öarna och sjöfarten sysselsätter flera ortsbor och har en stor betydelse för ekonomin. Det finns en önskan om att få bro mellan byarna Mossala- Björkö vilket skulle underlätta kommunikationerna och minska restiden till kyrkobyn och fastlandet. Kommunen är den andra stora arbetsgivaren. Turismen med Ringvägen har inte haft någon större inverkan på turistföretagens tillväxt. De flesta har bråttom till färjor och förbindelsebåtar och det finns ingen turistfälla direkt vid huvudvägen som skulle locka att stanna upp för en stund på orten. Byns butik och pub ligger strategiskt vid Björkö strand, men reseföretagens

7 tidtabeller är uträknade enligt att snabbt ta sig runt ringvägen utan onödiga avstickare. Stugbyar finns både i Björkö och Mossala! B&B övernattning finns inte samt att hyra stuga veckovis utanför stugbyarna är inte möjligt. De flesta stugor är uthyrda på årsbasis. Företagen är i de festa fall enmansföretag med entreprenad inom bl.a. byggnads- transport och maskinbranschen. Bybutiken, Björkö-Mossala Handel Ab har hyrt ut fastigheten för butiksverksamhet till företagaren. Avståndet till både kyrkbyn och fastlandet gör att man är kanske mer trogen sin bybutik. Men också här gäller det att vara hörsam mot dagens kunder som är både kvalitets- och prismedvetna. Det är oftast i färskvarorna som t.ex. frukt, grönsaker och bröd det brister i de lokala butikerna. Bykrogen som vintertid har veckoslutsöppet och sommartid alla dagar ligger lämpligt vid bybutiken och vid färjfästet i Björkö, och fungerar som mötesplats för byns unga och gamla och söker ett koncept för att fånga upp fler Ringvägsturister. I skolbyggnaden på Mossala fungerar nu ett privat dagis och i byggnadens andra ända finns biblioteksfilialen. På samma tomt finns även ett hus med slöjdsal som står oanvänt. Ortens bank har bankbilsservice till byarna två gånger i veckan där man kan lämna in räkningar och göra in och uttagningar av kontanta medel. I bybutiken finns postombudstjänster Hälsovård och andra kommunala tjänster finns i kyrkobyn i Näsby. Övriga privata servicetjänster som bankkontoret med läkemedelsskåp, bokföring, frisör översättningstjänster etc. finns i kyrkobyn. Föreningsverksamhet samt trivselfaktorer Skärgårdens vänner r.f. äger ungdomslokalen Ljungheda på Björkö. Verksamheten består idag av årlig kräftskiva och ett par sommardanser. Medborgarinstitutet har vintertid damgymnastik i lokalen och övrig kursverksamhet i kyrkobyn. Föreningen Jakobs grundades i samband med att skolan i Mossala drogs in. Behovet av dagvård nära byborna var stort och idag bedrivs dagisverksamhet i skolbyggnaden. Fiskelagen bevakar samfällda fiskevattens intressen och Björkö fiskelag bedriver dessutom en småbåtshamn med bilparkering och vinteruppbevaring av båtar. Vid infarten till byarna har man anslagstavlor och till julen har man belysta julgranar till allas trevnad och samhörighetskänsla. Städtalkon och planteringar i byarna sköts efter behov.

8 Attraktioner och naturresurser Både Björkö och Mossala har sin ursprungliga bykärna kvar. Mossala har världens längsta midsommarstång och en nyrenoverad väderkvarn från förra seklets början mitt i byn. Skogen med skärgårdsvirke som växer långsamt och blir hårt och lämpligt till bl.a. möbel och fönsterkarmar. Visioner eller "man borde" Befolkningen Om Mossalas utveckling fortsätter som nu och detta även skulle sprida sig till Björkö ser det ljust ut. Bostadsbristen för inflyttare utan rötter i bygden är dock stor. Det finns flera sterbhus -byggnader som står tomma och borde fås ut på bostadsmarknaden antigen till salu eller för uthyrning för stadigvarande boende för att underlätta bostadssituationen för inflyttning Man bör få igång en diskussion med de många sterbhusdelägarna att använda dessa tomma fastigheter för året runt boende Detta skulle även leda till arbetsmöjligheter inom byggnadsbranschen eftersom de flesta är obebodda sedan många år och saknar moderna bekvämligheter. På detta sätt kunde man också bevara den gamla byggnadskulturen som ännu finns kvar. Även en inventering av vilka markägare som på allvar är intresserade av att sälja bostadstomter inom byarna är nödvändig för att inflyttning/utvecklingen skall fortsätta som nu. Lantbrukets specialisering är nödvändig och att hitta nygamla produkter och att vidareförädla dem på orten skulle ge jobb och bättre lönsamhet. Samarbete behövs med djurägare och markägare inom regionen för att få till stånd tillräckligt stora och enhetliga betesmarker under sommarhalvåret. Detta för att bibehålla det öppna kulturlandskapet och dess växtlighet med rariteterna som t.ex. Adam och Eva samt nattviolen. Inom skogsbranschen bör man börja ta tillvara mer virke för förädling på orten. Skärgårdsvirket är väl lämpat inom byggnadsbranschen för sin hårdhet och ved som värmekälla bör utvecklas bättre inom kommunen och den privata sektorn. Privat företagsamhet Det finns ett småskaligt behov av olika tjänster som t. ex. - fastighetsskötare - båtslip med maskinverkstad - lokalt bageri Kundunderlaget räcker dock inte till att få någon lönsamhet enbart med detta, men som binäring skulle det kunna förbättra en enskild person försörjning samt öka utbudet på tjänster och förstärka den lokala ekonomin. Turism En gästhamn med där tillhörande service som bränsle och tvättmöjligheter för besökarna skulle vara viktigt att få igång. Mera B&B övernattningsmöjligheter kunde utvecklas i redan befintliga byggnader som är oanvända.

9 Lantbruksmuseum för alla gamla maskiner som ligger ute på backarna och förstörs kunde samlas i en gammal ladugård och visa på skärgårdslantbruk från talets början. Utmärkta motionsslingor och vandringsleder genom den unika skärgårdsmiljön mellan byarna, färj- och förbindelsebåtsbryggorna skulle öka miljövänlig turism som cykel- och vandringsentusiaster, och dessutom befrämja också byborna hälsa. Samlingslokal i det tomma huset vid dagis för olika hantverk som vävstol och slöjdsalen och som samlingslokal för olika möten mellan byborna. Den stora skaran av barn skulle gynnas av en gemensam allmän simstrand där både barn och vuxna kunde umgås och njuta av att vara bosatt i skärgården. Norrskata Norrskata ligger i Egentliga Finlands skärgård norr om moderkommunen Korpo som en egen ögrupp bestående av byarna Havträsk, Änkis, Kärvois och Houtsala belägna på huvudön, samt ö- byarna Järvsar, Maskinamo, Pensar och Åvensor. Öns centrum ligger i Houtsala by, där privat och kommunal service finns och förbindelsebåten lägger till från öarna. Till kommunens centrum är det en 15 minuters färjförbindelse och från Galtby färjfästet är det 4 km till Kyrkbyn. Åbo ligger bakom tre färjor och 75 km landsväg. Norrskata har varit bebott sedan 1100-talet. Man livnärde sig på djurskötsel och fiske. Vårsjöfågeljakten gav färskt kött och man tog tillvara ägg och dun. Under bondeseglationen på och in på 1900-talet byggdes det på Norrskata flera djuphavsseglare samt galeaser, jakter och sumpar med vilka bönderna fraktade sina produkter till städerna. Wilkmans båtbyggeri därifrån över 400 båtar, från havskryssare till roddbåtar har levererats från och med 1932, är ett typexempel på viktig småindustri som funnits i skärgården. På ön Åvensar har det bedrivits gruvdrift från slutet av 1800-talet fram till 1956 med utbrytning av kalk. Första ångbåten kom 1875, och före det var egna båtar man färdades med. Ångbåtstrafiken utvecklades och man byggde bryggor i flera byar. På 1950-talet blev väg- och bilfärjorna aktuella mellan kommunerna och till Norrskata öppnades trafiken med bilfärja officiellt Idag trafikerar Vägverkets färja mellan Korpo och Norrskata med en välanpassad tidtabell.till öarna trafikerar Sjöfartsstyrelsens förbindelsefartyg anpassade till barnens skoltider och öarnas näringsliv för transport av tyngre gods. Frågan är hur dessa i framtiden kommer att skötas när skolbarnen börjar i centralskolan på huvudön.

10 Första lanthandeln kom till bygden 1894 och 1923 flyttades butiksverksamheten till Lavarudden i Houtsala by. Där pågick den fram till slutet av 1998 då bybutiksverksamheten upphörde och Norrskataborna var utan butik fram till maj Nya affären öppnades vid den tidigare bykrogen i Houtsala, nu som bybutik, restaurang och gästhamn. Sjukvården sköttes förr, som överallt, av kloka gummor och gubbar med kännedom om örters läkande effekt. I början av 1900-talet blev det allmänt med utbildade barnmorskor som också fick sköta om det mesta av skador och sjukdomar i den isolerade skärgården. Även till Norrskata anställdes 1932 en barnmorska som i folkmun sades vara öns läkare och sjuksköterska, fram till sin pensionering. Efter det har det uppgifterna skötts mera i form av ambulerande hälsovård från kyrkobyns hälsocentral. Under 1900-talet fanns det tre skolor på Norrskata, en på Åvensor som upphörde En privat skola drevs av bönehusföreningen, men den sammanslogs med kommunens och blev därmed en tvålärarskola på 1940-talet. Ett nytt skolhus byggdes 1954 och i den fungerar ännu dagens skola som har en lärare och fyra elever. Byarnas invånarantal av byarådet genomförd folkräkning våren sam.lagt Havträsk Änkis Kärvois Houtsala Lill-Pensar Åvensor Järvsar Maskinamo Befolkningen/boendet Antalet invånare är idag 108. Ålderspyramiden visar att den åldrande befolkningen är i majoritet. En liten inflyttning av nyblivna pensionärer som återvänder till sina barndomsbygder är på gång. Vanligaste boendeformen är på lantgård och egnahemshus. Pensionärsbostadsföreningen äger ett radhus med 8 lägenheter byggda för pensionärsboende. Skolbyggnaden har två hyresbostäder samt affärsutrymmen som hyrts ut till privatföretagare, postförvaltningen och kommunens servicepunkter. Näringsstruktur Mångsyssleri är bland alla yrkesverksamma mera regel än undantag.

11 Sarja1 Under Skolåldern skolelever Löntagare Jordbrukare mångsysslare Företagare Pensionärer övriga Se ovanstående diagram Lantbruket är småskaligt och traditionellt, för det mesta spannmålsodling. Två gårdar bedriver mjölkproduktion och en gård bedriver fårskötsel i mindre skala, men i lantbruksnäringen är lantbrukarnas medelålder hög, enheterna är små och lönsamheten är svag. Få är intresserade av att ta över. Öns största lantgård bedriver även rekreationsverksamhet för sina anställda inom sin koncern. Företagen är enmansföretag som erbjuder olika tjänster inom byggnadsbranschen, grävnings- samt muddringsarbeten, taxi, båttaxi, butik/restaurang som sommartid bedriver gästhamnsverksamhet. Stuguthyrning samt B&B finns också på öarna. En handelsträdgård /restaurang med temakvällar är verksam under sommarsäsongen. Andelsbanken har en förmiddag i veckan banktjänster. Postutdelaren handhar postombudstjänster i skolhuset. Bränsleförsäljning sköts via en automat invid förbindelsebåtsbryggan vid Houtsala by. En yrkesfiskare som bedriver trålfiske finns, men i övrigt är det frågan om fiske för husbehov. För fiskhantering finns en isstation i Galtby invid färjfästet till Norrskata. Löntagarna är oftast anställda på de statliga färjorna och inom kommunen. Kommunal service Lågstadieskolan hade 4 elever under skolåret Höstterminen 2003 kommer samtliga skolelever att börja i Centralskola på Korpo. I skolbyggnaden har kommunen hälsovårdsmottagning en gång i månaden samt läkarmottagning fyra gånger per år mot tidsbeställning. Korpo huvudbibliotek har en boklåda öppen två dagar per vecka i skolhuset. Ortsborna kan boka skolans fest/gymnastiksal till olika privata och officiella tillställningar. De övriga kommunala tjänsterna finns på huvudön Korpo. Turism och kultur På ön finns det inga turistfällor. Invid hembygdsgården Heimdal finns en allmän simstrand som arrenderats via Folkhälsan och iståndsatts av byalaget. Här finns också en tennisplan. Byalaget har 2002 planerat och röjt en naturstig för allmänheten som startar vid kyrkan och slingrar genom skogsmark, åker och naturängar och

12 insjölandskap. Kyrkan som är uppförd på 1930-talet är en ljus och vacker träbyggnad och lockar till romantiska sommarbröllop. En sevärdhet är också Åvensor by och den gamla privatägda kalkgruvan på ön som dock inte är tillgänglig för allmänheten. Föreningsliv Norrskata Ungdomsförening har under året bytt namn till Hembygdsföreningen Heimdal och äger ungdomslokalen Heimdal. En renovering av ungdomsgården för sommarbruk är på gång. Några danstillställningar ordnas per sommar och lokalens serveringsdel är uthyrd till ortens affärsföretagare som bedriver sommarpub. Norrskata pensionärsbostadsförening äger ett radhus med 8 lägenheter, dock inte handikappanpassade. Det finns inte heller någon tilläggsservice i form av mat eller städning, vilket också försvårar boendet i dessa. För tillfället står flera lägenheter tomma. Norrskata byalag bildades i samband med att bybutiken skulle lägga ner sin verksamhet 1998 och har sedan dess jobbat på att förbättra näringsstrukturen och trivselfaktorerna i bygden. Martaföreningen är aktivt i gång med att servera vid olika tillställningar och ordnar medlemsträffar. Norrskata Jaktförening samlar jägarkåren till talkoarbeten med bl.a. och vinterutfodring, sjöfågelholkar, jakttorn och förbereder älgjakten. Byarna har egna fiskelag som sköter om de samfällda fiskevattnens intressen. Betania församling äger bönehus, bedriver sommarläger för barn och ungdom och det finns även en begravningsplats för församlingsmedlemmar.

13 Vision Byns gemensamma visioner om framtiden På Norrskata kan man bo tryggt och harmoniskt. Den fungerande bydemokratin har gjort att man som invånare känner att man kan påverka sin närmiljö. Nyinflyttningen har lockat yngre att bosätta sig på ön. Flexibla lösningar på vardagslivets omsorgsbehov och bra kommunikationer till yttre världen har givit resultat. Äldreomsorgen har utbyggts till ett skolexempel på ett fungerande samhälle för äldre. I allaktivitetshuset finns näring för både kropp och själ och regionens ambulerande hälsovårdsbil besöker Allaktivitetshuset med jämna mellanrum. Bybutiken med restaurang är byns naturliga samlingspunkt och man kan nu också beställa varor via nätet med möjlighet till hemkörning. Byggnadsverksamheten med underleverantörer är intensiv för att förbättra boendet både för seniorer och nyinflyttade. Skärgårdsbåtbyggeriet har uppväckts till liv och småskaligt näringsliv i form av service på båtar, bilar och småmaskiner, uppsågning av skärgårdsvirke och vidareförädling i snickeriet har lockat unga till orten. Lantbruket upplever ett uppsving och intresset bland yngre att bedriva lantbruk enligt ekologiska och ekonomiska grunder är stort när bristen på icke genmanipulerad mat är stort. Kulturverksamheten med olika temakvällar i allaktivitetshuset är igång året runt och bedrivs av de aktiva föreningarna på orten. Hembygdsgården Heimdal har genomgått en grundrenovering och här firas året runt olika festligheter. Badstranden och tennisplanen vid hembygdsgården sjuder av sommarverksamheter. Sommartid finns fungerande camping och andra övernattningsmöjligheter för turister. Vandringsleder genom skärgårdskommunerna är nu verklighet och cykel och kanotuthyrning mellan olika stationer längs leden fungerar och den miljöcertifierade turismen har vunnit stort intresse i Mellan-Europa. Turisterna trivs och återkommer gärna. Hur kunna förverkliga detta? Befolkningen Åldersstrukturen är ett problem. Som tidigare nämnts består den inflyttning som finns mest av nyblivna pensionärer och dessa behöver service och tjänster för att kunna bo på ön även på ännu äldre dagar. Den tillsvidare goda kommunala servicen i Korpo är en av förutsättningarna för att få unga och barnfamiljer till orten och att kunna vidareutveckla barndagvård i form av flexibel familjedagvård på öarna. Näringslivet Lantbruket är småskaligt och borde mera inriktas mot specialgrödor och vidareförädling av dessa för att få ett högre pris och få en lönsamhet i verksamheten. En inventering bland äldre lantbrukare och deras villighet att arrendera eller sälja fastigheterna till intresserade unga lantbrukare bör kartläggas. Inom turismen finns det mycket att utveckla. Övernattningsplatser samt kringservice för luffande turister och luffningsleder med olika miljövänliga fortskaffningsmedel. Samverkan mellan olika turistföretagare bör fås igång för att få turistinkomster även ut till öarna. Sommartorg och utvidgat kulturutbud skulle gynna lokalekonomin och

14 trivseln på öarna. Småbåtshamnar och vinterförvaring av båtar kombinerat med maskinverkstad fattas i det nuvarande serviceutbudet och sökandet av både plats och företagare bör inledas Inflyttning ger också arbetstillfällen med renovering och nybyggen av egnahemshus och den strängare miljölagen om utsläpp i glesbygdsområden. Den omtalade "pensionsboomen" bland kommunalt och statligt anställda ger en vision av att några fasta tjänster också kommer att finnas ute i skärgården i framtiden. Förbättrade och förmånligare IT-förbindelser ger möjlighet att jobba på distans inom olika branscher. Det är viktigt att få fler människor med mångsidigt kunnande i entreprenörskap och småföretagsamhet. Det är också viktigt att invånarna går in för att utnyttja lokal service och lokala företagare, och är beredda att betala ett lite högre pris och att byns affärsidkare håller en rimlig prisnivå på utbudet. Boendet Byarådets inofficiella inventering av lediga och till salu varande bostäder gav resultatet att ca 3-4 hus finns till salu och markägare har meddelat att det finns tomtmark till salu i byarna. Detta skall marknadsföras i framtida presentationer av Norrskata. Pensionärsbostadsföreningens hus bör renoveras så att de fyller dagens krav på åldringsbostäder och en av dessa skulle kunna fungera som tjänstebostad för på orten fungerande hemvårdare. Det är viktigt med olika tjänster för att möjliggöra för de äldre att kunna bo hemma så länge som möjligt. En nybyggaranda för att få oanvända hus, oftast sterbhus sedan länge, i användning och kunna bevara den byggnadstradition och bystruktur som ännu finns är en stor utmaningen. Bygdens allaktivitetshus Bygdens skola ser en naturlig död på grund av elevbrist hösten 03. Skolan har varit den naturliga träffpunkten för bybornas olika privata och offentliga tillställningar. Nu är man orolig för dess framtid och har gjort en vision om till vad man i fortsättningen kunde utnyttja byggnaden för allas gemensamma bästa. - privat service, banktjänster en gång per vecka och postombudstjänster dagligen under förmiddagens postsortering såsom tidigare - hälsocentral med hälsovårdare och månatliga läkarbesök - biblioteksverksamhet - orten fest- och samlingslokal nya verksamhetsformer - byakontor med datorutrustning finns redan och detta skall vidareutvecklas till ett lokalt, kommunalt och interaktivt info- och resurscenter - dagcenter med lunch och olika verksamheter i gymnastik- och slöjdsalen för äldre - medborgarinstitutets och övriga arrangörers kurs- och föreningsverksamhet på kvällstid - det finns utrymme för en privatföretagare som skulle bedriva B&B i en del av skolans lokaler och koordinera olika tillställningar i lokalerna och sköta catering vid tillställningar. - konstutsällningar och musikaftnar

15 Byarna Strandby, Såris, Risis och Antböle Byarna finns i södra Nagu i närheten av Skärgårdsvägen ca 60 km från Åbo och 5 km från Kyrkbacken. I dag finns det ingen service för byborna i byarna, men de flesta har egen bil och närheten till Skärgårdsvägen gör att man kan utnyttja bussförbindelser för att nå servicen på Kyrkbacken. Det såg annorlunda ut på talet. Vägen Finby Risis byggdes och blev färdig 1908 men det var ett femtiotal grindar som skulle öppnas och stängas innan man var framme på Kyrkbacken, så färden var tidsödande. Den nuvarande skärgårdsvägen från Kyrkbacken till Pärnäs byggdes Kommunens första skola började i Koum by i en av gårdarnas salar, liksom de flesta skärgårdsfolkskolor började sin verksamhet. Några år senare byggdes en skolbyggnad i Risis och undervisning pågick där ända fram till våren 1966 varefter eleverna från byarna skjutsades till skolan på Kyrkbacken, som inlett sin verksamhet Grundskolan infördes 1973 och ett gemensamt högstadium för Väståbolands skärgårdskommuner grundades i Pargas. Eleverna från Houtskär och Korpo inkvarterades i Pargas och eleverna från Nagu pendlade dagligen. Att skicka 12- åringar från hela skärgården att gå i skola i Pargas upplevdes, både med långa resor och inkvartering, som negativt, då man strävar till en levande skärgård. Förhandlingar om att grunda egna högstadium påbörjades. Skärgårdshavets högstadium startade 1980 i Korpo, Nagu högstadium inledde sin verksamhet 1987 på Kyrkbacken. Närmaste grannbyn Mattnäs fick sin poststation 1902 och skötte om postutdelningen till utskären ända till Borstö. Först 1966 kom de statliga förbindelsebåtarna som tog hand om postutdelningen till den yttre skärgården och 1988 drogs postkontoret i Mattnäs in. En lanthandel kom till Strandby redan 1877, den flyttade senare till Risis. Nagu Andelshandel grundades och man hade flera filialer bl.a. i Risis Man bedrev butiksverksamhet ända till mitten av 1960-talet. Efter det kom det butiksbil ett par gånger i veckan. Denna verksamhet pågick ända till mitten av 1990-talet. Byarna idag Det sammanlagda antalet invånare i byarna är 81 personer fördelat på byarna enligt diagrammet. Åldersstrukturen är gynnsam med en inflyttning med barnfamiljer på gång år sam.lagt 5 0 Antböle Strandby Risis Såris

16 Man bor på lantgårdar och i egnahemshus. Mycket av den traditionella landsbygdsprägeln är kvar: en liten bykärna med tät bebyggelse och några enstaka gårdar utanför bycentrum. Sysselsättning Lantbruk kombinerat med företag är vanligt. I Såris finns en såg och brädgård, cafè med försäljning av afrikanskt hantverk fungerar sommartid i Risis. En toppmodern mjölkladugård finns i Antböle, i övrigt bedrivs säd- och betodling på lantbruken, en gård har tidig potatsisodling. Enmansföretag verksamma inom fastighetsservice, byggnads-, vvs- och maskinentreprenörsbranschen finns i byarna. Inom turistnäringen finns ett resebyråföretag som ordnar specialresor inom landet för utländska företag. De flesta löntagarna har sina arbetsplatser på Kyrkbacken. All kommunal och privat service finns på Kyrkbacken på ca 5-6 km avstånd. En kort sammanfattning av dagsläget är att man är nöjd i dessa byar. - byarnas anda får vitsordet berömligt -man har livskraftiga lantbruk och unga företagare -mångsidigt kunnande - bra boendemiljö Som hotbild ser man - avfolkning - att man inte har någon spontan samlingsplats som t.ex. bybutik eller café. Föreningsliv Bygdegården ägs av föreningen Nagu Hembygdens Väl r.f. och är byggd med talkokrafter på 1950-talet Byggnaden har renoverats i omgångar av byborna och är en populär festlokal i hela kommunen, både tackvare sitt vackra läge och sin trivsamhet. Nu återstår att modernisera köket för att motsvara kraven på ett fungerande festlokalskök. Övrig verksamhet i byggnaden är gymnastik (arr. Av Arbis), möteslokal för bl.a. väg- jaktlag och byaråd. Anslagstavla med information om vad som ordnas i byarna eller i kommunen finns vid lokalen. Visioner Som dagsbilden visar finns det inte inom byarna någon daglig närservicepunkt som skulle fungera som naturlig träffpunkt för byborna. Detta leder till att man träffas för det mesta inom en viss gemensam faktor som på jakt-, väg- och andra intresseföreningars sammankomster, men inte som bybor. Startandet av Bygdegårdens café som skulle ha öppet någon dag i veckan med helt fri samvaro kunde vara en av verksamheterna som skulle fungera som en spontan och samlande faktor. Något bykontor med datautrustning är man inte intresserad av eftersom de flesta har datorer hemma och på arbetsplatsen, och man efterlyser närmast en plats att umgås med varandra på fritiden. Under sommartiden kunde man utöka verksamheten med några av byns ungdomar som bedriver ett sommarcafé och lopptorg. Målgrupper som kunde besöka caféet skulle bli ringvägens turister och

17 cyklister och vandrare kan ta den natursköna bygdevägen från Antböle via caféet och vidare till Spink, och därifrån vidare ut till Skärgårdsvägen. Tiden utvisar hur den talrika ungdomen kommer att flytta tillbaka till bygden och hur arbetsmöjligheterna i glesbygden utvecklas. Att kunna balansera mellan att bevara den genuina miljön som finns i byarna och kunna vidareutveckla detta till ett levande samhälle med ett fungerande näringsliv är det mål man strävar mot. Litteraturförteckning Håkan Kulves och Göran Harberg (1971) Söderström SKÄRGÅRD sammanbrott eller utveckling Nordenskiöldska samfundet (1974) Skärgård i omvandling Juha Kuisma ja Tarmo Peltonen (2002) PS-Kustannus Kyläsuunnittelun opas, miten kehitämme ja kaavoitamme kyläämme 2000 luvulla

18 Tomas Lundqvist 7/97 Svenska Studiecentralen Byaplan, redskap för framtiden Peter Backa 9/98 Svenska studiecentralen Att prata om framtider Kurt V Michelsson (1988) Gillot Oy NORRSKATA i ord och bild Nagu kommun ( 2001) Nagu sockens historia II Houtskär kommun ( 2000 ) En bok om Houtskär II Ann-Gerd Steinby Artiklar om skärgården i Huvfudstadsbladet

19 Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi/skärgårdsinstitutet inledde i slutet av 2001 ett projekt "Byaplaner som stöd för hållbar utveckling i Åbolands skärgård" med målsättningen att stöda skärgårdsbornas egna möjligheter att påverka sin framtid genom att främja systematisk planering för en lokalt hållbar utveckling. Projektet finansierades som ett Leader+-utvecklingsprojekt. I västra Åboland (Nagu, Korpo och Houtskär) valdes tre byar/områden ut och tillsammans med invånarna i byarna framarbetades tre byaplaner, som här finns dokumenterade i samma rapport. Planerna innehåller förutom en kartläggning av byarnas resurser, deras svagheter och styrkor, ett antal konkreta förslag till åtgärder som kan stöda byarnas utveckling. Byaplanerna skall fungera som ett led i en pågående process, som tankeställare och informationskälla, som grogrund för inspiration och optimism, men också som överförbara modellexempel för andra lokalsamhällen. Vår förhoppning är att denna form av samhällsutveckling på lokal nivå skall ske också i andra delar av våra skärgårdar. Jag vill rikta ett varmt tack till alla skärgårdsbor som aktivt deltog i arbetet, till ledningsgruppens medlemmar, till samarbetsparter och till projektkoordinator Eva Nordling. Paula Lindroos Direktör Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi Ordförande för projektets ledningsgrupp Projektets ledningsgrupp: Paula Lindroos, ordförande (Skärgårdsinstitutet vid ÅA) Gabriella Nymark, Heli Walls och Mia Henriksson (Leader-föreningen "I samma båt") Pirkko Pietarinen (TE-centralen) Martin Öhman (Skärgårdshavets biosfärområde) Helena Johansson (Åbolands kulturråd) Beatrice Östman (Svenska Studiecentralen) Nina Söderlund (Fortbildningscentralen vid ÅA/skärgårdsinstitutet) Eva Nordling, projektkoordinator

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Skärgårdsmöte 10.3.2012. Houtskär

Skärgårdsmöte 10.3.2012. Houtskär Skärgårdsmöte 10.3.2012 Houtskär INNEHÅLL Bakgrund... 3 Bakgrundsinformation om deltagare... 4 Diskussion 1. Byaplanering... 6 Vad saknar du mest i Näsby:... 6 Vad saknar du mest i övriga byar:... 7 Diskussion

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,

Läs mer

Regionalt skärgårdsråd Stockholm

Regionalt skärgårdsråd Stockholm Regionalt skärgårdsråd Stockholm 20.9.2018 800km fågelvägen 250 bebodda öar 50 000 invånare året om Över 30 kommuner NSS projekt, varför, hur och resultat Hur kan vi använda och nyttja resultaten? För

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

ETT PÄRLBAND AV ÖAR ATT UPPTÄCKA

ETT PÄRLBAND AV ÖAR ATT UPPTÄCKA 2019 ETT PÄRLBAND AV ÖAR ATT UPPTÄCKA Brändö är den nordligaste av Ålands skärgårdskommuner och den kommun som befinner sig närmast finska fastlandet. Från Åbo tar resan bara två timmar, och skärgårdsfärjorna

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden 1 SLUTRAPPORT Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden Dnr LNM-2010-42 Mötesplats Bredgården Stödmottagare Bred Föreningsgård Ekonomisk Förening Kontaktpersoner:

Läs mer

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Odensvi en bygd med engagemang

Odensvi en bygd med engagemang Odensvi en bygd med engagemang Välkommmen till Odensvi! Odensviborna har i alla tider värnat sin bygd, vilket också inkluderar förändring i tidens anda. Många minns säkert arbetet med kommunikation under

Läs mer

Byahandlingsplan för Hitis

Byahandlingsplan för Hitis Attention by Lyyti (http://www.lyyti.com/se/) Byahandlingsplan för Hitis OBS! Enkäten är endast avsedd för personer som bor, är fritidsboende, eller har annan anknytning till Hitis och vill vara med och

Läs mer

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att

Läs mer

Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.

Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Ingå 2020 18.6.2015 Ingås mission Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Kommunen ordnar effektiv

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Redovisning av processarbete den 26 februari 2009 Arrangör: Uppsala Läns Bygdegårdsdistrikt Syfte: Processarbetet utgick från frågeställningarna Vad vill vi åstadkomma?

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Nu Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd i augusti 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse.

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Singö Fogdö Intresseförening har som mål att långsiktigt rädda Singö skola och att tillgodose

Läs mer

En bygd i avveckling?

En bygd i avveckling? Näshulta En bygd i avveckling? Näshulta Näshulta, som med sitt öppna jordbrukslandskap tillsammans med hagmarker, vattenspeglar och djupa skogar skapar en naturskön bygd Näshulta, en levande landsbygd

Läs mer

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? 1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Byaplan för Södra Vallgrund

Byaplan för Södra Vallgrund Byaplan för Södra Vallgrund utarbetad vid ett allmänt möte 22.4.1997 uppdaterad 10.10.1999 uppdaterad i samband med ett allmänt möte 13.4.2008 uppdatering på medlemsmöte 10.1.2016 BYN IDAG Befolkning Invånarantalet

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Tillsammans skapar vi. Vision 2030 Storfors framtid

Tillsammans skapar vi. Vision 2030 Storfors framtid Tillsammans skapar vi Vision 2030 Storfors framtid VISION? Hur får vi ett bra liv för boende, besökare och företagare i Storfors kommun? Hur tar vi tillvara och utvecklar hela vårt geografiska område?

Läs mer

ENKÄT OM DISTANSARBETE

ENKÄT OM DISTANSARBETE ENKÄT OM DISTANSARBETE HANGÖ, PARGAS, NYSTAD RESULTAT FÖRORD I maj augusti 2007 verkställdes en Internetenkät om distansarbete i Nystad, Hangö och Pargas. Med enkäten utreddes stadsinvånarnas, deltidsinvånarnas

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås

Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås 1 (5) 2019-10-23 Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås Del 1: Swot KROKOM4000, v3.0, 2018-05-25 Styrkor och möjligheter Mångkulturellt Ursprungsbefolkning Bra läge Levande föreningar, starkt

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden Leader Falun-Borlänge Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden 1. STÖDMOTTAGARE Sökande: Rämshyttans bygdegårdsförening Postadress: Rämshyttan 364, 781 99 Idkerberget Organisationsnummer: 802433-3570

Läs mer

Bredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring

Bredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring SIKO organiserar de fastboende - en brokig skara av t ex hantverkare med småbarn, servicepersonal, pendlare och utflyttade pensionärer - och prioriterar följande frågor: Bredband Post, gods- och frakt

Läs mer

Välkommen till Ramsberg En Bygd i Bergslagen!

Välkommen till Ramsberg En Bygd i Bergslagen! PROJEKTANSÖKAN D E T T A Ä R E N P R O J E K T A N S Ö K A N K R I N G Ö L S J Ö B A D E T E N A V K O M M U N E N S, L Ä N E T S O C H B E R G S L A G E N S V A C K R A S T E B A D P L A T S E R Välkommen

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun Strömstad En internationell småstad med livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! 2030Vision 2030 Strömstads kommun BARN OCH UTBILDNING Lära för livet - alla ska lyckas i skolan År 2030 är den barnomsorg

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn

Läs mer

Vindeln det är här det händer

Vindeln det är här det händer Det här är Vi. Vindeln det är här det händer Kombinationen av trygg boendemiljö, vacker natur och aktiva och engagerade människor gör Vindeln till en intressant kommun i ständig utveckling. Vi ser oss

Läs mer

Svartlå mer än bara en by

Svartlå mer än bara en by Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för

Läs mer

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning Upplev landsbygden med funktionsnedsättning Målgrupp Projektet riktar sig till personer inom LSS- verksamhet inom de kommuner som ingår i leader Folkungalands område. I första hand är detta projekt riktat

Läs mer

Lokal plan för Fölene

Lokal plan för Fölene Lokal plan för Fölene Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Fölene...3 4 Vad är det bästa med Fölene?...4 5 Slogan för Fölene...4

Läs mer

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND Hylte g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Hylte Workshop i Hylte kommun Den 1 oktober 2013 samlades 29 personer i Nyarps bygdegård för att diskutera

Läs mer

Morgondagens skärgårdsbo - enkätresultat. Dan Sundblom Centret för Svenskfinland, Migrationsinstitutet

Morgondagens skärgårdsbo - enkätresultat. Dan Sundblom Centret för Svenskfinland, Migrationsinstitutet Morgondagens skärgårdsbo - enkätresultat Dan Sundblom Centret för Svenskfinland, Migrationsinstitutet Presentationen Allmänt om enkätundersökningen Inflyttarna Bortflyttarna Nuvarande skärgårdsbor Projektet

Läs mer

Lokal plan för Hudene

Lokal plan för Hudene Lokal plan för Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av...3 4 Vad är det bästa med?...4 5 Slogan för...4 6 Trender...5 7 Naturområden...5

Läs mer

Kimitoöns kommun SKÄRGÅRDSPROGRAM

Kimitoöns kommun SKÄRGÅRDSPROGRAM Kimitoöns kommun SKÄRGÅRDSPROGRAM 2019 2021 KIMITOÖNS KOMMUNS SKÄRGÅDSPROGRAM 2018-2021 1 INNEHÅLL INLEDNING...3 KIMITOÖNS KOMMUN SOM SKÄRGÅRDSKOMMUN...4 Vision för Kimitoöns skärgård...4 Mål för utvecklandet

Läs mer

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs

Läs mer

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre Forskning Åbo Akademi Utvärdering av projekt Samarbete i nationella och internationella sammanhang (bl.a. ENLDT) Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr Flyingebygden ett Öresund i miniatyr 2003-01-01 av Gunnar Petersson, ordförande Flyinge Utveckling www.flyinge.nu Sammanfattning Föreningen Flyinge Utveckling (FU) vill skapa en väl integrerad bygd inom

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Trehörna Skola. ...i framtiden. Annette Ståhlberg Projektledare Trehörna Skolas Framtid. Katarina Börjesson Ordförande Trehörna Byalag

Trehörna Skola. ...i framtiden. Annette Ståhlberg Projektledare Trehörna Skolas Framtid. Katarina Börjesson Ordförande Trehörna Byalag Trehörna Skola...i framtiden Annette Ståhlberg Projektledare Trehörna Skolas Framtid Katarina Börjesson Ordförande Trehörna Byalag Dagsläget i Trehörna Ca 350 invånare Naturskönt belägen vid sjö Skolbyggnaden

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI LINKÖPING SKA VARA EN AV SVERIGES BÄSTA LANDSBYGDSKOMMUNER Linköpings omland är en stor och viktig del av Linköpings kommun. Landytan utanför

Läs mer

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Byaplan. strategi för lokal utveckling i :

Byaplan. strategi för lokal utveckling i : Byaplan strategi för lokal utveckling i : _ Föreningens namn: Org.nr: Datum: Byaplanen ligger till grund för den årliga verksamhetsplanen och bör därför fastställas vid föreningens årsmöte. Detta material

Läs mer

Medborgardialog Gäddede 2011-03-23

Medborgardialog Gäddede 2011-03-23 Rapport medborgardialog i Gäddede 2011-03-23 Sidan 1 av 8 Medborgardialog Gäddede 2011-03-23 Bakgrund och syfte Medborgardialog är ett sätt för politiska ledningen att få ett större beslutsunderlag genom

Läs mer

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL Arbete med Lokal Utvecklingsplan Varbergs kommun BYGDEPROFIL Vad och varför en Lokal Utvecklingsplan? - Vad hette det sa du? ( kan kalla den vad vi ) Tre delar 1. Bygdeprofil - beskriver den lokala identiteten,

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Byahandlingsplan. Hitis. Hitis kyrkoby byaförening i samarbete med projektet Föreningsakuten. Senast uppdaterad: januari 2018

Byahandlingsplan. Hitis. Hitis kyrkoby byaförening i samarbete med projektet Föreningsakuten. Senast uppdaterad: januari 2018 Handlingsplan Hitis Kylätoimintasuunnitelma Hiittinen Hitis Byahandlingsplan Senast uppdaterad: januari 2018 Hitis kyrkoby byaförening i samarbete med projektet Föreningsakuten Bild: visitkimitoon.fi/bildbank

Läs mer

Djäkneboda byaplan 2006

Djäkneboda byaplan 2006 Bakgrund: Djäkneboda byaplan 2006 -Erbjudande i april 2005 om att delta i projektet Kompetenscirkeln med uppdrag att skapa en Byaplan Idégrupp startades -Deltog i projektträff i juni 2005 i Sikeå -Arbetet

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

skärgårdsstiftelsens pärlor

skärgårdsstiftelsens pärlor skärgårdsstiftelsens pärlor Lena Nyberg Lena Nyberg Vd SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Syfte och stadgar Skärgårdsstiftelsen ska verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt

Läs mer

FRAMTIDSDAG I BERG. LEDARE: Maja Söderberg ARRANGÖR: Bergs sockenråd. Berg

FRAMTIDSDAG I BERG. LEDARE: Maja Söderberg ARRANGÖR: Bergs sockenråd. Berg 2017 FRAMTIDSDAG I BERG LEDARE: Maja Söderberg ARRANGÖR: Bergs sockenråd Berg 2017-01-29 VAD FÖRKNIPPAR VI MED BERGS SOCKEN? TRADITION GLÄDJE LÅNGSAM- HET NATUR RÖRELSE NÖJDA MÖJLIG- HETER VARFÖR BOR VI

Läs mer

Trehörna Skola. ...i framtiden. Annette Ståhlberg Projektledare Trehörna Skolas Framtid. Katarina Börjesson Ordförande Trehörna Byalag

Trehörna Skola. ...i framtiden. Annette Ståhlberg Projektledare Trehörna Skolas Framtid. Katarina Börjesson Ordförande Trehörna Byalag Trehörna Skola...i framtiden Annette Ståhlberg Projektledare Trehörna Skolas Framtid Katarina Börjesson Ordförande Trehörna Byalag Trehörna skolbyggnad Stora generösa utrymmen på alla tre plan, ca 900kvm

Läs mer

LOKAL EKONOMISK ANALYS

LOKAL EKONOMISK ANALYS LOKAL EKONOMISK ANALYS Med fokus på kvinnors företagande Winnet arbetar för att undersöka strukturer och organisationer som påverkar kvinnors företagande. I Östergötland är andelen kvinnor som driver företag

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Tjautjas-bygden Gällivare kommun, Norrbottens län Maj 2012 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

VISION

VISION VISION 2025 Västervik växer med stolthet och äkthet och har utvecklats till en hållbar kommun. Vi har jobb, känner oss friska och är trygga. Vi bor bra, har korta restider och en rik och varierad fritid.

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Vardagen blir roligare i kollektivhus

Vardagen blir roligare i kollektivhus Vardagen blir roligare i kollektivhus Mer gemenskap, större delaktighet, billigare boende och roligare vardag. Det är några av de faktorer som lockade Mathilda Andersson Nwachukwu och Rafael Jensen att

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun Det här är Centerpartiet i Torsås kommun ett hållbart val för dig! Centerpartiet i Torsås kommun arbetar för att skapa ett hållbart, inbjudande och modernt samhälle. Detta i nära samverkan med kommunens

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

STRANDNÄRA TOMTER i nytt detaljplanerat bostadsområde, Öra Strand i Hammarland

STRANDNÄRA TOMTER i nytt detaljplanerat bostadsområde, Öra Strand i Hammarland STRANDNÄRA TOMTER i nytt detaljplanerat bostadsområde, Öra Strand i Hammarland Presentation På vackra Öra holme, söder om Marsunds bro, i Hammarlands kommun är nu ett bostadsområde planlagt och färdigställt.

Läs mer

Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer

Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer Sammanfattning och analys Under arbetet med insamling och sammanställning av inkommet material är det tydligt att deltagare

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

MÖJLIGHETER I SIKTE MER INFORMATION. - skärgårdens attraktiva framtid. Skärgårdsdelegationens mål under den kommande regeringsperioden

MÖJLIGHETER I SIKTE MER INFORMATION. - skärgårdens attraktiva framtid. Skärgårdsdelegationens mål under den kommande regeringsperioden Skärgårdsdelegationens mål under den kommande regeringsperioden Vastavalo, Anne Stenroos MÖJLIGHETER I SIKTE - skärgårdens attraktiva framtid I Finlands alla kommuner finns det vattenområden och öar påträffas

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden!

Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden! Studiefrämjandet i Österbotten r.f. Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden! Vill du? 1 Finns det pengar? Vad behövs? Det kommer under

Läs mer

Levande centrum och levande Valfrihet och trygghet i boende i. tätorter, hela kommunen, Samverkan, Egen avdelning för finsktalande,

Levande centrum och levande Valfrihet och trygghet i boende i. tätorter, hela kommunen, Samverkan, Egen avdelning för finsktalande, Totalt genomfördes sex stycken workshops under perioden mars-maj 2105. Representanter från visionsgruppen träffade pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, föreningsliv, företagare och elevråd

Läs mer

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen

Läs mer

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning.

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning. personer Befolkningstillväxten i Sibbo 1995-215 1 5-5 1995 2 25 21 215-1 -1 5-2 Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning Sibbo i siffror BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I Sibbo bodde 19 399 personer 31.12.215. Befolkningen

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till

Läs mer

Økonomi grunden för vår existens.

Økonomi grunden för vår existens. Økonomi grunden för vår existens. Hvens lokala ö ekonomi. Vi har beslutat oss för att inte vara med i lågkonjunkturen. Denna presentation är till för att belysa den verklighet vi lever i idag, så att vi

Läs mer