För ett individ- och målgruppsanpassat boendestöd. Förslag som förtydligar definitioner och innehåll i kommunens boendestöd

Transkript

1 För ett individ- och målgruppsanpassat boendestöd Förslag som förtydligar definitioner och innehåll i kommunens boendestöd Rapport av Marianne Forslund April

2 SAMMANFATTNING Förslag Boendestöd ska ingå i utbudet för följande målgrupper i alla stadsdelar: Personer med psykiska, neurologiska, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar samt autism. Personer med funktionsnedsättningar, vilka skulle kunna bo i ordinärt boende med kvalificerat boendestöd istället för Bostad med särskild service. Personer med boendesocial problematik, det vill säga personer som riskerar vräkning, är hemlösa eller riskerar långvarig utestängning från bostadsmarknaden. Boendestöd kan vara en lämplig insatsform för flera målgrupper inom Individ- och familjeomsorg (IFO), till exempel personer med missbruks- eller försörjningsproblem, nyanlända flyktingar, ungdomar som har bott i familjehem eller på institution. I många stadsdelar finns redan boendestöd eller andra utförarverksamheter för dessa grupper och utifrån stadsdelarnas organisation och boendestödets kapacitet kan det vara en lämplig insatsform, men vi bedömer att det inte är lämpligt att göra en sådan utfästelse för alla stadsdelar i dagsläget. Beslutsprocessen kan brytas ner i olika delar, dels när besluten ska fattas, hur besluten ska utformas, dels vem som ska ha delegation att fatta beslut om boendestöd. När det gäller personer med funktionsnedsättningar behandlas beslutsprocessen i Göteborgs stads riktlinjer för LSS och SOL och inte i denna rapport. Vad gäller personer med boendesocial problematik föreslår vi att boendesekreterarna i alla stadsdelar får samma delegation att fatta beslut om boendestöd som socialsekreterare inom funktionshinderenheterna. För att boendestöd ska kunna verkställas på ett kvalitetssäkrat sätt utifrån individens behov föreslår vi att det i alla stadsdelar finns ett forum för dialog mellan handläggare och utförare. Syftet med boendestöd till personer med boendesocial problematik kan i korthet definieras som insatser vilka syftar till att brukaren ska klara av de krav som ställs i jordbalken på vederbörande som hyresgäst. Det handlar om att förebygga problem, störningar och vräkningar. Syftet med boendestöd för personer med funktionsnedsättning är bredare ställt och handlar om att brukaren ska få stöd och service på flera livsområden, bland annat för att kunna bo kvar i ordinarie bostad. För övriga målgrupper är syftet med boendestödet individuellt utifrån brukarens behov och boendestödjarnas kompetens, det vill säga motiverande insatser i kombination med praktiskt utformad hjälp. Boendestödet kan antingen organiseras som en samlad boendestödsenhet för alla målgrupper eller en separat boendeenhet med boendesekreterare och boendestödjare. För- och nackdelar med de två organisationsmodellerna beskrivs i rapporten (s 20). Vilken organisationsmodell stadsdelen än väljer så kommer en specialisering utifrån olika målgrupper att vara nödvändig. Det innebär att medel till kompetensutveckling bör avsättas. Kostnaderna för förslaget handlar om ökade personalkostnader till boendestödjare i vissa stadsdelar. Vi tror inte att det rör sig om mer än ett par tjänster i varje stadsdel för att kunna inkludera målgruppen med boendesocial problematik. Om övriga målgrupper ska inbegripas bör mer noggranna överväganden göras som beaktar vilka utförargrupper som redan finns i stadsdelen. De ekonomiska 2

3 vinsterna förväntas vara minskade kostnader för köpta boenden och sannolikt även för försörjningsstöd och missbrukarvård. Alla stadsdelar garanterar ett Basutbud Boendestöd enligt ovan. Stadsdelarna föreslås samarbeta när det gäller Specialutbud Boendestöd, vilket kan handla om både särskilda målgrupper, metoder, kompetensutveckling med mera. Vi föreslår att den fortsatta dialogen om Specialutbudet Boendestöd sker inom de regioner som stadsdelarna är uppdelade i. I alla stadsdelar finns boendesekreterare/socialsekreterare med uppdrag att bistå hemlösa och vräkningshotade personer. Boendesekreterare i alla stadsdelar föreslås få delegation att fatta beslut om boendestöd, vilket kommer att ge möjlighet till skyndsamma och flexibla insatser direkt riktade till brukaren i dennes bostad. Ovanstående förslag innebär förändringar i vissa stadsdelar, medan andra stadsdelar redan arbetar på detta sätt. Ett mer långtgående förslag till exempel att alla stadsdelar ska erbjuda boendestöd till samtliga målgrupper är svårare att implementera, då förutsättningarna är så olika. Motivet till att inte göra en utfästelse att boendestöd ska finnas för alla målgrupper i alla stadsdelar är att boendestödet redan står inför stora utmaningar. Några stadsdelar har hittills främst arbetat med psykiskt funktionsnedsatta och föreslås nu vidga målgruppen till fler funktionshindergrupper och till grupper med boendesocial problematik. Implementeringen av vård- och stödsamordning, som är ytterst vikigt för den stora gruppen med psykisk problematik, kommer att kräva resurser och kompetensutveckling. Om boendestödet ska vara kvalitetssäkrat och individanpassat, och om boendestödet ska utföras av personal som har särskild kunskap kring målgruppens behov, bedömer vi att det dagsläget saknas förutsättningar för att erbjuda boendestöd till samtliga målgrupper i samtliga stadsdelar. Detta förslag innebär ett steg på vägen mot ökad enhetlighet i boendestödets innehåll. I och med att stadsdelarna genom detta förslag gör en utfästelse att hjälpa klienten/brukaren att klara de krav som ställs på vederbörande utifrån jordabalken finns en förväntan att fastighetsägare i Göteborg ska vara beredda att upplåta fler lägenheter till denna målgrupp. Det i sin tur kommer att begränsa inflödet i köpta boenden och möjliggöra en ökad utflyttning till ordinarie boenden, vilket innebär en ekonomisk vinst för staden och en mänsklig vinst för personen i fråga. Handlingsplan och fortsatta åtgärder Denna handlingsplan överlämnas i april 2013 till sektorscheferna inom Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder (IFO-FH), som sedan ska ta ställning till förslaget. Förslaget presenteras i Ledningsgruppen för Rätt-boende-projektet i april En kommunikationsplan behöver tas fram för att presentera förslaget i de stadsdelar som inte haft representanter i arbetsgruppen. Sektorscheferna behöver besluta vem som ansvarar för detta. Den fortsatta dialogen om Specialutbud Boendestöd ska ske inom de regioner som stadsdelarna är uppdelade i. Sektorscheferna ska ta initiativ till detta och beslut bör tas när återkoppling ska ske inom sektorschefernas nätverk. En särskild informationsfolder till fastighetsägarna bör tas fram. 3

4 I samband med budgetprocessen ska varje stadsdel ta ställning till organisation och bemanning inom boendestödet, samt eventuella kostnader för kompetensutveckling. Sektorscheferna ansvarar för detta. Förslaget är att ett boendestöd med ovan angivna målgrupper och innehåll ska finnas i alla stadsdelar från och med årsskiftet

5 Innehåll Bakgrund och uppdrag... 6 Bakgrund till uppdraget... 6 Uppdragets formulering... 6 Frågeställningar i uppdraget... 6 Styrgrupp och arbetsgrupp... 7 Förväntningar och syfte... 7 Förväntningar... 7 Syfte... 7 Metod och avgränsningar... 8 Enkät boendesekreterare... 8 Vidtagna kontakter... 8 Rapporter som berör frågeställningen... 8 Definitioner och utgångspunkter... 9 Boendestöd för personer med funktionsnedsättning... 9 Boendestöd för hemlösa och personer som risker att utestängas från bostadsmarknaden Boendestöd för övriga målgrupper Boendestöd: organisation och befattningsbenämningar Boendesekreterarnas roll och uppgift Begrepp gällande boendeformer Redovisning och svar på uppdragets frågor Vilka målgrupper ska kunna få beslut om boendestöd? Vad är skillnaden i boendestöd utifrån jordabalkens mening och individens möjlighet till goda levnadsvillkor? Vad är syftet/målet med att ge boendestöd för olika målgrupper/individer? På vilket sätt (beslutsprocessen) ska stadsdelarna besluta om boendestöd? Vad kan ett boendestöd innehålla och innebära? På vilka sätt kan stadsdelarna samarbeta i fråga om boendestöd? Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av förslaget Ekonomiska konsekvenser Organisatoriska konsekvenser

6 Handlingsplan för fortsatta åtgärder Bilaga 1 Sammanfattning av enkätsvar Bakgrund och uppdrag Bakgrund till uppdraget Det kommunövergripande uppdraget Rätt boende, i rätt tid och till rätt kostnad syftar till att minska antalet personer som lever i hemlöshet i Göteborg. I det uppdraget ingår femton deluppdrag, varav detta är ett. Det här uppdraget har getts till sektorscheferna inom Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder, som i sin tur har överlämnat uppdraget till en styrgrupp där undertecknad är sammankallande och ordförande. Uppdragets formulering Ett väl fungerande och individanpassat boendestöd är i många fall en förutsättning för att ett boende ska fungera och för att tillflödet av lägenheter från fastighetsägare ska säkras. I dagsläget finns en begreppsförvirring om definitioner och innehåll i stödet, vilket organiserats på en rad olika sätt i staden. Fram till idag har boendestöd främst diskuterats för personer med funktionsnedsättning. I andra sammanhang, som till exempel hemlöshetsfrågan, redovisas samma eller liknande behov av stöd i samband med att en del personer utan funktionsnedsättning ska klara ett eget boende. För att säkerställa ett kvalitetssäkrat och individanpassat boendestöd för samtliga målgrupper krävs ett kommunövergripande helhetsgrepp där definitioner och innehåll fastställs. Förutom stödet till individen finns behov av samarbete med fastighetsägare i stadsdelarna för att motverka att hemlöshet uppstår bland deras hyresgäster. I stadsdelarna har ofta en boendesekreterare haft sistnämnda uppgift eller åtminstone till uppgift att hålla kontakt med fastighetsägare. Boendesekreterarnas roll och uppgifter varierar från stadsdel till stadsdel vilket inte ligger i linje med likabehandlingen i staden. Därför måste boendesekreterarnas uppdrag definieras och roll fastställas. Frågeställningar i uppdraget I uppdraget ingår ett antal specifika frågeställningar: Vilka målgrupper ska kunna få beslut om boendestöd? Vad är skillnaden i boendestöd utifrån jordabalkens mening och individens möjlighet till goda levnadsvillkor? Vad är syftet/målet med att ge boendestöd för olika målgrupper/individer? På vilket sätt (beslutsprocessen) ska stadsdelarna besluta om boendestöd? Vad kan ett boendestöd innehålla och vad innebär det? På vilket sätt kan olika stadsdelar samarbeta i fråga om boendestöd? Finns det någon basnivå för ett första beslut om boendestöd för en person? 6

7 Styrgrupp och arbetsgrupp Styrgruppen består av: Områdeschef funktionshinder, boende och personligt stöd, Centrum Områdeschef Bistånd Västa Hisingen Planeringsledare Stadsledningskontoret Planeringsledare Hisingen Arbetsgruppen består av: Enhetschef boendestöd, Västra Hisingen Enhetschef Social Resurs Enhetschef myndighetsutövning Majorna-Linné Enhetschef boendestöd Askim-Frölunda-Högsbo Enhetschef Bostöd och motivationsteam, Lundby Enhetschef boendestöd Angered Enhetschef Vuxenenhet Centrum Lundby, mellanboendeprojekt Marianne Forslund Marie-Louise Larsson Lars Ericsson Charlie Öfverholm Sofie Wassberg Anette Hemfors Tina Johansson, Sonja Skiöld, Karin Jämting Christina Sundh Anette Lidfeldt Lotta Lindholm Styrgruppen har träffats vid tre tillfällen, arbetsgruppen vid två tillfällen och båda grupperna tillsammans vid fyra tillfällen. Förväntningar och syfte Förväntningar I samtal med sektorschefer och med företrädare för fastighetskontoret har undertecknad fått en beskrivning av bakgrunden och förväntningarna på uppdraget. Att erbjuda ett boendestöd som innebär en likabehandling av kommunmedborgare oavsett stadsdel. Att genom lättillgängliga och kvalificerade insatser i form av boendestöd förebygga vräkningar och utestängning från bostadsmarknaden. Att staden ska få tillgång till fler lägenheter i kommunala kontrakt och F100 genom att ge förtydliga vilket stöd som fastigheterna erbjuds från socialtjänsten. Att undvika kostsamma boendeplaceringar för grupper som skulle kunna klara ett ordinärt boende genom att vidga de målgrupper som får tillgång till boendestöd. Syfte I nedanstående bild, som är hämtat från uppdraget Rätt boende, illustreras hur ett utvecklat boendestöd kan vara en förutsättning både för att minska inflödet till köpta boendelösningar och att öka utflödet från köpt boende. 7

8 Metod och avgränsningar Enkät boendesekreterare För att kunna svara på frågorna i uppdraget om boendesekreterarnas roll och uppdrag har en enkät tillställts alla stadsdelar. En workshop har anordnats på stadsledningskontoret i januari 2013, varvid representanter föra alla stadsdelar deltog. En kort sammanfattning finns under punkt 4.6 och en längre redogörelse för enkätsvaren finns i bilaga 1. Vidtagna kontakter Förutom diskussioner i styrgrupp och arbetsgrupp har undertecknat inhämtat synpunkter och uppgifter vid möten med följande personer/grupper Lena Holmlund, sektorschef, som är den som formulerat uppdraget Mikael Chrona, processledare för projektet Rätt Boende vid Fastighetskontoret, Nätverket för områdeschefer för Boende och personligt stöd Maria Orre och Ewa Jerrewing, projektledare för Plattformen ett gemensamt arbetssätt för myndighetsutövningen inom funktionshinderverksamheten i Göteborg stad Gunnel Karolén, områdeschef, som under 2012 genomfört en så kallad GAP-analys utifrån de nationella riktlinjerna för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. med fördjupningsfrågor gällande vad som kan ingå i boendestödet i de olika stadsdelarna och under vilka tider på dygnet Ingvar Jansson, stadsledningskontoret Rapporter som berör frågeställningen Frågan att definiera innehåll i boendestöd är långt ifrån ny och har berörts i en rad rapporter, både i kommunen och på nationell nivå. De viktigaste rapporter som undertecknad tagit del av är följande: PM Boendestöd, Göteborg 2012 Detta PM togs fram av planeringsledarorganisationen i april I denna rapport finns en redogörelse om de tidigare utredningar som berört Boendestöd, både på kommunal nivå och på nationell nivå. Se bilaga 2. I detta PM formulerades frågeställningar som direkt berör detta uppdrag. Rätt boende Göteborg 2012 Innehåller en beskrivning av stadens hemlöshetsarbete och förslag till inledande åtgärder och handlingsplaner för att utveckla arbetet. Göteborgs Stads riktlinjer Insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. I riktlinjerna, som för närvarande revideras, definieras boendestöd. Plan inom Funktionshinderområdet Möjligheter att bo i en ordinär lägenhet med tillgång till stöd och service behöver utvecklas, exempelvis genom boendestöd och personlig assistans. Planeringsorganisationen har i uppdrag att arbeta vidare med att skapa flera boendeformer. 8

9 KF:s budget 2013 I budgeten är det ett prioriterat mål att öka antalet boendeformer för funktionshindrade. Det är mitt hem Vägledning om boende och boendestöd för personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen 2010 Definitioner och utgångspunkter Boendestöd är ett begrepp som framför allt har utvecklats inom ramen för insatser riktade till personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Boendestöd är inte en insatsform enligt LSS och som insats för den enskilde kan boendestöd bara beslutas som en form av bistånd enligt 4 kap.1 SoL. Det finns dock inget formellt eller juridiskt hinder att använda begreppet boendestöd för andra målgrupper. Boendestöd är en insats som den enskilde erbjuds eller ansöker om, och som den enskilde också kan avböja om han eller hon inte vill ta emot insatsen. Insatsen boendestöd är till skillnad mot hemtjänst kostnadsfri för den enskilde. I Göteborg har insatsen boendestöd vuxit i omfattning under det senaste decenniet. I Göteborg är det alltid en insats som erbjuds inom den kommunala organisationen, men i vissa kommuner som tillämpar LOV går det att utifrån socialtjänstens biståndsbeslut få boendestödet utfört av privata vårdgivare. Boendestöd för personer med funktionsnedsättning I Göteborgs kommuns riktlinjer för insatser enligt LSS och bistånd enligt SOL för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, vilka kommer att revideras under 2013, presenteras insatsen boendestöd så här: Insatsen är förbehållen personer med psykiska, intellektuella eller neurologiska funktionsnedsättningar som bor i ordinärt boende eller i bostad med särskild service enligt SoL, och som har behov av ett rehabiliterande/habiliterande stöd av personal med särskild kompetens och kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser i den dagliga livsföringen. Syftet med insatsen är att på ett pedagogiskt sätt ge stöd i syfte att stärka den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring, samt tillgodose den enskildes behov av personlig omvårdnad och praktisk hjälp i hemmet, utifrån livssituation och behov. Insatsen ska vara uttalat rehabiliterande/habiliterande och bidra till att öka den enskildes motivation att leva ett självständigt liv, bryta passivitet och isolering samt ge stöd att komma ut i sociala sammanhang och/eller delta i meningsfull sysselsättning. Personalen ska ha den kompetens som krävs för att utföra insatsen med ett pedagogiskt förhållningssätt. 9

10 Boendestöd ska ses som en samlad insats med både praktisk hjälp och motiverande stöd som kan variera över tid och i omfattning beroende på den enskildes aktuella behov och livssituation. Stödet ska tillgodose den enskildes hela behov av stöd och hjälp i hemmet vilket kan innebära att boendestöd periodvis ges enbart som motiverande stöd till den enskilde att själv genomföra olika aktiviteter i eller utanför hemmet medan det under andra perioder kan handla om att ge omvårdnad och praktisk hjälp. Stödet bör ges av en eller ett fåtal boendestödjare för att skapa kontinuitet och trygghet. Ställningstagande till om boendestöd eller hemtjänst ska beviljas ska grundas på en individuell bedömning av funktionshindret och dess konsekvenser. Man bör också väga in om det krävs särskild kompetens hos personalen för att den enskilde ska få den hjälp han behöver för att uppnå skälig levnadsnivå. Boendestöd för hemlösa och personer som risker att utestängas från bostadsmarknaden I Regeringskansliets rapport 2012: Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden görs en vid beskrivning av målgrupper som kan vara utestängda från bostadsmarknaden: Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som sover i trappuppgångar eller vistas på härbärge. Men de som är hemlösa och utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden är ingen homogen grupp, utan lever under olika mer eller mindre otrygga omständigheter, med mer eller mindre varaktighet. Många hemlösa personer har någon typ av individuell problematik, såsom missbruksproblem, psykisk eller fysisk ohälsa, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter eller relationsproblem. Många står utan bostad på grund av vräkning, vilket kan röra såväl ensamstående som familjer med barn. Andra har svårt att komma in på bostadsmarknaden enbart på grund av att de inte har några tidigare boendereferenser eller en låg inkomst många hyresvärdar godtar exempelvis inte försörjningsstöd som inkomstkälla. Därmed är ett stort antal människor hänvisade till kommunernas speciella utbud av boendelösningar: bostäder som hyrs ut i andra hand, och som ofta är förknippade med särskilda villkor eller regler. Unga vuxna och utrikes födda personer är grupper som ökar bland dem som räknas som hemlösa. Det råder dessutom stor brist på bostäder i många kommuner. I ovanstående rapport används begreppet boendestöd. Det nämns som en lämplig insats vid sidan om personligt ombud, hyresrådgivning, budget- och skuldrådgivning, ekonomiskt bistånd, missbruksbehandling och god man/förvaltare för att förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Boendestöd för övriga målgrupper I PM Boendestöd 2012 från Planeringsorganisationen för funktionshinder i Göteborg räknas följande målgrupper upp, som potentiella mottagare av insatsen boendestöd: 10

11 Personer med sociala problem. Personer med psykisk ohälsa Personer med psykisk funktionsnedsättning Personer med autism/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Personer med intellektuella funktionsnedsättningar Det är värt att notera att gruppen med neurologiska funktionshinder inte tas med i PM Boendestöd 2012, trots att de räknas upp i riktlinjerna. I Plan inom funktionshinderområdet anges dessutom att boendestöd bör utvecklas för: Personer med funktionsnedsättning som ett alternativ till Bostad med särskild service, BmSS Många personer med funktionsnedsättning önskar och klarar av att bo i det ordinarie bostadsbeståndet, där behov av stöd och service kan tillhandahållas genom personlig assistans, hemtjänst, boendestöd mm. I Göteborg råder idag brist på bostäder för alla. Detta medför att en del personer med funktionsnedsättning som skulle kunna klara ett ordinärt boende istället ansöker om bostad med särskild service. Enbart tillgång till lägenheter är inte tillräckligt för att personer ska klara ett boende i vanliga lägenheter som ett alternativ till BmSS. En förutsättning är också att stödet i bostaden (exempelvis boendestöd) fungerar och att det finns möjligheter till sysselsättning och gemenskap. Boendestödet är idag ojämnt utbyggt i staden och finns inte på kvällar, nätter och helger i samtliga stadsdelsförvaltningar. Av ovanstående målgrupper är personer med social problematik mest omfattande och svårast att avgränsa. En sådan definition blir mycket bred, den innehåller både barn, ungdomar, familjer och vuxna personer med olika behov och problem. Det finns många olika utförargrupper inom kommunen, förutom boendestöd, som riktas till grupper med social problematik. De grupper inom IFO som oftast nämnts som mottagare av just insatsen boendestöd är vuxna och familjer med boendesocial problematik, personer med missbruksrelaterade problem och nyanlända familjer. Vidare aktualiseras ofta barnfamiljer med social problematik där en förälder också har viss funktionsnedsättning, utan att omfattas av kriterierna i Göteborgs stads riktlinjer för insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för barn, ungdomar, och vuxna med funktionsnedsättning. Boendestöd: organisation och befattningsbenämningar Insatsen boendestöd organiseras idag inom stadsdelarnas sektorer för Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder. Det finns även boendestödjare inom Social Resursförvaltning kopplade till boendeformer som referensboenden och träningsboenden riktade främst till personer med missbruksproblematik. Boendestöd finns också som en insats från externa leverantörer i samband med köp av boendelösningar, men det är inget som berörs i denna rapport. Enligt det lokala kollektivavtalet ska boendestödjare ha befattningsbenämningen stödassistenter, alternativt stödpedagoger om de uppfyller vissa kompetenskrav och/eller har särskilda uppgifter. Det förekommer dock att boendestödjare inom IFO har befattningen behandlingsassistenter. Även inom Social resurs är de som utför boendestöd behandlingsassistenter. Det finns inget krav att stödassistenter i stadsdelarnas boendestöd ska ha högskoleutbildning, men många stadsdelar eftersträvar att uppnå en viss andel högskoleutbildade. 11

12 Boendesekreterarnas roll och uppgift I uppdraget ingår att definiera boendesekreterarnas roll och uppgift. Boendesekreterarna kan i korthet definieras som socialsekreterare inom stadsdelarna med ansvar att samordna de boendesociala insatserna. En särskild enkät har genomförts, vilken redovisas i bilaga1. Befattningar som boendesekreterare finns i alla stadsdelar. Uppgifterna är samordning av det vräkningsförebyggande arbetet, att vara kontaktperson mot fastighetsägare och fastighetskontoret, att följa upp störningar, hantering av hyresskulder, hantering av de kommunala kontrakten samt en konsultativ roll gentemot andra handläggare och enheter i förvaltningen. Boendesekreterare i vissa stadsdelar har dessutom specialuppgifter kopplade till rollen. Flertalet upplever sig tyngda av administrativa uppgifter och alla tror att lättillgängliga insatser i form av boendesocialt stöd skulle vara gynnsamt både för att undvika vräkningar och för att spara pengar. I tre stadsdelar finns detta i dag. I övriga stadsdelar förefaller det vara så att boendesekreterarna inte har delegation på att fatta beslut om boendestöd utan måste gå via funktionshinderenhetens socialsekreterare. Om boendestöd ska kunna bli en lättlillgänglig och flexibel insats som sätts in direkt vid störningar behöver boendesekreterarna få delegation på beslut om boendestöd, eventuellt begränsat till en viss omfattning. Begrepp gällande boendeformer En av målsättningarna med detta uppdrag är att minska kommunens kostnader för kollektiva boendelösningar genom ett utökat boendestöd. Ett problem är att de begrepp som används för såväl kollektiva boenden som lägenhetsboenden är förvirrande. För personer med hemlöshetsproblematik och missbruksrelaterade problem används akutboenden, stödboenden, träningsboenden, referensboenden mm. Inom funktionshinderområdet finns bland annat Bostad med särskild Service (BMSS), permanentboenden, korttidsboenden och F 100-lägenheter. För barn, unga och vuxna köps behandlingsplatser i Hem för vård eller boende, HVB, eller genom SIS, Statens institutionsstyrelse. Olika boendeformer kan vara mer eller mindre kollektiva i sin utformning. Ibland förekommer satellitlägenheter kopplade till BmSS, HVB eller andra kollektiva boenden. Referensboenden och träningslägenheter är ofta vanliga lägenheter med stödinsatser från personal. Ett kommunalt kontrakt innebär att fastighetskontoret tecknar hyresavtal med fastighetsägaren och den enskilde får ett andrahandskontrakt för att på sikt kunna ta över hyresavtalet. Grunden för detta är ett samarbetsavtal mellan bostadsmarknadens parter i Göteborg, där fastighetsägare förbinder sig att ställa lägenheter till fastighetskontorets förfogande. Till förvirringen bidrar de indelningar och definitioner som används i samband med upphandling enligt LOU och de begrepp som används i Socialstyrelsens tillståndsgivning. Många boenden köps av externa leverantörer och Social Resursförvaltning, medan andra finns inom stadsdelsnämndernas eget utbud av resurser. Vissa stadsdelar har egna jourlägenheter. Olika villkor är förknippade med olika boendeformer, till exempel villkor för betalning av hyra, egenavgifter, och utformningen av stödet från personal. För både brukaren, socialsekreteraren och den som ansvarar för ekonomisk uppföljning är detta en snårskog. 12

13 När det gäller detta uppdrag drar vi en gräns mellan å ena sidan ordinarie bostad och å andra sidan övriga kollektiva boendeformer oberoende av benämning. Målet med ett utvecklat boendestöd är att fler personer på sikt ska kunna bo ordinarie bostad, i en egen lägenhet med eget kontrakt. Redovisning och svar på uppdragets frågor Vilka målgrupper ska kunna få beslut om boendestöd? Uppdraget är formulerat enligt följande: I uppdraget ingår att säkerställa ett kvalitetssäkrat och individanpassat boendestöd för samtliga målgrupper. I dagsläget är boendestödet organiserat på olika sätt i stadsdelarna. I en stadsdel, Västra Hisingen, är boendestödet organiserat i en stor utförarorganisation med ett femtiotal medarbetare, som i princip tar emot alla målgrupper. I några stadsdelar; Angered och Östra Göteborg, finns boendestöd i två separata enheter, en för boendesociala frågor, en för personer med funktionsnedsättning. I flertalet stadsdelar är insatsen boendestödet främst riktat till personer med funktionsnedsättning även om övriga målgrupper kan förekomma i begränsad omfattning - och utvecklingsarbetet har framför allt gällt personer med psykisk funktionsnedsättning. Vilka målgrupper som ska kunna erbjudas insatsen boendestöd har varit den största knäckfrågan i uppdraget. Det finns svårigheter att erbjuda ett kvalitetssäkrat boendestöd om målgruppen blir alltför vid. Utmaningarna handlar om både metodik, kompetens, nätverk och organisation. Om vi skapar förutsättningar för en lättillgänglig och flexibel insats, vilket är av största vikt för att till exempel kunna undvika vräkningar, blir det synnerligen viktigt att tydliggöra kärnan i boendestödets arbetssätt och bedöma för vilka målgrupper och i vilka livssituationer som andra insatser faktiskt är lämpligare. Arbetsgrupp och styrgrupp har stannat vid ett förslag där boendestöd ska ingå i utbudet för vissa målgrupper i alla stadsdelar. Dessa målgrupper anges med blått i bilden på nästa sida. Vi menar att boendestöd dessutom kan vara en lämplig insatsform för övriga målgrupper inom IFO och Funktionshinder. Dessa målgrupper anges med rosa i bilden. De målgrupper som anges nedan är givetvis inte klart åtskilda. Det finns barnfamiljer som riskerar att bli vräkta eller saknar boende, det finns personer som både missbrukar, har försörjningsstöd och uppvisar psykisk ohälsa. Bilden avser att illustrera en tankegång där handläggaren utifrån behovet i det enskilda fallet tar ställning till utförarverksamhet. När valet stannar på boendestöd ska det vara för att innehållet i boendestöd bäst motsvarar individens behov. Motivet till att inte göra en utfästelse att boendestöd ska finnas för alla målgrupper i alla stadsdelar är att boendestödet redan står inför stora utmaningar. Några stadsdelar har hittills främst arbetat med psykiskt funktionsnedsatta och föreslås nu vidga målgruppen till fler funktionshindergrupper och till grupper med boendesocial problematik. Implementeringen av vård- och stödsamordning, som är ytterligt vikigt för den stora gruppen med psykisk problematik, kommer att kräva resurser och kompetensutveckling. Om boendestödet ska vara kvalitetssäkrat och individanpassat, och om boendestödet ska utföras av personal som har särskild kunskap kring målgruppens behov, bedömer vi att det dagsläget saknas förutsättningar för att erbjuda boendestöd till samtliga målgrupper i samtliga stadsdelar. 13

14 Bedömning av lämplig insatsform Några olika målgrupper Individuell bedömning av behov, syfte och mål med insatsen Hemtjänst, resursteam, andra utförargrupper inom stadsdelen Boendestödets innehåll och kompetens Hemsjukvård, köpt vård, annan huvudmans ansvar Barn, barnfamiljer och ungdomar med i huvudsak sociala problem Ungdomar/vuxna med beroendeproblem Personer med försörjningsproblem Personer med boendesocial problematik Personer som är nyanlända Personer med psykisk funktionsnedsättning Personer med intellektuell funktionsnedsättning Personer m neurologisk funktionsnedsättning. Personer med autism och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Boendestöd som ett alternativ till BmSS Personer med fysisk funktionsnedsättning Vad är skillnaden i boendestöd utifrån jordabalkens mening och individens möjlighet till goda levnadsvillkor? Själva begreppet boendestöd finns inte i jordabalken. Däremot finns begreppet i olika rapporter om vräkningsförebyggande arbete. I jordabalken är det strikt reglerat vilka krav som ställs på en hyresgäst: att betala hyra, inte uppträda störande, vårda lägenheten, inte hyra ut lägenheten utan tillstånd och att inte upplåta lägenheten till otillåten eller brottslig verksamhet. Om detta inte sköts kan rätten till lägenheten förverkas. Vid försenad hyresinbetalning, vid störningar i boendet och vid risk för vräkning ska socialnämnden underrättas. Hyresgästen och socialtjänsten får alltså en frist för att hitta en lösning så att hyresgästen kan bo kvar. Kommunerna har ett stort ansvar för det vräkningsförebyggande arbetet. I den nationella hemlöshetssamordnarens rapport 2012 nämns boendestöd som till exempel på insatser som kan ha en vräkningsförebyggande effekt. I samtliga stadsdelar i Göteborg finns tjänster som boendesekreterare, vilka har ansvar för samordningen av det vräkningsförebyggande arbetet. 14

15 Boendestöd kopplat till individens möjlighet till goda levnadsvillkor Begreppet goda levnadsvillkor är hämtat ur LSS, Lagen om stöd och Service till vissa funktionshindrade. I Socialtjänstlagen används istället begreppet skälig levnadsnivå. Begreppet boendestöd finns inte i vare sig LSS eller Socialtjänstlagen. Boendestöd är en insatsform som erbjuds enligt Socialtjänstlagen och som inte är begränsad till en viss målgrupp. 4 kap 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). 4 kap 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. Boendestöd kopplat till goda levnadsvillkor gäller personer som ingår i LSS personkretsar. LSSkommittén gjorde följande bedömning: LSS ger inte det regelbundna vardagsstöd i ordinärt boende som många i lagens personkrets behöver. Lagens starka betoning på stöd- och serviceinsatser som inkluderar boende med särskild service är inte helt i takt med en utveckling som innebär att särskilt alltfler yngre personer efterfrågar ett ordinärt boende med tillgång till stöd och service även om de inte har rätt till personlig assistans. Vad är syftet/målet med att ge boendestöd för olika målgrupper/individer? Ovanstående frågeställning är mycket omfattande och är dessutom kopplad till fråga 5.5 nedan: Vad ska boendestöd innehålla och vad innebär det? Vi har tolkat det så att fråga 5.3 handlar om varför boendestödet erbjuds och fråga 5.5 handlar om hur det går till när stödet utförs, d v s vad boendestödjaren gör. Det bör beaktas att många målgrupper inte kan särskiljas. Detta gäller i synnerhet personer med samsjuklighet och psykisk ohälsa som ofta återfinns inom båda målgrupperna. Syftet med boendestöd till personer med boendesocial problematik kan i korthet definieras som insatser som syftar till att brukaren ska klara av de krav som ställs på vederbörande som hyresgäst, i enlighet med jordabalken. Det handlar om att förebygga problem, störningar och vräkningar. Att brukaren ska få behålla eller överta hyreskontrakt Att brukaren ska sköta hyresinbetalningar Att förebygga problem, störningar och i sista hand vräkningar Att brukaren ska hålla ordning i lägenheten Att brukaren inte ska ådra sig klagomål från grannar Att brukaren ska få stöd att återetablera sig på bostadsmarknaden efter en vräkning, institutionsvistelse e d som inneburit att han/hon förlorat sitt hyreskontrakt. 15

16 Syftet med boendestöd för personer med funktionsnedsättning är bredare och handlar om att brukaren ska få stöd och service på fler livsområden för att kunna bo kvar i ordinarie bostad. (Ibland förekommer boendestöd som en tilläggsinsats för personer i BmSS enligt SoL, men det berörs inte i denna rapport.) I Göteborgs stads riktlinjer för insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL formuleras syftet med boendestöd på följande sätt: Att på ett pedagogiskt sätt stärka den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring, samt tillgodose den enskildes behov av personlig omvårdnad och praktisk hjälp i hemmet, utifrån livssituation och behov. Insatsen ska vara uttalat rehabiliterande/habiliterande och bidra till att öka den enskildes motivation att leva ett självständigt liv, bryta passivitet och isolering samt ge stöd att komma ut i sociala sammanhang och/eller delta i meningsfull sysselsättning. Stödet ska tillgodose den enskildes hela behov av stöd och hjälp i hemmet vilket kan innebära att boendestöd periodvis ges enbart som motiverande stöd till den enskilde att själv genomföra olika aktiviteter i eller utanför hemmet medan det under andra perioder kan handla om att ge omvårdnad och praktisk hjälp. När det kommer till syftet med boendestöd för övriga målgrupper så är övriga målgrupper ett mycket vitt begrepp och kan innefatta allt från barn, barnfamiljer, ungdomar till vuxna som har behov av omfattande stöd i vardagen. En grupp som nämnts är nyanlända flyktingar, som behöver kunskap för att kunna klara sitt boende i Sverige och stöd för att ta sig fram i samhället, kontakta olika myndigheter osv. En annan grupp är ungdomar som bott i familjehem eller behandlingshem och saknar vuxenstöd när de får en egen bostad. Boendestöd kan vara en adekvat insatsform för många målgrupper. Men det finns även andra utförarenheter riktade till olika målgrupper i stadsdelarna. För att ta ställning till om just boendestöd är rätt insats krävs dels en individuell bedömning av behoven i det enskilda fallet, dels en inventering av andra utförargrupper i stadsdelen, dels god kunskap om vad boendestöd egentligen innehåller. Se avsnitt 5.5. På vilket sätt (beslutsprocessen) ska stadsdelarna besluta om boendestöd? Allmänt om beslutsprocessen Frågan kan brytas ner i olika delar, dels när besluten ska fattas, hur besluten ska utformas, dels vem som ska ha delegation att fatta beslut om boendestöd. Många av de synpunkter som framkommit är likartade, men det finns också skillnader mellan beställarnas perspektiv boendesekreterarna - och utförarnas perspektiv enhetschefer inom boendestödet. Vi har inte gått in på själva utrednings- och bedömningsprocessen, d v s vilka intyg som handläggarna ska inhämta och vilka eventuella bedömningsinstrument som ska användas som beslutsunderlag. Inte heller har vi särskilt gått in på brukarens möjlighet till inflytande under utredningen och beslutsprocessen. 16

17 I vilket skede ska besluten fattas I några stadsdelar tillämpas dialogmöten mellan beställarna och utförarenheterna innan beslutet formuleras. I vissa fall får brukaren samtycka till insatsen innan man väljer utförare. Detta sker innan beslutets innehåll och omfattning formuleras och läggs in i Treserva IT-stödet Treserva kräver att insatserna plockas upp och verkställs för att de ska räknas in i den statistik som ligger till grund för bedömning av volymer och resurstilldelning. Det är inte möjligt för utförare att vara med under en kartläggningsfas och få detta tillgodoräknat som en insats i Treserva, vilket kan vara viktigt om stadsdelen tillämpar en prestationsersättningsmodell. I dessa fall måste ett tidsbegränsat beslut fattas. Beslutens utformning I Göteborgs stads riktlinjer för insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL finns följande formulering om beslutens utformning: Beslut om boendestöd ska innehålla uppgifter om vad stödet ska omfatta men behöver inte anges i antal timmar. I genomförandeplanen ska uppgifter om både beräknad tidsåtgång och vad stödet ska innehålla finnas med. Beslut fattas enligt 4 kap.1 SoL. Insatsen är kostnadsfri för den enskilde. Ställningstagande till om boendestöd eller hemtjänst ska beviljas ska grundas på en individuell bedömning av funktionshindret och dess konsekvenser. Man bör också väga in om det krävs särskild kompetens hos personalen för att den enskilde ska få den hjälp han behöver för att uppnå skälig levnadsnivå. Riktlinjerna ovan avser personer med funktionsnedsättning. Huruvida samma regler ska gälla för boendestöd till övriga målgrupper är en öppen fråga. Beslut i timmar är tydligare för brukaren och ger ökat tydlighet inför resurstilldelning till verksamheten. Beslut i tillfällen ger vidare ramar att anpassa insatserna flexibelt efter brukarens behov och förändringar över tid. Beslutsformuleringen är viktig och bör kopplas till en tydlig uppdragsbeskrivning som kan ligga till grund för genomförandeplan och målsättningar. Vem ska få fatta beslut om boendestöd? Vem som idag får fatta beslut om boendestöd skiljer sig mellan stadsdelarna. Frågan handlar om delegation, organisation och det nuvarande boendestödets inriktning och målgrupper. Socialsekreterare inom Funktionshinderenheter har som regel alltid delegation att fatta beslut om boendestöd, åtminstone upp till ett visst antal timmar. I tre stadsdelar har även boendesekreterarna rätt att fatta beslut om boendestöd för personer med boendesocial problematik. I en stadsdel (Västra Hisingen) har alla socialsekreterare inom myndighetsutövning möjlighet att fatta beslut om boendestöd till alla målgrupper. Utförarenheten är dessutom organiserad inom samma område som handläggarna, Bistånd och service. I flera stadsdelar måste handläggare inom Barn- och Ungdom, Vuxenenheten och Försörjningsstöd gå via Funktionshinderenheten för att få tillgång till Boendestöd. Detta kan 17

18 innebära komplikationer i statistikredovisningen, då de redovisas som boendestöd för personer med funktionshinder. Vi föreslår att boendestöd ska vara en möjlig insatsform för personer med boendesocial problematik. För att det ska kunna vara en flexibel och lättillgänglig insats föreslår vi att boendesekreterarna får delegation att fatta beslut om boendestöd. Delegationen kan i vissa stadsdelar begränsas till ett visst antal timmar och/eller en viss tidsperiod. Beställarperspektiv på beslutsprocessen De beställare som kommit till tals i utredningen är några enhetschefer inom myndighetsutövning samt representanter för alla boendesekreterare i staden. Gemensamt för beställarna är att de önskar ett flexibelt och lättillgängligt boendestöd. Beslutsprocesserna måste kunna förenklas i de ärenden där det brådskar med en insats och tiden från beslut till verkställighet bör förkortas. Beställarna vill dessutom inte bli avvisade eller bollas hit och dit. De boendesekreterare som deltog i en workshop uttryckte att de önskade egen delegation på att fatta beslut om boendestöd. I ett vräkningsärende är det av yttersta vikt att insatsen boendestöd kan komma i gång skyndsamt. Boendestödet är ett komplement till boendesekreterarna - en förlängd arm. Beställarna har ibland otillräcklig kunskap om brukarens livssituation för att kunna avgöra hur omfattande insatser som krävs. Det har diskuterats om boendestödet skulle kunna kopplas in i ett tidigt skede, innan beslutet är formulerat, för att bistå handläggaren med en kartläggning av brukarens behov och förmåga och bedöma hur omfattande insatser som krävs. Ett alternativ är att fatta ett tidsbegränsat beslut för de första månaderna varefter man tar ställning till den fortsatta omfattningen. Detta är frågor som har kopplingar till rättssäkerhet - vad är en utredning och vad är ett överklagningsbart beslut? Vidare väcker det frågor om statistik, registrering i Treserva, resurstilldelning med mera. Utförarperspektiv på beslutsprocessen Enhetscheferna inom boendestöd ser att boendestöd kan vara en lämplig och verkningsfull insats för många målgrupper. Boendestöd har utvecklats till en kvalificerad insats och de kunskaper som boendestödjarna tillägnat sig kan generaliseras och appliceras på många målgrupper. Boendestödets omfattning kan variera kraftigt från några timmar i månaden till insatser i princip varje dag. När det gäller målgruppen funktionsnedsatta pågår insatserna ofta under lång tid, ibland flera år eller hela livet. När boendestöd blir aktuellt för personer som bott i Bostad med Särskild Service eller kollektivt boende, krävs troligen omfattande insatser, initialt flera gånger om dagen. Gruppen med boendesocial problematik förväntas ha större förutsättningar att utveckla egen förmåga och klara sig utan boendestöd på sikt. För utförarcheferna är det viktigt att ekonomiska och organisatoriska problem beaktas. En aspekt skulle kunna betraktas som bemanning och logistik. För att kunna verkställa insatsen skyndsamt och arbeta flexibelt med till exempel korta, intensiva punktinsatser, måste det finnas tillgång till personal med olika slag av kompetens. Just nu pågår ett intensivt arbete med att införa Optimerad bemanning, kringtid kortas ner och personalens scheman fastställs för veckor i taget. Ett viktigt krav för ett kvalificerat boendestöd är att det ska vara kontinuitet i utförandet, vilket kan krocka med ovanstående. 18

19 En fråga som kommit upp i utredningen är om utförarcheferna ska kunna säga nej till brukare under vissa omständigheter, till exempel då man anser att boendestöd inte är rätt insats. En risk med detta är att utförarna påverkar myndighetsutövning, likabehandling och därmed rättssäkerhet. Men å andra sidan förutsätter ett flexibelt boendestöd att det finns en bra dialog och ett förtroendefullt samarbete mellan beställare och utförare. Benägenheten till flexibilitet kan vara kopplat till möjligheten att kunna säga nej om man det faktiskt inte går att organisera insatsen på ett kvalitetssäkrat sätt för den enskilde brukaren. Vad kan ett boendestöd innehålla och innebära? Följande ger i korthet svar på frågan vad som karaktäriserar boendestöd och vad som gör att metoden efterfrågas för många olika målgrupper: - Innehåll både socialt/psykologiskt stöd och praktisk service/omvårdnad för att ge brukaren stöd att få ett bra vardagsliv. - Arenan insatser i bostaden samt aktiviteter utanför bostaden. - Pedagogiskt och motiverande arbetssätt i syfte att utveckla brukarens egen förmåga. - Kontinuitet och relationsbyggande en hög grad av kontinuitet är nödvändig för att bygga upp den relation och den tillit som är nödvändig för att insatsen ska bli verkningsfull. - Insatsen utförs av personal med kompetens rörande målgruppens behov. - En målinriktad och planerad insats där boendestödjaren får möjlighet till dokumentation, uppföljning, reflektionstid och planering av fortsatta aktiviteter. Stödet bygger alltid på brukarens delaktighet och är individuellt utformat. Boendestödjaren och brukaren gör utifrån uppdragsbeskrivningen upp en genomförandeplan. I planen framgår vilket behov av stöd brukaren har samt vilka mål man vill uppnå. Planen följs sedan upp kontinuerligt. Innehållet i boendestödet kan vara mycket mångfacetterat. Man brukar säga att boendestödjare ska arbeta med händerna på ryggen och motivera brukaren till att utveckla egna färdigheter. I insatserna ingår att handleda, stödja, träna, lära ut och komma överens om målsättningar för utveckling framåt. Brukaren kan behöva träna sina färdigheter när det gäller praktiska frågor såsom matlagning, tvätt, städning, personlig hygien och att ta sin medicin, men också att sköta sin ekonomi, bryta isolering, stärka självtilliten, våga ta kontakter med läkare och myndigheter och komma igång med någon fritidsaktivitet eller sysselsättning. Boendestödjaren ska vara beredd att själv ge praktiskt stöd och utföra personliga omvårdnadsinsatser när så behövs. Detta ingår i definitionen av boendestöd, men det förekommer i vissa stadsdelar att delar av den praktiska omvårdnaden utförs av hemtjänsten för personer under 65 år. Brukaren har ofta andra pågående insatser från kommunen, sjukvården eller andra myndigheter. Boendestödjaren behöver därför ett nära samarbete med de anhöriga, psykiatrin, god man eller en daglig verksamhet för att stödja brukarens utveckling. När boendestödet omfattar även personer med boendesocial problematik blir kontakter med hyresvärdar, kronofogdemyndighet, tillfälliga boenden med mera viktiga. Vad ska boendestödet innehålla utifrån ett brukarperspektiv? 19

20 För de flesta personer torde det individuellt utformade boendestödet som ges i brukarens egen bostad, med stöd på många olika livsområden och med hög delaktighet i planeringen, upplevas som ett värdefullt stöd i vardagen. Insatsen beviljas enligt SoL och är helt frivillig. Det krävs dock fingertoppskänsla av boendestödjaren för att kunna bidra till stöd och förändring och samtidigt respektera brukarens revir och integritet. Att kunna stödja personer så att de kan bo kvar i sitt ordinarie hem ligger i linje med lagens intentioner om normalisering och stöd till enskilda att bo kvar i sin vardagsmiljö. För brukaren ökar kontinuiteten om boendestödet är en tydligt sammanhållen insats med både praktiskt stöd och omvårdande insatser. Detta innebär också högre rättsäkerhet i utförandet, då man undviker flera olika utförarenheter, vilket är till gagn för brukaren. En risk med förslaget att utvidga boendestödets målgrupp är dock att utvecklingsarbetet gällande personer med psykisk funktionsnedsättning kan tappa fart. Vilken kompetens krävs för att utföra boendestöd? I Göteborgs stads riktlinjer för insatser LSS och bistånd enligt SoL för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning anges att i valet mellan hemtjänst och boendestöd ska vägas in om det krävs särskild kompetens hos personalen för att den enskilde ska få den hjälp han behöver för att uppnå skälig levnadsnivå. Att definiera den särskilda kompetensen är således viktigt. Särskild kompetens kan rent allmänt innebära: En viss utbildning eller examen. Kunskap om en viss målgrupp. Kunskap om särskilda metoder. Av de som idag är anställda som stödassistenter inom boendestödet har viss högskoleutbildning, till exempel som socialpedagoger, specialpedagoger, medan andra är mentalvårdare, har omvårdnadsutbildning eller KY-utbildning. Arbetet som boendestödjare ligger i en annan lönebox än personal inom hemtjänst, men det finns inget formellt krav på högskoleutbildning för alla boendestödjare. Vissa medarbetare inom boendestödet har befattningen stödpedagoger. De har högskoleutbildning eller KY-utbildning och det ska i princip vara förenat med ett särskilt uppdrag eller särskilt ansvar. Någon stadsdel har anställt en arbetsterapeut inom boendestödet, som kan föreslå metoder, arbetssätt och eventuella hjälpmedel som ett led till självständighet. På Social Resursförvaltning har merparten av de som arbetar med boendestöd socionomutbildning. Det är då särskilt viktigt att den personal som rekryteras är införstådda med att det ingår praktiska uppgifter. Arbetsgruppen har kommit fram till att det optimalt skulle finnas olika kompetens företrädda inom gruppen boendestödjare: - Kunskap om olika funktionsnedsättningar, allt ifrån intellektuella, psykiska, neurologiska till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kunskap om missbruk, nedtrappning, återfall, epilepsi, hur ser man om någon är påtänd? - Omvårdnad, kännedom om lyft, hjälpmedel, även kognitiva. 20