Plan för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning och funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige , 51

Transkript

1 Plan för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning och funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige , 51

2 Sida 1 av 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar organisationer 2 Begreppsförklaringar 3 Hur har vi gått till väga? 4 Bakgrund 5 Planens uppbyggnad 6 Kommunens mål 7 Mänskliga rättigheter i fokus 8 Organisation och uppgiftsfördelning 9 Stöd och service en förutsättning 11 Mål/resultat som ska uppnås 12 Åtgärdsbilaga 23 FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning återfinns bland annat på följande webbplatser: eller På finns utförlig information bland annat om nationella styrdokument och regeringens funktionshinderspolitik. Här finns också information om FN-konventionen och hur man kan arbeta med den på lokal nivå.

3 Sida 2 av 24 Organisationer och föreningar förkortningar Afasiförbundet De handikappades riksförbund Demensföreningen Handikapporganisationernas samarbetsorgan Hjärt- och lungsjukas förening Hörselskadades riksförbund Neurologiskt handikappades riksförbund Pensionärernas riksorganisation Psoriasisförbundet Reumatikerna i Storuman Riksförbundet för mag- och tarmsjuka Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar Svenska diabetesförbundet Svenska epilepsiförbundet Svenska kommunalpensionärernas förbund Sveriges pensionärsförening Synskadades riksförbund AFASI DHR DF HSO HLF HRF NHR PRO PSO R RMT RBU SD SEF SKPF SPF SRF

4 Sida 3 av 24 Begreppsförklaringar Socialstyrelsens terminologiråd har 2007 tagit beslut om revidering av termerna funktionsnedsättning och handikapp. Funktionsnedsättning och funktionshinder är inte längre synonymer, funktionshinder blir en egen term och handikapp utgår. I detta dokument används därför följande centrala definitioner: Funktionsnedsättning Funktionshinder Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga Begränsning som en funktionsnedsättning innebär i förhållande till omgivningen Utöver detta finns anledning att förklara följande begrepp i denna plan: Huvuddokument Åtgärdsbilaga FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Strategi för funktionshinders-politiken Planens viktigaste dokument, där bland annat mål och organisation beskrivs Bilaga till huvuddokumentet i vilken exempel på åtgärder och förhållanden redovisas som kan följas upp Konvention som Sverige anslutit sig till Konventionen fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen består av ett antal artiklar där detta beskrivs. Regeringen har presenterat en strategi för genomförande av funktionshinders-politiken i Sverige under Syftet är att presentera politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande 5 åren.

5 Sida 4 av 24 HUR HAR VI GÅTT TILL VÄGA? Denna plan är en revidering av den handikappolitiska plan som fastställts för perioden Handikapp- och pensionärsrådet beslutade att tillsätta en arbetsgrupp för att praktiskt utarbeta ett underlag till en ny plan. I gruppen har följande personer ingått: Karin Malmfjord, Tage Lundin Bo Grubbström Ove Tellström Stina Jonsson Lennart Nilsson Ordf. Storumans kommun HSO HSO SPF Storumans kommun Storumans kommun Gruppen har under arbetet haft följande sammanträden: , , , Vid gruppens sammanträde diskuterades särskilt skrivelser från funktionshindersrörelsen. För att få en grund för det fortsatta arbetet anordnade kommunen tillsammans med HSO en utbildningsdag med Maryanne Rönnersten från HSO i Stockholm med rubriken Agenda 50. Utbildningsdagen som genomfördes den 23 augusti 2011 på Folkets Hus i Storuman deltog ett 40-tal politiker, tjänstemän som representanter för funktionshindersrörelsen. Kommunstyrelsen har därefter, , fattat ett inriktningsbeslut om strukturen för ett nytt handikappolitiskt plan. Arbetsgruppens ordförande Karin Malmfjord och Lennart Nilsson från Storumans kommun var inbjudna till HSO:s samrådsgrupp för att lämna information och föra dialog om det pågående arbetet. Inför Pensionärs- och Handikapprådets sammanträde presenterade kommunen ett arbetsmaterial. Detta material har därefter bearbetats av företrädare för funktionshindersrörelsen bland annat i ordförandekonferenser med representanter för samtliga föreningar inom HSO. Handikapprådet har under perioden haft följande sammanträden: och Vid båda dessa sammanträden har det pågående arbetet med översyn av det handikappolitiska programmet varit föremål för information och diskussion.

6 Sida 5 av 24 I februari 2012 tog kommunen initiativ till ett nytt möte i arbetsgruppen. Därefter har gruppen vid ett sammanträde diskuterat det arbetsmaterial som tidigare utarbetats. Materialet har därefter justerats, kompletterats och omarbetats utifrån de synpunkter som inkommit. Arbetsgruppens ordförande Karin Malmfjord har varit inbjuden till PRO och där lämnat information om det pågående arbetet. Planen skickades ut på remiss under tiden till och med Arbetsgruppen konstaterade vid ett möte att sjutton remissvar inkommit och ett förslag utarbetades till Handikapprådet. Vid ett möte i oktober godkändes i allt väsentligt lagda förslag. Vissa negativa synpunkter har dock funnits men dessa har hanterats på koncernnivå i särskild ordning. BAKGRUND I januari 2009 trädde Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. I artikel för artikel beskrivs vilka åtgärder som behövs för att människor med funktionsnedsättning ska få sina ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter tillgodosedda. Syftet med konventionen är att människor med funktionsnedsättning ska uppnå full jämlikhet och delaktighet i samhället. Funktionsnedsättning är något relativt som varierar alltefter samhällets och miljöns anpassning till individen. Definitionen innebär också att samhällets åtgärder i första hand ska inriktas mot att anpassa miljön till människornas verkliga förutsättningar, vilket innebär att de individuellt inriktade åtgärderna i ett längre perspektiv ska minska. En plan som formulerar och lägger fast kommunens insatser för personer med funktionsnedsättning ska vara en naturlig del i och alltid vägas in i hela den kommunala planeringen. I planen lyfts fram de åtgärder som behöver vidtas inom kommunens olika verksamheter för att utforma samhället så att man så långt som möjligt tillgodoser behov hos personer med olika former av funktionsnedsättning. För att detta ska kunna ske på ett effektivt sätt ska denna plan därför betraktas som ett viktigt styrdokument i nämndernas, kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges budget- och planeringsarbete. Planen ska kopplas mot nämndernas verksamhetsplaner och uppföljning ska ske i samband med verksamhetsberättelse och årsredovisning. Därmed säkerställs att planen får stor betydelse för kommunens olika verksamheter och att de uppsatta målen kan nås.

7 Sida 6 av 24 PLANENS UPPBYGGNAD Den nya planen består av följande delar: 1. Huvuddokument 2. Åtgärdsbilaga 1. Huvuddokumentet I detta dokument finns övergripande målsättningar för programmet beskrivna, kopplingar till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, en beskrivning av de mål/resultat som ska uppnås, beskrivning av nämndernas, förvaltningens, pensionärs- och handikapprådets och handikapporganisationernas roller i arbetet med att genomföra planen. 2. Åtgärdsbilaga I denna bilaga finns åtgärdsområden som gör det möjligt att följa upp de insatser som kommer att göras inom kommunens olika verksamhetsområden. Ibland finns nyckeltal som vi kan följa upp, i andra fall är det nödvändigt att genom enkäter och på annat sätt ta reda på faktiska förhållanden och hur de förändras över tid. Uppföljning ska i princip ske på följande sätt: 1) Via nämndernas verksamhetsberättelser och i samband med årsredovisningen för det aktuella året. 2) Uppföljningar kan också göras i dialog med funktionshindersrörelsen som ofta har god kännedom om situationen för personer med olika former av funktionsnedsättning. 3) Årlig redovisning ska ske till rådet förutom ordinarie hantering i verksamhetsberättelsen

8 Sida 7 av 24 KOMMUNENS MÅL I Storumans kommun ska alla ha tillgång till och kunna delta på lika villkor i samhällets gemenskap Därmed ska vi inom ramen för kommunens kompetens sträva efter att Skapa ett samhälle där alla oavsett typ eller omfattning av funktionsnedsättning ska kunna fungera som fullvärdiga medborgare (Artikel 5 och 6) Skapa ett samhälle som präglas av allas lika värde och allas lika rätt som innebär respekt för liv och mänsklig värdighet oavsett olikheter och skilda förutsättningar Ett samhälle där alla är välkomna att delta i samhällsbyggandet och där grundläggande behov och rättigheter är garanterade. (Artikel 1 och 5) Särskilt beakta barns och kvinnors situation. (Artikel 1, 5, 6) Planen ett styrdokument för kommunens alla nämnder och styrelser, samt utformat som ägardirektiv även för de majoritetsägda kommunala bolagen. Det ska också så långt som möjligt tillämpas i uppdrag som kommunen ger till andra organisationer. Planens övergripande mål ska nås genom konkreta åtgärder. Planen har fastställts av kommunfullmäktige och är därmed att betrakta som ett centralt styrdokument. De kommunala nämnderna ska systematiskt utvärdera denna plan i samband med redovisningen av sin verksamhet till kommunfullmäktige (årsredovisning) samt informera om resultatet.

9 Sida 8 av 24 Åtgärder Samtliga verksamhetsplaner ska utformas så att de står i samklang med huvuddokumentet Respektive verksamhetschef/vd är operativt ansvarig för att planen tillämpas inom respektive område/bolag I förvaltningschefsuppdraget för respektive verksamhet och i VD-uppdraget i de majoritets-ägda bolagen ingår att bevaka de frågor som aktualiseras genom denna plan Utvärdering av denna plan ska ske i samband med årsredovisningen Av utvärderingen ska framgå hur samspelet mellan funktionshindersrörelsen och kommunen fungerar. Revidering av denna plan ska ske vid ny mandatperiod. Ansvariga Samtliga nämnder/styrelser i majoritetsägda bolag Samtliga nämnder/styrelser i majoritetsägda bolag Samtliga nämnder/styrelser i majoritetsägda bolag Samtliga nämnder/styrelser Samtliga nämnder/styrelser Kommunstyrelsen MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FOKUS Utgångspunkten för kommunens plan är principen om mänskliga rättigheter alla människors lika värde och lika rätt. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige följer sedan 2009, förtydligar samhällets ansvar för att mänskliga rättigheter ska förverkligas för personer med funktionsnedsättning. Konventionen som fokuserar på icke-diskriminering, listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I konventionens artikel 3 beskrivs åtta grundläggande principer för hur människor med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället: respekt för inneboende värde, individuellt själbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende, icke diskriminering fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten lika möjligheter tillgänglighet jämställdhet mellan kvinnor och män

10 Sida 9 av 24 respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet FUNKTIONSHINDERSRÖRELSENS ROLL I GENOMFÖRANDE AV FN-KONVENTIONEN I artikel 4 fastslås att funktionshindersrörelsen har rätt att medverka i hur FNkonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomförs. I artikel 4 sägs: I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventions-staterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem I praktiken innebär detta att funktionshindersrörelsens organisationer ska arbeta tillsammans med ansvariga nämnder och styrelser för att genomföra angelägna åtgärder inom respektive ansvarsområde. ORGANISATION OCH UPPGIFTSFÖRDELNING För att lättare få en uppfattning om hur de frågor som beskrivs i detta program hanteras i kommunen följer nedan en kort beskrivning av organisation och uppgiftsfördelning mellan olika organ. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till Lilla kommunskolan som finns tillgänglig på kommunens hemsida Kommunens politiska organisation framgår översiktligt av nedanstående bild: KOMMUNFULLM. 41 ledamöter Valnämnd Revisorer Överförmyndare Lystnämnd Kommunstyrelsen 13 ledamöter Omsorgsnämnd 7 ledamöter Fritid, kultur och utbildningsnämnd 9 ledamöter Miljö och samhällsbyggnadsnämnd 7 ledamöter Kommunkansliet 2011

11 Sida 10 av 24 Kommunfullmäktige som också kan beskrivas som kommunens riksdag fattar de övergripande besluten som budget, skattesats etc. Kommunstyrelsen kan betecknas som kommunens regering och har ett särskilt ansvar för att bereda de frågor som ska behandlas av kommunfullmäktige och ska också särskilt följa de ekonomiska frågorna i kommunen. De olika nämnderna, är enligt kommunallagen ansvariga för verksamheten inom respektive kompetensområde. Rådet är ett rådgivande och samordnande organ i frågor, som rör funktionsnedsattas och äldres problem och villkor inom Storumans kommun. Rådets arbete styrs av den gällande planen och den arbetsordning som kommunfullmäktige fastställt. Av arbetsordningen framgår att rådets funktion är bland annat följande att hålla sig underrättad om samhällsplanering och serviceformer att följa förändringar i samhällsutveckling och i efterfrågan av samhällsservice att samla in äldres och funktionsnedsattas synpunkter och erfarenheter att informera allmänheten om resurser och motivera eventuella förändringar att vara kommunens remissinstans i äldre- och funktionsfrågor Rådet består av 12 ledamöter med lika många ersättare

12 Sida 11 av 24 Storumans kommuns koncernförvaltning framgår översiktligt av nedanstående bild: Koncernchef Kommunstyrelsens förvaltning Fritid, kultur och utbildningsförvaltningen Omsorgs förvaltningen Miljö och samhällsbyggnads förvaltningen Kommunala bolag Kommunkansliet 2011 I chefsuppdraget för respektive verksamhet inklusive de majoritetsägda kommunala bolagen ingår att bevaka att verksamheten bedrivs med hänsynstagande till det som stipuleras i detta program. Respektive chef ska också se till att det underlag som upprättas inför nämnders och styrelsers behandling av verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser inkluderar de frågor som aktualiseras genom detta program. Varje medarbetare i kommunen, oavsett driftsform, som i sin dagliga verksamhet kommer i kontakt med äldre- och funktionsnedsättningsfrågor ska i sitt arbete beakta vad som beskrivs i detta program STÖD OCH SERVICE EN FÖRUTSÄTTNING Ett samhälle som är tillgängligt och utformat utifrån en mångfald av behov, leder till full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Socialtjänstens stödinsatser och individuella lösningar är en förutsättning för att alla ska kunna delta fullt ut i samhället. De viktigaste grundtankarna i Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd till vissa funktionshindrade (LSS) är att personer med funktionsnedsättning med insatsernas hjälp ska få möjlighet att leva som alla andra. De har rätt att få den hjälp de behöver i det dagliga livet och har rätt till inflytande och delaktighet i insatsernas genomförande. I skollagen anges att särskilt stöd ska ges för elevernas lärande och personliga utveckling (FN-konventionen artikel 19, 20) Kommunens medborgare ska utöver detta behandlas likvärdigt oavsett var i kommunen de bor enligt den så kallade likställighetsprincipen i kommunallagen.

13 Sida 12 av 24 MÅL/RESULTAT SOM SKA UPPNÅS 1. Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda inne- och utemiljön i Storumans kommun I plan- och bygglagen (PBL) och i Boverkets byggregler (BBR) finns utförliga regler för tillgänglighet och användbarhet i den byggda miljön vid nybyggnad, ombyggnad och ändring. I PBL finns också en bestämmelse om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser En av de viktigaste förutsättningarna för att bryta och förhindra isolering är att man kan förflytta sig i samhället. Funktionshinders - och pensionärsföreningarna ska därför vara med på planeringsstadiet. De ska höras när regler och riktlinjer utformas och när upphandling sker. För många med funktionsnedsättning är det svårt eller omöjligt att resa med allmänna kommunikationer därför att de inte är anpassade till äldres och funktionsnedsattas behov. Trafikmiljön ska anpassas för personer med funktionsnedsättning till exempel gång- och cykelvägar, övergångsställen, hållplatser, parkeringar med mera. Åtgärder Vid all planering av ny- eller ombyggnad ska funktionshindersrörelsen delta Alla som är ansvariga för stöd och service eller förmedling av information i samhället ska uppmuntras att se till att deras verksamhet görs tillgänglig för alla med funktionsnedsättning Ansvariga Kommunstyrelsen och samtliga nämnder och bolag Samtliga nämnder/styrelser ( Artiklar i FN-konventionen 8, 9, 19, 20, 29 och 30 )

14 Sida 13 av 24 Exempel på förhållanden och insatser som kan mätas Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att kommunens inneoch utemiljö är tillgänglig och användbar Andel personer med funktionsnedsättning som tycker att färdtjänsten när det gäller service, tillgänglighet och bemötande fungerar på ett bra sätt.

15 Sida 14 av Alla ska kunna få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar Kommunikation innefattar bland annat språk, textning, punktskrift, tillgängliga multimedier, lättläst och IT. Språk innefattar bland annat talade och tecknade språk och andra former av icke talade språk. IT används alltmer i kontakten med medborgarna. För att IT ska bli så bra som möjligt för så många som möjligt är det viktigt att redan vid utarbetandet och utvecklingen av nya tjänster beakta att användare har skilda förutsättningar att ta del av och nyttja IT och tjänster baserade på IT. De som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter svårigheter att få tillgång till upplysningar och uppgifter ur allmänna handlingar ska få hjälp med detta. Hit räknas även information om larm i akutsituationer. Den bör ges på sådant sätt att till exempel människor med störning av viss språklig funktion, synskadade, hörselskadade och personer med utvecklingsstörning kan tillgodogöra sig den. Planens huvuddokument ska finnas tillgänglig så att alla kan ta del av den. ( Artiklar i FN-konventionen 8, 9,17, 21, 29 och 30 ) Åtgärder Kommunens information anpassas och formas så att den kan nås eller tas emot av alla. Kommunen tar tillvara handikapprörelsens erfarenheter och kunskaper i fortbildnings-verksamhet. Information kan breddas genom samverkan med frivilligorganisationer. Ansvariga Samtliga nämnder och styrelser Majoritetsägda bolag Kommunledningsgruppen, Koncernledningsgruppen Exempel på förhållanden och insatser som kan mätas Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan ta del av och förstå kommunens information Andel av kommunens e-tjänster som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning

16 Sida 15 av Alla ska mötas med kunskap och respekt och själva vara med och bestämma i frågor som gäller honom eller henne Bemötandet av personer med funktionsnedsättning är en fråga som i grunden handlar om att bli respekterade fullt ut för den de är. De anställdas bemötande och arbetssätt är lika viktigt för ökad tillgänglighet som den fysiska miljön och tillgången till anpassad information. Alla kommunala nämnder som ger service inom funktionshindersområdet ska ansvara för att personalen har lämplig utbildning. Vid utbildningen av yrkesverksamma ska principen om alla människors lika värde samt rätt till full delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade återges på lämpligt sätt. På alla nivåer ska det finnas lämplig utbildning för all personal som deltar i planering och genomförande av program och service för människor med funktionsnedsättning. ( Artiklar i FN-konventionen 17, 21, 29 och 30 ) Åtgärder Kommunens information anpassas och formas så att den kan nås eller tas emot av alla Kommunen tar till vara funktionshindersrörelsens erfarenheter och kunskaper i fortbildnings-verksamhet. Information kan breddas genom samverkan med frivilligorganisationer Ansvariga Samtliga nämnder och bolag Majoritetsägda bolag Samtliga nämnder och styrelser

17 Sida 16 av 24 Exempel på förhållanden och insatser som kan mätas Andel personer med funktionsnedsättning som har beviljats insats och som upplever att de kunnat välja anordnare (exempelvis gruppboende, förskola eller skola) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning Andel personer som upplever att de blir väl bemötta av kommunens personal

18 Sida 17 av Alla barn, ungdomar och vuxna ska kunna delta i utbildning och få det stöd som behövs för att nå målen Gäller för alla skolformer: Förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Lärarnas kompetens är den viktigaste faktorn för att nå bra pedagogiska resultat. Verksamhetens personal ska ha relevant kunskap om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter olika behov. Valfriheten i skolan är lika viktig för barn med funktionsnedsättning som för andra. Skolans lokaler, material och undervisning ska vara tillgänglig för alla. Elever ska få det stöd de behöver. (Artiklar i FN-konventionen 7 och 24) I nya skollagen 8 kap 7 sägs att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ska anvisas plats i förskola. Dessa barns rätt gäller inte enbart tillgång till en plats utan även till en plats vid en verksamhet av sådan kvalitet att barnet får sitt av behov av särskilt stöd tillgodosett. Om barnet har en diagnos som kräver särskilt stöd är kommunen skyldig att utreda barnets stödbehov i samband med att barnet tilldelas plats utan dröjsmål. Specialpedagogiska myndigheten (SPSM ) är en pedagogisk kunskapsresurs för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. De erbjuder råd och handledning till kommuner och andra huvudmän. Dessutom utvecklar, producerar och säljer de specialpedagogiska läromedel. Inom specialpedagogiska institutet finns också fyra nationella resurscenter med specifika inriktningar. Där genomförs utredningar och träning av enskilda barn och ungdomar. Syftet med insatserna är att öka kunskapen hos dem som arbetar ute i kommunerna så att elever med funktionshinder kan få en utbildning likvärdig med andra i hemkommunen. Elever kan ibland också erbjudas en visstidsplacering vid ett resurscentrum. För döva och hörselskadade elever finns specialskolor som lyder under Specialskolemyndigheten (SPM). Alla barns rätt till likvärdig undervisning är en portalparagraf i nya skollagen, 1 kap 4.

19 Sida 18 av 24 Skolan ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, tillgänglighet av lokaler med mera. Skolan har en viktig roll som attityd- och kunskapsförmedlare. Detta ställer stora krav på personalen för att kunna ge elever med olika funktionshinder en bra skolsituation. Insatser för ökad medvetenhet ska ingå i utbildningen av alla barn och ska vara en del av utbildningen av lärare och andra yrkesgrupper. Åtgärder Skol- och barnomsorgslokaler, samt utemiljöer ska göras tillgängliga för alla barn/elever samt övriga personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Vid ny- och ombyggnad av skolans inre och yttre miljö ska ritningsgranskning ske, i samråd med HSO. Uppmärksamma funktionshindersfrågor i utbildningen. Även när det gäller dolda funktionsnedsättningar Elever/barn med dolda funktionsnedsättningar måste särskilt uppmärksammas och vid behov ska expertis användas för handledning, information och stöd till personal. Lärare och personal erbjuds fortbildning i funktionshindersfrågor Ansvariga Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Fastighetsbolaget Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Fastighetsbolaget Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden (Artiklar i FN-konventionen 7 och 24) Förhållanden och insatser som kan mätas Andel elever som når målen för respektive skolform

20 Sida 19 av Allas arbetsförmåga ska tas tillvara Kommunen ska främja möjligheten till anställning, praktikplatser och feriejobb. Rekryteringsförfarandet inom kommunens nämnder, styrelser och bolag ska inte missgynna eller diskriminera personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta i Storumans kommun på samma villkor som alla andra Ett övergripande mål med dagliga verksamheter enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL är att utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Lagar och regler får inte diskriminera eller hindra anställning. Förutsättningar ska skapas för att människor med funktionsnedsättning ska kunna nyttja sina mänskliga rättigheter, särskilt rätten till arbete. Därför är det för kommunen en viktig uppgift att verka för att alla som vill, får arbete och att var och en kan känna trygghet i sitt arbete. För anpassning av arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning kan Arbetsförmedlingen hjälpa till i stor utsträckning. Arbete För Alla, AFA är en arbetsplats som drivs av Storumans kommun för människor med bland annat socialmedicinska funktionsnedsättningar. AFA kan ta emot upp till 15 personer per månad. Det arbete som AFA utför riktar sig till kommunens enheter, landstinget och föreningslivet. Kommunens socialtjänst, arbetsförmedlingen och försäkringskassan kan anvisa personer till AFA. En arbetsledare är anställd och har ansvaret för det dagliga jobbet. AFA är en del av kommunstyrelsens verksamhet och arbetsmarknadssekreteraren är ansvarig för verksamheten. Förändringar inom näringslivet och hög arbetslöshet drabbar funktionshindrade extra hårt. Inom arbetsmarknadspolitiken finns det särskilda åtgärder för att komplettera detta. Trots detta är den procentuella arbetslösheten bland gruppen funktionshindrade större än hos befolkningen i övrigt. Verkligheten är att deras behov av försörjning löses genom aktivitetsersättning och sjukersättning i stället för genom anställning.

21 Sida 20 av 24 Åtgärder Skolan skapar rutiner i samverkan med arbetsförmedlingen vid utslussning av elever med funktionsnedsättning Denna samverkan ska ske fortlöpande under de tre sista grundskoleåren och under gymnasieutbildningen. Ansvariga Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden ( Artiklar i FN-konventionen: 19, 27 och 28 ) Förhållanden och insatser som kan mätas Andelen anställda med funktionsnedsättning inom Storumans kommun Andelen personer med funktionsnedsättning som övergår till lönearbete efter deltagande i dagliga verksamheter enligt LSS eller dagverksamheter enligt SoL 6. Alla ska ha en bostad som är anpassad efter individens behov

22 Sida 21 av 24 Personer med funktionsnedsättning ska kunna få en bostad inom det ordinarie bostadsbeståndet. Personer med omfattande stödbehov ska efter individuell prövning kunna få tillgång till särskilda boendeformer. Bostaden är en av de viktigaste trygghetsfaktorerna för alla människor. Alla har rätt till en egen bostad. Den ska vara sund, rymlig, välplanerad och bra utrustad. Många åtgärder från samhällets sida måste samordnas för att detta mål ska kunna nås. Stat och kommun delar ansvaret för sådana åtgärder. Avgörande för möjligheterna att åstadkomma detta är den kunskap och attityd som finns hos dem som agerar i plan- och byggprocessen. Åtgärder Vid all planering av ny- eller ombyggnad ska funktionshindersrörelsen delta. Ansvariga Kommunstyrelsen och samtliga nämnder och bolag ( Artiklar i FN-konventionen: 17, 22, 23 och 28 ) Förhållanden och insatser som kan mätas Andel personer med funktionsnedsättning som upplever sig ha en fungerande bostad 7. Alla ska ges förutsättningar att delta i och tillgodogöra sig fritidsverksamhet

23 Sida 22 av 24 Med fritidsverksamhet avses bland annat kultur, idrott, rekreation och deltagande i föreningsliv. Verksamheterna ska vara tillgängliga och i övrigt utformade på ett sådant sätt att personer med funktionsnedsättning kan använda sig av utbudet. I Storumans kommun ska personer med funktionsnedsättningar kunna delta i samma fritidsaktiviteter som andra kommuninnevånare. Den som bedriver en verksamhet måste anpassa den så att funktionshindrade kan delta i den som andra. Någon särskild kultur för funktionshindrade ska inte finnas, men vissa gruppers problem gör det nödvändigt med särskilda insatser för dem. Därför är det viktigt att alla offentliga samlingslokaler för kultur- och fritidsaktiviteter, görs tillgängliga för alla. Åtgärder Alla verksamheter ska kunna nyttjas av människor med funktionsnedsättning. Man ska kunna delta i verksamheterna efter sina förutsättningar. Fungerande hörslinga eller motsvarande ska finnas i alla kommunala samlingslokaler. Arbetet med hörselslingor ska prioriteras. Inventering och komplettering görs gällande behov av texttelefoner och akustiksanering. Ansvariga Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Fastighetsbolaget (Artiklar i FN-konventionen: 19, 28, 29 och 30 ) Förhållanden och insatser som kan mätas Andelen barn och ungdomar med funktionsnedsättning som deltar i fritidsverksamhet Andelen vuxna med funktionsnedsättning som deltar i fritidsverksamhet

24 Sida 23 av 24 Bilaga 1 Åtgärdsbilaga Mål/resultat 1. Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda inne- och utemiljön i Storumans kommun Åtgärder som kan vidtas och följas upp Andel i Storumans kommuns inne- och utemiljö som uppfyller gällande byggregler Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att kommunens inne- och utemiljö är tillgänglig och användbar Andel personer med funktionsnedsättning som tycker att färdtjänsten fungerar på ett bra sätt när det gäller service, tillgänglighet och bemötande Prioritera tre aktiviteter/år Alla nämnder och styrelser Kommunstyrelsen 2. Alla ska kunna få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar 3. Alla ska mötas med kunskap och respekt och själva vara med och bestämma i frågor som gäller honom eller henne Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan ta del av och förstå kommunens information Andel av kommunens e- tjänster som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Andel personer med funktionsnedsättning som har beviljats insats och som upplever att de har kunnat välja anordnare (till exempel gruppboende, förskola, skola ) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning - Andel personer som har beviljats insats som upplever att de blir väl bemötta av kommunens personal Alla nämnder och styrelser Alla nämnder och styrelser 5. Allas arbetsförmåga - Alla nämnder och sty-

25 Sida 24 av 24 ska tas tillvara 6. Alla ska ha en bostad som är anpassad efter individens behov 7. Alla ska ges förutsättningar att delta i och tillgodogöra sig fritidsverksamhet Andelen anställda med funktionsnedsättning i Storumans kommun Andelen personer med funktionsnedsättning som övergår till lönearbete efter deltagande i dagliga verksamheter enligt LSS eller dagverksamhet enligt SoL Andel personer med funktionsnedsättning som upplever sig ha en fungerande bostad Andelen barn och ungdomar med funktionsnedsättning som deltar i fritidsverksamhet - Andelen vuxna med funktionsnedsättning som deltar i fritidsverksamhet relser Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Fritid- kultur och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunstyrelsen