Remiss från utbildningsdepartementet - Promemorian En mer flexibel ämneslärarutbildning

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum Vår referens Lotta Fröding Utvecklingssekreterare lotta.froding@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från utbildningsdepartementet - Promemorian En mer flexibel ämneslärarutbildning STK Sammanfattning Syftet med förslagen i promemorian är att skapa förutsättningar för lärosätena att anordna en mer attraktiv utbildning och därmed öka söktrycket till utbildningen. Utbildningsdepartementet vill även skapa större möjlighet till en sammanhållen utbildning för de två inriktningarna, ämneslärarutbildning mot grundskolans årskurs 7-9 och utbildningen mot arbete i gymnasieskolan. Detta för att öka lärosätenas möjlighet att anordna utbildning i ämnen som få studenter vill läsa. Författningsändringar föreslås träda ikraft den 1 augusti Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Utbildningsdepartementet i enlighet med stadskontorets förslag. Beslutsunderlag Promemoria - En mer flexibel ämneslärarutbildning Förslag till yttrande Remissvar från grundskolenämnden Remissvar från arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden G-Tjänsteskrivelse KSAU En mer flexibel ämneslärarutbildning Beslutsplanering KS Fördelningsmöte KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Bakgrund Promemorian framhåller att lärare är en viktig faktor för att höja elevers studieresultat. På sikt finns risk för brist på ämneslärare totalt sett men särskilt när det gäller ämneslärare mot grundskolans årskurs 7-9 i flera ämnen och ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan i vissa ämnen, särskilt naturorienterande ämnen och teknik. 1 1 Prop. 2013/14:1 utg.omr. 16, s52

2 Enligt en rapport från Skolverket är 57 % av de lärare som undervisar i årskurs 7-9 i grundskolan behöriga att undervisa i sina respektive undervisningsämnen. När det gäller gymnasiet är 52 % behöriga i något eller några ämnen i gymnasieskolan. 2 Andelen som är behöriga i sina undervisningsämnen varierar dock mellan olika ämnen. 2 (7) Kommande pensionsavgångar i kombination med det låga intresset för läraryrket och det missnöje som många verksamma lärare vittnar om kräver sammantaget genomgripande analyser och långsiktiga strukturella förändringar och satsningar, menar Skolverket. Läraryrkets status och attraktivitet är beroende av många faktorer t ex möjligheten att göra karriär, arbetsmiljön och hur läraryrket marknadsförs. En betydelsefull del är att lärarutbildningen i sig är attraktiv och leder till anställning. Om utbildningar har ett för lågt studentantal ställer lärosätena in dem 3. Särskilt tydligt problem är det med ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Lärosätena har uppgett att det även är svårt att upprätthålla kvalitet i utbildningen eftersom ämnesdjupet inte är tillräckligt inom utbildningen. Antalet sökande till ämneslärarutbildningen ökade höstterminen-14 jämfört med ht-13. Ökningen skedde dock till inriktningen mot arbete i gymnasieskolan, medan antalet minskade till inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Antagningen till vårterminen 2015 visar på motsvarande situation. En relativt stor andel av de som påbörjat utbildningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 har dessutom bytt till inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Däremot byter inte många studenter i motsatt riktning. Utbildningsutbudet vid olika lärosäten bör kunna samverka med varandra vid anordnandet av utbildning med få sökanden. Utbildningsdepartementet ser distansutbildning som ett verktyg i samverkan. Tillgängliga lärresurser är en annan viktig faktor när ett lärosäte beslutar om hur många platser som erbjuds på olika inriktningar av lärarutbildningen. Förslag: En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 För att göra ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 mer flexibel och attraktiv föreslår Utbildningsdepartementet att ämneslärarexamen ska kunna omfatta 240 eller 270 högskolepoäng, dvs ett halvt år kortare än idag genom att man går från tre ämnen till två. Möjlighet att läsa ett tredje ämne finns kvar. Examen ska omfatta en fördjupning om 90 eller 120 högskolepoäng. För varje övrigt ämne ska det krävas minst 45 högskolepoäng. Ämneskombinationerna som är tillåtna i de olika inriktningarna skiljer sig dock åt. Därför föreslås det att tillåtna ämneskombinationer i inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska utökas till att motsvara möjliga kombinationer i inriktningen mot arbete i gymnasieskolan, när det gäller ämnen som kan ingå i båda inriktningar, vilket skulle medföra betydligt fler möjligheter att kombinera olika ämnen. Detta skulle innebära att ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 blir mer flexibel. 2 Redovisning av uppdrag, dnr 2014: Riksrevisionens rapport RIR 2014:18

3 3 (7) Följdändringar i behörighetsförordningen Lärare som har avlagt ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 är behörig att undervisa inte bara i grundskolans årskurs 7-9 utan även exempelvis grundskolans årskurs 4-6. Läraren är även behörig att undervisa i gymnasieskolan i andra ämnen än svenska, samhällskunskap eller musik om examen omfattar ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng i ämnet. För behörighet att undervisa i gymnasieskolan i svenska, samhällskunskap eller musik krävs ämnesstudier om 120 högskolepoäng. För de fall ämneslärarutbildningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 går mot två undervisningsämnen bör det finnas stora möjligheter att anordna större delen som en sammanhållen utbildning med inriktningen mot arbete i gymnasieskolan och i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarutbildningar och avser centrala och generella kunskaper för lärare och förskollärare. Följdändring i förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 som avläggs efter kompletterande pedagogisk utbildning och som omfattar två undervisningsämnen, ska ha samma omfattning som ordinarie ämneslärarexamen. Ingen förändring i förordningen om vidareutbildning av lärare Det bör inte göras någon följdändring i förordningen om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen. Ikraftträdande Ändringarna i högskoleförordningen, förordningen behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen ska träda i kraft den 1 augusti Konsekvenser: Berörda av regleringen blir lärosäten, studenter som studerar till ämneslärare och skolhuvudmän. Ett syfte är att minska antalet studenter som hoppar av ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Förslagen syftar även till att öka möjligheten till samläsning mellan ämneslärarutbildningens två olika inriktningar. Detta för att öka möjligheten för lärosäten att erbjuda utbildning i ämnen som få studenter vill studera. För studenterna kommer de troligen i större utsträckning än i dag att utbildas i två ämnen i stället för tre. Det kan påverka deras anställningsbarhet negativt. Samtidigt innebär förslagen att studenterna kommer att kunna få behörighet att undervisa på gymnasieskolan i större utsträckning än i dag. Detta kan vara positivt för studenternas anställningsbarhet. Efterfrågan på lärare förändras över tid och läraren kan under sin yrkeskarriär vilja byta skolform. Dessa förändringar bedöms inte medföra några kostnader. Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen eller innebära några kostnader för skolhuvudman-

4 nen. 4 (7) Remissinstansernas synpunkter Grundskolenämnden Nämnden ställer sig positiv till remissförslaget om en mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot arbetet i grundskolans årskurs 7-9. Behöriga och kompetenta lärare är en viktig faktor för elevers studieresultat, och det är av nationellt intresse att det utbildas tillräckligt många behöriga lärare. Syftet med utredningens förslag är att skapa förutsättningar för lärosätena att anordna en mer attraktiv utbildning och därmed öka söktrycket till utbildningen, inte minst i de ämnen där bristen på behöriga lärare är störst. Förslaget innebär vidare att det skapas större möjligheter till en sammanhållen inriktning mot arbete i gymnasieskolan, vilket bör öka lärosätenas möjlighet att anordna utbildning i ämnen som få studenter vill läsa på båda inriktningarna. Grundskolenämnden vill vidare framhålla vikten av att staten tillser att ämneslärarutbildningen ska vara behörighetsgivande för såväl grundskolan (7-9) som för gymnasiet. Arbetsmarknads, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämnden ser inte någon större påverkan på nämndens ansvarsområde. Förslaget som innebär att fler ämneslärarstuderande med inriktning mot årskurs 7-9 kommer att bli behöriga för undervisning i gymnasieskolan, ser nämnden positivt på då det bör underlätta rekrytering av lärare till förvaltningen. Nämnden tillstyrker samtliga förslag. Stadskontorets bedömning Det råder delade meningar om hur lärartillgången ser ut i ett tioårsperspektiv. Lärarförbundet har gjort en beräkning utifrån SCBs statistik som visar att lärare saknas 2020 och drygt kommer att saknas SKL menar att det inte redan nu går att sia om hur många lärare som kommer att behövs. Idag finns det många obehöriga lärare i kommunerna. Rektorer har svårt att rekrytera och det är svårt att anställa vikarier. Många i yrket väljer att göra något annat. Läraryrkets fördelar behöver lyftas, det är ett framtidsyrke men det måste också vara ett yrke som lärare vill stanna kvar och utvecklas i. Djupare ämnesstudier ökar ämneskvalitén vilket kan gynna grundskolans årskurs 7-9 men även tillgången på lärare som ämnesspecialister i de lägre årskurserna då dessa lärare är behöriga även i åk 4-6. Flexibiliteten för utbildade ämneslärare och kommunens möjligheter att anställa lärare efter behov är positiv. Stadskontoret ställer sig positivt till samtliga förslag i promemorian. Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.]

5 Bilaga: 5 (7)

6 6 (7)

7 7 (7)

8 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (2) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Yttrande Till [Här fyller du i mottagare] Remiss från utbildningsdepartementet - Promemorian En mer flexibel ämneslärarutbildning [Fyll i mottagarens diarienummer] Sammanfattning Kommunstyrelsen tillstyrker samtliga förslag i promemorian. Yttrande Malmö stad har beretts tillfälle att lämna yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria. Härmed inkommer Kommunstyrelsen i Malmö stad med följande yttrande. Kommunstyrelsen tillstyrker samtliga förslag i promemorian och vill särskilt betona följande: Behöriga och kompetenta lärare är en viktig faktor för elevers studieresultat och det är av nationellt intresse att det utbildas tillräckligt många behöriga lärare. Djupare ämnesstudier ökar ämneskvalitén vilket kan gynna grundskolans årskurs 7-9 men även tillgången på lärare som ämnesspecialister i de lägre årskurserna då dessa lärare är behöriga även i åk 4-6. Flexibiliteten som innebär att ämneslärarstuderande med inriktning mot årskurs 7-9 kommer att bli behöriga för undervisning i gymnasieskolan samt kommunens möjligheter att anställa lärare efter behov är positiv. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh [Fyll i titel] Tomas Bärring

9 [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden] 2 (2)

10 Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 1 (3) Protokollsutdrag Sammanträdestid , kl Plats Sessionssalen vån 7, Stadskontoret, Malmö Paragrafer 17 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Andreas Schönström (S) Jeanette Stojic (V) tjänstgörande ersättare för O Nilsson (V) Patrick Reslow (M) Marie Tanndal (S) Juan Espitia (S) Pernilla Hagen (S) Peter Johansson (S) Karolin Johansson (MP) tjänstgörande ersättare för B Nasr (MP) Nicola Rabi (M) tjänstgörande ersättare för G Hanéll (M) Mohammad Mohammad (M) Joel Laguna (FP) Magnus Olsson (SD) Rickard Åhman-Persson (SD) Mediha Ahmadi (S) Therese Jakob (S) Christian Kutzner (S) Anita Cavallin (S) Gabriela Herendic (M) Anton Wemander Grahm (FP) Britt-Marie Nilsson (SD) Håkan Ask (SD) Marianne Thomsen (Lärarförbundet) Eva Ahlgren (direktör) Sofia Sjödin (nämndsekreterare) Ellinor Persson (Patrick Reslows praoelev) Sigrid Saveljeff (chef staben) Ann-Sofie Nord (chef myndighetsavdelningen) Katarina Falk (utredningssekreterare) Jonas Jonsson (strateg) Eva Wetterdal (HR-chef) Pia Birgersson Oredsson (chef informationsavdelningen) Annika Anjou (strateg) Pelle Jernryd (projektledare/layouter) 1-3 Emma Johansson (hållbarhetskoordinator) 20 Kurt Westlund (strateg) 20

11 Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2 (3) Ej närvarande Ola Nilsson (V) Bassem Nasr (MP) Gunn Hanéll (M) José Gasalho (S) Dajana Zon (M) Gazmend Isufi (Kommunal) Catharina Niwhede (Lärarnas Riksförbund) Justerat datum 27 mars En mer flexibel ämneslärarutbildning GYVF Sammanfattning Utbildningsdepartementet lämnar i en promemoria förslag som syftar till att göra ämneslärarutbildningen mot årskurs 7-9 mer flexibel och attraktiv i förhoppningen att öka söktrycket till utbildningen. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden finner att utbildningsdepartementets förslag inte i någon större utsträckning kommer påverka nämndens ansvarsområde. Förslaget som innebär att fler ämneslärarstuderande med inriktning mot årskurs 7-9 kommer att bli behöriga för undervisning i gymnasieskolan, ser nämnden positivt på. Framöver bör detta underlätta rekryteringen av lärare till förvaltningen. Nämnden tillstyrker samtliga förslag i promemorian. Beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att godkänna remissvaret samt överlämna det till kommunstyrelsen Särskilda yttranden, reservationer Sverigedemokraterna anmäler särskilt yttrande. Moderaterna och Folkpartiet liberalerna anmäler särskilt yttrande. Beslutsunderlag Promemoria från Utbildningsdepartementet Remiss och promemoria G-Tjänsteskrivelse AGVN Remiss från Utbildningsdepartementet. - Promemorian En mer flexibel ämneslärarutbildning

12 Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 3 (3)

13

14 Särskilt yttrande Arbm,gymnovux Ärende: nr 17 En mer flexibel ämneslärarutbildning En mer flexibel ämneslärarutbildning Nänden beslutar enligt det redovisade förslaget Sverigedemokraterna anser att man i tekniska, ekonomiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen kan ta ytterligare ett steg och acceptera lärarbehörighet med en akademisk grundexamen- 3 år- tillsammans med ett år på lärarhögskola med pedagogik och metodik. Magnus Olsson(SD) Rickard Åhman-Persson (SD) med instämmande av: Britt-Marie Nilsson Håkan Ask

15 Malmö stad Grundskolenämnden 1 (1) Datum Adress Rönnbladsgatan 1 B Diarienummer GRF Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Utbildningsdepartementet - Promemorian En mer flexibel ämneslärarutbildning STK Grundskolenämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Yttrande Grundskolenämnden ställer sig positiv till remissförslaget om en mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot arbetet i grundskolans årskurs 7-9. Behöriga och kompetenta lärare är en viktig faktor för elevers studieresultat, och det är av nationellt intresse att det utbildas tillräckligt många behöriga lärare. Syftet med utredningens förslag är att skapa förutsättningar för lärosätena att anordna en mer attraktiv utbildning och därmed öka söktrycket till utbildningen, inte minst i de ämnen där bristen på behöriga lärare är störst. Förslaget innebär vidare att det skapas större möjligheter till en sammanhållen inriktning mot arbete i gymnasieskolan, vilket bör öka lärosätenas möjlighet att anordna utbildning i ämnen som få studenter vill läsa på båda inriktningarna. Grundskolenämnden vill vidare framhålla vikten av att staten tillser att ämneslärarutbildningen ska vara behörighetsgivande för såväl grundskolan (7-9) som för gymnasiet. Anders Rubin, ordförande Anders Malmquist, grundskoledirektör

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59