~Lf:::!~J. Skolchef. 12. Medborgarförslag angående skolbiblioteket på Örmoskolan i Konga. Skolchef

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Tid: Onsdagen den 1 februari 2017 kl Plats: Sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Ledamöter kallas Ersättare underrättas Ärende 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Meddelanden 5. Delegations beslut 6. Skolchefen rapporterar Föredragande Nämndens ordförande Nämndens ordförande Nämndens ordförande Skolchef Skolchef Skolchef Anteckningar I tur att justera: AnnicaHägg Johansson Inga handlingar 7. Bokslut Riktade insatser för nyanländas lärande F örvaltningskamrer Besök kl Handlingar skickas ut digitalt i separat utskick Utvecklingsledare Besök kl Inga handlingar 9. Promemorian, En flexiblare ämneslärarutbildning Utvecklingsledare Besök kl Samverkansöverenskommelse mellan socialtjänst, Chef för elevhälsan Besök kl hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa 11. Inackorderingsbidrag till elever vid den kommunala Skolchef gymnasieskolan

2 12. Medborgarförslag angående skolbiblioteket på Örmoskolan i Konga 13. Motion angående reflexvästar till skolbarn i Tingsryds kommun 14. Revisionsrapport avseende granskning av flyktingverksarnheten 15. Revisionsrapport avseende granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan 16. Granskningsrapport gällande intern kontroll år Översyn av säkerheten inom BUN:s verksamheter 18. Information om Cafä KV 19. Kurser, konferenser och nätverk Skolchef Skolchef Skolchef Skolchef Skolchef Skolchef Nämndens ordförande Nämndens ordförande Inga handlingar Inga handlingar Tingsryd ~Lf:::!~J Ordförande Elisabet Ekberg Sekreterare Pressens företrädare inbjudes till information onsdagen den 1 februari kl på barn- och utbildningsförvaltningen, Torggatan 10, Tingsryd, om frågor som har behandlats på barn- och utbildningsnämndens sammanträde.

3 Arende 4 Meddelanden

4 Tingsryds kommun Barn- och utbildningsförvaltningen (2) Barn- och utbildningsnämnden Meddelanden Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen om inkomna meddelanden under perioden 2016-l Beskrivning av ärendet Följande meddelanden har inkommit till barn- och utbildningsnämnden under perioden : 1. Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll avseende motion om att utveckla Wasaskolans yrkesutbildningar. Dm 2016/ Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll avseende avveckling av lokala styrelsen vid Urshultsskolan. Dm 2015/ Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll avseende förändrad tid för inrättande av utskott för arbete och lärande. Dnr 2014/ Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll avseende begäran om entledigande. Dm 2016/ Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll avseende ändring i reglemente för kommunstyrelse och nämnder. Dm 2016/ Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll avseende ändring i bestämmelser om ekonomisk ersättning till förtroendevalda i Tingsryds kommun. Dm 2016/ Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll avseende val av ersättare i barn- och utbildningsnämnden. Dm 2016/ Polismyndigheten i SÖ Götaland- Tilläggsanmälan gällande brand utan misstanke om brott vid Wasaskolan. Dm 2016/ Polismyndigheten i SÖ Götaland-Anmälningsrapport gällande hets mot folkgrupp på Wasaskolan. Dm 2016/ Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-posuhemsida barn.utbildning@tingsryd.se

5 2(2) 10. Polismyndigheten i SÖ Götaland- Underrättelse om beslut gällande hets mot folkgrupp på Wasaskolan. Dnr 2016/ Polismyndigheten i SÖ Götaland - Anmälningsrapport gällande skadegörelse på Wasaskolan. Dnr 2017/ Polismyndigheten i SÖ Götaland-Anmälningsrapport gällande förlorat gods tillhörande Tingsryds Lärcenter. Dnr 2017/ Skolverket - Beslutsmeddelande rörande statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning för hösten Dnr 2016/ Skolverket- Beslutsmeddelande rörande statsbidrag för Lärarlyftet II HT Dnr 2016/ Skolverket-Beslutsmeddelande rörande statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärvägar för lärare höstterminen Dnr 2016/ Skolverket - Beslutsmeddelande rörande statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd vårterminen Dnr 2016/ Skolverket- Beslutsmeddelande rörande statsbidrag för personalförstärkning i skolbibliotek juli-december Dnr 2016/ Skolverket-Beslutsmeddelande rörande statsbidrag för Lärarlönelyftet för Dnr 2016/ Skolverket-Beslutsmeddelande rörande statsbidrag för undervisning under skollov för sport-, påsk- och höstlov Dnr 2016/ Skolverket- Beslutsmeddelande rörande bidrag för hälsofrämjande skolutveckling för bidragsår Dnr 2017/ Skolverket - Beslutsmeddelande rörande statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd höstterminen Dnr 2016/ Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-post/hemsida barn.utbildning@tingsryd.se

6 Arende 5 Delegationsbeslut

7 Tingsryds kommun Barn- och utbildningsförvaltningen (1) Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden tar emot redovisningen av anmälda delegationsbeslut under perioden Beskrivning av ärendet Följande delegationsbeslut har inkommit till barn- och utbildningsnämnden under perioden : 1. Förvaltningskamrer anmäler beslut enligt delegationspunkt 2.5 avseende beslut om omfördelning internbudget RF barnomsorgsavräkning 2 per den 15 oktober för förskolan, fritidshem och förskoleklass. Beslutsdatum Dnr 2016/ Förvaltningskamrer anmäler beslut enligt delegationspunkt 2.2 avseende beslut om tilldelning av attesträttigheter för tf bibliotekschef Mats Ingolf för biblioteksverksamheten och för rektor Tony Lundström för gymnasieskolan, samt beslut om indragning av attesträttigheter för Lennart Warsäter och Anna Isaksson. Beslutsdatum Dnr 2016/ Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-post/hemsida barn.utbildning@tingsryd.se

8 Arende 9 Promemorian, En flexiblare ämneslärarutbildning

9 ~Tingsryds ~kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Linda Wågström TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden 1 (1) Remissvar till promemorian "En flexiblare ämneslärarutbildning" Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden i Tingsryds kommun har inget att erinra angående promemorian "En flexiblare ämneslärarutbildning". Beskrivning av ärendet Riksdagen inbjuder Tingsryds kommun att lämna yttrande till promemorian "En flexiblare ämneslärarutbildning". Denna beskriver en mängd åtgärder för att göra ämneslärarutbildningen mer flexibel i syfte att möta grundskolans behov av kompetens och då främst de senare skolåren. Ärendets beredning Promemorian har studerats av undertecknad, som inte har något att erinra gällande innehållet. Beslutsunderlag Promemorian "En flexiblare ämneslärarutbildning". Remiss med DNR 2016/167 Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till Utbildningsdepartementet Stockholm Samt till u.remissvar(a),regeringskansliet.se I.,-, ;' / I, 11il./ <, " ('!) 1 /' ~j Linda Wågström Utvecklingsledare Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-post/hemsida barn.utbildning@tingsryd.se

10 , ~ _ Remiss REGERINGSKANSLIET U2016/04953/UH Utbildningsdepartementet TlNGSRYDS KQ;\IJMUN Barn- och utqlldningsnämnden DNR.PL 600 Promemorian En flexiblare ämneslärarutbildning Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän 2. Riksrevisionen 3. Statskontoret 4. Universitetskanslersämbetet 5. Universitets- och högskolerådet 6. Överklagandenämnden för högskolan 7. Statens skolverk 8. Statens skolinspektion 9. Specialpedagogiska skolmyndigheten 10. Sameskolstyrelsen 11. Uppsala universitet 12. Lunds universitet 13. Göteborgs universitet 14. Stockholms universitet 15. Umeå universitet 16. Linköpings universitet 17. Kungl. Tekniska högskolan 18. Luleå tekniska universitet 19. Karlstads universitet 20. Linneuniversitetet 21. Örebro universitet 22. Mittuniversitetet 23. Högskolan i Borås 24. Högskolan Dalarna 25. Högskolan i Gävle 26. Högskolan i Halmstad 27. Högskolan Kristianstad 28. Malmö högskola 29. Mälardalens högskola 30. Regelrådet Postadress Stockholm Besöksadress Drottninggatan 16 Telefonväxel Telefax E-post: u.registrator@regeringskansliet.se

11 2 31. Bräcke kommun 32. Eda kommun 33. Falu kommun 34. Göteborgs kommun Kalmar kommun ::,).. :.,- ;,J : ~1,. 36. Karlstads kommuri. 37. Kramfors kommun 38. Laxå koinmun 39. Linköpings kommun 40. Ljusdals kommun 'T""~ Luleå kommun 42. Lycksele kommun. -~"~''""-,.,~r-.-,,,.,,.,..,,,.,. '"" 43. Malmö kommun 44. Mariestads kommun 45. Olofströms kommun 46. Sandvikens kommun 4 7. Skellefteå kommun 48. Smedjebackens kommun 49. Stockholms kommun 50. Sävjsö kommun 51. Södertälje kommun 52. Tingsryds kommun 53. Uppsala kommun 54. Värnamo kommun 55. Ånge kommun 56. Älvdalens kommun 57. Örebro kommun 58. Östersunds kommun 59. Östhammars kommun 60. Norrbottens läns landsting 61. Dalarnas läns landsting 62. Västra Götalands läns landsting 63. Stockholms läns landsting 64. Skåne läns landsting 65. Sveriges Kommuner och Landsting 66. Svenskt Näringsliv 67. Friskolornas riksförbund 68. Tjänstemännens Centralorganisation 69. Sveriges akademikers centralorganisation 70. Landsorganisationen i Sverige 71. Sveriges universitets- och högskoleförbund 72. Sveriges universitetslärare och forskare 73. Sveriges förenade studentkårer 74. Lärarförbundet 75. Lärarnas riksförbund 76. Saco Studentråd 77. Sveriges Skolledarförbund

12 3 Inom Regeringskansliet bereds för närvarande frågan om ändrade regler för ämneslärarutbildning. I remissen ligger att Utbildningsdepartementet vill ha synpunkter på förslagen i promemorian. Remissvaren i 6 exemplar (1 original) ska ha kommit in senast den 20 februari 2017 till Utbildningsdepartementet, Stockholm. Remissvaren bör även sändas elektroniskt i word-format till u.remissvar@regeringskansliet.se med hänvisning till ovanstående diarienummer. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss-hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats / ~;y Eva Lenberg Rätts chef Kopia till Riksdagens utredningstjänst Wolters Kluwer Sverige AB, Backoffice, Stockholm

13

14 Promemoria U2016/04953/UH Utbildningsdepartementet En flexiblare ämneslärarutbildning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). I promemorian lämnas förslag om en mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Även förslag om ändring i regleringen av ämneskombinationer i ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan lämnas. Syftet är att skapa förutsättningar för lärosätena att anordna en mer attraktiv ämneslärarutbildning och därmed öka söktrycket till och genomströmningen i utbildningen. Genom att det skapas större möjlighet till samläsning mellan inriktningarna, ökar också lärosätenas möjlighet att anordna utbildning i ämnen som få studenter vill läsa på båda inriktningarna. F örfattningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

15 2 In.nehålllsförtecknhllg Sammanfattning Författningsförslag Förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå Ärendets hittillsvarande handläggning En promemoria har remitterats tidigare Kort om remissinstansernas synpunkter Ytterligare diskussioner om promemorians förslag Situationen i dag Rekryteringsbehoven överstiger tillgången på lärare Andelen behöriga lärare varierar beroende på skolform och ämnen Antalet sökande till ämneslärarutbildningen Det finns ett behov av samverkan mellan lärosätena Åtgärder som har vidtagits för att stärka läraryrket och för att attrahera fler till läraryrket Tidigare större reformer av lärarutbildningen års reform års reform års reform Lärarlegitimation har införts... : Närmare om ämneslärarexamen Ämneslärarexamen är en av fyra lärarexamina och har två inriktningar Inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs Inriktningen mot arbete i gymnasieskolan... 30

16 3 5.4 Ämneslärarens behörighet att undervisa Det bör införas en flexiblare ämneslärarutbildning Det minsta ämnesdjupet bör öka och en möjlighet att välja utbildningslängd införas Fler ämneskombinationer ska vara tillåtna Följdändringar ska göras i förordningarna om kompletterande pedagogisk utbildning Följdändringar ska göras i förordningen om vidareutbildning av lärare Inga förändringar i behörighetsförordningen Inga förändringar i förordningen om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning Inga förändringar i förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning Ikraftträdande Konsekvenser Vilka som berörs av förslagen Konsekvenser för lärosäten, skolhuvudmän och studenter Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Konsekvenser för jämställdheten Konsekvenser för integrationspolitiken Sveriges medlemskap i EU Konsekvenser för enskilda huvudmän Konsekvenser för små företag Bilaga: Tillåtna och otillåtna tvåämneskombinationer enligt förslaget...49

17 4 Sammanfattning Behöriga och kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att höja elevers studieresultat. På sikt finns det dock risk för en brist på ämneslärare totalt sett. Ämneslärarutbildningen behöver därför vara en attraktiv utbildning som många söker som sitt förstahandsval och med ett lågt antal avhopp bland studenterna. Antalet behöriga förstahandssökande per antagen till ämneslärarutbildningen är lägre för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 än för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Det finns därför skäl att vidta åtgärder i syfte att främja rekryteringen av lärare i grundskolans årskurs 7-9. Det har skett tre stora reformer av lärarutbildningen under drygt två decennier och nuvarande ämneslärarexamen infördes den 1 juli En utgångspunkt är därför att de förändringar som föreslås i denna departementspromemoria inte bör vara alltför stora och att de i största möjliga mån bör passa in i dagens system med olika lärarutbildningar och den behörighet att undervisa som dessa ger. Inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 omfattar i dag 270 högskolepoäng och som huvudregel tre undervisningsämnen. En ny variant av ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska införas. Den ska vara ett halvt år kortare än i dag och omfatta två undervisningsämnen och 240 högskolepoäng. Den existerande varianten som omfattar två undervisningsämnen och 270 högskolepoäng ska inte förändras. Denna är bara möjlig vid vissa ämneskombinationer, som t.ex. då två av de valda undervisningsämnena är musik, samhällskunskap eller svenska. Varianten med tre undervisningsämnen ska utökas från 270 till 300 högskolepoäng. Liksom tidigare ska examen omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i ett ämne eller ämnesområde. Vid vissa ämneskombinationer, som då två av de valda undervisningsämnena är musik, samhällskunskap eller svenska, ska examen omfatta två fördjupningar om 90 högskolepoäng. För varje övrigt ämne ska det krävas minst 60 högskolepoäng i stället för 45 högskolepoäng som i dag. Den ökade ämnesfördjupningen innebär en kvalitetshöjning och möjliggör dessutom i högre grad samläsning mellan inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Mer omfattande och djupare studier i ett ämne är också viktigt för utbildningens status och därmed dess attraktivitet. Inriktningen mot årskurs 7-9 ger som tidigare även behörighet för att undervisa i grundskolans årskurs 4-6. Det föreslås också att bestämmelserna om tillåtna ämneskombinationer ändras för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 så att fler kombinationer tillåts och att de närmare motsvarar bestämmelserna om tillåtna ämneskombinationer för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Dessutom föreslås ämneskombinationen matematik och svenska

18 5 bli tillåten för. båda inriktningarna. I dag är den inte tillåten för någon av dem. Vidare föreslås att undervisningsämnet svenska som andraspråk ska få kombineras med valfritt annat ämne för båda inriktningarna. Ändringarna innebär ökade valmöjligheter för studenterna och större möjligheter för lärosätena både att profilera sig och att lägga upp utbildningen på olika sätt, exempelvis för att i högre grad kunna möta skolhuvudmännens behov av lärare i bristämnen. Förslagen innebär ändringar i högskoleförordningen (1993:100), i förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen, i förordningen (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå och i förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

19 6 1. Författningsförslag 1. 1 Förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); Härigenom föreskrivs att bilaga 2 och 4 till högskoleförordningen (1993: 100) 1 ska ha följande lydelse. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Den som före den 1 januari 2018 har påbörjat en utbildning till ämneslärare enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till en tidpunkt efter ikraftträdandet att påbörja utbildningen har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av Nuvarande lydelse Bilaga 2 2 EXAMENSORDNI NG 4. Examensbeskrivningar EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ Ämneslärarexamen Omfattning Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnesoch ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av 1 Förordningen omtryckt 1998: Senaste lydelse 2016:707.

20 7 skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskole-poäng i tre undervisningsämnen. Om undervisningsämnet musik eller bild ingår i utbildningen, kan examen dock omfatta ämnesstudier i två eller tre undervisningsämnen. När två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen omfattar examen ämnesstudier endast i dessa två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnesoch ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, - läroplansteori och didaktik, - vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik, - sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygssättning, och - utvärdering och utvecklingsarbete. Mål

21 8 Föreslagen lydelse EXAMENSORDNING 4. Examensbeskrivningar EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ Ämneslärarexamen Omfattning Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 eller, när så krävs, 270 eller 300 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnesoch ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 165 högskolepoå ng i två undervisningsämnen eller 225 högskolepoäng i tre undervisningsämnen. Examen ska dock omfatta ämnesoch å"mnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng z två undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen. Examen får vidare omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i examen krävs minst 60 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes-

22 9 och ämnesdidaktiska studierna. ska 15 högskolepoäng utgöra ämnes relaterad verksamhets förlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer... Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, - läroplansteori och didaktik, - vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik, - sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygssättning, och - utvärdering och utvecklingsarbete. Mål Nuvarande lydelse Bilaga 4 3 ÄMNESKOMBINATIONER 1. Innehåll I denna bilaga anges det enligt 6 kap. 5 andra stycket vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen. 2. Grundskolans årskurs 7-9 Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 delas in i följande ämnes grupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 2. bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd, 3. engelska, moderna språk, modersmål och svenska som andraspråk, 4. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, 5. biologi, fysik, kemi och teknik, 3 Senaste lydelse 2013:924.

23 10 6. engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska som andraspråk och teckenspråk, och 7. biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är följande: 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller 5, alternativt ur ämnesgrupp 3 två olika språk inom ämnet moderna språk, 2. ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7, 3. å'mnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7, 4. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2, 5. tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller 5, 6. två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik, och 7. ämnet bild eller musik ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller Gymnasieskolan Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 2. engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk och teckenspråk, 3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi, religionskunskap och samhällskunskap, 4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik, 5. idrott och hälsa, och 6. bild, dans, musik och teater. Ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan är följande: 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, 2. två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, alternativt ur ämnesgrupp 2 två olika språk inom ämnet moderna språk, 3. idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, 4. ett ämne ur å'mnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, och 5. ett å'mne ur å'mnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet.

24 11 Föreslagen lydelse ÄMNESKOMBINATIONER 1. Innehåll I denna bilaga anges det enligt 6 kap. 5 andra stycket vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen. 2. Grundskolans årskurs 7-9 Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans Jrskurs 7-9 delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål, moderna språk, svenska, svenska som andraspråk och teckenspråk, 2. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, 3. biologi, fysik, kemi och teknik, 4. hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och slöjd, och 5. bild och musik. Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är följande: 1. två ämnen ur ämnesgrupp 1, 2 eller 3, 2. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett ämne ur ämnesgrupp 2, 3, 4 eller 5, 3. ett ämne ur ämnesgrupp 2 eller 3 och ett ämne ur ämnesgrupp 4 eller 5, 4. två olika språk inom ämnet moderna språk, eller 5. å'mnena bild och slöjd. Om examen omfa~tar ytterligare ett ämne utöver vad som anges i 1. första stycket 1, 2, 3 eller 5 ska detta ämne vara ett annat ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3, 4 eller 5, eller 2. första stycket 4 ska detta å'mne vara ett tredje språk inom ämnet moderna språk eller ett annat ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3, 4 eller Gymnasieskolan Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål, svenska och svenska som andraspråk, 2. grekiska, latin, moderna språk och teckenspråk, 3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi, religionskunskap och samhällskunskap, 4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik, 5. idrott och hälsa, och 6. bild, dans, musik och teater.

25 12 Ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan är följande: 1. två ämnen ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, 2. ett ämne ur å'mnesgrupp 1 och ett annat å'mne ur å'mnesgrupp 2, 3 eller 4, 3. två olika språk inom ämnet moderna språk, 4. idrott och hå'lsa och ett å'mne ur å'mnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, 5. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, eller 6. ett å'mne ur å'mnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskole-poäng inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet.

26 förslag till förordiiing:oni ändring i förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen Härigenom föreskrivs att 11 och 12 förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Ämneslärarexamen som avses 1 9 med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 225 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildmng, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 135 högskolepoäng i två undervisningsämnen, och 11 Ämneslärarexamen som avses 1 9 med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avanc~rad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildmng, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 150 högskolepoäng i två undervisningsämnen, och 3. studenten inom ramen för 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hög- (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. skolepoäng. Det som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för ämneslärarexamen som avses i första stycket. Utöver vad som anges i första stycket och om annat inte följer av andra stycket gäller de krav som anges för ämneslärarexamen i bilaga 2 till högskoleförordningen och som inte motsvaras av kraven i första stycket. Första-tredje styckena gäller inte Första-tredje styckena gäller inte när examen omfattar ämnesstudier när examen omfattar ämnesstudier i två av undervisningsämnena svenska, musik. samhällskunskap eller 1. i två av undervisningså"mnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller 2. om totalt 180 högskolepoäng i två undervisningsämnen och omfattar undervisningsämnet bild eller musik.

27 14 12 Ämneslärarexamen som avses 1 Ämneslärarexamen som avses 1 9 med inriktning mot arbete i 9 med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnesstudier i tre under- omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen eller två av under- visningsämnen eller två undervisningsämnena svenska, samhälls- visningsämnen i de fall som avses i kunskap eller musik avläggs på 11 fjärde stycket avläggs på avanavancerad nivå. För examen krävs cerad nivå. För examen krävs att att studenten har gått igenom studenten har gått igenom komkompletterande pedagogisk utbild- pletterande pedagogisk utbildning. mng. Det som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för ämneslärarexamen som avses i första stycket. Utöver vad som anges i första stycket och om inte annat följer av andra stycket gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Den som före den 1 januari 2018 har påbörjat en utbildning till ämneslärare enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till en tidpunkt efter ikraftträdandet att påbörja utbildningen har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av 2024.

28 Förslag-till förordning om ändring i förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen Härigenom föreskrivs att 27 förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 27 Om ämneslärarexamen ska anses Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i grund- ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 enligt 24 eller. skolans årskurs 7-9 enligt 24 eller 25 och omfatta 25 och omfatta 1. ett undervisningsämne, ska 1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar den anses omfatta kursfordringar om 180 högskolepoäng och om 180 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, avläggas på grundnivå, 2. två av undervisningsämnena 2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kurs- musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng fordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, och avläggas på avancerad nivå, 3. två undervisningsämnen i en 3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kurs- 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 225 högskolepoäng fordringar om 240 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, eller och avläggas på avancerad nivå, 4. tre undervisningsämnen, ska eller den anses omfatta kursfordringar 4. tre undervisningsämnen, ska om 270 högskolepoäng och av- den anses omfatta kursfordringar läggas på avancerad nivå. om 300 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå. Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i och om 45 högskolepoäng för varje övrigt undervisningsämne. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i och om 60 högskolepoäng för varje övrigt undervisningsämne. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnes- eller lika stor omfattning av ämnesstudier i varje undervisningsämne, studier i varje undervisningsämne,

29 16 får han eller. hon välja vilket av får han eller hon välja. vilket av ämnena som ska anses omfatta ämnena som ska anses omfatta 90 högskolepoäng. När examen ska 90 högskolepoäng. När examen ska anses omfatta två av under- anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhälls- visningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock kunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 90 högskolepoäng i anses omfatta 90 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas. ämnesstudier som ska beaktas. Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Den som före den 1 januari 2018 har påbörjat ämneslärarutbildning enligt 23, 24 första meningen, 25 eller 27 har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med den 30 juni Hänvisningen i 23 och 25 till bilaga 2 till högskoleförordningen (1993: 100) ska då avse bilaga 2 i dess lydelse före den 1 januari 2018.

30 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå Härigenom föreskrivs att 17 och 18 förordningen (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Ämneslärarexamen som avses i 15 med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 225 högskolepoäng. För examen krävs att studenten 1. har fullgjort en utbildning som avses i 3 och som ska anses motsvara sammanlagt 90 högskolepoäng enligt andra stycket, 2. före utbildningen har fullgjort kursfordringar som omfattar ämnesstudier om 135 högskolepoäng i två undervisningsämnen, och 3. inom ramen för ringarna har fullgjort självständigt arbete arbete) om minst 15 kursfordmmst ett (examens högskole- 17 Ämneslärarexamen som avses i 15 med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. För examen krävs att studenten 1. har fullgjort en utbildning som avses i 3 och som ska anses motsvara sammanlagt 90 högskolepoäng enligt andra stycket, 2. före utbildningen har fullgjort kursfordringar som omfattar ämnesstudier om 150 högskolepoäng i två undervisningsämnen, och 3. inom ramen för ringarna har fullgjort kursfordminst ett (examenshögskole- självständigt arbete arbete) om minst 15 poäng. poäng. Studenten ska genom att ha fullgjort en utbildning som avses i denna förordning anses ha fullgjort studier som omfattar utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng. Det som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för ämneslärarexamen som avses i första stycket. Utöver vad som anges i första stycket och om inte annat följer av andra stycket gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och som inte motsvaras av kraven i första stycket. Första-tredje styckena gäller Första-tredje styckena gäller inte när examen omfattar ämnes- inte när examen omfattar ämnes-

31 18 studier i. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik. studier 1. i två av undervisningsämnena svenska, samhå'llskunskap eller musik, eller 2. om totalt 180 högskolepoäng i två undervisningsämnen och omfattar undervisningsämnet bild eller musik. 18 Ämneslärarexamen som avses 1 Ämneslärarexamen som avses 1 15 med inriktning mot arbete i 15 med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnesstudier i tre under- omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen eller två av under- visningsämnen eller två undervisningsämnena svenska, samhälls- visningsämnen i de fall som avses i kunskap eller musik avläggs på 17 fjärde stycket avläggs på avancerad nivå. För examen krävs avancerad nivå. För examen krävs att studenten har fullgjort en ut- att studenten har fullgjort en utbildning som avses i 3 och vad bildning som avses i 3 och vad som anges i andra och tredje som anges i andra och tredje styckena. styckena. Studenten ska genom att ha fullgjort utbildningen anses ha fullgjort studier som omfattar utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng. Det som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för ämneslärarexamen som avses i första stycket. Utöver vad som anges i första stycket och om inte annat följer av andra stycket gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Den som före den 1 januari 2018 har påbörjat en utbildning till ämneslärare enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till en tidpunkt efter ikraftträdandet att påbörja utbildningen har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av 2024.

32 19-2. Ärendets hitthlsvarande handläggning 2.1 En promemoria har remitterats tidigare I juni 2014 fick professor Mikael Alexandersson i uppgift att biträda Regeringskansliet (U tbildningsdepartementet) med att genomföra en översyn av ämneslärarexamen. Förslagen skulle enligt uppdraget rymmas inom befintliga ekonomiska ramar och inte innebära att antalet högskolepoäng ökade för någon inriktning. Under våren 2015 remitterades departementspromemorian "En mer flexibel ämneslärarutbildning" soin baserats på Mikael Alexanderssons underlag. Förslagen i den promemorian syftade till att göra ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 mer flexibel och attraktiv. I dag omfattar denna utbildning 270 högskolepoäng och i regel tre undervisningsämnen. I vissa fall kan utbildningen dock i stället omfatta två undervisningsämnen. I den promemoria, som remitterades, föreslogs att en variant, som är ett halvt år kortare, skulle införas. Den skulle omfatta 240 högskolepoäng och ha två undervisningsämnen. Vidare föreslogs det att möjligheten att läsa 270 högskolepoäng med två undervisningsämnen skulle vara tillåten med fler kombinationer av undervisningsämnen än i dag. Enligt förslaget skulle dessutom en möjlighet till fördjupning om 120 högskolepoäng införas som ett alternativ till dagens 90 högskolepoäng. Någon ändring av det minsta ämnesdjupet 45 högskolepoäng för ett undervisningsämne i treämnesutbildningen föreslogs inte. Däremot föreslogs flexiblare regler i fråga om tillåtna ämneskombinationer. 2.2 Kort om remissinstansernas synpunkter Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrkte förslagen helt eller delvis. Flera instanser fann det positivt att förslaget ger stor flexibilitet för lärosäten och studenter och att det ger ökade möjligheter till samläsning mellan inriktningarna. Flera instanser uppgav att lärarutbildningen för närvarande inte klarar av några fler stora reformer och fann det därför bra att förslaget inte innebär några genomgripande förändringar. Flera remissinstanser påpekade att det minsta ämnesdjupet om 45 högskolepoäng inte ger tillräckligt djupa ämneskunskaper. Det framhölls också att de många tillåtna varianterna kunde framstå som otydliga särskilt för studenter och huvudmän för skolan. Det påpekades också att förslagen om ändrad reglering av ämneskombinationer behöver justeras ytterligare dels för att möjliggöra flexibilitet för individer och lärosäten: och dels för att skapa en önskad styrning från både statens och skolhuvudmännens perspektiv.

33 Ytterligare diskussioner om promemorians förslag Under. våren 2016 har förslagen i den promemoria som remitterats tidigare och remissvaren på denna diskuterats med Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Lärarutbildningskonventet, Sveriges förenade studentkårer, Friskolornas riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges universitets- och högskoleförbund. I dessa diskussioner har det framkommit att ett minsta ämnesdjup om 60 högskolepoäng bedöms lämpligt för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, att regleringarna om ämneskombinationer bör göras mer flexibla och att bl.a. ämneskombinationen matematik och svenska bör tillåtas. Denna promemoria bygger på den promemoria som remitterats tidigare och på de synpunkter som framkommit i remissvaren och i de diskussioner som förts under våren Situationen i dag 3.1 Rekryteringsbehoven överstiger tillgången på lärare Bra lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att höja elevers studieresultat. Att det utbildas tillräckligt många lärare är därför viktigt. I rapporten Högskoleutbildningar och arbetsmarknaden - Ett planeringsunderlag inför läsåret 2013/14 från 2012 gjorde dåvarande Högskoleverket en prognos över tillgång och efterfrågan av grundskollärare för de senare årskurserna och gymnasielärare fram till 2030 (Högskoleverkets rapport 2012:22 R). Prognosen visar att det på sikt finns risk för brist på ämneslärare totalt sett. Bakom den genomsnittliga bilden döljer sig enligt rapporten dock både överskott och underskott beroende på ämnesinriktning. Av Universitetskanslersämbetets statistiska analys Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning från 2014 framgår att det i en enkätundersökning av SCB:s prognosinstitut bedöms att tillgången på nyexaminerade ämneslärare med inriktning mot årskurs 7-9 och gymnasieskolan är relativt balanserad, med undantag för ämneslärare i matematik och naturorienterande ämnen som det bedöms vara fortsatt brist på (Universitetskanslersämbetet /2). I en enkät som Riksrevisionen har gjort har en stor andel huvudmän uppgett att de vid tiden för enkäten upplever att det är svårt att rekrytera lärare till årskurs 7-9 med inriktning mot matematik och naturvetenskap respektive moderna språk (se Riksrevisionens rapport RIR 2014:18). Detsamma gäller gymnasielärare med dessa ämnesinriktningar. Enligt rapporten upplever däremot majoriteten av skolhuvudmännen att det är lätt att rekrytera lärare för årskurs 7-9 med inriktning mot samhällsvetenskapliga ämnen.

34 21 Av Skolverkets lärarprognos från 2015 (U2014/04128/S) framgår att den rådande lärarbristen väntas förvärras de kommande åren. Enligt Skolverket kommer det totala personalbehovet i samtliga skol- och verksamhetsformer att öka från heltidstjänster 2014 till heltidstjänster Behovet beräknas bli störst i grundskolans årskurs 7-9 och i förskolan. Det totala behovet motsvarar ett rekryteringsbehov om heltidstjänster vilket i sin tur motsvarar ett examinationsbehov om totalt personer. För de tre femårsperioder som prognosen gäller ( , och ) motsvarar detta ett examinationsbehov per femårsperiod om , respektive personer. Under den senaste femårsperioden, , examinerades totalt 47 _000 lärare, förskollärare,. speciallärare och specialpedagoger, vilket alltså är betydligt färre än de prognosticerade examinationsbehoven. Denna bristsituation syns redan tydligt för skolans huvudmän som har svårt att rekrytera legitimerade och behöriga lärare. I SCB:s arbetskraftsbarometer 2015 uppger en stor majoritet av de tillfrågade arbetsgivarna att det råder brist på såväl nyutexaminerade som yrkeserfarna lärare inom ett flertal inriktningar och ämnen. Störst brist rapporteras gällande lärare i grundskolans årskurs 7-9 och särskilt med inriktning mot matematik och naturorienterande ämnen. 3.2 Andelen behöriga lärare varierar beroende på skolform och ämnen En fråga som hänger samman med tillgången på utbildade lärare är hur många av de lärare som i dag undervisar i skolan som är behöriga att bedriva undervisningen. Skolverket redovisar i sin lärarprognos från 2015 hur stor andel av undervisningen i olika skolformer som bedrivs av lärare eller förskollärare som är behöriga. I grundskolan hade 85 procent av lärarna (heltidstjänster) en pedagogisk högskoleexamen läsåret 2015/16. I genomsnitt hade 70 procent av lärarna i årskurs 7-9 legitimation och behörighet i minst ett ämne. Skillnaderna mellan ämnen är stora. Störst andel legitimerade och behöriga fanns i historia (83 procent), idrott och hälsa (83 procent) samt franska (80 procent). Minst andel fanns i teknik ( 62 procent), spanska (61 procent) och svenska som andraspråk (48 procent). I gymnasieskolan hade 80 procent av lärarna (heltidstjänster) en pedagogisk högskoleexamen läsåret 2015/16. Av de gymnasielärare som undervisade i ämnen som Skolverket samlar in statistik för var knappt 80 procent av lärarna legitimerade och behöriga för något eller några av

35 22 dessa ämnen (heltidstjänster). Även i gymnasieskolan finns det skillnader mellan ämnen. Störst andel legitimerade och behöriga fanns i historia (89 procent), biologi (88 procent) och kemi (87 procent). Minst andel fanns i naturkunskap (70 procent), teknik (48 procent) och svenska som andraspråk (35 procent). En viktig utgångspunkt för Skolverkets prognoser är dels vilken tillgång på behöriga lärare som finns i nuläget, dels vilken tillgång som förväntas finnas för respektive år som prognosen omfattar. Det totala rekryteringsbehovet beräknas som differensen mellan det skattade totala behovet av personal och den skattade tillgången till personal. Ett viktigt antagande i prognosen är att obehöriga lärare ska ersättas av behöriga. Ur detta perspektiv är det också viktigt att ha en detaljerad och uppdaterad bild av hur behörighetsläget ser ut. (För en mer utförlig redovisning av skolväsendets personalsituation, se budgetpropositionen för 201.7, prop. 2016/17:1, utgiftsområde 16, kap. 2.) Skolverket anför i rapporten Redovisning av uppdrag om hur stor andel av undervisningen som bedrivs av behöriga lärare (Statens skolverk dnr. 2014:00624) att kommande pensionsavgångar i kombination med det låga intresset för läraryrket och det missnöje som många verksamma lärare vittnar om sammantaget kräver genomgripande analyser och långsiktiga, strukturella förändringar och satsningar. Skolverket lyfter bl.a. fram att landets lärosäten måste planera och dimensionera sina lärarutbildningar så att skolverksamhetens behov av utbildade lärare i olika ämnen tillgodoses så långt det är möjligt. Viktigast är dock enligt Skolverket att läraryrket är så attraktivt att många söker sig till lärarutbildningen och att verksamma lärare inte lämnar yrket. 3.3 Antalet sökande till ämneslärarutbildningen Enligt en rapport från Universitets- och högskolerådet ökade det totala antalet sökande till ämneslärarutbildningen höstterminen 2015 jämfört med höstterminen Antalet sökande till inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 var i det närmaste oförändrat, medan antalet sökande till inriktningen mot arbete i gymnasieskolan ökade kraftigt. Antalet sökande till inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 var mycket lägre än antalet sökande till inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Antalet förstahandssökande till ämneslärarutbildningen minskade kraftigt för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och ökade kraftigt för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Även antalet behöriga sökande till inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 minskade kraftigt, medan det ökade för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan (Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med första urvalet ht 201 5, Universitets- och högskolerådet, dnr ).

36 23 UppgifteL i fråga om antagningen _till vårterminen 2016 visar motsvarande bild. Det totala antalet sökande till ämneslärarutbildningen vårterminen 2016 ökade i jämförelse med vårterminen Antalet sökande till ämneslärarutbildning var i det närmaste oförändrat för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, men befann sig på en fortsatt låg nivå. Antalet sökande för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan befann sig på en mycket högre nivå och ökade dessutom kraftigt. När det- gäller antalet förstahandssökande till inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 var det högre än vårterminen 2015, men befann sig på en fortsatt låg nivå. För inriktningen mot arbete i gymnasieskolan ökade antalet behöriga sökande vårterminen 2016 i jämförelse med vårterminen (Antagning till högre utbildning vårterminen Statistik i samband med första urvalet vt 2016, Universitets- och högskolerådet, dnr ). Motsvarande rapport om antagningen till höstterminen 2016 beskriver att det totala antalet sökande till ämneslärarutbildning har minskat något både för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och för inriktningen mot gymnasieskolan höstterminen 2016, jämfört med höstterminen Antalet förstahandssökande minskade för inriktningen mot grundskolans årskurs 7-9 och ökade med ungefär lika mycket för inriktningen mot gymnasieskolan höstterminen 2016, jämfört med höstterminen Antalet behöriga sökande minskade för inriktningen mot grundskolans årskurs 7-9 och ökade för inriktningen mot gymnasieskolan höstterminen 2016, jämfört med höstterminen 2015 (Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med första urvalet ht 2016, Universitets- och högskolerådet, dnr ). I sammanhanget bör nämnas att ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ger behörighet att även undervisa i grundskolans årskurs 7-9 och att ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ger behörighet att även undervisa i grundskolans årskurs 4-6 (se avsnitt 5). 3.4 Det finns ett behov av samverkan mellan lärosätena Läraryrkets status och attraktivitet är beroende av flera olika faktorer, t.ex. arbetsmiljön och möjligheten att göra karriär. En betydelsefull del är att lärarutbildningen i sig är attraktiv och leder till anställning. Det sammantagna utbildningsutbudet bör vara väl avvägt för att möta såväl det regionala som det nationella arbetsmarknadsbehovet. Utbildningsutbudet vid olika lärosäten bör därför komplettera varandra. För att detta ska uppnås, särskilt när det gäller utbildningar med låg efterfrågan från studenterna, kan lärosäten samverka med varandra. Genom att samverka vid anordnandet av utbildning i ett bristämne med låg student-

37 24 efterfrågan skulle det kunna förhindras att intresserade studenter väljer att i stället läsa andra ämnen vid olika lärosäten. Distansutbildning bör kunna vara ett verktyg i en sådan samverkan. Ett annat skäl till att samverka kan vara att lärosätenas situation skiljer sig åt i fråga om vilka lärarresurser som finns tillgängliga. Tillgängliga lärarresurser är en viktig faktor när ett lärosäte beslutar om hur många platser som erbjuds på olika inriktningar av lärarutbildningen ( se Riksrevisionens rapport Statens dimensionering av lärarutbildningen - utbildas rätt antal lärare?, RIR 2014:18). I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen bl.a. att stimulera och underlätta ytterligare för lärosäten att samverka rörarande lärarutbildning för att på så sätt uppnå ökad specialisering mellan lärosätena. I oktober 2015 redovisade Utredningen om högskolans utbildningsutbud (U 2014:09) sitt betänkande Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70). Betänkandet innehåller bl.a. bedömningar om vilka hinder det kan finnas för lärosätenas möjligheter att samverka om utbildningsutbud och förslag för att underlätta sådan samverkan. Exempelvis föreslår utredningen att lärosätena, i de fall det inte redan finns och det finns behov av det, ska skapa arenor för regelbunden och systematisk samverkan med andra lärosäten om dimensionering av högskolans utbildning och att utformningen av dessa arenor ska anpassas till respektive lärosätes förutsättningar och behov. Utredningen har även kartlagt hur lärosätena samarbetar inom distansutbildning. 3.5 Åtgärder som har vidtagits för att stärka läraryrket och för att attrahera fler till läraryrket Rekryteringsbehovet av lärare är mycket stort. Insatser behövs för att säkerställa tillgången till behöriga lärare bl.a. genom att stärka läraryrkets attraktivitet så att fler vill bli lärare, fler lärare vill stanna i yrket och fler vill återvända till läraryrket. Regeringen tog under inledningen av mandatperioden initiativ till en nationell samling för läraryrket med målet att skapa förutsättningar för att attrahera fler till yrket samt behålla och utveckla en högkvalitativ lärarkår. En del av den nationella samlingen är det så kallade Lärarlönelyftet, som infördes genom förordningen (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier. Därigenom får skolhuvudmän möjlighet att få statsbidrag till att höja lönen för bl.a. särskilt kvalificerade lärare utöver vad som följer av den ordinarie lönerevisionen. I Lärarlönelyftet finns medel för att kunna höja lönerna för cirka lärare.

38 25 I sep:tember_2016,tillsattes, inom_ramen, för den nationella samlingen, utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner ( dir. 2016:76) som bl.a. syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare och rektorer att utföra sina uppdrag. Av direktiven till utredningen framgår att utredaren bl.a. ska se över och vid behov lämna förslag på justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna, se över hur lärare och förskollärare kan stärkas i sin profession, bl.a. hur en god introduktion i -lärar- och förskolläraryrkena kan säkras, se över karriärvägsreformen och utifrån en analys av arbetssituationen och organisatoriska faktorer föreslå åtgärder för att minska lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbetsbörda. För att icke-legitimerade lärare ska få sin legitimation pågår också satsningen Vidareutbildning av lärare (V AL). Det finns även en möjlighet för personer som har ämneskunskaper som motsvarar de krav -som ställs för ett eller flera av skolans undervisningsämnen och som vill bli ämneslärare att läsa en kompletterande utbildning (KPU) om 90 högskolepoäng för att erhålla ämneslärarexamen (förordningen [2011:686] om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen). Det har under våren 2016 också fattats beslut om en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för personer med forskarexamen i syfte att få fler ämneslärare och lektorer i skolan (förordningen [2016:705] om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå). Utbildningen kombineras med ett särskilt utbildningsbidrag. Det är fråga om en satsning som har potential att fördubbla antalet lektorer i skolväsendet (prop. 2015/16:142, bet. 2015/16:UbU22, rskr. 2015/16:UbU22, förordningen [2016:706] om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå). Sedan 2007 pågår satsningen Utländska lärares vidareutbildning (ULV), Utbildningen regleras i förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Syftet med satsningen är att ge personer med en utländsk lärarexamen möjlighet till kompletterande utbildning och på så sätt tillvarata kompetensen hos personer med utländsk lärarutbildning och ge ökade möjligheter till anställning i svensk skola eller förskola. Under 2015 utökades de särskilda medel som finns avsatta för utbildningen för att kunna svara mot ett ökande söktryck. Totalt omfattade utbildningen 396 helårsstudenter under 2015 (prop. 2016/17:1). Vidare infördes nyligen en förändring i skollagen som gör det möjligt att genomföra en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar under högst två år av personer som saknar behörighetsgivande lärar-

39 26 examen. De nya bestämmelserna möjliggör tidsbegränsade anställningar av personer som ska bedriva undervisning i ämnen där det råder brist på legitimerade lärare. För. att en skola ska kunna anställa personen i två år ska hon eller han ha ämneskunskaper som motsvarar det som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen. Personen ska också genomföra en kompletterande pedagogisk utbildning som syftar till att hon eller han ska uppnå behörighetsgivande lärarexamen (prop. 2015/16:23, bet. 2015/16:UbU8, rskr. 2015/16:127 och förordningen [2016:350] om försöksverksamhet med anställning under viss komp-letterande utbildning). Regeringen har även gett Skolverket uppdrag att genomföra en lärarkampanj som syftar till att attrahera ungdomar och unga vuxna till läraroch förskolläraryrkena. Lärarkampanjen ska bygga vidare på Skolverkets tidigare genomförda kampanj "För det vidare". Den nya kampanjen ska bl.a. kommunicera fakta om läraryrket, som statistik över antalet kvarvarande i yrket, lön m.m. i syfte att motverka felaktiga uppfattningar om yrket. 4. Tidigare större reformer av lärarutbildningen års reform Före 1988 fanns det en klasslärarutbildning och en ämneslärarutbildning för grundskolan och en ämneslärarutbildning för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. År 1988 ersattes klasslärarutbildningen och ämneslärarutbildningen för grundskolan av en grundskollärarlinje. Grundskollärarlinjen bestod av två grenar; en för lärare i årskurserna 1-7 och en för lärare i årskurserna 4-9. Genom att båda lärarkategorierna kunde tjänstgöra i årskurserna 4-7 kunde enligt förarbetena hänsyn tas i det avseendet till elevernas, lärarnas och skolans behov när undervisningen organiserades (prop. 1984/85: 122, s. 9, jfr Ub U 1984/85:31, s. 8). Det anfördes också att det med två olika huvudinriktningar av utbildningen blev större möjligheter att tillgodose lärarnas behov av ämneskunskaper för undervisning i de senare årskurserna. När det gäller ämnet svenska framhölls det i förarbetena att det ämnet hade en särskild ställning i skolan och att alla blivande lärare måste kunna bidra till att utveckla elevernas färdigheter i svenska språket (prop. 1984/85:122, s. 16). Lärarna i svenska fyllde därför enligt propositionen en expertroll och de behövde breda och djupa kunskaper inom sitt område. Ämneslärarutbildningen skulle i fortsättningen istället utformas utifrån gymnasieskolans och vuxenutbildningens behov och innebar enligt

40 27. nämnda budgetproposition att ämneskunskaperna för dessa lärare kunde fördjupas ytterligare. Av budgetpropositionen framgår att ämneslärarutbildningen normalt skulle omfatta två ämnen om vardera 60 poäng ( 40 poäng motsvarade då heltidsstudier under ett läsår), med undantag för svenska, engelska, franska, tyska och praktisk-estetiskt ämne (med undantag för barnkunskap) som föreslogs omfatta 80 poäng (prop. 1987/88:100 bil 10, s. 274 f.). Med hänsyn till att fyra ämnesområden inom högskolan - statskunskap, nationalekonomi, kulturgeografi och sociologi - ingick i skolämnet samhällskunskap ansåg dock utbildningsutskottet att även ämnet samhällskunskap skulle omfatta 80 poäng (UbU 1987/88:25, s. 9). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr /88:333). Grundskollärarlinjen ledde till en grundskollärarexamen med inriktning mot arbete antingen i grundskolans årskurs 1-7 eller i grundskolans årskurs 4-9 och ämneslärarlinjen ledde till en gymnasielärarexamen. Därutöver fanns det andra lärarutbildningar, som ledde till exempelvis hushållslärarexamen flyglärarexamen och slöjdlärarexamen. Totalt fanns det elva lärarexamina års reform Åtta av dåvarande elva lärarexamina, bl.a. grundskollärar- och gymnasielärarexamen, ersattes 2001 av en samlad lärarexamen. Flyglärarexamen, folkhögskollärarexamen och specialpedagogexamen blev dock kvar som separata examina. I förarbetena anfördes bl.a. att behovet av en förändrad lärarutbildning var en följd av det förändrade läraruppdraget och att decentraliseringen av skolan samt mål- och resultatstyrningen var viktiga motiv (prop. 1999/2000:135, s. 10). I propositionen anfördes även att den nya lärarutbildningen måste ge de blivande lärarna möjlighet att själva utforma sina studier inom givna ramar för att därigenom profilera sin yrkesutbildning (a. prop. s. 11). För lärarexamen krävdes att utbildningen skulle omfatta tre integrerade utbildningsområden; ett allmänt utbildningsområde, ett utbildningsområde med en eller flera inriktningar mot ämne eller ämnesområde och ett utbildningsområde med en specialisering. Inriktningarna skulle enligt propositionen kunna utgöras av mer traditionella ämnen, t.ex. engelska och matematik, men också av andra för lärarutbildningen relevanta ämnen (a. prop. s. 20). Dessa skulle kunna vara kurser som tidigare inte hade ingått i lärarutbildningen såsom exempelvis miljökunskap, idehistoria samt barn- och ungdomskunskap. En specialisering skulle kunna utgöras av fördjupning såsom ämnesfördjupning av en inriktning eller en fristående breddning (a. prop. s. 20).

41 28 För undervisning i svenska respektive samhällskunskap i grundskolans senare år krävdes för lärarexamen minst 60 poäng och i gymnasieskolan minst 80 poäng inom ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen (varje poäng motsvarade då heltidsstudier under en vecka). För undervisning i modersmål krävdes en inriktning om minst 60 poäng i relevant ämnesområde. I examensbeskrivningen angavs i övrigt inga krav på omfattning i ett visst ämne för undervisning i grundskolans senare år eller i gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen års reform Lärarexamen ersattes den 1 juli 2011 av nuvarande förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Grundlärarexamen kan ha inriktning mot arbete antingen i förskoleklass upp till årskurs 3, i årskurs 4-6 eller i fritidshem. Ämneslärarexamen kan ha inriktning mot arbete i årskurs 7-9 eller i gymnasieskolan. I förarbetena anfördes att konstruktionen med den tidigare lärarexamen var bristfällig och att utbildningsstrukturen var komplicerad och svåröverskådlig, vilket medförde stora svårigheter för studenterna att göra relevanta vägval med tanke på framtida anställning (prop. 2009/10:89, s. 1 Of). Regeringen bedömde därför att det krävdes en tydligare struktur och tydligare mål för utbildningen. När det gäller ämneslärarexamen anfördes i nämnda proposition att behovet av lärare med fördjupade ämneskunskaper blir desto större ju äldre eleverna blir (a. prop. s. 24). För att möta detta behov bedömde regeringen att lärare i grundskolans årskurs 7-9 och lärare i gymnasieskolan bör ges en smalare och djupare ämneskompetens jämfört med grundlärarna. I propositionen framhölls även att i många skolor undervisade lärare i årskurs 7-9 i ämnen för vilka de saknade utbildning (a. prop. s. 25). Regeringen bedömde därför att ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 som huvudregel bör innefatta ämnesstudier i tre undervisningsämnen. Dessa undervisningsämnen skulle kombineras med utgångspunkt i skolans organisation och behov. Detta skulle ge goda möjligheter även för mindre skolor att erbjuda flertalet lärare en heltidstjänst i de ämnen som lärarna är utbildade för. För att tillräckligt ämnesdjup ska nås bedömdes att det för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 bör krävas minst 90 högskolepoäng i ett ämne och dessutom att varje ämne som ingår i examen omfattar minst 45 högskolepoäng (a. prop. s. 26). Regeringen ansåg vidare att det bör ställas särskilda krav på ämnesdjup i svenska och samhällskunskap (a. prop. s. 28). Anledningen till detta var ämnenas omfattning i skolan, deras bredd och deras sammansättning av

42 29 flera akademiska ämnen. Vidare bedömdes att särskilda krav på ämnesdjup också bör kunna gälla vissa praktiska och estetiska ämnen som t.ex. musik. Förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare trädde i kraft samtidigt som den nuvarande ämneslärarexamen infördes. I förordningen finns bestämmelser om bl.a. vilken behörighet att undervisa i skolväsendet som ämneslärarexamen ger. 4.4 Lärarlegitimation har införts Systemet med legitimation för lärare och förskollärare infördes 2011 i skollagen (2010:800). I förarbetena bedömdes legitimationssystemet bl.a. kunna förbättra kvalitetssäkringen av lärarna och därmed höja kvaliteten på den samlade lärarkåren (prop. 2010/11:20, s. 25). En legitimation kan återkallas under vissa förutsättningar, t.ex. om den legitimerade har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning eller, i eller utanför yrkesutövningen gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan ifrågasättas. Förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare kompletterar bestämmelserna om lärarlegitimation i skollagen. Bestämmelserna innebär att det som huvudregel krävs legitimation för lärare och förskollärare för att kunna bli tillsvidareanställda och för att självständigt få sätta betyg. Som huvudregel krävs vidare både legitimation och behörighet för att en lärare ska få undervisa. I vissa fall kan det dock göras undantag från dessa krav. För att få legitimation krävs det en behörighetsgivande lärar- eller förskollärarexamen. Av legitimationen framgår det i vilka skolformer, årskurser och ämnen som läraren eller förskolläraren är behörig att undervisa. En legitimation kan också kompletteras med ytterligare behörighet. Det är Skolverket som meddelar legitimationer och för ett register med uppgifter om legitimerade, eller tidigare legitimerade, lärare och förskollärare. 5. Närmare om ämneslärarexamen 5.1 Ämneslärarexamen är en av fyra lärarexamina och har två inriktningar Som framgått finns det numera fyra lärarexamina, förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Grundlärare är lärare i årskurs 1-3 och 4-6. Ämneslärare är lärare i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan.

43 30 Ämneslärarutbildningen har en inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och en inriktning mot arbete i gymnasieskolan. 5.2 Inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 I dag omfattar inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs högskolepoäng. Utbildningen har en utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna omfattar 195 högskolepoäng, vilket är summan av högskolepoängen för undervisningsämnena, dvs. 180 högskolepoäng, och hälften av högskolepoängen för den verksamhetsförlagda utbildningen. Med ämnesdidaktik avses läran om att undervisa i ett specifikt ämne. Utbildningen omfattar i regel tre undervisningsämnen. Ett undervisningsämne omfattar då 90 högskolepoäng och de två övriga 45 högskolepoäng vardera. I vissa fall omfattar utbildningen i stället två undervisningsämnen. Detta är dock bara möjligt vid vissa ämneskombinationer. När två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen måste den bestå av två undervisningsämnen. Dessa omfattar då 90 högskolepoäng vardera. När undervisningsämnet musik eller bild ingår i utbildningen kan denna bestå av antingen två eller tre undervisningsämnen. Både för utbildningen med två och med tre undervisningsämnen finns det bestämmelser som reglerar vilka ämneskombinationer som är tillåtna. Relevanta bestämmelser finns i bilaga 2 och 4 till högskoleförordningen (1993:100). 5.3 Inriktningen mot arbete i gymnasieskolan I dag omfattar inriktningen mot arbete i gymnasieskolan i regel 300 högskolepoäng. I vissa fall omfattar den i stället 330 högskolepoäng. Utbildningen har en utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Då utbildningen omfattar 300 högskolepoäng omfattar ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna 225 högskolepoäng, vilket är summan av högskolepoängen för undervisningsämnena, dvs. 210 högskolepoäng, och hälften av högskolepoängen för den verksamhetsförlagda utbildningen. Om utbildningen däremot omfattar 330 högskolepoäng omfattar ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna 255 högskolepoäng.

44 31. Utbildningen omfattar två.undervisningsämnen. Ett undervisningsämne omfattar då 120 högskolepoäng och det andra 90 högskolepoäng. När två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen måste den bestå av två undervisningsämnen. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Det finns. bestämmelser som reglerar vilka ämneskombinationer som är tillåtna. Relevanta bestämmelser finns i bilaga 2 och 4 till högskoleförordningen (1993:100). SA Ämneslärarens behörighet att undervisa Den som har avlagt ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (enligt nuvarande eller tidigare bestämmelser) är behörig att undervisa inte bara där, utan även i årskurs 4-6. Behörigheten att undervisa omfattar i båda fallen endast det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. Den som har avlagt en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är också behörig att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan om lärarens examen omfattar ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng i det ämnet. När det gäller ämnena svenska, samhällskunskap och musik krävs dock att läraren har läst 120 högskolepoäng i svenska, samhällskunskap eller musik för att en sådan behörighet ska föreligga. Så kan vara fallet t.ex. om läraren har en äldre examen ( 6, 8, 21 och 22 förordningen [2011 :326] om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare). Den som har avlagt ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ( enligt nuvarande eller tidigare bestämmelser) är behörig att undervisa inte bara där, utan även i grundskolans årskurs 7-9. Behörigheten att undervisa omfattar i båda fallen endast det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen (8 och 21 förordningen [2011:326] om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare). Behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan kan även finnas i andra fall än de ovan nämnda.

45 32 6. Det bör införas en flexiblare ämneslärarutbildning 6.1 Det minsta ämnesdjupet bör öka och en möjlighet att välja utbildningslängd införas Förslag: En ny variant av ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska införas. Den ska vara ett halvt år kortare än i dag och omfatta två undervisningsämnen och 240 högskolepoäng. Den existerande- varianten som omfattar två undervisningsämnen och 270 högskolepoäng ska inte förändras. Varianten med tre undervisningsämnen ska utökas från 270 till 300 högskolepoäng. Det minsta ämnesdjupet för ett undervisningsämne ska öka från 45 högskolepoäng till 60 högskolepoäng för alla inriktningarna. Bedömning: Någon möjlighet till ämnesfördjupning om 120 högskolepoäng bör inte införas. Skälen för förslaget och bedömningen Inriktningen mot grundskolans årskurs 7-9 behöver förändras Det är viktigt att det utbildas tillräckligt många lärare. Men det är också högst angeläget att de studenter som utbildas får den kompetens som efterfrågas och därigenom blir behöriga för den anställning de kommer att erhålla. Ämneslärarutbildningen behöver vara en attraktiv utbildning för att många ska söka den i första hand och sedan fullfölja utbildningen inom avsedd tid. Av avsnitt 3.3 framgår det att antalet sökande till ämneslärarutbildningen för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är mycket lägre än antalet sökande till inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Om en utbildning har för lågt studentantal ställer lärosätena in dem (se Riksrevisionens rapport RIR 2014: 18). Enligt rapporten är det ett särskilt tydligt problem när det gäller ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Av rapporten framgår dessutom att lärosätena upplever problem med utbildningens utformning. Lärosätena uppger att det är svårt att upprätthålla kvalitet i utbildningen eftersom ämnesdjupet inte är tillräckligt inom utbildningen. Det finns därför skäl att göra förändringar i inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Förändringarna bör inte vara alltför stora Under drygt två decennier har tre stora reformer av lärarutbildningen genomförts. Den senaste reformen 2011 omfattade bl.a. införandet av ämneslärarexamen. En utgångspunkt bör därför nu vara att alltför stora förändringar i den existerande lärarutbildningen bör undvikas. De ändringar som föreslås bör i stället i största möjliga mån passa in i dagens system med olika lärarutbildningar och den behörighet att undervisa som dessa ger.

46 33 Det minsta ämnesdjupet bör öka från 4 5 till 60 högskolepoäng I den promemoria, som remitterats tidigare, föreslås inte någon ökning av det minsta ämnesdjupet om högskolepoäng i treämnesutbildningen. Enligt utredningsdirektiven fick förslagen heller inte innebära att antalet högskolepoäng ökade för någon inriktning. Av Riksrevisionens rapport (RIR 2014:18) framgår emellertid att lärosätena upplever problem med utbildningens utformning. Lärosätena uppger att det är svårt att upprätthålla kvalitet i utbildningen eftersom ämnesdjupet inte är tillräckligt inom utbildningen. Det finns därför skäl att öka det minsta ämnesdjupet till 60 högskolepoäng. Det innebär att varianten med tre undervisningsämnen kommer att omfatta 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne och 60 högskolepoäng. i de två andra. Totalt kommer varianten med tre undervisningsämnen därmed att omfatta 300 i stället för 270 högskolepoäng. En möjlighet till kortare utbildning bör införas Det finns vidare skäl att införa en ny variant av ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. En sådan variant bör omfatta två undervisningsämnen och vara ett halvt år kortare än den nuvarande utbildningen, dvs. den nya varianten bör omfatta 240 högskolepoäng, varav 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne och 60 i ett annat. Genom en sådan ny kortare variant av utbildningen får de studenter som önskar det en möjlighet att snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Att studenten kan få ett större ämnesdjup i två ämnen innebär att det blir lättare för lärosätena att upprätthålla kvalitet i utbildningen i fler ämnen och möjliggör dessutom i högre grad samläsning mellan inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Förslaget ger tillsammans med de utökade möjligheter till ämneskombinationer, som också föreslås i denna promemoria ( se avsnitt 6.2), lärosätena större möjlighet till profilering och flexibilitet. Förslaget innebär att utbildningen i högre grad än i dag skulle komma att omfatta två ämnen i stället för tre, vilket i vissa fall innebär att lärarnas anställningsbarhet minskar och att skolhuvudmännens tjänstefördelning kan påverkas. Detta ska dock vägas mot att det råder en stor lärarbrist och att det därmed finns många arbetstillfällen för behöriga lärare. Mer omfattande och djupare studier i ett ämne är också viktigt för utbildningens kvalitet och status och därmed dess attraktivitet. Någon möjlighet till fördjupning om 120 högskolepoäng bör inte införas I dag ska inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 innehålla minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i ett relevant ämne eller

47 34 ämnesområde. I den promemoria som remitterats tidigare föreslås att studenten ska kunna välja att en sådan fördjupning i stället ska omfatta 120 högskolepoäng, vilket skulle ge behörighet att även undervisa på gymnasieskolan i det ämnet. I den promemoria som remitterats tidigare anförs också att förslaget skulle kunna öka möjligheterna till samläsning mellan ämneslärarlinjens båda inriktningar. Det framstår dock som angeläget att stärka identiteten hos inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Ett införande av möjlighet till fördjupning om 120 högskolepoäng skulle göra att skillnaden mot inriktningen mot arbete i gymnasieskolan skulle minska, vilket skulle kunna innebära att lärare i årskurs 7-9 i högre grad skulle kunna börja söka sig till gymnasieskolan. Detta skulle i sin tur kunna motverka syftet med de föreslagna ändringarna, nämligen att få fler lärare i årskurs 7-9. Det framstår därför som tveksamt att på befintligt underlag föreslå en sådan förändring. Den möjlighet som redan i dag finns för lärare med examen med inriktning på arbete i årskurs 7-9 att undervisa i årskurs 4-6 bedöms dessutom ge en tillräckligt bred undervisningsbehörighet. Som framhållits ovan bör det i nuläget heller inte göras alltför stora förändringar. Examen bör därför liksom i dag omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng. Det bör framgå tydligt av examensbeskrivningen hur omfattande de ämnesdidaktiska studierna ska vara för de olika varianterna. För det fall en lärare i ett senare stadium av sin karriär vill komplettera sina studier för att uppnå behörighet att undervisa på gymnasiet finns det möjligheter att göra en sådan komplettering. De förslag till mer flexibla ämneskombinationer som lämnas i avsnitt 6.2 ökar vidare möjligheterna till samläsning mellan ämneslärarutbildningens båda inriktningar. Möjligheten att i vissa fall läsa två ämnen och 2 70 poäng bör inte utökas Enligt nuvarande regler omfattar ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 normalt tre undervisningsämnen. Om undervisningsämnet musik eller bild ingår i utbildningen, kan examen dock i stället bestå av två undervisningsämnen om totalt 180 högskolepoäng. När två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen ska utbildningen endast bestå av två undervisningsämnen. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. En sådan examen omfattar totalt 270 högskolepoäng inklusive den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen som tillsammans omfattar 90 högskolepoäng. I den promemoria som remitterats tidigare har det föreslagits att utbildningen ska kunna omfatta studier i två olika undervisningsämnen om 90 högskolepoäng i varje ämne och att de ovan nämnda begränsningarna till vissa ämneskombinationer ska tas bort. Som skäl har det angetts att de

48 35 studerande, då, liksom inom inriktningen mot gymnasieskolan, får möjlighet att ha ett stort ämnesdjup i båda sina ämnen och att en sådan utbildning skulle ge studenten behörighet att undervisa i gymnasieskolan i båda ämnena, om det är andra ämnen än svenska, samhällskunskap eller musik. För de sistnämnda ämnena krävs nämligen 120 högskolepoäng för behörighet att undervisa i gymnasieskolan, medan det för övriga ämnen endast krävs 90 högskolepoäng. Regeringen har tidigare bedömt att det bör ställas särskilda krav på ämnesdjup i svenska och samhällskunskap samt i vissa praktiska och estetiska ämnen som musik (prop. 2009/10:89, s. 28). Det finns inte skäl att här göra någon annan bedömning. Som anförts ovan avseende den möjlighet till fördjupning om 120 högskolepoäng som föreslagits i den promemoria som remitterats tidigare framstår det som tveksamt att på. befintligt underlag göra förändringar i. ämneslärarutbildningen med inriktning på arbete i grundskolans årskurs 7-9 med syfte att öka behörigheten för de lärarna att undervisa i gymnasieskolan. Vidare bör endast de nödvändigaste ändringarna genomföras nu. Möjligheten att läsa två undervisningsämnen om totalt 180 högskolepoäng bör därför finnas kvar i befintlig utsträckning, men inte utsträckas till flera ämneskombinationer. 6.2 Fler ämneskombinationer ska vara tillåtna Förslag: Om en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 omfattar två ämnen så ska ämnena, liksom hittills, inte kunna kombineras helt fritt. Antalet tillåtna ämneskombinationer ska dock utökas för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Om examen omfattar tre ämnen ska det tredje ämnet, till skillnad från vad som gäller i dag, få väljas fritt bland alla de ämnen som kan ingå i en sådan ämneslärarexamen. Ämneskombinationen matematik och svenska ska tillåtas både för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. U ndervisningsämnet svenska som andraspråk ska få kombineras med valfritt annat undervisningsämne för båda inriktningarna. Skälen för förslaget Ökat antal tillåtna ämneskombinationer för inriktningen mot årskurs 7-9 Utöver antalet undervisnings ämnen och studiernas omfattning i dessa styrs upplägget av ämneslärarutbildningen av vilka ämneskombinationer som är tillåtna. Inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 omfattar i regel tre och ibland två undervisningsämnen.

49 36 Bestämmelser om tillåtna ämneskombinationer finns i 6 kap. 5 andra stycket högskoleförordningen (1993: 100) och i bilaga 4 till förordningen. Bestämmelserna omfattar alla undervisningsämnen i en sådan ämneslärarexamen. Syftet med bestämmelserna är att ämneslärarutbildningen i första hand ska organiseras med utgångspunkt i skolans organisation och behov samt ett för lärarna fungerande yrkesliv. Den stora. flexibilitet som den dåvarande lärarexamen medgav när det gäller inriktningar och specialiseringar hade blivit ett problem i relation till de kompetensbehov som skolhuvudmännen hade utifrån arbetsorganisationen (prop. 2009/10:89, s. 28). Om bestämmelserna om tillåtna ämneskombinationer bara skulle avse två ämnen, skulle ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 bli än mer flexibel. Lärosätena skulle då få större möjlighet att lägga. upp utbildningen utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, såväl regionalt som nationellt. Samtidigt skulle regeringen behålla styrningen av två ämnen. Om utbildningen omfattar ett tredje ämne, skulle detta inte behöva vara ett ämne som är bestämt utifrån ett nationellt perspektiv utan lärosätet skulle kunna erbjuda ett tredje ämne utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Genom en mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 skapas möjligheter för lärosätena att lägga upp utbildningen på olika sätt. På så sätt kan utbildningens attraktivitet höjas och skolhuvudmännens behov av lärare i bl.a. bristämnen mötas. Varje lärosätes möjlighet att anordna en viss utbildning och att bestämma hur denna kan läggas upp styrs dock även av andra omständigheter, bl.a. tillgång på lärare vid lärosätet, vilka ämnen som lärosätets examenstillstånd avser och samarbeten med andra lärosäten. Av ovan anförda skäl föreslås att bestämmelserna om tillåtna ämneskombinationer i en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 bara ska avse två ämnen. Liksom i dag bör det inte regleras vilket av dessa två ämnen som ska läsas med det största ämnesdjupet (jfr prop. 2009/10:89 s. 28). Det bör vara fritt för lärosätet alternativt studenten att bestämma, utifrån hur lärosätet i dialog med skolhuvudmännen lägger upp utbildningen. Om examen omfattar tre ämnen ska det tredje ämnet kunna väljas fritt bland alla de ämnen som kan ingå i en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Den föreslagna förändringen har även den fördelen att bestämmelserna om tillåtna ämneskombinationer för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 närmare kommer att motsvara inriktningen mot arbete i gymnasieskolan.

50 37. Ämneskombinationen matematik och_svenska ska få kombineras Ämneskombinationen matematik och svenska är idag inte tillåten enligt nuvarande bestämmelser för någon av inriktningarna. Mot bakgrund av de lättnader som föreslås avseende tillåtna ämneskombinationer för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är det naturligt att de stora ämnena matematik och svenska bör kunna kombineras med varandra. En ändring i detta avseende motiveras också av att undervisningstiden i matematik har utökats. Fr.o.m. läsåret 2013/14 utökades undervisningstiden med 120 timmar i grundskolan och i motsvarande skolformer och fr.o.m. höstteminen 2016 har ytterligare en ökning med 105 timmar genomförts i grundskolan och i motsvarande skolformer. Ämnena matematik och svenska bör därför få kombineras med varandra för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Som en konsekvens bör motsvarande ändring även göras för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Ämnet svenska som andraspråk ska få kombineras med valfritt annat ämne Enligt Skolverkets statistik ( databasen SiRiS, Grundskolan - Personalstatistik med behörighet - per ämne och lärarkategori för 2015/16, uttag ) uppgick andelen behöriga lärare i grundskolan i undervisningsämnet svenska som andraspråk till 51,5 procent läsåret 2015/16. Det innebär att svenska som andraspråk är det ämne i grundskolan med lägst andel behöriga räknat på heltidstjänster. Motsvarande siffra för gymnasieskolan var 35,1 procent samma läsår. Det gör svenska som andraspråk till det ämne i gymnasieskolan med lägst andel behöriga lärare, sett till de ämnen som omfattas av behörighetsreglerna. Viktigt att notera är också att lärare i svenska som andraspråk kan välja att arbeta med svenska för invandrare (SFI) i stället. Eftersom även efterfrågan på SFI ökar blir bristen på lärare i svenska som andraspråk ännu större framöver. Mot bakgrund av den låga andelen behöriga lärare i undervisningsämnet svenska som andraspråk bör svenska som andraspråk få kombineras med valfritt annat undervisningsämne för bägge inriktningarna.

51 38 Fler ämneskombinationer tillåts för inriktningen mot årskurs 7-9 å"n för inriktningen mot gymnasieskolan De föreslagna tillåtna ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 avser endast två undervisningsämnen i stället för tre som i dag. Det innebär att ett eventuellt tredje undervisningsämne bör få väljas fritt bland alla de undervisningsämnen som kan ingå i en sådan ämneslärarexamen. Förslaget fanns även i den promemoria som tidigare remitterats med undantag för att det förslaget inte innehöll möjligheten att kombinera undervisningsämnena matematik och svenska i fråga om båda inriktningarna och möjligheten att kombinera undervisningsämnet svenska som andraspråk med valfritt annat ämne även för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Möjligheterna att kombinera två undervisningsämnen är enligt förslaget större när det gäller inriktningen mot arbete i årskurs 7-9 än när det gäller inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Skillnaden består i att något av undervisningsämnena moderna språk och teckenspråk kan kombineras med något av undervisningsämnena geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, biologi, fysik, kemi och teknik när det gäller inriktningen mot årskurs 7-9 men inte för inriktningen mot gymnasieskolan (se schematisk översikt i bilaga). Remissinstanserna till den tidigare promemorian har inte kommenterat denna skillnad närmare. Mot bakgrund av att antalet möjliga undervisningsämnen i gymnasieskolan totalt sett är fler än de som är möjliga för årskurs 7-9 och det faktum att söktrycket i fråga om inriktningen mot arbete i gymnasieskolan är högre än inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 finns det inte tillräckliga skäl att göra någon förändring i regleringen av tillåtna ämneskombinationer för inriktningen mot gymnasieskolan (med undantag för de förändringar som beskrivits tidigare i fråga om dels ämneskombinationen matematik och svenska, dels ämnet svenska som andraspråk). En eventuell ytterligare förändring av regleringen av tillåtna ämneskombinationer för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan skulle i så fall behöva utredas vidare. Fler tillåtna ämneskombinationer ger större möjligheter till en sammanhållen ämneslärarutbildning Förslagen innebär att ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska omfatta studier i två eller tre undervisningsämnen. Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarutbildningar och avser centrala och generella kunskaper för lärare och förskollärare. Vilka ämneskombinationer som är tillåtna i de olika inriktningarna skiljer sig dock åt. Detta kan försvåra förutsättningarna för en sammanhållen utbildning. Förslaget innebär därför att tillåtna ämneskombinationer i inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 utökas till att närmare motsvara möjliga kombinationer i inriktningen mot arbete i gymnasieskolan när det gäller ämnen som kan

52 39 ingå i båda inriktningarna.. En sådan utökning ger omfattande möjligheter till att kombinera olika ämnen. De föreslagna förändringarna innebär att ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 blir mer flexibel. Syftet med detta är att skapa förutsättningar för lärosätena att anordna en mer attraktiv utbildning och därmed öka söktrycket till utbildningen, inte minst i de ämnen där bristen på lärare är störst. Genom att det skapas större möjlighet till en sammanhållen utbildning med inriktningen mot arbete i gymnasieskolan, ökar också lärosätenas möjlighet att anordna utbildning i ämnen som få studenter vill läsa. 6.3 Följdändringar ska göras i förordningarna om kompletterande pedagogisk utbildning Förslag: Minsta ämnesdjup för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 som avläggs efter kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och som omfattar två eller tre undervisningsämnen ska vara 60 högskolepoäng i stället för 45 som i dag och en sådan examen ska avläggas på avancerad nivå. Möjligheten att efter KPU avlägga ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 med två undervisningsämnen med ämnesstudier om totalt 180 högskolepoäng ska finnas även då ett av undervisningsämnena är bild eller musik. Skälen för förslaget Som framgått av avsnitt 3.5 finns bestämmelser om KPU i förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (KPU-förordningen) och i den just införda förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå (förordningen om KPU för forskare). Förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till å'mneslå rarexamen KPU enligt KPU-förordningen omfattar 90 högskolepoäng och vänder sig till personer som vill bli ämneslärare och som har ämneskunskaper som är relevanta för ett eller flera av skolans undervisningsämnen. Beroende på omfattningen av personens tidigare ämnesstudier och antalet ämnen kan studierna inriktas mot ämneslärarexamen för undervisning i grundskolans årskurser 7-9 eller i gymnasieskolan. För att kunna erhålla ämneslärarexamen ska den ämnesutbildning som föregår den kompletterande utbildningen motsvara de krav som ställs per ämne. Utbildningen ska avse utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning (2 ). Av examensbeskrivningen för ämneslärar-

53 40 examen i bilaga 2 till högskoleförordningen framgår att den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar 60 högskolepoäng och den verksamhetsförlagda utbildningen 30 högskolepoäng. För en student som gått igenom utbildningen finns det i förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning särskilda krav för att avlägga ämneslärarexamen. En sådan ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 kan avse ämnesstudier i ett, två eller tre undervisningsämnen. Om ämneslärarexamen efter kompletterande pedagogisk utbildning bara ska omfatta ett ämne krävs för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ämnesstudier om 90 högskolepoäng (10 ). En sådan examen avläggs på grundnivå. I de fall en examen omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen krävs det i dag ämnesstudier om 135 högskolepoäng, dvs. 90 respektive 45 högskolepoäng i ämnena (11 ). En sådan examen avläggs på grundnivå. Detta gäller dock inte om examen omfattar två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik. Då krävs i stället ämnesstudier i enlighet med examensbeskrivningen i bilaga 2 till högskoleförordningen, dvs. 180 högskolepoäng (12 ). En sådan examen avläggs på avancerad nivå. I båda fallen krävs som nämnts att studenten gått igenom den kompletterande pedagogiska utbildningen. I de fall en examen omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen krävs det i dag ämnesstudier om 180 högskolepoäng, dvs. 90 högskolepoäng i ett ämne och 45 högskolepoäng i de två andra (12 ). En sådan examen avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att studenten gått igenom den kompletterande pedagogiska utbildningen. Bestämmelserna om KPU bör anpassas till de förslag som läggs i denna promemoria för att i möjligaste mån uppnå enhetliga bestämmelser för ämneslärarexamen som avlagts utan KPU och ämneslärarexamen som avlagts efter KPU. Det innebär att det minsta ämnesdjupet för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 som avläggs efter KPU ska ökas från 45 till 60 högskolepoäng. Reglerna rörande examen med ett undervisningsämne påverkas dock inte, eftersom ämnesdjupet på det undervisningsärnnet är 90 högskolepoäng (10 ). Tvåämnesutbildningen med ämnesstudier om totalt 135 högskolepoäng, varav ett ämne omfattar 90 högskolepoäng och det andra 45, ska dock i stället omfatta 150 högskolepoäng, eftersom ämnesdjupet i det andra ämnet ökas till 60 högskolepoäng. Då det totala antalet högskolepoäng ökas ska en sådan examen inte längre avläggas på grundnivå, utan på avancerad nivå (11 ).

54 41 Treämnesutbildningen med ämnesstudier om totalt 180 högskolepoäng, varav ett ämne omfattar 90 högskolepoäng och de två andra 45, ska i stället omfatta ämnes studier om 210 högskolepoäng, eftersom ämnesdjupet i de två mindre ämnena ökas till 60 högskolepoäng. Examen ska liksom tidigare avläggas på avancerad nivå. När det gäller en tvåämnesutbildning med två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap och musik ska denna enligt gällande bestämmelser om KPU omfatta ämnesstudier om totalt 180 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå (12 ). Någon ändring i fråga om detta föreslås inte. Enligt de existerande och de förslagna bestämmelserna om tvåämnesutbildning som inte avläggs med KPU, ska en sådan utbildning kunna innehålla ämnesstudier om totalt 180 högskolepoäng om utbildningen innehåller undervisningsämnet bild eller musik. En sådan möjlighet finns inte i dag för tvåämnesutbildning med KPU, men bör av konsekvensskäl införas. Det föreslås därför att även en tvåämnesutbildning med KPU som innehåller undervisningsämnet bild eller musik ska kunna omfatta ämnesstudier om totalt 180 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå (12 ). Förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå Förordningen om KPU för forskare infördes i juli 2016 och ska gälla i fem år. Enligt den nya förordningen ska minst ett av de undervisningsämnen som ingår i den ämneslärarexamen som KPU ska leda till vara ett sådant ämne för vilket det råder brist på sökande till utbildningar som leder till ämneslärarexamen (1 ). Principerna för KPU enligt den nya förordningen har många likheter det som gäller för KPU enligt den sedan tidigare gällande KPUförordningen (se underavsnittet närmast ovan). KPU omfattar en utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 efter KPU kan omfatta ett, två eller tre undervisningsämnen. Det föreslås därför att samma konsekvensändringar genomförs i fråga om förordningen om KPU för forskare som föreslås ovan i fråga om KPU-förordningen. Det innebär att det minsta ämnesdjupet ska öka från 45 högskolepoäng till 60 högskolepoäng. Det innebär också att varianten med två undervisningsämnen ska omfatta totalt 240 högskolepoäng i stället för 225 högskolepoäng, varvid omfattningen av ämnesstudierna ökar från 135 högskolepoäng till 150 högskolepoäng. En sådan examen ska avläggas på avancerad nivå i stället för grundnivå. Det innebär vidare att varianten med totalt 270 högskolepoäng och två undervisningsämnen blir

55 42 möjlig även då ett av undervisningsämnena är bild eller musik samt att varianten med tre undervisningsämnen ska omfatta totalt 300 högskolepoäng, varvid omfattningen av ämnesstudierna ökar från 180 till 210 högskolepoäng (16-18 ). 6.4 Följdändringar ska göras i förordningen om vidareutbildning av lärare Förslag: Följdändringar ska göras i förordningen om vissa behörighetsgivande examina for legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar for vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen (V ALforordningen). Skälen för bedömningen: För personer som är verksamma som lärare eller förskollärare men saknar examen finns utbildningen vidareutbildning av lärare och förskollärare (V AL). Den regleras i V ALforordningen. Inom V AL kan en person under vissa förutsättningar komplettera tidigare studier för att få en examen för skola eller förskola. Antagningarna till den kompletterande utbildningen ska göras senast den 30 juni Förordningen är tidsbegränsad och upphör att gälla den 1 juli Syftet med den kompletterande utbildningen är att öka andelen lärare och förskollärare i skolan och förskolan som har en examen som kan vara behörighets givande for lärarlegitimation (7 ). Den kompletterande utbildningen förutsätter sådana förkunskaper hos den som vill genomgå den att personen har förutsättningar att uppnå en behörighetsgivande examen for legitimation som lärare (9 ). Den kompletterande utbildningen i sig får omfatta högst 120 högskolepoäng och leder for ämneslärare normalt till en ämneslärarexamen enligt samma regler som ämneslärarexamen utan kompletterande utbildning, dvs. enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (3 och 14 ). För ämneslärare som har lång erfarenhet finns det speciella bestämmelser om en kortare utbildningsväg inom V AL. Dessa bestämmelser innebär att det för examen räcker med att läraren inom ramen för den kompetterande utbildningen fullgör studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng (17 och 18 ). Vad som avses med lång erfarenhet framgår av bestämmelserna (17, 18 och 25 ). En examen, som avläggs efter den kortare utbildningsvägen, ska anses omfatta ett, två eller tre undervisningsämnen, även fast läraren som nämnts ovan i praktiken endast behöver läsa 30 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Hur många högskolepoäng examen ska anses omfatta beror på antalet undervisningsämnen.

56 43 De nu gällande_ bestämmelserna i V AL-förordningen utgår från möjliga ämnes djup om 90 och 45 högskolepoärig (jfr. 27 ). Eftersom det i denna promemoria föreslås att det minsta ämnesdjupet ska öka till 60 högskolepoäng och det finns ett intresse av att regelverket är så enhetligt som möjligt bör det minsta ämnesdjupet även enligt de speciella bestämmelserna ökas till 60 högskolepoäng. Ämnesdjupet 90 högskolepoäng påverkas inte. Möjligheten till examen med ett undervisningsämne berörs inte. Den ska anses innehålla ett undervisningsämne om 90 högskolepoäng. Den ska anses omfatta totalt 180 högskolepoäng och liksom tidigare avläggas på grundnivå (27 ). En examen med två undervisningsämnen ska däremot anses omfatta undervisningsämne med 90 och ett med 60 högskolepoäng i stället för ett med 90 och ett med 45 högskolepoäng. Examen ska totalt anses omfatta 240 i stället för 225 högskolepoäng och på grund av det ökade antalet högskolepoäng avläggas på avancerad nivå i stället för grundnivå (27 ). Examen med två undervisningsämnen, som omfattar två av undervisningsämnena musik, samhällskunskap eller svenska, ska liksom tidigare anses omfatta två undervisningsämnen med 90 högskolepoäng vardera och totalt omfatta 270 högskolepoäng och liksom tidigare avläggas på avancerad nivå (27 ). Examen med tre undervisningsämnen ska anses omfatta ett ämne om 90 högskolepoäng och två om 60 i stället för ett om 90 högskolepoäng och två om 45. Examen ska anses omfatta 300 i stället för 270 högskolepoäng och liksom tidigare avläggas på avancerad nivå (27 ). Förslagen i denna promemoria föranleder inte något behov av att ändra i bestämmelserna om kompletterande utbildning i VAL-förordningen i övrigt. 6.5 Inga förändringar i behörighetsförordningen Bedömning: Någon förändring bör inte göras i förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Skälen för bedömningen: Som nämnts i avsnitt 4.4 regleras i förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen) vad som krävs för att en lärare eller förskollärare ska vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet. Förslagen i denna promemoria innebär för inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 bl.a. att det minsta ämnesdjupet ökas från 45

57 44 till 60 högskolepoäng och att utbildningens omfattning kan variera mellan 240 och 300 högskolepoäng i stället för att alltid vara 270 högskolepoäng som i dag. Vidare föreslås följdändringar i KPU-förordningen, V AL-förordningen och förordningen om KPU för forskare. Både ämneslärare som utexamineras enligt de föreslagna bestämmelserna och enligt de bestämmelser som gällt tidigare kommer att vara behöriga att undervisa i årskurs 7-9 enligt 2 kap. 8 behörighetsförordningen. Inte heller någon annan av de förslagna förändringarna påverkar behörigheten att undervisa. Några ändringar i behörighetsförordningen är därför inte nödvändiga. 6.6 Inga förändringar i förordningen om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning Bedömning: Några förändringar bör försöksverksamhet med anställning utbildning. inte göras i förordningen om under viss kompletterande Skälen för bedömningen: Förordningen om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning reglerar villkor för anställning av obehöriga lärare, som genomför KPU. Bestämmelserna innebär i huvudsak att sådana lärare kan anställas för längre tid än vad som är möjligt enligt andra bestämmelser. Försöksverksamheten beskrivs närmare i avsnitt 3.5. Eftersom förslagen i denna promemoria rör ändringar av ämneslärarutbildningens längd, omfattningen av ämnesstudierna och möjliga ämneskombinationer bedöms de inte föranleda något behov av förändringar av bestämmelserna om försöksverksamheten. 6.7 Inga förändringar i förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning Bedömning: Några förändringar bör inte göras i förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Skälen för bedömningen: I avsnitt 3.5 beskrivs satsningen Utländska lärares vidareutbildning (ULV). Utbildningen regleras i förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Syftet med den förordningen är att studenter som har en avslutad utländsk högskoleutbildning eller en annan avslutad utländsk eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) ska kunna avlägga en sådan examen som avses i högskolelagen och som kan ges efter en högskoleutbildning som motsvarar den utländska utbildningen, eller få kunskaper för eller kunna få behörighet att i Sverige utöva det yrke som den utländska

58 45 utbildningen har förberett dem för. Förordningen innehåller i huvudsak bestämmelser om behörighet, urval och den kompletterande utbildningens utförande. Det bedöms inte vara nödvändigt att göra följdändringar i förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning eftersom förslagen om ändringar i denna promemoria berör frågor om ämneslärarutbildningens längd, omfattning av ämnesstudier och möjliga ämneskombinationer. 7. Ikraftträdande Förslag: Ändringarna i högskoleförordningen, förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen, förordningen om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen och förordningen om ändring i förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå ska träda i kraft den 1 januari Övergångsbestämmelser ska gälla i fråga om förordningsändringarna. Skälen för förslaget: På grund av det stora rekryteringsbehovet främst av lärare för årskurs 7-9 bör de föreslagna ändringarna kunna träda i kraft så snart som möjligt. Det föreslås därför att ändringarna träder i kraft den 1 januari I fråga om högskoleförordningen bör följande övergångsbestämmelse av följande lydelse införas. Den som före den 1 januari 2018 har påbörjat en utbildning till ämneslärare enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till en tidpunkt efter ikraftträdandet att påbörja utbildningen har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av Motsvarande reglering bör införas i förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen och förordningen om ändring i förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå. Den som före den 1 januari 2018 har påbörjat ämneslärarutbildning enligt de speciella reglerna i VAL-förordningen om kortare utbildningsväg (se avsnitt 6.4) bör ha rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med den 30 juni 2020, som är förordningens sista giltighetsdag. Någon bestämmelse om att även den som antagits före den 1 januari 2018, men dessförinnan beviljats anstånd till en tidpunkt efter ikraftträdandet att påbörja utbildningen, ska ha rätt slutföra utbildningen enligt de äldre

59 46 bestämmelserna bör dock inte införas, eftersom det enligt 16 VALförordningen inte är möjligt att få anstånd att påbörja utbildningen. 8. Konsekvenser 8.1 Vilka som berörs av förslagen Lärosäten med till~t;1nd att utfärda ämneslärarexamen berörs av förslagen. De flesta av dessa lärosäten är statliga universitet och högskolor. Därutöver har även Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag och Stiftelsen Högskolan i Jönköping tillstånd att utfärda ämneslärarexamen. Även offentliga och enskilda skolhuvudmän berörs i sin egenskap av framtida arbetsgivare för lärare. Vidare berörs de studenter som studerar till ämneslärare. 8.2 Konsekvenser för lärosäten, skolhuvudmän och studenter Förslagen innebär att studenter troligen i större utsträckning än i dag kommer att utbildas i två undervisningsämnen i stället för tre, att kraven på det minsta ämnesdjupet ökar och utökade möjligheter till ämneskombinationer. Detta innebär att det blir lättare för lärosätena att upprätthålla kvalitet i utbildningen i fler ämnen och möjliggör dessutom i högre grad samläsning mellan inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Förslagen ger lärosätena större möjlighet till profilering och flexibilitet och större möjligheter att erbjuda utbildning i ämnen där studenterna är få. För studenternas del innebär förslagen att de som önskar det får en möjlighet att snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Att utbildningen i vissa fall kommer att omfatta två ämnen i stället för tre kan innebära att lärarnas anställningsbarhet i vissa fall minskar och att skolhuvudmännens tjänstefördelning kan påverkas. Detta ska dock vägas mot att det råder en stor lärarbrist och att det därmed finns många arbetstillfällen för behöriga lärare. Mer omfattande och djupare studier i ett ämne är också viktigt för utbildningens status och därmed dess attraktivitet. Förslagen bedöms leda till ökat söktryck, vilket innebär att huvudmännen kommer att få möjlighet att anställa fler behöriga lärare med djupare ämneskunskaper, men i vissa fall med mindre bredd. Förslaget bör också leda till att huvudmännen får större möjligheter att anställa behöriga lärare i ämnen där det råder brist på lärare. Förslagen bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för lärosätena eller skolhuvudmännen. Då två av utbildningens inriktningar kommer att bli kortare respektive längre än nuvarande utbildning kommer studenter

60 47 som tar studielån i många fall att få lägre eller högre studielån, beroende på vilken variant av utbildningen de väljer. 8.3 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Förslagen bedöms få konsekvenser för kommunerna i deras egenskap av skolhuvudmän på så vis att den förändrade ämneslärarutbildningen bör leda till att det kommer att finnas fler behöriga lärare att anställa. Förslagen påverkar dock inte den kommunala självstyrelsen. 8.4 Konsekvenser för jämställdheten Något fler kvinnor än män studerar för närvarande på ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Fördelningen kan dock anses vara relativt jämn. Förslagen i denna promemoria syftar främst till att öka utbildningens attraktivitet och bedöms inte vara utformade på ett sådant sätt att de kommer att få någon praktisk påverkan på fördelningen mellan könen på utbildningen. Förslagen bedöms därför inte få några nämnvärda konsekvenser för jämställdheten. 8.5 Konsekvenser för integrationspolitiken Förslagen i denna promemoria syftar främst till att öka attraktiviteten för ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Detta bedöms i sig kunna bidra till att fler personer generellt, och därmed även fler personer med utländsk bakgrund, söker sig till utbildningen. Förslagen bedöms mot denna bakgrund kunna underlätta integrationen. 8.6 Sveriges medlemskap i EU Föreslagna ändringar berör inte förhållandet till Sveriges medlemskap i EU Konsekvenser för enskilda huvudmän Förslagen bedöms inte medföra att tidsåtgång eller administrativa kostnader ökar för enskilda huvudmän. Förslagen bedöms inte ha någon påverkan på konkurrensförhållandena för enskilda huvudmän. Förslagen bedöms inte medföra kostnader eller få någon övrig påverkan på enskilda huvudmän utöver de konsekvenser som har beskrivits i avsnitt 8.2.

61 Konsekvenser för små företag Förslagen bedöms inte påverka små företag på något särskilt sätt.

62 49 Bilaga: Tillåtna och otillåtna tvåämneskombinationer enligt förslaget I fråga om de undervisningsämnen som finns både på inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och på inriktningen mot arbete i gymnasieskolan kommer enligt förslaget något fler tvåämneskombinationer att vara tillåtna för inriktningen mot årskurs 7-9 än för inriktnmgen mot gymnasieskolan (se s. 38). Bilden nedan illustrerar denna skillnad. Årskurs 7-9 engelska matematik modersmål svenska svenska som andraspråk Gymnasieskolan engelska matematik modersmål svenska svenska som andraspråk moderna språk teckenspråk moderna språk teckenspråk geografi historia religionskunskap samhällskunskap f biologi fysik kemi teknik geografi historia religionskunskap samhällskunskap biologi fysik kemi teknik idrott och hälsa idrott och hälsa musik bild musik bild Förklaringar: J.;: = Ett ämne i en ruta får inte kombineras med ett ämne i en annan ruta om rutorna är 1 förbundna med denna symbol. Tvåkombinationer av ämnen är möjliga i övriga fall, dvs om två ämnen står i samma ruta eller om det är fråga om två ämnen i olika rutor, där rutorna saknar förbindelse. Anmärkningar: Ämnen som finns i årskurs 7-9 men inte i gymnasieskolan är slöjd och hem- och konsumentkunskap. Ämnen som finns i gymnasieskolan men inte i årskurs 7-9 är grekiska, latin, juridik, psykologi, naturkunskap, dans och teater.

63 Arende 10 Samverkansöverenskommelse mellan socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa

64 ~Tingsryds ~kommun Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21(25) ,-....,.,_.,. Ti~,JG : :. -~ }\.. :t.11\:'}utj Barn- oct1 utoildnmgsnämnden 496 DNA 201 Samverkansöverenskommelse Överenskommelse mellan socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa Dm 2016/405 SN 770 Socialnämndens beslut 1. Utifrån sitt ansvarsområde godkänner socialnämnden förslaget till samverkansöverenskommelse gällande personer med psykisk :funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Kronobergs län 2. Socialnämnden uppdrar åt socialchefen att underteckna överenskommelsen. Sammanfattning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en gemensam målsättning om att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och :främjande insatser, som medicinsk behandling och sociala insatser. Staten och SKL är eniga om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa med gemensamma strukturer för utvecklingsarbete. Bakgrund Barns och ungas psykiska ohälsa har ökat under 2000-talet och för barnet och ungdomen är det av största vikt att den psykiska ohälsan tidigt identifieras så att behandling eller stödinsatser kan sättas in för att förhindra att tillståndet blir långvarigt. Sedan 2012 har Region Kronoberg och länets kommuner haft en överenskommelse om samarbete när det gäller personer med psykiska :funktionsnedsättningar. Huvudmännens ansvarsfördelning, arbetssätt, samverkan och kommunikationsvägar är viktiga för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Utdrags bestyrkande

65 ~Tingsryds ~kommun Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 22(25) Forts. 496 Dnr 2016/405 SN 770 På uppdrag av ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst i Kronobergs län har Annie-Lie Jarhult, Regional samordnare för psykisk hälsa tillsammans med representanter för länets kommuner sett över överenskommelsen. Det nya förslaget till överenskommelse bedöms inte förändra kommunens åtagande i form av ökade kostnader. Beslutsunderlag Samverkansöverenskommelse , Överenskommelse mellan socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande personer med psykisk :funktionsnedsättning och psyldsk ohälsa Tjänsteskrivelse från socialchefkatarina Carlzon, Beslutet skickas till Avdelningschef ÄFO Avdelningschef HSL Avdelningschef IFO Barn- och utbildningsförvaltningen Folkhälsosamordnare Justerare /!t Utdrags bestyrkande '), j I 1 ; 1 1 d-v I!;., c..- c-

66 Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse ~--~ om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa Alvesta kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryd kommun Tingsryd kommun Uppvidinge kommun Växjö kommun Älmhult kommun Region Kronoberg Överenskommelsen gäller under perioden Sida 1 av 16

67 REGION KRONOBERG 1 Innehåll 1 Förutsättningar Bakgrund Syfte Begreppsförk:laring Länsgemensam. målsättning och utgångspunkter Regionala stödstrukturer Förtydligande Tolkningsfrågor och avvikelsehantering Uppföljning Samordnad individuell plan (SIP) Brukarorganisationernas medverkan Uppföljning och utvärdering Implementering Bilagor... 9 Bilaga 1: Överenskommelse gällande ansvar för barn och unga Bilaga 2: Ansvar för barn, unga och vuxna med psykisk funk.tionsnedsättning Bilaga 3: Överenskommelse gällande ansvar för boende och boendestöd Länkar till andra överenskommelser och annan viktig information: Sida 2 av 16

68 I REGION KRONOBERG 1 Förutsättningar Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en gemensam målsättning oro att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser, som medicinsk behandling och sociala insatser. Sådana insatser ska vara jämlika, jämställda och tillgängliga. Insatserna bör utformas med beaktande av regeringens mål oro att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Staten och SKL är eniga oro behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa med gemensamma strukturer för utvecklingsarbete som skapar förutsättningar för huvudmännen att erbjuda insatser med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. Inriktningen i denna överenskommelse ska vara utgångspunkten för de närmaste tre åren. Det övergripande syftet är att öka tillgängligheten till stöd och behandling av god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa. En central utgångspunkt är att förstärka kommunernas och landstingens kapacitet och möjligheter att göra analyser av behov och utmaningar, lokalt och regionalt, på området psykisk hälsa. Analyserna ska ligga till grund för arbetet med att identifiera lokala och regionala utmaningar på kort och lång sikt. Följande handlingsplan skapar förutsättningar för en ändamålsenlig implementering av bästa tillgängliga kunskap för att främja psykisk hälsa och ge rätt insatser, på rätt sätt och i rätt tid. De fem fokusområdena fem år framåt: Fokusororåde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusororåde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusororåde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisation http: // skl. se /halsasjukvard /psykiskhalsa/ overenskororoelsenpsykiskhalsa.234.h trol Genom denna samverkansöverenskommelse har Region IZtonoberg och länets kommuner enats oro gemensamma förutsättningar för samverkan utifrån de fem fokusområdena inom området psykisk hälsa. Vårt gemensamma huvudansvar är att skapa smärtfria processer så att den enskildes behov blir bemött, uppmärksammat och tillgodosett på ett ändamålsenligt sätt. Varje individ ses som en unik person med individuella förutsättningar, vilket ställer krav på flexibel planering och mångfald i insatserna. Det finns kontinuitet när det gäller metoder, struktur och information. Olika insatser kan ges samtidigt och integrerat i stället för efter varandra i tur och ordning, vilket förutsätter gräns överskridande samarbete. Målsättningen är att säkerställa att individer som har behov av samordning erbjuds det, grundat på en helhetssyn av individens behov. Samordningen ska bygga på delaktighet och samtycke från den enskilde och klargöra det samlade behovet av insatser och vilken enhet som är ansvarig Sida 3 av 16

69 REGION KRONOBERG för respektive insats. Genom samhandling ska vi verka för att ge rätt insats, på rätt nivå och vid rätt tidpunkt för att gynna den enskilde. 2 Bakgrund! Sedan 2012 har Region Kronoberg och länets kommuner haft en överenskommelse om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Huvudmännens ansvarsfördelning, arbetssätt, samverkan och kommunikationsvägar är viktiga för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Barns och ungas psykiska ohälsa har ökat under 2000-talet, data visar på en fortsatt ökning. Psykisk ohälsa innebär inte enbart lidande för den drabbade utan kan också få allvarliga konsekvenser på sikt. Den psykiska ohälsan är ett varningstecken för att senare utveckla psykisk sjukdom. För barnet och ungdomen är det av största vikt att den psykiska ohälsan tidigt identifieras så att behandling eller stödinsatser kan sättas in för att förhindra att tillståndet blir långvarigt. 3 Syfte Syftet är att åstadkomma förbättringar för målgrupperna inom de fokusområden som omfattas av överenskommelsen. Därutöver ska ansvarsfördelning anges för de behov som finns och överväga möjligheten till samordning där behoven är av komplex karaktär, att verka för att enskilda får de samordnade vård- och stödinsatser som behövs. 4 Begreppsförklaring I denna överenskommelse används psykisk hälsa som ett övergripande samlingsbegrepp. Här nämns även begreppen psykisk ohälsa samt psykiatriska tillstånd för att ge en helhetsbild av området för de olika insatsnivåerna. Gemensamma definitioner är viktiga för en bra dialog mellan de olika parterna i denna överenskommelse. Begreppet psyldsk hälsa definieras här som ett tillstånd av mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i. Psykisk hälsa innefattar alltså något mer än frånvaro av psykisk ohälsa, och inbegriper både individens upplevelse och relationen mellan individen och det sociala sammanhang hon eller han lever i.(forte, kunskapsöversikt 2014) Begreppet psyldsk ohälsa används som en samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom, som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. De psykiska besvären, som till exempel oro och nedstämdhet, kan vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation och är ofta övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförldara det som är normala reaktioner i livet, samtidigt som tidig identifiering av psykiatriska tillstånd kan påverka prognosen positivt.(forte kunskapsöversikt 2014) Sida 4 av 16

70 REGION KRONOBERG Begreppet psykisk funktionsnedsättning definieras som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsfö1må.ga. "En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Så.dana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestå.ende eller övergå.ende natur" (Socialstyrelsen). Begreppet innebär också att personen har begränsningar i relation till sin omgivning. Definitionen har ändrats i denna samverkansöverenskommelse och tidigare stod det: En person med psykisk funktionsnedsättning upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, dvs. begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningar. För att ytterligare skapa begriplighet kring de olika begreppen görs även en komplettering till begreppet hälsa som är centralt i KSr1. I Socialstyrelsens termbank är hälsa definierat som "tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada" (vilket baseras på WH0 2 :s definition). WHO:s internationella Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF 3 ) kan användas för att beskriva behov och följa resultat utifrån hälsa. ICF kompletterar därmed KSI som innehåller insatser och aktiviteter inom socialtjänsten för att bland annat utreda, bibehålla eller förbättra hälsa. 5 Länsgemensam målsättning och utgångspunkter Parterna är överens om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa. Genom upprättandet av gemensamma strukturer läggs en grund för ett långsiktigt utvecklingsarbete, där utgångspunkten bygger på bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet. Målsättningen är att befolkningen ska erbjudas individ- och behovsanpassade effektiva insatser med god kvalitet och en god tillgänglighet. Samverkansöverenskommelsen grundar sig på ett antal gällande lagar. Lagarna reglerar på olika sätt de skyldigheter som huvudmännen har för att utföra sina respektive uppdrag. De aktuella lagar som hänvisas till i överenskommelsen är följande: Patientlagen 1 KSI är en "klassifikation", vilket betyder att den har till syfte att göra det lättare att jämföra och sammanställa information genom att erbjuda en systematik för att gruppera, indela eller inordna företeelser i olika klasser och kategorier 2 Världshälsoorganisationens formulär för bedömning av funktionshinder WHO Disability Assessment Schedule (WHODAS 2.0) är ett generiskt bedörnningsinstrument som utgör en standardiserad metod för mätning av hälsa och funktionshinder över kulturgränser 3 ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) är en av WHO:s huvudklassifikationer. ICF-CY (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa - barn- och ungdomsversionen) är godkänd av WHO som en "anpassad" ldassifikation baserad på huvudklassifikationen ICF. Sida 5 av 16

71 REGION KRONOBERG Hälso - och sjukvårdslagen (HSL) Socialtjänstlagen (SoL) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Skollagen Lag om psykiatrisk tvångs-vård (LPT) Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (L VM) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (L VU) Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Utgångspunkter för samverkan Samverkan bygger på viljan att utifrån rådande lagstiftning och med den enskildes bästa i fokus skapa så goda förutsättningar som möjligt för att uppnå bästa möjliga hälsa. Gemensam handlingsplan och analys av pågående aktiviteter görs för att möta invånarens behov och åskådliggöra vad som finns att tillgå för att skapa en transparant organisation/ er. 6 Regionala stödstrukturer Följande grupperingar för samverkan är etablerade i I<:ronobergs län. De har ansvar för samtliga områden där regionen och länets kommuner behöver samverka, således även för området psykisk hälsa. Kommunalt forum Kommunalt forum utgör forum för aktuella länsgemensamma samverkansfrågor på politisk nivå. Deltagande funktioner: Region: Hälso- och sjukvårdsnämndens presidie. Kommunerna: Socialnämndernas presidie samt en gång om året även presidiet från skola- barnomsorg eller motsvarande. - Länets kommunchefer Länets kommunchefer fastställer övergripande syfte med stödstrukturen. Sida 6 av 16

72 REGION KRONOBERG Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst Ledningsgruppen utgör forum för länsgemensamma strategiska samverkansoch utvecklingsfrågor. Ledningsgruppen ska främja utvecklingen av en kunskaps baserad verksamhet och har som övergripande målsättning "mesta möjliga samhällsnytta av gemensamma resurser". Två till tre gånger per år träffar ledningsgruppen chefsnätverket för skolfrågor. Även chefsnätverket för skolfrågor utgör forum för länsgemensamma strategiska samverkans- och utvecklingsfrågor. Deltagande funktioner: Regionens Centrumchefer eller motsvarande inom regionen, hälso-och sjukvårds direktör. Kommunernas/Länets socialchefer/förvaltningschefer inom socialtjänst och skola. Tvärgrupper Det :finns tre tvärgrupper; en för barn och unga, en för vuxna och en för äldre. I grupperna :finns tvärprofessionell kompetens från regionen och länets kommuner. Tvärgrupperna arbetar på uppdrag av Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ovanstående grupperingar och uppdrag skall genom upprättande av kommunikationsplan göras kända i alla verksamheter för att tydliggöra hur processarbetet ska fullföljas 7 Förtydligande Då en förändring planeras hos en huvudman som får verksamhetsmässiga eller ekonomiska konsekvenser för den andra huvudmannen ska en gemensam överläggning äga rum i länets ledningsgrupp innan beslut fattas. 8 Tolkningsfrågor och avvikelsehantering Om det råder oenighet mellan Region Kronoberg och en kommun om ansvarsfrågor är risken stor att det blir den enskilde som drabbas genom att han/hon tvingas vänta och inte får den hjälp som denne har behov av. Det är därför viktigt att det :finns rutiner för hur tvister kring ansvarsfrågor ska hanteras. Om tvister mellan Region Kronoberg och en kommun uppstår så bör dessa hanteras av särskilt utsedda företrädare för respektive huvudman. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att diskutera sig fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Företrädarna från Region Kronoberg och kommunerna bör vara chefspersoner med verksamhets- och ekonomi.ansvar på den operativa nivån med mandat att fatta beslut i aktuella frågor. I samtliga länets kommuner bör det :finnas utsedda grupper med företrädare från kommun och Region I<::ronoberg som har ansvar för att lösa eventuella Sida 7 av 16

73 REGION KRONOBERG tvister kring ansvarsfrågor. Samverkansproblem och oenighet ska lösas skyndsamt och återkoppling ska ske till berörda parter. Den lösning som uppnås ska dokumenteras och spridas till berörda verksamheter i respektive organisation. Redovisning av tvister och hur dessa löst sig ska redovisas till länets ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. 9 Uppföljning Aktualitetsprövning av nuvarande överenskommelse ska ske i september Regional samordnare psykisk hälsa ansvarar för att överenskommelsen aktualiseras. 10 Samorrdlinad individuell plan {SIP) Sedan 1 januari 2010 finns en bestämmelse i socialtjänstlagen (2 kap 7 ) och i hälso- och sjukvårdslagen (3 f ) om att kommun och landsting/region vid behov ska upprätta en samordnad individuell plan för att säkerställa att den enskilde får de insatser han/hon har rätt till. Denna bestämmelse inbegriper även privata utförare som kommun och landsting/ region har upprättat avtal med. Samtliga skolformer och socialtjänst ska aktualisera behov av samordnade insatser för barn och ungdomar så att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. I både skollagen16 och hälsooch sjukvårdslagen anges en skyldighet att delta i samverkan som initieras av socialtjänsten. Då behov finns av insatser mellan huvudmännen ska socialtjänst och Region ansvara för att en samordnad individuell plan (SIP) upprättas. Efter beslut av rektor kan även skolan kalla till SIP. (Enligt samverkansöverenskommelse från 2014). Ledningsgruppen för länets hälso- och sjukvård och socialtjänst har beslutat om en länsövergripande Rutin för samordnad individuell plan. Den aktuella rutinen finns alltid på 11 Brukarorganisationernas medverkan Brukarorganisationerna ska vara en naturlig part i samverkansprocessen och överenskommelsen ska utformas med hänsyn till brukarnas intressen. Regional samordnare psykisk hälsa har i uppdrag att ha återkommande träffar med brukarorganisationerna vid minst två tillfallen årligen. Information från träffarna återförs till länets ledningsgrupp. 12 Uppföljnung och utvärdering Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst samt chefsnätverket för skolfrågor ansvarar för uppföljning av överenskommelsen, detta bör göras minst en gång per år. Brukarorganisationerna ska göras delaktiga i uppföljningen och deras erfarenheter och synpunkter ska beaktas. Möjliga former för brukarorganisationernas uppföljning är via brukarrevisioner. Målgruppen för utvärdering är de personer som varit föremål för samverkan mellan region och Sida 8 av 16

74 REGION KRONOBERG kommun och/ eller privata aktörer, samt nyckelpersoner hos de olika huvudmännen som deltagit i samverkan. 13 Implementering Denna överenskommelse ska utgöra grund för samverkan mellan regionen och länets kommuner (skola och socialtjänst). Överenskommelsen innefattar även privata utförare som regionen och kommunen tecknat avtal med. Respektive huvudman har ansvar för att upprätta och genomföra en kommunikationsplan så att dokumentet görs känt så att överenskommelsen kan tillämpas i respektive organisation. Berörda brukarorganisationer görs delaktiga i implementeringen genom att sprida information om överenskommelsen inom organisationerna och till enskilda och anhöriga. Den aktuella versionen av samverkansöverenskommelsen finns alltid på 14 Bilagor -Ansvar för barn och unga bilaga 1 - Personer med psykiatriska funktionsnedsättningar bilaga 2 - Boende och boendestöd bilaga 3 Sida 9 av 16

75 REGION KRONOBERG Bilaga 1: Överenskommelse gällarndle ansvar för barn och unga Region och kommun har en samverkansskyldighet när barn far illa eller riskerar att fara illa. Båda huvudmännen har också en skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Regionens och kommunens verksamheter ska ses som delar av ett gemensamt system. För barnet/ungdomen/familjen är det oftast mindre viktigt vem som ansvarar för insatserna. Det viktigaste är att insatserna ges och att dessa är samordnade och ges ur ett helhetsperspektiv. Samtliga skolformer och socialtjänst ska aktualisera behov av samordnade insatser för barn och ungdomar så att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. I både skollagen och hälsooch sjukvårdslagen anges en skyldighet att delta i samverkan som initieras av socialtjänsten. Då behov finns av insatser mellan huvudmännen ska socialtjänst och landsting ansvara för att en samordnad individuell plan (SIP) upprättas. Efter beslut av rektor kan även skolan kalla till SIP. Regionen ansvarar för: - att samtliga verksamheter som kommer i kontakt med barn och unga, aktualiserar behov av samordnade insatser - att skyndsamt 4 bistå med konsultationer och utfärda specialistutlåtanden vid utredning och bedömning av behov av insatser som socialtjänst eller förskola/ skola initierar när barn riskerar att fara illa - psykiatrisk bedömning och diagnosticering av psykisk funktionsnedsättning och utvecklingsrelaterade svårigheter - att på initiativ av socialtjänst eller förskola/ skola vara tillgänglig (inom 5 arbetsdagar) för bedömning av den enskildes psykiatriska vårdbehov. - att delta i samverkan som initieras av socialtjänst, skola/ förskola eller förskola/ skola utifrån behov av insatser - att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa - att enligt befintlig rutin genomföra hälsoundersökning enligt BBIC (Barns behov i centrum) på barn som är föremål för vård enligt SoL och L VU. - att enligt befintlig rutin genomföra läkarundersökning enligt BBIC innan socialnämnden ansöker om vård enligt L VM eller L VU hos förvaltoingsrätten eller inför ett barns placering utanför hemmet enligt SoL. Kommunen ansvarar för: 4 Skyndsamt är enligt tryckfrihetsförordningen TF 2: 12 ska en allmän handling lämnas ut genast eller så snart det är möjligt Sida 10 av 16

76 REGION KRONOBERG - att rektor ansvarar för att elevers behov av särskilt stöd utreds - att förskolechef ansvarar för att barn som behöver särskilt stöd ges det stöd som deras speciella behov kräver - att om elevens behov så kräver bilägga en pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och psykologutredning vid remiss gällande neuropsykiatrisk frågeställning från skola till BUP. Detta för att öka förståelsen för elevens svårigheter och möjliggöra en så adekvat bedömning och insats/utredning som möjligt - att vid remiss från förskolan till BUP medföljer förskolans dokumentation/handlingsplan - att begära specialistutlåtande för bedömning av vård och behandling - att på initiativ av hälso- och sjukvården vara tillgänglig för bedömning av den enskildes stödbehov och behov av akuta insatser - att vid behov bistå med planering för inlagd patient så att slutenvård kan upphöra - att delta i samverkan som initieras av regionen utifrån behov av insatser - att socialtjänsten ska utreda anmälningar kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa att utreda ansökning eller på annat sätt inkommen aktualisering utifrån SoL eller begäran utifrån LSS Placering utanför det egna hemmet- kostnadsfördelning I vissa situationer kan barnet/ den unge behöva placeras utanför det egna hemmet. I samtliga fall ska dialog ske mellan huvudmännen innan placering görs, överenskommelsen beslutas enligt delegationsförteckning eller av den funktion som har detta i sitt uppdrag. Vid gemensamt beslut om placering ska kostnader avseende boende och kost fördelas lika mellan kommun och region. Övriga kostnader fördelas utifrån respektive huvudmans ansvar; psykisk ohälsa är regionens ansvar, social problematik är kommunens ansvar. V al av institution sker i samråd mellan parterna, för att säkerställa att både det sociala och det psykiatriska vårdbehovet tillgodoses. Vid akuta placeringar ska överenskommelse träffas inom 10 dagar efter beslut om placeringen. Den som fattat beslutet kontaktar övriga aktörer som har ett kostnadsansvar för del av placeringen. Ansvarsfördelning vid olika placeringar: Sida 11 av 16

77 REGION KRONOBERG Olika former av Kommunens Regionens ansvar placering ansvar Placering i familjehem, Insatser enligt Hälso- och HVB eller på SiS- SoL; L VU; LSS. sjukvårdsinsatser enligt institution. HSL. Skolgång enligt skollagen. Rådgivning/konsultation till medarbetare. Inskriven i barn- och Eventuella Hälso- och ungdomspsykiatrisk pågående insatser sjukvårdsinsatser enligt slutenvård. enligt SoL, L VU HSL. och LSS som bör fortgå för att upprätthålla kontinuitet och kvalitet. Skolgång enligt skollagen. Barn till personer med psykisk ohälsa Enligt regler som infördes den 1 januari 2010 framgår att hälso- och sjukvården och dess medarbetare särskilt ska tänka på att barn har rätt till information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med - har en psykisk störning eller funktionsnedsättning - har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller - är missbrukare av alkohol eller annat beroende framkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor hos oväntat avlider. För att tillgodose dessa barns behov av stöd krävs en nära samverkan mellan regionens och kommunens verksamheter. Barn som uppmärksammas och får individuellt stöd inom regionen kan i ett senare skede behöva slussas över till olika typer av stödgrupper som finns i kommunerna. Båda huvudmännen har ansvar för att barnens behov synliggörs. Sida 12 av 16

78 REGION KRONOBERG Bilaga 2: Anisvarr för barrn~ 1Lmga och vuxna med psykisk funktionsnedlsättning Det är viktigt att utvecklingsrelaterade och psykiatriska frågeställningar uppmärksammas så tidigt som möjligt så att utredning, behandling, habilitering och andra insatser kan påbörjas och sekundära problem förebyggas. En komplettering från tidigare länssamverkansöverenskommelsen gällande ovanstående text är att i Nationella psykiatrisamordningens slutbetänkande "ambitionen och ansvar" SOU 2006:100 anges det finnas särskilda behov att tydliggöra rutiner för ansvar och samverkans former kring barn och ungdomar med samtidiga sociala och psykiska problem, d.v.s. inte alltid diagnosticerade problem. Vid diagnostik ska kartläggning ingå av eventuell samtidig psykisk sjukdom. En bedömning av individens förmågor kan ligga till grund för stöd.insatser i studier, arbete och sysselsättning, i boendet och på fritiden. Behov av kognitivt stöd inklusive hjälpmedel ska tillgodoses. För att insatsen för behandling och stöd skall vara effektiv, krävs samverkan mellan flera aktörer, till exempel berörda verksamheter inom kommunen och regionens psykiatri, habilitering och primärvård. Övriga aktörer som försäkringskassa, arbetsförmedling och i förekommande fall kriminalvård kan behöva ingå i samverkan. Regionen ansvarar för: - psykiatrisk bedömning och utredning av psykisk ohälsa - bedömning och utredning av funktionsförmåga - behandling och habilitering/rehabilitering 1 i såväl öppen- som sluten psykiatrisk och somatisk vård av barn, unga och vuxna - alla hälso- och sjukvårdsinsatser, såväl långvariga som akuta, utförda av läkare i alla verksamhets- och boendeformer - hälso-och sjukvårdsinsatser för personer som vistas i hem för vård eller boende (HVB) -information, råd och stöd till barn vars föräldrar/vårdnadshavare har psykisk ohälsa - att stödja barnet, ungdomen/vårdnadshavare och vuxna i att etablera kontakt med berörd enhet inom kommunen, alternativt hänvisa den enskilde till berörd enhet när det gäller specialistinsatser i de fall en samordnad individuell plan inte finns eller är aktuell - insatser som kräver specialistlrnmpetens - utökade insatser som krävs för att möjliggöra permission Sida 13 av 16

79 REGION KRONOBERG Kommunen ansvarar för: - hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskeinsatser i gruppboende/bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning och daglig verksamhet - sociala insatser under öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård - att vid behov begära utlåtande för bedömning av vård och behandling - att stödja barnet, ungdomen och den vuxne samt dennes anhörige i att etablera kontakt med berörd enhet inom regionen, alternativt hänvisa den enskilde till berörd enhet när det gäller specialistinsatser i de fall en samordnad individuell plan inte finns eller är aktuell Båda huvudmännen ansvarar för: - att stöd och insatser till den enskilde ska präglas av självbestämmande, delaktighet och inflytande - att planera sina insatser för den enskilde i samverka~ med övriga aktörer - att ge förebyggande insatser - att tidigt upptäcka psykisk ohälsa och att vid behov kalla till samordnad individuell plan (SIP) - att en samordnad individuell planering (SIP) görs inför och efter placering i olika boendeformer samt för gemensam uppföljning under vistelsen. ' - att stödja barnet, ungdomen och den vuxne samt dennes anhörige i att vid behov etablera en kontakt med berörd enhet inom region och/ eller kommun, alternativt hänvisa den enskilde till berörd enhet - att vid behov samordna vård och behandling och sociala insatser inför permission från psykiatrisk vård enligt HSL, LPT och LRV - att tillsammans med försäkringskassa och arbetsförmedling arbeta för att den enskilde får meningsfull sysselsättning - att medverka till att tidigt upptäcka barn som far illa samt anmäla detta till socialtjänsten Sida 14 av 16

80 I REGION KRONOBERG Bilaga 3: Överenskommelse gällande ansvar för boende och boendestöd! I vissa fall krävs ett utökat samarbete mellan region och kommun när det gäller boende och boendestöd, till exempel för personer som vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. Personalhandledning från psykiatrin och täta gemensamma uppföljningar av den samordnade individuella planen kan vara exempel på insatser för den enskilde patienten/klienten. Personer med psykisk ohälsa kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än det egna, antingen för stadigvarande boende eller för längre eller kortare vistelse kombinerat med hälso- och sjukvårdsinsatser. Regionen ansvarar för: - att konsultinsatser och metodstöd vid behov ges till kommunens personal från specialistnivå. Med metodstöd avses handledning till berörda medarbetare utifrån enskilda brukares tillstånd/ sjukdomsproblematik. Kommunen ansvarar för: - att utreda behov av boende och boendestöd samt verkställa beslut för personer med psykisk :funktionsnedsättning. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i olika boendeformer: Ansvarsfördelningen för hälso- och sjukvårdsinsatser beskrivs i Överenskommelse gällande samverkan inom hemsjukvård i Kronobergs län Länk till webben -- läggs upp när webben är klar Sida 15 av 16

81 I REGION KRONOBERG länkar till andra överenskommelser och annan viktig information: (Länkarna fungerar endast inom Region Kronoberg. När den nya vårdgivarwebben är klar kommer länkarna att fungera för samtliga parter.) Egenremissförfarande för Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken För remittenter: Remiss blanketten Remiss blankett ska användas av de vårdgrannar som ej har tillgång till regionens journalsystem Cambio Cosmic. Blanketten fylls i via datorn, skrivs ut och skickas per post. Av sekretesskäl får den inte mejlas. För mottagningssystemet är det av stor vikt att samtliga remittenter anger telefonnummer där vårdnadshavare kan nås dagtid. Hemsjukvårdsavtalet -länk Samverkansöverenskommelse om läkarundersökning och tandvård-länk Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i I<::ronobergs län (snart klar) - länk SIP på webben klart inom kort - länk Sida 16 av 16

82 Arende 11 lnackorderingsbidrag till elever vid den kommunala gymnasieskolan

83 ~Tingsryds ~kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Yngve Rehnström TJÄNSTESKRIVELSE ,2_ 0 l L1/, \ 1 0 L{ c\ 1 (1) Till Barn- och utbildningsnämnden Förslag till hantering av inackorderingsbidrag Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås fastställa följande ordning när det gäller hanteringen av ansökan om inackorderings bidrag för boende i Tingsryds tätort: Ansökan skall gälla en gymnasieelev, skriven i Tingsryds kommun, som studerar vid Wasaskolan. Nänmden gör en individuell prövning och fattar därefter beslut. Den individuella prövningen skall ta hänsyn till avståndet mellan bostaden och skolan och om det föreligger andra särskilda skäl. Ärendet skall beredas i beredningsutskottet som lägger ett förslag i ärendet till nänmden. Sammanfattning Kommunfullmäktige tog den 28 november 2016 beslut om att Barn- och utbildningsnänmden får rätt att införa en individuell prövning vid beviljande av inackorderingsbidrag för elever, skrivna i Tingsryds kommun, som studerar vid kommunens gynmasieskola. Beslutet gäller samtliga elever, hemmahörande i Tingsryds kommun, som studerar vid gynmasieskolan. Barn- och utbildningsnänmden hade föreslagit kommunfullmäktige att möjliggöra för elever, skrivna i Tingsryds kommun, som studerar vid ishockeygynmasiet på Wasaskolan att erhålla inackorderings bidrag efter individuell prövning. Detta på grund av att träning och matcher utanför ordinarie skoltid omöjliggör resor med ordinarie skolskjuts. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse samt sammanträdesprotokoll från kommunfullmäktige , 229. ~/(/4~~ Yngve Rehnström Skolchef Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-post/hemsida barn.utbildning@tingsryd.se

84 l:.:ltingsryds ~kommun Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (29) TINGSRYDS KOMMUt~ Barn- och utblldnin9snämnden 1,,. 1 6'., l}..; 229 Inackorderingsbidrag till elever vid ishockeygymnasiet Dnr 2016/ Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige medger barn- och utbildningsnämnden rätt att inråra en individuell prövning vid beviljande av inackorderings bidrag. 2. Beslutet gäller samtliga elever vid den kommunala gymnasieskolan. Beskrivning av ärendet Hösten 2015 tog kommunfullmäktige, inom arbetet med "Hållbar ekonomi", beslut om att inga fler elever som blir antagna i andra hand till en kommunal gymnasieskola i annan kommun eller elever som bor i Tingsryds kommun och går på Wasaskolan och har mer än 6 km till skolan skulle få inackorderings bidrag. Efter att ovanstående beslut togs har hos barn- och utbildningsnämnden framkommit att det är svårt för elever som går -på ishockeygymnasiet att få undervisning och träning att fungera om de inte bor i Tingsryds tätort. Träning och matcher med mera innebär ofta både tidiga morgnar och sena kvällar och det fungerar oftast inte för de elever som bor i andra orter inom kommunen att kunna åka med kommunens reguljära skolskjutsturer. Detta innebär stora praktiska problem med olika transporter mellan skolan i Tingsryd och bostaden. För den här gruppen av elever underlättar det mycket om de har möjlighet att bo i Tingsryds tätort. Därför kan det vara motiverat att göra ett undantag för dem och bevilja ett inackorderingsbidrag för boende i Tingsryds tätort. Det rör sig om ett mindre antal elever och därmed om begränsade kostnader. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att möjliggöra för elever skrivna i Tingsryds kommun och som studerar vid ishockeygymnasiet på Wasaskolan att erhålla inackorderingsbidrag efter individuell prövning. Detta innebär i så fall att dessa elever kan få inackorderingsbidrag om de är bosatta i Tingsryds kommun, men har mer ä.ti 6 km till skolan ;n,/l_l

85 ~Tingsryds ~kommun Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (29) 229 forts Dnr 2016/ Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämnden 114, Kommunstyrelsens arbetsutskott 295, Kommunstyrelsen 245, Förslag till beslut på sammanträdet Martin Uleskog (TiA) yrkar med instämmande av Mikael Jeansson (S) och Cecilia Cato (C) bifall till kommunstyrelsens förslag samt ett tilläggsyrkande: Beslutet gäller samtliga elever vid den kommunala gymnasieskolan. Ordförande finner att kommunfullmäktige bifaller Martin Uleskogs (TiA) yrkande. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Ekonomiavdelningen I Otdragsbestyrkande

86 Arende 12 Medborgarförslag angående skolbiblioteket på Örmoskolan i Konga

87 ~Tingsryds ~kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Yngve Rehnström TJÄNSTESKRJVELSE /LO (Ll/lc=t ol/c( 1(2) Till Barn- och utbildningsnämnden Förslag till svar på medborgarförslag angående skolbiblioteket på Örmoskolan i Konga Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att avge följande svar på medborgarförslaget angående skolbiblioteket på Örmoskolan i Konga: Folkbiblioteksfilialen i Konga har lagts ner, men det finns fortfarande ett skolbibliotek för barnen och eleverna på förskolan och skolan. Vi har gått ur den lokal som användes för folkbiblioteket och har inrymt skolbiblioteket i en annan mindre lokal. Denna lokal är dock fullt tillräckligt stor för att rymma skolbiblioteket. Det blir en bra lokal och det kommer att finnas ett bra skolbibliotek på Örmoskolan. Eftersom nedläggningen av folkbiblioteket har varit kopplat till en bestämd besparing så har vi varit tvungna att säga upp hyran för den lokal där biblioteket fanns tidigare. Skolbiblioteket kommer enbart att ha böcker och andra media för barn och ungdomar upp till 10-årsåldern (förskola till åk 3). Det blir därför inte lämpligt som ett bibliotek för de äldre på Konga Allhus. Frågan om eventuella utlämningsställen på de orter där det inte finns något bibliotek skall utredas under innevarande år enligt beslut i Barn- och utbildningsnämnden. Sammanfattning Enligt beslut av kommunfullmäktige inom hållbar ekonomi har nu fyra folkbiblioteksfilialer stängts och denna åtgärd är kopplad till ett sparbeting på 1,4 miljoner kr. Ett av de bibliotek som stängs är biblioteket i Konga. Det kommer dock att finnas ett skolbibliotek för i första hand eleverna på skolan, men ambitionen i Konga är att det här biblioteket även skall vara en resurs för barnen i förskolan. För att klara det bestämda budgetbetinget måste vi säga upp hyran för bibliotekslokalerna i Konga och i Urshult på tillsammans drygt en halv miljon kr per år. Att ha skolbiblioteken öppna för äldre personer innebär att dessa bibliotek även fortsättningsvis skall fungera som folkbibliotek med litteratur för vuxna och med personal som sköter deras in- och utlåning. Det kommer då att innebära ökade kostnader jämfört med om de här biblioteken enbart fungerar som skolbibliotek för våra barn och elever. Inrättandet av utlämningsställen på de orter inom kommunen, där det inte finns bibliotek, medför också ökade kostnader som då innebär att det blir svårt att klara den bestämda besparingen. Men frågan om utlämningsställen skall utredas under innevarande år i enlighet med den nya biblioteksplan som Barn- och utbildningsnämnden har fastlagt. Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-post/hemsida barn.utbildning@tingsryd.se

88 2(2) Besluts underlag Denna tjänsteskrivelse, sarnmanträdesprotokoll från kommunfullmäktige , 240 samt "Medborgaförslag angående skolbiblioteket på Örmoskolan i Konga". 14!;Ae/4/4P 'vf Rehnström Skolchef Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-post/hemsida barn.utbildning@tingsryd.se

89 l:.jtingsryds ~kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 24 (29) Kommunfullmäktige TINGSRYDS KOMMUhi Barn- och utblldningsnämnden 240 Inkomna medborgarförslag Dnr 2016/25 929, 2016/ , 2016/454 (]29 Kommunfullmäktiges beslut DNR /, D m PL ),Qit{LJ_t,_?-~! UiC\ 1. Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslagen får ställas. 2. Medborgarförslaget om vita markeringar längs cykelleden Tingsryd Urshult lämnas över till samhällsbyggnadsnämnden för besvarande och begäran att åtgärderna redovisas vid fullmäktiges sammanträde i januari. 3. Medborgarförslaget om skolbiblioteket i Konga lämnas över till barnoch utbildningsnämnden för besvarande och begäran att åtgärderna redovisas vid fullmäktiges sammanträde i januari. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag om vita markeringar utmed vänster och höger sida längs cykelleden Tingsryd- Urshult har inkommit till fullmäktige. Ett medborgarförslag angående skolbiblioteket på Örmoskolan i Konga har inkommit till fullmäktige. Beslutsunderlag Medborgarförslag om vita markeringar utmed vänster och höger sida längs cykelleden Tingsryd- Urshult Medborgarförslag angående skolbiblioteket på Örmoskolan i Konga Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Justerare. ~, /J#z_ / GJ

90 Södra Sands-iö Sockenrå TINGSRYDS KOMMUN\ "'t>s;~dsj(j<j>o 0 ~ I..s:t -'" v,, l ~ ~ ~ Syftet med sockenrådet är att värna om sockib.en. 2m@ - ~ i- i 6 i'~ :--- ) _v.i '.2'.. Vårt mål är en blomstrande bygd. 1.,.,, / 1 &,dl,< '~ :q,. - a,, cl Dn&.~G 1 j&; """s I a. 7 Vi driver projekt och genomför aktiviteter som arnjar u vec mgen 1 socknen..{;),,.o/&/y61?:2.? Medborgarförslag angående skolbiblioteket på Örmoskolan i Konga.. w Till: Från: Kommunfullmäktige i Tingsryds kommun. Södra Sandsjö Sockenråd och förening_arna i Södra Sandsjö socken. När folkbiblioteket på Konga Allhus läggs ner försvinner också Örmoskolans skolbibliotek. Skolnämnden har i samband med nedläggningen av vissa folkbibliotek bestämt sig för att utrusta, stärka eller etablera skolbibliotek på skolorna i kommunen. Vi vill me~ anledning av detta lämna följande förslag: Använd folkbibliotekets lokaler på Konga Allhus till skolbibliotek för Örmoskolan. Lokalen finns i samma byggnad. Låt de äldre som bor på Konga Allhus använda skolbiblioteket under vissa tider. Använd skolbiblioteket som utlämningsplats för böcker som beställts på centralbiblioteket. Konga Södra Sandsjö Sockenråd Föreningarna i Södra Sandsjö socken Niclas Göstasson Ordf i Södra Sandsjö Sockenråd Södra Sandsjö Sock:enråd c/o Niclas Göstasson Bungsmåla4 ~( 3~ ligsryd Hemsida: Kontakt: tel , niclas.gostasson@telia.com Kontakt: tel , anne.hultgren@telia.cöm Bankgiro:

91 Arende 13 Motion angående reflexvästar till skolbarn i Tingsryds kommun

92 ~Tingsryds ~kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Yngve Rehnström TJÄNSTESKRIVELSE (1) Till Barn- och utbildningsnämnden Förslag till svar på motion om reflexvästar till skolbarn i Tingsryds kommun Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att avge följande yttrande angående motionen om "Reflexvästar till skolbarn i Tingsryds kommun": Barn- och utbildningsnämnden anser att det är en god andemening i förslaget men att kommunfullmäktige bör avslå motionen. Motivet till avslag är att det är föräldrarnas ansvar att deras barn bär reflexer eller reflexvästar när de förflyttar sig mellan bostaden och skolan eller i övrigt är ute i trafiken. Att dela ut reflexvästar till alla elever från förskoleklass till åk 6 innebär en kostnad som inte är budgeterad och vi har ingen garanti för att eleverna sedan skulle bära dessa västar. Inom förskolan har vi västar som kan användas om barnen under sin tid i förskolan behöver förflytta sig ute i trafiken ( då i grupp med personal). Sammanfattning Genom motionen föreslås Tingsryds kommun att dela ut reflexvästar till alla elever från förskoleklass till åk 6. Detta för att minska risken för att de råkar ut för olyckor i trafiken. Barn- och utbildningsnämnden anser att tanken bakom detta förslag är god. Men att göra så innebär dock en kostnad som inte är budgeterad och vi kan inte bestämma att eleverna måste bära dessa västar. Vi får därmed inte någon garanti för att eleverna kommer att bära västarna. V ad eleverna har på sig och om de har reflexer eller reflexvästar är föräldrarnas ansvar Besluts underlag Denna tjänsteskrivelse, sammanträdesprotokoll från kommunfullmäktige , 241 samt motion om "Reflexvästar till skolbarn i Tingsryds kommun". */44'~ YngVe"Rehnström Skolchef Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-post/hemsida barn.utbildning@tingsryd.se

93 ~Tingsryds ~kommun Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (29) TINGSRYDS KOMMUN Barn- och utb1ldningsnämnden 241 Inkomna motioner Dnr 2016/ Kommunfullmäktiges beslut DNR, 1mn PL 0 1 O'l'.f ',~,I,,/,0 ' JJ... : 3;Q "'f\. j I 1. Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas. 2. Motionen lämnas över till barn-och utbildningsnämnden för yttrande. Beskrivning av ärendet En motion har lämnats in av Leon Jensen (SD) angående reflexvästar för barn i förskoleklass till årskurs 6. Beslutsunderlag Motion om reflexvästar till skolbarn i Tingsryds kommun. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden

94 Reflexvästar till skolbarn i Tingsryds kommun..~~..., ~~1; - - :. -...I",!#.~ ~,\; :~ :;: ~--~----- Ti~JGSRYDS KOfV1MUi\l 2ms -u- 2 s \ om Qo/b ~& /o dl.,&lb / Y9?- C91 I Vi i sverigedemokraterna anser att säkerheten för våra skolbarn bör höjas, vi har en riktigt mörk årstid där våra barn måste synas i trafiken och det är väldigt viktigt att barn som bor på landsbygden syns till och från skolan, både för skolbusschauffören och andra trafikanter. Det är även viktigt inne i samhället att våra barn syns tydligt för allas säkerhet. Detta skulle vara en trygghet/säkerhet för såväl kommun, skola, barn och föräldrar, våra barn är vår framtid och något av det mest betydelsefulla vi har. Vi föreslår därför att dela ut reflexvästar till alla elever från förskoleklass till ÅK 6 i Tingsryds kommun. Sverigedemokraterna i Tingsryd yrkar därför ATT Tingsryds kommun via skolor ska dela ut gratis reflexvästar till alla skolbarn från förskoleklass upptill ÅK 6 För Sverigedemokraterna i Tingsryd Leon Jensen C~ '-d~\, v... ~ Ann-Louise Wiking

95 Arende 14 Revisions rapport avseende granskning av flyktingverksamheten

96 TINGSRYDS KOMMUN Kommunens revisorer T-IN_G_S_R_Y_D_S_K_O_M.z::;,;;;lli;;,; Barn- O.<;:h utb1ldningsn_$tlnden. DNA p,)~-~:-::-:11":-:-:!.r:~ !'13 -Ol- 1 ':i 0-0'1- rnrn tf:r ~ _ -!f/'' _.. Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden V Socialnämnden Överförmyndaren För kännedom till Kommunfullmäktiges presidium Granskning av flyktingverksamheten Kommunens revisorer har givit PwC i uppdrag att granska ovanstående. Vi instämmer i den revisionella bedömning som framgår i bifogad rapport och överlämnar rapporten till kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och överförmyndaren för yttrande. Revisorerna ser gärna att svaret samordnas av kommunstyrelsen. Revisorerna emotser ett svar på rapportens bedömningar senast den 18 april Rapporten lämnas till kommunfullmäktiges presidium för kännedom. ~ munens revisorer Sven~ Ordförande /K;r j//j \_ #JJ ~,,f'~ B~j Johansson V 1c ordförande

97 Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Januari 2016 pwc

98 Granskning av flyktingverksamhet Innehållsforteckning :n.. Sammanfattning och revisionen bedömning Inledimig... o Revisionsfrågor Kontrollmål Metod..., Regelverk för mottagande och etableringen av nyanlända lllvandrare o Etablering av vissa nyanlända invandrare Roller och ansvar Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar... s 3.3. Statlig ersättning för flyktingmottagande Iakttagelser från Tingsryds kommun Mottagandet i Tingsryds kommun Insatser till nyanlända med uppehållstillstånd med etableringsinsatser Utbildning i svenska för invandrare Samhällsorientering Bedömning Verksamheten för ensamkommande barn God man och särskilt förordnad vårdnadshavare Bedömning Statlig ersättning inom flyktingmottagandet Fördelning av schablonersättningen Rutiner för att söka statlig ersättning Kartläggning av de statliga ersättningarna Bedömning Januari 2016 Tingsryds kommun PwC

99 Granskning av flyktingverksamhet 1. Sammanfattning och revisionell bedömning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i kommunen granskat flyktingverksamheten. Granskningens revisionsfrågor har varit Bedriver kommunstyrelsen, socialnämnden och överförmyndaren en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Har barn- och utbildningsnämnden, överförmyndaren och socialnämnden tillräckligt fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Vi bedömer att kommunstyrelsen, socialnämnden och överförmyndaren bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi grundar vår bedömning på att mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd och ensamkommande barn är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt, kommunstyrelsen tar ett ansvar för samordningen av de olika nämndernas insatser och att ensamkommande barn i skälig tid förordnas god man. Samtidigt har vi identifierat några förbättringsområden. Socialnämnden behöver en tydligare plan för hur det ökade behovet av boendeplatser för ensamkommande barn ska mötas. Vidare behöver arbetsbelastningen på de socialsekreterare som handlägger ensamkommande barn analyseras. Då antalet mottagna barn har ökat markant bör det övervägas att förstärka handläggarresurserna, annars riskerar viktiga arbetsmoment att trängas ut. Möjligheten att validera bör erbjudas inom fler ämnen. Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden, överförmyndaren och socialnämnden har tillräckligt fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi grundar vår bedömning på att det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av ersättning inom verksamheten för ensamkommande barn, grundskola och förskola samt inom överförmyndarens verksamhet. Gymnasiets rutiner behöver ses över. Vidare bedömer vi att kommunen inte har goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet. Det är idag osäkert om den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen. Det är positivt att ekonomienheten har genomfört ett utvecklings arbete med avseende på ovanstående rutiner. Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 1 av 12

100 Granskning av flyktingverksamhet 2" Inledning Den 1 december 2010 övertog Arbetsförmedlingen delar av ansvaret för introduktionen av och introduktionsersättningen till nyanlända. Trots förändringen har kommunerna fortfarande ett visst ansvar både för personer som är asylsökande och för dem som har fått uppehållstillstånd. Att lyckas med integreringen av dessa nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun. För en del av sina uppgifter har kommunen rätt att återsöka kostnaderna. Kunskapen om ersättningsreglerna är i vissa fall bristande, vilket leder till att kommunen inte söker det den har rätt till Revisions.frågor " Bedriver socialnämnden och överförmyndaren en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd?., Har barn- och utbildningsnämnden, överförmyndaren och socialnämnden tillräckligt fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Kontrollmål Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt.., SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt. Mottagandet av ensamkommande barn är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. De ensamkommande barnen i skälig tid god man och särskilt förordnad vårdnadshavare Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet.., Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Ett antal dokument har analyserats, såsom statistik och uppföljningsmaterial från berörda verksamheter. Intervjuer har genomförts med socialnämndens ordförande, socialchef, IFO-chef, socialsekreterare ansvarig för nyandlända med uppehållstillstånd, socialsekreterare med ansvar för ensamkommande barn, Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 2 av 12

101 Granskning av flyktingverksamhet kommunchef, ekonomichef, integrationssamordnare, utvecklingschef, ekonom på barn- och utbildningsförvaltningen, handläggare inom överförmyndareverksamheten, administratör som söker statlig ersättning inom skolan, rektor för SFI och SFI-lärare. Intervjuer har även genomförts med föreståndaren på boendet i Rimshult. Rapporten har faktakontrollerats av intervjuad personal. Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 3 av 12

102 Granskning av flyktingverksamhet 3. Regelverk.för mottagande och etableringen av nyanlända invandrare Det finns ett stort omfång lagar och förordningar som styr mottagandet och etableringen av nyanlända invandrare i Sverige. Bland annat är utlänningslagen (2005:71) central för att hantera frågor om viseringsrätt, asyl och annat som kan höra till en individs migrationsprocess. Lagen innehåller definitioner, allmänna bestämmelser och villkor för att en utlänning ska få resa in i, samt att vistas och att arbeta i Sverige. Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. LMA (1994:137) fastställer bestämmelser och avgränsningar om sysselsättning för och bistånd till flykting eller annan skyddsbehövande som ansökt om uppehållstillstånd, och av särskilda skäl har medgetts rätt att vistas i Sverige medan ansökan prövas Etablering av vissa nyanlända invandrare Under 2010 antogs lagen (2010: 197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare tillsammans med ett antal förordningar som reglerar etableringen av nyanlända hos kommunerna, den s.k. etableringsreformen. Bestämmelserna syftar till att underlätta och påskynda etablerings i arbets- och samhällslivet för vissa i lagen angivna invandrare. En viktig målsättning är att ge nyanlända goda förutsättningar för egenförsörjning. Målgruppen för lagen är nyanlända som har fyllt 20 år men inte 65 år och har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande. Det nuvarande systemet för mottagandet av nyanlända bygger på frivilliga överenskommelser mellan länsstyrelserna och kommunerna. Målsättningen är att antalet anvisningsbara platser i överenskommelserna ska motsvara det beräknade behovet av anvisningsbara platser, dvs. länstalet. Många kommuner tecknar överenskommelser som gäller tillsvidare med minst årliga dialoger om antalet platser Roller och ansvar Migrationsverket ska beräkna hur många nyanlända som har behov av plats för bosättning i en kommun under det kommandet året. Arbetsförmedlingen ska; efter samråd med Länsstyrelserna och Migrationsverket, fastställa en fördelning av mottagningsbehovet i varje län (länstal) samt att Arbetsförmedlingen har ansvar att vid behov anvisa bosättning i en kommun till en nyanländ som har rätt till en etableringsplan. Länsstyrelsen ska träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagandet av vissa nyanlända samt förhandla om mottagandet av asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 4 av 12

103 Granskning av flyktingverksamhet Arbetsförmedlingen har även ett samordningsansvar för etableringsinsatser. Det är däremot kommunerna som ansvarar för det praktiska arbetet med mottagning t.ex. boendeförsörjning, svenska för invandrare (sfi) och samhällsorientering Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar I 1 femte stycket i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande anges att de barn som är under 18 år och som vid ankomst till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare, ska anses som ensamkommande barn. Migrationsverket har enlig samma lagstiftning möjlighet att anvisa ensamkommande barn till en kommun. Sedan 1 januari 2014 har Migrationsverket möjlighet att anvisa barn till kommuner även utan gällande överenskommelser om mottagande samt utöver gällande överenskommelser. Under 2014 gjorde Migrationsverket sådana anvisningar. Vid anvisningsbeslut har kommunen 48 timmars förberedelsetid innan barnet anländer till kommunen. Socialnämnden i kommunen har ansvaret för att utreda barnets behov och att besluta om lämpligt boende för barnet. Statlig ersättning.for flyktingmottagande De sammanlagda statsbidragen som årligen betalas ut till landets kommuner för insatser inom flyktingmottagandet uppgår till mångmiljardbelopp. Detta regleras i ett antal förordningar. Det är i första hand Migrationsverket som handlägger och utbetalar ersättning till kommunerna, men vissa bidrag för regionala utvecklingsinsatser handläggs av Länsstyrelsen. Ersättningar som rör kommunmottagna personer med uppehållstillstånd (inkl. anhöriga) regleras i den så kallade nya ersättningsförordningen (NyErsF). Den gäller samtliga personer som tagits emot efter 1 december Ersättningar som rör asylsökande personer i kommunen regleras i den så kallade asylersättningsförordningen (AsylErsF). Vissa ersättningar utbetalas per automatik, andra ersättningar behöver kommunen ansöka om särskilt. Frågan om statsbidrag berör verksamheter inom flera olika förvaltningar. För att kommunen ska få ersättningar krävs både kunskap och välfungerande rutiner. Annars finns en risk att ansökningar uteblir och att ver ksarnheterna missar viktiga intäkter. Vissa ersättningar ges schablonmässigt, medan andra motsvarar faktiska kostnader eller andel av kostnader. En del ersättningar innehåller tröskelvärden som behöver uppnås för att ersättning ska beviljas. Kommunen behöver vid ansökan lämna in underlag som styrker behov av insatser och kostnader. För vissa insatser finns möjlighet att fortsätta återsöka ersättning för kostnader till dess att en individ beviljats svenskt medborgarskap. Andra faktorer som påverkar en kommuns intäkter är utformningen av avtal med staten, framför allt gällande ensamkommande barnverksarnhet. Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 5 av 12

104 Granskning av flyktingverksamhet 4. Iakttagelser från Tingsryds kommun 4.1. Mottagandet i Tingsryds lcommun Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd har varierat mellan åren. En ökning märktes år Under 2013 och 2014 tog kommunen emot många nyanlända i förhållande till sin befolkning. Av Sveriges 290 kommuner hamnade Tingsryds kornmun 2014 på 90:e plats när det gäller mottagande i förhållande till kornmunbefolkningen. Ökningen fortsätter under år 2015 och den 1 november i år hade 137 nyanlända med uppehållstillstånd tagits ernot för bosättning i kommunen. Antalet nyanlända med uppehållstillstånd som tagits emot i kommunen för bosättning, period ~ '!~ o;:: ,~--~ r-~~~~ ~;;;;;lf ~-~~-~~-~~-~~-~~-~~-~~~ Källa: Migrationsverket Antalet asylsökande som vistas i kommunen har också ökat de senaste åren. Migrationsverket driver anläggnings boenden i kommunen både i Ryd och i Blidingsholm. Den 1 november 2015 vistades 351 asylsökande i Tingsryds kommun. I och rned ökningen av antalet som kommer till Sverige och söker asyl har staten tvingats be kommunerna om hjälp att ordna boende för asylsökande, så kallade evakueringsplatser. Tingsryds kornmun har sammanställt en lista på lokaler som kan komma att tas i anspråk orn en sådan förfrågan från Migrationsverket kornmer. Kommunledningen följer utvecklingen noga och kornmunchefen samlar berörda tjänstemän för en kort genomgång två gånger i veckan. Januari 2016 Tingsryds kommun PwC. 6 av 12

105 Granskning av flyktingverksamhet Insatser till nyanlända med uppehållstillstånd med etableringsinsatser Som tidigare beskrivits har Arbetsförmedlingen tagit över ansvaret för arbetet med att etablera den nyanlände på arbetsmarknaden och ekonomiskt stöd under etableringsperioden. Kommunernas uppdrag består numera av hjälp med boende, råd och stöd i sociala frågor, utbildning i svenska för invandrare och samhällsorientering. I Tingsryds kommun ansvarar socialnämnden för det praktiska initiala mottagandet och att betala ut ekonomiskt bistånd till de nyanlända innan den statliga etableringsersättningen betalas ut. En av socialsekreterarna svarar för de nyanländas ärenden. Arbetsuppgifterna består utöver handläggningen av biståndet att vara behjälplig med flyttanmälan, folkbokföring och anmälan till SFI alternativt skola eller förskola. I de fall den nyanlände inte har ordnat boende på egen hand ingår kontakter med hyresvärdarna i handläggarens arbetsuppgifter. Inom kommunledningskontoret drevs ett projekt med integrationssamordning med inrättandet av en tjänst som integrationssamordnare med ansvar för utveckling och samordning av kommunens integrationsarbete. Samordnaren initierade olika projekt, främst utvecklingen av träffpunktsverksamheterna. Träffpunktsverksamhet finns i dag i Tingsryd, Urshult och Ryd. Verksamheten bedrivs tillsammans med studieförbundet ABF. På träffpunkterna genomförs olika aktiviteter och en sorts fadderverksamhet inom vilken en med svenskt ursprung (faddern) får kontakt med en nyanländ. Faddernjobbar ideellt och hjälper den nysvenske att komma in i det svenska samhället. Tanken med träffpunkterna är att skapa förutsättningar för människor från olika kulturella och etniska bakgrunder att träffas och lära ifrån varandra. I våra intervjuer framförs att det är främst nyanlända som kommer till träffpunkterna och att utmaningen framöver är fler etniska svenskar ska upptäcka verksamheten. Under en period var integrationssamordnaren och socialsekreteraren med ansvar för flyktingfrågor placerade på medborgarkontoret. På medborgarkontoret fick tjänstemännen även andra arbetsuppgifter, exempelvis fick man gå in och täcka upp i växeln. Efter en tid återplacerades socialsekreteraren till socialkontoret och samordnaren slutade sin anställning. Kommunens tidigare kultur- och fritidschef har istället utsetts som integrationssamordnare. Tillsammans med kommunens utvecklingsledare genomförs nu en kartläggning av alla förvaltningarnas och bolagens integrationsarbete samt samarbetet med andra aktörer. Kartläggningen kommer mynna ut i en skriftlig rapport under hösten men redan nu har behovet av ökad samordning av integrationsinsatserna identifierats Utbildning i svenska för invandrare Utbildning i svenska för invandrare bedrivs inom vuxenutbildningens verksamhet i Lärcentrums lokaler. Utbildningen vänder sig till alla de som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket och är folkbokförda i kommunen, dvs. inte bara flyktingar. I och med att alltfler flyktingar tas emot i kommunen har antalet deltagare i undervisningen ökat. Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 7 av 12

106 Granskning av flyktingverksamhet Antalet deltagare i utbildning i svenska för invandrare, år 20:10-20:15 (prognos) Källa: Tingsryds Lärcenter Ökningen av antalet deltagare har påverkat verksamheten på olika sätt. Behovet av lokalyta har tillfälligt lösts genom att undervisning numera ges både på förmiddagen och på eftermiddagen. Att rekrytera har hitintills gått bra, alla lärare är behöriga att undervisa i svenska som andraspråk. Rekryteringen blir dock allt svårare i och med att alla kommuner tar emot fler flyktingar. För att vara individuellt anpassad ges undervisningen i olika studiegrupper, efter elevens förutsättningar att lära sig. Studiegrupperna består av mellan 15 och 20 elever, utom den för kortutbildade och analfabeter som består av tio elever (A-kurs). Undervisningen av analfabeter är en särskild utmaning. Forskningen visar att analfabeter lättast lär sig att läsa och skriva på ett främmande språk om de först lär sig det på sitt modersmål. Inom kommunen används inte modersmålslärare i alfabetiseringsundervisningen, utan undervisningen sker endast på svenska. Undervisningen ges med 15 timmar i veckan. Undervisningen gör endast ett uppehåll under sommaren om fyra veckor. Vuxenutbildningen svarar för validering av den nyanländes kompetens. I kommunen finns endast möjlighet att validera inom omvårdnadsutbildningen. Inom övriga delar av vuxenutbildningen sker ingen validering Samhällsorientering Tingsryds kommun tillhandahåller samhällsorientering i samarbete med kommunerna Ronneby, Sölvesborg, Olofström, Karlskrona, och Karlshamn. Utbildningen ges med 60 timmar på hemspråket. Samhällsorienteringen ges av anställda samhällskommunikatörer vilka har lång erfarenhet av Sverige och god kunskap i svenska. Genom samarbetet är det lättare att tillhandahålla en kommunikatör i alla de språk som krävs. Likaså är det svårt för en ensam kommun Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 8 av 12

107 Granskning av flyktingverksamhet att anställa en kommunikatör, då behovet av samhällsorientering inte motsvarar en heltidstj änst. Bedömning Vi bedömer att mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Vi grundar vår bedömning på att utbildning i svenska för invandrare ges i enlighet med lagens krav och på ett i övrigt ändamålsenligt sätt. Validering och alfabetisering är förbättringsområden. Vidare bedömer vi att flyktingmottagningen har ett genomarbetat och effektivt arbetssätt. Det är positivt att kommunstyrelsen tar ett ansvar för samordningen av de olika nämndernas insatser. På detta sätt kan dubbelarbete undvikas och arbetet effektiviseras. Verli.samhetenfor ensamkommande barn Inom socialförvaltningen finns två socialsekreterare (heltidstjänster) som svarar för handläggningen gällande ensamkommande barn. I arbetsuppgifterna ingår att utreda barnens behov och i de fall en placering ska göras i ett familjehem även utreda familjehemmets lämplighet. När väl ett barn är placerat i familjehem svarar en familjehemssekreterare för stödet till familjehemmet. Vidare ansvarar socialsekreterarna för att utreda behov av särskilt förordnad vårdnadshavare. Den ena socialsekreteraren har även till uppgift att samordna arbetet, söka statlig ersättning och sköta omvärldsbevakning. De senaste åren har även mottagandet av ensamkommande barn ökat. Under sommaren märktes en markant ökning som har fortsatt under hösten. I juni hade kommunen ansvar för 37 ensamkommande barn i november hade antalet barn ökat till 80. Ökningen av antalet barn har påverkat verksamheten på olika sätt. Kommunen driver inget boende i egen regi utan platser på hem för vård eller boende (HVB) köps externt. Några barn placeras också i familjehem. Sedan mottagandet startade har kommunen ett avtal med Rimshult AB om boende. Företaget bedriver ett HVB i Rimshult utanför Ryd. På boendet finns plats för 11 ungdomar och i Ryd finns 14 platser i utslusslägenheter. Platserna genom Rimshult AB täcker inte dagens behov utan alltfler platser behöver upphandlas av andra entreprenörer. I flera fall är de senares boenden inte placerade i kommunen. Vid en sådan placering måste socialsekreterarna skapa nya kontakter med skola och överförmyndarverksamhet i den kommun boendet är beläget. Placering i HVB beläget utanför kommunen medför längre restid för socialsekreterarna vid utredningssamtal och besök på hemmet. Ovanstående har inneburit en ansträngd arbetsbelastning på socialsekreterarna. Avtalet med RimshultAB har ändrats främst gällande priset för en plats. Tidigare erhöll kommunen ett pris för en plats oavsett om barnet bodde på boendet i Rimshult eller i utsluss. Priset som hade avtalats var kronor per plats och dygn, dvs. den ersättning som kommunen i sin tur erhåller från staten. I den nya avtalskonstruktionen differentierades priset för en plats, så att ett pris skulle gälla för HVB-plats, ett annat för överinskrivning och ett tredje för utsluss. Vissa delar dokumenterades inte tillräckligt tydligt och det har förekommit olika syn på innehållet i överenskommelsen. Företaget har nu sagt upp avtalet för omförhandling. Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 9 av 12

108 Granskning av flyktingverksamhet I februari 2015 beslutade kommunfullmäktige att anta ett förslag från socialnämnden att starta ett eget boende för ensamkommande barn i ett hyreshus i Ryd. Det beslutades också att nämndens avtal med Rimshult AB skulle säga upp i samband med inrättandet av det egna boendet. Socialnämnden hade tagit fram underlag och beräknat kostnaden för de ombyggnationer som krävdes. Det visade sig senare att omfattningen på och kostnaden för ombyggnationen hade underskattats. Verkställighet av beslutet sköts upp. Det finns inget nätverk som samlar alla de verksamheter som har ansvar för insatser till de ensamkommande barnen (socialtjänsten, Rimshult AB, skola och överförmyndare) God man och särskiltförordnad vårdnadshavare Förutom boende har det ensamkommande barnet rätt till en god man fram till kommunplacering. Tanken är att uppdraget sedan ska tas över av en särskilt förordnad vårdnadshavare. Av våra intervjuer framgår att det i regel tar ett tre till fyra dagar att förordna en god man. Överförmyndaren har några gode män som har lång erfarenhet av dessa uppdrag. I och med ökningen av antalet barn finns farhågor att dagens uppsättning av gode män inte kommer att räcka till. Däremot tar det längre tid att få en särskilt förordnad vårdnadshavare på plats. I ett ärende tog det två månader och ett annat åtta månader Bedömning Vi bedömer att mottagandet av ensamkommande barn är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt men att det finns utmaningar att lösa. Antalet barn som kommer att tas emot i den närmaste framtiden spås fortsatt vara högt. Socialnämnden behöver därför en tydligare planering för hur det ökade behovet ska mötas. Vidare behöver ärendebelastningen för socialsekreterarna analyseras. Vi konstaterar att de ensamkommande barnen i skälig tid förordnas god man men att väntetiden på särskilt förordnad vårdnadshavare är för lång Statlig ersättning inomflyktingmottagandet Den statliga ersättning som kommunen har rätt till regleras i ett antal förordningar. Olika bestämmelser gäller för mottagna före respektive efter 1 december 2010, samt för asylsökande. Vissa ersättningar, såsom grunder.sättning och schablonersättning, utbetalas per automatik enligt folkbokföringsuppgifter. Andra ersättningar behöver kommunen ansöka om särskilt Fördelning av schablonersättningen För varje nyanländ med uppehållstillstånd betalas en schablonersättning ut kvartalsvis under en tvåårsperiod. Ersättningen avser att täcka kommunens insatser för praktiskt mottagande, särskilda introduktionsinsatser inom förskola och skola, utbildning i svenska för invandrare och samhällsorientering och vissa kostnader för ekonomiskt bistånd mm. I Tingsryds kommun finns inget politiskt beslut hur schablonersättningen ska fördelas. Vuxenutbildningens kostnader för SFI och samhällsorientering för målgruppen ersätts med 72 kronor för varje deltagare och Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 10 av 12

109 Granskning av flyktingverksamhet undervisningstimma. Hantering av introduktionsinsatserna inom skolan sker på ett annat sätt. I dessa fall får barn- och utbildningsförvaltningen ansöka hos kommunstyrelsen om att ta del av medlen Rutiner för att söka statlig ersättning Inom skolans område finns möjlighet att söka ersättning för asylsökande, tillståndssökande barn och elever samt papperslösa ( dvs. utan tillstånd att vara i Sverige). Däremot utgår ingen särskild ersättning för nyanlända barn med uppehållstillstånd. Nämnden saknar skriftliga rutiner för återsökningsarbetet och en skriftlig ansvarsfördelning som beskriver vem som söker vad. Av våra intervjuer framgår att uppgiften åvilar respektive rektor och förskolechef. Inom förskola och grundskola sker det praktiska arbetet av administratörer knutna till rektorsområdena. Uppgifter om barnets status som asylsökande fångas in vid inskrivningen i elevregistret. Av våra intervjuer får vi uppfattningen att berörd personal inom förskola och grundskola är väl insatta i ersättningsreglerna. Däremot har förvaltningen uppmärksammat brister inom gymnasieskolan. Uppgiften att söka ersättning för kostnader för ensamkommande barn vilar på en av de socialsekreterarna med ansvar för handläggningen. Tjänstemannen använder en metod att söka ersättning på som genererar högst ersättning för respektive placering. Förutom placeringskostnaderna återsöks utredningskostnader och reskostnader i samband med att en ungdom hämtas till kommunen. Överförmyndaren har inte möjlighet att söka ersättning för sina kostnader för att förordna och utöva tillsyn över gode männen. Överförmyndaren ansöker om. ersättning från Migrationsverket för de kostnader de har för den gode mannen. Det är främst det arvode som utgår och de omkostnader (t.ex. bilersättning och tolkkostnader) som den gode mannen har haft i sitt uppdrag. Sociala avgifter som betalas för den gode mannen återsöks också. Kommunen har rätt att söka ersättningen för kostnader för god man fram till dess att barnet kommunplaceras. Kommunens kostnader för god man efter kommunplacering ersätts istället delvis av en schablon om 30 ooo kronor. Ovanstående ersättning tillfaller socialnämnden, vilken i sin tur ersätter överförmyndaren för dennes kostnader för god man när inte staten ersätter kostnaderna Kartläggning av de statliga ersättningarna Ekonomienheten genomför en kartläggning över de ersättningar som kommunen har rätt till och vilka belopp som söks. Alla berörda förvaltningar deltar i arbetet genom att förse ekonomienheten med information. Efter kartläggningen av ersättningarna (intäkterna) kommer på samma sätt de kostnader intäkterna avser att täcka att kartläggas. Efter detta arbete blir det lättare att avgöra vilka verksamheter som har rätt till ersättningarna och i vilken omfattning ersättningarna från staten täcker kommunens kostnader. Vidare diskuteras hur schablonersättningen, som beskrivs ovan, i framtiden ska hanteras och vilka verksamheter som ska få ta del av den. Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 11 av 12

110 Granskning av flyktingverksamhet Bedömning Vi bedömer att kommunen inte har goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet. Det är idag osäkert om den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen. Det är positivt att ekonomienheten har genomfört ett utvecklingsarbete med avseende på ovanstående rutiner. Vi bedömer att det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av ersättning inom verksamheten för ensamkommande barn, grundskola och förskola samt inom överförmyndarens verksamhet. Gymnasiets rutiner behöver ses över Fredrik Ottosson Projektledare l. ~c:f-z l LisaÄberg Uppdrags ledare /t? -:::> Januari 2016 Tingsryds kommun PwC 12 av 12

111 Arende 15 Revisionsrapport avseende granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan

112 Tingsryds kommun Revisorerna ~~... ev, :2,o' '"f// TINGSi=f/DS KOMMU~..J /. Barn- och utb1ldningsn!3mnden , DNR ~wn l-=-.l-...-:... DNR.PL 6W= ~ Till Barn- och utbildningsnämnden För kännedom till Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen Granskning av HBarn-och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan" Revisorerna i Tingsryds kommun har gett PwC i uppdrag att genomföra rubricerad granskning. Vi instämmer i den revisionella bedömning som :framgår i bifogad rapport. Bedömningen är att barn- och utbildningsnämndens styming, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan i allt väsentligt är ändamålsenlig och sker med tillräcklig intern kontroll. Vi vill dock understryka följande: 6l Vi anser att de statistiska nyckeltalen i resursfördelningssystemet behöver ses över, då de inte har uppdaterats sedan 2013/14. Vidare anser vi att fördelningssystemet bör vara mer flexibelt för att kunna ta hänsyn till barn och elevers förutsättningar och behov i större utsträckning. 6l Vi konstaterar att de åtgärder som vidtas i nämnden :framför allt är fokuserade på det ekonomiska området. Avvikelser i förhållande till verksamhetens mål och mått tas emot som information utan åtgärder. Vi anser att nämnden tydligare behöver ta ställning och besluta om eventuella åtgärder vid avvikelser i verksamhetens mål och mått, alternativt att spårbarheten i nämndens protokoll behöver bli bättre. Revisorerna emotser ett svar från barn- och utbildningsnämnden på rapportens bedömningar senast den 20 mars För Tingsryds kommuns revisorer p~ Sven-Erik Svensson Ordförande

113 Revisionsrapport ~ f U i ' Viktor Frytz Certifierad kommunal revisor Sandra Marcusson December 2016 pwc

114 Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Innehåll 1.. Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfråga Revisionskriterier... : Kontrollmål Avgränsning Metod Ialcttagelser Nämndens verksamhetsplanering Uppdrag för förvaltnings chef och rektor Nämndens systematiska kvalitetsarbete Nämndens resursfördelning Uppföljning och återkoppling Huruvida det vidtas åtgärder vid avvikelser Revisionell bedömning Bedömningar mot kontrollmål... : December 2016 Tingsryds kommun 1 av 13

115 Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan 1., Inledning 1.1. Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden bedriver en omfattande verksamhet, där den verksamhetsmässiga styrningen mot kvalitativa mål och ekonomistyrningen har en väsentlig betydelse. Vidare är ett systematiskt kvalitetsarbete av vikt för att kunna utveckla verksamheten med mål, utvärderingar och analyser som grund. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i skolan systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. De förtroendevalda revisorerna har utifrån en bedömning av väsentlighet och risk beslutat att ge PwC i uppdrag att granska barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan. :1..2. Syfte och revisions.fråga Är barn- och utbildniri.gsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan ändamålsenligt med tillräcklig intern kontroll? Revisionskri.terier Granskningens iakttagelser bedöms bland annat gentemot följande revisionskriterier:., Kommunallagen 11 Skollagen " Kommunfullinäktiges styrande dokument Kontrollmål För att besvara revisionsfrågan beaktas följande kontrollmål i granskningen:., Finns en verksamhetsplanering med adekvata mål för grundskoleverksamheten? " Har förvaltningschefen och rektorer tydliga uppdrag?., Bedrivs ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete?., Finns en ändamålsenlig resursfördelning?., Finns rutiner för återkoppling av verksamhetens resultat?., Finns rutiner för att vid behov vidta åtgärder utifrån avvikelser i verksamhet och ekonomi? 1.5. Avgränsning Granskningen avgränsas till barn- och utbildningsnämnden och verksamheten i grundskolan Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med nämndens presidium, förvaltningschef, förvaltningsekonom samt tre rektorer. Vi har även intervjuat utvecklingsledare som slutade under sommaren Doku- December 2016 Tingsryds kommun n,.,,-.. 2 av 13

116 Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan ment som har granskats är bland annat nämndens årsredovisning 2015, nämndens kvalitetsredovisning 2015, nämndens måldokument för 2016, årscykeln för systematiskt kvalitetsarbete, nämndens styr kort 2015 och nämndens beslut från år 2013 om förändrat resursfördelningssystem. Rapporten är sakgranskad av de intervjuade. December 2016 Tingsryds kommun n,,,r-" 3 av 13

117 Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan 2., Iakttagelser 2.:1.. Nämndens verksamhetsplanering Kommunfullmäktige i Tingsryds kommun fastställer årligen ett antal perspektiv som respektive nämnd ska bryta ned till nämndsmål för sin egen verksamhet. Nämndsmålen utgör nämndens övergripande och långsiktiga mål som antas för hela mandatperioden. Utöver nämndsmålen ska nämnden även fastställa ett antal resultatmål. Resultatmålen är kortsiktiga mål som fastställs årligen och som kan variera under åren. Resultatmålen är de mål som nämnden bedömer behöver uppnås för att de övergripande nämndsmålen ska uppfyllas. Barn- och.utbildningsnämnden har fastställt 15 nämndsmål för åren : Alla vårdnadshavare är nöjda med verksamheten och känner sig delaktiga. / Vi har snabb respons gentemot vårdnadshavare som. i:;öker plats ID9Pi förskola. oc:h mtidsb.w. Biblioteken sprider folkbildning genom tillgång till litteratur och digitala medier. i Alla v.ä.rc1. pam och elever ge/i möjllgh<;iter att nå (ie.na1;i.onellt1 miuen. :. Alla våra barn och elever, inom alla våra verksamheter, känner delaktighet och har möjlighet att påverka i frågor som berör dem. l Vu:it:enutbildningeu ger de stud~mde möj1ighet att utvecld!!. sir!.;:i. ku,nsbper oc.h sin koml?!!tfillli i l syfte att stärka sin ställning i arbetslivet samt attfrämj;:i. sin personliga U!:VeQkling. Våra barn och elevers miljömedvetande ökar. j.all vår personal har adekvat utbildnip.g och är behörig inom sitt ~be~område. I Alla barn och elever känner sig trygga i våra förskolor och skolor. j Vår person:tl mår bra och har ett högt hälsoläge. Vår personal är nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation. l Det :fiq.ns tydliga skriftliga rutiner för a1:bete kring ib~ o!!h elever m.ed särskilda behov med f{!st-, l ställda tio.er för :respo~ gente1j].ot ~eve.r ocb. vål'{lnadshavar~,! Det finns kreativa och öppna mötesplatser, med bra bemötande och hög kvalitet, på våra fritidsgårdar. [ Det ;råder en stat:k samverk;m. meil~ förskolor 0cfö. skolor och det l9käla nä,tiingfilivet och ~!Ull- 1 häll.el: i övrigt. En ökad samverkan mellan Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden. Nämnden har utöver dessa fastställt ett eller flera resultatmål per nämndsmål. Exempelvis återfinns ett flertal resultatmål som tar fasta på elevernas betyg i årskurs 6, resultatet på nationella proven i årskurs 3, meritvärde för elever i årskurs 6 och 9, andelen elever som går ut gymnasiet med examen samt att eleverna är nöjda med verksamheten och känner sig delaktiga. Vidare finns det resultatmål om att matsvinnet ska minska, att 95 % av medarbetarna ska vara friska samt att det ska finnas viss procentuell lärarbehörighet på medarbetarna. Majoriteten av resultatmålen utgörs av kvantitativa mål. December 2016 Tingsryds kommun 4 av 13

118 Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan I samband med årsredovisningen följs samtliga nämndsmål upp. Målen markeras med grönt (om målet har uppnåtts), gult (om målet delvis har uppnåtts och ligger nära gränsen för grönt) ellerrött (om målet inte har uppnåtts eller ligger långt under en nivå för grönt). Det är förvaltningen som avgör var gränsdragningen för grönt, gult och rött på respektive mål ska gå. De intervjuade upplever att det ofta är svårt att avgöra vid vilken nivå som dessa gränser ska gå på respektive mål. Efter att årsredovisningen har färdigställts anordnas en informationsdag där förvaltningen informerar nämnden om resultatet av årsredovisningen samt information om verksamheten i stort. Informationsdagen anordnas i februari månad. Efter att nämnden har fastställt föregående års årsredovisning anordnas en kvalitetsdag där nämnden tillsammans med tjänstemän från ledningen diskuterar nämndens mål för nästa år. Inför kvalitetsdagen har förvaltningen utarbetat förslag till nämndsmål och resultatmål som diskuteras med nämnden. Utifrån denna dag utarbetas det slutliga förslaget på nämndsmål och resultatmål som nämnden tar ställning till på nästkommande nämndsmöte. Detta arbete sker i mars månad.. Barn- och utbildningsnämnden använder sig av kommunens verksarnhetssystem Stratsys. I systemet återfinns nämndens samtliga mål och resultatmål. De förtroendevalda i nämnden, medarbetare på förvaltningen samt rektorerna har inloggningsuppgifter till systemet och kan gå in och titta eller arbeta i verksamhetssystemet (beroende på vilken behörighet personen har). Rektorer använder även Stratsys för att dokumentera sina respektive verksamhetsplaneringar utifrån nämndens mål. Nämnden får ta del av enmånadsrapport över ekonomin vid varje sammanträde Uppdrag för forvaltninyschef och rektor De intervjuade anser att ansvars- och rollfördelningen mellan förvaltningschef och rekt.orer upplevs vara relativt tydlig. Till stor del beror detta på att rektorer har ett tydligt pedagogiskt och organisatorisk ansvar utifrån det statliga uppdraget. Vad gäller det kommunala uppdraget som chef i en kommunal förvaltning, anser de intervjuade att det också finns relativt tydliga gränsdragningar vad gäller vilket uppdrag som rektorerna har. Ytterst tydliggörs denna roll genom nämndens delegationsordning där det bland annat fastställs vilka befogenheter rektor har vad gäller exempelvis budget- och arbetsmiljö. Varje chef i Tingsryds kommun skriver i samband med anställning under ett dokument vad gäller arbetsmiljöansvaret. I dokumentet anges olika ansvarsnivåervad gäller arbetsmiljöansvaret och det framgår vad just påskrivande chef har för ansvar ( vilken ansvarsnivå) denne befinner sig på. De intervjuade rektorerna anser att det kan uppstå viss frustration i verksamheten vad gäller ansvarsfördelningen. Det handlar bland annat om vilket mandat rektorerna har att inrätta nya tjänster på sina respektive enheter. Rektorerna har uppfattat det som att nämnden och kommunstyrelsens personalutskott behöver ta ställning till inrättandet av nya tjänster på en skola. Därefter anges det att det är förvaltningschefen som fattar det faktiska beslutet om anställning till nya tjänsten. Enligt förvaltningsledningen är personalutskottet och nämnd inte involverade i processen att inrätta tjänster. Ansvaret är fördelat så att det måste finnas en :finansiering av de tjänster som inrättas. Enligt delegationsordningen har förvaltningschefen rätt att inrätta nya tjänster och skolledare har rätt December 2016 Tingsryds kommun 5 av 13

119 Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan att anpassa sina undervisningsorganisationer efter antal barn och elever. Detta framgår i skollagen men kan enligt förvaltningsledningen förtydligas även i delegationsordningen. Förvaltningsledningen menar vidare att resursfördelningssystemet innebär att fler barn och elever genererar ökade resurser som ska användas till ökad pedagogisk personalresurs. När det gäller anställning av tjänster ute på enheterna år inte förvaltningschefen involverad. Detta sköts av respektive rektor. Lönesättningen godkännas av den som har delegation på detta dvs. antingen personalchef eller planeringsledare. Det finns inga dokumenterade uppdragsbeskrivningar i verksamheten, annat än det som exempelvis anges i anställningsavtal, delegationsordning och i de nationella föreskrifterna. Nämndens systematiska kvalitetsarbete Huvudmannens och enheternas systematiska kvalitetsarbete bedrivs inom ramen for verksamhetssystemet Stratsys i vilken nämndens verksamhetsplanering görs. Det.kvalitetsarbetet bedrivs inom ramen för den verksamhetsplanering och de mål som nämnden fastställer (se avsnitt 2.1). Målen följs regelbundet upp i en kvalitetscykel. Det finns även en årscykel som visar på både kvalitets- och budgetarbetet..årscykeln visar vilka olika moment som följs upp under året och rapporteras till nämnden. På förvaltningsnivå har utvecklingsledaren ett ansvar att samordna nämndens systematiska kvalitetsarbete. Utvecklingsledaren utgör även ett stöd till rektorerna i detta. En gång om året sammanställs huvudmannens systematiska kvalitetsarbete i en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen sammanställs avutvecklingsledaren och presenteras till nämnden. För år 2015 beslutade nämnden den 24 februari 2016 att godkänna kvalitetsredovisningen. I protokollet är ärendet benämnt års-/kvalitetsredovisning. Av kvalitetsredovisningen framgår det hur verksamheten har arbetat gentemot nämndsoch resultatmålen samt huruvida dessa kommer nås eller inte. Kvalitetsredovisningen innehåller detaljerade beskrivningar av resultatet av samtliga aktiviteter som har genomförts som resultatmål eller i syfte att uppnå nämndsmålen: Resultat av genomförda enkäter, resultat från nationella prov m.m. läggs också in i Stratsys och följs upp i kvalitetsredovisningen Nämndens resur~rdelning Den 24 april år 2013 fastställde nämnden det nuvarande resursfördelningssystemet för grundskolans årskurser 1-9. Nuvarande resursfördelnih.gssystem infördes därmed från och med läsåret 2013/2014. Grunden för resursfördelningen utgörs av beslutad budget och de detaljerade elevantalsprognoser för grundskoleelever som inhämtas för de olika årskurserna centralt. Resurserna ska sedan fördelas enligt följande fyra delar: 1. Central resurs Den centrala resursen är en reserv som avsätts centralt för oförutsedda behov. Reserven varierar mellan cirka 1-2 tjänster och kan därmed uppgå till mellan 0,5 till 1 mnkr. 2. Grundresurs December 2016 Tingsryds kommun 6 av 13

120 Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Grund.resursen (elevpengen) som tilldelas en skola baseras främst på timplan enligt de tre stadierna åk 1-3, åk 4-6 och åk 7-9. Enligt förvaltningsledningen är en utgångspunkt i denna del att satsa mer resurser på de lägre årskurserna samt att ge bättre förutsättningar till språkundervisning. Vid utredningen om resursfördelningen var den socioekonomiska faktorn som bedömdes ha störst inverkan föräldrarnas utbildningsbakgrund. Grund.resursen fördelas därmed även utifrån: Extra anslag för ett tredje språkval ( en grupp per årskurs). Extra tilldelning till åk1-3 ( ca 2,0 lärare mer per 100 elever). Extra tilldelning till åk 4-6 (ca 1,0 lärare mer per 100 elever). Socioekonomiskt stöd (Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning). 3. Riktatsmåskol~stöd Småskolestöd tilldelas utifrån årskurser och antal tjänster på skolan. Nivå för en skola och undervisning i åk 1-3 är totalt 1,25 tjänster. Om antal tjänster på en sådan skola understiger 1,25 tilldelas skolan ett småskolestöd för att uppnå den nivån. Nivån för en skola och undervisning i åk 1-4 är totalt 2,5 tjänster. Om antal tjänster på en sådan skola understiger 2,5 tilldelas skolan ett småskolestöd för att uppnå den nivån. Nivån för en.skola och undervisning i åk 1-6 är 3,75 tjänster. Om antal tjänster på en sådan skola understiger 3,5 tilldelas skolan ett småskolestöd för att uppnå den nivån. Det är i dagsläget enbart Rävemålaskolan som uppfyller laiterierna för att få ett småskolestöd. Eftersom Rävemålaskolan kommer att upphöra som kommunal skola inför läsåret 2017 / 2018 kommer troligtvis ingen skola vara berättigade småskolestöd inför nästa läsår. 4. Riktad resurs på individnivå När den centrala resursen, grundresursen och det riktade småskolestödet har fördelats mellan skolorna fördelas till sist de riktade resurserna ut på skolorna. De riktade resurserna omfattar drygt 8 heltidstjänster för elever med större särskilda behov. De fyra delarna av resursfördelningssystemet bildar tillsammans en total resurs och ska vara 8,4 lärare per 100 elever enligt nämndens beslutade mål för grundskolan. Några av de intervjuade anser att resursfördelningssystemet inte tar hänsyn till tillfälliga variationer i elevantalet på mindre skolor. De intervjuade exemplifierar att det ett år går att integrera två klasser på 11 respektive 12 elever till en b-form och att det då går att få en extra resurs över till en specialpedagog. Om klasserna året efter istället omfattar 17 elever går det inte att integrera klasserna och skolan kan då inte nyttja en extra resurs i form av en specialpedagog. De intervjuade anser att en mer renodlad elevpeng kan vara mer flexibel och följa eleverna på ett annat sätt än vad nuvarande resursfördelningssystem gör. De intervjuade anger exempelvis att nuvarande system inte tar hänsyn till om en elev är i behov av extra insatser såsom studiehandledare för nyanlända elev (som har svenskt personnummer). Förvaltningsledningen anser att befintligt resursfördelningssystem anpassar den tilldelade resursen efter antalet elever i skolan och avräkning sker inför varje nytt läsår. Därmed följer resurserna eleverna. Om en skola under läsåret skulle ställas inför tillfälliga kostnader finns det en central reserv som möjliggör att den skolan kan få ökade resurser. December 2016 Tingsryds kommun 7 av13

121 Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan De intervjuade rektorerna anger vidare att de förväntas förklara när de går med eventuella över- eller underskott i sina respektive budgetar. Rektor får inte ta med sig över- eller underskottet in på nästkommande år, utan detta löses centrait. Uppföljning och återkoppling Rektorerna har full insyn i Stratsys och kan ta ut egna rapporter rörande deras verksamhet. Utvecklingsledare anser att detta fungerar bra. Rektorerna är även med på kvalitetsdagen och får direkt återkoppling. Varje månad är det skolledningskonferens som leds av förvaltningschefen. Vid tre tillfällen per år har skolledningskonferensen ett särskilt fokus på kvalitetsarbetet och rapportering mellan förvaltningsledning och rektorer. Varannan vecka leder utvecklingsledaren en verksamhetsgrupp för grundskolans rektorer med fokus på kvalitetsarbete och processer för grundskolan. Utvecklingsledaren anser att de återkommande mötena med rektorer och förvaltningsledningen är viktig för att skapa förutsättningar för kollegialt lärande mellan rektorerna. Den regelbundna uppföljningen är även grund för en regelbunden rapportering.och kommunikation mellan förvaltningsledningen och nämnden rörande verksamhetens utveckling och resultat. Nämnden får vid sammanträde information från förvaltningschefen rörande aktuella verksamhetsområden och utvecklingsinsatser Huruvida det vidtas åtgärder vid auvikelser Datumocb Arende Iiiför.maf;i.on om ltgii,rdsprq; gn;u;n och ~a impassning Beslut , 18 s-/kvalitetsredovisning Ek0U(()miskra:pport = med ~0si:ti:vbudgetavv:i;kel$e , 52 Ekonomisk rapport - med positiv budgetavvikelse , 63 Uppfäljnin.g avatlitydimkät tej;j. del av ltval.itetsavbetet) Delårsrapport 1 Nämnden beslutar att godkänna rapporten och inte vidta några åtgärder gällande eko- December 2016 Tingsryds kommun 8 av 13

122 Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan F (M)~5, , 77 I aot6-o6-,s, , 90 I ~o:1.6-c;,8-,g4, 93 I , 103 nomi och verksamhet Slutrapport för StcL:s Matematiksatsn.ing P{SA. känna rappq1ten. - E=k,_o_n_o_rm_,.s"'k,...r_a_p_p_o rt - -- m- e""" d- - - N--amn,.,-.. - d-=-e-n'-=beslutar att god- positiv budgetavvikelse Redovi~ning av elevers från~ varo i skolåren 7~9 Ekonomisk rapport - med positiv budgetavvikelse Rapportering av 19mslqi.ps1'e.., scl.ta1; Delårsrapport 2 Nfunnden b6illutar ~it god-] känna rapporten samt att inte vidta några åtgärder gällande ekonomi och verksamhet. Nämn.elen besl!ltar i!tl: ta emot~ redovisnix!.g för mtuellt period. Nämnden beslutar att godkänna rapporten samt att inte vidta några åtgärder gällande ekonomi och verksamhet. Besl1,1.,t o~,~bjuclan Qtg. ~töd tijj. Vet~ i:l!11.ti~!$,l!tvecl<jmg fqr nyamiin el~~ - I delar av rapporteringen som nämnden tar emot under året finns det avvikelser och förändringar i förhållande till mål och tidigare mätningar. Det handlar bland annat om års /kvalitetsredovisningen samt delårsrapporten. I kvalitetsredovisningen för år 2015 är det mål med mått som är markerad som gula eller röda. I slutet av redovisningen anges mål och åtgärder för 2016 i korta punkter. I verksamhetsplaneringen finns aktiviteter kopplade till målen som handlar om att nå målen men även för att åtgärda avvikelser från tidigare rapporteringar. I delårsrapporten är det flera mål och mått som redovisas med positiv utveckling och utfall. Det finns samtidigt ett mått som handlar om tryggheten i skolan som har minskat. I styrkortet är det flera områden under området Medarbetare och Medborgare som är gulmarkerade. Nämnden väljer i sitt beslut att inte vidta några åtgärder. Det framgår inte på vilka grunder nämnden fattar dessa beslut. I slutrapporten för SKL:s matematiksatsning PISA framgår att det finns utvecklingsområden för att ta projektets resultat vidare i verksamheten. Nämnden beslutar att godkänna rapporten utan åtgärd. Under år 2016 har nämnden vid flera tillfällen hanterat ärenden inom ramen för Fullmäktiges arbete med "Hållbar ekonomi". I dessa ärenden framgår att nämnden har fattat flera beslut för att minska budgetramen för olika verksamheter inom nämndens ansvarsområde. December 2016 Tingsryds kommun 9 av 13