Östersjön framtidens livsviktiga vattenkälla

Transkript

1 Östersjön framtidens livsviktiga vattenkälla Cyanobakterieblomning i Östersjön 11 juli Foto: Ann-Turi Skjevik, SMHI Baltic Sea Lions Distrikt 101-A

2 Utan vatten inget liv! Vatten är förutsättningen för allt liv människor, djur och växter. Det är vårt viktigaste livsmedel och utan vatten klarar sig inte människan mer än 3 dygn, medan man kan leva 3 veckor utan mat. Om mindre än 15 år har vi en allvarlig brist på vatten! Vad kan och bör vi göra? Vi kan visa att Lions är mycket mer än att titta i backspegeln och ställa upp när katastrofer redan har inträffat. Vi kan också bidra till en positiv samhällsutveckling och göra insatser innan problemen blir oöverstigliga. Det här är en sådan aktivitet en informationskampanj om en livsviktig framtidsfråga och det gör oss unika. Ingen annan miljöorganisation har närmat sig problemet på samma sätt som Lions nu gör. Alla är nischade och inriktar sig på ett eller flera delproblem, medan vi försöker ge en samlad bild av hur detta komplicerade pussel hänger ihop och vi sätter männniskan i fokus, inte enskilda detaljer. Lions kan inte, och ska inte, lösa problemet, men vi kan bidra till att frågan uppmärksammas innan det är för sent. I en TV-intervju hösten 201 som handlade om problemen i Östersjön, sa Kronprinsessan Viktoria Alla kan göra något. Bli medveten om problemen och agera miljömedvetet i vardagen. Hjälp oss att informera om att vi även i Sverige ser hur hotbilden mot vårt dricksvatten blir större att vi inte kan överlåta åt framtida generationer att städa upp efter våra misstag att den framtida räddningen för Europas vattenförsörjning är Bottniska Viken att Sverige och Finland gemensamt måste värna om vattenkvaliteten i Bottniska Viken att beslutsfattarna måste ta ett stort ansvar för den framtida dricksvattenförsörjningen att ett tjänligt dricksvatten är förutsättningen för allt liv på Jorden att flera vuxna och barn dör varje minut på grund av otjänligt dricksvatten Baltic Sea Lions runt hela Östersjön... Baltic Sea Lions är en samarbetsorganisation mellan Lions distrikt i samtliga länder runt Östersjön. Varje land representeras av en delegat. Organisationen bildades för 15 år sedan i syfte att stötta de forna öststaternas arbete inom Lions Clubs International. Idag handlar samarbetet om viktiga gemensamma frågor. Vid Baltic Sea Lions årliga konferens 2012 i Estland presenterade Sverige det allt allvarligare vattenproblemen kopplade till Östersjön som ett gemensamt projekt. Förslaget möttes till en början med skepsis, men vid mötet 201 i Tyskland hade alla 9 länder sagt ja till förslaget. 2

3 unikt miljöprojekt om Östersjön! Målet är att göra en samlad informationskampanj, ett gemensamt material, en gemensam dag, i alla länder runt Östersjön i syfte att skapa en tillräckligt stark opinion för att besluts fattare på alla nivåer ska börja agera innan det är för sent. Frågan är oerhört viktig för samtliga 90 miljoner människor som bor runt Östersjön. Idag har vi hunnit en liten bit på den långa vägen till framgång och kommer att fortsätta tills vi har lyckats. Ge oss ditt stöd för vår livsviktiga fråga! Vattensituationen i Europa och Sverige Tillgången på vatten är beroende av hur mycket nederbörd ett land har, om landet drabbas av torka och om man delar sjöar och floder med grannländer. Tillgången beror också på säsong och årstid, liksom på klimatförändringar. Sverige, Norge och Finland, som har god avrinning från höga berg, sjöar och älvar uppe i norr, ligger något bättre till än många andra länder, men i övrigt är vattenbristen redan idag besvärlig i de lågt liggande länderna runt Östersjön. Använder man alltför mycket grundvatten, sjunker grundvattennivån och man riskerar att få saltvatteninträngning, vilket gör vattnet oanvändbart för dricksvatten och till exempel jordbruket. Tillgången på vatten kan också variera mycket inom ett land, som i Sverige, där Skåne, Småland och Gotland är kända för att lida brist på vatten under torra somrar. I södra Sverige ökar också risken för saltinträning i och med att Skandinaviska halv ön sjunker i söder samtidigt som klimatförändringar bidrar till att havsnivån stiger. 3

4 Danmark och Tyskland har, liksom de flesta andra europeiska länder, säsongsproblem och måste spara vatten för att säkra tillgången under torrperioder. Polen har stor brist under torrperioder och här talar man om att landet har vattenstress. Det gäller också de baltiska staterna samt Ryssland vid Finska viken, som utöver torrperioder också har jättelika problem med förorenade sjöar och floder. Detta tillsammans med det faktum att grundvattnet alltför ofta drabbas av olika typer av föroreningar på land av industriutsläpp, läckage från jordbruket, gifter och bakterier gör att vi alla, om mindre än 15 år kommer att ha en allvarlig brist på rent vatten. Ingen kommer undan vare sig man har en egen brunn eller förlitar sig på kommunalt vatten. Det finns bara EN ENDA framtida färskvattenskälla med tillräckliga volymer och tillrinning för att försörja stora delar av Europa norra delen av Östersjön, det vill säga Bottenviken! Östersjön Östersjön är världens näst mest förorenade innanhav och överträffas bara av ett innanhav utanför ett industriområde i Kina. Det är också världens största bräckvattenhav och runt Östersjön lever ca 90 miljoner människor som alla påverkar och påverkas av havet. Det största problemet är Östersjöns egen historia: Salthalt För ca i20 Östersjön 000 år sedan ochtäckte Västerhavet inlandsisen hela Skandinavien, Finland, Baltikum, Polen, Tyskland och England. För ungefär år sedan hade isen dragit 3sig tillbaka norrut till södra Svealand och sydligaste Finland. Söder om isen låg Baltiska issjön, en sötvattensjö med promille utlopp genom Öresund till Kattegatt och Skagerrak och sedan vidare ut i Västerhavet. 35 Isen fortsatte att smälta och för år sedan var 30 Svealand ett brett sund som hade 5 förbindelse med Västerhavet. Ett salt hav, Yoldiahavet, 25 som omfattade nuvarande Östersjön upp till och med Ålands hav När isen hade dragit sig tillbaka höjde sig landytan snabbt och Ancylussjön fick sitt utlopp 12 genom Bälten och Öresund. När de sista isresterna smälte för år sedan, steg världshavens vattenyta så mycket att det genom Öresund och Bälten fick kontakt med Littorinahavet, ett brackvatteninnan hav som påminner om nuvarande 8 Östersjön Landhöjningen har sedan grundat upp Östersjön till 7nuvarande kustlinjer. Den pågår fortfarande, 30 men i långsammare takt. Samtidigt har havsytans 6 nivå stigit med någon decimeter under 1900-talet. Men det räcker inte för att hinna 5 ikapp landhöjningen i större delen 25 av Östersjöområdet, 20 bara i den sydligaste delen. I Skåne 7 stiger havsnivån mer än landytan 15 3 höjer sig. Det innebär att havet vinner mark. Stränder eroderar och närmar sig bebyggelsen. 2 Med den ökade globala växthuseffekten kommer sannolikt havsytan att stiga ännu mer och 9 stränderna dra sig inåt land Skagerrak 35 8 Från Winsor et al. (2001), Fonselius (1996) och Förändringar under ytan (Monitor 19). 5 Norra Kvarken Bottenviken 200 Ulvödjupet 300 djup (m) Norska rännan Egentliga Östersjön 7 Bottenhavet Öresund Kattegatt 9 10 Bornholmsbassängen Gotlandsdjupet Lågskärsdjupet (Ålands hav) Källa: Naturvårdsverket

5 Nedsmutsning och föroreningar Nedsmutsningen av Östersjön är omfattande och har pågått länge. Om man undantar rent kriminella dumpningar av gifter kommer föroreningarna från en rad olika källor jordbruk, industrier, avlopp och från fossila bränslen, t ex avsiktliga oljeutsläpp. Näringsämnen från jordbruket kväve och fosfor har resulterat i övergödningen. Industriutsläpp, förbränning av fossila bränslen och transporter ger kvävoxid utsläpp och -nedfall. Stora mängder orenat avloppsvatten går ständigt rakt ut i Östersjön. Det näringsrika vattnet transporteras med bottenströmmar och gödslar ytvattnet, vilket ger upphov till kraftiga algblomningar. De blågröna algerna utsöndrar giftiga ämnen och gör miljön hälsofarlig även för människor och djur. Satellitbild från TERRA/MODIS, data från NASA bearbetade av SMHI:s oceanografiska enhet. Bilden visar algblomningen i Östersjön i juli Vad är problemet med Östersjön? De åtgärder som man har vidtagit för att rädda Östersjön har varit alltför blygsamma och inriktat sig på patientens symptom ofta på lokal nivå och inte på de grundläggande orsakerna, vilket resulterat i att positiva förändringar varit marginella eller helt uteblivit. De miljöproblem vi har i Östersjön är av storskalig natur och kan bara lösas genom att anlägga en helhetssyn som inbegriper kopplingen till Nordsjön, till försel av färskvatten från floderna och nederbörd samt mark- och vattenbruk i kringliggande landområden för att nämna några av de viktigaste faktorerna. Östersjöns omblandning av vattenmassor (hydrologi) präglas av mängden färskvatten från norr och havets utbredning i söder. Den nuvarande situationen i Östersjön är ett bräckt vatten (blandning av sött och salt) med så dålig cirkulation i bottenvattnet att det uppstår syrebrist och bildning av svavelväte. Mekanismen som styr detta är bildningen av ett gränsskikt (haloklin) som delar havsvattnet i ett lättare ytvatten Stockholms Marina Forskningscentrum Inom Östersjöområdet betecknar en mörkare blå färg en ökad salthalt. Längst upp i Bottniska viken är det nästan sötvatten. De mörkblå områdena på land visar alla de sjöar och floder som har Östersjön som avrinningsområde. och ett tyngre bottenvatten. Kampen mellan sött och salt har pågått i många tusen år och kommer fortsätta i mer än tusentals år till. För att ändra mönstret och förbättra cirkulationen i bottenvattnet krävs storskaliga åtgärder. Det är den södra delen av Östersjön, den s k Egentliga Östersjön, som har de dåliga förhållandena i bottenvattnet. Den norra delen, Bottniska viken, har ännu inte drabbats av detta i någon större utsträckning. Den kan till största delen betraktas som ett sötvattenhav. 5

6 Sverige och Finland bör gå i bräschen för ett internatioell samarbete och demonstrera hur man ska hantera den för människan viktiga frågan: Hur ska vi förbättra och bevara våra vattenkällor för framtida generationer? I Europa råder brist på färskvatten med sådan kvalitet att det går att rena till dricksvatten på grund av föroreningar från industri och jordbruk. Den situationen är förmodligen akut inom en snar framtid. Bottniska viken skulle kunna bli Europas framtida och enda färskvattenkälla med sådana volymer att det kan försörja stora delar av Europa. Genom att bygga en damm, med passager för sjöfarten, mellan Sverige och Finland via Åland kan Bottniska viken bli en sötvattenreservoir för Europa och Egentliga Östersjön bli ett saltare innanhav med bättre förutsättningar att bryta den onda trenden med dålig syresättning av bottenvattnet. En stor del av det söta vattnet ska ledas via pipelines söder- och österut till Europa. En sådan damm är således lösningen på två svåra problem: 1 Den dåliga cirkulationen av bottenvattnet i Egentliga Östersjön 2 Europas framtida färskvattenkälla 5 Sötvatten Is Saltvatten 97,5 % Sjöar Atmosfär Floder Grundvatten 0,5 % 3 2 Befolkning (miljarder) Vatten 65 % f.kr. e.kr. Illustration: Rolf Hallberg Hur mycket sötvatten finns det på Jorden? Det finns totalt ca 100 miljoner kubikkilometer vatten på Jorden och ca 97,5 % av detta är salt vatten och resten är sött, 2,5 %. Det allra mesta sötvattnet är bundet som is, t ex i Antarktis och Grönlands isar, och därför inte tillgängligt. 6

7 Av allt färskvatten på hela Jorden är det bara 3% som kan renas till dricksvatten. Om du tänker dig Jorden som Globen arena motsvaras tillgången på vatten av vad som ryms i en fotboll! Den 31 oktober år 2011 blev Jordens befolkning officiellt sju miljarder. Idag är vi över 7 miljarder och FNs beräkningar från 2011 som anger en folkmängd om 8,1 miljarder år 2025 kommer att överskridas med råge. Kina och Indien har de största befolkningarna. Var på Jorden finns vattnet? Jordens färskvattensresurser (andel) Uppskattning Befolkning 2008 Latinamerika 30,9 % 382 milj Karibien 0,2 % 2 Oceanien 3,9 % 32 milj Afrika 9,0 % 922 milj Nordamerika 1,3% 529 milj Europa 15,1 % 731 milj Asien 26,5 % milj = ca 6,5 miljarder Varifrån tar vi vårt vatten? Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp, som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i marken, i hav, sjöar och vattendrag. När det avdunstar av värmen stiger det upp i atmosfären där det kyls ner, kondenserar och bildar moln. När molnen blir mättade faller vattnet till marken som regn. En del av det vattnet hamnar i havet och en del i sjöar och vattendrag. En del sipprar ner genom marken och bildar grundvatten. Av de 2,5% av allt vatten är bara 0,5 % grundvatten. Mängden vatten varken ökar eller minskar, utan är konstant. Men vi blir allt fler som måste dela på samma mängd. Det vatten vi kan använda hämtar vi från sjöar, floder eller andra vattendrag (ytvatten) samt från grundvattnet. Vattenbehovet: varje individ behöver l/dygn enligt FN svensken använder 310 l/dygn en landsbygdsinvånare i ett fattigt land använder 10 l/dygn Människor som saknar tjänligt vatten fördelat på världsdel Asien 65% Afrika 13% Europa 2% Så används färskvattnet i världen i Sverige Jordbruket 70% Jordbruket % Industrin 22% Industrin 67% Hushållen 8% Hushållen 19% 7

8 Vad händer när grundvattnet sinar eller förstörs? Levnadsstandarden sjunker drastiskt när industrin tvingas använda mindre vatten, jordbruket försvåras och hälsovården äventyras. Hushållen tvingas klara sig med mycket mindre vatten än idag. Den enskilde får nöja sig med en betydligt lägre levnadsstandard. Ingen kommer undan. UNICEFs motto är Smutsigt vatten sprider sjukdomar, förorenat vatten dödar. Visste du att av världens totala vattenvolym utgör bara 2,5 % färskvatten vattenförbrukningen har ökat mer än dubbelt så mycket som folkmängden det senaste århundradet. vattenbristen väntas till 2025 öka med 50% i de fattiga länderna och med 18 % i de rika länderna. Vattenbrist en fredsfråga Många forskare tror att nästa stora väpnade konflikt eller världskrig kommer att handla om vattenresurser i stället för olja. Brist på vatten orsakar konflikter: 15 av världens nationer delar sjöar/vattendrag med grannländer. Cirka 500 vattenkonflikter har ägt rum de senaste 50 åren, varav 7 har lett till väpnade strider. Cirka 200 avtal för fredliga vattenlösningar har tecknats de senaste 50 åren. Sluta låtsas att problemet inte finns! Stöd vårt miljöprojekt med ditt bidrag! Lions 101-A bg Märk talongen BSL Kontakt: balticsealions@gmail.com Mer information hittar du på vår hemsida: Följande Lionklubbar har bekostat denna bilaga: Borensberg, Eskilstuna, Katrineholm-Oppunda, Linköping/Roxina, Ljugarn, Mellösa, Nyköping, Sorunda/Ösmo, Stockholm, Stockholm/Bromma, Stockholm/Globen, Stockholm/Spånga, Stockholm/Vällingby, Strängnäs, Söderköping, Trollbäcken, Trollbäcken/Aurora och Turinge