KTC tar hand om det livslånga lärandet

Transkript

1 Tebladet.personal Posttidning B Nr årgång 31 USÖ satsar mer på lean-arbetet I höst kommer USÖ att satsa ytterligare på lean. Uppföljningar och samarbete mellan klinikerna är något som sjukhuset kommer att prioritera mer, allt i syfte att öka patientsäkerheten. SIDAN 3 Regionbildande kan bli verkligt Nu påbörjar landstinget och Regionförbundet Örebro arbetet med att bilda region En gemensam region innebär många fördelar, enligt politikerna. SIDAN 4 Bröstcancervård flyttas till USÖ Från och med 1 januari 2013 flyttas all diagnostik och behandling inom bröstcancervården till USÖ. Förändringen är en följd av den nationella cancerstrategin och syftet är att kunna ge en jämlik och högkvalitativ cancersjukvård. SIDAN 5 Svenska - inte en självklarhet Hur kommunicerar man med varandra när man inte kan prata svenska? I vården är det en vardaglig utmaning, både för patient och personal. I Lindesberg fyller Lärcentrum 10 år. SIDORNA 6-7 Nominerad till Årets kostprofil Den prestigefulla titeln Årets kostprofil kan tilldelas landstingets försörjningschef, Mia Kling. Hon brinner för att ÖLL ska servera Sveriges bästa sjukhusmat. SIDORNA Gnäll på jobbet smittar andra Klagar gör vi alla ibland, men det gäller att se till att gnället inte tar över på arbetsplatsen. Ebba Nordrup, beteendevetare på Landstingshälsan tipsar om vad man kan göra för att inte hamna i gnällfällan. SIDAN 16 KTC tar hand om det livslånga lärandet SIDORNA 8-9 foto: Gunilla säwenmyr... och Tebladstårtan går till Moniqa Klintestrand och Eva Bonnerstig SIDAN 14

2 2 Aktuellt Tebladet 9/12 Språk, kommunikation och gnäll Att kommunicera är a och o, inte minst inom vården. En miss i kommunikationen kan få katastrofala följder. I det här numret har vi språk som tema. Hur kommunicerar man med en patient som inte kan ett ord svenska? Och vad gör landstinget för att ta till vara på kompetensen hos de vårdutbildade som flyttar hit, men inte behärskar det svenska språket? Vi har besökt Lärcentrum i Lindesberg och Vivalla vårdcentral för att se hur de jobbar. Vi skriver också om gnäll och hur man kan göra för att inte hamna i gnällfällan. Även här är kommunikation a och o och det gäller att tänka på hur man använder språket. Varsågod - tidningen är din! Redaktionen Karin Wettermark Jonsson ansvarig utgivare E-post: karin.wettermarkjonsson@orebroll.se Victoria Rydergård redaktör E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Gunilla Säwenmyr redaktör E-post: gunilla.savenmyr@ orebroll.se Tebladet. är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Vill du lyssna på Tebladet? Beställ den inläst på CD eller i Daisyformat på telefon Tebladets utgivning och manusstopp 2012 (preliminär.): (P - personaltidning, L - länstidning) Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: tebladet@orebroll.se Annonsera i Tebladet! Tebladets upplaga är ca ex. Med en annons når du också många läsare utanför landstingsområdet. Pris per spaltmm: 7:50 kr. Helsida: kr. Halvsida: kr. Nr nov (29 okt) L Nr dec (3 dec) P Tryck: Daily print Inledare Viktigt med en stabil ekonomi i balans marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande Hösten gör sitt intåg även i år. Nu har vi den tiden på året när kvällsmörkret kommer allt tidigare och temperaturen blir svalare för nästan varje dag som går. För många har nu vardagsrutinerna tagit plats och sommarens ljusa och varma dagar blir ett minne att plocka fram i höstmörkret. Även om det är några månader kvar på året är vi i full färd med att planera budgeten för Landstingets ekonomi här i länet påverkas påtagligt av det världsekonomiska läget och efter några år av världsekonomisk kris är det fortfarande väldigt gungigt. Det är under de förutsättningarna vi formar budgeten för nästa år. För att säkra landstingets verksamheter är det viktigt med en stabil och ansvarsfull ekonomi i balans. Vi behöver arbeta långssiktigt och strategiskt för att få verksamheter som främjar både personal och patienter. En del satsningar har vi utrymme för och det är glädjande att vi nu kan starta arbetet med en satellitmottagning för dialyspatienter på Lindesbergs lasarett. Satellitmottagningen ska ta emot patienter som har ett stabilt vårdbehov. Mottagningen kommer att underlätta vardagen Vad som kännetecknar våra verksamheter är den vård och omsorg våra patienter möter varje dag, dygnet runt, året runt, av en professionell och kunnig personal för många patienter i norra länsdelen och den är ett viktigt steg i utvecklingsarbetet att bredda kompetensen till hela länet för att kunna öka tillgängligheten. Det är här ser vi som ett led i utvecklingsarbetet. På längre sikt ser vi en utveckling där fler patienter ska kunna göra hemdialyser. En annan av våra satsningar är att inrätta ett kompetenscenter för äldretandvård i Folktandvården. Det här är ett viktigt led i arbetet med att förbättra vården för våra äldre i länet. Vi ser att allt fler äldre behåller egna tänder allt högre upp i åldrarna, vilket i sig är positivt. Men det ställer andra krav på tandvården. Den gruppen kommer att öka och därför är det viktigt att vi ställer om. Kompetenscentret ska vara en samlande enhet i länet för alla typer av frågor som rör äldres hälsa och tandvård. Naturligtvis är stabil ekonomi viktigt, men för att utveckla och skapa en god och kvalitetssäker vård för våra patienter är personalens kompetens och arbete avgörande. Vad som kännetecknar våra verksamheter är den vård och omsorg våra patienter möter varje dag, dygnet runt, året runt, av en professionell och kunnig personal. Värdet av era insatser låter sig inte mätas i snäva ekonomiska kalkyler. Även denna höst kommer många uppsöka vården för bot och lindring och där är ert bemötande och era insatser ovärderliga. Koll på landstinget Örebro läns landsting har antagit en ny jämställdhetsstrategi. Varför behövs den? Jenny Steen, Socialdemokraterna: Arazu Bayazidi, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Maria Nyberg, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Catrin Steen, Miljöpartiet: Anders Östlund, Sverigedemokraterna: Landstinget måste hela tiden arbeta med att förbättra kvalitén i verksamheten, oavsett område. I det arbetet kan både politiker och anställda finna stöd i landstingets nya jämställdhetsstrategi. Om vi inte bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete kommer vi aldrig att nå vårt mål att skapa Sveriges bästa vårdcentraler. Att både vård och bemötandet av patienter i Örebro läns landsting präglas av jämställdhet är ytterst en fråga om kvalité! All form av diskriminering, inte minst på grund av kön, är oacceptabelt. Alla landstingets medarbetare, på samtliga nivåer och inom samtliga landstingets verksamheter, förväntas arbeta för jämställdhet. Det avser så väl jämställdhet för medarbetarna på sin arbetsplats som jämställdhet för patienterna. Alla patienter har rätt till en jämställd vård, fri från diskriminering. Genom jämställdhetsstrategin bedrivs ett kontinuerligt arbete mot diskriminering och för jämställdhet. Vården inte är jämställd. Vi måste kunna garantera att vi möter och behandlar varje patient utifrån behov, oavsett om det är en man eller kvinna. Där är vården inte framme än. Forskning har traditionellt genomförts av män om män. Våra föreställningar om hur kvinnor respektive män fungerar gör att vi ibland bemöter, tolkar och behandlar personer från fel grunder. En jämställd vård förutsätter en tydlig strategi som kan lyfta fram fakta för att förändra attityder och arbetssätt. Ett jämställt samhälle är en nödvändighet för en hållbar utveckling över tid, och vi behöver hitta ett sätt att arbeta så att frågan om jämställdhet finns med överallt och på alla nivåer. Därför behövs en jämställdhetsstrategi. Man kan tycka att vi har nått ganska långt i Sverige, men fortfarande tänker, planerar och agerar vi ibland olika för män och kvinnor, och ibland utan att ens reflektera över det. Det fiffiga med denna strategi är att den ska ut och ned i alla verksamheter så att den förhoppningsvis blir en ständig påminnelse om att alla människor är unika och har samma värde. Centerpartiet har en grundvärdering om kvinnors och mäns lika rätt och värde och friheten att välja vem vi vill vara utan att begränsas av vårt kön. Jämställdhet råder när kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället, så även inom landstinget. Vi har en bit kvar för att uppnå målet. Därför behövs en strategi som ska genomsyra all verksamhet. Kopplingen mellan en hållbar utveckling och jämställdhet är solklar. För vi kan inte få en hållbar utveckling utan en rättvis utveckling och ingen rättvis utveckling utan jämställdhet. För att genusperspektivet ska kunna genomsyra alla landstingets verksamheter så behövs en strategi med tydliga mål. På så sätt kan vi skapa ett ännu mera jämställt omhändertagande inom vården och samtidigt hjälpa de övriga verksamheterna att hitta mera konkreta metoder och arbetssätt för att främja en jämställd utveckling. Varför behövs Jämställdhetsstrategin? Jo - därför, att våra lagar, förordningar och överenskommelser om jämställdhet betraktas som otillräckliga av dem som inte kan få nog av likhet och som retar sig på människors personliga prioriteringar. Framför allt behövs den för att stötta de kvinnor som annars inte skulle kunna klara sig lika bra på egen hand i karriären som sina mer framgångsrika medsystrar.

3 Tebladet 9/12 Aktuellt 3 USÖ satsar på lean Från och med denna höst kommer USÖ att ytterligare satsa på leanarbete. Nu har man anställt tre leancoacher och tillsatt en styrgrupp för att kunna arbeta mer med uppföljningar på klinikerna, allt för att patienten ska få en så bra vård som möjligt. Sedan några år tillbaka har USÖ arbetat med lean, liksom många andra sjukhus i Sverige. Men nu i höst kommer arbetet att ta en annan fart än tidigare. Tidigare har de kliniker som velat fått spela lean-spelet, men nu kommer vi att kunna bli mer stöttande mot klinikerna än vi varit tidigare, berättar Kristina Andersson, chef för sjukhusstaben Utveckling och säkerhet på USÖ. Därför har man, förutom att man tillsatt en styrgrupp, också anställt tre lean-coacher på halvtid. Lena Buske är coach och sjuksköterska på Kardiologen, en av de kliniker på USÖ som var först med att arbeta med lean. Många av de som har spelat spelet har fått en aha-upplevelse, efter att de kanske varit lite skeptiska innan. Mycket av det här handlar om att få en känsla för hur man ska kunna göra bara det man behöver göra och inte mer, säger hon. Minskar dubbelarbete Lean handlar om att sätta patienten i fokus genom att förbättra hur man arbetar på kliniker och mottagningar. Att minska strul och dubbelarbete samt att ta tillvara på alla medarbetares kompetens är viktiga pusselbitar i att få patientens väg till vård så effektiv och värdefull som möjligt. Vi prioriterar flödet och vill med lean få bort onödiga krokar och flaskhalsar. Det handlar om att förbättra hela vårdkedjan och att se till att patienten får en så värdeskapande tid på sjukhuset som möjligt, säger Kristina Andersson. Som till exempel en patient kommer in till akuten och får sitta och vänta många timmar innan han ens får prata med en läkare. Den tiden han bara sitter och väntar är inte värdeskapande, men när han efter att ha träffat sin läkare tas in för att till exempel röntgas eller lämna nödvändiga blodprover, då är det värdeskapande eftersom vi då gör något för patienten, säger Gustav Ekbäck, ordförande i den nya styrgrupp för lean som tillsatts. Gun Loiske är leanledare på USÖ och håller i kurserna där sjukhusets medarbetare får spela lean-spelet. foto: maria bergman Toyota var först För ett par år sedan påbörjade man arbetet med lean på USÖ och i dag använder några av Sveriges största sjukhus sig av lean. Från början var det Toyota, biltillverkaren, som ändrade sitt sätt att tillverka bilar. Det förbättringsarbetet som de lyckades göra spreds sig sedan till sjukhus, berättar Kristina Andersson. Gun Loiske, idag ansvarig för Leankurserna och Kristina Andersson stötte på detta under en konferens och gick sedan en universitetskurs i ämnet. Sedan 2009 har man kunnat erbjuda lean-spelet till de kliniker som vill, men allt handlar om att klinikerna tar första steget. Det är viktigt att spelet inte bara blir en rolig grej, utan att klinkerna verkligen vill jobba med förbättringsarbete, säger Kristina Andersson. Uppföljning efter spel Efter att alla klinikens medarbetare har deltagit i lean-spelet gör man uppföljningar i verksamheten. Då hjälper vi till med att titta på patientens flöde i vården och vad som kan göras bättre. Från och med i höst kommer också chefer och förbättringsledare på klinikerna att genomgå en fyra dagars utbildning efter spelet. Det är viktigt att det finns en chef som stöttar förbättringsarbetet men alla medarbetare har ett ansvar att jobba med förbättringar. Alla som arbetar här på sjukhuset har två uppgifter: att göra det man är anställd för och att utveckla samma arbete. Samtidigt måste intresset först få växa i verksamheterna, vi kan inte tvinga någon att arbeta med lean, men vi ska ge dem verktygen, säger Gustav Ekbäck. I höst kommer man också att satsa mer på att få klinikerna att samarbeta med varandra än tidigare. Att lean enbart skulle handla om besparingar är dock en myt. Lean handlar snarare om hur vi får det bästa och mesta utifrån de resurser vi har idag, säger Gustav Ekbäck och menar att lean är här för att stanna. Lean är en strategi vi ska ha med oss i framtiden, det är på det här sättet vi ska jobba. Lean får inte vara en dagslända, säger Gustav Ekbäck. Utblick En spännande framtid Hösten är här och den är laddad med en rad viktiga frågor och beslut som kommer att påverka allas vår framtid. Jag tänker inte minst på regionfrågan som är en viktig fråga för länet och en möjlighet att samla det regionala utvecklingsarbetet och tillvarata möjligheten att utveckla hälso- och sjukvårdens roll som utvecklingskraft i regionen. Kommunerna har redan nu börjat komma in med remissvar och i november ska landstingsfullmäktige fatta beslut om vi ska ansöka om att Örebro län ska bli en egen region från För att möjliggöra en start från den 1 januari 2015 måste vi redan nu inleda arbetet med en ny styrmodell och en ny ledningsorganisation. Landstingsfullmäktige väntas sedan fatta beslut om en ny organisation tidig höst Det kommer därför att krävas ett rätt så snabbt tempo på förberedelsearbetet. När det gäller den nya organisationens tjänstemannaledning är det viktigt att vi håller fart i processen och inte stannar upp när vi väl är klara med förslaget. Så snart ett beslut är taget måste vi komma igång med införandet. Vi kommer att göra en översyn av hela den nya organisationens ledning och styrning. Det blir ett utmärkt tillfälle att se över hur vi kan öka den samlade effektiviteten i landstingets hela organisation. Hösten innebär även att budgetprocessen är i full gång. När den här spalten skrivs syns budgetförutsättningarna för 2013 allt tydligare. Vi har fått nya prognoser över skatteutvecklingen och regeringen har lagt sin budgetproposition. Sammantaget visar det här inte på några större förändringar. Det innebär att vi inte har vare sig mer eller mindre pengar att röra oss med. Landstingsfullmäktige kommer att ha en grannlaga uppgift att prioritera mellan angelägna behov. Oavsett mer eller mindre resurser att röra oss med har vi i verksamheterna alltid ett ansvar att förbättra oss och att ha patientens bästa i fokus. Nu i höst har Örebro läns landsting antagit en jämställdhetsstrategi. Med den har vi pekat ut en riktning och vi har formulerat mätbara mål som vi ska ha nått år Visionen för jämställdhetsarbetet är att genusmedvetandet ska genomsyra hela vår verksamhet. Den ska finnas med både när beslut fattas i landstingets alla verksamheter och i det direkta mötet mellan patienter och vårdpersonal. Frågeställningarna som finns i jämställdhetsstrategin är otroligt viktiga för landstingets utveckling. De är dessutom viktiga både för personal och för medborgare. Jämställdhetsstrategin utgör en grund till en jämlik och jämställd vård och arbetsplats och är en plattform för att Örebro läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare och en modern och positiv organistion. PÅ GÅNG 16 oktober Nämnden för somatisk specialistsjukvård 17 oktober Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel 22 oktober Föreläsning med Merete Mazzarella om olika skeden i livet. Wilandersalen, USÖ, kl 18:30-20: oktober Landstingsfullmäktige 24 oktober Landstingsstyrelsen 25 oktober Patientnämnden 30 oktober Nämnden för folkhälsa 30 oktober Nämnden för tillväxt, kultur och bildning 31 oktober Nämnden för forskning 31 oktober Nämnden för trafik, miljö och service 6 november Landstingets revisorer 13 november Sömn för återhämtning och vila, Stressforum anordnar seminarium. Wilandersalen, USÖ, kl 8: november Tebladets länstidning ute i brevlådorna Rickard Simonsson landstingsdirektör Örebro läns landsting

4 4 Nyheter Tebladet 9/12 NYHETER I KORTHET PRIMÄRVÅRD Jourmottagning öppnas i Kumla En ny jourmottagning ska inrättas på Fylstamottagningen i Kumla. Det görs för att förbättra tillgängligheten under jourtid för invånarna i sydnärke. Den nya jourmottagningen kommer att öppna innan årsskiftet. Landstingsstyrelsen vill också att förutsättningarna för att inrätta ytterligare en jourmottagning i Örebro ska utredas. Därför bildas en samverkansgrupp med representanter från USÖs akutklinik och andra kliniker som berörs av akutvård, samt vårdcentralerna i Örebro, Kumla, Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Idag finns tre jourmottagningar i länet, en på Baggängens vårdcentral i Karlskoga, en på Lindesbergs vårdcentral och jourmottagningen på Nygatan i Örebro. TANDVÅRD Kompetenscenter för äldretandvård Örebro läns landsting ska inrätta ett kompetenscenter för äldretandvård i Folktandvården. Det görs med bakgrund av att man får allt fler äldre tandvårdspatienter som har sina egna tänder kvar. Risken för orala sjukdomar ökar med stigande ålder samtidigt som individens förmåga att sköta om sina tänder på ett bra sätt avtar. Kompetenscentret för äldretandvård kommer att tillhöra Folktandvårdens folkhälsoenhet och vara en samlande enhet i länet för alla typer av frågor som rör äldres hälsa och tandvård. Satsningen är ett led i arbetet med att förbättra vården för de äldre i länet. FORSKNING Forskningsstrategi antagen till antogs forskningsstrategin Forskningsförankra vården - Vårdförankra forskningen, som först gällde till 2009 och därefter förlängdes till På landstingsstyrelsens senaste sammanträde föreslog man att landstingsfullmäktige ska besluta att forskningsstrategin ska fortsätta att gälla under åren Forskningsstrategin kommer att ligga till grund för forskningsnämndens verksamhetsplanering. Ny region 2015 Nu påbörjar Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro arbetet Nu påbörjar Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro arbetet med att bilda en ny region Genom att bilda en gemensam organisation kan vi arbeta mer kraftfullt för den regionala utvecklingen, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. När vi kopplar ihop det regionala utvecklingsarbetet med hälsooch sjukvårdsuppdraget tydliggör vi hälso- och sjukvårdens roll som utvecklingskraft i regionen. Hon nämner också områden som kollektivtrafiken och näringspolitiken. Direktvalt parlament En annan vinst med Region Örebro blir att landstingsfullmäktige och regionfullmäktige slås samman till ett beslutande organ, ett direktvalt parlament. På så sätt tydliggör vi var ansvaret ligger. Invånarna i Örebro län får en klarare bild av hur beslut fattas och hur vi driver processer, säger Ola Karlsson (M), landstingsstyrelsens 2:e vice ordförande. Med sig in i den process som nu ska påbörjas har landstinget och regionförbundet de remissvar där länets samtliga tolv kommuner ger sitt stöd till regionbildningen. Vi har noggrant läst igenom remissvaren och kommer att ta fasta på de synpunkter som framförts. Kommunernas delaktighet och inflytande är mycket viktigt i det fortsatta arbetet, säger Irén Lejegren (S), ordförande i nämnden för tillväxt, kultur och bildning och regionstyrelsens ordförande. Bland annat har kommunerna betonat vikten av samordningen kring de sociala välfärdsfrågorna. Drar igång direkt Trots att regeringen ännu inte gett klartecken för bildandet av Region Örebro kommer arbetet med att utveckla en ny regional organisation att dra i gång direkt. Tommy Larserö, tjänstledig kommunchef i Ljusnarsbergs Landstinget väntas göra plusresultat för 2012 Örebro läns landsting ser i sin helårsprognos ut att göra ett bättre resultat än budget för helåret Prognosen visar ett överskott på 140 miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor högre än budget. Resultatet för perioden fram till och med augusti är 278 miljoner kronor. Det är 140 miljoner kronor bättre än förra året. Det positiva resultatet beror främst på högre skatteintäkter än budgeterat, att AFA Försäkring återbetalar pensionspremier på 110 miljoner kronor samt ett bättre resultat för landstingets olika verksamheter. I primärvården uppnår hälften Irén Lejegren (S), Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) och Ola Karlsson (M) har nått enighet i frågan om att bilda region och arbetet kan börja. av vårdcentralerna målet att minst 90 procent av patienterna ska ha fått en så kallad uppringningstid till vårdcentralen samma dag. I medeltal klarade vårdcentralerna totalt att besvara 86 procent av samtalen. Utfallet för verksamheterna är 33 miljoner kronor bättre än förra årets augustiresultat, medan prognoserna visar på ett resultat för hela året som är 30 miljoner kronor sämre än I nuläget uppgår verksamheternas prognoser för helåret till minus 90 miljoner kronor. Det innebär att ytterligare åtgärder måste vidtas för att klara en ekonomi i balans. victoria rydergård kommun, har utsetts till projektledare för arbetet att ta fram ett förslag till hur regionen ska ledas och styras. Det kommer att bli ett långt och digert arbete att få en fungerande organisation på plats, säger Ola Karlsson. Förslag i juni Den 27 november kommer landstingsfullmäktige att fatta beslut om att man ska ansöka hos regeringen om att bilda en ny region. I juni 2013 ska ett förslag till politisk organisation och ledning vara klart. Ger regeringen klartecken startar den nya regionen sin verksamhet 1 januari Landstinget och regionförbundet upphör då som separata organisationer. Fotnot: Läs mer om Region Örebro i Rickard Simonssons Utblick på sidan 3. carl olsson Lindesbergs lasarett får satellitmottagning för dialys En satellitmottagning för dialys ska öppnas vid Lindesbergs lasarett. Tanken är att mottagningen ska ta emot patienter från norra länsdelen som har ett stabilt vårdbehov, där det inte krävs ytterligare utredningar, och patienter som sköter sin behandling själva på mottagning. Bloddialys och annan vård vid njursvikt bedrivs idag på USÖs medicinska klinik och på Karlskoga lasarett. Ambitionen är att patienter med behov av dialys ska få dialysen så nära hemmet som möjligt, men till följd av att tillgången på dialysplatser är fördelad som den är kan så inte alltid bli fallet. För närvarande får 19 patienter från norra länsdelen dialysbehandling, 13 på USÖ och 6 i Karlskoga. Dialysmottagningen vid Lindesbergs lasarett kommer att bidra till en geografisk utjämning av tillgången på dialysplatser och minska behovet av sjukresor för dialys. Den ger också bättre livskvalitet till dialyspatienter i hela länet genom att de kommer att kunna få tätare dialyser eller längre dialystider för dem som har sådana behov. Enligt Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande, räknar man med att vara igång med den nya dialysmottagningen inom ett år. victoria rydergård

5 Tebladet 9/12 Nyheter 5 USÖ tar över all bröstcancerkirurgi Kvaliteten på bröstcancersjukvården måste förbättras Från och med 1 januari nästa år ska all diagnostik och behandling inom bröstcancervården i länet ske på Universitetssjukhuset Örebro. Syftet är att kunna ge en jämlik och högkvalitativ cancersjukvård till patienterna, oavsett var i länet de bor. Förändringen är också en följd av den nationella cancerstrategin, säger Peder Karlsson. Han är processledare för den arbetsgrupp som fått uppdraget att genomföra förändringen. Gruppen består av representanter från alla kliniker och verksamheter i länet som kommer att beröras av förändringen. Förbättra kvaliteten De öppna jämförelser som görs i vården har visat att vi inom Örebro läns landsting kan förbättra kvaliteten på vår bröstcancersjukvård. Moderna behandlingsmetoder ska i enlighet med vårdprogrammet från Regionalt cancercentrum utformas så att varje del i behandlingen sker så snabbt som möjligt och med hög kvalitet, säger Peder Karlsson. Enligt honom ökar förutsättningarna att lyckas med en förbättring om all behandling sker på ett och samma ställe. Då kan man ha kontroll på hela förloppet på ett mer systematiskt och utvecklat sätt än vad vi har idag. På USÖ har vi dessutom bättre möjlighet att låta flera kompetenser delta i vårdplaneringen av den här patientgruppen. Även om den kirurgiska Det har fungerat bra, men det här blir bättre för patienterna. Det konstaterar Sven Röstlund, distriktsläkare och medlem i den grupp som fått uppdraget att genomföra förändringen inom bröstcancervården. Enligt honom kommer patienterna fortsättningsvis att snabbare kunna få besked och slippa gå och vänta och oroa sig. Bättre för alla För oss som jobbar inom primärvården innebär det här beslutet att vi bara behöver skriva en remiss till bröstmottagningen på USÖ. Sedan kallas patienten dit och får genomgå alla undersökningar vid ett och samma besök. Det blir bättre för alla, säger han. Och han får medhåll av Zoltan Fülep, verksamhetschef för Från och med den 1 januari nästa år ska all diagnostik och behandling inom bröstcancervården ske på Universitetssjukhuset Örebro. behandlingen förläggs till USÖ kommer bröstcancersjukvården även fortsättningsvis att vara en länsangelägenhet, säger Peder Karlsson. kirurgkliniken på Lindesbergs lasarett. Det viktigaste är att det blir bra för patienterna i slutänden. De ska inte behöva bli lidande. Fasar över de sista Patienterna kommer även i fortsättningen att komma in via vårdcentraler och öppenmottagningar eller efter den screening som sker vid mammografin. Nu i oktober har man börjat styra patienter mot USÖ och från och med november ska alla nya remisser skickas dit. I december fasar vi över det sista och från och med januari kommer all bröstcancerbehandling att ske på USÖ, avslutar Peder Karlsson. text: victoria rydergård foto: Vi borde ha gjort det här mycket tidigare Blev förvånade Enligt Zoltan Fülep blev han och hans personal tagna på sängen av beslutet att all bröstcancerkirugi ska flyttas till USÖ. Vi blev förvånade över att beslutet inte föregicks av någon diskussion. Priset man får betala för att få in den här verksamheten till Örebro är ju att kompetensen försvinner härifrån. Men nu är det som det är och det gäller att göra det bästa av situationen och försöka få till det här på ett bra sätt, säger han. Åsa Ek, verksamhetschef för kirurgkliniken på Karlskoga lasarett, konstaterar att beslutet är fattat helt i linje med den nationella cancerstrategin. Enhetligt sätt Det viktigaste är att det blir bra för patienterna i slutänden. De ska inte behöva bli lidande. Det innebär att vi i Karlskoga inte längre kommer att operera de här patienterna, men det finns andra patienter och andra tumörsjukdomar att ta hand om, säger hon. Göran Liljegren, överläkare på kirurgkliniken på USÖ, är nöjd med beslutet att flytta all bröstcancervård till USÖ. Det här är en rättning i ledet som är nödvändig. Vi borde egentligen ha gjort det här mycket tidigare. Nu får vi bort onödiga transporter och kan se till att alla patienter tas om hand på ett enhetligt sätt. Tidigare har handläggningen varierat mellan klinikerna, säger han. Inga större förändringar Enligt Göran Liljegren kommer nyordningen inte att innebära några större förändringar för personalen på USÖ:s kirurgklinik. Vi kommer att omprioritera och omfördela resurser. Det gör att vi kommer att ha den kapacitet som behövs för att vi ska klara den ökade patienttillströmningen. Jag tror att det här blir bra och framförallt uppfattar vi att det här totalt sett kommer att bli bättre för patienterna, avslutar han. victoria rydergård NYHETER I KORTHET MILJÖMÅL Landstingets bilar går på biobränsle Nu har landstingets bilar i Örebro-området blivit ekovänligare. Avtalet som Örebro läns landsting har med OKQ8 innebär att alla bilar kommer att köras på Diesel Bio+. Bränslet är en syntetisk blandning som baseras på slakteriavfall och kommer alltså att vara standardbränslet i hela Örebro län inom kort. Det här kommer att minska utsläppen med 20 procent och är en stor hjälp för vårt mål att minska koldioxidutsläppet, som landstinget ska ha minskat med 30 procent till år 2015, säger Per Axelsson, miljösamordnare på Örebro läns landsting. TEKNIK ÖLL investerar i kirurgrobotteknik Landstinget ska investera i kirurgrobotteknik. Den nya tekniken gör det möjligt att styra kirurgiska instrument under överblick av kamera på ställen inne i kroppen där det med öppen kirurgi kan vara svårt att operera. Investeringen kostar 17 miljoner kronor. Örebro läns landsting ska ligga i framkant och den här investeringen säkerställer att Universitetssjukhuset i Örebro har tillgång till den mest moderna kirurgiteknik som finns idag, säger landstingsrådet Robert Mörk (S). STROKEKAMPANJEN Strokekampanjen riktas mot sporten Ett år har snart gått sedan den nationella strokekampanjen startade och över personer har gjort AKUT-testet på nätet. Av dessa är Örebros länsinvånare. I höst kommer strokekampanjen att riktas lite särskilt till idrottsrörelsens målgrupp i kampanjen Den stora utmaningen Stroke vs sport. Höstkampanjen kommer att synas i tvreklam, i tidningsannonser med sportsjärnor och på-stan aktiviteter, bland annat på fotbollsmatcher. Syftet med kampanjen är att få så många som möjligt att vara beredda om någon i ens närhet skulle drabbas av en stroke. Att få vård så snabbt som möjligt kan vara avgörande för om personen överlever eller inte och därför är kampanjens huvudsyfte att lära allmänheten att känna igen symptomen i samband med stroke.

6 6 Tema: Språk Tebladet 9/12 Tema: Språk Att kunna kommunicera är a och o i vården. En miss i kommunikationen kan ge ödesdigra konsekvenser. Samtidigt lever vi i ett alltmer mångkulturellt samhälle, där kunskaper i svenska inte är självklara. Hur pratar man med en patient som inte kan ett ord svenska? Och hur tar vi till vara på de vårdutbildade nysvenskar som kommer till länet, men inte lärt sig språket? Tebladet har besökt Lärcentrum i Lindesberg och Vivalla vårdcentral för att få svar. Lärandet av språk i centrum En möjlighet för nysvenskar att arbeta inom sitt yrke och en rekryteringskälla för de mindre sjukhusen. På Lärcentrum på Lindesbergs lasarett har man lärt invandrade sjuksköterskor och läkare svenska i över tio år. I år fyller Lärcentrum i Lindesberg tio år och sedan starten har man hjälpt många invandrare med vårdbakgrund att lära sig svenska och få sin svenska yrkeslegitimation. Lindesberg lasarett är lite annat mot de större sjukhusen. Det är inte så lätt att rekrytera läkare hit, särskilt inte svenska rekryterade vi läkare från Ungern, som började lära sig svenska på Lärcentrum, säger Janne Johansson, utbildningsledare på Lindesberg lasarett. Läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker från andra länder har olika lätt att få arbeta inom sitt yrke i Sverige helt beroende på var man kommer ifrån. Är man från ett land inom EU räcker det i princip med att man skickar in några papper och så får man sitt intyg med nästan vändande post. Men kommer man från ett land utanför EU har man en lång väg att gå. Jag kan nästan tycka att det är diskriminerande faktiskt, säger Janne. Processen går då till så att Lärcentrum i Lindesberg har kontakt med SFI, vilka slussar vidare de personer med vårdbakgrund till Lärcentrum i slutet av deras språkutbildning. Vi lär dem språket, men sedan måste de också gå en författningskurs så att de lär sig våra svenska lagar och regler inom sjukvården, säger han. Praktik på lasarettet Under tiden de lär sig svenska språket har de praktik här på sjukhuset, då de går bredvid som undersköterskor. Sedan skriver de det medicinska kunskapstestet, något som inte heller är så lätt om man har varit borta från sitt vårdyrke i flera år. Utbildningen för dem kan ta ett par, tre år och först därefter kan de få sitt svenska intyg. Från att de antagits på Lärcentrum är de garanterade en arbetsplats på lasarettet. Att våra anställda lär sig svenska är en stor del av vårt patientsäkerhetsarbete. Kan man inte kommunicera med våra patienter äventyrar vi deras säkerhet, säger Janne Johansson. Tvungna prata svenska Svenskundervisningen som sker på Lärcentrum är intensiv och kombineras med praktik på lasarettet. När de är ute i verksamheterna är de tvungna att prata svenska, vilket gör att de lär sig snabbare. De som kommer till oss är motiverade, men svenska är inte ett lätt språk. De som kommer från Asien till exempel har ju väldigt svårt med uttal, till skillnad från holländare som lär sig väldigt lätt. Varifrån studenterna kommer ifrån varierar. Under Irakkriget var det många irakier som kom hit. Nu är det en del från Afrika, Kenya. Jag vet inte riktigt vad det beror på, det går nog i vågor. Svenskundervisningen är naturligtvis betonad på medicinsk svenska och fackuttryck. Men att komma till ett annat land och en svensk arbetsplats innebär fler saker att lära sig än bara själva språket. Det blir såklart en del kulturella krockar. Där är dock vår svensklärare Astrid fantastisk, hon kan verkligen ta dem på ett bra sätt, tycker Janne Johansson. Skillnader finns också i vad en sköterska respektive en läkare förväntas uföra för arbetsuppgifter. Här i Sverige söver narkossköterskorna patienten, medan det är läkarna som gör det i England. Överlag tror jag att sköterskorna här gör mer. I en del länder ger man som sköterska bara mediciner, här har man hand om både omvårdnad och medicinering. Det brukar ta ett tag innan de kommer in i sin roll. Men när de anställda har kunnat anpassa sig till sin nya arbetsplats är det många som inser fördelarna av att ha en mångkulturell personalstyrka. Även patienterna kommer ju från olika länder och kulturer och många gånger har vi personal som kan tolka, så man slipper koppla in en tolk. Arabiska är det vanligaste, men vi har också många nordafrikaner som pratar franska. Dåligt känt i länet Lärcentrum på Lindesbergs lasarett är idag känt, men mer känt utanför vårt län än inom det. Vi har ju kapaciteten och kan erbjuda hjälp till hela landstinget. Vi har en lärartjänst på halvtid och med dagens teknik behöver man inte ens åka hit varje gång, säger Janne Johansson. Janne Johansson Tolk- och översättarservice Inom Örebro läns landsting finns Tolkoch översättarservice som arbetar för att underlätta kommunikationen mellan myndigheter och personer som inte talar svenska. På tolk- och översättarservice finns omkring 300 tolkar och översättare som tillsammans behärskar 85 språk. Tolkens uppgift är att, muntligen, förmedla ett budskap mellan två eller flera personer som inte talar samma språk. Tolken har tystnadsplikt enligt sekretesslagen. I tolkens uppgift ingår inte att översätta skriftliga dokument. Sådana uppgifter hanteras av landstingets översättare. Det är främst myndighetsutövarens ansvar att beställa tolk. Tolkning kan ske på plats, via telefon eller bildtelefon. Målsättningen är att kunder som är i akut behov av tolk ska kunna få hjälp på plats inom en timme och av en telefontolk inom tio minuter. Mindre akuta beställningar planeras med fördel i god tid. Halima Yussuf och Shathiso Persson arbetade som sjuksköterskor i Botswana innan de kom till Sverige. Nu praktiserar de på Lindesbergs lasarett samtidigt som de studerar svenska på Lärcentrum. foto: maria lindstedt Tolk- och översättarservice erbjuder också översättning till och från drygt 30 språk. De hanterar alla typer av dokument som exempelvis brev, kallelser, utredningar, journaler och domstolshandlingar.

7 Tebladet 9/12 7 Tema: Språk Läraren visste vad jag behövde lära mig Alma Gintvainiene kom till Sverige för tre år sedan och arbetar nu på Lindesbergs lasarettt som sjuksköterska. foto: maria lindstedt Alma Gintvainiene kom till Sverige för snart tre år sedan och jobbar nu som sjuksköterska på Kirurgen på Lindesbergs lasarett. Jag är så tacksam till Janne och Astrid som hjälpt till med mer än bara språket, säger Alma Gintvainiene som lämnade sitt hemland Litauen i januari 2010 för att flytta med sin man för jobb i Örebro. Alma har arbetat som sjuksköterska i 15 år och när hon kom till Sverige fick hon veta att hon först behövde praktisera och lära sig svenska innan hon kunde börja jobba. Jag kom i kontakt med Janne som ordnade ett halvårs praktik på sjukhuset, samtidigt som jag lärde mig svenska på Lärcentrum. Innan hon kom dit hade hon gått på SFI. Det var stor skillnad mellan SFI och Lärcentrum, det går inte att jämföra. Läraren Astrid visste direkt vad jag behövde lära mig, säger hon. Även om samtalet med Alma går obehindrat tycker hon fortfarande att hon har mycket kvar att lära. Jag började helt från början med språket för tre år sedan och svenska är ganska svårt, så jag lär mig fortfarande. Att arbeta som sjuksköterska i Sverige innebär fler skillnader än bara språket. Det är mycket mer organiserat här och undersköterskorna är utbildade och kan hjälpa till mycket. Här finns också mycket mer utrustning, säger Alma. Kommunicerar på andra sätt än med svenska I Vivalla bor invånare från ett 50-tal länder och i området uppskattar man att det talas 80 olika språk. Minst sagt en utmaning för Vivalla vårdcentrals personal. I drygt tio år har distrikssköterksan Tina Brus, barnmorskan Anne Nilsson och läkarsekreteraren Susanne Stensson arbetat på Vivalla vårdcentral. Att kunna kommunicera på annat sätt än på svenska har blivit vardag för dem. Numera går kommunikationen utan bra svenska per automatik. Att vi inte kan kommunicera så bra på svenska är inget vi tänker på. Det blir mycket kroppspråk, säger Tina Brus. Vi har ju lärt oss att hålla oss till bassvenska och vi är väldigt tydliga. Pekar på olika kroppsdelar eller andas och pustar ut för att visa att personen ska slappna av, säger Anne Nilsson som tillsammans med några kollegor har gått en kvällskurs i arabiska, just för att kunna möta de gravida kvinnor som kommer till henne akut. De blir överlyckliga när vi kan säga några ord på arabiska som de förstår. Det fungerar rätt bra, frågar man enkelt får man oftast ett enkelt svar tillbaka, säger hon. Susanne Stensson, som ofta sitter i receptionen och svarar mycket i telefon, tycker att hon kan kommunicera bra även på telefon, trots det uteblivna kroppspråket. För det mesta fungerar det bra och man kan ändå få en någorlunda uppfattning om det är akut eller inte. Den tid man har arbetat här har gjort att man har fått ett sätt att fråga på, säger hon. Som exempel tar de ordet för tår, som inte finns på arabiska. Fingrar säger de också om tårna, så man får fråga dem om det är fingrar på fötterna de menar, säger Tina Brus. När de inte har hunnit eller kunnat boka in en tolk, så kan det ofta hjälpa om patienten har med sig en vän som kan mer svenska. Problemet är om vännen ringer oss men inte har den det gäller i närheten. Vill man då ställa frågor är det väldigt svårt att ge någon hjälp om inte personen kan svara, säger Susanne. Bilder är till stor hjälp Både barnmorskan Anne och distriktssköterskan Tina använder sig mycket av bilder för att förklara när inte orden räcker till. Jag arbetar på diabetesmottagningen och där har vi jättefina bilder med mat som vi använder Barnmorskan Anne Nilsson och distriktssköterskan Tina Brus får hitta andra sätt att kommunicera med sina patienter än bara på svenska. foto: för att få dem att förstå vad som är bra för dem att äta och inte. Under åren har de också lärt sig mycket om de olika kulturerna. Man har ju fått kunskap om vad som är brukligt i många kulturer som man kan använda sig av i yrket. Jag vet att många äter mycket dadlar till exempel. Då kan man tipsa om att de borde minska på det om de har diabetes. Få deltar i cellprov För det mesta klarar sig de anställda på vårdcentralen med kroppspråk, enkel svenska och tolkar. Men inte i alla fall. Vivalla är det område i länet där minst andel kvinnor gör cellprov. Vi är väldigt medvetna om problemet och försöker att jobba för att få ut information om hur viktigt det är att kvinnorna kommer hit, säger Anne Nilsson. Varför det bara är en tredjedel (33 procent) av kvinnorna i Vivalla som tar cellprov är svårt att veta, tycker de. Men att man inte förstår vad det står på kallelsen (som bara är skriven på svenska) är en orsak. Många kvinnor kommer ändå till oss den tiden som de blir kallade utan att ha en aning om vad det är de ska göra, säger Anne Nilsson. Men många kommer som sagt inte alls och nu vill de få Vivallaborna att förstå betydelsen av att upptäcka livmoderhalscancer i tid. Bland annat ska de delta på en föreläsningsserie i Örebro moské om kvinnors hälsa och även prova på att ha kvällsöppet med cellprovstagning på vårcentralen. De flesta söker vård för så mycket annat, psykosociala problem till exempel, och det förebyggande arbetet med livmoderhalscancer kommer i en annan dignitet då, det är här borta, säger Tina Brus och visar med armen. Ingen drop-in Det är inte bara språket som kan vara en utmaning i ett område som Vivalla, även andra kulturella skillnader kan uppstå. Vårt samhälle är uppbyggt efter klockan, något som är svårt för många som är nyanlända och som inte är vana vid att passa tider så pass som vi gör i Sverige. I andra länder har man kanske inte ens tidsbokning, utan man går till läkarmottagningen och sitter där tills man får hjälp. Då blir det en del kulturkrockar, säger Anne. Trots språkförbistringar och kulturkrockar är Anne, Susanne och Tina dock överens om en sak. Vi har alltid roligt på jobbet, det blir aldrig långtråkigt. Vi har nästan hela världen i Vivalla, säger Tina och de andra nickar instämmande. Fakta: I dag bor cirka personer i Vivalla, från ett 50-tal länder och uppskattningsvis talas ett 80-tal språk. På Vivalla vårdcentral arbetar personal från många olika länder. Språken som talas av personalen är svenska, engelska, finska, pashto (ett av Afghanistans två största språk), kurdiska, polska, ryska, franska, spanska, italienska, kurundi, serbokroatiska och teckenspråk. Behöver man tolk vid ett patientmöte bokas detta i förväg. Om inte en tolk kan finnas på plats kan patienten alltid få tolk via telefon. text och foto:

8 8 Reportage Tebladet 9/12 Till vänster: Anna-Lena Kanetoft tar plats i kontrollrummet och gör sig redo att styra hur patientsimulatorn Kim ska reagera på den behandling han strax ska få. Mitten: Eva Lidén och Anna-Lena Kanetoft g att öva på hur man ska gå till väga när man ska klä sig inför en operation. Träna upp dina färdigheter me På USÖs nybyggda KTC får yrkesverksam personal och studenter chansen att öva verklighetstrog USÖ är först i landet med ett helt nybyggt kliniskt träningscenter, KTC. Det finns faktiskt inget annat KTC i Sverige som är byggt till det från början, så det är klart att vi är nöjda. Det säger Eva Lidén, chef för USÖs nya KTC. De kvadratmeter stora lokalerna i två plan belägna i V-huset invigdes den 17 september i år. Lokalerna är skräddarsydda för oss och till skillnad mot våra gamla lokaler har vi kunnat utnyttja varenda millimeter på bästa sätt, konstaterar Eva Lidén. Klinisk förankring På KTC delar 11 personer på 6,9 tjänster. Personalen består av sju sjuksköterskor, tre läkare och en barnsjuksköterska. Majoriteten av personalen jobbar både på KTC och ute i klinisk verksamhet. Den kliniska förankringen är otroligt viktig. Vi ska inte lära ut något som inte gäller, utan vi ska vara i framkant och vara uppdaterade med det allra senaste, Eva Lidén berättar Eva Lidén. Avancerad träning Till KTC kommer både yrkesverksam personal och studenter som behöver träna sina färdigheter, utan att någon patient skadas. Det finns kliniska träningscenter i Karlskoga och Lindesberg också där man kan träna på basal nivå. Den mer avancerade träningen få man komma hit och göra, säger Eva Lidén. Hon tycker att det är bra att Örebro läns landsting har satsat på ett nytt, högteknologiskt avancerat KTC. Man lär sig bara till viss del under utbildningen till läkare eller sjuksköterska. Metoder och material ändras hela tiden. Därför är det viktigt att man ges möjlighet att komma hit och träna vidare. Man blir ju som bekant aldrig färdig, utan det handlar om livslångt lärande. Man blir ju som bekant aldrig färdig, utan det handlar om livslångt lärande. Skräddarsyr utbildning Träningen på KTC sker både individuellt och i team. Vi anpassar oss efter vad de som kommer hit behöver träna på och skräddarsyr utbildningarna efter verksamheternas behov. Ibland är man här och tränar och ibland tar vi med oss våra simulatorer ut i verksamheterna. Det är en enorm styrka, konstaterar Eva Lidén. Vid så kallad fullskalesimulering har KTC olika simulatorer för att återskapa realistiska kliniska scenarier. Vi försöker efterlikna den arbetsmiljö där vi vanligen vårdar patienten, men vi ersätter själva patienten med en simulator. Våra patientsimulatorer är datorstyrda och deras uppbyggnad uppvisar funktioner som liknar en människas anatomi och fysiologi, berättar Eva Lidén. Trådlös docka KTCs mest avancerade patientsimulator är en trådlös helkroppssimulator. SimMan3G, eller Kim, som dockan brukar kallas i vardagslag, har realistisk anatomi och kan både andas, blinka, kissa, blöda och kräkas. Kim kostade kronor att köpa in. Det är mycket pengar, men tack vare att dockan är trådlös kan vi använda den för att träna en rad olika scenarier. Vi kan exempelvis ta med den utomhus och låtsas att det är en person som varit med om en motorcykelolycka. Då styr vi dockan med hjälp av en bärbar dator, berättar Eva Lidén. Övar verklighetstroget När Tebladet kommer på besök håller sjuksköterskan Anna-Lena Kanetoft på att göra i ordning Kim. Han ska för dagen agera en onkologpatient som har haft ont och fått en för hög dos morfin. Vi vill att övningarna ska vara så verklighetstrogna som möjligt. Därför har jag varit på onkologen och tittat hur det ser ut där för att kunna återskapa en så pass verklighetsliknade situation som möjligt, konstaterar hon samtidigt som hon startar Kim och ser till att tekniken fungerar som den ska. Innan dagens övning börjar berättar Anna-Lena Kanetoft hur den ska gå till. Hon berättar hur Kim fungerar och talar om syfte och inlärningsmål med övningen. Sedan lämnar hon lokalen, tar plats i kontrollrummet och träningen kan börja. När vi gör de här övning-

9 Tebladet 9/12 Reportage 9 ör i ordning Kim. Vid dagens övning ska han agera onkologpatient som har haft ont och fått en för hög dos morfin. Till höger: Lina Mattsson studerar till operationssjuksköterska. I dag är hon på KTC för d hjälp av avancerad teknik et utan att några patienter kommer till skada arna har alla på sig sina vanliga arbetskläder. Det är en viktig del i träningen. Även om det bara är en docka som deltagarna övar på så måste de agera som om det vore på riktigt och följa de kläd- och hygienrutiner som ska följas i vanliga fall, berättar Eva Lidén. Viktigt med feedback Inne i kontrollrummet styr Anna- Lena Kanetoft händelseförloppet. Hon bestämmer hur Kim ska reagera på den behandling han får. Simulatorerna berör. De som är här och övar glömmer snabbt att det är dockor de övar på, konstaterar Eva Lidén. Några dörrar längre bort övar barnmorskorna Carolina Bengtsson, Anna Öhman och Therese Haglund tillsammans med läkaren Gabriella Widlund. De förlöser en patient med sugklocka. Efter förlossningen får patienten en blödning. Nu är det upp till teamet att ge ett korrekt medicinskt omhändertagande. Efter övningen får de feedback av instruktören Hanna Östling. Just återkopplingen lägger vi stor vikt vid. De som är här och övar ska gå stärkta härifrån. Lidén. Just återkopplingen lägger vi stor vikt vid. De som är här och övar ska gå stärkta härifrån, säger Eva Under lugna former En trappa upp håller ett gäng blivande operationssjuksköterskor på och tränar. Sterildrapering av en patient och kirurgisk handdesinfektion är några av övningarna för dagen. Det är jättebra att få komma hit. Här får man öva under lugna former. Vi var här igår också, så det här är lite av en repetitionsdag, säger den blivande operationssjuksköterskan Lina Mattsson samtidigt som hon övar på att När barnmorskorna Anna Öhman och Carolina Bengtsson förlöser sin patient uppstår komplikationer. De tvingas tillkalla läkaren Gabriella Widlund, som får sätta en sugklocka. Efter förlossningen får patienten en blödning och det är upp till teamet att komma fram till hur situationen ska lösas på bästa sätt. klä på sig sterila operationskläder på rätt sätt. KTCs övergripande mål är att bidra till ökad patientsäkerhet och minskad risk för vårdrelaterade skador. Den här satsningen visar att man inom Örebro läns landsting tycker att det är viktigt med såväl patientsäkerhet som personaltrygghet, avslutar Eva Lidén. På kan du läsa mer. text: victoria rydergård foto: gunilla Säwenmyr

10 10 Tebladet 9/12 Fråga: Vem behöver antibiotika? Vem behöver det inte? Svar: Vi behöver minska användningen av antibiotika. Kroppen klarar oftast själv av att läka infektioner i till exempel hals, bihålor eller urinvägar. Därför är antibiotika för det mesta onödigt vid lindriga infektioner. Ju mer antibiotika som används, desto större är risken att bakterierna blir resistenta. Vi måste spara på antibiotika vid lindriga infektioner så att vi kan rädda liv vid allvarliga infektioner. Den som behöver antibiotika ska få det och den som inte behöver det ska slippa det. Läs mer på: eller I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

11 Tebladet 9/12 Utbildning 11 Halvlek för läkarutbildningens första studenter De första läkarstudenterna är nu inne på sin fjärde termin vid Örebro universitet och fler studenter fylls på varje termin. Något som kommer att innebära en hel del för samarbetet mellan universitetet och USÖ. Det fanns en tid då vi kämpade för att få hit läkarutbildningen. Det känns som forntiden. Nu är läkarutbildningen igång och nu är det framtiden som gäller. Det sa Jan Olsson, sjukhusdirektör, under ett informationsmöte om samarbetet mellan USÖ och Örebro universitet. Efter många års arbete och några avslag fick Örebro universitet äntligen läkarprogrammet. Något som betyder en hel del för USÖ. Det är en utmaning och det är egentligen först nu vi kan kalla oss för universitetssjukhus på riktigt, säger Jan Olsson. Fler VFU-timmar Sedan de första studenterna började på läkarprogrammet våren 2011 har man satsat på att anpassa utbildningen och sjukhuset efter det ökade antal läkarstudenter som kommer att ha VFU, Verksamhetsförlagd utbildning, på USÖ. Allt eftersom studenterna blir fler kommer också VFU-timmarna på USÖ att öka och 2016 beräknar man att antalet är uppe i närmare studenttimmar per termin. Något som självklart kräver resurser. Vi kommer att behöva fler handledare. Vi hoppas att fler anmäler sig, säger Jan Olsson. Läkarstudenterna börjar med VFU redan under termin ett, då inom primärvården. Först vid termin tre kommer de till USÖ för praktik. Under de närmaste åren kommer också Karlskoga och Lindesberg att ta emot läkarstuderande. Sjukhusen förbereder Lindesberg kommer att ta emot sina första studenter våren Henrik Graner är verksamhetschef och en del av planeringsgruppen, som också består av klinikchefer och studierektorer: Även om studenterna inte kommer förrän om ett drygt år är det mycket som ska förberedas. Vi behöver ha lokaler, utbilda personalen som ska handleda studenterna, lägga schema så att det passar med både studenternas utbildning och sjukhuspersonalen. Det är många aspekter som behöver tas i åtanke. Under vårterminen 2014 kommer det att vara fyra studenter på två avdelningar, men därefter kommer studenterna att vara på alla fem avdelningarna. Som mest kommer vi att ha 16 studenter samtidigt och det är Örebro universitet fick läkarprogrammet våren 2011 efter flera års arbete. väldigt mycket för ett så litet sjukhus som Lindesberg. Men vi har en vana att ta emot studenter tidigare, från Uppsala bland annat, så det här kommer vi att greja, säger Henrik Graner. På Karlskoga kommer man att ta emot några fler, som flest 20 studenter från termin sju, åtta och nio från våren Precis som i Lindesberg kommer de första studenterna att komma under våren Den nybildade institutionen för läkarutbildningen, ILU, kommer också att samarbeta med Värmland och Dalarna för att kunna erbjuda studenterna tillräckligt många praktikplatser. Forskning prioriteras Bygget av Campus USÖ pågår också för fullt och förväntas stå klart hösten 2013 och vara helt klar för inflyttning våren Förutom lokaler för utbildning kommer det blivande X-huset också att rymma bibliotek och forskningslokaler. Även forskningen kommer att prioriteras starkare framöver. Vi har under hösten utlyst de fyra första universitetsläkarförornandena, något som blivit möjligt tack vare finansiering från universitetet, säger Jan Olsson. Tjänsten förutsätter att man redan har en tjänst på sjukhuset som läkare och innebär att man kan ägna 30 procent av sin tjänstgöringstid åt forskning och forskningshandledning under två år. Under hösten hoppas man kunna utlysa ytterligare två förordnanden. text och foto: Ny utbildningsenhet för audionomstudenter Kvalitetshöjning för både sjukhus, studenter och universitet. Audiologiska kliniken har i höst startat en ny utbildningsenhet för audionomstudenter. Audionomutbildningen har funnits i många år på Örebro universitet, men först från och med denna höst kommer det att finnas en utbildningsenhet för audiologstudenterna. Tidigare har studenterna fått söka sig till andra sjukhus utanför länet och vår klinik har bara kunnat ta emot fyra studenter per termin. Nu har vi 20 platser och syftet är att alla audionomstudenter ska kunna ha VFU, Verksamhetsförlagd utbildning, hos oss, säger Johanna Pernhall Breder, enhetschef för audiologiska klinikens nya utbildningsenhet på Habilitering och hjälpmedel. Samtidigt som utbildningen höll på att göras om påbörjades också arbetet med den nya utbildningsenheten. Syftet är att höja kvaliteten på utbildningen genom att ge studenterna en helhetsgrund. Förr har VFU:n varit förlagd till tio veckor under en termin. Nu kommer praktiken istället att vara integrerad med utbildningen. Pedagogiskt sett kommer de att ha närmare och bättre kontakt med handledare än tidigare. Får ta mer ansvar Studenterna kommer också att ha parhandledning. Det innebär att två studenter handleder en patient. Studenterna har två olika roller, en utför och en observerar. Studenterna diskuterar både innan och efter hur de ska lägga upp besöket och vad som kunde ha gjorts bättre. Detta sätt är något som vi sett är pedagogiskt bra och gör att studenterna tar mer ansvar. Handledaren finns ju alltid där om de behöver hjälp, men på det här sättet måste de vara mer förberedda innan de kommer på praktik, säger Johanna Pernhall Breder. En annan fördel med den nya utbildningsenheten är att det kommer finnas mer utrymme för forskningsprojekt. Vi vill ligga i framkant inom forskningen och det är viktigt att vi framhäver oss. Det vi har att vinna på det här är att vi blir en attraktiv klinik och att fler vill söka sig till den här utbildningen. Samarbetet med Örebro universitet har tidigare varit ganska dåligt, nu kan vi ändra på det. Martin tog hem segern i Forskar grand prix Martin Eriksson Crommert. foto: Ulla-Carin Ekblom Den 28 september avgjordes länsfinalen i Forskar grand prix. Sjukgymnasten och forskaren Martin Eriksson Crommert tog hem segern i delfinalen. Forskar Grand prix för Örebroregionen avgjordes i ett nära på fullsatt Konserthus i slutet på september. De tävlandes uppgift var att presentera sin forskning på ett fängslande, inspirerande och pedagogiskt sätt på bara tre minuter. Tävlingen är nationell och nio deltävlingar runt om i landet avgjordes den 28 september. Finalisterna kommer att göra upp om SM-titeln den 4 december i Stockholm. Mage och rygg Martin Eriksson Crommert tog alltså hem vinsten när han presenterade sin forskning om magmusklernas betydelse för ryggen. Forskar Grand prix är en ny nationell tävling och syftet med tävlingen är inte att kora den bästa forskningen, utan att uppmärksamma den forskare som bäst kan kommunicera sin forskning till allmänheten på ett bra sätt. Tävlingen är en del i vetenskapsfesten Forskarfredag, som varje år arrangeras på 28 orter i Sverige. Finalen i december anordnas av Vetenskap & Allmänhet, VA, i samarbete med de fyra forskningsråden FAS, Formas, Vetetenskapsrådet och VIN- NOVA.

12 12 Personal Tebladet 9/12 Personligt: Namn: Mia Kling. Ålder: 62 år. Gör: Försörjningschef för kost, städ, transport och tryckeri i ÖLL. Bor: Nannberga, söder om Arboga. Familj: Gift med Nils-Erik. Intressen: Matlagning, båtliv, resa. Vi har gjort flera jorden runt-resor och försöker att åka till platser dit man normalt inte tar sig till som turist. Lagar helst: Vilt. Maken jagar viltkött, och nu har jag också lärt mig kokkonsten härifrån. Det är så gott!. Bara för att man äter specialkost behöver det inte betyda att maten ska se tråkig ut. Här ser morotspurén ut som en morot. Mia Kling kikar gärna in i köket på USÖ. Här hälsar hon på köksbiträdet Ramzia Kostchef med driv och hjärta Mia Kling är matamatören som blev försörjningschef för hela Örebro läns landsting. I dagarna avgörs det om hon blir vinnaren av den prestigefulla utnämningen Årets kostprofil. För gemene man är det kanske mest en nominering bland många andra. Men för branschfolket och inom restaurangvärlden är det riktigt stort att ha blivit nominerad till Årets kostprofil i tidningen Restaurangvärlden. Av knappt 400 nomineringar har en jury valt ut tre profiler som tävlar om den prestigefulla titeln. En stor sak, för både Mia Kling och Örebro läns landsting, menar hon. Jag blev helt tagen på sängen när de ringde och berättade det. Det här betyder att Örebro läns landsting finns med på kartan. Som nominerade är vi unika som landsting, säger Mia Kling när vi möts på USÖs kostavdelning där all mat till patienter och personal produceras. Sedan ett antal år tillbaka finns ett politiskt beslut om att landstingets tre sjukhus ska producera egen mat. Den närproducerade maten lagas av närmare 90 medarbetare, ett stort gäng som Mia Det handlar inte om att servera oxfilé varje dag, utan att laga den mat som man förväntar sig. Kling menar är en stor anledning till att hon nominerats. Om du bara visste vilken kraft jag får av att komma ner hit! Själv har jag ingen utbildning inom kost utan har jobbat på Skatteverket tidigare. De som jobbar här har ett sånt engagemang och kommer med idéer, säger hon. Örebro läns landsting ligger idag i topp vad gäller att laga ekologisk mat och målet att laga den bästa sjukhusmaten finns alltid med i arbetet. Bästa sjukhusmaten Mias titel försörjningschef kan sätta griller i huvudet på de flesta som inte är insatta i området. I klarspråk handlar det om att hon är chef över kost, transport, lokalvård och tryckeri-avdelningarna i Örebro läns landsting. Sedan 2005 har Mia Kling arbetat för att den mat som serveras på sjukhusen ska vara den bästa sjukhusmaten i Sverige. Det handlar inte om att vi ska servera oxfilé varje dag, utan att vi ska laga den mat som man förväntar sig att få på sjukhus, det vill säga bra och god husmanskost, säger Mia Kling. Kostavdelningen på USÖ, tillsammans med Karlskoga och Lindesbergs lasarett som har egna produktionskök, lagar och serverar måltider per år. Förutom mat till de patienter som är inlagda, lagar man också mat till personalmatsalen och vid speciella arrangemang som konferenser. Nästan all mat lagas numera från grunden. Enda undantagen är biffar, köttbullar och pannkakor. Men köttfärsbiffar har vi börjat försöka göra själva. Vi lagar mer och mer från grunden och har inga pulversåser. Vi har kunnig personal och de är inte anställda för att vispa en pulversås, de vill ju laga mat. Gör man såser från grunden smakar de lite annorlunda från dag till dag, säger Inger Hagberg, kostekonom och ansvarig för patientmåltiderna. I storköket på USÖ är det förmiddag och Mia Kling rör sig mellan grytorna. Mia passar på att småprata med personalen, höra hur de mår och vad de lagar till i dag. En arm runt axeln och lite skojande markerar hur mycket personalen betyder för Mia. Gång på gång framhäver hon kollegornas insats. I allra högsta grad är nomineringen till hela det här gänget. Hade det inte varit för dem hade jag inte fått den, säger hon och medger att det nästan känns lite I allra högsta grad är nomineringen till hela det här gänget generande att få nomineringen som försörjningschef. Så vad var det egentligen som gjorde att hon nomineras? Motiveringen till nomineringen talar bland annat om ett tydligt och målmedvetet ledarskap, som skapat engagerade medarbetare och en jämn och hög kvalitet på måltidsverksamheten som både smakar och ger effekt på nationell nivå. Något som de närmaste medarbetarna kan instämma i. Vissa människor har en förmåga att driva saker och att ta sig igenom ett stort brus. Det bruset har Mia lyckats bryta sig igenom. Mia är krävande och kan ibland vara jobbig, därför att hon kräver resultat både i smått och stort. Hon har också en stark personlighet och ett stort hjärta. Hon är en chef man kan resonera med, det finns alltid tid att prata, säger Sam Artmark, kostchef på landstinget och en av Mias närmaste medarbetare. Lyssnar in andra Försörjningschefens främsta arbetsuppgifter är att leda och driva landstingets frågor inom kost, städ, transport och tryckeri. Hennes roll kräver att hon rapporterar och samspråkar med förvaltningschef och politiker inom landstinget, att hon representerar landstinget utåt och håller en hel del föredrag. Hur är du som chef? Jag tycker att jag har lätt att ta folk, är tydlig och har tydliga målbilder om hur jag vill ha vissa saker. Det är viktigt att kunna lyssna in andra. Jag tror också att jag kan föra ut fakta i kostfrågor till beslutsfattarna. Mia Kling har också varit med och startat upp verktyget, Best Service, för att kunna jämföra landstingen i Sverige vad gäller kost och service. 17 landsting deltar med 44 sjukhus i dagsläget. Spritsade morötter Att maten inte bara smakar bra, utan också ser tilltalande ut är enormt viktigt, inte minst för de som äter specialkost, det vill säga flytande föda. Du ska se vad de kan göra ute i köket, säger Mia exalterat och tar mig till avdelningen där specialkosten lagas och läggs upp. Äter man specialkost ser sällan portionerna apitliga ut. Bruna sörjor som alla smakar likadant är skräckexemplet. Men här serveras inget sådant. De spritsar ut grönsakspuréerna så att de ser ut som morötter eller sommargrönsaksblandningar. Visst är det fantastiskt, säger Mia och tittar fascinerat på de

13 Tebladet 9/12 Personal 13 Beg som förbereder flera prinsesstårtor till eftermiddagens disputation. Här används inga tvåliters kastruller direkt. Clarice Sarkisian, kock, lagar till en ordentlig sats risgrynsgröt. små konstverken som skapas på ett tjugotal tallrikar. För framtiden ser hon många utmaningar. Vårt samhälle har allt fler kulturer och det är en utmaning att kunna tillfredsställa alla. Det kanske inte är så att man vill ha rotmos, utan couscous till maten, och då ska vi kunna ordna det. Något som skulle kunna möjliggöra detta är införandet av så kallade kostvärdar på avdelningarna, något som snart kan bli verklighet. De ska se bland annat se till att det ser fint ut på brickorna, inte bara på tallriken. Dessutom ska de följa upp och fråga patienten hur maten var. Om de inte har ätit upp beror det på att maten inte smakade bra eller något annat? Kan de få något annat att äta istället? Lagar nytt på båten Själv kallar hon sig matamatör, trots att hon enligt egen utsago bjuder de närmaste kollegorna på tre rätters-middagar då och då. Favoritmaten att laga till är vilt som maken jagat och när de reser jorden runt (ja, det har de gjort ett antal gånger) är det maten som står i fokus varje gång de kommer till nya länder. Jag gillar att laga ny mat när vi är ute med båten, av alla ställen. Men det är också då jag har tid att laga mat, säger hon med ett skratt. Den 18 oktober avslöjas vem som blir Årets kostprofil under evenemanget Stora Måltidsdagen. text och foto: Karin Wettermark Jonsson - så heter landstingets nya kommunikationsdirektör. Även om hon är ny på kommunikationsfunktionen är hon inte ny inom Örebro läns landsting. Karin kommer närmast från tjänsten som landstingets kulturchef. När hon inte jobbar ägnar hon gärna tid åt hunden Morris. Landstingets nya kommunikationsdirektör: Samarbete och kvalitet hänger ihop Karin Wettermark Jonsson är socionomen som skolade om sig till journalist, testade olika informationschefsjobb innan hon blev landstingets kulturchef. Nu har hon bytt jobb igen. Möt vår nya kommunikationsdirektör. Karin Wettermark Jonsson utbildade sig på 80-talet till socionom och jobbade några år som det innan intresset för journalistiken tog över. Jag har alltid varit intresserad av journalistik och samhällsfrågor och sökte därför till journalisthögskolan. När jag kom in bestämde jag mig för att det var journalistiken jag skulle satsa på, berättar hon. Under tiden på journalisthögskolan gjorde Karin praktik på Sydsvenskan i Malmö och det var där hon fick sitt första journalistjobb. Efter Sydsvenskan jobbade hon tio år inom Sveriges Radio. Då blev jag erbjuden ett informationschefsjobb i Rosengårds stadsdelsförvaltning i Malmö. Det var en enorm kommunikationsutmaning. I Rosengård fanns 108 nationaliteter och det talades 57 språk, säger hon. Efter några år i Rosengård började Karin att jobba som informationschef i Lunds stift. Men efter 3,5 år drabbades jag plötsligt av hemlängtan och övertalade familjen att flytta hit. Karin blev informationschef på regionförbundet. Där lärde jag verkligen känna Örebro län och vilka utmaningar vi står inför, konstaterar hon. När landstinget tog över ansvaret för kulturen lämnade Karin regionförbundet för att bli landstingets kulturchef. Men det är inom kommunikationsområdet jag har min yrkeskompetens och mitt största intresse, så när tjänsten som kommunikationsdirektör dök upp kunde jag inte låta bli att söka, konstaterar hon. Vad gör en kommunikationsdirektör? Jag har det övergripande ansvaret för att driva och utveckla landstingets kommunikationskanaler och att leda och utveckla kommunikationsprocessen i landstinget. Det handlar om att vårda och utveckla vårt varumärke så att vi blir attraktiva både för invånare och nya medarbetare. Vad ser du som den största utmaningen? Jag har jobbat så kort tid, så det är svårt att säga, men en stor utmaning är den process vi går in i nu när vi ska ansöka om att bilda en region. I min roll hoppas jag kunna bidra till att utveckla samarbetet inom landstinget så att vi ännu bättre arbetar för att nå gemensamma mål. Vilka kommunikationsutmaningar ser du för Örebro läns PERSONLIGT Namn: Karin Wettermark Jonsson Ålder: 52 år Funktion: Kommunikationsdirektör Familj: Gift med Hans, två söner, Ceasar 15 och August 17 år. Bor: Hus i Sörby. Favoritcitat: Blunda och se (Christer Strömholm). Favoritfilm: Cinema Paradiso landsting? Landstingets olika verksamheter spelar en sådan viktig roll i människors liv och vardag. Vi måste vara rädda om det förtroende vi gemensamt har fått från invånarna i vårt län. Och här spelar bemötande, delaktighet och information en väldigt viktig roll. Finns det områden där du redan nu ser att landstingets kommunikationsarbete kan förbättras och effektiviseras? Jag kan i nuläget inte peka på något speciellt, men jag tror att vi måste bli bättre på att se oss som en organisation. Vi måste bli bättre på att dra nytta av varandra och lära av varandra. Samarbete och kvalitet hänger ihop. Du är även ny ansvarig utgivare för Tebladet. Kan läsarna förvänta sig några förändringar framöver? Jag kommer tillsammans med mina medarbetare att se över tidningen och se vilka idéer som finns. Regionutredningen gör att vi måste se över våra kommunikationskanaler. Det kommer att bli förändringar, men i dagsläget är det för tidigt att säga vilka det blir. text och foto: victoria rydergård Favoritförfattare: Just nu Hanne Vibeke Holst. Det här gör jag på fritiden: Är ute och går med hunden i skogen och umgås med familjen, och då handlar det mycket om fotboll. Det här vet inte så många om mig: Jag har bott granne med Zlatan.

14 14 Tårtan Tebladet 9/12 Riktiga änglar - det tycker Helen Andersson att Karlskoga lasaretts friskvårdare Eva Bonnerstig och Moniqa Klintestrand är. Därför nominerade hon dem till Tebladstårtan. Eva och Moniqa blev glatt överraskade. De hade blivit kallade till möte med personalchefen Tommy Forsberg och att de skulle få Tebladstårtan var det sista de hade väntat sig. Det här värmer i hjärtat Moniqa Klintestrand och Eva Bonnerstig lyckliga mottagare av månadens Tebladstårta Vi har två änglar som arbetar med friskvård på Karlskoga lasarett. De ger oss inte bara underbar massage, utan kommer också med tips och råd om hur vi ska hålla oss friska och starka. Så beskriver Helen Andersson Moniqa Klintestrand och Eva Bonnerstig, mottagarna av månadens Tebladstårta. Helen Andersson upplever att hon verkligen har fått hjälp av Moniqa och Eva och vill tacka dem för att de gör ett så bra och viktigt jobb. Jag har varit hos båda två och besöken har alltid varit superbra. Jag har fått massor med bra tips och så skickar de alltid med en övningar för att stärka exempelvis nacke och rygg. Fantastisk förmån Det är en fantastisk förmån att ha friskvårdare på jobbet. Det är inte alla arbetsplatser som har det. Jag brukar tipsa mina kollegor om hur duktiga Moniqa och Eva är och uppmana dem att gå dit och de som har varit där kommer alltid tillbaka och är lika nöjda och glada som jag är, säger Helen Andersson. Glad överraskning För att visa sin uppskattning nominerade hon därför Moniqa Klintestrand och Eva Bonnerstig till Tebladstårtan. Det här känns alldeles omtumlande. Vilken rolig överraskning. Det här hade jag inte en aning om, säger Moniqa Klintestrand och spricker upp i ett stort leende efter att hon fått ta emot tårta och diplom. Ja, jag vet inte när jag blev så här paff senast. Vi blev hitkallade av personalchefen Tommy Forsberg och han lät så himla allvarlig när han sa att det var viktigt att vi kom hit prick klockan nio. Vi började nästan fundera på om vi skulle få sparken eller om vi skulle behöva byta rum igen. Så det här blev verkligen en glad överraskning, säger Eva Bonnerstig och skrattar glatt. Både hon och Moniqa Klintestrand älskar jobbet som friskvårdare och tycker att det är härligt att få hjälpa lasarettets medarbetare att få kunskap om vad de kan göra för att må bättre. Friskvård behövs Vi har bra chefer som stöttar oss och som verkligen prioriterar vår verksamhet. Och friskvård behövs verkligen på en sådan här arbetsplats. Många medarbetare har tunga jobb och är så spända och stressade att de inte kan slappna av på egen hand. Då är det bra för dem att få komma hit till oss och få inse att förmågan att slappna av faktiskt finns där, säger Eva Bonnerstig. Vi försöker alltid se till att folk som behöver hjälp ska få en tid hos oss så snart som möjligt. Med hjälp av friskvård kan man förhindra och förebygga många sjukskrivningar, tillägger hon. Eva Bonnerstig och Moniqa Klintestrand har alltid känt att de får väldigt mycket uppskattning Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: Yvonne Mathisen, Folktandvården Karlskoga, av hela kliniken. Anki, Jasmina, Malin och Maria, njursektionen USÖ, av Marita Andersson. av personalen på Karlskoga lasarett, men att få ta emot Tebladstårta och diplom gör att de känner sig lite extra uppskattade. Ett minne för livet Det här är något jag verkligen kommer att komma ihåg och bära med mig. Det känns verkligen jätteroligt och bra att få känna sig så här uppskattad, säger Moniqa Klintestrand. Ja, en sådan här uppvaktning glömmer man ju inte i första taget. Det här värmer i hjärtat. Det kan vi leva på ett tag nu, avslutar Eva Bonnerstig. text: victoria rydergård foto: Läkarsekreterarna på Lindesbergs lasarett, av Ingela Arvidsson. Bengt Pettersson, Olaus Petri vårdcentral, av Lena Garö och Bibbi Mesan Arvidsson. TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Tebladstårtan delas ut till en landstingsanställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma eller ta efter. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Vinnaren presenteras i nästa personalnummer av Tebladet som kommer i brevlådorna i december. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Förslag skickas senast den 15 november till Tebladet, Box 1613, Örebro eller via interposten eller landstingets webb. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@orebroll.se eller faxa till Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan.

15 Tebladet 9/12 Gott och blandat 15 Barnläkare bloggar för Vetenskapsrådet Jonas Ludvigsson, barnläkare i Örebro, har börjat att blogga på Vetenskapsrådets hemsida. Det var Vetenskapsrådet som hörde av sig i slutet av 2011 och undrade om han kunde börja blogga för dem. Då var jag precis på väg till USA för att forska, så jag tackade nej men lovade att återkomma, och nu är det dags! Har du bloggat förrut? När jag var i USA skrev jag dagligen på en blogg om tillvaron i USA. Det blev sedan till en bok, Vykort från Amerika. Vad tänker du skriva om på Vetenskapsrådets hemsida? Jag tänker skriva om hur det var att forska i USA, om det typiskt svenska med att fika, och om när SÄPO ringde upp mig på PÅ JOBBET På jobbet publicerar inskickade personalnyheter från er som jobbar i Örebro läns landsting. Är du nyanställd eller ska byta arbetsplats? Har du gått i pension och vill tacka? Skicka e-post, gärna med bild, till tebladet@orebroll.se och berätta. Nya förordnanden Habilitering och hjälpmedel: Regina Blom är ställföreträdande verksamhetschef vid audiologiska kliniken under perioden Ledningskansliet: Eva Åkesson Enelo är sedan 1/10 anställd som nämndsekreterare på landstingets ledningskansli. Eva kommer Eva Åkesson Enelo senast från en tjänst som kommunsekreterare i Arboga kommun och har även jobbat som journalist på Nerikes Allehanda. mobilen för två veckor sedan. Har du skrivit fler saker på sista tiden? Ja, jag har precis sammanställt en kokbok på barnkliniken med 51 recept, samt en understreckare (essä) i Svenska Dagbladet om svenskar som Rikard Åslund är sedan 1/9 förordnad som tf kulturchef i Örebro läns landsting. Rikard Åslund arbetar annars som utvecklingsledare i kulturenheten vid landstingets ledningskansli. Jan Rosengren är ny som produktionscontroller på ledningskansliet. Han kommer att arbeta 50% inom Hälso- och sjukvårdsfunktionen och kommer främst att vara knuten till Hälsovalsenheten. Primärvården: Ulrica Vidfelt är ny Jan Rosengren verksamhetschef vid Storå vårdcentral med förordnande till och med Anna Bystedt är ny verksamhetschef vid länets ungdomsmottagningar med förordnande till och med Anncatrin Studahl tillträder som chef för enheten för kvalitet och utveckling inom Primärvården utvandrade till Amerika på 1800-talet. Jonas blogginlägg hittar du på author/jonasludvigsson/ petra ekenstam Stöd lokal forskning... ditt bidrag är viktigt! Nyckelfonden Stiftelsen för Medicinsk Forskning vid Universitetssjukhuset Örebro Psykiatrin: Daniel Jansson-Hammargren är ny som verksamhetschef inom Psykiatrin. Hans förordnande som verksamhetschef vid Allmänpsykiatrisk öppenvård är under perioden Lars Kjellin är förordnad som forskningschef vid Psykiatriskt Forskningscentrum under perioden USÖ: Per Thunberg förordnas som verksamhetschef vid Universitetssjukhuset Örebro, FoU-enheten under perioden Elin Björklund är ny hälsoutvecklare på USÖ. Hon kommer huvudsakligen att arbeta med uppdrag inom området hälsosamt arbetsliv och med förebyggande arbete riktat mot chefer och medarbetare inom USÖ. Elin Björklund Tack foto: magnus westerborn Telefon Plusgiro nyckelfonden@orebroll.se för den trevliga uppvaktningen i samband med min pensionering från obs-enheten högspec. Hälsning och kram från Birgitta Bergkvist Kikki Pålerud Kåsör och undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Snart pensionär Jag märkte redan i våras att jag fann ett stort nöje i att sitta i parken och mata duvorna. Tidigare tyckte jag att dessa fåglar mest såg ut som råttor med vingar. Nu var de plötsligt vackra och rogivande. När man blir gammal så kräver man inte så mycket mer, säger min äldsta son, som är i sina bästa år. Jag får massor med erbjudanden från rederier och hälsohem. Åk två, betala för en, osv. Pensionärsrabatter. Maken som redan varit pensionär i ett halvår, tycker till. Passa på nu när det är så billigt. Det är inget att skämmas för, säger han som vägrar att fylla i rutan för pensionärer, vid olika tillfällen. Jag betalar hellre en hundralapp extra än att upplysa alla om min ålder, fräser han. Jaha! Jag har bokat Finlandsbåten till Helsingfors nästa helg. Visserligen skulle vi få dela hytt med två skinheads, men det blir säkert bara kul. Jag råkade säga att jag inte har några fördomar. Smörgåsbord ingår i priset. Bingo på femte däck och disco på fjärde. Maken bleknar. Jag gör vad som helst, men vägrar att sätta min fot på de där flytande lyxhotellen. Förresten så ska jag köra gocart i helgen. Jag tänker varva de där stöddiga fyrtioåringarna som tror att dom kan köra! Du får ta med dej någon annan! Han anpassar sig motvilligt till pensionen, gubben. Jobbar fortfarande när han vill, eftersom han anser sig vara oumbärlig. Flyter runt, liksom. Mina pensionerade vänner är likadana. Kom över ikväll så spelar vi Trivial Pursuit! En måndag!?! Jag jobbar! Då tittar de konstigt på mig och skrattar hjärtligt. Än sen då? Vi gör som vi vill. Vadå jobbar? Vad är det? Ta ett glas vin, vetja! Mina funderingar inför pensionen är många. Det finns ju de som köper en lägenhet i Spanien, placerar en dreglande rottweiler innanför den låsta grinden och spelar golf dagarna i ända. Det har jag varken råd eller lust med. Det finns andra som kostar på sig diverse skönhetsoperationer för att dölja pensionsåldern. Det skulle bli många alltför komplicerade ingrepp, när det gäller mig. Det erkänner jag villigt. Bara tanken på att man tar av mitt bukfett och fyller ut mina kinder. Det skulle räcka till mer än kinderna. Det garanterar jag. Jag har hört att pensionärer är väldigt framfusiga och missnöjda med det mesta. Man borde väl vara nöjd nu när man får femtio kronor mera att leva på, och det varje månad. Inte behöver man väl bli rasande på att hälsenan blir krossad av en snabbgående rullator? Jag hörde mig själv säga: Är inte gamlingarna lediga på dagarna så att de kan handla då? Att man får slåss med en vältränad pensionär för att få den sista extraprislaxen i frysdisken, och aldrig få den, får man stå ut med. Egentligen så verkar det inte så tokigt ändå, att bli gammal. Tänk så många kurser det finns att välja på. Vinterfiske, finska, luftgitarr, jägarexamen mm. mm. Jag skulle gärna vilja utbilda mig till präst. Jaså, jag är för gammal? Får inget studiemedel! Så synd då! Frågade mitt nittonåriga barnbarn, som läser kriminologi vid universitetet, om han kunde tänka sig att dela sin sexton kvadratmeters etta med farmor. Gissa vad han svarade?

16 16 Arbetsmiljö Tebladet 9/12 apropå Vad gnälls det över på din arbetsplats? Karin Jacobsson, lokalvårdare, Lindesbergs lasarett: Tiden som inte räcker till. Vi har fått mycket mer att göra på de åtta timmarna som vi arbetar. Anna-Lena Nyberg, läkarsekreterare, Nora vårdcentral: Ventilationen, det är för kallt på vintern och för varmt på sommaren. Vädret, den regniga sommaren och Heroma är sånt man svär över. Kaffet i kaffeautomaten går inte att dricka och mackorna i fikarummet är torra. Att gnälla ihop har en social funktion och skapar sammanhållning, men vad många inte tänker på är att omgivningen påverkas av negativa attityder. Till slut kan gnället påverka hela arbetsgruppen. OBS! Bilden är arrangerad. Johan Bohr, överläkare, medicinska kliniken, USÖ: Jag tycker faktiskt inte att det gnälls så mycket här, men är det något folk gnäller om är det att vi har för mycket att göra. Frida Wikgren, röntgensköterska, röntgenmottagningen, USÖ: När folk har för mycket att göra och det blir stressigt kan det bli lite gnälligt. Många gnäller om kaffet också. Joakim Falkenström, sjuksköterska, diabetesmottagningen samt avdelning 3A Karlskoga lasarett: Mest om småsaker som schemat och arbetstider. Ingela Karlsson, lokalvårdare, Brickegårdens vårdcentral: Ingenting vad jag vet. Möjligtvis att det kan bli lite gnälligt om mjölken är slut. Gnället - en energitjuv på jobbet Automatkaffet smakar illa, de nya gardinerna är fula och all dokumentation gör att vi inte hinner med patienterna. Klagar gör vi alla lite till mans, men det gäller att se till att gnället inte tar över på jobbet. Det finns många olika skäl till att vi gnäller, men mycket handlar om hur vi mår. Man kan bli gnällig om ens egna personliga mål eller behov inte blir uppfyllda. Det kan vara en situation hemma eller på jobbet som gör att man känner frustration och då vill man gärna ha ett lyssnande öra. Då blir gnället i fikarummet eller korridoren ett sätt att söka bekräftelse, säger Ebba Nordrup, beteendevetare på Landstingshälsan. Lättar på trycket Att gnälla ihop har en social funktion och skapar sammanhållning. Man lättar på trycket och sedan känns det lite bättre. Men vad många inte tänker på är att vi påverkas av negativa attityder. Vi blir nersmittade och gnället kan till slut påverka hela arbetsgruppen, menar Ebba Nordrup. Du kan vara jättepeppad när du kommer till jobbet och så möts du av en upprörd kollega och genast smittas du ner av hans eller hennes känslor, fortsätter hon. Gnällspikarna på en arbetsplats är oftast i minoritet, men de som håller tyst tolkas ändå som att de samtycker. När någon säger Alla på arbetsplatsen tycker, så är det oftast bara en liten klick som tycker så, men de andra har inte tagit sitt ansvar och sagt sin åsikt. Om du inte håller med, säg din mening och var tydlig med att du tycker att det är okej att ni tycker olika. Det är viktigt att respektera varandras åsikter, säger Ebba Nordrup. Men hur ska man då förhålla sig till kollegornas gnäll? Det viktigaste är att vara medveten om att man blir smittad av negativa attityder Ebba Nordrup, beteendevetare på landstingshälsan och försöka att inte själv bli smittad. Visualisera att du håller i en fjärrkontroll som styr dina tankar. Vad gör du om du ser på teve och det plötsligt kommer ett program som är urtråkigt? Jo, då byter du kanal. Se och bekräfta dina kollegor, men byt sedan samtalsämne, säger Ebba Nordrup. Kittet som håller ihop I jantelagens anda klagar vi hellre på det som är dåligt, än pratar om saker som är bra och faktiskt fungerar på arbetsplatsen. Vi är måna om att tillhöra gruppen och törs sällan hävda att något är bra. Missnöjet kan bli kittet som håller ihop en grupp, något som medarbetarna har gemensamt på en arbetsplats, konstaterar Ebba Nordrup. Enligt henne kan det självklart vara befogat att få gnälla ibland, men det är viktigt att se till att avgränsa tiden så att inte missnöjet tar över helt. Ni kanske ska ägna en kvart av arbetsplatsträffen åt att lätta på trycket, men sedan räcker det. Det blir rundgång på gnället till slut. Då är det läge att gå vidare. Det finns ingen speciallösning för att få folk att sluta gnälla, men om en arbetsgrupp kört fast och hamnat i gnällfällan är det enligt Ebba Nordrup viktigt att ta tag i problemen. Kommunikation är A och O. Ge varandra feedback. Bekräfta varandra. Det är också viktigt att tänka på hur ni använder språket. Vilket tonfall använder ni när ni pratar med varandra? Är det mulet i dag, eller skiner solen bakom molnen? Man kan se på saker på olika sätt, säger hon. När Ebba Nordrup besöker en del arbetsplatser får hon höra att gnället sitter i väggarna och att det inte spelar någon roll vad man gör. Då är det läge att göra något radikalt. Man måste prata om problemen och fundera på hur man vill att det ska se ut när allt fungerar bra. Man måste också fundera på om man på arbetsplatsen verkligen lägger energin på rätt saker. Ge komplimanger När man kommit fram till en lösning tycker Ebba Nordrup att det kan vara bra att göra något symboliskt för att sätta punkt och på så sätt komma vidare. Det kan vara något så enkelt som att måla om eller fräscha upp, konstaterar hon. Det är också viktigt att tänka på att alla kan bidra till att ge positiv energi på arbetsplatsen. Leenden smittar också. Le mot dem du möter och du får ett leende tillbaka, säger Ebba Nordrup. Hon poängterar också vikten av att ge varandra komplimanger. Det är något som vi är jättedåliga på. Men komplimanger innehåller en oerhörd kraft och ger massor med positiv energi. Och tänk på att det är de oväntade komplimangerna man kommer ihåg mest. text och foto: victoria rydergård