Vi går i borgen för kunskap och utveckling

Transkript

1 Vi går i borgen för kunskap och utveckling

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Rudbecksskolan 2 2. Förutsättningar 3 3. Resultat Resultat av arbete med lärande och undervisning Överenskommelse ang utveckling av program Resultat av arbetet med normer och värden Resultat av arbetet med elevernas inflytande, delaktighet och ansvar Överenskommelse ang lokalförändringar utifrån pedagogiska hänsyn Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förbättringsområden 15 1

3 1. Grundfakta om Rudbecksskolan Rudbecksskolan har en 150-årig tradition av gymnasieutbildning i Örebro. Från starten 1857 och under många år framåt var teknik skolans huvudtema. Gymnasieutbildningen på Rudbecksskolan har dock de senaste åren förändrats kraftigt vad gäller programutbudet. Nya program har startats och avvecklats. Det uppdrag Rudbecksskolan nu har fått av gymnasienämnden är att bedriva och utveckla två nationella program: Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Naturvetenskapsprogrammet, NV. På skolan finns även ett specialutformat program: Idrott NV. Efter beslut i gymnasienämnden har Mediaprogrammet, Temaprogrammet, Spasp flyttats till andra gymnasieskolor i Örebro. Våren 2007 lämnade den sista årskullen ur Teknikprogrammet Rudbecksskolan. I och med detta är förändringen av skolans programutbud genomförd. Rudbecksskolan har idag ca 940 elever, 520 kvinnor (55%), 420 män (45%). Rudbecksskolans verksamhetsidé (antagen 2005) Den attraktiva arbetsplatsen Rudbecksskolan kännetecknas av ett klimat där samtliga, elever och personal, känner trygghet och en grundläggande tilltro till sig själva. På skolan råder ett positivt inlärningsklimat där varje elev uppmärksammas och respekteras. Vi visar omtanke om varandra, vi vårdar vår skola och visar respekt för vår gemensamma miljö. Som elev på skolan påverkar du undervisningen och känner delaktighet och ansvar för de beslut som fattas. Ett rikt föreningsliv stärker kamratanda och skapar känsla av samhörighet. Hälsa och jämställdhet sätts i fokus. Förändra med kunskap Under gymnasietiden på Rudbecksskolan får du hållbara, aktuella och verklighetsnära kunskaper. Genom ämnesstudier och fördjupningar, ämnessamverkan och tematiska studier skapas helhet och sammanhang. Engagemang och lust att lära präglar skolarbetet. Vill du påverka eller förändra behöver du kunskaper: Kunskaper om dig själv, samhället och kulturen, naturen och tekniken. Initiativ och utveckling På Rudbecksskolan finns ett stort utbud av inriktningar och kurser. Vår målsättning är att du är aktiv i din studiesituation och kan värdera, prioritera och välja din utbildningsprofil ett entreprenörstänkande som förberedelse inför vidare studier och arbetsliv. Delaktighet, företagsamhet och personlig utveckling ställer vi i centrum. I Örebro i världen Vi arbetar för tolerans och vidsynthet och för att vidga perspektivet mot en föränderlig värld. Utbyte med skolor i andra länder och möjlighet att välja undervisning i engelskspråkliga klasser ger Rudbecksskolan en internationell profil. Rudbecksskolan samverkar med lokalt näringsliv, idrottsrörelsen, Örebro universitet, Universitetssjukhuset och kommunen. Gymnasiestudier vid Rudbecksskolan ger dig inspiration och är en språngbräda till fortsatta studier vid högskola och universitet. 2

4 2. Förutsättningar Överenskommelse För åren upprättades 2005 en överenskommelse mellan gymnasienämnden och Rudbecksskolan. Syftet var att politik och verksamhet utifrån de problemställningar som skolan själv formulerade, skulle enas om en gemensam inriktning på arbetet. Varje gymnasieskola i Örebro Kommun upprättade sin egen överenskommelse. Överenskommelsen skulle gälla över längre tidsperiod. Arbetet skulle följas upp i en dialog skola politik, och ingå som ett led i arbetet med kvalitetsredovisning. Överenskommelsen för Rudbecksskolan innehåller två huvudmoment: utveckling av NV- och SP-programmen samt lokalförändringar utifrån pedagogiska hänsyn. Överenskommelsen har gällt till och med våren Ledning September 2006 fick Rudbecksskolan en ny gymnasieenhetschef. I samband med detta formulerades från förvaltningschefen ett särskilt uppdrag till gymnasieenhetschefen för Rudbecksskolan: - Ansvara för ett fortsatt utvecklingsarbete av utbildningar inom det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga området. I den fortsatta processen ska särskild uppmärksamhet riktas mot omvärldsfaktorer, samverkan med externa intressenter och intern samordning med övriga gymnasieskolor inom kommunen. - Ansvara för en fortsatt utveckling av Rudbecksskolan som en lärande organisation. Där struktur kring ledning av skolan och dess organisation kring eleven särskilt ska beaktas. Lokaler Verksamheten bedrivs i lokaler på Kungsgatan och Eyrahallen. Skollokalerna är i grunden utformade för teknisk utbildning. Därför har Rudbecksskolan under några år arbetat med att planera och projektera för en nödvändig ombyggnad av skolan. Ekonomi Resultat 2006 belopp i tkr Intäkter Kostnader Personal Lokaler Läromedel Summa Nettokostnad Bokslut 2006 visar på ett underskott på ca 1,2 mkr. Nedläggning och flytt av program till andra skolenheter ger inte möjligheter till kostnadseffektivitet under pågående avveckling. Dessutom uppstår en överkapacitet av lokalyta, samtidigt som de lokalerna är anpassade för en verksamhet som inte finns kvar på skolan. 3

5 Personal Antal tv-anställda: 101 varav 48 kvinnor (48%), 53 män (52%) Lärare 65,86 tjänst, varav andel behöriga 100% Skolledning 6,0 tjänst Kansli, administration 4,9 tjänst Skolbibliotek 2,0 tjänst Vaktmästeri 2,9 tjänst Elevhälsoteam 4,5 tjänst Lärare Antal heltidstjänster, lärare = 68,3 (2005: 89,82 tjänster) Lärartäthet: 7,3 lärare/100 elever (2005:7,6) Det är den lägsta lärartätheten inom gymnasieförvaltningen. Elever (värden för 2006 inom parentes) Program Totalt elever flickor pojkar Naturvetenskapsprogrammet 298 (307) 147 (156) 151 (151) Samhällsvetenskapsprogrammet 492 (480) 321 (276) 171 (204) Teknikprogrammet 25 (64) 4 (12) 21 (52) Medieprogrammet 0 (53) 0 (23) 0 (30) Specialutformat program 92 (243) 34 (132) 58 (111) Individuellt program 30 (35) 13 (15) 17 (20) Teknikprogrammet: Endast åk 3 lå Mediaprogrammet: 0 elever (Mediaprogrammet flyttat till Virginska skolan) Specialutformat program: IdrottNV 84 elever (87), Individ 8 elever (13), Temaprogrammet 0 elever (143) (Temaprogrammet flyttat till Wadköping Utbildningscenter). Individuellt program: Introduktionskurs för invandrare 23 elever (21), Integrerat individuellt 7 elever (14). Totalt elevantal på skolan: 938 elever (1 182) varav 520 flickor och 418 pojkar Andel elever med utländsk bakgrund 2005: 24% Antal elever som deltar i modersmålsundervisning: 156 (17%) Antal elever som deltar i Svenska som andra språk, SVAS: 61 (7%) 4

6 3. Resultat 3.1 Resultat av arbete med lärande och undervisning Betyg (värden för 2006 inom parentes) Slutbetyg Av de 295 avgångselever (425) som våren 2007 avslutade sitt tredje eller fjärde år på skolan fick 260 elever, 88%, slutbetyg, (376 elever, 88%). Snittet i Örebro kommun är 87%. Slutbetyg fördelat per kön och program: Antal avgångselever Varav med slutbetyg K M Tot K M Tot K M Tot Naturvetenskapsprogrammet % 92% 94% Samhällsvetenskapsprogrammet % 78% 85% Teknikprogrammet % 76% 73% SMNV-Idrott % 100% 100% Individuellt program % 100% 100% Totalt % 85% 88% Grundläggande behörighet för universitet och högskolor Av de 260 avgångselever som våren 2007 fick slutbetyg hade 244 elever, 94%, grundläggande behörighet för universitet och högskolor, (344, 91%). Snittet i Örebro kommun är 89%. Slutbetyg och grundläggande behörighet för universitet och högskolor fördelat per kön och program: Antal med slutbetyg Varav med grundläggande behörighet för högskolestudier K M Tot K M Tot K M Tot Naturvetenskapsprogrammet % 94% 95% Samhällsvetenskapsprogrammet % 94% 93% Teknikprogrammet % 88% 84% SMNV-Idrott % 100% 100% Individuellt program % 100% 100% Totalt % 94% 94% Faktisk övergång till universitet och högskola inom 1 år Av 302 avgångselever våren 2005 gick 26% vidare högre studier inom 1 år. Övergångsindex (jfr med riket som helhet): 0,92 (Örebro kommun: 0,7) Analys och bedömning Betygsresultaten har förbättrats något för 2007 jämfört med 2006 och Betygresultaten ligger på samma nivå som snittet i Örebro kommun, jämfört per program. Eftersom betygsresultaten för Örebro kommun ligger under snittet för jämförbara kommuner, kan det vara så att betygsresultaten även på Rudbecksskolan ligger under en förväntad nivå. Huruvida denna skillnad är större eller mindre än förväntat måste analyseras över tid, med tanke på den förändring av programstruktur som pågår på Rudbecksskolan. 5

7 Åtgärder för förbättring Utvecklingsarbete kring betyg och bedömning pågår i Örebro kommun. Ett syfte är att säkerställa att en likvärdig bedömning och betygssättning sker på varje skola. Rudbecksskolan deltar i detta arbete. Lokalt på skolan har en arbetsgrupp bildats som bl a arbetar med fortbildningsinsatser och former för uppföljning av resultat Arbete med överenskommelse kring Programutveckling Utveckling av Naturvetenskapsprogrammet och Idrottsprogrammet Målbeskrivning På Rudbecksskolan vill vi skapa ett brett naturvetenskapsprogram, som förutom de nationella inriktningarna innehåller inriktningar mot samhällsbyggande och biovetenskap. Idrottsprogrammet, som är ett specialutformat NV-program, ska ge eleverna möjlighet att öka förutsättningarna för att kombinera naturvetenskapliga studier med sin idrottssatsning. Vi avser att föra in ämnesövergripande arbetssätt med tvärvetenskapliga synsätt. Beskrivning av nuläget På Rudbecksskolan läser eleverna naturvetenskap på två program, NV och NV-idrott. Vi erbjuder det nationella Naturvetenskapsprogrammet samt från och med läsåret 03/04 det specialutformade Idrottsprogrammet inriktning NV. På det nationella programmet väljer en del elever att läsa kurserna på engelska s.k. SPRINT (språk och innehållsintegrerad inlärning och undervisning). Inriktningen Naturvetenskap har flest elever. Antalet elever som väljer inriktningen Matematik - datavetenskap har successivt minskat. Orsaken till detta kan t.ex. vara nedgången inom datasektorn, nyetablerade friskolor, Tullängsskolans inriktningar inom denna sektor samt konkurrensen med våra egna nya inriktningar. Färre elever har valt inriktningen Miljövetenskap, troligtvis till förmån för den nya inriktningen Biovetenskap. I augusti startade även inriktningen Samhällsbyggande. Inriktningen är en utveckling av den inriktning som finns på Rudbecksskolans teknikprogrammet. Utöver den kurs i moderna språk, som alla elever läser i årskurs 1, fortsätter som tidigare ca hälften av eleverna med ytterligare en språkkurs i årskurs 2. Det är naturligtvis mycket glädjande. Åtgärder/Resultat De två nya inriktningarna som utvecklats på NV-programmet, Biovetenskap och Samhällsbyggande startade hösten Inriktningen Biovetenskap är en inriktning där ny teknik och nya frågeställningar inom detta så aktuella område lyfts fram. De elever, som valt denna inriktning läser i åk 2 en kurs i bioteknik. I år har samarbetet med Örebro universitet startat, och eleverna i åk 3 kommer då att med stöd av sina lärare gå på föreläsningar och laborationer på universitetet. De kommer att få 3 universitetspoäng samtidigt med 100 gymnasiepoäng. De elever som valt inriktningen Samhällsbyggande, ett specialinriktat 6

8 tekniskt val, läser i år kursen Hållbart samhälle och fortsätter nästa år med kurser med samma inriktning. Här samarbetar vi med programområdet Samhällsbyggnad men också inom skolan, med samhällsvetenskapsprogrammets inriktning Samhällsbyggande. Idrottsprogrammet fortsätter att rekrytera elever i god omfattning. Under året har vi tillämpat en modell som ger eleverna möjlighet att få samma behörighet till fortsatta studier som det nationella NV-programmet ger. Programmet innehåller numera tre valmöjligheter i åk 2 och årskurs 3. Två av alternativen innehåller fortsättningskurser i naturvetenskap och matematik. Det tredje alternativet innebär i stället fler idrottskurser. Arbetet med att öka kontakterna med idrottsrörelsen och idrottsklubbarna har intensifierats. Med varje inblandad klubb skrivs ett samarbetsavtal. Detta för att bl.a. säkerställa likvärdig bedömning. Informationsträffar med tränarna sker regelbundet. Programmet har numera ett tväridrottsligt intag med 25 olika idrottsgrenar. Ett samarbete med medicinteknisk sektor på Universitetssjukhuset påbörjade våren Intresserade elever erbjöds studiebesök på avdelningar där modern teknik används. Läsåret skriver några av dessa elever sitt projektarbete inom något av de specialområden som intresserade dem mest. De har förutom en handledare från skolan även handledning av sjukhusfysiker. På Rudbecksskolan inför vi successivt nya arbetsmetoder i undervisningen. T.ex. arbetar eleverna ämnesövergripande i årskurs 2 i ett miniprojekt som en förberedelse för projektarbetet i årskurs 3. Även i årskurs 1 arbetar eleverna ämnesövergripande i åtminstone ett projekt. Analys och bedömning / åtgärder för förbättring Utvecklingsarbetet har gett oss nya erfarenheter och lärdomar. Exempelvis har samarbetet med universitetet öppnat upp för våra elever att under gymnasietiden få universitetspoäng samtidigt med gymnasiepoäng. Lärarna har också fått insikt och kunskap om ny vetenskap. Kontakter med övriga samarbetspartner har gett vidgat perspektiv mot omvärlden. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vårt utvecklingsarbete under året återspeglar den kreativitet och utvecklingsbenägenhet som, trots bristfälliga lokaler, finns på skolan inom områdena naturvetenskap, matematik och idrott. Exempel på utvecklingsområden: Informationsarbetet mot grundskolan utvecklas Organisationen med programarbetslag, NV SPRINT, NV, NV Idrott utvecklas ytterligare Nya moderna lokaler specialutrustas för naturvetenskap Samarbetet med Universitetssjukhuset och Örebro Universitet fortsätter och utvecklas Utbytet med idrottsrörelsen förstärks Arbetsmetoder och tvärvetenskapligt synsätt utvecklas Idrottsprogrammet utvecklas bl a genom att kurser i moderna språk ska kunna erbjudas 7

9 Utveckling av Samhällsvetenskapsprogrammet Övergripande mål att starta en lokal inriktning Samhällsbyggande på SP-programmet att starta en lokal inriktning med internationell profil Mål för inriktningen samhällsbyggande Att elever ska få en historisk- kulturhistorisk infallsvinkel genom tiderna Att inriktningens karaktär ska vara samhällsvetenskaplig med fokus på människan och samhället Att elever kommer att bedriva tematiska studier Att kurserna på inriktningen ska innehålla en hel del praktiska moment Delmål samhällsbyggande ge elever kunskaper om vår kulturhistoria ge elever en ökad förståelse för vårt komplexa samhälle tydliggöra förståelsen för sambandet mellan dagens och framtidens samhälle att elever ska förstå att det vi skapar är ett resultat av vad vi vill det ska vara Beskrivning av nuläget Vårt uppdrag från nämnd var att vidareutveckla naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen. Under hösten 2004 påbörjades arbetet med att utveckla SP. Inriktningen samhällsbyggande och teknisk design fanns redan då inom teknikprogrammet. Inom båda programmen väcktes intresset att göra det möjligt för elever att få del av kurser som passar in på en inriktning mot samhällsbyggande. Arkitektur, Design, Expo och Teknik, människan och samhälle, är exempel på kurser som lägger en bra grund till att utforma en inriktning mot samhällsbyggande ur en historisk/kulturhistorisk synvinkel. Med tillägg av kurserna Arkeologi och Staden och framtiden blev detta slutligen en lokal inriktning. Praktiska moment i undervisningen och samarbete över programgränserna blev också positiva konsekvenser vid införandet av inriktningen samhällsbyggande. En projektgrupp med en samordnare tillsattes och utvecklingsarbetet tog sin början. Utgångspunkten var att samma behörighet till högskola/universitet skulle gälla som för övriga elever som går de nationella inriktningarna. Under vt-06 fortsatte utvecklingsarbetet med Samhällsbyggande. De lärare som ingått i projektgruppen tjänstefördelades inom inriktningen. En lärare i Bild, Design och Expo anställdes. Förslag arbetades också fram för att kunna erbjuda elever en internationell inriktning. Resultat I början av ht-06 beslutades att utvecklingsarbetet med den planerade inriktningen Internationell profil skulle läggas ned. Utbudet bedömdes bli för stort och kostnaderna för höga. Skolan får istället hitta andra möjligheter att fokusera på internationella frågor. Inom programmet blev det fyra inriktningar; SPRINT, samhällsvetenskap, samhällsbyggande och ekonomi - Ung företagsamhet och Företagargymnasiet. 8

10 Höstterminen 2006 sökte 18 elever till inriktningen Samhällsbyggande på Samhällsvetenskapliga Programmet. Med utgångspunkt från 1800-talets mitt har eleverna i Design arbetat med klädedräkten från den tiden och framåt och haft utställning av sina alster (hattar) på museet. Eleverna har också under hösten börjat med kurserna Arkeologi och Staden och framtiden. I arkeologi förbereder man sig med hjälp av teoretiska studier inför utgrävningen i början av åk 3. Till kursen arkeologi har också Länsmuseet tagit fram en utgrävningsplats där ett 1850-talstorp har legat. Under vt 07 ska de tre kurserna ha ett projekt tillsammans. Temat i projektet är under diskussion mellan lärare och elever. Slutligen kan sägas att utvecklingsarbetet under påverkades av Gy-07 som skulle träda i kraft ht 07. Vi blev då tvungna att anpassa vår inriktning Samhällsbyggande till det nya systemet i Gy-07 parallellt med arbetet inför intaget ht 06. Efter regeringsskiftet var vi sen tillbaka till vårt ursprungliga utvecklingsarbete. Åtgärder och förbättringar Rudbecksskolan behöver utveckla formerna för arbetet med internationella frågor. Ett sätt är att undersöka förutsättningarna för att starta ett IB-program (International Baccalaureate) på Rudbecksskolan. Vidare har ett arbete återupptagits med resor och elevutbyte, bl a med Frankrike och Spanien. Timplanen måste göras om något inför ht 07. Utlägget av timmar över årskurserna behöver ses över när det gäller kurserna Arkeologi, Design och Staden och framtiden över för att samarbetet mellan kurserna ska fungera bättre och för att eleverna ska få ett tydligt sammanhang. I kursen Staden och framtiden har det varit vissa svårigheter att hitta ett bra läromedel som underlag men eftersom inslag från kursen finns med i Geografi A har detta utnyttjats tillsammans med annat material som läraren tagit fram. Vi har också under haft kontakt med Örebro Kommuns Programområde Samhällsbyggnad och presenterat vår nya inriktning. Vissa möjligheter till samarbete kunde vi konstatera. För att kunna bedöma hur mycket tid som ska avsättas till de tematiska projekten, måste en noggrann planering ske inför varje termin. Den ska också tydligt visa vilka olika moment som ingår i kurserna under respektive termin. Mål för de olika momenten måste också vara tydliga och målet för projektet som helhet ska genomsyra de olika momenten. Tanken är att de tre första projekten ska utmynna i det sista stora projektet i åk 3. Samarbetet med Länsmuseet fortsätter och är av stort värde framför allt när det gäller arkeologikursen men även för övriga kurserna. Museets positiva inställning är betydelsefull för inriktningen. Diskussion ang. ytterligare lärarresurs när det gäller arkeologi kommer tas upp i samverkan med personal från länsmuseet. 9

11 3.2 Resultat av arbetet med normer och värden Resultat och bedömning grundar sig här på elevenkät 2005 och brukarundersökning 2006: Påstående 2005: Inst helt Inst delvis Inst t l del Inst ej alls På skolan uppmärksammas och 13% 65% 18% 4% respekteras eleverna Påstående 2005: Inst helt Inst delvis Inst t l del Inst ej alls Det är en trivsam och öppen atmosfär 15% 56% 26% 3% mellan eleverna på Rudbecksskolan Lärare bemöter mig på ett positivt sätt 39% 47% 10% 4% Mobbning eller annan kränkande 23% 43% 28% 6% behandling förekommer inte på vår skola Det är en positiv stämning och god 32% 49% 17% 2% sammanhållning på min skola Jag känner mig trygg på min skola 78% 19% 2% 1% Påstående 2005: Inst helt Inst delvis Inst t l del Inst ej alls Eleverna är nöjda med sitt/sina år på 36% 51% 8% 5% Rudbecksskolan Jag är nöjd med verksamheten på min 32% 45% 19% 4% skola Analys och bedömning Resultaten för normer och värden har förbättrats något 2006 jämfört med Här är det dock svårt att dra slutsatser eftersom frågorna inte är helt likvärdiga. Åtgärder för förbättring Upprättande och implementering av likabehandlingsplan Införande av en arbetslagsorganisation, där ett syfte är att skapa ett tätare samarbete lärareelev. Ett system för årlig uppföljning och utvärdering utformas. 10

12 3.3 Resultat av arbetet med elevernas inflytande, delaktighet och ansvar Elevernas uppfattning Resultat och bedömning grundar sig här på: - Brukarundersökning som genomfördes för alla elever i åk 2 under maj 2006, 29 frågor. - Enkätundersökning med urval av elever ur NV- resp SP-programmen som genomfördes under våren 2005, 10 frågor. Urvalet var en klass per årskurs och program. - Enkätundersökningen följdes upp våren 2006 med djupintervjuer av ett urval av elever i åk 3 som deltog i enkätundersökningen Urvalet var 20 elever: 10 män, 10 kvinnor, 10 från NV, 10 från SP. Båda enkäterna bestod av påståenden med fyra svarsalternativ: instämmer helt, instämmer delvis, instämmer till liten del, instämmer inte alls. Påståendena var inte exakt lika formulerade men med liknande innebörd. Jämförelser mellan resultaten från båda enkäterna är gjorda. Djupintervjuerna gjordes bl a för att undersöka hur eleverna tolkat påståenden i elevenkät 2005, och hur deras svar i sin tur ska kunna tolkas. Påstående 2005: Inst helt Inst delvis Inst t l del Inst ej alls Eleverna har bra möjligheter att 3% 38% 52% 7% påverka undervisningen Jag får vara med och påverka 7% 45% 38% 10% innehållet i undervisningen Elevernas synpunkter tas tillvara 13% 49% 32% 6% på ett bra sätt Påstående 2005: Inst helt Inst delvis Inst t l del Inst ej alls Engagemang och lust att lära 7% 52% 30% 11% präglar undervisningen Min lust att lära stimuleras i skolan 8% 43% 33% 16% Påstående 2005: Inst helt Inst delvis Inst t l del Inst ej alls Kunskap och utveckling sätts i fokus 20% 57% 21% 2% Undervisningen håller hög kvalitet 19% 55% 23% 4% Resultatet av djupintervjuerna visar att elevenkätens påståenden och svar är tolkningsbara och kan användas efter ytterligare analys. Jämförelser mellan de båda enkäterna visar på små avvikelser. 11

13 Ur elevenkäten 2005: - SP-elever visar högre grad av instämmande i påståenden än NV-elever. - Åk-1-elever visar högre grad av instämmande i påståenden än åk 2-3-elever - Kvinnor visar något högre grad av instämmande i påståenden än män. Ur brukarenkäten 2006: - NV-elever visar högre grad av instämmande i påståenden än SP-elever - Rudbecksskolan totalt visar på 20 påståenden lägre grad av instämmande än kommunsnitt för gymnasieskolor, på 6 påståenden samma grad av instämmande - NV-elever på Rudbecksskolan visar på 6 påståenden högre grad av instämmande än kommunsnitt för gymnasieskolor, på 10 påståenden lägre grad av instämmande, på 10 påståenden samma grad av instämmande Analys och bedömning Värdena för elevernas upplevelser av inflytande och engagemang i undervisningen är något högre 2006 jämfört med Här krävs dock en närmare analys över tid för att se vad detta beror på.. Det finns även skillnader i betygsresultat mellan studieförberedande och övriga program. Dock kan konstateras att det finns elever med behov av stödinsatser i alla program. Åtgärder för förbättring Under året har ett arbete påbörjats med syfte att skapa en arbetslagsorganisation på Rudbecksskolan. Syftet är att skapa en tätare organisation runt eleverna, möjliggöra pedagogisk utveckling och samarbete mellan lärare, skapa enhetlighet och likvärdighet i elevbemötande, möjliggöra att vardagsbeslut kan tas med ökad delaktighet från elever och personal. Organisationen träder ikraft till höstterminen-07. Eleverna har goda möjligheter till formellt inflytande på skolan. Det sker bl a genom klassråd, programråd och lokal styrelse med elevmajoritet. Detta förutsätter dock ett aktivt elevråd med en engagerad styrelse. Skolan måste fortsätta ställa resurser till elevrådets förfogande. 12

14 3.3.1 Arbete med överenskommelse kring lokalförändring utifrån pedagogiska hänsyn Nuläge Under året har projektering av nödvändig ombyggnad av Rudbecksskolan gjorts. En förstudie har gjorts med syfte att ta fram ett beslutsunderlag inför ett investeringsbeslut. Ännu har inga investeringsbeslut angående kring Rudbecksskolan fattats av Örebro kommun. Detta innebär att inga lokalförändringar har genomförts. Resultat Ett av de områden som skolan vill prioritera är elevutrymmen och arbetsmiljö. Det område i brukarenkäten där Rudbecksskolan fick sämst värden handlade om miljöarbete. På min skola finns ett aktivt och synligt 8% 25% 48% 19% miljöarbete (jfr övriga gymnasieskolor Örebro 17% 38% 33% 9%) För att förbättra arbetsmiljöarbetet har elevskyddsombud utsetts i alla klasser. Eleverna är representerade i skolans samverkansgrupp och ska delta i skyddsronder. Rutiner för ett systematiskt arbetsmiljöarbete har utformats. Analys och bedömning Skolans bedömning är att arbetsmiljön i sig är det främsta problemet för eleverna. Det saknas elevutrymmen under raster. Elevskåp är placerade på olämpliga ställen. Undervisningslokaler är inte fullt ut anpassade till den undervisning som nu ska bedrivas på skolan. Tanken nu är dels att samla undervisningslokaler för naturvetenskapliga ämnen till en del av skolan, dels att samla varje arbetslag (elever och lärare) till varsin del av skolan. Det vi vill uppnå är en bättre studiemiljö, både på lektioner och raster. Åtgärder för förbättring Ett fortsatt arbetsmiljöarbete bedrivs med delaktighet från elever och personal. Ett fortsatt arbete bedrivs med delaktighet från elever och personal för att få till stånd en ombyggnad av Rudbecksskolan. 13

15 4. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Måluppfyllelse på skolan som helhet är god. Arbetet med att förändra programstrukturen är nu avslutat. Det har genomförts på ett framgångsrikt sätt med bibehållen kvalitet i verksamheten. Omställningsarbetet har inneburit ansträngningar både för skolans ekonomi och för berörd personal. Framgångsrika verksamheter på skolan har bibehållits och får fortsatt många sökande. Här kan vi nämna SPRINT på NV- och SP-programmen, de olika ekonomiprofilerna med Ung Företagsamhet och Företagargymnasiet samt Idrottsprogrammet. Även de ny profilerna på NV (Biovetenskap, Samhällsbyggande) och SP (samhällsbyggande) har fått en lyckad start. Parallellt med detta har skolan arbetat med att fullfölja överenskommelser kring programutveckling, nya profiler har tillskapats. De första årskullarna med de nya inriktningarna togs in ht 05 och lämnar skolan vt 08. Resultatet av arbetet måste följas upp under de närmaste åren. Rudbecksskolan har ett aktivt elevråd, många elevföreningar och engagerade elever. Detta är en framgångsfaktor förutsatt att elever och elevråd får rätt uppbackning. Allt detta sammantaget innebär att skolan står på stabil grund, och om vi uppnår en ekonomi i balans finns en stor utvecklingspotential inför framtiden. För att skolan ska komma vidare kring lokalförändringar utifrån pedagogiska hänsyn krävs investeringsbeslut i Örebro kommun. Analys och bedömning av arbetet med överenskommelse mellan gymnasienämnd och Rudbecksskolan Under perioden har Rudbecksskolan bytt gymnasieenhetschef vid två tillfällen. Olika chefer har varit ansvariga för utformande, genomförande och avslutande av överenskommelsen. Under perioden har även andra frågor varit i fokus för skolan: förändrad programstruktur, omställningsarbete, ekonomi i balans. Överenskommelsen har varit långsiktig, arbetet är ej avslutat. En bedömning är dock att det har varit en framgångsfaktor för skolan att överenskommelsen har funnits. Det har varit en fördel att arbeta mot samma mål under en längre period. Det har varit en fördel att de olika gymnasieskolorna i Örebro har kunnat fokusera var och en på sina problemområden. Entreprenörskap och företagande i skolan Under 2006 kom ett nytt projekt för alla skolor i Örebro Län: Entreprenörskap och företagande i skolan. Detta är ett samarbete mellan kommuner och regionförbundet. För Rudbecksskolan blir detta ett arbete för hela skolan. Målet med handlingsplan för entreprenörskap i skolan på Rudbecksskolan är att ge ungdomarna en positivare attityd till entreprenörskap och företagande, att utveckla deras företagsamhet och kreativitet och att tydliggöra de positiva effekter som en entreprenöriell attityd kan ge och att visa på att egenföretagande som ett alternativ till anställning. 14

16 Cirka 850 elever kommer att involveras därav samliga elever i åk 1 som kommer att arbeta med ett projekt, Hållbart entreprenörskap, där syftet är flerdimensionellt t ex att ge en tydlig koppling mellan ekonomisk och ekologisk vinst. Flera av de planerade aktiviteterna kommer att stärka både det naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmens inriktningar som t ex bioteknik, samhällsbyggande och företagsgymnasiet. På Rudbecksskolan har alltid elevföreningar haft en stor betydelse för både sociala och kulturella aktiviteter. Dessa elevaktiviteter, där minst 100 elever är direkt involverade, kommer nu att bli mer uppmärksammade och lättare kunna utvecklas. Både elever och personal kommer således att involveras då ett klart engagemang finns. Samordnare för samtliga gymnasieskolor kring entreprenörskap arbetar också på Rudbecksskolan. 5. Förbättringsområden Åtgärder för förbättring - Fortsatt utveckling av NV-, SP- och Idrottsprogrammet utifrån Rudbecksskolan förändrade programstruktur. - Fortsatt utveckling av samarbete med externa intressenter - Införande och utveckling av arbetslagsorganisation - Fortsatt satsning på elevråd, elevföreningar och elevinflytande - Upprättande och implementering av likabehandlingsplan - Ett fortsatt arbete med delaktighet från elever och personal för att få till stånd en ombyggnad av Rudbecksskolan - Undersöka möjlighet att starta ett IB-program (International Baccalaureate) på Rudbecksskolan - Fortsatt satsning på entreprenörskap så att detta blir en del i verksamheten för hela skolan. - Satsning på estetisk verksamhet så att detta blir en del i verksamheten för hela skolan. - Satsning på hållbar utveckling så att detta blir en del i verksamheten för hela skolan. - Satsning på internationalisering så att detta blir en del i verksamheten för hela skolan. Beslut utifrån analys och bedömning - Ett system för årlig uppföljning och utvärdering utformas - Ett utvecklingsarbete kring det kommunövergripande projektet betyg och bedömning fortsätter på Rudbecksskolan. Ansvarig för Rudbecksskolans kvalitetsredovisning : Mats Kempinsky Gymnasieenhetschef Medförfattare Ingela Bergman Persson, Rektor Inger Lindberg, Rektor Gunilla Muhr, Rektor Göran Stenbeck, Rektor 15