Riskbild för Höga Kusten - Ådalen

Transkript

1 Riskbild för Höga Kusten - Ådalen Utkast

2 Innehållsförteckning Riskbild för Höga Kusten - Ådalen... 1 Kommunfakta... 3 Statistik från olyckor i Länet och Nationellt... 5 Lokal olycksstatistik från olyckor som föranleder räddningsinsats... 7 När? (tidpunkt och datum)... 1 Annat uppdrag (olyckstyp saknas) Var (plats och olycksmiljö) Vad? Omkomna och skadade Stora riskkällor Farliga verksamheter enligt 2 kap 4 LSO Almer Oil & Chemical Storage AB Kramfors Sollefteå flygplats AB Hällbydammen Storfinnforsens kraftstation Moforsen kraftstation Långbjörn kraftstation Andra stora olyckor Skyddsobjekt... 2 Bilaga Riskbild brand i byggnad Bilaga Riskbild trafikolycka Bilaga Riskbild Brand ej i byggnad

3 Kommunfakta Denna riskbild omfattar Härnösands kommun, Kramfors kommun och Sollefteå Kommun. Detta kapitel innehåller övergripande fakta om kommunerna. Figur 1: Riskbildens geografiska omfråde Åldersfördelningen avviker från riksgenomsnittet på så sätt att Höga Kusten - Ådalen har förhållandevis många äldre. Härnösand har en landareal på 164,69 km² och 258 personer var folkbokförda Detta medför en befolkningstäthet på 24 personer per kvadratkilometer. Huvuddelen av befolkningen bor i centralorten Härnösand. Kommunen har en attraktiv kust där delar av kustområdet består av fritidsbebyggelse. E4:an är en viktig del av infrastrukturen i Härnösand. E4:an går längs med kusten genom hela kommunen. Järnvägsnätet är under ombyggnation och förväntas bidra med ökad tillgänglighet. Kramfors har en landareal på 173,43 km² och personer var folkbokförda Detta medför en befolkningstäthet på 12 personer per kvadratkilometer. Kommunen har ingen stor, naturlig centralort utan består av 17 mindre tätorter där Kramfors centralort är störst med ca 7 invånare. Infrastrukturen är väl utbyggd med E4:an som en pulsåder längs kusten. Kommunen har en attraktiv kust där en stor del av kustområdet består av fritidsbebyggelse som lockar många turister på sommaren och befolkningen kring Nordingrå uppskattas öka med XXX personer. Höga Kusten utsågs år 2 till Världsarv av UNESCO på grund av områdets speciella landhöjningsgeologi. 3

4 Sollefteå har en landareal på 5433,68 km² och 2849 personer var folkbokförda Detta medför en befolkningstäthet på 4 personer per kvadratkilometer. Sollefteå tätort har ca 9 invånare. Landskapet är till största del skogsklätt och kuperat. Landskapet karakteriseras av Ångermanälven och bifloderna Faxälven och Fjällsjöälven, som banar sin väg genom kommunen. Karaktäristiskt för Sollefteå är de branta sandsluttningar (nipor) som en gång bildades av isälvarnas framfart när inlandsisen smälte. Befolkningsutveckling Antal folkbokförda Härnösand Kramfors Sollefteå Figur 2: Befolkningsutveckling Härnösand, Kramfors, Sollefteå. 4

5 Statistik från olyckor i Länet och Nationellt Nedanstående statistik är hämtad från landstinget. Statistiken gäller alla olyckor och inte bara olyckor som leder till räddningsinsats. I denna statistik är fallolyckorna den vanligaste orsaken till dödsolyckor enligt diagrammet nedan. Fallet i sig dör vanligtvis inte personen av, utan det är komplikationerna så som höftledsfraktur mm. som personerna inte klarar. Vanligtvis är de dem äldre som inte klarar av alla de komplikationer som fallet kan ge. Figur 3: Fördelning av avlidna till följd av olyckor i Sverige (SCB). Fördelningen ser i stort sett lika ut varje år (ovanstående diagram är från 23). Huvudansvaret för att hantera fallolyckor ligger på omsorgsförvaltningarna i kommunerna. Medelålders män med missbruksproblem är överrepresenterade vid bränder med dödlig utgång. Kramfors och Sollefteå är överrepresenterade i antal olyckor/skador per tusen invånare i jämförelse med länet. Orsaken till detta kan vara att åldersstrukturen också är äldre befolkning. Olycksfall/skador/1 inv Andel 65 år och äldre i Västernorrland Antal/1 inv. 25, 2, 15, 1, 5,, Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Länet Procent 5, 4, 3, 2, 1,, Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Länet Figur 5: Jämförelse av antal olycksfall/skador/1 invånare Figur 4 : Jämförelse av antal olycksfall/skador/1 invånare

6 Antalet olycksfall i länet är minskande. Det är positivt, och detta kan bero på att befolkningen i länet blir färre och färre. Olycksfall i olika åldersgrupper Antal Kvinnor Män w Åldersgrupp Figur 6: Olycksfall i olika åldersgrupper Andel vårdkontakter på grund av olycksfall/skador bland kvinnor w år 67% Andel vårdkontakter på grund av olycksfall/skador bland män w år 38% -6 år 6% år 19% 7-15 år 12% år 4% 7-15 år 6% -6 år 4% år 35% år 9% Figur 8: Vårdkontakter bland kvinnor Figur 7: Vårdkontakter bland män Andelen vårdkontakter är större hos kvinnorna än männen i vårat län. Skademekanism män och kvinnor Exponering för icke levande mekaniska krafter 6% Transportolycka 12% Typ av skada män och kvinnor Distorsion Brännskada 2% 1% Luxation 1% Annan specificerad eller ospecificerad skada 24% Fallolyckor 71% Övrigt 9% Exponering för levande mekaniska krafter 2% Fraktur 49% Sårskada 3% Kontusion 6% Hjärnskakning 14% Figur 9: Skademekanism i västernorrland Figur 1: Typ av skada västernorrlan 6

7 Lokal olycksstatistik från olyckor som föranleder räddningsinsats. Statistiken kring olyckorna är hämtade från Räddningsverkets insatsdatabas IDA eller vår egen databas Core om inget annat anges. Tabellen nedan visar att Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen totalt sett har lika många räddningsinsatser per 1 invånare som övriga riket. Skillnaden är att vi har 5 % fler brand i byggnad än snittet i Sverige. Den stora skillnaden åt andra hållet är att vi har förre automatlarm per 1 invånare än snittet i Sverige. Översikt Höga Kusten - Ådalen Snitt Antal per 1 invånare HKÅ Riket Antal per 1 inv riket Skillnad i % HKÅ/Riket Olyckstyp Totalt 4-6 Totalt i riket 26 Brand i byggnad , ,5 53% Brand ej i byggnad ,3 18, ,2 % Trafikolycka , , 7% Utsläpp av farligt ämne ,3 4, ,4 86% Drunkning/-tillbud ,7,6 364,4 5% Stormskada ,3 31,3-12% Nödställd person , ,1-6% Nödställt djur ,4 68,7 11% Översvämning av vattendrag ,3,2 578,6-69% Annan vattenskada ,7 1,2 29 2,3-48% Automatlarm ej brand/gas ,7 24, ,3-32% Förmodad brand ,7 9, ,3 52% Falsklarm brand ,3,2 545,6-67% Förmodad räddning ,7 1,2 778,9 4% Falsklarm räddning ,2 122,1 49% Annan kommunal rtj ,7 3, ,9-14% Totaler ,3 98, ,5 % Figur 11: Övergripande jämförelse mellan Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalens räddningsinsatser och snittet i riket. Tabellen nedan visar fördelningen av olyckstyperna som räddningstjänsten har som åker på. Den största kategorin av olyckstyper är olyckstyp saknas. Hela 24 % av räddningstjänstens uppdrag ligger i denna kategori. Bakom denna indelningsgrupp ligger andra uppdrag än kommunal räddningstjänst, dvs IVPA, statlig räddningstjänst, sjukvårdslarm, bärhjälp mm. 7

8 Fördelning olyckstyp Olyckstyp saknas 5,2% 2,7% 7,1% 1,7% 24,2% Automatlarm ej brand/gas Brand ej i byggnad Brand i byggnad Trafikolycka 14,1% 14,5% 18,9% Förmodad brand Utsläpp av farligt ämne Övrigt Figur 12: Fördelning mellan olika olyckstyper, HKÅ Tabellerna nedan beskriver hur fördelningen mellan insatstid och antal larm ser ut. Diagrammen visar kommunens alla styrkor och inte bara styrkan i centralorterna Härnösand, Kramfors och Sollefteå. I förbundet går det helt klart mest tid går åt till insatser brand ej i byggnad. Det skiljer sig dock åt i kommunerna. Härnösand har mycket tid på andra uppdrag än olyckor, samt att de lägger mycket tid på brand i byggnad. Kramfors och Sollefteå lägger mycket tid på Skogsbrand och hyggesbränder. 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Olyckstyp saknas Brand i byggnad Olyckstyp HKÅ Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/-tillbud Stormskada Nödställd person Nödställt djur Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Automatlarm ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning Figur 13: Fördelning olyckor per olyckstyp HKÅ 23-26, totalt 2746 insatser. Annan kommunal räddningst... 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Olyckstyp saknas Brand i byggnad Insatstid HKÅ Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/-tillbud Stormskada Nödställd person Nödställt djur Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Automatlarm ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning Annan kommunal räddningst... Figur 14: Fördelning av insatstid HKÅ 23-26, totalt 2746 insatser 8

9 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Insatstid Härnösand Drunkning/-tillbud Stormskada Nödställd person Nödställt djur Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Automatlarm ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning Annan kommunal räddningstjänst Figur 15: Insatstid Härnösand totalt 888 insatser, 5954 timmar 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Insatstid Kramfors Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/-tillbud Stormskada Nödställd person Nödställt djur Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Automatlarm ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning Annan kommunal räddningst... Figur 16: Insatstid Kramfors totalt 848 insatser, timmar 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Brand i byggnad Brand ej i byggnad Insatstid Sollefteå Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/-tillbud Stormskada Nödställd person Nödställt djur Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Automatlarm ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning Annan kommunal räddningstj... Figur 17: Insatstid Sollefteå 23-26, totalt 11 insatser, 694 timmar Mellan åren låg räddningsinsatserna i Höga Kusten Ådalen väldigt högt när det gäller insatser per tusen invånare. De senaste åren finns med i tabellen först i detta kapitel. I dem siffrorna är antalet insatser per invånare i nivå med riket för perioden Instaser per tusen invånare Antal År Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Örnsköldsvik Östersund --Riket-- Figur 18: Trendbeskrivning av antalet räddningsinsatser

10 När? (tidpunkt och datum) Enligt tabellerna nedan sker räddningsinsatserna till största delen från mitt på dagen till sent på kvällarna. Från midnatt till 7-8 på morgonen är det förhållandevis lugnt, både med avseende på antal räddningsinsatser och på fördelningen av insatstid. Antalet räddningsinsatserna är väldigt jämt fördelat mellan veckodagarna, dock är det en viss spridning av insatstiden mellan de olika veckodagarna. Bakomliggande orsaker till denna spridning är ej utredd. Liknande spridning visar sig också på insatstiden per månad. Larmfördelning över dygnet HKÅ % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 19: Larmens fördelning över dygnet, HKÅ 23-26, totalt 2746 insatser. 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Insatstid HKÅ % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Larmens fördelning över dygnet Härnösand Figur 2: Fördelning insatstid per timme, HKÅ, Figur 21: Larmens fördelning över dygnet, Härnösand, totalt 888 insatser Figur 2 för insatstid är missvisande då en insatsrapport i Kramfors blivigt felaktigt dokumenterad i rapporteringssystemet. 1

11 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % - 1 Larmens fördelning över dygnet Kramfors 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Larmens fördelning över dygnet Sollefteå Figur 22: Larmens fördelning över dygnet Kramfors, Figur 23: Larmens fördelning över dygnet, Sollefteå Ingen större skillnad mellan larmens fördelning i de tre olika kommunerna. Fördelningen av larmen veckovis är mycket stabil. Insatstiden veckovis varierar mer där fredagar är den dagen i veckan som har flest larm. Skillnaden mellan onsdag och fredag är 8 procent mer insatstid på fredagar. Statistiken av antalet insatser per månader visar att antalet insatser är en hel del fler under sommarmånaderna. Insatstiden per månad har också sin topp under sommaren, däremot varierar det mer mellan månaderna. Andel olyckor per veckodag Insatstid per veckodag HKÅ % 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 24: Fördelning av antal larm och veckodag HKÅ, Figur 25: Fördelning av insatstid per veckodag HKÅ Antal larm per månad % 1% 8% 6% 4% 2% Insatstid per månad HKÅ % 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December % Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 26: Fördelning av antal larm månadsvis HKÅ Figur 27: Insatstid per månad, HKÅ Vid en studie av statistiken på våra storhelger så är det valborgsmässoafton, första maj och Lucia som tydligt sticker ut som storhelger för räddningstjänsten. Dessa helgdagar har mellan 5 och 6,5 insatser per dag, medelvärdet av räddningsinsatser per dag är nästan 3 11

12 stycken under den analyserade perioden. Det är många av våra storhelger som ligger långt under snittet. Annat uppdrag (olyckstyp saknas) Spridningen i tid är förhållandevis stor för uppdrag som inte är räddningstjänst. Här är det svårt att se tydliga mönster. En förklaring kan vara att underlaget för annat uppdrag (olyckstyp saknas) endast sträcker sig över två år. En tydlig trend är dock att de uppdragen är vanligast på sommarmånaderna maj till augusti. En liten övervikt är det på kvällar och på helger. Denna övervikt kan bero på att Härnösand som har många annat uppdrag, åker på inbrottslarm till kommunens fastigheter på kvällar och helger. Under sommarmånaderna har räddningsstyrkan samma uppdragen som under kvällar och helger det övriga året. Annat uppdrag per timme HKÅ Antal uppdrag per månad 25-26, HKÅ Antal uppdrag Klockslag på dygnet Figur 28: Annat uppdrag för delning per timme, HKÅ Antal uppdrag Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 29: Antal uppdrag per månad 25-26, HKÅ Antal uppdrag per veckodag Antal uppdrag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 3: Antal uppdrag per veckodag, 25-26, HKÅ Var (plats och olycksmiljö) De senaste åren har larmfrekvensen generellt minskat något på heltidsstationerna och antalet uppdrag på deltidsstationerna har ökat. Sollefteå tätort är det område som larmfrekvensen har svängt som mest hade de ca 15 insatser och 22 hade de ca 3 insatser, för att nu gått tillbaka till ca 2 de senaste åren. 12

13 Antal larm per heltidsstation 45 4 Antal Härnösand Kramfors Sollefteå Figur 31: Larm per heltidsstation , olyckstyp saknas inräknat Antal larm per deltidsstation 12 1 Antal Nyland Ullånger Nordingrå Näsåker Junsele Ramsele Figur 32: Larm per deltidsstation , olyckstyp saknas inräknat 13

14 Annat uppdrag, insatsområde Antal insatser Y3 Y4 Y45 Y47 Y5 Y53 Y54 Y Figur 33: Antal annat uppdrag per insatsområde När det gäller olyckstyp saknas eller annat uppdrag så toppas listan av Härnösand med drygt 75 uppdrag per år, tätt följt av Junsele på ungefär 6 uppdrag. Ramsele ligger i mitten med snitt drygt 4 uppdrag. Därefter avtar det med Kramfors, Sollefteå och Nyland med färre än 1 uppdrag det senaste året. Av Junseles totalt 8 larm var drygt 6 av dessa IVPA larm. Hälften av Ramseles larm och en tredjedel av Nordingrås larm var också IVPA. För Härnösands räkning utgör annat uppdrag drygt 2 % av de totala insatserna. Figuren nedan visar vart i räddningstjänstförbundet räddningstjänsteuppdragen har ägt rum. För att se respektive olyckstyp tittar du på bilaga 1, 2 eller 3. 14

15 Figur 34: Räddningsinsatser 26, 676 stycken på kartan Vad? Omkomna och skadade Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen har ungefär 6,5 döda per år i olyckor. Trafikolyckorna är för räddningstjänsten den olyckskategori som är den absolut största orsaken till både döda och skadade. Hela 62 % av dem som dör, dör i trafikolyckor. Av det totala antalet döda, finns 17 % av dödsfallen i olyckstypen brand i byggnad. Däremot är det inte så många som blir svårt skadade eller lindrigt skadade i förhållande till trafikolyckorna. 15

16 Olyckstyp Antal insatser Omkomna Svårt skadade Lindrigt skadade Totalt Trafikolycka Brand i byggnad Olyckstyp saknas Annan kommunal räddningstjänst Brand ej i byggnad Nödställd person Drunkning/-tillbud Utsläpp av farligt ämne Förmodad brand Förmodad räddning Annat ras Falsklarm brand 3 1 Stormskada 39 Nödställt djur 84 Översvämning av vattendrag 4 Annan vattenskada 116 Automatlarm ej brand/gas 1641 Falsklarm räddning 11 Figur 35: Antalet omkomna, svårt skadade och lindrigt skadade under åren i HKÅ:s område. År Antal insatser Omkomna Svårt skadade Lindrigt skadade Totalt Figur 36: Fördelning av omkomna, svårt skadade och lindrigt skadade per år, HKÅ:s område. Månad Antal insatser Omkomna Svårt skadade Lindrigt skadade Totalt Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Figur 37: Fördelning av omkomna, svårt skadade och lindrigt skadade per månad, HKÅ:s område. 16

17 Veckodag Antal insatser Omkomna Svårt skadade Lindrigt skadade Totalt Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 38: Fördelning av omkomna, svårt skadade och lindrigt skadade per veckodag, HKÅ:s område. Stora riskkällor Med stora riskkällor avses händelser som skulle kunna kräva många liv eller ge mycket stora materiella eller miljöpåverkande konsekvenser. Händelserna kan t.ex. vara olika typer av masskadesituationer i samband med trafikolyckor, bränder, explosioner eller stora kemikalieutsläpp (främst utsläpp av giftig eller explosiv gas). Stora olyckor är dock så ovanliga i vårt samhälle att tillförlitlig statistik över inträffade händelser inte går att ta fram, framförallt inte på lokal nivå. Länsstyrelsen har efter samråd med kommunen beslutat vilka anläggningar som omfattas av ägarens eller verksamhetsutövarens skyldigheter enligt 2 kap. 4 lagen (23:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen har beslutat om att nedanstående verksamheter i Härnösand, Kramfors och Sollefteå ska betraktas som s.k. farliga verksamheter. Dessa verksamheter har en potentiell fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön Farliga verksamheter enligt 2 kap 4 LSO Almer Oil & Chemical Storage AB Kramfors Sollefteå flygplats AB Hällbydammen Sydkraft Vattenkraft AB Storfinnforsen Sydkraft Vattenkraft AB Moforsen Sydkraft Vattenkraft AB Långbjörn Vattenfall AB Depå med petroliumproddukter, Även lastning och lossning Flygplats Dämning av stora mängder vatten Dämning av stora mängder vatten Dämning av stora mängder vatten Dämning av stora mängder vatten Almer Oil & Chemical Storage AB Almer oil & Chemical Storage AB bedriver lagring av olje kemikalieprodukter vi ett flertal depåer i Sverige. Den produkt som hanteras i sådan mängd att den blir klassad som farlig verksamhet 2:4 LSO och Seveso direktivet är eldningsolja 1. 17

18 Hantering Den verksamhet som bedrivs för närvarande är endast mellanlagring av eldningsolja 1. Oljan levereras till depåerna med fartyg, och efter lagring skeppas den även ut med fartyg. Lagringskapaciteten hos de olika cisternerna är: Fastlandet 2:18 Cistern m 3 Cistern m 3 Fastlandet 2:21 Cistern m 3 Cistern m 3 Cistern m 3 Totalt för de två fastigheterna hanteras det som mest m 3 eldningsolja 1. Cisternerna har ingen invallning då det är klass 3 vätska. Riskkällor Den största risken i verksamheten är att människor, byggnader och miljö skadas på grund av överspolning av cistern. De mest omfattande olyckorna är brand i cistern eller utsläpp av oljan i miljön. 18

19 Kramfors Sollefteå flygplats AB Flygplatsen har reguljära flygningar till Stockholm och Gällivare samt charter. Verksamhet bedrivs mellan måndag-fredag 5:-22: och söndag 15:-17: Riskkällor Flygplatser klassas automatiskt som en farlig verksamhet genom direktskrivning i lagen. Den farliga verksamheten som lagstiftaren har i åtanke vid flygplatser är behovet av ett snabbt räddningsarbete för att avhjälpa skadan. Dessutom hanterar flygplatsen en hel del brandfarlig vara klass 1. tillståndet för brandfarlig vara är på 1 liter flygbensin JET A-1 klass 2 Hällbydammen Kraftstationen ägs av E.ON Vattenkraft Sverige AB Risker Dammen har sådan uppdämd volym att allvarliga skador på människor och miljön gör att de omfattas av skyldigheterna vid farlig verksamhet. Storfinnforsens kraftstation Kraftstationen ägs av E.ON Vattenkraft Sverige AB Risker Dammen har sådan uppdämd volym vatten att allvarliga skador på människor och miljön nedströms bedöms omfattande. Moforsen kraftstation Kraftstationen ägs av E.ON Vattenkraft Sverige AB Risker Dammen har sådan uppdämd volym vatten att allvarliga skador på människor och miljön nedströms bedöms omfattande. Långbjörn kraftstation Kraftstationen ägs av Vattenfall AB Risker Dammen har sådan uppdämd volym vatten att allvarliga skador på människor och miljön nedströms bedöms omfattande. Andra stora olyckor Stor kommunikationslycka med många skadade (tåg, flyg, båt, buss) Olycka med stora mängder farligt gods (på genomresa) Stora skogsbränder Översvämningar 19

20 Skyddsobjekt Vattentäkter Vattentäkter är speciellt känsliga objekt ur ett samhällsperspektiv. De tre kommunerna är mycket beroende av var sin stor vattentäckt. Vattentäkterna och skyddszonerna är angivna på bilden nedan. Figur 39: Vattentäkter Kramfors och Sollefteå 27 Kulturminnen Många kyrkor och annan bebyggelse i olika bruksmiljöer har högt kulturvärde. Exempel på objekt är Länsmuseet i Härnösand, Östanbäcken i Härnösand, fiskebyarna runt Nordingrå, Österåsens hälsohem i Sollefteå, Tingshuset i Sollefteå 2

21 Ev länsstyrelsens skyddsobjekt! 21

22 Bilaga 1 Riskbild brand i byggnad Totalt utgör brand i byggnad 14,1% av antalet insatser som Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen rycker ut på. Dessutom utgör brand i byggnad förhållandevis stor del av de olyckor som orsakar dödsfall och skador. Förbundet har drygt 5 % fler brand i byggnad än riket snittet i Sverige. Förbundet har en neråtgående trend vad gäller brand i byggnad. Dock är förändringen bara dryga 15 % på 1 år. Figur 4: Brand i byggnad 26, geografisk placering 22

23 Generellt är det färre bränder i byggnader mellan juni och november. December och januari är de månader som har mest, mer än dubbelt så många bränder som på sommaren. Det sker ungefär fem gånger fler bränder i bostaden än i allmän byggnad och nio gånger fler än bränder i industrin. De flesta bränderna sker under dagtid. Det är fler än dubbelt så många insatser på dagen än natten som mest är det fyra gånger fler per timme. Många gånger när räddningstjänsten kommer till olycksplatsen brinner det inte. I hela 46 % av bränderna är det bara rökutveckling eller att branden är släckt eller har självslocknat Figur 41: Antal brand i byggnad/ år, HKÅ Figur 42: Antal brand i byggnad / År, Kommunvis Kramfors Härnösand Solleffteå Brand i byggnad Antal insatser per 1 invånare 2,5 2 1,5 1, Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Riket Figur 43: Jämförelse antal brand i byggnad per 1 invånare. 23

24 Antal insatser brand i byggnad Figur 44: Antal insatser brand i byggnad 3 Härnösand 4 Kramfors 43 Nyland 45 Ullånger 47 Nordingrå 5 Sollefteå 52 Långsele 53 Näsåker 54 Junsele 55 Ramsele Brand i byggnad har Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 45: Antal brand i byggnad / månad

25 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 46: Brand i byggnad / veckodag Figur 47: Brand i byggnad - tid på dygnet Objektsgrupp HKÅ Objektsgrupp Nationell Allmän byggnad Annan byggnad Annat Bostad I det fria Industri Uppgift saknas Allmän byggnad Annan byggnad Annat Bostad I det fria Industri Uppgift saknas Figur 48: Objektsgrupp HKÅ fördelning Figur 49: Objektsgrupp Nationell fördelning perioden Omfattning vid ankomst, HKÅ % % 26% 3% Omfattning ej angiven Endast rökutveckling Brand i startföremålet 11% Brand i ett rum Brand i flera rum Brand i flera brandceller 1% Branden släckt/slocknad 32% Figur 5: Omfattning av brand i byggand vid framkomst, perioden

26 Släckningsplats Antal Ej angiven I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till andra byggnader Figur 51: Antal insatser per släckningsplats under Antal brand i byggnad per helgdag Antal :a advent 2:a advent 3:e advent 4:e advent Alla helgons dag Figur 52: Antal brand i byggnad fördelat på helgdagar. Alla hjärtans dag Annandag jul Annandag pingst Annandag påsk Första maj Julafton Julafton, 4:e advent Juldagen Luciadagen Luciakvällen Långfredag Mellandagar Midsommarafton Midsommardagen Nyårsafton Nyårsdagen Pingstafton Pingstdagen Påskafton Påskdagen Skärtorsdag Trettondagen Trettondagsafton Valborgsmässoafton 26

27 Bilaga 2 Riskbild trafikolycka Trafikolyckor utgör 1,9 % av antalet räddningsinsatser för Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen. Kramfors är den kommun som under de senaste 1 åren i snitt har haft flest insatser av de tre kommunerna. Förbundet ligger de senaste tre åren 7 % över det riksgenomsnittet för antalet trafikolyckor per tusen invånare. Figur 53 : Trafikolyckor 26, 115 st. Geografisk placering. 27

28 En liten övervikt av trafikolyckor sker under juni till december. Ingen månad sticker i antalet räddningsinsatser. Skillnaden mellan en april och juli månad är väldigt stor, ungefär dubbelt så många trafikolyckor åker räddningstjänsten på. Fredagar är mer olycksdrabbad än andra dagar i veckan. Skillnaden mellan måndag och fredag är ca 3 %. En stor övervikt av trafikolyckorna sker mitt på dagen. Vid 84 % av trafikolyckorna har behöver inte räddningstjänsten göra några losstagningsåtgärder alls. Vid 6 % av trafikolyckorna används hydrauliska verktyg. Det är lite drygt varannan månad i förbundet. Fördelning trafikolyckor per olyckskommun Härnösand Antal 3 2 Kramfors Sollefteå Figur 54: Antal trafikolyckor per år och kommun Trafikolyckor Antal insatser per 1 invånare 3 2,5 2 1,5 1, Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Riket Figur 55: Jämförelse av trafikolyckor mellan kommunerna i länet och riket. 28

29 Figur 56: Antal trafikolyckor per år HKÅ Fördelning trafikolyckor per månad, % 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 57: Antal trafikolyckor fördelat på månad , HKÅ 29

30 Fördelning av trafikolyckor per veckodag, % 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 58: Antal trafikolyckor och veckodag Fördelning av trafikolyckor per timme, % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 59: Antal trafikolycka per timme under perioden

31 Losstagningsåtgärder trafikolyckor, % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Enkla vektyg (muskelkraft) Enkla vektyg (muskelkraft), 2 El/hydraul/motordrivna verktyg El/hydraul/motordrivna verktyg El/hydraul/motordrivna verktyg, 3 Lyftkuddar El/hydraul/motordrivna verktyg, 91 Annan Annan Ingen lostagning Figur 6: Losstagningsåtgärder under perioden Antal per år 1,2 1,8,6,4,2 1:a advent 3:e advent 4:e advent Alla helgons dag Snitt av antalet trafikolyckor per helgdag Figur 61: Antal trafikolycka på helgdagar under , HKÅ Alla hjärtans dag Annandag jul Annandag påsk Första maj Julafton Juldagen Luciadagen Luciakvällen Luciakvällen, 3:e advent Långfredag Mellandagar Midsommarafton Midsommardagen Nyårsafton Nyårsdagen Pingstafton Pingstdagen Påskafton Påskdagen Skärtorsdag Sveriges nationaldag Trettondagsafton Valborgsmässoafton Snitt "vanlig" dag Enligt tabellen ovan kan vi se att många av våra helgdagar är olycksdrabbade. Genomsnittliga antalet räddningsinsatser i förbundet är,29 stycken per dag. 31

32 Bilaga 3 Riskbild Brand ej i byggnad Sollefteå toppar förbundets lista på antalet bränder ej i byggnad per tusen invånare. I jämförelse med Ånge ligger förbundet bra till. Totalt sett har vi lika många insatser per tusen invånare som riket. Figur 62: Brand ej i byggnad 26, 126 räddningsinsatser. 32

33 Brand ej i byggnad ,5 Antal insatser per 1 invånare 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Riket Figur 63: Antalet bränder ej i byggnad per 1 invånare. 33