LARS ÖHMAN. Kartläggning Beroende/Spel. Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

Transkript

1 LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Kartläggning Beroende/Spel Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan Skutskär Tel: ohman.lars@outlook.com

2

3 INNEHÅLL Frågeguide AUDIT... 4 DUDIT... 5 PGSI (Problem Gambling Severity Index)... 7 Beroendekriterier ICD Din alkoholkalender Din Narkotikakalender Din spelkalender Alkohol-/narkotikarelaterade konsekvenser IDS 100. Alkohol och narkotika MADRS självskattning GAD-7 självskattningsfrågor Rosenbergs Self Esteem Scale Frågor om socialt stöd Ditt nätverk för socialt stöd Mitt familjeklimat Frågor om Familjemedlemmar Motivation... 30

4 1

5 FRÅGEGUIDE. INSTRUKTION Nedan följer ett antal frågor om din konsumtion. Svara efter din bästa förmåga. Frågorna hjälper oss att bättre förstå dig, ditt problem och kan hjälpa oss att tidigt planera stödet. Frågorna är ställda utifrån alkohol- och narkotikakonsumtion men om du upplever att du även har ett spelproblem eller andra beroenden svarar du även på frågorna utifrån det problemet. BESÖKSORSAK *Vad är det du upplever som problematiskt med dina spel-, alkohol-, narkotikavanor? Vilken förändring önskar du uppnå avseende spel-, alkohol och narkotikakonsumtion? - *Hur kommer det sig att denna förändring är viktig för dig? Om du beslutade dig för en förändring av dina vanor, hur skulle du vilja gå tillväga för att genomföra den? Vilka kortsiktiga (negativa respektive positiva) konsekvenser har spelandet, alkoholen eller narkotikan för dig? ALKOHOL-/NARKOTIKAKONSUMTION I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV Hur gammal var du när du drack alkohol, tog narkotika eller spelande första gången? år När började du använda regelbundet (när blev alkoholen, narkotikan eller spelandet ett inslag i ditt liv)? år Beskriv kort hur din alkohol-/narkotikakonsumtion eller spelandet sett ut sedan dess. Hur har konsumtionen varierat mellan olika perioder i livet (perioder med högre respektive lägre konsumtion)? Vad har bidragit till dessa variationer (förändringar i livet, arbete, familj, sjukdom, etcetera)? Hur länge har du druckit/tagit narkotika eller spelat på ett sätt som du själv upplever som ett problem? När tänkte du för första gången att du skulle vilja förändra den? 1

6 Har du gjort tidigare försök att minska konsumtionen? *Om ja; hur bar du sig då åt? Hur gick det? Vad fungerade bra/mindre bra? Har du sökt behandling tidigare? Vilken/vilka behandling(ar) rörde det sig om? Vilken erfarenhet har du från den behandlingen? Vad fungerade bra/mindre bra? Har du behandlats för alkoholabstinens, upplevt abstinenskramper eller Delirium Tremens (DT)? Ja Nej Hur ofta Har du tagit överdoser av narkotiska preparat? Ja Nej Hur ofta Vilka långsiktiga konsekvenser (negativa respektive positiva) har alkoholen, narkotikan eller spelandet för dig? Känner du till om det finns andra i släkten som druckit för mycket alkohol, tagit narkotika eller spelat på ett sätt som du anser är osunt? Om ja; vilka? SOCIALT NÄTVERK Beskriv kort hur det ser ut runt dig avseende partner, barn, vänner, släkt och övriga relationer? Har dessa personer uttryckt oro för dina spel-, alkohol och narkotikavanor? SYSSELSÄTTNING/FÖRSÖRJNING Beskriv din huvudsakliga sysselsättning? Hur försörjer du dig? FRITID Hur tillbringar du den mesta av din fritid? Vilka är dina främsta fritidsintressen? Hur skulle du beskriva alkohol-/narkotikakulturen i dessa? 2

7 Finns det några intressen eller andra fritidssysselsättningar som du vill återuppta alternativt börja med? Vilka? BOENDE Beskriv hur du bor? Trivs du med ditt boende? PSYKISK HÄLSA Beskriv din psykiska hälsa. Har du några pågående psykiska besvär? Har du någon pågående behandling (psykologiskt/läkemedel) för psykiska besvär? Har du tidigare behandlats för psykiska besvär? Har du tidigare haft allvarliga psykiska besvär (exempelvis självskada, suicidförsök, psykos)? Hur upplever du att spelandet, alkoholen eller narkotika påverkar dina (eventuella) psykiska besvär? FYSISK HÄLSA Beskriv din fysiska hälsa. - Har du några pågående fysiska besvär? - Har du någon pågående behandling eller medicinering för fysiska besvär? - Har du haft det tidigare? Hur upplever du att spelandet, alkoholen eller narkotika påverkar dina fysiska besvär? RISK FÖR HOT OCH VÅLD Ja Nej Har du vid något tillfälle fysiskt hotat någon av dina anhöriga eller annan? Har du utövat fysiskt våld mot någon anhörig vid något tillfälle (ex slag, örfil, knuff)? Har du försökt skada någon anhörig vid något tillfälle? Har du i samband med gräl exempelvis slagit sönder möbler, glas, porslin eller annat? Har du uttryckt något som du upplevt hotfullt till någon anhörig? Har du blivit utsatt för något av ovanstående av någon som står dig nära Om ja, vad: 3

8 AUDIT 4

9 DUDIT 5

10 Droglista (OBS! EJ ALKOHOL) Cannabis Amfetamin Kokain Opiater Marijuana Hasch Hascholja Metamfetamin Fenmetralin Khat Betelnöt Ritalina Crack Freebase Kokablad Rökheroin Heroin Opium Hallucinogener Ecstasy LSD Meskalin Peyote PCP Psilocybin DMT Lösnings---- medel Thinner Trikloretylen Bensin Gas Solution Lim GHB och övriga GHB Anabola steroider Lustgas Amylnitrat (poppers) Antikolinergika TABLETTER LÄKEMEDEL TABLETTER RÄKNAS SOM DROGER NÄR DU TA Läkemdel mer eller oftare än läkaren sagt att du ska göra det Tabletter för att du vill ha kul, må bra, bli hög, eller undrar vad du får för effekt av dem Tabletter som du fått av en släkting eller vän Tar tabletter som du köpt svart eller stulit Alprazolam Apodorm Apozepam Diazepam Dormicum Fenemal Flunitrazepam Fluscand SÖMNMEDEL/LUGNANDE MEDLE Halcion Heminevrin Iktorivil Imovane Mogadon Nitrazepam Oxascand Rohypnol Sobril Sonata Stesolid Stilnoct Temesta Triazolam Xanor Zopiklon Actiq Cocillana Etyfin Citodon Citodon forte Dexodon Depolan Dexofen Dilaudid Distalgesic Dolcontin Doleron Dolotard Doloxene SMÄRTSTILLANDE Durogesic Fentanyl Ketodur Ketogan Kodein Maxidon Metadon Morfin Nobligan Norflex Norgesic Opidol OxyContin OxyNorm Panocod Panocod forte Paraflex comp Somadril Spasmofen Subutex Temgesic Tiparol Tradolan Tramadol Treo comp Tabletter räknas INTE som droger när du fått dem utskrivna av läkare och du tar dem i rätt mängd. 6

11 PGSI (PROBLEM GAMBLING SEVERITY INDEX) PGSI består av nio frågor som mäter spelproblem och risk för spelproblem senaste året. Instrumentet är utvärderat utifrån syftet att användas i befolkningsstudier och lämpar sig därför bra för kartläggningar (McCready & Adlaf, 2006). Eftersom det är så pass kort förekommer också rekommendationer att använda instrumentet som screening-verktyg (CAMH, 2008).Försök att svara så ärligt du kan utifrån ditt spelbeteende de senaste tolv månaderna. 1. Om du tänker på de senaste 12 månaderna, har du spelat för mer än du verkligen haft råd att förlora? Skulle du säga Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid 2. Om du tänker på de senaste 12 månaderna, har du behövt spela med större summor för att få samma känsla av spänning. Skulle du säga Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid 3. De senaste 12 månaderna, har det hänt att du återvänt någon dag för att vinna tillbaka det du förlorat? Skulle du säga Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid 4. De senaste 12 månaderna, har du lånat pengar eller sålt något för att ha pengar att spela för? Skulle du säga Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid 5. De senaste 12 månaderna, har du känt att du kanske har problem med ditt spelande? Skulle du säga Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid 6. De senaste 12 månaderna, har spelandet orsakat dig några problem med din hälsa, inräknat stress eller ångest? Skulle du säga Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid 7. De senaste 12 månaderna, har något kritiserat ditt spelande eller sagt att du har problem med spelandet, oavsett om du tyckt det varit sant eller inte? Skulle du säga Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid 8. De senaste 12 månaderna, har ditt spelande orsakat några ekonomiska problem för dig eller ditt hushåll? Skulle du säga Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid 9. De senaste 12 månaderna, har du känt skuld över hur du spelar, eller vad som händer när du spelar? Skulle du säga Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Rättningsmall 7

12 Svaren på de nio frågorna ges följande poäng: Aldrig = 0. Ibland = 1. Ofta = 2. Nästan alltid = 3 Maxpoäng är Inga spelproblem 1 2 Viss risk för spelproblem 3 7 Moderat risk för spelproblem 8 eller mer Spelproblem Det är få som befinner sig i den allvarligaste kategorin. Det är därför vanligt att man slår ihop kategorierna Moderat risk och Spelproblem. I Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa används en alternativ indelning i tre olika kategorier (Statens folkhälsoinstitut, 2010): 0 Inga spelproblem 1 2 Viss risk 3 eller mer Problemspelande 8

13 BEROENDEKRITERIER ICD 10 Frågor om alkohol-/narkotikaberoende (ICD) Syfte: Dessa sex frågor beskriver olika sätt på vilket alkohol/narkotikaberoendet kan yttra sig. Frågorna gäller hur det sett ut för dig senaste 12 månaderna 1. Känner du ett starkt begär eller tvång att dricka alkohol eller använda något narkotikaklassat preparat? Nej Ja 2. När du dricker alkohol eller använder narkotika, brukar det bli så att du dricker eller använder mer än du hade tänkt från början? Nej Ja 3. Har du fått mindre tid för att jobba, ägna dig åt fritidsintressen eller umgås med andra på grund av ditt drickande eller användande av narkotika? Nej Ja 4. Har du druckit mer alkohol eller använt mer narkotika för att få samma effekt som du fick tidigare? Nej Ja 5. Har det hänt att du fått skakiga händer, börjat svettas eller känt dig orolig efter att du minskat eller slutat dricka eller slutat använda narkotika? Nej Ja 6. Har du fortsatt att dricka eller använda narkotika fast du visste att alkoholen eller drogen gav dig kroppsliga eller psykiska problem? Nej Ja 9

14 DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE: Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtion INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka, dagbok eller liknande. 2. Börja med att notera minnesvärda händelser de senaste fyra veckorna. Det kan vara helgdagar, fester, födelsedagar, resor, något som inträffade på jobbet, speciella evenemang (t ex konserter, fotbollsmatcher) etc. 3. Skriv in dessa händelser i alkoholkalendern fyra veckor bakåt och fram till dagens datum. Med hjälp av detta är det sedan lättare att komma ihåg när, hur och hur mycket alkohol du druckit. 4. Ta en vecka i taget och försök komma ihåg vilka dagar du druckit alkohol och mängden räknat i glas (se fig. nedan). Skriv i för varje dag hur många glas du druckit. Det är viktigt att alla rutor fylls i (de dagar du inte druckit skriver du 0). 5. Börja med den senaste hela kalenderveckan, dvs. måndag till söndag. Gå därefter bakåt en vecka i taget. Vecka 1 är den senaste veckan; vecka 2 är veckan dessförinnan; vecka 3 är veckan dessförinnan den osv. Med ett glas menas Folköl 50cl Starköl 33cl 1 glas rött eller vitt vin 10-15cl Starkvin 8cl 4cl sprit Tex whisky VECKA MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG LÖRDAG SÖNDAG SUMMA ANTAL GLAS PER VECKA GLAS/VECKA Lägg samman antalet glas för hela perioden (4 veckor) Dela totala antalet glas med 4: GLAS/DRYCKESDAG Räkna antalet dagar som du druckit någon alkohol (se ovan) Dela antalet glas för hela perioden med antalet dagar som du druckit någon alkohol: DAGAR MED HÖG KONSUMTION Kvinna) Dagar då du druckit mer än 3 glas: (Man) Dagar då du druckit mer än 4 glas 10

15 DIN NARKOTIKAKALENDER SYFTE: Att få en bild av vilken mängd narkotika du använder och mönster för narkotikakonsumtion INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka, dagbok eller liknande. 2. Börja med att notera minnesvärda händelser de senaste fyra veckorna. Det kan vara helgdagar, fester, födelsedagar, resor, något som inträffade på jobbet, speciella evenemang (t ex konserter, fotbollsmatcher) etc. 3. Skriv in dessa händelser i nakotikakalendern fyra veckor bakåt och fram till dagens datum. Med hjälp av detta är det sedan lättare att komma ihåg när, hur och hur mycket narkotika du använt. 4. Ta en vecka i taget och försök komma ihåg vilka dagar du använt narkotika och mängden. Skriv i för varje dag hur mycket du använt. Det är viktigt att alla rutor fylls i (de dagar du inte använt skriver du 0). 5. Börja med den senaste hela kalenderveckan, dvs. måndag till söndag. Gå därefter bakåt en vecka i taget. Vecka 1 är den senaste veckan; vecka 2 är veckan dessförinnan; vecka 3 är veckan dessförinnan den osv. VECKA MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG LÖRDAG SÖNDAG SUMMA ANTAL GLAS PER VECKA

16 DIN SPELKALENDER SYFTE: Att få en bild över hur ofta du spelar och mönster för ditt spelande. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka, dagbok eller liknande. 2. Börja med att notera minnesvärda händelser de senaste fyra veckorna. Det kan vara helgdagar, fester, födelsedagar, resor, något som inträffade på jobbet, speciella evenemang (t ex konserter, fotbollsmatcher) etc. 3. Skriv in dessa händelser i nakotikakalendern fyra veckor bakåt och fram till dagens datum. Med hjälp av detta är det sedan lättare att komma ihåg när, hur och hur ofta du spelar. 4. Ta en vecka i taget och försök komma ihåg vilka dagar du spelat och omfattningen i tid. Skriv i för varje dag hur mycket du spelar. Det är viktigt att alla rutor fylls i (de dagar du inte använt skriver du 0). 5. Börja med den senaste hela kalenderveckan, dvs. måndag till söndag. Gå därefter bakåt en vecka i taget. Vecka 1 är den senaste veckan; vecka 2 är veckan dessförinnan; vecka 3 är veckan dessförinnan den osv. VECKA MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG LÖRDAG SÖNDAG SUMMA ANTAL TIMMAR PER VECKA TIMMAR/VECKA Lägg samman antalet timmar för hela perioden (4 veckor) Dela totala antalet timmar med 4: TIMMAR/SPELDAG Räkna antalet dagar som du spelat (se ovan) Dela antalet timmar för hela perioden med antalet dagar som du spelat: 12

17 ALKOHOL-/NARKOTIKARELATERADE KONSEKVENSER Dessa frågor tar upp ett antal konsekvenser som man kan uppleva av regelbunden alkohol- /narkotikaanvändning. Under de gångna tre månaderna, fyll i hur ofta detta hänt dig. 1. Jag har varit olycklig på grund av mitt spelande/drickande/användande av narkotika. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 2. Jag har på grund av mitt spelande/drickande/användande av narkotika inte ätit ordentligt. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 3. Jag har inte gjort det som förväntats av mig på grund av mitt spelande/drickande/användande av narkotika. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 4. Jag har skämts eller känt mig skuldmedveten på grund av mitt spelande/drickande/användande av narkotika. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 5. Jag har tagit dumma risker när jag spelat/druckit/använt narkotika. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 6. När jag spelat/druckit/använt narkotika har jag gjort impulsiva saker som jag sedan ångrat. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 7. Min fysiska hälsa har skadats av mitt spelande/drickande/användande av narkotika Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 8. Jag har fått ekonomiska problem på grund av mitt spelande/drickande/användande av narkotika. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 9. Mitt fysiska utseende har försämrats av mitt spelandedrickande/användande av narkotika. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 10. Min familj har farit illa av mitt spelande/drickande/användande av narkotika. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 11. En vänskap eller nära relation har skadats av mitt spelande/drickande/användande av narkotika. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 12. Mitt spelande-7drickande/användande av narkotika har hindrat min personliga utveckling. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 13. Mitt spelande/drickande/användande av narkotika har skadat mitt sociala liv, popularitet eller rykte. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 14. Jag har spenderat för mycket eller förlorat mycket pengar på grund av mitt spelande/drickande/användande av narkotika. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 15. Jag har råkat ut för en olycka när jag har spelat/druckit/använt narkotika eller varit berusad. Aldrig En eller ett fåtal gånger En eller två gånger per vecka Dagligen eller nästan dagligen 13

18 IDS 100. ALKOHOL OCH NARKOTIKA Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion, (modifierad IDS-100). I detta formulär finns listade olika situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol eller tar droger. Tänk på de gånger som du tagit återfall när du varit nykter eller drogfri en tid. I vilka situationer har du druckit eller tagit narkotika? Vad har bidragit till att du har druckit eller tagit narkotika då? Markera för varje situation hur ofta du själv de senaste åren har brukat dricka eller tagit narkotika i var och en av de följande situationerna. Om du aldrig började spela, dricka eller ta narkotika i situationen sätter du en ring runt 0. Om du ibland började spela, dricka eller ta narkotika i situationen sätter du en ring runt 1. Om du ofta började spela, dricka eller ta narkotika i situationen sätter du en ring runt 2. Om du nästan alltid började spela, dricka eller ta narkotika i situationen sätter du en ring runt 3. Referens: Annis, Helen (1982). Inventory of Drinking Situations, IDS-100. Toronto: Addiction Research Foundation. IDS-100: Fritt anpassad version för ungdomar 2007 av Liria Ortiz; efter Rönnberg & Sandahl s fritt reviderade version 1992; fritt efter Annis, Kontakta gärna Iraj.Abedini@stat-inst.se om du vill ha en Excelversion av IDS

19 Situationer Jag dricker, tar droger eller spelar Aldrig (0) Ibland (1) Ofta (2) Nästan alltid (3) 1. När jag kände det som om jag svikit mig själv. 2. När jag hade svårt att sova 3. När jag kände mig nöjd och avspänd. 4. När jag blev ledsen vid tanken på vad som hänt. 5. När jag fick för mig att jag var en ny person och kunde dricka eller ta droger utan problem. 6. När jag kom ihåg hur bra det kändes 7. När jag bråkade med en vän. 8. När jag var ute med kompisar och gick till en fest eller krog. 9. När jag ville ha bra sex 10. När andra människor inte verkade tycka om mig. 11. När jag blev ledsen. 12. När jag var trött. 13. När jag hade roligt. 14. När jag inte verkade kunna klara av saker, som jag försökte göra. 15. När jag började tro att alkoholen eller drogen inte längre var ett problem för mig. 16. När jag fick alkohol eller droger gratis. 17. När det var bråk hemma. 18. När jag var i en situation som jag tidigare alltid brukade dricka eller ta droger 19. När jag kopplade av med en god vän och ville ha det trevligt. 20. När någon som stod mig nära hade det svårt. 21. När jag var rädd för att saker och ting inte skulle rätta till sig. 22. När jag kände mig dåsig och ville hålla mig pigg. 23. När allt verkade gå bra. 24. När jag kände det som om det inte fanns något annat kvar att göra 25. När jag ville testa om jag hade kontroll över alkoholen eller drogen 26. När jag gick förbi någon plats där det säljs alkohol eller droger. 27. När jag kände mig illa till mods tillsammans med någon. 28. När jag var på fest och andra människor runt omkring mig drack alkohol eller tog droger. 29. När jag ville känna mig närmare någon jag tyckte om. 30. När andra människor lag sig i mina planer. 31. När jag kände mig mycket pressad. 32. När jag hade ont i kroppen. 33. När jag kände mig i toppform. 34. När jag kände mig tom. 35. När jag kände mig säker på att jag kunde klara av att dricka eller ta drogen bara en gång. 36. När jag tänkte på hur härlig det skulle kännas att dricka eller ta drogen. 15

20 Situationer Jag dricker, tar droger eller spelar Aldrig (0) Ibland (1) Ofta (2) Nästan alltid (3) 37. När det var problem med folk i skolan eller praktikplatsen 38. När någon annan drack eller tog droger 39. När jag fick besök av kompisar och mådde bra 40. När jag kände mig osäker på om jag kunde motsvara omgivningens förväntningar 41. När jag var arg på hur allt blivit 42. När jag kände mig illamående. 43. När jag kände mig nöjd eller stolt över något jag gjort. 44. När jag var uttråkad. 45. När jag började tänka, Att dricka bara en gång eller smaka lite grand kan väl inte skada. 46. När jag av en slump hittade en flaska med alkohol eller andra droger. 47. När någon kritiserade mig. 48. När jag var ute med andra som hade med sig eller köpte alkohol/droger. 49. När jag ute på stan med mina kompisar och ville ha det roligare. 50. När det blev spänt i skolan eller praktikplatsen på grund av kraven från mina lärare/handledare. 51. När inte någonting av det som jag gjorde kändes rätt för mig. 52. När jag kände mig utmattad. 53. När jag kände mig nöjd med livet. 54. När allting gick dåligt for mig 55. När jag ville testa var min gräns går när det gäller att dricka alkohol eller ta droger. 56. När jag såg något som påminde mig om drickande eller drogande. 57. När jag kände mig nobbad eller dissad. 58. När jag blev erbjuden att dricka eller ta droger och tyckte att det var behagligt att tacka nej. 59. När jag pratade med någon och ville bli extra rolig. 60. När jag kände mig svartsjuk eller avundsjuk på någon för vad han/hon gjort. 61. När jag kände mig osäker på vad jag skulle göra. 62. När min mage kändes som om den var en stor knut. 63. När något trevligt inträffat och jag ville fira det. 64. När jag började känna mig trött på livet. 65. När jag ville bevisa för mig själv att jag kunde dricka litet grand utan att bli full. 66. När jag helt plötsligt kände sug efter alkoholen eller drogen. 67. När folk omkring mig gjorde mig spänd och nervös. 68. När jag mötte en vän och han/hon föreslog att vi skulle dricka/ta litet tillsammans. 69. När jag ville fira med en vän. 70. När jag kände mig pressad av min familj. 71. När jag kände det som om ingen egentligen brydde sig om vad som hände mig. 72. När jag kände mig nervös och fysiskt spänd. 16

21 Situationer Jag dricker, tar droger eller spelar Aldrig (0) Ibland (1) Ofta (2) Nästan alltid (3) 73. När jag ville fira någon speciell händelse t ex födelsedag eller midsommar 74. När jag fick dålig samvete. 75. När jag började tro att jag till sist var botad och nu kunde dricka alkohol i måttliga mängder. 76. Når jag var i en situation, där jag vanligtvis brukade dricka/droga. 77. När jag inte kunde uttrycka vad eller hur jag kände 78. När någon ville pressa mig att vara en god kompis dricka/droga tillsammans. 79. När jag hade skoj med vänner och ville öka nöjet. 80. När jag kände att jag behövde mod för att tala med någon. 81. När jag kände mig ledsen och nere över saker och ting i allmänhet. 82. När jag kände mig darrig och mådde illa. 83. När jag kände på mig att allt skulle gå bra till slut 84. När jag hade problem och ville tänka klarare. 85. När jag skulle för söka pröva min viljestyrka genom att visa att jag verkligen kunde sluta efter ett par glas. 86. När jag såg eller hörde något om alkohol/droger i TV, på bio, i tidningar, böcker etc. 87. När andra människor behandlade mig orättvist. 88. När jag var och hälsade på hos någon och de bjöd mig på alkohol eller narkotika att dricka. 89. När jag hade roligt på en fest och ville känna mig ännu mer uppåt. 90. När jag inte kom överens med andra i jobbet, i skolan eller på praktikplatsen. 91. När jag kände mig osäker på mig själv och ville kunna fungera bättre. 92. När jag hade huvudvärk. 93. När jag kände mig lycklig vid tanken på något som hade hänt. 94. När jag tänkte på alla chanser jag missat i mitt liv. 95. När jag började tänka att jag egentligen inte var fast vid alkoholen/drogen. 96. När jag gick förbi den plats där jag brukade köpa alkohol/droger. 97. När jag kände mig nobbad av mina kompisar. 98. När en person som var i en maktposition eller som jag var beroende av bjöd mig på alkohol/droger. 99. När jag åt tillsammans med mina kompisar och ville göra det ännu trevligare När jag kände att någon försökte styra mig och jag ville bestämma själv. 17

22 MADRS SJÄLVSKATTNING Montgomery Åsberg Depression Rating Scale Skattningsinstrumentet består av nio frågor där man kan få mellan 0 till 6 poäng (så teoretiskt kan man ha mellan 0-54 poäng totalt). Ju högre poäng desto mer deprimerad. Instrumentet är mycket väl studerat och används i många vetenskapliga utvärderingar av depression världen över. Avsikten med formuläret är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre dygnen. Formuläret innehåller en rad påståenden om hur man kan må i olika avseenden. Påståendena uttrycker olika grader av obehag, från frånvaro av obehag till maximalt uttalat obehag. Välj det alternativ som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Klicka endast i ett alternativ per fråga. Tänk inte alltför länge, utan försök arbeta snabbt. Patientens namn: 1. Sinnesstämning Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du har känt dig de senaste tre dagarna, om du har skiftat i humöret eller om det har varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök särskilt komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt något positivt. Ringa in rätt alternativ 0 Jag kan känna mig glad eller ledsen, allt efter omständigheterna Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland kan det kännas lättare Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster. Jag kan inte glädja mig åt sådant som vanligen skulle göra mig glad Jag är totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan tänka mig värre. 18

23 2. Oroskänslor Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du haft känslor av inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under de senaste tre dagarna. Tänk särskilt på hur intensiva känslorna varit, och om de kommit och gått eller funnits hela tiden. 0 Jag känner mig mestadels lugn Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro Jag har ofta en känsla av inre oro som ibland kan bli mycket stark, och som jag måste anstränga mig för att bemästra Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga ångestkänslor. 3. Sömn Här ber vi Dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter hur länge du sovit och hur god sömnen varit under de senaste tre nätterna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit, oavsett om du tagit sömnmedel eller ej. Om du sover mer än vanligt, sätt din markering vid 0. 0 Jag sover lugnt och bra och tillräckligt länge för mina behov. Jag har inga särskilda svårigheter att somna Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att somna eller sover ytligare eller oroligare än vanligt Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt. Jag vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd Jag sover mycket dåligt, inte mer än 2-3 timmar per natt 19

24 4. Matlust Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänka efter om den på något sätt skilt sig från vad som är normalt för dig. Om du skulle ha bättre aptit än normalt, markera då det på 0. 0 Min aptit är som den brukar vara Min aptit är sämre än vanligt Min aptit har nästan helt försvunnit. Maten smakar inte och jag måste tvinga mig att äta Jag vill inte ha någon mat. Om jag skall få någonting i mig, måste jag övertalas att äta. 5. Koncentrationsförmåga Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig på olika aktiviteter. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TV-tittande. 0 Jag har inga koncentrationssvårigheter 1 2 Jag har tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet (t ex läsning eller TV-tittande). 3 4 Jag har påtagligt svårt att koncentrera mig på sådant som normalt inte kräver någon ansträngning från min sida (t ex läsning eller samtal med andra 5 6 Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting. 20

25 6. Initiativförmåga Här ber vid dig försöka värdera din handlingskraft. Frågan gäller om du har lätt eller svårt för att komma igång med sådant du tycker du bör göra, och i vilken utsträckning du måste över vinna ett inre motstånd när du skall ta itu med något. 0 Jag har inga svårigheter med att ta itu med nya uppgifter 1 2 När jag skall ta itu med något, tar det emot på ett sätt som inte är normalt för mig 3 4 Det krävs en stor ansträngning för mig att ens komma igång med enkla uppgifter som jag vanligtvis utför mer eller mindre rutinmässigt Jag kan inte förmå mig att ta itu med de enklaste vardagssysslor 7. Känslomässigt engagemang Här ber vi dig ta ställning till hur du upplever ditt intresse för omvärlden och för andra människor, och för sådana aktiviteter som brukar bereda dig nöje och glädje. 0 Jag är intresserad av omvärlden och engagerar mig i den, och det bereder mig både nöje och glädje. 1 2 Jag känner mindre starkt för sådant som brukar engagera mig. Jag har svårare än vanligt att bli glad eller svårare att bli arg när det är befogat. 3 4 Jag kan inte känna något intresse för omvärlden, inte ens för vänner och bekanta 5 6 Jag har slutat uppleva några känslor. Jag känner mig smärtsamt likgiltig även för mina närmaste. 21

26 8. Pessimism Frågan gäller hur du ser på din egen framtid och hur du uppfattar ditt eget värde. Tänk efter i vilken utsträckning du ger dig självförebråelser, om du plågas av skuldkänslor, och om du oroat dig oftare än vanligt för t ex din ekonomi eller din hälsa. 0 Jag ser på framtiden med tillförsikt. Jag är på det hela taget ganska nöjd med mig själv Ibland klandrar jag mig själv och tycker att jag är mindre värd än andra. 3 4 Jag grubblar ofta över mina misslyckanden och känner mig mindervärdig eller dålig, även om andra tycker annorlunda 5 6 Jag ser allting i svart och kan inte se någon ljusning. Det känns som om jag var en alltigenom dålig människa, och som om jag aldrig skulle kunna få någon förlåtelse för det hemska jag gjort 9. Livslust Frågan gäller din livslust, och om du känt livsleda. Har du tankar på självmord, och i så fall, i vilken utsträckning upplever du detta som en verklig utväg? 0 Jag har normal aptit på livet. 1 2 Livet känns inte särskilt meningsfullt men jag önskar ändå inte att jag vore död 3 4 Jag tycker ofta det vore bättre att vara död, och trots att jag egentligen inte önskar det, kan självmord ibland kännas som en möjlig utväg. 5 6 Jag är egentligen övertygad om att min enda utväg är att dö, och jag tänker mycket på hur jag bäst skall gå tillväga för att ta mitt eget liv. Summa poäng: Poängsumman på MADRS S beräknas genom att varje svar ges värdet 0 6 (uppifrån och ned). Summan beräknas därefter och kan variera mellan noll och 54 poäng. Poängen tolkas enligt följande: 0 11 poäng depression föreligger inte poäng mild depression >20 poäng indikerar hög sannolikhet för egentlig depression om tillståndet har varat mer än två veckor >40 poäng inläggning på psykiatrisk klinik bör övervägas. 22

27 GAD-7 SJÄLVSKATTNINGSFRÅGOR Syfte: att skapa en bild över ditt egna välmående Har du under de senaste två veckorna besvärats av något av detta: Ringa in det rätta alternativet Inte Alls Flera Dagar Flertalet Dagar Dagligen Känt mig nervös, orolig, spänd Inte kunnat låta bli att ängslas Ängslats för mycket om olika saker Haft svårt att koppla av Varit så rastlös att det varit svårt att sitta still Varit retlig och lättstörd Varit rädd, som om något förfärligt skulle hända Räkna samman poängen. Summa poäng: Om något av detta förekommit, hur påverkade det din arbetsförmåga, hemsysslor och relationer? Inte alls Lite Mycket Påtagligt störande Poängsumman på GAD 7 beräknas genom att varje fråga ges ett värde från 0 3 (från vänster till höger). Summan av svaren beräknas därefter och varierar mellan noll och 21 poäng. Poängen tolkas enligt följande: >5 poäng milda besvär >10 poäng måttliga besvär >15 poäng svåra besvär. Vid mer än 10 poäng rekommenderas fördjupad diagnostisering. Översättning av Christer Allgulander Ref Spitzer et al. Arch Intern Med 2006;166:

28 ROSENBERGS SELF ESTEEM SCALE UTTALANDE 1. Jag känner att jag är en person av värde, åtminstone på ett lika plan med andra. 2. Jag känner att jag har ett antal goda egenskaper På det hela taget är jag benägen att känna att jag är ett misslyckande. 4. Jag kan göra saker som de flesta andra människor. 5. Jag känner att jag inte har mycket att vara stolt över. 6. Jag har en positiv inställning till mig själv 7. På det hela taget är jag nöjd med mig själv. 8. Jag önskar att jag kunde ha mer respekt för mig själv. 9. Jag känner mig verkligen värdelös ibland. 10. Ibland tror jag, att jag inte är bra alls. Instämmer helt Håller med Håller inte med Håller inte alls med Din poäng på Rosenberg skala för självkänsla är: Poängen beräknas enligt följande: För objekt 1, 2, 4, 6, och 7: Instämmer helt = 3, Håller med = 2, Håller inte med = 1, Håller inte alls med = 0 För objekt 3, 5, 8, 9, och 10 (som återförs i valence): Instämmer helt = 0, Håller med = 1, Håller inte med = 2, Håller inte alls med = 3 Skalan går från Betyg mellan 15 och 25 är inom normalområdet; värden under 15 tyder på låg självkänsla 24

29 FRÅGOR OM SOCIALT STÖD 14.1 DITT NÄTVERK FÖR SOCIALT STÖD SARASON socialt stöd frågeformulär (kort formulär) SSQSR. Översättningen är genomförd med Microsoft Translator och Lars Öhman. Felaktigheter i översättningen gentemot originalet kan därför förekomma. INSTRUKTIONER: Följande frågor frågar om människor i ditt liv som ger dig hjälp eller stöd. Varje fråga har två delar. Den första delen listar alla människor du känner, exklusive dig själv, som du kan räkna med för hjälp eller stöd i det sätt som beskrivs. Skriv personens initialer och deras relation till dig (se exemplet nedan). Du får inte ange fler än en person bredvid varje nummer under frågan. I den andra delen kryssar du in hur nöjd du är med det övergripande stöd du har. Om du inte har något stöd för en fråga ringar du in ingen men du betygsätter ändå nivån av tillfredsställelse. Du får inte ange mer än nio personer per fråga. Vänligen svara på alla frågor så gott du kan. Alla dina svar behandlas konfidentiellt. Exempel: Vem känner du som du kan prata med om saker som du vet kan ge dig trubbel? Ingen 1.) t. (bror) 2.) L.M. (vän) 3.) R.S. (vän) 4) Westberg (arbetsgivaren) 5.) 6.) Hur nöjd med situationen är du? Ringa in rätt alternativ 6. mycket nöjd 5. ganska nöjd 4. lite nöjd 3. lite missnöjd 2. ganska missnöjd 7.) 8.) 9.) 1. mycket missnöjd På nästa sida svarar du på frågorna efter bästa förmåga. 25

30 1. Vem kan du verkligen räkna med är pålitlig när du behöver hjälp? 0) Ingen 1.) 4) 2.) 5.) 3.) 6.) 7.) 8.) 9.) 2. Hur nöjd med situationen är du? Ringa in rätt alternativ 6. mycket nöjd 5. ganska nöjd 4. lite nöjd 3. lite missnöjd 2. ganska missnöjd 1. mycket missnöjd 3. Vem kan du verkligen räkna med för att hjälpa dig att känna dig mer avslappnad när du är under någon form av tryck eller spänd? 0) Ingen 1.) 2.) 3.) 4) 5.) 6.) 4. Hur nöjd med situationen är du? Ringa in rätt alternativ 6. mycket nöjd 5. ganska nöjd 4. lite nöjd 3. lite missnöjd 2. ganska missnöjd 7.) 8.) 9.) 1. mycket missnöjd 5. vem accepterar dig helt, inklusive båda dina värsta och bästa drag? 0) Ingen 1.) 4) 2.) 5.) 3.) 6.) 7.) 8.) 9.) 6. Hur nöjd med situationen är du? Ringa in rätt alternativ 6. mycket nöjd 5. ganska nöjd 4. lite nöjd 3. lite missnöjd 2. ganska missnöjd 1. mycket missnöjd 7. Vem kan du verkligen lita på bryr sig om dig, oavsett vad som händer med dig? 0) Ingen 1.) 2.) 3.) 4) 5.) 6.) 7.) 8.) 9.) 8. Hur nöjd med situationen är du? Ringa in rätt alternativ 6. mycket nöjd 5. ganska nöjd 4. lite nöjd 3. lite missnöjd 2. ganska missnöjd 1. mycket missnöjd 26

31 9. Vem kan du verkligen lita på att de hjälper dig att må bättre när du verkligen känner dig nere i avgrunden? 0) Ingen 1.) 2.) 3.) 4) 5.) 6.) 7.) 8.) 9.) 10. Hur nöjd med situationen är du? Ringa in rätt alternativ 6. mycket nöjd 5. ganska nöjd 4. lite nöjd 3. lite missnöjd 2. ganska missnöjd 1. mycket missnöjd 11. Vem kan du lita på att de tröstar dig när du är mycket upprörd? 0) Ingen 1.) 4) 2.) 5.) 3.) 6.) 12. Hur nöjd med situationen är du? Ringa in rätt alternativ 6. mycket nöjd 5. ganska nöjd 4. lite nöjd 3. lite missnöjd 2. ganska missnöjd 7.) 8.) 9.) 1. mycket missnöjd Att räkna ut poängen: 1. Räkna det totala antalet människor för varje udda fråga. Räkna ihop totalen tillsammans (Max = 54). Dela med 6. Detta ger antal SSQ poäng eller SSQN. Antal människor/ 6 = SSQN / 6 = 2. Lägg till total tillfredsställelse för de 6 jämna frågorna (Max = 36). Dividera med 6. Detta ger SSQ tillfredsställelse poäng eller SSQS. Tillfredsställelse/ 6 = SSQS / 6 = Bilden visar även vilka människor som står dig närmast och när du kan använda dessa. Ditt jobb framöver blir att hitta strategier för när, hur och var du kan använda de i ditt liv. Om du uppfattar att både SSQN och SSQs ligger lågt finns förmodligen ett behov av att utveckla ditt sociala nätverk. 27

32 14.2 MITT FAMILJEKLIMAT Datum: Namn: Egen familj Uppväxt familj Hur tycker Du klimatet stämningen och samspelet i Din familj är: Stryk under minst 15 ord som Du tycker bäst beskriver familjen Behaglig Avvaktande Hänsynsfullt Ordnat Splittrat Passivt Bra Okamratligt Slutet Irriterat Barnsligt Tolerant Vuxet Naturligt Slött Viljelöst Högtidligt Missnöjt Förvirrat Engagerat Onaturligt Ängsligt Förnuftigt Klandrande Kamratligt Lyckligt Kritiskt Vänligt Tungt Varmt Självständigt Oroligt Tryggt Nedstämt Starkt Lätt Vilt Jäktat Arbetsamt Nervöst Dåligt Sakligt Intimt Explosivt Lekfullt Kallt Meningsfullt Hårt Stabilt Osäkert Harmoniskt Meningslöst Instabilt Solidariskt Misslyckat Rörigt Livligt Säkert Aktivt Lugnt Känsligt Tryckt Kärleksfullt Berömmande Obehagligt Hindrande Försiktigt Öppet Tillåtande Moget Hänsynslöst Lättsamt Viktigt Likgiltigt Misstänksamt Spontant Intolerant Personligt Ödmjukt Okänsligt Spänt Mjukt Konstlat Aggressivt Opersonligt Tänker Du på andra ord som Du tycker skulle beskriva Din familj kan du skriva dem här: Kjell Hansson,

33 14.3 FRÅGOR OM FAMILJEMEDLEMMAR Följande frågor handlar om hur det är att leva med Din anhörig. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa för det svaret som Du först kommer att tänka på. Gör bara ett kryss för varje fråga. Svara på alla frågorna. Svaren gäller: 1 Han/hon stöder det jag gör. 2 Han/hon vet hur jag känner mig. 3 Han/hon hittar fel hos mina vänner. 4 Jag får dåligt samvete då han/hon bett göra saker som jag glömt. 5 Han/hon är fientligt inställd till mig. 6 Han/hon vet vad jag tänker innan jag talat om det. 7 Han/hon gillar mina vänner. 8 Jag vet ofta vad han/hon tänker innan han/hon berättat det för mig. 9 Han/hon klagar över vad jag gör för att roa mig 10 Han/hon försöker att ändra på mig 11 När jag tänker på honom/henne får jag dåligt samvete. 12 Jag måste vara försiktig med vad jag gör annars kommer han/hon att klaga på mig. 13 Jag misslyckas med att få igång ett samtal med honom/henne. 14 Jag kritiserar honom/henne. 15 Jag tänker på hur det ska gå för honom/henne. 16 Han/hon får mig att må psykiskt dåligt. 17 Jag måste be honom/henne att uppföra sig annorlunda. 18 Tänker att han/hon har personliga problem. 19 Jag måste upprepade gånger be honom/henne göra saker. 20 Jag försakar en hel del av mig själv för honom/henne. 21 Det är svårt för oss att komma överens. 22 Jag beslutar mig för att inte kritisera honom/henne. 23 Jag grubblar på orsakerna till hans/hennes beteende. 24 Han/hon gör vissa saker av illvilja eller för att retas. 25 Jag blir förargad eller besvärad då han/hon upprepade gånger begär saker av mig 26 Jag kan inte sova p g a honom/henne. 27 Han/hon får mig irriterad. 28 Jag försöker påverka hans/hennes beteende. 29 Han/hon är en alltför viktig del av mitt liv. 30 Jag tycker mycket om honom/henne. Nästan aldrig Någon gång Ibland Ofta Nästan alltid 29

34 MOTIVATION Hur viktig är det för dig att förändra dina spel-, alkohol och narkotikavanor? Skala från 1-10 där 1 är det lägsta och 10 det högsta Varför sätter du inte en högre siffra? Varför sätter du inte en lägre siffra? Hur stark tilltro till den egen förmåga att ändra dina spel-, alkohol och narkotikavanor har du? Skala från 1-10 där 1 är det lägsta och 10 det högsta Varför sätter du inte en högre siffra? Varför sätter du inte en lägre siffra? På kort sikt Fördelar med att förändra mina spel-, alkohol och narkotikavanor Nackdelar med att bibehålla mina spel-, alkohol och narkotikavanor På Lång sikt Mina starka sidor som han hjälpa mig att förändra mina alkoholvanor: 30