Motion till riksdagen. 1989/90:Jo79. av Ivar Virgin (m) med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken. Global livsmedelsförsörjning
|
|
- Alf Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motion till riksdagen 1989/90:Jo79 av Ivar Virgin (m) med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken Global livsmedelsförsörjning Jorden befolkning fönlubblades mellan 1950 och 1990 från 2.5 miljarder männi kor till drygt 5 miljarder. Världens livsmedelsproduktion ökade under amm;t period rekordartat. Produktionen av livsmedel per capita har ökat. vilket framg[tr av nedanstående figur. lurtlbrul.t l tlll't'cåiing Il litler l tl tlrliondt'n Per capita mat pro- Per capita odlad Kon tgödselanvändduktion bruttoareal ni ng per hektar ( 196(k>-t= 100) (hektar) (kilo} Region llcla viiriden l ()(J Nordamerika l()() Vibteuropa ,3 o teuropa och )()() Sovjetunionen Afrika 100 8S I.S 9.7 Meller ta Östern1 JOO Fjiirran Östern: t 45.8 Latinamerika l()() CPE i Asien' En FAO-gruppl' rt ng om inkluderar Vä tra Asien plus Egypten. Lihyen och Sudan. :En FAO-gruppering 'om omfattar Syd- och SydoMasien utom länderna med planckonomicr. ' En FAO-gruppcring 'om omfattar planckonomicrna i Asien dvs. Folkrcpublikcn Kina. Kampuchca. ordl..orca. Mongoliet och Vietnamn. Kollo. Grunda pa Data fwn FAO. Ur Bruntland kommi ioncn rapport. Trots dc a po itiva fakta far över 700 miljoner människor inte en näringstillför el. om gmanterar ett fullvärdigt liv. Extrem fattigdom är den vanligaste or aken. Ökningen av den globala livsmedelsproduktionen har uppnåtts genom: - nya ut iiden. som ger hög avkastning - ökad anviindning av handelsgödsel - ökad anviindning av växtskyddsmedel - ökning av den kon tbevattnade arealen. 3
2 Det finns emellertid nu många tecken, som tyder på att produktionsupp- Mot. 1989/90 gången medfört långsiktiga problem på en rad områden. Jo79 skogsavverkning för att skaffa jordbruksmark har på många ställen lett till jorderosion och översvämningar nedströms. Odling i världen) känsliga torrområden har medfört ökenspridning. Detta har drabbat Afrika. Sydamerika och Asien. Liv)mcdclsöverskotten i USA. Kanada och Västeuropa har påverkats av stöd till produktionen. som i USA ökat från 17 miljarder kronor år 19RO till 160 miljarder kronor sex år senare. Inom EG har motsvarande stöd ökat från 38 till 133 miljarder kronor. l mflnga delar av USA och Europa har miljöpåverkan av intensiv odling ökat, med nitatförorening av grundvatten, kväveläckage till floder och kustområden och förorening av vatten från bekämpningsmedel. Av den bevattnade arealen i USA ligger en femtedel eller 4 miljoner hektar inom om re den där grundvattennivån sjunker. En stabilisering av nivån skulle leda till en kördeminskning på 8 miljoner ton pannmål. Förr eller senare måste en sadan stabilisering komma till stånd. De subventionerade överskotten av livsmedel har p. exportmarknaderna pressat ned priserna och försvårat jordbruksutvecklingen i m nga utvecklingsländer. Sverige!> överskott har hittills varit relativt smc. Det måste ändå ligga i vart ansvar att min ka dem för att därmed bidraga till att minska skevheten i dc internationella marknaderna. Under dc senaste åren har utvecklingen mot en ökad liv medebproduktion per capita brutits. Jämför nedanstående figur. Världens spannm lsproduktion per capita !19 Kilo K ii/la Jordhruhtkp. USA De internationella vetepriserna har också gått upp från en bottennivå 1987 på 700 kronor per ton till ca l JOO kronor år Det finns en växande oro inte minst inom FN:s jordbruksorgan FAO inför möjligheterna att kunna möta kraven på livsmedelsområdet från en växande världsbefolkning under 90-talet och senare. Befolkningstillväxten globalt beräknas till ca en miljard människor per decennium. Hunger och undernäring 4
3 förorsakar redan i dag oacceptabla effekter på liv och hiilsa i många delar av världen. Om man tar hänsyn till befolkningsutvecklingen och de sannolikt yttersta allvarliga effekterna av en klimatförändring genom växthuseffekten och en ökning av den ultravioletta sirfliningen genom skador på ozonskiktet, inser man att den framtida livsmedelsförsörjningen är utsatt för allvarliga hot. Dessa två miljöproblem måste ha högsta prioritet när det gäller nationella och internationella åtgärder. Det kan hiinda att den över hela världen planerade övergången från fossila bränslen till förnybar energi inte minst i form av arealberoende växter på längre sikt kommer i konflikt med världens behov av areal för produktion av föda. Det måste därför ligga i Sveriges globala ansvar att omställningen av svenskt jordbruk sker på ett sådant sätt att vi på relativt kort tid kan ställa livsmedel till förfogande om det begärs från Förenta Nationernas sida. Detta bör ges regeringen till känna. Mot. 1989/90 Jo79 Svenskt jordbruk och EG För Sverige bör det vara naturligt att på sikt deltaga som fullvärdig medlem i det europeiska samarbetet inom EG. Detta mål bör kunna uppnås i mitten på eller i senare delen av 1990-talet. Det svenska jordbruket bör därvid inte utgöra nilgot prohlem. Producentprisnivån i Sverige och inom EG är i tort sett densamma. Den svenska livsmedelsindu trin och handeln skulle emellertid möta en hårdare konkurrens än för närvarande. Det bör på ikt vara gynnsamt. Med dc relativt smil exportöverskott, som föreligger inom svenskt jordbruk. torde Sverige som medlem få göra större inbetalningar till EGbudgeten än vad som motsvaras av dc utbetalningar till Sverige som föranleds av kostnaden att exportera ett livsmedelsöverskott från vårt land. EGbudgetens utgiftssida upptas ju till största delen av exportfinansiering av jordbruksprodukter. Med en jordbrukspolitik. som syftar till att ytterligare minska dessa överskott kommer detta förhållande att gälla i än högre grad. Jordbruket kan allt å i rnedlem kap förhandlingar räknas som en hctydande tillgang för Sverige. Fördelarna för vårt land av ett medlemskap torde avsevärt överväga den ökade budgetbelastning ett medlemskap medför. Av det anförda framgår att det är viktigt att en avreglering i Sverige skall ske på ett sådant sätt att ett medlemskap i EG underlättas. Så bör t. ex. gränsskyddet ligga på en nivå, som är samordnad med EG-nivån. Vid den kontrollstation för utvärdering av den nya jordbrukspolitiken, som moderata samlingspartiet föreslår vid årsskiftet bör harmoniseringen till utvecklingen inom EG kontrolleras och eventuella korrigeringsåtgärder vidtagas. Avvecklingsstöd till äldre jordbrukare Det bör övervägas om man för äldre jordbrukare, som avser att taga areal ur traditionell jordbruk produktion, kan erbjuda en inkom tför tärkning i form av pensionspoäng i stället för omställningsbidrag. 5
4 Det bör ankomma p[l regeringen att snabbt utreda möjligheten att välja Mot. 1989/90 en sådan lösning. Jo79 Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges ansvar att kunna ställa livsmedel till förfogande pl1 FN:s begäran. 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten att harmonisera utvecklingen av svenskt jordbruk till motsvarande utveckling inom E G-området. 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvecklingsstöd till äldre jordbrukare. Stockholm den l:l maj 1990 Ivar Virgin (m) 6
5
6 fioi b 96633, Stockholm 1990
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte
Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).
[Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och
Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?
Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt? Globalt perspektiv! Landet, länet, kommunen importerar ca 50 % av sin livsmedelskonsumtion.kommer det att vara möjligt om 20-30 år? Läget är kritiskt!! Med nuvarande
Befolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Höga livsmedelspriser
Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,
Nya aktörer på världsmarknaden
Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen
Stark efterfrågan driver världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden
Lägre priser på världsmarknaden framöver
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort
Översikten i sammandrag
OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten
En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen
En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s
BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.
1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2
Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket
Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates
Motion till riksdagen. 1988/89:Jo807 av Per Stenmarck och Ingvar Eriksson (båda m) Avgasreningen på äldre bilar
Motion till riksdagen 1988/89:Jo807 av Per Stenmarck och Ingvar Eriksson (båda m) Avgasreningen på äldre bilar Inom alla samhällsområden måste värnandet om miljön ha högsta prioritet. Det gäller inte minst
MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs
MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett
12950/17 hg/sk 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Världen idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 9.2.2011 B7-0118/2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalandena av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om stigande livsmedelspriser
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.
[Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd
Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors
Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som
Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-01 Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna Priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
OECD-FAO Agricultural Outlook 2011. OECD:s och FAO:s jordbruksöversikt 2011. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
OECD-FAO Agricultural Outlook 2011 Summary in Swedish OECD:s och FAO:s jordbruksöversikt 2011 Sammanfattning på svenska Detta är den 17:e årgången av jordbruksöversikten och den sjunde utgåva som framtagits
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB
2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
[Bild 1] Tack för inbjudan!
[Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt
DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 19 september 2003 APP/3590/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP/3590) Joaquim Miranda och Gado
Priser på jordbruksprodukter augusti 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-08-30 Priser på jordbruksprodukter augusti 2018 Under januari-juni 2018 var slakten av nöt, räknat i ton, 5 procent högre än under januari-juni 2017. De genomsnittliga
Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:
Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör
MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN
MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år
Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.
Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar
Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier
Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier Janne Bengtsson & Framtidens Lantbruks scenario-grupp Jan.Bengtsson@slu.se Varför framtids-scenarier? Förutsäga framtiden = Trendframskrivning?
Sårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Morotsproduktionen i Sverige
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m).
Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Av den globala markarean (15,05 miljarder ha) anses 11 % vara av god kvalitet för odling 27 % vara för torr 23 %
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Vad är problemet? En förutsägelse från Leonard Cohen: Get ready for the future:
Regionala variationer i förutsättningarna för en
59 Kristina Thorell Regionala variationer i förutsättningarna för en hållbar livsmedelsförsörjning Inledning En grundläggande förutsättning för ekonomisk utveckling och välstånd i en nation är att befolkningen
2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU
Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller
GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-07-04 Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna 2016-2025 Utbudet matchar efterfrågan för de flesta råvarorna vilket ger en blygsam prisutveckling
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
En trygg livsmedelsförsörjning. och i Sverige. Hur ser utmaningen ut?
En trygg livsmedelsförsörjning globalt och i Sverige Hur ser utmaningen ut? TEXT: Christina Furustam, Lantbrukarnas Riksförbund, christina.furustam@lrf.se FOTO: Ester Sorri TRYCK: Printlab PRODUKTION:
Arbeta mindre rädda jorden!
Arbeta mindre rädda jorden! Christer Sanne Ekocentrum Göteborg 14 mars 2012 Glöm inte att vi är en ö av rikedom i ett hav av fattigdom! Rikedomsfördelning i världen (deciler) 100% 90% Indien 80% 70% Kina
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Ekologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
12473/17 gg,bis/tf/chs 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 september 2017 (OR. en) 12473/17 AGRI 495 FAO 36 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Utkast
Huvudpunkter i Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2009. av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande
av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande tillägnad den avlidne nobelpristagaren Norman Borlaug ISAAAs meddelande 41är den fjortonde återkommande årliga översikten av författaren över
SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/1. Ändringsförslag. Paolo De Castro, Ulrike Rodust, Isabelle Thomas för S&D-gruppen
27.4.2015 B8-0360/1 1 Skäl Ca (nytt) Ca. Expo 2015 i Milano har teman som främst avser livsmedel och som även omfattar fiskeriet, vilket liksom jordbruket har anknytning till frågor om livsmedel, självförsörjning
- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!
Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad
Motion till riksdagen 1988/89 :Jo278 av Erik Holmkvist (m) Ökat nyföretagande inom jordbruket i de nordliga länen
Motion till riksdagen 1988/89 :Jo278 av Erik Holmkvist (m) Ökat nyföretagande inom jordbruket i de nordliga länen Målsättningen "en levande landsbygd" skall naturligtvis även gälla de nordliga länen. Ingen
Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder
Motion till riksdagen 1987 /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Sjöfarten- en bransch i kris Den svenska sjöfarten är en bransch
2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad
2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
EKN:s Småföretagsrapport 2014
EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar
Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-07-19 Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn OECD:s årliga prognos som visar förväntad marknadsutveckling för de viktigaste
INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016
INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var
Genteknik som tar skruv
Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
GMO på världsmarknaden
GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013. Konsulter:
THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013 Konsulter: Mats Elzén Per Fernström 0720 700329 0739 403919 mats.elzen@novus.se per.fernstrom@novus.se OM THE IGNORANCE SURVEY Novus genomför och utvecklar en
Ekologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi:
1 (10) Samtliga Norden Danmark Finland 660 7 4 3 16 19 27 22 74 50 101 216 44 42 21 8 4 2 742 1 7 11 2 18 16 18 23 36 41 98 282 59 55 35 15 18 7 64 2 8 4 2 8 2 2 3 2 2 3 22 3 1 57 4 12 2 2 4 1 2 2 14 1
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%
Bioplaster. Fakta och siffror
Bioplaster Fakta och siffror BIOPLASTER OCH EUs BIOEKONOMI Den europeiska bioekonomins sektorer är idag värda 2 biljoner euro i årlig omsättning och svarar för 22 Miljoner jobb säga cirka approx. 9 % av
Kraftig ökning av spannmålspriserna
1(5) INFORMATION 21-8-13 Enheten för handel och marknad Ida Björklund Tfn: 36-15 63 43 Mobil: 7-548 4 7 E-post: ida.bjorklund@jordbruksverket.se Kraftig ökning av spannmålspriserna Under de senaste veckorna
Priser på jordbruksprodukter juni 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-07-03 Priser på jordbruksprodukter juni 2017 är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom. Priset för ungtjur klass R3 i var 25 procent
n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6.
1. 2. 3. n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6. 1. Hur många är vi? frågor 2. Var finns vi? (och var saknas vi, varför är vi ojämnt fördelade över jordens yta)? 3. Hur många blir vi? (Varför växer befolkningen
Forum Syds policy för miljö och klimat
Forum Syds policy för miljö och klimat Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2012-01-23 Senast uppdaterad: 2017-08-31 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: Generalsekreterare Publiceras: Intranätet
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra
Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016
INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016 Katharina Saalo Regional Exportrådgivare Västerbotten april 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE SAMMANFATTNING När Sverige först började
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
1. BESKRIVNING AV RESULTATRAMEN
1. BESKRIVNING AV RESULTATRAMEN 1.1. Indikatorer Prioritering Applicabl e Indikator och måttenhet i tillämpliga fall Mål 2023 (a) Justering för tilläggsbetalninga r (b) Delmål 2018 % (c) Delmål absolut
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
WHO 2017: Tobacco and its environmental impact
WHO 2017: Tobacco and its environmental impact * Tobaksindustrin har negativ påverkan på snart sagt alla FN:s hållbarhetsmål. * För att klara FN:s hållbarhetsmål måste rökningen elimineras. Förstör jordbruksmark
Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Vad kommer vi att äta i framtiden?
16 dec 2015 Vad kommer vi att äta i framtiden? Skribent: Benjamin Larsson Tomorrow s Meatball är en visuell undersökning av framtidens mat? en utforskning av några av de många sätt som vi kan komma att
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)
Finansieringsträffar. 19 och 20 jan Lennart Holmström, LRF Mjölk. Foto: Ester Sorri
Finansieringsträffar 19 och 20 jan 2016 Lennart Holmström, LRF Mjölk Foto: Ester Sorri Vad händer i omvärlden fram till 2025? Ekonomiskt välstånd och befolkningsökning driver efterfrågan Efterfrågan stiger
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
HÅLLBAR UTVECKLING. Relationen människa och miljö. Landskapsomvandling. Miljöproblem är inget nytt fenomen
Miljöproblem är inget nytt fenomen HÅLLBAR UTVECKLING Kristina Thorell Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Att människans sampel med naturen resulterat i negativ miljöpåverkan är inte
om Prisvolatilitet hur de globala marknaderna för jordbruksprodukter fungerar och hur de påverkar AVS-ländernas livsmedelsförsörjning
ACP-EU/101.149/slutlig RESOLUTION1 om Prisvolatilitet hur de globala marknaderna för jordbruksprodukter fungerar och hur de påverkar AVS-ländernas livsmedelsförsörjning Gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.