Strålskyddsregler. vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet: Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande

Transkript

1 Strålskyddsregler vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet: Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande SAMS, arbetsgruppen för strålskydd , rev

2 Detta dokument finns i fyra versioner: Webbaserad på svenska Webbaserad på engelska Elektroniskt dokument (pdf) på svenska (denna version) Elektroniskt dokument (pdf) på engelska Om avvikelser skulle förekomma gäller det som står i den webbaserade svenska versionen. If discrepancies would occur, the web based Swedish version is valid.

3 Innehållsförteckning Reglering av Strålskyddet Strålskydd 3 Lokalt medgivande 4 Kategoriindelning av personal och lokaler 6 Utbildning 7 Strålskyddsrond 8 Strålning och dess risker Olika typer av [joniserande] strålning 11 Biologiska och medicinska effekter 12 Stråldoser 13 Persondosimetri 15 Extern bestrålning 16 Intern bestrålning 17 Strålskyddsinstrument 18 Praktiskt strålskydd Strålskyddsrekommendationer 21 Arbetsrutiner 22 Rutinkontroll av kontamination vid radionuklidarbete 23 Åtgärder vid kontaminering 24 Hantering av strålkällor 25 Interna transporter 26 Städning av lokaler 27 Avfallshantering 31 Flytande radioaktivt avfall 32 Fast radioaktivt avfall 33 Luftburen radioaktivitet 35 Kontaktuppgifter 36 Bilagor Bilaga 1 Aktivitetsgränser för avfall 37 Bilaga 2 ALImin värden 39 Bilaga 3 Den lokala Strålskyddshandboken Sida i

4 TOM SIDA Sida ii

5 Reglering av Strålskyddet

6 TOM SIDA

7 Strålskydd Strålningsarbetet regleras, förutom av arbetsmiljölagen, av särskild lagstiftning, Strålskyddslagen (SFS 1988:220) och Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) föreskrifter, som anger de övergripande kraven på strålskyddsorganisation, tillstånd, berättigande, kompetens/utbildning och kvalitetssäkring som är en förutsättning för ett gott verksamhetsstrålskydd. Strålskyddshandboken och dess huvuddokument Strålskyddsregler vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet: Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande är LiU s & LiÖ s gemensamma stöddokument för strålskyddsansvariga och personal i arbete med joniserande strålning för implementering av myndigheternas strålskyddskrav på lokal nivå. För de laboratorier som innehar Lokalt Medgivande skall dess kontaktperson se till att en fullständig kopia av strålskyddshandboken tillsammans med lokala inlägg finns tillgänglig på laboratoriet. Se Bilaga 3 Den lokala Strålskyddshandboken Strålskyddsreglerna finns tillgänglig tillsammans med kompletterande material via SAMS webbplats 1 (Laboratoriesäkerhetshandboken). Strålskyddsorganisation Huvudansvaret för strålskydd av personal, patienter, djur och miljö åvilar enligt lagen (SFS 1988:220) rektorsämbetet för verksamhet inom Universitetet, och landstingsstyrelsen för verksamhet inom Landstinget. Det operativa ansvaret för verksamheternas strålskydd har sedan delegerats till prefekterna (LiU) och verksamhetscheferna (LiÖ). Laboratorierna förutsätts få de resurser och befogenheter som krävs för verksamheten och strålskyddet. Utförligare beskrivningar av strålskyddsorganisationerna finns som bilaga i den lokala strålskyddshandboken Sida 3

8 Lokalt medgivande För verksamheterna vid LiÖ har SSM utfärdat ett flertal samlingstillstånd för radiologiskt arbete; ett som gäller för nuklearmedicinsk och laboratorieverksamhet med radionuklider, ett för medicinsk strålbehandling samt ett för röntgendiagnostik. På samma sätt har SSM utfärdat ett samlingstillstånd för LiU för användning av radionuklider och röntgenutrustningar (upp till 200 kv) för vetenskapliga ändamål och inom undervisning. För den enskilda avdelningens/institutionens verksamhet med radionuklider och röntgenutrustningar krävs årligen ett Lokalt medgivande, vilket bedöms och utfärdas av LiÖ s resp. LiU s strålskyddsfysiker. Detta förutsätter att den enskilda avd./inst. sammanlagda aktivitetsinnehav inte överstiger 1 GBq (klass B) eller 10 GBq (klass C) eller 100 GBq (klass D), se nedan. Vid arbete med radionuklider tillhörande klass A, eller vid behov av högre aktivitetsmängder inom klass B D fordras särskilt tillstånd som söks direkt hos SSM via strålskyddsfysikern. Lokalt medgivande kan dock endast ges under förutsättning att villkor enligt SSM s författningar uppfylls, SSM FS 2008:28 (öppna strålkällor), SSM FS 2008:27 (acceleratorer och slutna strålkällor), SSM FS 2008:25 (radiografering), SSM FS 2008:14 (lasrar). Föreskrifterna finns tillgängliga 1. Både myndighetsansökan och ansökan om lokalt medgivande skall inlämnas till strålskyddsfysikern. Ansökan skall efter anmodan inlämnas årligen. För ny eller förändrad verksamhet ansöker ni om i god tid när som helst under året. Ansökan skall vara undertecknad av prefekt (LiU) respektive verksamhetschef (LiÖ) samt kontaktperson för strålskyddsfrågor. Klassificering av radionuklider Radionuklider indelas i 4 klasser, framförallt med hänsyn till risker vid interkontaminering. Klasserna ordnade efter minskande radiotoxocitet ("farlighet") benämnes A, B, C och D. Se även bilaga 2 Alimin värden. Klass A: Klass B: Klass C: Klass D: Ex. 210 Pb, 210 Po, 226 Ra, 230 Th, 239 Pu, 241 Am, 244 Cm, 252 Cf Ex. 22 Na, 36 Cl, 54 Mn, 60 Co, 89 Sr, 90 Sr, 110m Ag, 125 I, 131 I, 134 Cs, 137 Cs, 152 Eu, 154 Eu, 192 Ir, 211 At, 224 Ra. Ex. 14 C, 18 F, 24 Na, 32 P, 33 P, 35 S, 51 Cr, 55 Fe, 57 Co, 63 Ni, 65 Zn, 75 Se, 90 Y, 99 Mo, 111 In, 123 I, 198 Au, 203 Hg Ex. 3 H, 11 C, 99m Tc, 133 Xe, 232 Th, Th (nat), 238 U, U (nat) Ur risksynpunkt graderas typen av radionuklidhantering i tre olika klasser. Arbete I: Arbete II: Arbete III: Arbete med risk för intern bestrålning genom inandning. Hit räknas hantering av radioaktiva ämnen i gas eller pulverform samt bearbetning av fasta radioaktiva material. Arbete med risk för extern och intern bestrålning, men där risken för intern bestrålning genom inandning är liten. Hit räknas hantering av radioaktiva lösningar vid kemiska analyser, syntes, märkningsarbete, tillverkning av preparat samt djurförsök. Arbete med liten risk för extern eller intern bestrålning. Hit räknas enkel hantering av radioaktiva lösningar, t.ex. uttag från stamlösningar. 1 och foreskrifter eller forfattningar/foreskrifter eller genom strålskyddssektionen Sida

9 Tabell 1 Gränser för aktivitet per arbetstillfälle beroende på toxicitetsklass och typ av arbete. MBq av radionuklid tillhörande toxicitetsklass: Typ av arbete: B C D I II III Om dessa begränsningar överskrids måste ni ansöka om särskilt tillstånd från SSM Sida 5

10 Kategoriindelning av personal och lokaler (SSM FS 2008:51) Arbetstagare i arbete med joniserande strålning skall kategoriindelas, i kategori A eller B, om den årliga effektiva dosen kan överstiga 1 msv. Om man bedömer att den årliga effektiva dosen kan hamna över 6 msv sker placering i kategori A, annars sker placeringen i kategori B. Denna bedömning görs av strålskyddsansvarig (prefekt (LiU) resp. verksamhetschef (LiÖ)) i samråd med strålskyddsfysikern. Exempel på verksamheter där inordning i kategori A ska övervägas finns i SSMFS 2008:51 Bilaga 2. Kategoriindelningen skall finnas dokumenterad i den lokala strålskyddshandboken. För arbetstagare i kategori A gäller obligatorisk kontinuerlig mätning av persondoser (se Persondosimetri sidan 14) och särskilt hälsokontroll (se nedan). Lokaler där det finns en betydande risk för intern eller extern exponering och/eller kontaminering vilket kan medföra att personal kan erhålla årliga effektiva doser >6 msv utgör kontrollerat område, för vilket specifika krav på skyltning, tillträde och skriftliga arbetsregler gäller. Övriga lokaler där arbete med joniserande strålning utförs utgör skyddat område, vilket också kräver skyltning och arbetsregler, men mindre omfattande. Strålskyddssektionen hjälper strålskyddsansvarig med denna klassificering och information om hur kraven skall uppfyllas. Läkarundersökning (SSM FS 2008:51) Särskild läkarundersökning är obligatorisk för arbetstagare i kategori A. Avsikten med undersökningen är att bedöma om arbetstagaren skulle löpa särskild risk för skada vid exponering för joniserande strålning vid radiologiskt arbete. Läkarundersökningen omfattar bedömning av lung hjärt och njurfunktion samt förekomst av hud, neurologisk, psykologisk eller blodsjukdom, alkohol eller drogmissbruk eller diabetes. Prover tas för Hb, LPK, TPK samt U protein. Läkarundersökningen kan dock inte visa huruvida arbetet sköts på ett ur strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Läkarundersökningen skall ske vid introduktionen till arbetet och sedan vart tredje år. Arbetsgivare ansvarar för initiativet till den inledande undersökningen. Sedan kallas arbetstagaren till kommande undersökningar genom företagshälsovården. Mellanliggande år skall särskild hälsodeklaration på uppmaning inlämnas till undersökande läkare. Sida

11 Utbildning (SSM FS 2008:28, 7, 2008:27, 6) Alla som deltar i verksamhet med joniserande strålning skall ha genomgått adekvat utbildning i strålskydd innan arbetet påbörjas. Den lokalt strålskyddsansvarige avgör i samråd med strålskyddssektionen vad som är tillräckligt omfattande utbildning. Personalen skall vara väl förtrogna med Strålskyddsregler vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet: Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande och de lokala arbetsrutinerna. De enskilda laboratorierna skall själva organisera lokal introduktionsutbildning i strålskydd. Var och en som deltar i verksamhet med joniserande strålning har ett individuellt ansvar att efterfölja strålskyddsreglerna. Strålskyddssektionen arrangerar årligen en strålskyddskurs (12+4 h) samt en refresherkurs (4 h) vilka annonseras på webben och via kontaktpersonerna för de lokala medgivandena. Även andra strålskyddskurser kan vara tillräckliga. Tidpunkten för, och omfattningen av, strålskyddsutbildning skall journalföras i den lokala strålskyddshandboken för varje arbetstagare. Repetitionsutbildning bör ske med som mest tio års mellanrum Sida 7

12 Strålskyddsrond (SSM FS 2008:28, 3, 6, 2008:27, 3, 8) Strålskyddssektionen bokar årligen besök hos de verksamheter som har eller begär Lokalt Medgivande. Närvarande vid ronden bör, förutom strålskyddssektionen och kontaktperson, vara metodansvarig. Laboratoriet kan själva initiera en strålskyddsrond vid flytt, utökad verksamhet eller liknande. Rondens syfte är att utbyta erfarenheter, revidera den lokala strålskyddshandboken och att gemensamt se till att goda strålskyddsförhållanden råder. En checklista följs och en eventuell åtgärdslista upprättas. Uppföljning sker inom avtalad tid. Strålskyddssektionen för rondprotokoll under besöket vilka sparas i den lokala strålskyddshandboken och delges även lokalt strålskyddsansvarig samt prefekt/verksamhetschef. Sida

13 Strålning och dess risker

14 TOM SIDA

15 Olika typer av [joniserande] strålning Ur strålskyddssynpunkt är det viktigt att veta vilken typ av strålning som är aktuell, eftersom det är stor skillnad i strålskärmningsmetodik och den biologisk effekt för de olika strålslagen. Det finns framförallt fyra strålslag: Alfastrålning (α): frigörs vid radioaktiva sönderfall. Partikeln innehåller 2 protoner och 2 neutroner, har kort räckvidd (några cm i luft, upp till 0.1 mm i vävnad), men är mycket energirik. Medför inget strålskyddsproblem vid extern bestrålning, men kan innebära strålskyddsproblem vid intern kontaminering av alfastrålare (via inandning/gastrointag). Betastrålning (ß): frigörs vid radioaktivt sönderfall. Partikeln består av en elektron, har begränsad räckvidd, från några mm till 10 m i luft, beroende på energi. Kan orsaka erytem vid bestrålning av oskyddad hud och katarakt i ögonlinsen vid långvarig bestrålning av ögon. Kan innebära strålskyddsproblem vid intern kontaminering av betastrålare (via inandning/gastrointag). Gammastrålning (γ): frigörs vid radioaktivt sönderfall. Strålningen består av elektromagnetisk vågor, har i princip oändlig räckvidd men avtar med djupet i materia, ju tätare ämne desto snabbare avtagande. Av denna anledning är det bra att använda ett högatomärt ämne som ex. bly vid strålskydd. Röntgenstrålning (RTG): strålning som produceras i acceleratorer och röntgenapparater. Strålningen består av elektromagnetisk vågor med samma egenskaper som gammastrålning. Neutroner (n): frigörs vid kärnklyvning samt vid vissa reaktioner mellan joniserande strålning och atomkärnor. Oladdad partikel, energirik. Avtar med djupet i materia, mest effektivt i lätta väterika material, ex. vatten. Notera att vid radioaktiva sönderfall kan kombinationer av flera strålslag förekomma. Beskrivning av lämplig skärmning för respektive radionuklid och strålslag återfinns i datablad i strålskyddshandbokens bilagor. alfa ( ) elektroner (e, ) fotoner (rtg, ) Sida 11

16 Biologiska och medicinska effekter Bestrålning av biologisk vävnad med joniserande strålning medför vid låga till måttliga doser att enstaka celler dör, vilket normalt inte betyder något för vävnadens/organets fortsatta funktion. Därutöver kan strålningen orsaka skador på arvsmassan i cellerna vilket kan medföra förändringar i DNA koden. Skadan i DNA induceras antingen direkt genom jonisation av atomer eller molekyler i DNA kedjan eller sekundärt via primärt bildade fria radikaler som i sin tur är mycket reaktiva och genom kemiska reaktioner kan bryta upp antingen en sträng eller en bas i DNA kedjan. En sådan defekt kan medföra att cellen inte kan dela sig, och är därmed utslagen, eller så kan en mutation bli en initiering till bildandet av en cancercell. Man skiljer på akuta och sena effekter av joniserande strålning. Sena effekter är celldefekter som ger sig till känna först flera år efter att de uppstått och som resulterat i cancer av någon typ. Sena effekter kan uppstå redan vid relativt låga stråldoser. Akuta effekter uppstår då stråldosen (effektiva dosen, se nedan) är av storleksordningen 1 Sv eller mer. Om inre organ exponerats vid dessa doser kan det leda till organsvikt vilket kan vara letalt. För riktigt höga doser (cirka 100 Sv) uppträder symptom inom några minuter och om vitala organ exponerats inträder döden inom några timmar. För lägre doser kan effekterna dröja flera dagar eller upp till flera veckor. Normalt leder en helkroppsdos större än 4 5 Sv till döden inom några veckor, men adekvat medicinsk behandling kan förlänga överlevnaden. Ingen människa har överlevt en helkroppsdos på 10 Sv eller mer. Vid arbete med joniserande strålning i Sverige är det ytterst sällsynt att personal får exponering vid sådan nivå att man riskerat letala akuta strålningseffekter, och vid LiU och LiÖ har det aldrig förekommit. Vid något tillfälle har personal vid LiU erhållit akuta strålskador i huden (små ytor) vid oavsiktlig exponering av extremiteter, som dock inte gett några bestående men. In direkt DNA växelverkan genom fria radikaler Direkt DNA växelverkan Sida

17 Stråldoser Aktivitet SI enheten för aktivitet är Becquerel, symbol Bq. 1 Bq är lika med en kärnomvandling (sönderfall) per sekund. Den tidigare enheten för aktivitet var Curie, symbol Ci. 1 GBq = 0,027 Ci = 27 mci, 1 Ci = 37 GBq 1 MBq = 0,027 mci = 27 μci, 1 mci = 37 MBq 1 Bq = 2, Ci = 1 sönderfall/s, 1 μci = 37 kbq Dosenheter (SSM FS 2008:51, bilaga) SI enheten för absorberad dos är Gray, symbol Gy. 1 Gy är lika med 1 joule absorberad strålningsenergi per kg (J/kg). Olika typer av joniserande strålning (α, β, γ, rtg, n) medför olika grad av skadlighet i biologisk vävnad. I strålskyddssammanhang används därför storheten ekvivalent dos (betecknas H T ), som är lika med den absorberade dosen (D) i ett organ T, multiplicerad med en kvalitetsfaktor (w R ), vilket tas hänsyn till strålslagens skadlighet. Då man har flera strålslag/strålkvaliteter samtidigt summeras ekvivalenta dosen enligt: Ekvivalent dos: H T = Σ D T,R W R, där w R är kvalitetsfaktorn för respektive strålslag Effektiv dos (E) Slutligen, för att kunna bedöma och jämföra risker vid bestrålning av flera organ används i strålskyddssammanhang storheten effektiv dos (betecknad E). Den effektiva dosen är summan av de ekvivalenta doserna i alla vävnader/organ från extern och intern bestrålning, multiplicerade med en viktfaktor för hur strålkänslig varje vävnad/organ är (m a p inducerad letal cancer). Viktfaktorn är 0.12 för vardera av de mest strålkänsliga organen bröst, lungor, mage, röd benmärg, tjocktarm, 0.04 för blåsa, matstrupe, lever, sköldkörtel, och 0.01 för benytor, hjärna, hud, spottkörtlar. Effektiv dos: E = ΣH T w T, där w T är viktfaktorn för respektive vävnad/organ Enheten för ekvivalent dos och effektiv dos är Sievert, symbol Sv. Sievert är en stor enhet, därför används i regel i strålskyddssammanhang enheten millisievert (msv, 1 msv = Sv). Anmärkningar: kvalitetsfaktorn, w R o = 1 för rtg, γ, elektroner och β partiklar o = 20 för α partiklar o = för neutroner (energiberoende) för gamma och betastrålning är 1 Gy i ett organ = 1 Sv ekvivalent dos strålskyddsinstrument graderade i röntgen (R) bör ändras till SI enheter. o Approximativt gäller 1 R 10 msv Gamla enheter: 1 rad = 0.01 Gy 1 rem= 0.01 Sv Sida 13

18 Dosgränser Följande dosgränser gäller för extern och intern bestrålning (SSM FS 2008:51): Högsta tillåtna stråldos (effektiv dos) till radiologisk personal över 18 års ålder, då hela kroppen bestrålas är 100 msv/ 5 år, dock max 50 msv enstaka år. Motsvarande gräns enstaka år för studerande/lärlingar mellan 16 och 18 års ålder är 6 msv/år. För gravida kvinnor gäller max 1 msv till fostret under hela graviditeten. Därutöver gäller att högsta tillåtna dosekvivalent till: hud, händer och fötter är 500 msv/år ögon (lins) är 150 msv/år Viktfaktorer, W T, för respektive organ: anger den relativa risken för letal strålningsinducerad cancer i ett organ Summan av faktorerna är Hjärna 0.04 Esofagus 0.12 Lunga Spottkörtlar 0.01 Thyroidea 0.04 Bröst Mage 0.04 Lever 0.04 Blåsa 0.01 Hud 0.12 Övrigt* Tarm 0.12 Gonader 0.08 Ben-ytor 0.01 Benmärg (röd) 0.12 * binjure, ET, gallblåsa, hjärta, njure, lymfnoder, muskler, mun slemhinnor, pankreas, prostata, tunntarm, mjälte, tymus, uterus/cervix Sida

19 Persondosimetri (SSM FS 2008:51) Strålskyddssektionen är ett av Strålsäkerhetsmyndigheten godkänt persondosimetrilaboratorium för mätning av persondosekvivalenten Hp(10) vilken används för att uppskatta den effektiva dosen från extern bestrålning, som anges som årsgränsvärde, se Stråldoser och dosgränser sid Persondosmätningar sker dels med elektroniska DIS (Direct Ion Storage) dosimetrar och dels med TL (ThermoLuminescence) dosimetrar. För arbetstagare i kategori A (se Personal och lokaler sid 5) skall obligatorisk, kontinuerlig mätning av persondoser ske. Strålskyddssektionen tillhandahåller och utvärderar dessa dosimetrar, samt rapporterar månadsdoser till Strålsäkerhetsmyndigheten. För arbetstagare i kategori B finns inget krav på kontinuerlig persondosmätning, om man med andra mätningar eller erfarenhetsmässigt kan visa att stråldoserna alltid kommer vara lägre än gränsvärdet för kategori A. Finns det ändå önskemål om persondosmätning tillhandahåller strålskyddssektionen efter samråd med strålskyddsfysiker dosimetrar även för arbetstagare i kategori B, då för utvärdering av kvartalsdoser. Nyanställd personal i verksamhet med persondosmätning skall omgående anmäla personuppgifter och typ av arbetsuppgifter till kontaktpersonen som vidarebefordrar uppgifterna till strålskyddssektionen 1. Strålskyddssektionen administrerar även mätning av finger och ögondoser, samt miljödosmätningar för utvärdering av strålskydd av lokaler. Vid arbete med öppna radionuklidlösningar skall också bedömningar göras om dosbelastning via intern kontaminering, vilket normalt görs genom monitering av utsöndring av radionukliden i urin. Med kännedom om utsöndringen kan man uppskatta den interna kontamineringen och därmed göra en dosuppskattning. Provtagning och analys skall genomföras regelbundet men också vid misstanke om kontaminationshändelser. Strålskyddssektionen genomför urinanalysen och dosuppskattningarna. Vid arbete med jodisotoper genomför strålskyddssektionen motsvarande dosuppskattning av internkontaminering genom extern spektrometrisk mätning av jodupptag i thyroidea. 1 vid US/Sjukhusfysik/Sektionen forstralskydd/dosimeteradministration Sida 15

20 Extern bestrålning De faktorer som bestämmer strålriskerna vid extern bestrålning är: Aktivitetsmängd och radionuklid/strålslag Externa strålskärmar; skärmens tjocklek, material och placering avgör vilken reduktion av strålningsintensitet som nås. Lämpliga material beror av strålslaget och lämplig tjocklek avgörs av energin. Strålskyddssektionen tillhandahåller datablad för respektive radionuklid. Avstånd till strålkällan; strålningens intensitet avtar snabbt med avståndet, dubblerat avstånd ger reduktion av strålningsintensiteten till 1 / 4 (inversa kvadratlagen). Arbeta därför på största möjliga avstånd från strålkällan, och använd avståndsverktyg (tång, pincett) när strålkällan inte är tillräckligt skärmad. Uppehållstid i strålfältet; en fördubbling av tiden ger fördubbling av den absorberade dosen. Arbeta därför snabbt och metodiskt. 3 viktiga strålskydds-hjälpmedel Skydd Avstånd Tid Sida

21 Intern bestrålning De faktorer som bestämmer strålriskerna vid intern bestrålning är: Radionuklid; aktivitetsmängd, fysikalisk halveringstid, strålslag, kemisk form. Kroppens metabolism för denna radionuklid, vilket avspeglas i den s.k. biologiska halveringstiden. Intagssätt; oralt/inhalation. För internbestrålning gäller följande (SSM FS 2008:51): För stråldoser som uppkommer genom att radioaktiva ämnen tas upp i kroppen gäller samma årsgränser för effektiv dos som de som anges för extern bestrålning. Effektiva doser orsakade av intag av radioaktiva ämnen begränsas av storheten ALI (Annual Limits on Intake). ALI utgör gränsen för årligt intag av radioaktiva ämnen för personer i strålningsarbete. Gränsen har satts med hänsyn till årsdosgränsen för radiologisk personal, 20 msv, eller i förekommande fall gränsen för ekvivalent dos för ett enskilt organ (500 msv). Olika ALI värden gäller för oralt intag resp. inhalation. ALImin avser det lägsta av dessa värden för varje radionuklid. ALImin värden för de vanligaste radionukliderna återfinns i Bilaga 2 ALImin värden Sida 17

22 Strålskyddsinstrument (SSM FS 2008:28. 24, 2008:27, 15) Lämpligt strålskyddsinstrument skall finnas tillgängligt på laboratoriet, dels för monitering av stråldosnivåer i laboratoriet men också för kontaminationskontroller. Vanligen används för extern betastrålning GM rör med tunt fönster och för extern gammastrålning används GM rör eller scintillerande NaI(TI) kristall. Kontakta gärna strålskyddssektionen för konsultation inför inköp. Strålskyddssektionen erbjuder regelbundet möjlighet till konstanskontroll och kalibrering av strålskyddsinstrument. Laboratoriet skall ha lokala rutiner för funktionskontroll av sitt strålskyddsinstrument. Funktionskontroll bör ske i samband med varje mätning. Kvalitetskontroll mot kalibreringsstrålkälla skall ske med som mest tre års mellanrum. Kalibrering ska övervägas om instrumentet faller utanför toleransgränserna. Kalibreringsresultat och kontroller skall dokumenteras i den lokala strålskyddshandboken. Vid arbete med radionuklider som avger betastrålning med låg energi, ex. 3 H, 14 C, klarar sällan typiska strålskyddsinstrument av att registrera betastrålningen. Vid kontaminationskontroll kan man istället använda vätskescintillatorräknare/betaräknare för kvantifiering via mätning av strykprover. Om labbet inte har tillgång till detektor, undersök möjligheterna att mäta vid annat labb, annars kan mätningar göras vid strålskyddssektionen. Sida

23 Praktiskt strålskydd

24 TOM SIDA

25 Strålskyddsrekommendationer Strålskyddets huvudregler 1. All verksamhet med joniserande strålning och radioaktiva ämnen skall medföra en nettonytta. (berättigandeprincipen) 2. Alla stråldoser skall hållas så låga som det är praktiskt möjligt (ALARA principen/ optimering). 3. Ingen individ får utsättas för olämpligt hög stråldos. (principen om individuellt skydd) Följande regler gäller generellt Personal som arbetar med joniserande strålning kallas här radiologisk personal. För att deltaga i radiologiskt arbete skall man ha fyllt 16 år (min 18 år för anställda och min 16 år för studerande och lärlingar). Personstråldoserna skall understiga högsta tillåtna stråldos, och därtill hållas så låga som är rimligt möjligt. All onödig bestrålning skall undvikas. Gravida som arbetar med joniserande strålning har rätt till omplacering. Dosgränser I lätt tillgängliga delar av laboratorium där personal tillfälligt vistas skall doshastigheten understiga 20 μsv/h. I utrymmen där personal stadigvarande vistas skall doshastigheten understiga 2 μsv/h. Anm: De ovan angivna doshastigheterna inkluderar inte bakgrundsstrålning Sida 21

26 Arbetsrutiner (SSM FS 2008: ) 1. Avgränsa radionuklidarbetet i görligaste mån från övrig verksamhet. 2. Håll laboratoriet rent och fritt från onödig utrustning. 3. Använd i görligaste mån strålskärm mellan preparat och kropp, samt distansverktyg. 4. Använd skyddsrock och vätskeabsorberande papper med plastad undersida som underlägg på arbetsbänkar. 5. Skyddshandskar av plast eller gummi skall alltid användas vid hantering av öppna radioaktiva preparat, och bytas regelbundet. Använda skyddshandskar skall behandlas som radioaktivt avfall. Tvätta alltid händerna efter avslutat arbete. 6. Skyddsglasögon skall bäras vid arbete med alla öppna betastrålande preparat samt i lösning/prov med högenergetiska betastrålare (t ex P 32, P 33, Sr 90) samt i övrigt om det finns risk för stänk. 7. Förhindra hand till mun spridning genom noggrann handhygien och genom att inte äta, ta på läppbalsam e.d. i laboratoriet. 8. Vid arbete med sprutor skall sprutskydd användas 9. Arbetet bör utföras i dragskåp med god ventilation och särskilt om det finns risk för luftburen radioaktivitet. 10. Är du tilldelad dosimeter, bär din bröstdosimeter eller ringdosimeter under hela arbetet. Bär dosimetrar under skyddsrock eller handskar för att förhindra kontaminering av dosimetern. 11. Minska på avfallet genom att använda minsta möjliga aktivitet. Hantera avfallet enligt gällande regler, se sidan 31ff. 12. Kontrollera ev. kontaminering av händer, kläder och skor samt arbetsbord, bänkar och verktyg med lämpligt strålskyddsinstrument efter avslutat arbete. I övrigt städa regelbundet och informera städpersonal om laboratoriets städregler. 13. Arbeta inte med oskyddade sår på händer eller armar. 14. Träna på arbetsmoment utan radioaktivitet för att minimera tiden av exponering. Sida

27 Strålskyddsregler vid laboratoriearbete med Lokalt Medgivande för Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet Rutinkontroll av kontamination vid radionuklidarbete (SSM FS 2008:28 22) Laboratoriet bör ha som rutin att efter varje avslutat arbetspass avsyna arbetsytor, verktyg och kläder med lämpligt direktvisande strålskyddsinstrument (γ strålare samt β strålare med medelhög energi) eller med strykprover (β strålare med låg energi, ex. 3H, 14C, 35S,) som mäts i vätskescintillator/β räknare. Därutöver skall kontaminationskontroll utföras omgående då misstanke om kontaminering finns. Vid minst ett tillfälle per kvartal skall dokumenterad kontaminationskontroll utföras. Tag kontakt med strålskyddssektionen om personkontamineringen (hud/skyddskläder) överstiger 3 gånger bakgrundsvärdet och om övrig kontamination (efter sanering) överstiger 10 gånger bakgrundsvärdet. I de fall man bedömer att det finns risk för intern kontaminering bör personalens exponering kontrolleras genom mätning av urinprover (eller i fallet med jod isotoper med sköldkörtelmätning). Strålskyddssektionen ombesörjer analys av urinprover Sida 23

28 Åtgärder vid kontaminering Åtgärder vid större kontaminering / personkontaminering 1. Vid spill av radioaktivt jod (speciellt i jonform) eller större kontaminering av annan radionuklid (>1 ALImin), bör stor försiktighet iakttagas, varför omedelbar kontakt skall tas med strålskyddssektionen för hjälp med saneringsarbetet. Påbörja åtgärder enl. nedan. 2. Avbryt genast pågående arbetsoperationer. Stäng av ev. apparater. 3. Övrig personal som vistas i lokalen skall, om de ej kan misstänkas vara kontaminerade,snarast lämna laboratoriet. 4. Personsanering skall påbörjas så snart som möjligt. 5. Försök omedelbart verifiera misstänkt hudkontaminering genom direkt mätning eller med strykprov. 6. Tvätta kontaminerad hud med tvål och ljummet vatten. Det kan behövas upprepade tvättningar för att få bort aktiviteten helt. Nedsätt inte hudens skyddande funktion genom t.ex. hård skrubbning eller starka lösningsmedel. 7. Låt om möjligt kontaminerade sår blöda en stund. Spola såret omsorgsfullt med rent vatten. 8. Spärra av lokalen. Sätt meddelande på dörren om det inträffade. 9. Lämna ev. kontaminerade kläder och skor i laboratoriet. 10. Informera all personal på avdelningen. 11. Sanering av lokal och utrustning utförs enligt strålskyddssektionens instruktioner. 12. Dokumentera noggrant det inträffade. Skriv anmälan om personskada. Denna tillsammans med strålskyddssektionens dosutredning bifogas personskadeanmälan som görs enligt organisationens rutiner. I de fall intag (oralt/inhalation) av radionuklider till personal kan ha skett genomför strålskyddssektionen interndosmätningar. 13. Alla tillbud och missöden skall rapporteras till strålskyddssektionen. Åtgärder vid mindre spill utan personkontaminering 1. Märk ut området där spill av aktivt material skett. Informera berörd personal. 2. Tag på skyddshandskar och ev. skoskydd och torka upp utspilld vätska med absorberande papper. 3. Tvätta de kontaminerade ytorna med milt tvättmedel. Torka med absorberande papper. 4. Kontrollera med strålskyddsinstrument eller strykprov att rengöringen givit resultat, annars upprepa tvätten. 5. Ytor där efter rengöring ytaktiviteten är större än 40 Bq/cm 2, skall täckas med lämpligt skyddsmaterial typ plastfolie eller träskiva. 6. Om sanering inte givit fullgott resultat eller om tveksamheter om saneringsprocedur finns; rådfråga strålskyddssektionen. 7. Vidtag åtgärder som förhindrar att olyckan upprepas. 8. Dokumentera kontamineringshändelsen. Sida

29 Hantering av strålkällor Inköpsrutiner Leveranser av alla radionuklider till laboratorier vid US och HU skall ske via Radionuklidcentralen, RNC. Ange därför alltid leveransadress enligt: Godsmottagningen Universitetssjukhuset, RNC plan 08 f.v.b. AVD./KLINIK e.d. Att. Kontaktperson LINKÖPING Strålskyddssektionen meddelar kontaktperson eller lokalt strålskyddsansvarig via telefon eller e post när leveransen kan hämtas på RNC. Strålskyddssektionen administrerar nycklar till RNC. RNC finns på plan 08 i huvudblocket, US. Följ skyltningen från hisshall A. Leveranser ankommande US när godsmottagningen är stängd går via akutmottagningen som har rutiner för att vidarebefordra dessa till RNC. Laboratorier vid Campus Valla skall ha rutiner så att leveranser sker på ett säkert sätt. Uppgifter om radionuklid, aktivitet, leverantör och batchnummer skall meddelas strålskyddssektionen. Alla leverantörer behöver en kopia av samlingstillståndet för att leverera. Kopia kan fås av strålskyddssektionen. Mängden aktivitet begränsas dock enligt det Lokala Medgivandet. Före inköp av fasta/slutna strålkällor skall strålskyddssektionen kontaktas. Journalföring (SSM FS 2008:28, 9;13, 29, 36) Strålskyddssektionen för journal över inkomna radionuklider. Lokalt på laboratoriet skall förteckning över aktuellt innehav föras. Detta inkluderar även fasta/slutna strålkällor. Förvaring (SSM FS 2008:28, 30 34) Radioaktiva ämnen skall förvaras oåtkomligt för obehöriga. Radioaktiva ämnen skall förvaras på ett ur brandsäkerhetssynpunkt betryggande sätt. Behållare och dyl. där radioaktivt material förvaras skall alltid förses med radiaksymbol. o Då aktivitetmängden överstiger 1 Avfallsgräns eller 1 MBq skall även radionuklid(er), aktivitet, datum samt signatur anges. Gammastrålare vars aktivitet är större än 1 MBq skall som regel förvaras i blyburk eller bakom blyskydd. Betastrålare skall förvaras i plexiglasbehållare. Kring kärl eller små strålskyddade förråd som innehåller radioaktivt material, bör doshastigheten understiga 20 μsv/timme 5 cm från kärlets eller strålskyddets yta. I lokaler där personer stadigvarande vistas skall doshastigheten understiga 2 μsv/timme. Förråd för radioaktiva ämnen skall skyltas med varningsskylt Förvaringsplats för radioaktivt material, ansvarig person och vilka radionuklider som finns i förrådet. Strålskyddssektionen tillhandahåller skyltar. Lättflyktiga radioaktiva ämnen skall förvaras i väl ventilerade utrymmen, t. ex. i ventilerade kemikalieskåp eller giftskåp Sida 25

30 Interna transporter (SSM FS 2008:28, 35) Interna transporter av radioaktivt material skall ske på ett säkert sätt samt att risken för att radioaktivt material stjäls eller förläggs är minimal. Laboratoriet skall ha rutiner avseende: transportvägar (till/från RNC, avfallsrum eller IFMs kemikalieavfallsrum), övervakning (kontinuerlig transport, radioaktivt material får inte lämnas utan tillsyn under transport), förpackning (tillslutet lämpligt transportkärl) som är märkt (radioaktivt, nuklid, kontaktperson). Vid missöde under transport markeras platsen för att minimera spridning. Följ rutiner för sanering och informera strålskyddssektionen. Sker transporter via extern speditör (ej laboratoriepersonal) skall avtalets omfattning samt kontaktrutiner dokumenteras. Sida

31 Städning av lokaler (SSM 2008:28, 9 p.14) Lokala städinstruktioner skall finnas och städpersonal skall informeras om dessa och tillhörande risker. Städinstruktionerna bör anslås tydligt i lokalerna. Rumsburen städutrustning ska övervägas där öppna strålkällor förekommer. Kontaktvägar skall finnas dokumenterade för eventuella missöden Sida 27

32 TOM SIDA Sida

33 Avfallshantering

34 TOM SIDA

35 Avfallshantering (SSM FS 2010:2) Radioaktivt avfall som lämnas vid Radionuklidcentralen (RNC), US (plan 08, hiss A) eller i IFM s kemikalieavfallsförråd (B:525), skall vara märkt med komplett ifylld avfallsetikett, se bilder nedan. Strålskyddssektionen lämnar ut avfallsetiketter samt nycklar till RNC. I övrigt gäller reglerna för fast och flytande avfall enligt respektive avsnitt. Avfallsreglerna är formulerade enbart med tanke på strålningsrisker. Andra kriterier på avfallet, som toxicitet, brandrisk, smittorisk etc. skall också bedömas och kan medföra att avfall ej får avyttras lokalt, oavsett aktivitetsinnehåll. Radioaktivt avfall som inte uppfyller reglerna för temporär deponering vid RNC eller vid IFM s kemikalieförråd i väntan på avklingning för avyttring, skall kvarstanna på respektive laboratorium tills överenskommelse om lämpligt avyttringssätt träffats med strålskyddssektionen. Detta gäller särskilt fasta/slutna strålkällor. Radioaktivt avfall ska dokumenteras. Mallar för avfallsdokumentation finns på Strålskyddshandbokens websida. Avfallsplan (SSM FS 2010:2) I den lokala strålskyddshandboken ska finnas en avfallsplan som beskriver det radioaktiva avfall som uppkommer i verksamheten, inklusive utsläpp och slutligt omhändertagande av avfallet. Denna avfallsplan måste uppdateras före nya radionuklider eller nya metoder tas i bruk Sida 31

36 Flytande radioaktivt avfall (SSM FS 2010:2) Flytande avfall som släpps ut i avloppet skall vara vattenlösligt. Totalt per månad och laboratorium får högst 10 gånger den aktivitet som anges i bilaga till Strålskyddslagen (SFS 1988:220), se även Bilaga 1. Engångsutsläpp skall understiga 1 gånger aktiviteten. Spola rikligt med vatten i samband med utsläpp så att ingen aktivitet står kvar i vattenlåset. Scintillationsvätska får inte hällas ut i vasken. Utsläpp av flytande radioaktivt avfall bör begränsas till en vask per laboratorium. Vid vasken skall finnas en väl synlig skylt som anger var flytande radioaktivt avfall får spolas ut. Laboratoriet ska på uppmaning av Strålskyddssektionen kunna ge en uppskattning av årlig utsläppt aktivitet. Flytande avfall som inte är vattenlösligt, ej heller innehållande farliga kemikalier, biologiskt eller smittförande avfall kan gå som fast avfall om det befinns i tätslutande kärl tillsammans med absorberande material motsvarande dubbla volymen. Maximalt 2 liter vätska per avfallskartong tillåts. Undantag (SSM FS 2010:2, 9) Urin och faeces från patienter som fått radionuklider i samband med undersökning eller behandling får spolas ut i avlopp utan att aktiviteten räknas med i högsta tillåtna utsläppsaktivitet. Luftutsläpp (SSM FS 2010:2, 5 6) Strålskyddssektionen är behjälpliga med att uppskatta stråldos till representativ person från luftutsläppt aktivitet. Sida

37 Fast radioaktivt avfall (SSM FS 2010:2, 10 14) Fast radioaktivt avfall indelas i följande grupper: 1. Slutna strålkällor. 2. Fast radioaktivt avfall, material som är kontaminerat (skyddshandskar, torksuddar, underläggspapper etc.). 3. Tillslutna behållare med flytande radioaktivt avfall. 4. Kombinationsavfall. Radioaktivt avfall som dessutom innebär annan miljöpåverkan, t ex smittförande, biologiskt eller kemikalier. Även radioaktivt avfall med låg flampunkt. Det fasta avfallet kan lämnas till kommunal avfallsanläggning under förutsättning att: 1. Slutna strålkällor har en aktivitet mindre än 50 kbq. 2. Avfallet är förpackat på betryggande sätt i särskilda riskavfallskartonger med invändlig plastpåse. 3. Avfallet får innehålla maximalt 2 liter vätska och ska innehålla absorberande material motsvarande den dubbla uppsugningsförmågan. 4. Aktiviteten per kartong ej överstiger gränsvärdena i bilaga till Strålskyddslagen (SFS 1988:220), se Bilaga 1, och avyttrad aktivitet per månad från laboratoriet ej överskrider 10 gånger aktivitetsnivåerna. 5. Ytdosraten på kartongen ej överstiger 5 μsv / timma. 6. Avfallskartongen förses med fullständigt ifylld vit etikett RADIOAKTIVT AVFALL, se bild nedan. (etiketter erhålles från Strålskyddssektionen). 7. Varje etikett har ett unikt nummer och innehållet ska dokumenteras på laboratoriet. När avfallet senare är avyttrat återrapporterar Strålskyddssektionen och då kan kollit strykas ur listan. Makulerade etiketter bör rapporteras till Strålskyddssektionen. 8. Om två eller flera radionuklider läggs i samma avfallskartong får det inte vara maximalmängd av varje radionuklid. För förpackningen måste då gälla 1 Σ Ai/Li där Ai är aktiviteten av radionuklid i och Li är motsvarande undantagsgräns. Skärande/stickande, biologiskt och smittförande avfall behandlas som respektive riskavfall om förutsättningarna ovan i övrigt är uppfyllda. Skärande/stickande avfall är t.ex. kanyler med eller utan stickskydd, suturnålar, knivblad, mandriner, akupunkturnålar, sprutor med fasta kanyler etc. Om halveringstiden är kortare än 10 timmar hanteras skärande/stickande som enbart skärande/stickande. Biologiskt avfall Ex delar av vävnad från djur eller människor samt döda försöksdjur. Smittförande avfall Ex kanyler som använts på människor. Följande kan behandlas som konventionellt avfall: Smittförande avfall som konverterats till icke smittförande dvs autoklaverats, desinfekterat avfall från t ex mikrobiologiskt laboratoriearbete. Avfall med låg flampunkt (<60 C) kan deponeras på RNC, men det är viktigt att det markeras tydligt på avfallsetiketten. Avfall med scintillationslösning kan läggas i avfallskartonger med absorberande material motsvarande dubbla volymen vätska. Maximalt får packas 2 liter vätska per avfallskartong. Det fasta radioaktiva avfallet transporteras på US området ner till RNC genom laboratoriernas respektive lokala rutiner. Strålskyddssektionen säkerställer att aktivitets och ytdosratskraven ovan är uppfyllda och vidarebefordrar avfallet till avfallsanläggning samt dokumenterar Sida 33

38 Avfall som inte uppfyller ovanstående kriterier För radioaktivt avfall som inte kan avyttras enligt reglerna ovan och som inte kan deponeras lokalt vid laboratoriet skall strålskyddssektionen kontaktas. Vid Radionuklidcentralen, US, kan avfall som är ämnat för avyttring vid kommunal avfallsanläggning men som överskrider aktivitetsgränserna, deponeras i väntan på avklingning. Detta avfall märks och dokumenteras på samma sätt, men med gul etikett. I de fall slutna strålkällor (ex. kalibreringspreparat, preparat i apparater) skall avyttras för återvinning eller slutförvar tas diskussion med strålskyddssektionen om möjligheterna till samordning för att reducera kostnader. Sida

39 Utsläpp av luftburet radioaktivt material (SSM FS 2010:2) Myndigheten (SSM) ställer krav på verksamheterna att utföra skattning och dokumentation av aktivitet som har släppts ut via luft till omgivningen för uppskattning av stråldoser till allmänheten ( representativ person ). Det kan gälla arbete med öppna strålkällor/lösningar som kan bli luftburna, ex. genom uppvärmning av prover, med vidare spridning via laboratoriets ventilationssystem eller dragskåpsventilation. Strålskyddssektionen är behjälpliga i detta arbete Sida 35

40 Kontaktuppgifter Strålskyddsfysiker Håkan Pettersson kontorstid: tel: (p sök 1752) Övrig tid: fax: Strålskyddsingenjör Magnus Gårdestig kontorstid: tel: (p sök 1775) Strålskyddssektionen Radiofysikavdelningen O huset ingång 34, plan 08 Universitetssjukhuset Linköping Radionuklidcentralen, plan 08, hiss A, huvudblocket, Universitetssjukhuset Här sker införsel och registrering av radionuklider till US och HU samt hantering av radioaktivt avfall. Ange följande adress: Godsmottagningen Universitetssjukhuset, RNC plan 08 f.v.b. AVD./KLINIK e.d. Att. Kontaktperson LINKÖPING Företagshälsovården (Radiologisk läkarkontroll) tel: Strålsäkerhetsmyndigheten tel: Stockholm (Tillsynsmyndighet för joniserande strålning) Strålsäkerhetsmyndighetens kontaktperson vid Landstinget och Universitetet Strålskyddsfysiker Håkan Pettersson tel: Centraldepån (Avfallskartonger etc.) tel: Webbsidor: Lio.se/stralskydd Stralsakerhetsmyndigheten.se Sida

41 Bilaga 1 Aktivitetsgränser för avyttring av avfall SSMFS 2010:2 (i) Aktivitetsgränser för fast avfall per nuklid och avfallskartong för transport och förbränning vid avfallsstation (Gärstadverket). Vid mix av flera radionuklider per kartong gäller begränsning enligt formeln nedan. (ii) aktivitetsgräns per radionuklid och tillfälle vid avyttring av flytande vattenlösligt radioaktivt avfall via nedspolning vid särskild utsläppsplats i laboratoriet. Per månad och laboratorium får sammanlagt 10 ggr. denna aktivitet spolas ned. Aktivitet Aktivitet Nuklid [MBq] Nuklid [MBq] 3 H C 1 14 C F 1 22 Na 1 32 P P S Cl 1 45 Ca Cr Sr 1 90 Sr Y Mo 1 99m Tc In I I I Cs Cs Sm Eu Eu Ir Hg Tl 1 Vid mix av flera radionuklider i en avfallskartong gäller begränsningen A k /L k 1, där A k är aktiviteten för radionuklid k, och L k är gränsvärde enligt tabellen ovan för radionuklid k Sida 37

42 TOM SIDA Sida

43 Bilaga 2 ALImin-värden ALI min värden för förekommande föreningar med nedanstående nuklider. 1 ALI motsvarar 20 msv i årlig effektiv dos. ALI värdena framräknade mha ICRP Nuklid ALI min [MBq] Tox. Klass 3 H(HTO) 1100 D 3 H (org) 480 D 14 C 37 C 18 F 410 C 32 P 8 C 33 P 80 C 35 S oorg 15 C 35 S org. 25 C 36 Cl 3 B 45 Ca 7 B 51 Cr 530 C 89 Sr 2,5 B 90 Sr 0,1 B 90 Y 7,5 C 99 Mo 17 C 99m Tc 690 D 111 In 65 C 123 I 95 C 125 I 1,3 B 131 I 1,8 B 134 Cs 1 B 137 Cs 1,5 B 153 Sm Eu 0,5 B 192 Ir 3 B 203 Hg 9 C 201 Tl 210 C 1 ICRP, Compendium of Dose Coefficients based on ICRP Publication 60. ICRP Publication 119. Ann. ICRP 41(Suppl.) Sida 39

44 TOM SIDA Sida

45 Bilaga 3 Den lokala Strålskyddshandboken Den lokala Strålskyddshandboken utgör en kvalitetsmanual kring strålskydd för Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet. Den lokala Strålskyddshandboken sammanställs och revideras av den lokalt strålskyddsansvarige. De operativa delarna med journalföring o.d. görs tillgängliga för medarbetarna på lämpligt sätt. En utskrift av Strålskyddsregler vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet: Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande, metodbeskrivningar och datablad ska finnas lätt tillgängliga på laboratoriet. Den lokala Strålskyddshandboken revideras i samband med strålskyddsrond Sida 41

46 Bilagor i den lokala Strålskyddshandboken. Förlagor eller mallar till dessa finns på Strålskyddshandbokens webbsida 1 Dokument Anmärkning Strålskyddsregler vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet: Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande Kopia av aktuellt Lokalt medgivande Erhålles av Strålskyddssektionen Lokalt medgivande s. 4 Utskrift av Strålskyddsregler vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet: Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande Lokalt material om egna strålkällor Loggbok över aktuellt innehav Rutiner för förvaring Lokala metodbeskrivningar Lista över utbildade medarbetare Finns som pdf på Strålskyddshandbokens webbsida 2 T ex Datablad från leverantör Där tillämpligt, Uttag från stamlösningar Placering av utmärkta förvaringsskåp (namn, kurs, utbdatum, repdatum) Lokala utbildningar, metodbehörigheter Kontaminationsmätningar, Där tillämpligt, rutiner, logg s. 23 Interndosmätningar Där tillämpligt, rutiner, logg s. 17 Instrumentkontroll Där tillämpligt, rutiner, logg, s. 18 rapport Lokala inköpsrutiner Där tillämpligt s. 25 Lokala transportrutiner Där tillämpligt s. 26 Lokala avfallsrutiner Där tillämpligt s. 31ff Lokala städrutiner Där tillämpligt s. 27 Lokala instruktioner för skyddsutrustning Där tillämpligt, s. 22 Kategoriindelning av personal och lokaler beslut av s. 6 prefekt/verksamhetschef Externdosmätningar, dosbesked Där tillämpligt, s. 15 Datablad över radionuklider Strålskyddsrond Protokoll från senaste s. 8 Kontaktuppgifter Lokala Strålskyddsorganisationen Respektive organisation s. 3 Avfallsplan Lokal s. 31 Journalföring s. 25 Förvaring s. 25 s Sida