Lokala Strålsäkerhetsföreskrifter för arbete med RADIOAKTIVA ÄMNEN. vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Sida 1

Transkript

1 Lokala Strålsäkerhetsföreskrifter för arbete med RADIOAKTIVA ÄMNEN vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sida 1

2 Innehållsförteckning Sidan Allmän information 3 Lokala licenskrav 4 Lokal licens Strålsäkerhetsrond 4 Verksamhetsansvarig 4 Strålsäkerhetsombud 4 Nivåindelning 5 Kategoriindelning 5 Kategoriindelning av personal 5 Kategoriindelning av lokaler 5 Allmän strålsäkerhetsdokumentation 6 Utbildningsrutiner i strålsäkerhet 7 Riktlinjer för arbete med radionuklider 8 Skydd mot extern bestrålning 8 Skydd mot intern bestrålning 8 Skydd mot hudkontamination 9 Kontamineringskontroll 9 Med strålskyddsinstrument 9 Med strykprov 10 Persondosövervakning 10 Ventilationskontroll 10 Praktisk strålsäkerhet 10 Gravid eller ammande personal 10 Förändrad eller upphörd verksamhet 11 Beställning och leverans 12 Radionuklider avsedda för patientbruk 12 Övriga radionuklider 12 Förvaring 13 Interna transporter 14 Avfallshantering 15 Flytande avfall 15 Slutna strålkällor 15 Biologiskt avfall 15 Plast och blyburkar 15 Övrigt radioaktivt avfall 15 Åtgärder vid missöden 17 Personkontaminering 17 Spill utan personkontaminering 17 Strålningsrelaterad avvikelse 17 Lokal Strålsäkerhetsdokumentation 18 Kategoriindelade områden 18 Kontrollerade områden 18 Nuklearmedicinska verksamheter och cyklotronverksamheter 18 Städning 19 Laboratorier med omfattande arbete 19 Laboratorier där märkning med radioaktiv jod utförs 19 Övriga laboratorier 19 Utgivare: Avdelningen för Nuklearmedicin, Verksamhetsområde Sjukhusfysik, Sektionen för Bild och Funktionsfysik, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Original: Centuri (dokumenthanteringsprogram) Godkänt av: Chef för Sektionen för Bild och Funktionsfysik Solna, Verksamhetsområde Sjukhusfysik, Cathrine Jonsson Datum: Oktober 2014 Sida 2

3 Allmän information Besöksadress Anknytning Mobiltelefon Avdelningen för Nuklearmedicin är belägen Första våningen i huvudbyggnaden (A3:01) samt i kulvertplanet (A2:U1) Postadress Nuklearmedicin, A3:01 Karolinska Universitetssjukhuset STOCKHOLM Telefax Öppethållande Måndag fredag, klockan Sektionschef Bild och Funktionsfysik Cathrine Jonsson Strålskyddsexpert KI Mats Stenström Strålningsfysikalisk ledningsfunktion (SFL) Disa Åstrand Enhetsledare fysiker Lars Ideström Chefssjuksköterska Anne-Marie Danielsson Sjukhusfysiker Vardagar kl Sjukhusfysiker i tjänst Sjukhusfysiker i tjänst Lars Ideström Alejandro Sànchez-Crespo Jonathan Siikanen Oscar Ardenfors Joachim Nilsson Strålsäkerhetssamordnare Lena Engelin E-post cathrine.jonsson@karolinska.se disa.astrand@karolinska.se lars.idestrom@karolinska.se alejandro.sanchez-crespo@karolinska.se jonathan.siikanen@ karolinska.se oscar.ardenfors@karolinska.se lena.engelin@karolinska.se Sida 3

4 Lokala licenskrav Nu gällande strålsäkerhetslagstiftning är anpassad efter EU:s krav vilket innebär att likartade regler gäller inom större delen av Europa. Lokal licens Arbete med radioaktiva ämnen inom Karolinska Universitetssjukhuset får endast bedrivas vid de laboratorier som erhållit lokal licens från Avdelningen för Nuklearmedicin, VO Sjukhusfysik. Laboratorier delas in i fyra nivåer beroende på arbetets art och omfattning. Strålsäkerhetsrond Personal från Nuklearmedicin genomför årligen en strålsäkerhetsrond av laboratorier som har en aktiv lokal licens (se under rubrik nivåindelning laboratorier). Vid strålsäkerhetsronden säkerställs att förutsättningarna för innehav av licensen är uppfyllda. Ronden är ett krav för att licensen ska förnyas. Verksamhetsansvarig För varje laboratorium med en lokal licens finns en verksamhetsansvarig utsedd som tillser att tillståndskraven uppfylls med avseende på att inga radionuklider utöver de i licensen beviljade används aldrig mer än maximalt tillåten aktivitetsmängd hanteras eller förvaras register förs över inköpta radionuklider och rapporteras årligen i anslutning till strålsäkerhetsrond förändringar i inköp av radionuklider rapporteras till Nuklearmedicin arbetet med radioaktiva ämnen bedrivs i godkända lokaler all personal har adekvat strålsäkerhetsutbildning all personal har tillgång till lämplig strålskyddsutrustning persondos och kontamineringsmätningar utförs enligt anvisningar avfall omhändertas enligt lokala instruktioner alla strålningsrelaterade tillbud och missöden rapporteras (se sidan 16) en i personalen utses till laboratoriet strålsäkerhetsombud (kontakt mot sjukhusfysik). Strålsäkerhetsombud (kontaktperson) Varje laboratorium ska utse ett strålsäkerhetsombud. Strålsäkerhetsombudets uppgifter är att ge lokala instruktioner för arbete med radionuklider såsom inköp, förvarings- och avfallsrutiner samt var och hur arbetet ska bedrivas försäkra sig om att all personal som utför arbete med radioaktiva ämnen på laboratoriet har lämpliga kunskaper/utbildning i strålsäkerhet ge lokala städinstruktioner till städledare och städpersonal övervaka inköp av radionuklider samt journalföra dessa för att säkerställa att maximalt innehav ej överskrids beställa och hantera persondosimetrar och persondosrapporter om dosimetrar används uppdatera strålsäkerhetspärmen och/eller vara insatt i var relevant strålsäkerhetsdokumentation finns i dokumenthanteringssystemet Centuri (se sidan 6) se till att all personal tar del av strålsäkerhetsdokumentation samt vet var denna finns tillgänglig se till att all personal har läst de lokala strålsäkerhetsföreskrifterna med kvittens på personallista se till att strålningsrelaterade avvikelser blir anmälda till VO Sjukhusfysik anmäla till VO Sjukhusfysik när lokaler ska friklassas. Sida 4

5 Nivåindelning Alla laboratorier på Karolinska Universitetssjukhuset Solna som arbetar med öppna strålkällor ska nivåindelas. Denna indelning utförs av Nuklearmedicin. Nivå 1 Omfattande arbete. Nivå 2 Laboratoriearbete. Nivå 3 Lågaktivt laboratoriearbete. Nivå 4 Vilande licens. Mer information finns i dokumentet Nivåindelning av laboratorier som finns i dokumenthanteringsprogrammet Centuri. Kategoriindelning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ställer krav på att både personal som arbetar med öppna strålkällor och de lokaler där detta arbete utförs ska kategoriindelas. Kategoriindelning av personal Personalen indelas i kategorier efter arbetets art. Personal kan tillhöra kategori A eller B eller vara okategoriserad. Personal från avdelningen för Nuklearmedicin beslutar om vilken kategori arbetstagarna på de olika laboratorierna ska indelas i. De flesta personer som arbetar med radioaktiva ämnen på Karolinska Sjukhuset tillhör kategori B eller är okategoriserade. Arbetstagare klassificeras som kategori A Om det anses finnas en risk att personalen kan få en effektiv stråldos som överskrider 6 msv/år. För kategori A personal gäller att man ska bära persondosmätare med mätperiod 4 veckor genomgå periodisk läkarundersökning vart tredje år lämna in hälsodeklaration till arbetsgivare mellanliggande år. Arbetstagare klassificeras som kategori B Om man beräknar att den effektiva dosen överstiger 1 msv/år och understiger 6 msv/år. För arbetstagare tillhörande kategori B gäller att dosuppskattningar och kontrollrutiner ska visa att placeringen i kategori B är korrekt. Denna bedömning görs av sjukhusfysiker på Nuklearmedicin. Mer information finns i dokumenten Bedömningsgrunder för kategoriindelning av personal och arbetsställen inom verksamheter med joniserande strålning, Riktlinjer för persondosimetri inom verksamheter med joniserande strålning samt Hälsoundersökning för personal i kategori A som finns i dokumenthanteringsprogrammet Centuri. Kategoriindelning av lokaler Alla lokaler där öppna strålkällor används eller förvaras klassificeras efter arbetets art. Lokaler är klassificerade antingen som kontrollerade eller skyddade områden. Flertalet lokaler inom Karolinska Sjukhuset, där arbete med öppna strålkällor sker, är skyddade områden. Klassificering av lokalerna utförs av personal från avdelningen för Nuklearmedicin. För kontrollerat område gäller att betydande risk för kontaminering föreligger och/eller arbetstagare tillhör kategori A det är nödvändigt att förhindra, eller noggrant övervaka, tillträde till området för obehörig personal eller gäster området är avgränsat och att lagstadgad skyltning finns skrivna regler för området ska finnas och vara väl kända av personalen. För skyddat område gäller att arbetstagaren tillhör kategori A eller B lagstadgad skyltning ska finnas personalen ska ha god kännedom om skrivna eller muntliga regler för området. Mer information finns i dokumenten Bedömningsgrunder för kategoriindelning av personal och arbetsställen inom verksamheter med joniserande strålning som finns i dokumenthanteringsprogrammet Centuri. Sida 5

6 Allmän strålsäkerhetsdokumentation På Karolinska Universitetssjukhuset används dokumenthanteringsprogrammet Centuri för strålsäkerhetsrelaterad dokumentation. Alla laboratorier som har tillgång till KS interna hemsida Inuti kan också använda sig av Centuri. För att få användarinstruktioner kontakta Nuklearmedicin. De laboratorier som inte har tillgång till webbaserad strålsäkerhetsinformation får använda sig av papperskopior av aktuella dokument i sin strålsäkerhetspärm. Årlig revision av dokumenten ska ske om papperskopior används. Sida 6

7 Utbildningsrutiner i strålsäkerhet All personal som arbetar med öppna strålkällor ska enligt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, ha genomgått en grundläggande strålsäkerhetsutbildning på sin arbetsplats (SSM FS 2008:35, 10). På Karolinska Universitetssjukhuset Solna ska all personal, innan arbete med radionuklider påbörjas, läsa igenom de lokala strålsäkerhetsföreskrifterna och närvara vid en grundläggande strålsäkerhetsföreläsning som hålls av Nuklearmedicin. Bägge dessa moment ska finnas dokumenterade och signerade av arbetstagaren. Det lokala strålsäkerhetsombudet har i uppgift att se till att berörd personal har läst detta dokument samt signerat detta se till att all ny personal, på det egna laboratoriet erhåller en strålsäkerhetsgenomgång innefattande hur man arbetar strålsäkert samt hur strålskyddsutrustning fungerar. Verksamhetsansvarig säkerställer att personal har närvarat vid föreläsning i grundläggande strålsäkerhet innan arbete med öppna strålkällor påbörjas. Personal på Nuklearmedicin erbjuder utbildningar i strålsäkerhet och sparar signerade deltagarlistor. Andra krav på utbildning kan förekomma och finns beskrivet utförligare i dokumentet Rutiner för utbildning i strålsäkerhet av personal i verksamhet med joniserande strålning tillgängligt i dokumenthanteringssystemet Centuri. Sida 7

8 Riktlinjer för arbete med radionuklider Vid arbete med radioaktiva ämnen skall riskerna för person- och laboratoriekontaminering samt oavsiktlig extern och intern bestrålning minimeras. En kontaminering leder lätt till en intern bestrålning genom att det radioaktiva ämnet kommer in via hud, mun eller näsa. En kontaminering kan också leda till missvisande mätvärden och forskningsresultat. Skydd mot extern bestrålning Stråldos: Tid: Avstånd: Hur stor stråldosen blir beror på flera faktorer, bland annat: uppehållstid i strålfältet avstånd till strålkällan strålskärmning. Den externa bestrålningen är direkt proportionell mot den tid man vistas i strålfältet. En fördubbling av tiden innebär alltså en fördubblad stråldos. Tänk på att arbeta snabbt, säkert och metodiskt öva nya och svåra moment med inaktivt material. Inversa kvadratlagen innebär att strålningens intensitet avtar omvänt proportionellt mot kvadraten på avståndet. Om avståndet till strålkällan fördubblas minskas stråldosen till en fjärdedel och om avståndet tredubblas minskas stråldosen till en niondedel. Tänk på att arbeta på största möjliga avstånd från strålkällan använd tång, pincett eller andra avståndsverktyg vid hantering av radioaktiva ämnen undvik att ta direkt med fingrarna på oskyddade behållare som innehåller radioaktivt material. Skärmning: Strålningens intensitet kan minskas genom ändamålsenlig skärmning. Lämpligt material beror på strålslag och tjockleken avgörs av energin. beta-strålning <300 kev ingen skärmning behövs (t.ex. 3 H, 14 C, 35 S) beta-strålning >1 MeV 10 mm plexiglas (t.ex. 32 P) gamma-strålning <200 kev 2 mm bly (t.ex. 125 I, 99m Tc) Dimensionering av skärmning för högre energier utformas beroende på aktivitet och energi. Kontakta Nuklearmedicin för råd i dessa frågor. Arbeta om möjligt bakom strålskärm (den skyddar även mot stänk). Använd sprutskydd vid arbete med gammastrålning. Förvara radioaktiva preparat bakom strålskärm. Skydd mot intern bestrålning Spill och extern kontaminering kan lätt leda till intern bestrålning genom att det radioaktiva ämnet kommer in i kroppen via munnen, huden eller andningsvägarna. Hur stor stråldosen blir vid en intern kontamination beror på dessa faktorer: aktivitet och strålslag radionuklidens kemiska form hur radionukliden metaboliseras effektiv halveringstid. Den kemiska förening, som radionukliden ingår i är helt avgörande för dess utsöndring och distribution i kroppen. Detta tillsammans med de fysikaliska strålningsegenskaperna är avgörande för hur stor stråldosen blir till enskilda organ och till hela kroppen. Sida 8

9 Arbetsregler för att minimera risken för intern bestrålning är: förvaring och förtäring av mat och dryck, rökning och snusning är förbjudet inom de laboratorier där radioaktiva ämnen förvaras eller används absorberande papper med plastad undersida ska använd som underlag på arbetsbänkar flyktiga ämnen hanteras i dragskåp använd skyddskläder och skyddshandskar samt vid stänkrisk även ögon- och hårskydd - byt handskar ofta efter avslutat arbete ska arbetsytor, utrustning, skyddskläder samt händer kontrolleras med lämpligt strålskyddsinstrument. Den korta räckvidden hos alfa- och betastrålare gör att den externa bestrålningen är lätt att avskärma. Kommer dessa ämnen in i kroppen medför dock den korta räckvidden att strålningen absorberas lokalt i vävnaderna och att stråldosen därmed kan bli stor. Skydd mot hudkontaminering Spill av koncentrerade radioaktiva lösningar på huden kan ge upphov till lokalt höga stråldoser. Detta gäller särskilt alfa- och betastrålare som avger sin energi lokalt. Använd alltid handskar, vid hög radioaktiv koncentration använd dubbla handskar. Utför kontamineringskontroll. För hantering av hudkontaminering se avsnitt Åtgärder vid missöden, sidan 16. Kontamineringskontroll Med strålskyddsinstrument (gäller inte 3 H) Strålningsnivåer ska kontrolleras rutinmässigt både inom och runt alla kontrollerade och skyddade områden för att kunna säkerställa goda arbetsförhållanden. Använd ett fungerande och för uppgiften lämpligt strålskyddsinstrument. Efter avslutat arbete ska arbetsytor och arbetskläder kontrolleras. Börja alltid med att kontrollera bakgrundsvärdet på en plats där ingen kontamination kan föreligga. Rapportera till Nuklearmedicin om kontamination kvarstår efter sanering. Dokumentera i strålskyddspärmen. Rapportera alltid till Nuklearmedicin vid konstaterad kontaminering! Nivå1 laboratorier Kontaminationskontroller av personal och arbetsytor ska ske efter varje arbetstillfälle. Kontaminationsmätningar av arbetsytor ska dokumenteras vid varje tillfälle. Kontaminationskontroller av personal ska dokumenteras när kontamination föreligger. Nivå 2 laboratorier Kontaminationskontroll av personal och arbetsytor bör utföras efter varje arbetstillfälle. För arbetsytor dock minst fyra gånger om året eller när misstanke om kontamination föreligger. Kontaminationsmätningar av arbetsytor ska dokumenteras minst fyra gånger per år. Kontaminationskontroller av personal ska dokumenteras när kontamination föreligger. Nivå 3 laboratorier Kontaminationskontroll ska utföras när misstanke om kontamination föreligger. Utförda kontaminationskontroller dokumenteras. Register för övervakning och kontroll av instrument ska sparas i minst 2 år. För dekontamineringsåtgärder se avsnitt Åtgärder vid missöden, sidan 16. Instruktioner för kontaminationskontroller finns beskrivet utförligare i dokumentet Rutin för kontaminationskontroller i dokumenthanteringssystemet Centuri. Sida 9

10 Med strykprov Kontroll av 3 H utförs alltid genom strykprov som läses ut i en betaräknare. Rapportera till Nuklearmedicin om kontaminering föreligger efter sanering. Register för kontaminationskontroll ska sparas i minst 2 år. För dekontamineringsåtgärder se avsnitt Åtgärder vid missöden, sidan 16. Instruktioner för strykprov finns beskrivet utförligare i dokumentet Strykprov instruktion i dokumenthanteringssystemet Centuri. Persondosövervakning All personal som tillhör kategori A ska bära en personlig dosimeter i fyraveckorsintervaller. Om personal i kategori B utför inmärkningar med radioaktiv jod ska dosimeter användas under arbetet. Mer information finns tillgängligt i dokumentet Riktlinjer för persondosimetri inom verksamheter med joniserande strålning i dokumenthanteringssystemet Centuri. Ventilationskontroll Laboratorier som gör inmärkningar med radioaktivt jod måste se till att kontroller av ventilationen i arbetsstationen (dragskåp etc) utförs: Före arbetet påbörjas bör arbetsstationen testas så att den fungerar ordentligt. På laboratorier med minskat lufttryck i lokalerna måste mätaren till arbetstationen testas minst var sjätte månad och resultatet ska dokumenteras. Praktisk strålsäkerhet Vid arbete med öppna strålkällor finns en mängd arbetsregler som måste följas. Nedanstående regler är generella. För varje laboratorium definieras också särskilda regler, specifika för utrymmet och typen av arbete, som går att läsa i kvalitetshandboken. 1. Använd skyddshandskar. Vid risk för stänk även skyddsrock, hår- och ögonskydd. Byt ofta. Tvätta alltid händerna efter avslutat arbete. 2. Hantera alltid skyddshandskar som radioaktivt avfall. 3. Täck arbetsytor med absorberande papper med plastad undersida. Byt regelbundet. 4. Märk flaskor, kärl etc. med radionuklid, aktivitet och tidpunkt för angiven aktivitet. 5. Det är förbjudet att äta, dricka, röka, snusa eller att förvara mat inom laboratoriet där öppna strålkällor hanteras 6. Arbeta snabbt och metodiskt. Undvik spill. Träna nya och svåra arbetsmoment utan radioaktivitet. 7. Arbeta på största möjliga avstånd från strålkällan. Undvik att ta direkt i flaskor, sprutor etc. som innehåller aktivitet. Använd fjärrverktyg såsom tänger eller pincetter. 8. Arbeta om möjligt bakom strålskärm av plexiglas vid arbete med beta-strålare och av bly eller blyglas vid arbete med gamma-strålare. 9. Använd sprutskydd när radioaktiva ämnen ska injiceras. 10. Förvara radioaktivt material bakom strålskärm. 11. Arbeta i dragskåp eller på dragbänk vid risk för luftburen aktivitet (gas, ånga, stänk, torra radioaktiva ämnen). 12. Kontrollera arbetsytor, verktyg, skyddskläder och händer med strålskyddsinstrument efter avslutat arbete med radionuklider. 13. Pipettering får aldrig ske med munnen. 14. Vid forcerad filtrering ska sug, ej övertryck, anbringas. 15. Omhänderta avfallet så snart som möjligt efter arbetets slut. Lämna laboratoriet rent, snyggt och prydligt. Sida 10

11 Gravid eller ammande personal Om personal som arbetar med joniserande strålning är gravid ska detta anmälas till Nuklearmedicin som utreder arbetssituationen för att säkerställa att dosen till fostret inte överstiger 1 msv under resterande graviditet. Gravida kvinnor har rätt att avstå arbete med joniserande strålning under graviditeten. Ammande personal bör kontakta Nuklearmedicin för rådgivning. Förändrad eller upphörd verksamhet Om arbetsgruppen upphör med användning av radioaktiva ämnen ska detta rapporteras till Nuklearmedicin. Om man byter lokal för arbete med radioaktiva ämnen alternativt slutar använda lokal för denna typ av arbete måste detta rapporteras till Nuklearmedicin som utför friklassning av lokalerna innan de kan används för annat arbete. Sida 11

12 Beställning och leverans Radionuklider avsedda för patientbruk (in vivo) 1. Beställning görs via Radiofarmaceutiska laboratoriet, telefon (517) Alla beredningar för patientundersökningar avhämtas i låsbara fack på Nuklearmedicin, A2:U1. 3. Preparaten registreras och kontrollmäts av Nuklearmedicin. Övriga radionuklider 1. För att det totala innehavet inte ska överskridas ska alla inköp övervakas och/eller expedieras av strålsäkerhetsombud/kontaktperson. 2. Beställning görs av strålsäkerhetsombud direkt från leverantören. 3. Beställda preparat levereras direkt till respektive laboratorium. 4. Inköpta radionuklider journalförs av laboratoriets strålsäkerhetsombud med angivande av radionuklid, referensdatum och aktivitet. Dokumentationen kan t.ex. innebära att spara signerade följesedlar. Denna dokumentation ska vid förfrågan kunna rapporteras till Nuklearmedicin. Sida 12

13 Förvaring 1. Radioaktiva ämnen ska förvaras inlåsta och på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. 2. Radioaktivt material ska vara märkt med uppgift om radionuklid, aktivitetsmängd samt tidpunkt för angiven aktivitet. 3. Förvaringsplatser ska vara märkta med varningsskyltar. Detta gäller även för radioaktivt avfall. Skyltar kan erhållas från Nuklearmedicin. 4. Där personer tillfälligtvis uppehåller sig ska radioaktiva ämnen vara så avskärmade att dosraten understiger 20 Sv/h. 5. Där personer vistas stadigvarande ska radioaktiva ämnen vara så avskärmade att dosraten understiger 2 Sv/h. Sida 13

14 Interna transporter 1. Radioaktivt material ska vara märkt med uppgift om radionuklid, aktivitetsmängd, laboratorienummer eller kontaktperson samt tidpunkt för angiven aktivitet. 2. Radioaktiva ämnen får under inga omständigheter lämnas oövervakade under transport. 3. När stamlösningar transporteras från/till Nuklearmedicin i kulvertplanet gäller att alla förpackningar ska vara väl förseglade och strålskärmade för att undvika kontaminering eller onödig bestrålning. 4. Vid missöde under transport bevakas platsen för att förhindra spridning av radioaktivt material. Kontakta omedelbart sjukhusfysiker på Nuklearmedicin. Sida 14

15 Avfallshantering Flytande avfall Använd endast ett avlopp inom varje laboratorium för att spola ut aktivitet. Vasken ska vara märkt med skylten Utsläppsplats för flytande radioaktivt avfall samt en instruktion om vilka radionuklider som får släppas ut och i vilka aktivitetsmängder. Efter utsläpp ska rikligt med vatten spolas i avloppet. Ett laboratorium som vill hälla ut aktivitet i avloppet ska först kontakta Nuklearmedicin för att få information samt tillämpliga skyltar. Scintillationslösningar ska i de flesta fall hanteras som kemiskt avfall. Kontakta Nuklearmedicin om det finns osäkerhet huruvida scintlösningen ska skickas som radioaktivt eller kemiskt avfall. Rester av radioaktiva stamlösningar kan lämnas till Nuklearmedicin (lokaler i kulvertplan A2:U1). Förpackningarna ska vara väl förseglade och märkta med laboratorienummer, radionuklid, aktivitet och datum för aktivitetsuppskattning. För att få tillgång till luckan för inlämning av stamlösningar kontakta Nuklearmedicin. Slutna strålkällor Standardpreparat, referenskällor eller andra slutna strålkällor som ska avyttras ska lämnas till Nuklearmedicin. Observera att vissa instrument t.ex. automatiska vätskescintillations- räknare (βräknare, γ-räknare) kan innehålla en radioaktiv strålkälla för extern standardisering. Då ett sådant instrument ska kasseras måste först den radioaktiva strålkällan avlägsnas och lämnas till Nuklearmedicin. Kontakta Nuklearmedicin innan den slutna strålkällan placeras i avfallsförrådet (P5:U1 015). Biologiskt avfall Radioaktiva djurkroppar/organ/vävnader ska packas i svart plastbox. Etikett för radioaktivt avfall med korrekta uppgifter om radionuklid, datum, approximativ aktivitetsmängd samt namn och telefonnummer till inlämnaren klistras på boxen tillsammans med etikett biologiskt avfall. Plastbox och etikett Biologiskt avfall beställs från MediCarrier. Avfallet ska förvaras fryst så kontakta sjukhusfysiker innan det placeras i avfallsförrådet. Detta är viktigt för att förhindra att fryskedjan bryts. Plast- och blyburkar Tomma plast- och blyburkar får aldrig kasseras utan att etiketter och tejp som felaktigt anger att innehållet är radioaktivt avlägsnas. Blyburkar kan lämnas till Nuklearmedicin, A2:U1 och plastburkar kan kasseras på vanligt vis efter att de radioaktiva markeringarna avlägsnats. Kontakta personal på Nuklearmedicin om ni vill lämna blyburkar. Övrigt radioaktivt avfall Övrigt flytande och fast radioaktivt avfall ska placeras i grön plastlåda (50 liter) för specialavfall. Behållaren märks med en etikett med laboratoriets identitetsnummer samt etiketten Radioaktivt avfall ifylld med uppgifter om: avsändare (laboratorium) signatur (inlämnarens) telefonnummer datum innehåll nuklid uppskattad aktivitetsmängd. Sida 15

16 Varje kolli får högst innehålla 100 MBq 3 H eller 1 MBq 14 C. För övriga radionuklider finns ingen sådan begränsning. Lådorna transporteras till sjukhusets förråd för radioaktivt avfall i kulvertplanet under den sydöstra delen av Radiumhemmet (P5:U1 rum 015). Ställ lådorna i de vagnar som står omedelbart innanför dörren och registrera dem i datorn som står i rummet (instruktioner finns på väggen). För att komma in i avfallsrummet krävs att KS-badgen är aktiverad. Kontakta personal på Nuklearmedicin för att få access till avfallsrummet. Avfallsetiketter delas ut av Nuklearmedicin. Grön plastlåda för radioaktivt avfall beställs från MediCarrier. Uppskattning av aktivitet i avfall För att uppskatta mängd aktivitet i en avfallsförpackning bör man använda sig av den totala aktiviteten i den ursprungliga stamlösningen och göra en uppskattning av nedan angivna aktivitetsmängder för att subtrahera dessa från den totala aktivitetsmängden. Subtrahera: den mängd som ev försvinner som flytande avfall den mängd som ev försvinner som scintillationslösning den mängd som ev finns kvar i stamlösningen den mängd som ev försvinner som biologiskt avfall. Har flera stamlösningar använts till samma avfallsförpackning adderas dessa. Mer information finns tillgängligt i dokumentet Miljöledningsmall, avfall, hemsida i dokumenthanteringssystemet Centuri. Sida 16

17 Åtgärder vid missöden Åtgärder vid personkontaminering När en person blivit kontaminerad ska 1. alla nedstänkta kläder tas av så snabbt som möjligt, glöm inte att skorna kan vara kontaminerade 2. resterande kläder och hud kontrolleras med strålskyddsinstrument 3. kontaminerade kläder placeras i en väl försluten plastpåse som lämnas för avklingning på strålskyddad plats 4. kontaminerad hud tvättas med mild tvål och ljummet vatten utan att skrubba. Tänk på att aldrig använda lösningsmedel eller tvättsprit, som nedsätter hudens egen skyddande funktion. Tvätta tills ytterligare tvättning visar sig resultatlös vid kontroll med strålskyddsinstrument. Om kontaminering fortfarande kvarstår: kontakta Nuklearmedicin händelsen kartläggs och erhållen stråldos beräknas vid behov kontaktas företagshälsovården och läkarundersökning utförs om Strålsäkerhetsmyndighetens årsdosgräns överskrids får vederbörande inte fortsätta arbeta med radioaktiva ämnen innevarande år lokal avvikelserapportering genomförs rutiner och metoder ses över för att minimera risken för att missödet upprepas. Åtgärder vid spill utan personkontaminering: området mäts av med lämpligt strålskyddsinstrument spill sugs upp med absorberande material (vätska) eller med blötlagt absorberande material (pulver) arbeta från ytterkanten av kontamineringen och inåt, gnugga aldrig då det kan leda till kontaminering av ett större område. när så mycket som möjligt sugits upp tvättas ytan av med ljummet vatten och tvål upprepade gånger och kontrollmäts efter varje tvätt repetera detta till graden av kontaminering inte längre minskar städmaterial placeras i en speciellt avsedd och märkt avfallspåse. Om kontaminering fortfarande kvarstår: täck den kontaminerade ytan med plastat papper mät med strålskyddsinstrument och notera resultatet på skyddspapperet och i strålsäkerhetspärmen markera området med varningstejp och skriv radionuklidens namn, mätvärde efter sanering samt ditt namn och telefonnummer rapportera om kontamineringen till berörd personal kontrollera all personal som deltagit i olyckshändelsen med strålskyddsinstrument rapportera till Nuklearmedicin om kontaminering efter sanering fortfarande är betydande. Strålningsrelaterad avvikelse När en strålningsrelaterad avvikelse inträffar ska denna rapporteras inte bara till arbetsgivare utan också till Nuklearmedicin (se kontaktuppgifter sidan 3). Sida 17

18 Lokal strålsäkerhetsdokumentation Varje laboratorium har en egen strålsäkerhetspärm där de dokument/mätprotokoll som inte finns tillgängliga i Centuri förvaras. Bara strålsäkerhetsombudet får revidera och ändra i pärmen. På varje enskilt laboratorium ska följande uppgifter dokumenteras, signeras och hållas lätt tillgängliga för berörd personal: mottagna och förvarade radioaktiva ämnen med aktiviteten angiven innehav av kalibreringsstrålkällor eller andra slutna strålkällor personallista som signeras när lokala strålskyddsföreskrifter lästs resultat av ventilationskontroller resultat av kontaminationskontroller resultat av persondosmätningar strålningsrelaterade missöden och olyckshändelser. Förändringar beträffande radionuklider, aktivitetsmängder, lokaler och rutiner samt andra omständligheter, som kan påverka strålsäkerhetsförhållandena ska snarast anmälas till Nuklearmedicin. Kategoriindelade områden Skriftliga rutiner i form av lokala regler måste tas fram för varje kontrollerat område och beroende på arbetets art, även för skyddade områden. Kontrollerade områden På de laboratorier som är klassificerade som kontrollerade områden ska arbetet dokumenteras i en journal som förvaras i laboratoriet. I journalen ska följande noteras: radionuklid och aktivitet datum för arbetet vem som utfört arbetet oplanerade händelser av betydelse ur strålsäkerhetssynpunkt resultat vid kontaminationsmätningar och uppgifter om eventuell dekontaminering. Nuklearmedicinska verksamheter och cyklotronverksamheter Strålsäkerhetsmyndigheten ställer högre krav på strålsäkerhetsdokumentationen på dessa enheter. Nuklearmedicin informerar berörda enheter om vad som krävs. Sida 18

19 Städning av lokaler Radiofarmaceutiska och radiokemiska laboratorier Städpersonal ska använda skyddshandskar rumsbundna skyddskläder, rumsbundna skor samt rumsbunden städutrustning enligt särskild instruktion. Städpersonalen ska känna igen varningsmarkeringar runt kontaminerat område. Städpersonal ska informeras om var de får städa och var radioaktiva ämnen och avfall finns placerade i laboratoriet. Radioaktivt avfall hanteras ej av städpersonal. Laboratorier där märkning med radioaktiv jod utförs Städpersonal ska använda skyddshandskar. Städning av dragskåp där inmärkning skett utförs av laboratoriepersonal. Städpersonalen ska känna igen varningsmarkeringar runt kontaminerat område. Städpersonal ska informeras om var de får städa och var radioaktiva ämnen och avfall finns placerade i laboratoriet. Radioaktivt avfall hanteras ej av städpersonal. Övriga laboratorier Städpersonal ska använda skyddshandskar. Städpersonalen ska känna igen varningsmarkeringar runt kontaminerat område. De ska också informeras om vilka avfallstunnor som ej får tömmas av dem då de kan innehålla radioaktivt material. Städpersonal ska informeras om var de får städa och var radioaktiva ämnen och avfall finns placerade i laboratoriet. Arbetsbänkar städas av den som laborerat. Sida 19