Operativt program för bistånd till dem som har det sämst ställt

Transkript

1 Operativt program för bistånd till dem som har det sämst ställt UTKASTET 1

2 Innehållsförteckning 1. Identifiering Programmets utformning Läget i Finland Typen av materiell brist som är föremål för stöd Beskrivning av den materiella hjälpen och av kompletterande åtgärder Motsvarande nationella program Verkställighet Kriterier för biståndsberättigande Valet av insatser Valet av partnerorganisationer Programmets kompletterande art i förhållande till Europeiska socialfonden Programmets förvaltningsstruktur Övervakning och utvärdering av programmet Användningen av det tekniska stödet Intressentgruppernas deltagande i utarbetandet av programmet Finansieringsplan Identifiering Medlemsstat Benämning CCI Finland Operativt program för bistånd till dem som har det sämst ställt 2014FI05FMPO001 2

3 2. Programmets utformning 2.1 Läget i Finland I det operativa programmet för bistånd till dem som har det sämst ställt koncentrerar man sig i Finland endast på avhjälpande av livsmedelsbristen hos dem som har det sämst ställt. Detta ska ske genom medborgarorganisationer och andra organisationer som arbetar med målgrupperna. Utdelningen av livsmedel genom partnerorganisationerna sker i regel i form av frivilligt arbete. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare och allt tydligare att folk har det sämre ställt i och med att utdelningen av livsmedelshjälp blivit ett bestående fenomen. I samband med en nationell undersökning om livsmedelshjälp som bereds av Östra Finlands universitet har det uppskattats att människor skaffar sin mat varje vecka via brödköer. Gratisutdelningen av mat når en stor del av dem som har det allra sämst ställt. Enligt undersökningen är de som står i brödköerna huvudsakligen sådana som lever på grundtrygghetsförmånerna, bor på hyra, är i svag arbetsmarknadsställning och är äldre. Också många mindre bemedlade barnfamiljer klarar bättre av vardagen tack vare livsmedelshjälpen. Enligt statistikcentralens tidskrift Hyvinvointikatsaus (1/2014) är inkomstutvecklingen för stora familjer och ensamförsörjare sämre än för andra. Särskilt hushåll med ensamförsörjare har svårt att klara sig ekonomiskt. Enligt Statistikcentralens inkomststatistik är små inkomster vanligast bland unga vuxna (18-24 år) och äldre som fyllt 75 år. Småinkomsttagare är oftare kvinnor än män, men männen löper i allmänhet större risk för utslagning än kvinnorna i Finland. Fastän lagen om utkomstskydd förutsätter att kommunerna svarar för tryggande av minst den oundgängliga utkomst som en person och familj behöver för ett människovärdigt liv, räcker inte grundskyddet för täckande av de dagliga kostnaderna för alla efter det att boendekostnaderna betalats. Forskarna bedömer på basis av berättelserna av de kunder som hämtat livsmedelshjälp att aktörerna inom den offentliga sektorn stöder dem som slagits ut från arbetsmarknaden ganska väl när det är fråga om kortvariga situationer som kan betraktas som sedvanliga. När problemen hopar sig och blir långvariga verkar dock människorna falla igenom den offentliga sektorns skyddsnät och bli tvungna att stöda sig på livsmedelshjälp och annan icke officiell hjälp. Dessutom har det uppskattats att endast få upplever egentlig hungersnöd. Bristen tar sig ofta uttryck i ständigt otillräcklig och ensidig kost. Typen av materiell brist: I det operativa programmet koncentrerar man sig på att avhjälpa livsmedelsbristen, vilket sker genom att partnerorganisationerna delar ut livsmedelshjälp till dem som har det sämst ställt. 3

4 2.2 Typen av materiell brist som är föremål för stöd Beskrivning av den materiella hjälpen och av kompletterande åtgärder Landsbygdsverket svarar för anskaffningen av de livsmedel som delas ut som livsmedelshjälp och transporteringen av dem till partnerorganisationerna. Livsmedlen och tjänsterna i samband med transporteringen och lagringen av dem skaffas med hjälp av förfarandena för offentlig upphandling, på basis av en genomförandeplan som förvaltningsmyndigheten godkänt. Sådana produkter som kan fås till en rimlig kostnad skaffas för att en större mängd livsmedel ska kunna delas ut. Säkerheten hos och kvaliteten på de produkter som delas ut som livsmedelshjälp innehar en central roll i den finländska livsmedelspolitiken. Produkterna ska ha tillräckligt lång förvaringstid och målet vid valet av produkter är att skaffa produkter med bra näringsvärde som stöder en mångsidig och balanserad kost. Produkturvalet inbegriper inte några sådana produkter som innehåller rikligt med fett och socker. Däremot innehåller majoriteten av produkterna riktligt med fibrer. Till sådana produkter hör bl.a. grötflingor, makaroner, köttkonserver, surskorpor, ärtsoppa och mysli. Innehållet i hjälppaketen kan variera från organisation till organisation t.ex. beroende på de hjälpbehövandes behov och familjestorlek. Landsbygdsverket levererar livsmedlen till partnerorganisationerna i regel två gånger om året. Tidpunkterna för leveranserna avtalas med de parter som valts till partnerskapsorganisationer. Antalet leveranser kan vid behov ändras, men då ska kostnadseffektiviteten beaktas. Utöver de livsmedel som köps som nya stöder Landsbygdsverket dessutom i mån av möjlighet chansen att utnyttja livsmedelsproducenternas och detaljhandelns överskottslager, vilket kan öka mängden livsmedel som kan delas ut som livsmedelshjälp och på det sättet också programmets verkningsfullhet. Vid anskaffningen av livsmedel kan också produkter som lämnats utanför från offentlig intervention i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 med iakttagande av de förfaranden som kommissionen fastställt, under förutsättning att användningen av produkterna är det ekonomiskt mest gynnsamma alternativet och orsakar inga orimliga fördröjningar för partnerorganisationerna. Partnerskapsorganisationerna bestämmer själva inom ramen för sina lagringsmöjligheter när de delar ut livsmedlen till dem som har det sämst ställt. Livsmedlen delas ut till dem som har det sämst ställt i huvudsak i form av livsmedelspaket eller kassar, men livsmedlen kan användas också för tillagning av måltider inom partnerskapsorganisationer. Livsmedlen delas ut i de lokaler som partnerorganisationerna anser lämpa sig bäst för ändamålet. Vid lagringen och hanteringen av livsmedel följs det nationella livsmedelssäkerhetsverkets (Evira) anvisningar. Utdelningen av livsmedelshjälp ska enligt huvudregeln inledas så snart som möjligt efter att Landsbygdsverket levererat livsmedlen. Produkterna ska delas ut före den sista användningsdag som anges på produkterna eller senast enligt Livsmedelssäkerhetsverkets anvisning om användningstiderna. I enlighet med artikel 7.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt förutsätts det av de partnerorganisationer som delar ut livsmedel att dessa vidtar kompletterande åtgärder som bidrar till social delaktighet. Kompletterande åtgärder kan vara bl.a. följande (nedan en riktgivande förteckning): information om tjänster eller projekt 4

5 inom den offentliga sektorn eller tredje sektorn som bidrar till social delaktighet (bl.a. relevanta lokala ESFprojekt), vägledning till social-, bostads- och sysselsättningstjänster, rådgivning eller stöd vid användningen av tjänsterna i fråga eller annat stöd som stärker delaktigheten. Inget finansiellt stöd beviljas partnerorganisationerna för att de vidtar kompletterande åtgärder. Partnerorganisationens kompletterade åtgärder vidtas antingen i samband med utdelningen av livsmedelshjälpen i samma lokal där hjälppaketen delas ut eller i någon annan lokal som partnerorganisationen betraktar som lämplig. Vid utdelningstillfället ska man också i det fallet åtminstone informera om var och på vilket sätt kompletterande åtgärder hålls tillgängliga. Kompletterande åtgärder kan tillhandahållas också i samarbete med någon annan partnerorganisation eller någon annan organisation Motsvarande nationella program Finland har inte något nationellt system för utdelning av livsmedel till sådana som lider av matbrist vilket skulle stödas av staten. Enskilda kommuner har ordnat utdelning av livsmedel till dem som har det sämst ställt. Som en del av församlingarnas diakoniarbete ordnas utdelning av livsmedelshjälp på flera orter. Utdelningen av livsmedelshjälp hör annars till många frivilligorganisationers uppgiftsområde. Livsmedel som ska delas ut skaffas med organisationernas egna pengar eller fås som donationer eller från butiker. I syfte att verkställa detta operativa program grundas det ett eget distributionssystem för förmedling av livsmedelshjälp. Utdelning av hjälpen sker genom partnerorganisationer. Organisationerna kan inkludera de livsmedel som understöds av fonden för bistånd till dem som har det sämst ställt i sin egen utdelning av livsmedel till dem minst bemedlade eller de kan dela ut endast sådana livsmedel som omfattas av detta operativa program. 5

6 3. Verkställighet 3.1 Kriterier för biståndsberättigande Genomförandet av programmet bygger huvudsakligen på öppen utdelning av livsmedelshjälp genom frivilligorganisationer och andra organisationer som arbetar bland dem som har det sämst ställt. I enlighet med beskrivningen i punkt delas de livsmedel som skaffats med hjälp av stödet från fonden för bistånd till dem som har det sämst ställt ut på sådana ställen som partnerorganisationerna anser bäst lämpa sig för ändamålet. Partnerorganisationerna informerar också programmets målgrupp om utdelningstillfällen via sådana kanaler som de betraktar som ändamålsenliga. Det sociala stämpel som utdelningstillfället innebär utgör en så hög tröskel för deltagandet att själva deltagandet i sig gör att kriteriet för att man hör till målgruppen blir uppfyllt. Det att man ställer sig i kö för att få livsmedelshjälp är således ett tillräckligt kriterium för att man är biståndsberättigad. De observationer som gjorts i samband med den nationella utredningen om livsmedelshjälp stöder uppfattningen om att endast sådana människor som faktiskt är i behov av hjälp ställer sig i kön. Livsmedelshjälpen kan också riktas till en viss målgrupp utgående från partnerorganisationens verksamhet, t.ex. mindre bemedlade barnfamiljer, invandrare, bostadslösa. I sådana fall baserar sig de minst bemedlade personernas rätt till livsmedelshjälp på den service- eller kundrelation som personen har till partnerorganisationen. När man ansöker om att få bli partnerorganisation ska sökanden vid behov redogöra för de sätt och de grunder på vilka avgränsning av målgruppen görs. 3.2 Valet av insatser Inga öppna projektansökningsomgångar ordnas för genomförande av det operativa programmet. Programmet genomförs genom de åtgärder som Landsbygdsverket vidtar. Landsbygdsverket har tidigare genomfört program för utdelning av livsmedelshjälp som ett led i EU:s landsbygdspolitik åren , vilket innebär att verket har gedigen erfarenhet av anskaffning av livsmedel som delas ut som livsmedelshjälp samt av transporter och mellanlagring via processer för offentlig upphandling samt om ingående av avtal med leverantörer av livsmedel och tjänster. Landsbygdsverket är ett ämbetsverk som omfattas av statens budgetekonomi och har således också tillräckliga ekonomiska resurser för att vidta åtgärder. För att en insats ska kunna göras inrättas administrativa projekt i enlighet med principerna för det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem. På motsvarande sätt inrättas administrativa projekt för användning av det tekniska stödet. Detta förfaringssätt har man kommit fram till på basis av de förhandlingar som förts om verkställigheten av fonden med olika myndigheter och bl.a. utgående från potentiella partnerorganisationers åsikter vid utformningen av programmet. De organisationer som tidigare deltagit i utdelningen av livsmedelshjälp har 6

7 kraftigt understött Landsbygdsverkets roll som verkställare. Eftersom partnerorganisationernas verksamhet i hög grad präglas av frivilligarbetet, har dessa inte alltid tillräckliga resurser för att genomföra ett sådant projekt som EU-stödet förutsätter. Att vara stödmottagare skulle medföra en alltför stor administrativ börda för många. Sättet att genomföra programmet gör det också möjligt för små organisationer att fungera som partnerorganisationer, då de inte själva behöver svara för de ekonomiska och administrativa åtaganden som är förenade med rollen som verkställare. Anslagen för genomförandet av det operativa programmet kanaliseras till Landsbygdsverket av arbets- och näringsministeriet via stadsbudgeten. Ett villkor för användningen av medel är att lagstiftningen om fonden, både bestämmelserna på EU-nivån och de nationella bestämmelserna om budgetmedel, iakttas. Förvaltningsmyndigheten godkänner genomförandeplanen för ett administrativt projekt. Förvaltningsmyndigheten försäkrar sig om att genomförandeplanen är förenlig med programmet och innehåller endast sådana insatser som berättigar till stöd via programmet. 3.3 Valet av partnerorganisationer Landsbygdsverket ordnar ansökningsomgångar för organisationer som vill bli partnerorganisationer. Som partnerorganisation kan godkännas en icke vinstdrivande organisation som bedriver hjälpverksamhet eller annan sammanslutning som är kapabel att dela ut livsmedelshjälp och vidta kompletterande åtgärder i enlighet med förordningar och bestämmelser. Partnerorganisationer ska ha tillräckliga verksamhetsförutsättningar för att de ska klara av de uppföljnings- och rapporteringsskyldigheter som är förenade med verksamheten. En partnerorganisation ska vara en organisation som är registrerad i företags- och organisationsdatasystemet. Som partnerorganisation kan utses en centralorganisation med centralorganisation avses en organisation som kan ha under- eller lokalorganisationer eller motsvarande aktörer, såsom församlingar. Landsbygdsverket ska med tillbörliga metoder säkerställa att de partnerorganisationer som väljs uppfyller de krav som ställs på en partnerorganisation. Vid valet beaktas i mån av möjlighet också organisationernas geografiska läge, för att det bistånd som ges via programmet ska vara så täckande som möjligt. Programmets operativa område omfattar hela Finland, inklusive Åland. Volymen av livsmedelshjälp som levereras till Åland utgör högst 0,5 % av det stöd som används. Partnerorganisationerna utses för den tid som anges i den genomförandeplan som förvaltningsmyndigheten har godkänt. Om en partnerorganisation inte längre uppfyller de kriterier som lett till valet av den, kan organisationen själv dra sig ur verksamheten eller Landsbygdsverket kan besluta att organisationen i fråga inte omfattas av verksamheten. Landsbygdsverket kan arrangera kompletterande ansökningsomgångar för partnerorganisationer, om det behövs med tanke på det bistånd som ska delas ut. 7

8 3.4 Programmets kompletterande art i förhållande till Europeiska socialfonden Det operativa programmet för fonden för bistånd till dem som har det sämst ställt kompletterar strategiskt den av ESF understödda verksamhet som stärker delaktigheten och minskar fattigdomen i och med att den stöder de mest utsatta grupperna i att klara av vardagen. Den livsmedelshjälp som delas ut inom ramen för det operativa programmet underlättar situationen för dem som har det sämst ställt och stöder deras sociala delaktighet. För sådan verksamhet som definieras i detta operativa program och som understöds av fonden för bistånd för dem som har det sämst ställt kan inte stöd erhållas från det strukturfondsprogram som stöds av Europeiska socialfonden. Därför finns det inte någon risk för att samma verksamhet skulle få finansiering från båda fonderna. Målgruppen för båda fondernas verksamhet kan dock vara delvis densamma. Samma personer som är föremål för åtgärder för främjande av den sociala delaktigheten som stöds särskilt av ESF kan utnyttja livsmedelshjälpen från fonden för bistånd till dem som har det sämst ställt. Partnerorganisationerna uppmuntras sprida information om lämpliga ESF-projekt till deltagarna, om sådana projekt finns på orten. Övervakningskommittén för Fastlandsfinlands operativa program Hållbar tillväxt och jobb får rapporter om den verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för bistånd till dem som har det sämst ställt. Programmet presenteras också i delegationen för regional- och strukturpolitik, som samordnar strukturfondsverksamheten och som utöver företrädare för central- och regionalförvaltningen dessutom har företrädare för sociala partner och andra organisationer som medlemmar. 3.5 Programmets förvaltningsstruktur De myndigheter som förvaltar programmet har räknats upp i 12 i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014). Det operativa programmets förvaltningsmyndighet är Landsbygdsverket, som svarar för finansieringen och övervakningen av de insatser som verkställer programmet samt för anbudsförfarandet i anslutning till anskaffningen av nya livsmedel, transporter och mellanlager som behövs för en viss insats. Landsbygdsverket svarar också för organiseringen av ansökningsomgångar för att hitta partnerorganisationer och valet av partnerorganisationer. Landsbygdsverket utreder förutsättningarna för att transportera de livsmedel som livsmedelsproducenter skänker till partnerorganisationer, och verket kan i mån av möjlighet bedriva sådan verksamhet. Landsbygdsverket ska i egenskap av förvaltningsmyndighet svara för de alla de uppgifter som anges i artikel 32 i förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Det operativa programmets attesterande myndighet är arbets- och näringsministeriet som svarar bl.a. för att utbetalningsansökningar avfattas och att årliga redovisningar upprättas och att dessa lämnas till kommissionen. Arbets- och näringsministeriet ska i egenskap av attesteringsmyndighet svara för de alla de uppgifter som anges i artikel 33 i förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. 8

9 Revisionsmyndigheten för programmet finns i anslutning till finanscontrollerfunktionen vid finansministeriet, som ansvarar för kontrollerna av projekt och rapporteringarna i anslutning därtill i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Revisionsmyndigheten ska också på förhand säkerställa att förvaltnings- och kontrollsystemet i samband med genomförandet av programmet är tillräckligt effektivt med tanke på en sund ekonomisk förvaltning av programmet. Identifiering av mottagaren av de utbetalningar som kommissionen gör: Arbets- och näringsministeriet (identifieringsuppgifter) 3.6 Övervakning och utvärdering av programmet Med tanke på övervakningen av hur programmet genomförs upprättar Landsbygdsverket från och med 2015 årligen en rapport om genomförandet av programmet i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Som ett led i beredningen av rapporten konsulteras också adekvata intressentgrupper och deras kommentarer samlas. Landsbygdsverket svarar för att rapporten utarbetas och lämnas till kommissionen. Landsbygdsverket rapporterar också årligen om insamlingen och vidarebefordrandet av de indikatoruppgifter som stöder övervakningen av hur programmet genomförs. Resultatindikatorer och en del av effektindikatorerna baserar sig på partnerorganisationernas uppskattning om verksamheten under året. Partnerorganisationerna ska årligen lämna in en verksamhetsrapport till Landsbygdsverket. I samband med detta rapporterar de också sådana indikatoruppgifter som behövs. Landsbygdsverket svarar för den elektroniska lagringen av uppgifterna och vidarebefordran av dem till kommissionens system. 3.7 Användningen av det tekniska stödet Det operativa programmets tekniska stöd används till täckande av sådana personalkostnader som förorsakas av genomförandet av programmet vid Landsbygdsverket, bl.a. löner till förvaltningsmyndighetens personal som sköter finansierings- och utbetalningsuppgifter och andra kostnader samt löner till dem som sköter verkställighetsuppgifter och andra personalkostnader. Med tekniskt stöd produceras också den systemapplikation som förvaltningsmyndigheten använder för den elektroniska lagringen av uppgifter. Det tekniska stödet används dessutom för informationen och kommunikationen om fonden och programmet för bistånd till dem som har det sämst ställt till partnerorganisationer, målgrupper och vid behov för allmänheten samt för täckande av andra kostnader som föranleds av genomförandet av programmet. Med hjälp av det tekniska stödet ordnas åriga möten 9

10 med partnerorganisationer och spridning av god praxis samt vid behov utbildning, möjligheter till nätverksbildning o.d. stöd för genomförandet. 4. Intressentgruppernas deltagande i utarbetandet av programmet Eventuella partnerorganisationer har fått vara med och påverka utformningen av det operativa programmet genom kommentarer till de alternativa förvaltningsmodeller som föreslagits för programmet. När programmet utarbetats har särskilt de partnerorganisationer som deltagit i det tidigare programmet för livsmedelshjälp konsulterats. Dessa är huvudsakligen medborgarorganisationer som arbetar med mindre bemedlade samt barn och ungdomar samt församlingar som bedriver diakoniarbete. I februari 2014 skickades en förfrågan om vilken slags förvaltningsmodell som skulle vara den mest funktionella till de organisationer som deltagit i det tidigare programmet för livsmedelshjälp. Dessutom ordnade arbets- och näringsministeriet ett diskussionsmöte för olika intressentgrupper i juni De som tidigare hade delat ut livsmedelshjälp var de mest aktiva deltagare. Vid utformningen av programmet har möjlighet att lämna kommentarer getts till bl.a. följande organisationer: Stiftelsen Adra Finland Elämän Taito ry Finn-Apu ry Forssan Vapaa-ajattelijat ry Huittisten päiväkeskus-yhdistys ry Hyvä Arki ry Jokilaaksojen nuorten tuki ry Kainuun Kansalaiskeskus ry Kirkkopalvelut ry Lieksan helluntailähetys ry Mannerheims Barnskyddsförbund Centralförbundet för Mental Hälsa Mielenterveysyhdistys HELMI ry Muhoksen helluntailähetys ry Mäntsälän helluntailähetys ry Operaatio Ruokakassi ry P-K Työttömien Yhdistysten Toimintajärjestö ry Raision Seudun Työttömät ry Rauman Seudun Työttömät ry Seinäjoen Helluntairukoushuone ry Finlands Gatumissionsförbund Ortodoxa kyrkostyrelsen i Finland Stiftelsen för Frälsningsarmén i Finland Finlands Röda Kors 10

11 Frikyrkan i Finland Takaisin Elämään ry Finlands Arbetslösas Samarbetsorganisation - TVY rf " Varkauden Työterapinen Yhdistys ry Ytyä Yhteistyötä työttömät ry På basis av intressentgruppernas kommentarer beslöt man sig för en förvaltningsmodell där genomförandet sker centraliserat genom en myndighets försorg. Organisationerna var av den åsikten att de inte har tillräckliga resurser och tillräckligt administrativt kunnande för att kunna förvalta projekten och konkurrensutsätta livsmedelsleverantörerna. Organisationerna önskade också att de skulle få produkterna så att de redan har konkurrensutsatts. Utkastet till programmet är framlagt på ANM:s webbplats för kommentarer innan programmet slutgiltigt godkänns nationellt. Programmet ska också presenteras för delegationen för regional- och strukturpolitik, som utöver företrädare för central- och regionalförvaltningen har företrädare för sociala partner och andra organisationer som medlemmar. 11

12 5. Finansieringsplan Tabell 1. Finansieringsplan för det operativa programmet: Inbegriper fondens årliga betalningsförbindelser och den motsvarande nationella medfinansieringen (euro). Sammanlagt (a) Fond (FEAD) (b) Nationell statlig medfinansiering (c) = (a) + (b) Offentliga stödberättigande utgifter (d) = (a) / (c) Medfinansieringssats 85 % Tabell 2. Finansieringsplan för det operativa programmet: Inbegriper det totala belopp av stöd som riktas till de olika typerna av materiell hjälp samt motsvarande kompletterande åtgärder (euro). Verksamhetsområde Offentliga stödberättigande utgifter Sammanlagt Tekniskt stöd Typen av materiell hjälp (livsmedelshjälp) motsvarande kompletterande åtgärder 0 12