SMHI HYDROLOGI. Hydrok~miska data från de svenska F ältf orskningsområdena Bengt Carlsson. Nr I. solmyren vuoooasbäcken BENSBYN

Transkript

1 I SMHI HYDROLOGI Nr I :c :r solmyren vuoooasbäcken BENSBYN NORRSJÖN.. LILLA TIVSJON NOLSJÖN VELEN TÄRNSJÖ skaakind BERGSHAMRA STORMYRA ORGVÄTAR NEDRA BÄGBY VÄRPINGE 16" 18" zo Hydrok~miska data från de svenska F ältf orskningsområdena Bengt Carlsson

2

3 -I HYDROLOGI Nrl Hydrokemiska data från de svenska Fältforskningsornrådena Bengt Carlsson

4 SMH!s tryckeri, Norrköping 1985

5 SMHI HOf I N N E H Ä L L Sida INLEDNING VAD ÄR FFO? - BAKGRUND l l HYDROKEMISKA ANALYSER OCH ANALYSMETODER OMRÅDESBESKRIVNINGAR Solmyren, Vuoddasbäcken Bensbyn Lilla Tivsjön, Norrsjön Tärnsjö Buskbäcken Bergshamra Stormyra Velen, Nolsjön Skärkind Hulubäcken Värpinge Nedra Bägby Orgvätar REFERENSER KARAKTERISTISKA VÄRDEN: Geologi, fysiografi, hydrologi mm TIDSERIER: Kemi Hydrokemi och vattenföring

6

7 HYDROKEMISKA DATA FRÄN DE SVENSKA FÄLTFORSKNINGSOMRÄDENA INLEDNING En viktig uppgift för SMHI är att övervaka och fortlöpande ge upplysningar om hydrologiska data i Sverige. I och med övertagandet 1979 av ansvaret för de av NFR upprättade FältForsknings~mrådena (FFO) har även hydrokemin kommit att utgöra en naturlig del av SMHis verksamhetsområde. Denna rapport utgör en första publicering av de hydrokemiska data med korresponderande vattenföringsdata, som idag, 1985, finns på SMHI i FFO-arkivet. Materialet presenteras här i form av tidsdiagram samt en tabell över de analyserade variablernas medelvärden. Ytterligare en del äldre material från IHD-områden finns fortfarande utspritt på andra institutioner men skall så småningom läggas in i FFO-arkivet. Rapporten innehåller också en kortfattad beskrivning av varje område. Inga försök till utvärdering har gjorts. Dock har observerats en viss skillnad i haltnivå för bl a Cl och N 2 från IHDperioden (analyserade av MISU) jämfört med perioden (analyserade av SMHI). Orsaken skall utredas. Avsikten är att på ett överskådligt sätt redovisa vilka data, som finns tillgängliga för forskningsändamål. VAD ÄR FFO? - BAKGRUND I mitten av 6-talet startades under Internationella Hydrologiska Dekaden (IHD) hydrologiska undersökningar i ett antal representativa områden. Inom Norden var antalet 13 stycken,' varav 7 i Sverige. Med två extrema undantag - Värpinge 3,3 km 2 och Lappträsket 4 km 2 - låg arealerna på mellan 2 och 165 km 2 Flera områden var dock uppdelade i mindfe delområden.

8 Vid ett symposium i Jönköping 1974 (1) sammanfattades resultaten av mätningarna i de representativa områdena. Det framkom, att många värdefulla resultat nåtts, men också att ett mätprogram av den omfattning och inriktning, som nu genomförts, ej är tillräckligt fört ex upprättande av hydrologiska kartor. Stora områden med heterogen hydrologisk karaktär kräver omfattande och därmed också dyra mätningar för att man skall få grepp om de hydrologiska och hydrokemiska processerna. Ett nordiskt expertmöte i Uppsala 1975 resulterade i det då nya begreppet fältforskningsområden (FFO). Iden utvecklades vidare, och vid ett seminarium i Stockholm 1977 formulerades förslag till ett program (2). Ett FFO skall uppfylla vissa minimikrav ifråga om insamling av hydrologiska och hydrokemiska basdata, fysiografisk och klimatisk beskrivning av området samt det hydrologiska datamaterialets tillgänglighet. Målsättningen i övrigt och den nuvarande uppbyggnaden av FFO framgår tex av (3) och (4). Med medel från Naturvetenskapliga Forskningsrådet (NFR) upprättades fram till st FFO (5). Observationerna skedde genom flera olika institutioners försorg. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), Kungl. Tekniska Högskolan (KTH), Lunds Tekniska Högskola (LTH), Luleå Tekniska Högskola (LuTH), Stockholms Universitet och Chalmers Tekniska Högskola {CTH) har medverkat övertog SMHI hela ansvaret för verksamheten. De klimat- och ytvattenvariabler, som ingår i FFO, är: Vattenföring 1 ), vattenstånd, nederbörd 1 ), lufttemperatur 1 ) {max- 1 ). och min- 1 ), ångtryck 1 ), vind 1 ), globalstrålning, molnighet, solskenstid, potentiell avdunstning 1 ) (beräknad), avdunstning (uppmätt), snötaxering 1 ), hydrokemi 1 ), sedimenttransport), mark- och grundvatten. 1) omfattas av minimiprgrammet. 2

9 I Många klimat- och vattenföringsstationer är gemensamma med SMHis ordinarie observationsnät. I övriga fall görs särskilda FFO-observationer. Parallellt med arbetet med att ta hand om nya värden sker en komplettering med äldre mätresultat från de tidigare representativa områden, som nu utsetts till FFO. Detta material har visat sig vara mycket heterogent och finns lagrat i många olika former från handskrivna data på blanketter till data på hålkort och band i olika format. En hel del arbete återstår ännu, innan detta material är lagrat enligt det på SMHI utarbetade FFO-datalagringssystemet. HYDROKEMISKA ANALYSER OCH ANALYSMETODER De hydrokemiska analyser, som görs inom FFO, är: ph,. konduktivitet, alkalinitet (eller from 1985 alternativt aciditet}, so 4 2-, c1-, No 3-, ca 2+, Mg 2+, K+, Na+. De hydrokemiska analyserna har utförts vid tre laboratorier. Under IHD-perioden av MISU och KTH (Bergshamra} samt from 1979 alla områden av SMHI. Provtagning Under IHD-perioden, , togs prover en gång per månad och vanligtvis i mitten av månaden. Inom FFO-programmet tas som minimikrav vattenprover för kemiska analyser minst en gång per månad. Proverna tas i allmänhet vid dammöverfallen. Av praktiska och ekonomiska skäl har provtagningen samordnats med SMHis övriga observationsverk~ samhet och sker numera kring varje månadsskifte. Specialundersökningar inom vissa områden, tex Nolsjön, har medfört tidvis tätare provtagning. Ett mål är att förtäta provtagningsprogrammet till en gång per vecka för alla områden. 3

10 From 1984 har detta genomförts i Buskbäcken, Nolsjön, Skärkind och Värpinge. fyra områden, nämligen Analysmetoder MHI: ph: Radiometer ph-mätare PHM 8. Konduktivitet: Radiometer CDM 83. Alkalitet: Tom nov. 79: Tillsats av HCl i överskott och återtitrering till ph 7. From dec. 79:: Titrering med saltsyra under avdrivning av koldioxid. Slutpunkt ph 5.4. Tillsats av överskott bariumperklorat. Sulfat fälls ut som bariumsulfat, överskottet bariumjoner får reagera med thorin och bildar en färg, som mäts fotometriskt. Utförs på Autoanalyser. Cl: N 3: Tom feb. 8: Titrering med AgN 3 Ny metod from mars 8: Kvicksilver sätts till provet, varvid kvicksilverklorid bildas och frigjord tiocyanat får reagera med järnjoner. Bildad järntiocyanat mäts fotometriskt. Utförs på Autoanalyser. Nitrat reduceras av kadmiumamalgam till nitrit, som reagerar med sulfanilamid till en diazoförening, som kopplas med N(t-naftyl)-etylendiarnin till ett färgämne, som mäts fotometriskt. Utförs på Autoanalyser. Ca, Mg, Na, K: Automatiserad spektrometri, Perkin-Elmen 37. 4

11 M.! Q: ph: ph-m~tare Orion 44. Konduktivitet: Automatiskt balanserad brygga µs. Alkalitet: Fastställd genom titrering till ph 4. Överskott av koldioxid avlägsnas sedan med genomluftning. Titrering till ph 5.6 med alkali. Jonbyte med katjon-kolumn. Avdunstning till torrhet. Tillsats av vatten, dioxan och thorin. Titrering med bariumperklorat..5, - 5 mg/1. Cl: NO 3 : Na: Fotometrisk titrering med en lösning av kvicksilversalt Hg(II) i alkohollösning difenylkarbazon som indikator mg/1. Reduktion av nitrat till ammoniak med Devardas legering. Destillering och Nesslers reaktion..4-1 mg/1. Flamfotometri. Netheler & Hinz "Ependorf" flamfotometer..1 4 mg/1. K: ca 2 : Se natrium..2 - Se natrium..2-4 mg/1. 4 mg/1. KTH: ph: Radiometer, ph-meter 22. Konduktivitet: Kemotrom Tetramatic 4 elektrod MHO meter. Alkalinitet: so 4 : Cl: Titrering med.2 N saltsyra till ph 5.4. COi-överskott avdrives med kväve under titreringen. Sulfat fälls med en känd mängd bariumklorid. Överskott av barium bestäms med EDTA-titrering. Vattnets hårdhet måste vara känd. Mängden förbrukad barium beräknas. Titrering med Hg(II)-nitrat med difenylkarbason som indikator. Ändpunkten bestäms fotometriskt med EEL-titrator.. 5

12 Reduktion av nitrat till ammonium med Devardas legering. Destillering och Nesslers reaktion. Färgen mäts med kalorimeter. Na: K: Beckman DU Beckman DU spektrofotometer: spektrofotometer. Mg: Ca: Atomabsorption Beckman 495. Differens mellan Ca+ Mg-hårdhet och Mg. 6

13 ~ l OM RÄD ESBESKRIVNINGAR I.. solmyren.. vuoooasbacken BENSBYN.. N NORRSJO.. LILLA TIVSJON NOLSJÖN VELEN HUI,lJBÄCKEN TÄRNSJÖ 5I{ÄRKIND BERGSHAMRA srormyra ORGVÄTAR NEDRA BÄGBY 1so I 2"''" VÄRPINGE 2 22 Områdenas geografiska läge framgår av ovanstående översiktskarta. 7

14 För varje område ges en kortfattad beskrivning av området. Beskrivningarna är något olika beroende på vilket utgångsmaterial, som stått till förfogande. Varje beskrivning innehåller de referenser, som utnyttjats i arbetet. Referenslistan, som återfinnes sist i rapporten, omfattar endast en liten del av vad som skrivits om resp. områden. Ytterligare rapporter finns att tillgå från tex de institutioner, som svarat för undersökningarna. Varje område med huvudflöden har markerats på kopior av topografiska kartan. I fem fall - Solmyren, Vuoddas, Nolsjön, Velen och Nedra Bägby - är originalkartan förminskad till 75 %. Kart-bladsbeteckning anges på varje karta. För ett par f d IHD-områden har även översiktskartor från IHD-publikationer tagits med. Efter områdesbeskrivningarna finns en tabell med viktigare karaktäristiska data. Solmyren, Vuoddasbäcken (Lappträsket) Lapptrösket representct ive bas in, Sweden SUB BASINS Solmyren och Vuoddasbäcken ligger båda inom f d IHD-området Lappträsket, ca km NNW om Luleå. Inom IHD valdes Lappträsket såsom varande representativt för norra Sveriges skogs- och myrområden. Inom båda områdena dominerar skogsbruket och viss kalhuggning förekommer. Berggrunden utgörs av prekambrisk granit täckt av. morän. Landskapets topografi domineras av dalar och moränryggar i NW-SE rikt-. ning. Av hela Lappträsket utgörs ca 29 % av myrmark, - 1 m djup. Både Solmyren och Vuoddasbäcken ligger över högsta kustlinjen (ca 195 m ö h). 8

15 "- ' -' I - \ \J 'ff'/' 'l''.i\~'~\-~\ Topografisk karta:, I r / _ r s \- "-::':_l-::~ \_ \ :_ J_-_i_ --i-~-~

16 Mätdammarna är utförda i trä men med betongbotten i Vuoddasbäcken. Referenser: (6) (7) (8) (12) (14). Bensbyn Bensbyns FFO ligger ca 5 km NNE om Luleå. Området har under ett antal år använts av Luleå Tekniska Högskola som försöksområde för olika experiment. Området närmast dammen utgörs av ängsmark, 3 %. Övriga 7 % består av i huvudsak granskog. Marken består av glaciala avlagringar. Vattenföringsmätningarna har tidvis varit av så undermålig kvalitet pga dålig dammbyggnad och problem med isdämning, att de ej redovisas. Referenser: (15). Luleå Tekniska Högskola har gett ut ett flertal rapporter över undersökningar i Bensbyn-området. 1

17 Lilla Tivsjön, Norrsjön {Kassjöån) Lilla Tivsjön och Norrsjön ligger båda inom f d IHD-området Kassjöån, ca 165 km 2. Områdena är belägna på gränsen mellan Jämtland och Medelpad ca 6 km in i landet från kusten. Områdena ligger i höjd med högsta kustlinjen. Prekambriska graniter och gnejser dominerar berggrunden, som täcks av morän och ett antal fläckvis utspridda myrområden. Skogsbruket har medfört, att kalhyggen förekommer i båda områdena. Båda mätdammarna är byggda i trä. Kassj öån representative basin, Sweden SUBBASINS,.,..,... _.. Referenser: (6) (9) (14) (16). 11

18 12

19 Tärnsjö Tärnsjö ligger omedelbart söder om Nora i Uppland. Avrinningsområdets storlek är svårbestämbar, beroende på att det i väster avgränsas av en åsformation, Masteråsen, som utgör en del av Enköpingsåsen. Vattentransporter torde därför förekomma både vid den norra och den södra områdesavgränsningen. Gränserna är satta utgående från (23). Betongdammen vid Gullsmyra kvarn uppfördes i november Varmt grundvatten gör, att dammen ofta är delvis isfri hela vintern. Berggrunden utgörs av prekambriska graniter täckta av morän. Referenser: (23) (25).. 13

20 Bu sk bäcken Buskbäcken är beläget i Bergslagen i Västmanland. Området utgör en del av det sk Kloten-området. Här pågick från 1968 och till mitten på 197-talet det sk Kloten-projektet, vars ursprungliga syfte var att studera hydrokemiska och biologiska effekter av skogsgödsling. Den första mätdarnrnen vid Buskbäcken byggdes hösten Den raserades i januari 1971 men byggdes upp igen till hösten samma år. Denna mätdarnrn stod sedan kvar till De sista åren fram tom 1983 var funktionen tidvis mycket dålig. Den nuvarande dammbyggnaden är, liksom de tidigare, av trä och uppfördes av SMHI år Berggrunden täcks av sandig/moig morän. Skogsbruk med kalhyggen finns inom området. h\ ~ BUSKBÄCKEN n 1o Topografisk karta:! -~ -, < - ) ,,, i, -,--""""c>'""c"tt-'""*...-'--~--,-~~- Referenser: ( 24). 14

21 Bergshamra Bergshamra utgör ett delområde (nr 12) i det f d IHD-området Verka (Verkaåns avrinningsområde). Bergshamra-området, som är beläget i Uppland mellan Stockholm och Uppsala, är flackt och täckt av morän och lersediment. Av hela Verka-området är ca 54 % beläget mindre än 2 m över havsytan. Hydrokemin är påverkad av att området långa tider legat under havsytans nivå. Både jord- och skogsbruk förekommer inom området. En ny mätdamm av trä byggdes av SMHI Ref.: (6) (19). 15

22 Stormyra Stormyra-området är beläget i Tyresö kommun ca 2 km sydost om Stockholm nära Erstaviken. Det ligger under högsta kustlinjen och är relativt kuperat. Området har stor _andel hällmark, tunt moräntäcke och lera i dalgångarna. Jordtäcket är mycket tunt. Mätdammen är byggd av betong. q(' _i :'A - --~ ~ '~\";~t~ STORMYRA - _.j;,_;;t.._.:---"'-~-"--l;;-'-""'"'8'1,111!...,. i Topografisk ~~~~~{~~~:}~"~. Referenser: (17). 16

23 ' Velen-Nolsjön F d IHD-området Velen ligger i Tiveden i norra Västergötland mellan Vänern och Vättern. FF-områdena Velen och Nolsjön utgörs dels av hela gamla Velen-området, ca 45 km 2, och dels av den norra delen, därav Nolsjön ca 18 km2. Sjön Velen avrinner genom Mossån via sjön Viken till Vättern. Landskapet karaktäriseras av en dalgång i nord-sydlig riktning igenom större delen av avrinningsområdet. Sjön Velen har en yta på 28 km2, ett medeldjup på 6.5 m, och maxdjupet är 17.6 m. Volymen är ca 18 miljoner m3 Jordlagren utgörs till dominerande del av morän. Två mindre rullstensåsar finns inom området. Högsta kustlinjen går strax söder om Nolsjön. Öster om Nolsjön-Älsjön och väster om V~len finns de två största myrområdena. Skogsbruk med viss kalhuggning förekommer. Velen och Nolsjön är de enda FF-områden, som har naturliga sektioner. Referenser: (6) (1) (13) (14) (18).

24 Skärkind Skärkind är beläget på Östgötaslätten ca 3 km sydost om Norrköping. Området är flackt och består till 65 % av åkermark. Resten, den sydligaste delen, är i mer eller mindre grad skogbevuxet. Berggrunden består av graniter och olika typer av gnejser. I norra delen av området finns en del berg i dagen. I de mellersta delarna domineras ytlagret helt av varvig lera med inslag av mjäla till ett djup av ca 2 m. I den mera skogbevuxna södra delen består marken av sandig morän. Hydrokemin får sin karaktär av den stora andelen jordbruksmark och av leran. Mätdarnrnen är av betong och uppfördes av SMHI Referenser: (26). 18

25 Hulubäcken FF-området Hulubäcken, 3.7 km 2, utgör en del av f d IHD-området Komesse, 24.5 km2. Komesse är en högmosse belägen på en högplatå SO om SJon Vättern. En högmosse får sitt vatten från den på ytan fallande nederbörden {8 mm/år). Ovanpå berggrunden, som här utgörs av nästan vattenogenomträngliga gnejser, finns ett lager av fin morän. Moränen täcks av organiskt material i olika fraktioner till en tjocklek på 3-4 m i genomsnitt. Avrinnande vatten kommer från mossens ytvatten och mossgrundvattnet. Morängrundvattnet har en helt annan kemisk sammansättning, det innehåller avsevärt mera salter och har inte urlakats sedan mossen började bildas för ca 1 år sedan. Referenser: (6) {11) {2). 19

26 Värpinge Värpinge-området ligger på Lundaslätten ca 4 km väster om Lunds centrum. Området saknar skog och består helt och hållet av åkermark. Inom IHD påbörjades hydrologisk mätdatainsamling i Värpinge Området valdes för studier av hur urbanisering påverkar vattenomsättningen. Utbyggnadsplanerna har dock av olika anledningar tv skjutits på framtiden. Berggrunden består av danienkrita, som ligger ca 2 m under havets nivå. Över berggrunden finns lera (-mjäla), sand och moränlera. Ytlagret består av mullhaltiga jordarter och sandig lera. På större djup än 3-4 m kan vattenförande lager av grovkorniga sediment förekomma. Värpinge-området avvattnas via dränering. Endast ca m före mätdammen finns öppet dike. Dammen är byggd i betong med Thomson-överfall. Referenser: (21). ' \,.. = '., nni '. :."'\ 2

27 ~ Nedra Bägby Nedra Bägbys avrinningsområde ligger ca 1 km söder om Borgholm på Öland. Området är triangelformat med en sida längs västkusten och motstående spets vid utflödet på ostkusten ca 1 km söder om Gärdslösa. Berggrunden lutar mot sydost och utgörs av olika typer av kalksten, 25 m mäktig. Ytlagret består till större delen av morän. Borrhål inom området ger salthaltigt vatten på 1 djup. Referenser: (22). 15 m Topografisk karta: 4 G N/4 H NV, 5 H SV..,... 21

28 Orgvätar Området ligger på nordöstra delen av Gotland ca 8 km väster om Slite och ca 4 km sydost om Tingstäde. Norra tredjedelen utgörs av en del av File Hajdar och södra halvan ~v Hejnum Hällar. Genom ett mittparti, bestående av våtmark, rinner den bäck, som avvattnar FF-området vid Orgvätar. File Hajdar och Hejnum Hällar är båda typiska kalkstenshällmarker. Båda når 6-7 m över havet. Mätdammen av betong ligger ca 45 mö h. Hällmarkerna är helt torra sommartid, och ofta förekommer ej heller någon avrinning vid mätdammen. Övriga delar av året är marken vanligtvis mättad med vatten. Grundvattennivån i hällmarkerna karaktäriseras av mycket stora och snabba fluktuationer (2-25 m/dag i samband med regn) med åtföljande snabba flödesändringar. Referenser : (23). <-".:~ r'" f!ingstäde mmlut~n \ T,'ng.; tidefr;isk. 44,, \!Julverkel, illgras \! karta : 22

29 REFERENSER (1) Vannet i Norden (1975) Representativa områden. Specialnummer, nr 2:1975 (2) Naturvetenskapliga Forskningsrådet (1979) Forskning i små avrinningsområden. International Hydrological Programme Sweden, Report 52, Stockholm (3) Carlsson, B. (198) Information från SMHI om arbetet med små fältforskningsområden. Vannet i Norden nr 4:198 (4) Gottschalk, L., Jutman, T. (198) Small research basins - A tool for comprehensive hydrological mapping. 6:e Nordiska Hydrologiska Konferensen i Vemdalen 198, UNG! Rapport nr 53, Uppsala (5) Jutman, T. (1978) FFO - Lägesrapport. SMHI, HBV PM nr 259, Norrköping (6) Hydrological Data - Norden (1972) Representative basins - Introductory volume. National Committees for the International Hydrological Decade in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, Oslo (7) Hydrological Data - Norden (1974) Representative basins - Lappträsket, Sweden, Data ). Swedish National Committee for the International Hydrological Decade, Stockholm 1974 (8) Hydrological Data - Norden (1979) Representative basins - Lappträsket, Sweden, Data Swedish National Committee for the International Hydrological Programme; Stockholm 1979 (9) Hydrological Data - Norden (1979) Representative basins - Kassjöån, Sweden, Data Swedish National Committee for the International Hydrological Programme, Stockholm 1979 (1) Hydrological Data - Norden (1979) Representative basins - Velen, Sweden, Data Swedish National Committee for the International Hydrological Programme, Stockholm 1979,23

30 (11) Hydrological Data - Norden (198) Representative basins - Komosse, Sweden, Data Swedish National Committee for the International Hydrological Programme, Stockholm 198 (12) Persson, M. (1971) Hydrologiska undersökningar i Lappträskets representativa område - Rapport I. International Hydrological Decade Sweden, Report No. 15, Stockholm (13) Eriksson, E. m fl (1973) Dynamiska studier i sjön Velen. IHD-kommittens sjögrupp, International Hydrological Decade Sweden, Report No. 29a, Uppsala-Stockholm-Lund 1973 (14) Andersson, U-M, Eriksson, E. (1978) Hydrochemical investigations in three representative basins in Sweden. International Hydrological Decdde - International Hydrological Programme, Report No. 5, Uppsala 1978 (15) Bengtsson, L. (1984) An analytical ap~roach for determining snowmelt induced runoff. Proceedings of the Fifth Northern Research Basins Symposium, Vierumäki, Finland, 1984 (16) Engelhart, R. (1973) Markvattenstudier i Kassjöåns representationsområde. SMHI, HBV-Rapport nr 17, Stockholm (17) Liljeqvist, L. (1973) Beskrivning av Stormyraområdet. SMHI, HBV-Rapport nr 23, Stockholm (18) Hedin, L. (1971) Hydrologiska undersökningar i Velens representativa område - Rapport I. Notiser och Preliminära Rapporter, Serie Hydrologi nr 14, Stockholm (19) Nilsson, L.Y. (198) Verka representative basin - Hydrochemistry. Kungl. Tekniska Högskolan, Inst. för Kulturteknik, Report No. 3:lf, Stockholm (2) Johansson, I. (1974) Hydrologiska undersökningar inom myrkomplexet Komosse. Kungl. Tekniska Högskolan, Inst. för Kulturteknik, Rapport nr 3:17, Stockholm 24

31 (21) Lindh, G., m fl (1983) Hydrologiska undersökningar i Värpinge. Lunds Tekniska Högskola, Inst. för Teknisk Vattenresurslära, Rapport nr 376, Lund (22) Pousette, J. (1974) Aspects on the groundwater situation on Öland. Acta Universitatis Upsaliensis nr 292, Uppsala (23) Nordberg, L., Persson, G., 1974 The national groundwater network of Sweden. Sveriges Geologiska Undersökning, Avhandlingar och uppsatser I 4:, nr 48, Stockholm (24) Grip, H., 1982 Water chemistry and runoff in forest streams at Kloten. Uppsala Universitet. UNGI-Rapport nr 58, Uppsala (25) Aneblom, T., Persson, G. (1979) Studies of variation in water content in the unsaturated zone of an esker. Nordic Hydrology, Vol. 1, No.1 (26) Mungai, F. (1978) Skärkind small representative basin - Hydrological Report. SMHI, HBK PM nr 55, Norrköping 25

32 N C') Qnr~de Solmyren Vuoddas- 'bäcken Bensbyn Lilla Tivsjön Norrsjön Höjd över havet m 37 ( ) 24 ( ) 15 (5-48) 31 (246-47) 43 (391-53) Area krn Sjö Skog Myr Öfpen % % % mark % Berg- Jord- Huvudgnun art saklig mm mark- anväm.- ning Lina- Morän Skogsgranit bruk Hapa- M:>rän Skogsranda- bruk granit Hapa- Morän 61 %, randa- mjäla 17 %, granit, mjäla och åder- lera 1 %, gnejser berg i dagen 1 % Revsunds- Morän Skogsgranit bruk Revsum.s- Morän Skogsgranit bruk Mooelvattenföring Period 1/s ~ PJ ~ PJ ;;,;-' rt (D ~ f-' (Il rt f-' (Il ;;,;-' PJ < P,,: ~., (D :::i.. \.Q (D I-' \.Q f-'.. Hl '-< (Il f-' \.Q ~ PJ Hl f-'.. ::, '-<., ~ I-' \.Q f-' 3 3

33 I'-) -.J Qriråde Tär:nsjö Stormyra Höjd över havet m 65 (55-85) 15 (7-27) 31 (28-35) Area Sjö Skog Myr Öfpen kin2 % % % mark % Jord- art mm Berggrum l?rekambrisk granit ' Bergshamra Buskbäcken M:>rän Revsunds/ M:>rän 61 %, Fellings- lera 26 %, bro/ torv 8 %, Stock- berg 5 %, holrosgraniter. Revsums/ Sandig/noig Fellings- norän 75 %, bro/ noig/mjälig,, Stock- /lerig holms- norän 25 % graniter Älsta- Lera, graniter, (berg i åder- dagen 58 %) gnejsanvarrllade Huvud- MErlelsaklig vattenrrark- föring anvärrl- Period ning 1/s Jord bruk, 153 skogsbruk Skogs bruk 25 Scogs bruk 38 ~ p,i 11 p,i ;;,;-' rt (D 11 I-' en rt I-' en ;;,;-' p,i <: p,i: 11., (D ::i.. lq (D 'O f-' lq I-'.. Hl "< en I-' lq 11 p,i Hl I-'.. ::Y. "<., 11 Q. f-' lq I-' s s

34 N Qnråde Älvnrpegelnr Velen (inkl. Nolsjön} Nolsjön Skärkind Hulubäcken Vårpinge Nerlra Bägby Höjd över havet m 135 (12-175) 144 ( ) 55 (4-87) 333 ( ) 22 (8-3) Area kffi I so ( 11-45) Orgvätar I 5 I 2.7 (35-65) Sjö % Skog % Myr % öwen mark % Berggrurrl Älsta-, Srrålarrlsoch Vånnlarrlsgraniter Älstagraniter Älstagraniter Gnejser, röda Danienkrita Ordovicisk kalksten Kalksten Jordart mm Morän Morän lt>ränlera Morän Huvudsaklig markanvärrlning Skogsbruk, smal.ilslag av jordbruk Skogsbruk, sma l.ilslag av jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Merlelvattenföring Period 1/s ~ PJ l'i PJ X' rt (D l'i I-' C/l rt I-' C/l X' PJ < P.,: l'i p_, (D ::i.. I..Q (D I-' I..Q I-' ~ H) 1-,< C/l I-' I..Q l'i PJ H) I-' ~ ::r 1-,< p_, l'i I-' I..Q I-' 3 a

35 Karakteristiska värden: kemi Område, So~ren Vuoddas- Bensbyn Lilla Jon, period bäcken Tivsjän koncentration ng/ HO) - + ) 2- * so c1-1.2 > No ea, Mg Na ) i< o.5 FH ** Kond. µs/c:m Område, Norrsjän Tärnsjö Busk- Bergs- Jon, period bäcken hamra koncentration ng/ HO) - + ) 2- * <O so c No ca Mg Na i< o FH ** Kond. µs/c:m ,64 * Negativt värde anger aciditet. ** Beräknat ur rredelvärdet av a+-koncentrationerna.,29

36 Karakteristiska värden: kemi Område, Stornyra Nolsjön Velen Skärkind Jon, period koncentration ng/ HCD CD 3 2- * so 2- ' c NO ca Mg Na ~ Iif ** Kond. µs/cm Område, Vårpinge Hulu- Orgvätar Nedra Jon, period bäcken Bägby koncentration ng/ HCD CD 3 2- * < o so 2- ' c No o ea Mg Na l(f Iif ** Kond. µs/cm * Negativt värde anger aciditet. ** Beräknat ur nedelvärdet av W-koncentrationema. 3

37 SMHI HOf Sida TIDSERIER: HYDROKEMI OCH VATTENFÖRING Solmyren Vuoddasbäcken Bensbyn Lilla Tivsjön Norrsjön Tärnsjö Buskbäcken Bergshamra Stormyra Nolsjön Velen Skärkind Hulubäcken Värpinge Nedra Bägby Orgvätar

38 NR so 2 1 so 15 so CA 5 ~ so so S4 6 5 ~ 2 ph S S s.o.lg..,_,,,.,...,...,...,_,...,...=6--f"'i===..,...====+":1'=!'f:':'=-==~d 8~~~~===,-,:,...j"':'f.~~~-===d====-===~ ====~=""' s.ooo 5. ~.ooo 2. l. 1., Sorter: K' Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring: Cl, S 4, µs/cm m3 /s Alk, NO 3 : µek V / SLMYREN 32

39 NR I 5 so CA so FH S S. O~===-=+-===crc=~=;";l'!'+=;;"!';~::-r.:T",1'4':'l":':;:;;=~;:;;=;:;=,,R'l'~~r-'r~~r-ic~~..,,-.,,.,,l'"::1'::1': :1';;'A;"'1':'~H'-:1'":,>;:<l'::1'.=~P:'i'~b-:-:f""'.1'"':b=;--, l. L I Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring: C 1, SO 4 µs/cm m3 /s Alk, µek V / SLMYREN 33

40 NR CA NG ISO 2 CONO CL 3 25 so 2 15 ISO so ph N3 s so s s.ooo 'l..'ooo l. I l Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring: VUODDASBÄCKEN C 1, SO 4, A 1 k, µs/cm m3/s µekv/1 34

41 NA I 5 CA 5 5 YOO J R S 1978 COND CL so ph S S so s. s S. D ~ ~ ~~c-l--~ccr.c-r7...::,.,;:.~~d---=t7=-c,.,,.,,l'""!""'f='.:;::;ccr.ch-=r.~ä--~~~:;:::.,-=-+-,,.;cc--r.~,...,.':1':::'l'-::1'~~-=~d".,,-'!"":1'=-c-f:'l~+=;::;;:=:-c-~..,..,..,t-,-=-r=-, , 7, 7, 6. s.ooo 6. s.ooo ll.,.ooo 2. 2.! , Sorter: K, Na, Ca, Mg, Cl, so 4 Konduktivitet: µs/cm Vattenföring: m3 /s VUODDASBÄCKEN Alk, NO 3 µek V /1 35

42

43 NR l ~ l 5 ph Sorter: K, Na, Ca, Mg, Cl, S 4, Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µs/cm Vattenföring: m3/s 8/ BENSBYN 37

44 NA ' CA CCNO CL so ALK ph N , l.25 I, l , Sorter: K' Na, Ca, Mg, Cl, so 4, Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µs/cm Vattenföring: m3/s LILLA TIVSJON 38

45 NR IDO CA SOY ph \ l \l Sorter: K' Na, Ca, Mg, Cl, so 4 Konduktivitet: µs/cm Vattenföri ng: m3 /s LILLA TIVSJON Alk, NO 3 µek V /1 39

46 k CA 11G CDNO Cl ph 9. NCI! l 97Y Sorter: K' Na, Ca, Mg, Cl, S 4, Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µs/cm Vattenföring: m3/s NORRSJON 4

47 NR so 25 CA so YOO 3 2 ph 9. B. 5 7 B s ! l l l 984 Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring: Cl, SO 4 µs/cm m3 /s Alk, µek V / NORRSJDN 41

48 NR CA CN S ph O.HOO [979 [98 l 98 l l 982 l983 l 98Y Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivi t et: Vattenföring: Cl, S 4, µs/cm m3 /s Alk, µekv/ TÄRNSJO 42

49 NR CA foo 5 CONO so DI ph s. 5 s O.llSO. lloo \. 55,5.45,IIOQ , Sorter: K Na Ca M,,, g Cl, S 4, Konduktivitet: Vattenföring: µs/cm m3 /s BUSKBACKEN Alk, µek V /1 43

50 NR CA CONO , ,5 2.5 ;? Sorter: K, Na, Ca, Mg, Cl, S 4, Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µs/cm Vattenföring: m3 /s BERGS HAMRA 44

51 6 NA 5 Y 3 2 CA CONO 6 5 Y B. 5 7 B Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Cl, S 4, µs/cm Alk, µek V /1 Vattenföring: m 3 /s 62/ STORMYRA 45

52 NA l 5 15~ V CA 25 5 ~ 2 l so 15 ~ '\...-- so ~ so 25 \::r'" -- ~ ~ ~ -... ph S S Y. 5 V ~ S \ S, S Sorter: K, Na, Ca, Mg, C 1, so 4, Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µs/cm Vattenföring: m3/s NOLSJON 46

53 NA l so CA l l I ph I s l, Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring: Cl, SO 4 µs/cm m3 /s Alk, µek V / NOLSJON 47

54 NR CA ~ ~ 15 15, ~ ~ ~ ph l l. 1..7S.75.5 o.soo.25. 2S Sorter: K ' Na, Ca, Mg, C 1, so 4, Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µs/cm Vattenföring: m3 /s VELEN 48

55 NR so CA so so so :1 SOY ALK fiod 5 sno oo YOO 3 3?IJO luo.,.,,. ph 1:171:l N3 'J, 197<) B, S 175 B. D ISO 7. S o.soo l 1982 l Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring: VELEN Cl, S 4, Alk, µs/cm m3/s µekv/1 49

56 NA J R S 1978 CONO CL ph s l.d Sorter: K' Na, Ca, Mg, C 1, so 4, Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µs/cm Vattenföring: m3 /s SKARKIND 5

57 NR so 2 1 so so CA 5 YOO 3 2 D 2 15 so 5 YDD 3 2 Y, D 3. S 3. ok..~~~--+-=-~~~~d~~~'.,.,,~~c..,_:;:;~:::;::;~--=r~ ~.::,...,=-cc-rc~~.,,..;.:.,.;~'f'/--cr='l"e'l'e'l"~l-'.';:~;_,,;,~,{...,.,~,.,.;o~=-1---,-':;;~"f":~'!'r.cr.cr=, o Sorter: K' Na, Ca, Mg, Cl, so 4, Alk, NO 3 : µek V /1 Konduktivitet: µs/cm Vattenföring: m 3 /s HULUBÄCKEN 51

58 l CA CONO ,125 Q S Sorter: K, Na, Ca, Mg, Cl, S 4 Konduktivitet: µs/cm Vatten f öring: m3/s VARPINGE Alk, NO 3 µek V /1 52

59 NR CA 12 I ~ CONO ph , v\ l 984 Sorter: K, Na, Ca, Mg, C 1, so 4, Konduktivitet: µs/cm Vattenföring: m3 /s NEDRA BÄGBY Alk, NO 3 µek V /1 53

60 NR CA CONO ph s. o!o..,~~~d~~~=~====+-==~~==-r,-,-=1<=:,,~:,..,.-,...,._==-..-.h-, ?-;-",.-,~,..,...,...,_..-'l-~+-~~~-'\!'='!""'"--i--""'..., ~~ o.oeo o.oqo o. o~o Sorter: K, Na, Ca, Mg, Konduktivitet: Vattenföring: Cl, SO 4, Al k, µs/cm m3/s 118/ ORGVATAR µek V /1 54

61 HB-R&J'PORTER Nr Titel Hydrologiska undersökningar i Kasejö&ne representativa omr.ade Meddelande nr III: Vatt.enomsät.t.ningen i L~lla Tivejöns omr&de 1966/ /73 av A Waldenst.röm Stockholm 1974 Hydrologiska undersökningar i Lappt.räsket.s represent.ati va områ.de Meddelande nr IV: Nederbörd och vattenomsättning av M Persson Stockholm B Strömmätningar i Himmerfjärden 1976 av E Berget.rand Norrköping 1977 Oceanografiaka observationer i Östersjön 1977 med kustbevakningens båtar av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1978 Slutrapport över hydrologiska undersökningar i Velena representativa område av A Waldenatröm Norrköping 1977 Oceanografiska observationer i Östersjön 1973 med kustbevakningens båtar samt från isbrytare av U Ehlin och B J uhlin Stockholm Slutrapport över hydrologiska undersökningar i Kase jöåns representativa område av A Waldenström Norrköping Oceanografiska undersökningar i Alands hav Meddelande nr 1: Mätningar juni - september 1973 av U Ehlin och C Ambjörn Stockholm 1974 SMHl-rapport Verification af heat.ed water jet numerical roode l by James G Weil Stockholm 1974 Hydrologiska undersökningar i Lappträskets representativa område Meddelande nr V: Markvattenstudier av T Milanov Stockhol m 1975 Hydrologiska undersökningar i Lappträskete representativa område Meddelande nr VI: Vattenomsät.tnin"gen med feluppskattning av M Persson Stockholm Hydrologiska undersökningar i Kassjöåns representativa område Meddelande nr IV: Snötaxering 1974 och vattenomsättning av A Waldenström Stockholm 1975 Snösmä1 tningen i en punkt som funktion av meteorologiska data av S Jönsson Stockholm 1975 Oceanografiska undersökningar i Alands hav Meddelande nr 2: Mätningar okt-dec 1973 och juli - sept 1974 av U Ehlin och C Amb järn Stockholm I975 Oceanografiska observationer i Östersjön 1974 med kustbevakningens båtar samt från is}:)rytare av U Ehlin och B Juhlin Stockholm 1975 Vattenomsättning och flöde i Stormyra-området av L Liljequist och L Sterner Stockholm B 39 Oceanografiska undersökningar i A: l ands hav Meddelande nr 5: Mätresultat 1977, vatten- och materialtransport.beräkningar ur 1974 och 1975 års mätningar av C Ambjörn Norrköping 1978 Basnät för vattentemperatur Stationsförteckning av O Cabelie och A Moberg Norrköping 1978 Operational Hydrological Forecasting by Conceptual Mod.els av S Bergström, M Persson och B Sundqvist Norrköping 1978 Slut.rapport över hydrologiska undersökningar i Lappträskete representativa område av M Persson Norrköping 1978 Oceanografiska observationer runt. svenska k usten med kustbevakningens båtar av U Ehlin och B J uhlin Norrköping 1979 Utvärdering av 1979 åra vårflödeeprognoser av S Bergström och S Jönsson Norrköping 1979 Oceanografiska observationer i Österjön 1979 med kustbevakningens båtar av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 198 Vårflödeevol ymeprognoser baserade på analys av nederbördskartor av S Jönsson Norrköping 198 Resultat och erfarenheter av försöksverksamhet med utökad vattenprovtagning från kustbevakningens båtar av B Juhlin och B Carlsson Norrköping 198 Sediment.transport i svenska vattendrag 1979 av M Brandt Norrköping B 19 2 Hydrologiska undersökningar i Lappträskets representativa område Meddelande nr VII: Avrinningen och dess variationer inom området av M Persson Norrköping 1976 Vattenomsättningsstudier m m i Velens och Kassjöåns representativa områden av A Waldenström Norrköping 1976 Strömmätningar i sundet mellan Värmlandssjön och Dalbas jön, Vänern Vänerundersökningen. Meddelande nr 1 av B Carlsson och M Brandt Norrköping 1976 Oceanografiska observationer i Östersjön 1975 med kustbevakningens b~tar samt från isbrytare av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1976 Oceanografiska undersökningar i Alands hav 1975 Meddelande nr 3. Mätningar Vattentransport.er av U Ehlin och C Ambjörn N<;>rrköping 1976 Tillämpning av HBV-2 modeller på regleringsmagasin i Angermanäl ven av S Bergström och S Jönsson Norrköping 1976 Grundvattenståndsmätningar i Angermanälvens övre til lr inningsområde av T Milanov Norrköping 1976 Beräkning av frekvenser av torr.!r av L Gottschalk Norrköping Slut.transport till Miljödatanämnden över pro j ekt Ml - 1: 2. Systemutredning rörande samordnade uttag av information ur MI?Ch SHHis maskinell a register av T Milanov och B Sundqvist Norrköping 198 Användning av vädersatellitdata för att studera ytvattentemperatur av G Wennerberg Norrköping 198 Nordisk hydrologi i utveckling. Tillägnad Ragnar Melin av A Forsman, J Otnes, M Falkenmark, E Kuusisto, R Lemmelä och J Lundager-Jensen Norrköping 198 Beräkning av en föroreningstransport och blandning i en grund istäckt sjö av U Ehlin, I Bark och J Svensson Norrköping 198 Utvärdering av 198 åra vårflödesprognoser av S Bergström, M Häggström och M Persson Norrköping 198 Mätningar av sjötemperatur vid SMHI av A Moberg Norrköping 1981 Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens båtar 198 av B. Juhlin Norrköping 1981 Temperaturmät.ningar vid Visby av B Broman samt Spridning av utsläppt. vatten av B Vasseur Norrköping Hydrografi och sandsugning av M Brandt Norrköping 1976 Hydrologiska undersökningar i Lappträskets repiesentativa område Meddelande nr VIII: Vattenomsättning och avdunstning under perioden av M Persson Norrköping 1976 Oceanografiska observationer i Östersjön 1976 med kustbevakningens batar av U Ehlin och B Juhlin Norrköping 1977 Oceanografiska undersökningar i Alands hav Meddelande nr 4 : Mätningar , vatten-, värmeoch materialtransport.beräkningar av U Ehlin och C Ambjörn Norrköping 1977 Ström- och vattentraneportstudier i norra Öresund, sydöstra Kattegatt och i Skälderviken av M Brandt Norrköping B Användning av satellit.data från Landeat för studium av vattengrumlingar av G Wennerberg Norrköping 1981 Utvärdering av 1981 års vårflödesprognoser av S Bergström, M Häggström och M Persson Norrköping 1981 Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens båtar 1981 av B Juhlin Norrköping 1982 Sediment.transport i svenska vattendrag 198 av M Brandt Norrköping 1982 The areal precipitat.ion index method - A simple method to forecast the spring flood volume by M Häggström Norrköping 1982 V&gdata från svenska kustvatten 1981 av J Svensson Norrköping

62 HO-RAPPORTER Metod för homogenitetskontroll av meteorologiska och hydrologiska observationsserier av Sven-Erik Westman Norrköping 1982 Utvärdering och moc:3,ellsimulering av grundvattenrnätningarna i Angermanälvens övre tillrinningsområde av G Sandberg Norrköping 1982 Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevak ningens båtar 1982 av B Juhlin Norrköping 1983 Utvärdering av 1982 års vårflödesprognoser av H Hli.ggström och M Persson Norrköping 1983 Vågdata från svenska kustvatten 1982 av Jonny Svensson Norrköping 1983 The new harbour in Landskrona - oceanc;:igraphic inveatigations by Jonny Svensson Norrköping 1983 Operational hydrological forecasting in Sweden by Magnus Persson Norrköping 1983 vattenutbyte mellan Bottniska Viken och Östersjön av Cecilia Ambjörn Norrköping 1983 Var vintern 1982/83 extrem? En j ämförande studie av vattentemperatur i några mellansvenska sjöar av Gun Zachrisson Norrköping 1983 Sedi menttransport i svenska vattendrag 1981, Resultat frål'l sedimenttransportnäte t av Haja 'Brandt Norrköping 1983 För sök med automatisk vattenprovtagning i Marviken av Bo Juhlin Norrköping 1983 Värmeuttag ur Helgasjön - Möjligheter och konsekvenser av Gun Zachrisson och Ba rry Broman Norrköping 1984 Oceanografiska observa tioner runt svenska k usten med kustbevakningens fartyg 1983 av Bo Juhlin Norrköping 1984 Atgärder mot försurning i Velen. Erfarenheter från utförd behandling med kalk och soda samt förslag till fortsatta åtgärder. En utredning för Töreboda kommun av Ingemar Halmström Norrköping 1984 Vågdata från svenska kustvatten 1983 a v Jonny Svensson Norrköping 1984 Beräkning av daglig vattenföring vid Ulva kvarn i Fyrisån av Magnus Pers son oc h Sven-Erik Westman Norrköping 198_4 17 Utvärdering av i 983 års vårflödesprognoser av Martin Häggström och Magnus Persson Norrköping Vattenståndsprognoser för Hammarsjön - Helge a. En utredning för Kristianstad län av Barbro Johansson 19 Utvärdering a v års vårflödesprognose r av Martin Häggström Norrköping Svenskt Sjöregister - Uppdate ring a v Torbjörn Lindkvist och Christina Thoms-Hjärpe Norrköping 1984 Snörnätning med flygburen gamma spektrometer i Kult sjöns avrinningsområde av Sten Bergström och Maja Brandt PROBE - An Instruction Manual by Urban Svensson Norrköping 1984 Kartläggning av ytvattentemperaturen med satellitdata av Thomas Thompson Norrköping 1985 Oceanografiska observationer runt svenska kusten med Kustbevakningens fartyg a v Bo Juhlin Norrköping 1985 Vindförluster vid mätning a v snönederbörd med SMHI nederbördsmätaren av Bengt Carlsson Norrköping 1985 Svenskt Vattendragsregister av Torbjörn Lindkvis t Norrköping 1985 Svenskt Sjöregister av Kurt Ehlert (projek tledare) Norrköping 1983 Aplicaci6n del rnodelo HBV a la cuenca del Lago de Arenal en Costa Rica av Barbro Johansson, Magnu s Persson, Göran Sandberg och Edgar Robles (ICE) Norrköping 1985 Beräknat markvattenunderskott i Simlångens a vrinningsområde a v Gun Grahn, Barbro Joh a nsson och Barbro Norlander Norrköping 1985 Beräknat markvattenunderskott i Emåns avrinningsomr åde av Gun Grahn, Barbro J ohansson och Barbro Norlander Norrköping 1985 Application of the HBV-model ta pilot basins in Burma a v Ohn Gyaw och Magnus Persson Norrköping 1985 Vattenbalanskartor ö ver S verige - månadsmedelvärden för a v nederbörd, avdunstning o ch a v rinning a v Todo r Milanov Norrköping 1985 Vågdata från svenska kustvatten 1984 av Jonny Svensson Norrköping 1985 H-RAPPORTER Hydroke mis k a data f r ån de svensk a fältfo r skningsområde na av Bengt Ca rlsson Norr köping

63

64 SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 6176 Norrköping. Tel Telex 644 srnhi s.