Rapport. Diarienummer Inventering av grangytterlav och hårig skrovellav

Transkript

1 Rapport Diarienummer Inventering av grangytterlav och hårig skrovellav Jämtlands län

2 Omslagsbild Hårig skrovellav och grangytterlav även i förstoring. Foto: Fredrik Jonsson och Ulrika Nordin Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län Februari 2015 Beställningsadress Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund Telefon Ansvarig Marie Berglund Text Fredrik Jonsson och Ulrika Nordin Tryck Länsstyrelsens tryckeri, Östersund 2015 Löpnummer 2015:3 Diarienummer Rapporten och Publikationen kan laddas ner från Länsstyrelsens hemsida

3 Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Utsökning av områden 5 Grangytterlav 5 Hårig skrovellav 5 Resultat 6 Lokalbeskrivningar 7 Foskberget 7 Tjärnafjället 10 Västra Tjärnafjället 14 Brinnsjöån 18 Välaberget 19 Ottsjöströmmen 19 Baksjöån, Anjan 20 Bäck väster om Anjan 20 Styggdalen, Skäckerfjällens naturreservat 20 Fröstsjöberget 26 Röjfallet 26 Fettjeåfallet 28 Staberget 28 Storfallet, Medstuguån 29 Gåshöljan 30 Stor- och Lillfallet, Gevsjöströmmen 31 Musåfallet 32 Suljätten 34 Utsulån 36 Värsjöberget 39 Artlista 41 Referenser 42 Rödlistan 42 3

4 Förord Åtgärdsprogram för hotade arter ingår i den storsatsning som Naturvårdsverket genomför i samarbete med länsstyrelserna med syfte att minska antalet hotade arter i Sverige. Åtgärdsprogrammen har visat sig vara framgångsrika verktyg för att förbättra situationen för hotade arter. I åtgärdsprogrammen för både hårig skrovellav och grangytterlav ingår inventering av potentiella lokaler för arterna som en av åtgärderna i Jämtlands län. Båda arterna är sällsynta och hotade i Sverige och de har höga specifika krav på sin livsmiljö. Den här inventeringen har inriktats på eftersök av områden med forsdimma utefter vattendrag samt fuktiga raviner och klippbranter med basisk berggrund. Urvalet har gjorts av Länsstyrelsen Jämtlands län. I samband med inventeringen har också behov av eventuella åtgärder identifierats. Arbetet, inklusive artbestämning, har utförts av Ulrika Nordin och Fredrik Jonsson, på uppdrag av Länsstyrelsen Jämtlands län. Det har bekostats med medel från Naturvårdsverkets satsningar på åtgärdsprogram för hotade arter. Förhoppningen är att materialet ska ge utökad kunskap om de aktuella arternas status och behov av lämpliga livsmiljöer i länet och utgöra ett viktigt underlag vid de fortsatta bevarandearbetet. Författarna svarar för innehållet i rapporten, varför detta inte nödvändigtvis kan åberopas som Länsstyrelsens ståndpunkt. Östersund i februari 2015 Marie Berglund, Koordinator Åtgärdsprogram för hotade arter Länsstyrelsen Jämtlands län 4

5 Inledning Under 2007 fastställdes ett åtgärdsprogram för grangytterlav Fuscopannaria ahlneri i Sverige. Åtgärdsprogrammet publicerades våren 2008 (Hedenås 2008). I åtgärdsprogrammet fastslogs att det behövs inventeringar för att se om arten fanns på fler lokaler än de tre vid år 2007 kända lokalerna. En första sådan inventering utfördes hösten 2007 i Lapplandsdelen av Västerbottens och Norrbottens län. Där koncentrerades eftersöket till närområde kring de sedan tidigare kända lokalerna. Inventeringen resulterade i tre nya lokaler, och bidrog också med ökad kunskap om artens ekologi. Enligt åtgärdsprogrammet kunde inventeringar efter arten samordnas med eftersök av elfenbenslav Heterodermia speciosa och hårig skrovellav Lobaria hallii. I den här rapporten presenteras resultaten av inventeringar där vi sökt efter nya lokaler av grangytterlav och hårig skrovellav i Jämtland, genomförda Här finns även de två nya lokalerna för grangytterlav beskrivna som funnits i samband med övervakning av elfenbenslav i Jämtlands län år 2008 och Utsökning av områden Grangytterlav Utifrån den kunskap som fanns vid inventeringstillfället om artens ekologi i de områden som ligger närmast Jämtlands län, det vill säga Tröndelag i Norge och Lappland i Sverige, söktes med hjälp av topografiska- och berggrundskartor ut områden som verkade lämpliga för arten. I Lappland förekommer arten nästan uteslutande i blockmarker nedanför sydvända stup, på platser med något rikare berggrund, gärna i närheten av en större sjö. Vid något tillfälle växer den även i själva stupet. I Norge förekommer arten i djupt nedskurna bäckraviner, där den växer på grenar på gamla granar. I de nederbördsrika västra delarna av landskapet Jämtland sökte vi därför ut områden med djupt nedskurna bäckraviner, medan vi i övriga delar av Jämtland- Härjedalen letade fram lämpliga bergbranter. Hårig skrovellav Hårig skrovellav förekommer i Sverige enbart i stänkzonen vid större vattenfall, i så kallad forsdimma. I angränsande delar av Norge förekommer den även i andra typer av fuktiga miljöer, till exempel bergssluttningar, bäckraviner och längs med vattendrag. Vi sökte ut lokaler av båda dessa typer. 5

6 Resultat Totalt 20 lokaler besöktes med syftet att finna grangytterlav eller hårig skrovellav i Jämtlands län. Ingen ny lokal av någon utav arterna hittades. Vid en tidigare fyndplats för hårig skrovellav konstaterades att den där är utdöd. Det visade sig alltså vara mycket svårt att hitta nya lokaler för dessa två sällsynta lavar i Jämtlands län. Vi hittade däremot flera lokaler som vi tyckte var lämpliga eller ganska lämpliga för grangytterlav, och kanske också hårig skrovellav. Översikt över de besökta lokalerna finns i kartan i Figur 1. I samband med en fotograferings-övervakning av elfenbenslav Heterodermia speciosa vid Välaberget i Jämtland hittades dock en ny lokal för grangytterlav Fuscopannaria ahlneri. Vid eftersök av elfenbenslav år 2010 i Värsjöberget var grangytterlav en av bifångstarterna. Dessa lokaler finns också beskrivna i rapporten. Fynd Icke fynd Figur 1. Översikt över de inventerade lokalerna. 6

7 Lokalbeskrivningar Foskberget Jämtlands län och landskap, Krokoms kommun, Hotagens församling cirka 11 kilometer SO om Hotagens kyrka. Inventerat av Fredrik Jonsson och Ulrika Nordin. Foskberget är ett närmare 5 kilometer långsträckt berg med en relativt brant sydvästvänd sluttning mot Skottmanssundet och Ålvikfjärden i sjön Hotagen. Sjön ligger på meter över havet. Berget stiger brant från sjön och dess topp är drygt 650 meter över havet. Berget sluttar i stort mot sydväst, men sluttningsriktningen på branterna varierar något. Det finns även branter som är exponerade mot sydost, syd och väst. Det inventerade området är en sträcka på cirka 1,7 kilometer fågelvägen längs med, eller en bit nedanför branten, på nordvästra delen av berget, med början precis söder om den nordligaste toppen. Vi inventerade även en mindre brant närmare sjön, vid Skottmanssundet. I norra delen av det inventerade området, på södra sidan av den nordligaste bergstoppen, finns en bred bård av äldre blandskog med tall, gran, asp, sälg och björk närmast klippväggen. En del lågor förekommer. Nedanför denna bård utbreder sig en block- och rasmark, och därefter tallskog med rikligt med brandspår, uppskattningsvis år gammal. Bergarten är sur, men det finns rikare partier och där växer ofta till exempel guldlockmossa Homalothecium sericinum och en obestämd frullania Frullania sp. På en långsträckt överluta växer orangelavar Caloplaca spp.och berglav Dimelaena oreina. Skrovellav Lobaria scrobiculata är ovanlig i området och sågs bara på två ställen. Kalkutfällningar sågs på ett ställe. Inslag av en rikare kärlväxtflora finns vid bergfoten med stickelfrö Lappula deflexa, trolldruva Actaea spicata, träjon Dryopteris filix-mas och ärenpris Veronica officinalis. Den lilla branten närmast sjön i norra delen, vid Skottmanssundet, är endast delvis inventerad. Här sluttar berget mjukt, cirka 60 grader, ner mot vattnet. Bergarten är sur och läget solexponerat och torrt. Färglav Parmelia saxatis och andra surbergsarter dominerar lavfloran, med vissa något rikare sippervattenstråk. Blågröe Poa glauca och bergglim Atocium rupestre växer i små skrevor. Branten är omgiven av cirka 120-årig tallskog, med rikligt med brandspår. Längs med sjön påträffades ett liten myrområde med rödgul trumpetsvamp Cantharellus lutescens som signalerar kalkbarrskog och som i kalktrakter kan vara en första signal på skogsmark som kan ha höga naturvärden (Nitare 2000). Vi inventerade inte den långa sydvästsluttningen då den inte såg ut att ha några större branter utan gick närmare sjön tills berget svängde av mot söder ungefär mitt på berget, och sluttningen såg brantare ut. I denna del är sydbranten ganska hög men ändå nästan aldrig lodrät utan mer mjukt sluttande. En hel del sippervattenstråk förekommer på bergväggen, och i sådana påträffades en del små kärlväxter som fjällbräcka Saxifraga nivalis, liten fetknopp Sedum annuum och vårfingerört Potentilla crantzii. På sluttande sydvända hällar växer bland annat blåsuga Ajuga pyramidalis, bergkårel Erysimum strictum, bergglim Atocium rupestre och purpurbräcka Saxifraga oppositifolia. 7

8 Stinknäva Geranium robertianum påträffades i en brantfot vid Foskberget. Arten är sällsynt i Jämtland, och lokalen är en av de nordligaste i landet. Några enstaka fynd av rödlistade lavar gjordes på klippväggar, ett fynd vardera av skrovellav Lobaria scrobiculata (NT), grynlav Pannaria conoplea (VU) och forsgytterlav Fuscopannaria confusa (VU). På marken vid bergfoten växer blåsippa Hepatica nobilis, getrams Polygonatum odoratum, tibast Daphne mezereum, örnbräken Ptilidium aquilinum och trolldruva Actaea spicata. Närmast branten i denna del finns en gles trädbård med äldre gran, vårtbjörk, asp och sälg och nedanför denna blockmark med 0,2 1 meter stora block. I blockmarken påträffades stickelfrö Lappula deflexa, stinknäva Geranium robertianum, lundtrav Arabis hirsuta, getrams Polygonatum odoratum och ett gräs som liknar lundelm men med mycket korta borst. Kanske kan det röra sig om brantelm Elymus caninus var. behmii som tidigare endast är känd från det mycket närliggande Storflintberget, där det hittades av Florentin Behm i slutet av 1800-talet. I nedre kanten av blockmarken påträffades rikligt med rosa skärelav Schismatomma pericleum (NT) på en död sälg. Nedanför blockmarken växer tallskog som i norra delen, cirka 120 år och med mycket brandspår. Även en hel del små enar finns i sluttningen. Det finns inte särskilt många grova block i tallskogen. Lokalen verkar inte vara lämplig för grangytterlav. 8

9 Blockmark vid Foskbergets mellersta sydbrant. Kärlväxter Lappula deflexa stickelfrö, VU Actaea spicata trolldruva, s Daphne mezereum tibast, s Elymus caninus lundelm, s Hepatica nobilis blåsippa, s Ajuga pyramidalis blåsuga Arabis hirsuta lundtrav Atocion rupestre bergglim Dryopteris filix-mas träjon Erysimum strictum bergkårel Geranium robertianum stinknäva Poa glauca blågröe Polygonatum odoratum getrams Potentilla crantzii vårfingerört Pteridium aquilinum örnbräken Saxifraga nivalis fjällbräcka Saxifraga oppositifolia purpurbräcka Sedum annuum liten fetknopp Woodsia alpina fjällhällebräken Lavar Chaenotheca gracilenta smalskaftslav, VU Cyphelium karelicum liten sotlav, VU Fuscopannaria confusa forsgytterlav?, VU Pannaria conoplea grynlav, VU Cladonia parasitica dvärgbägarlav, NT Fuscopannaria mediterranea olivbrun gytterlav, NT 9

10 Lobaria pulmonaria lunglav, NT Lobaria scrobiculata skrovellav, NT Schismatomma pericleum rosa skärelav, NT Peltigera collina grynig filtlav, s Caloplaca hungarica Fuscopannaria praetermissa kalkgytterlav Koerberiella vimmeriana Peltigera lepidophora kornig filtlav Pertusaria coronata grågrön hagelporlav Rinodina degeliana gammelsälgslav Svampar och mossor Rhytidium rugosum ruggmossa Tricholoma matsutake goliatmusseron, NT Cantharellus lutescens rödgul trumpetsvamp, s Tjärnafjället Jämtlands län och landskap, Krokoms kommun, Laxsjö församling 12,5 kilometer NNV om Laxsjö kyrka. Inventerat av Fredrik Jonsson och Ulrika Nordin. Tjärnafjället är cirka 1,5 2 kilometer långt berg med ett nästan lodrätt, sydvänt, stup som är uppemot 80 meter högt. I västra delen är klippväggarna lägre, cirka meter höga och vända mot sydväst. Vi har inventerat hela branten med början vid vandringsleden i väster, en sträcka på cirka 2 kilometer. Bergarten är vit-ljusgrå och jämn utan synliga mineral. Den verkar vara sur med en rätt ointressant lavflora. Där branten är som högst finns en del orangefärgade partier på klippväggen som utgörs av orangelavar Caloplaca spp. i samband med vad som ser ut att vara kalkutfällningar. Tjärnafjällets sydbrant med nedanförliggande blockmark. 10

11 I skrymslen och på avsatser på klippväggen växer bergkårel, liten fetknopp, blåsuga, femfingerört, fjällarv, fjällbräcka, lundtrav, fjällkåpa och blågröe. Nedanför bergfoten finns ett ganska brett parti med ras-, sten- och blockmark med en frodig kärlväxtvegetation mellan stenarna och blocken. Här dominerar torta, majbräken och i partier rikligt med träjon. Närmast bergfoten finns ofta något mer lågvuxna arter som stinksyska, fjällnässla, kransrams, nordlundarv, lundelm och ormbär. Rasmarken är glest trädbevuxen med rönn, björk och gran. De talrika rönnarna hyser ofta lunglav Lobaria pulmonaria. Även en hel del grova sälgar förekommer närmare bergfoten, även dessa ofta beklädda med lunglav, men i övrigt med ganska ointressant lavflora. Fläckvis finns rikligt med lågor av gran, sälg och björk. På spridda ställen växer dungar med almar Ulmus glabra, cirka centimeter i brösthöjdsdiameter. I närheten av almarna växer även myska Galium odoratum. I rasmarken nedanför bergsstupen växer rikligt med rönnar. På rönnarna växer nästan alltid lunglav Lobaria pulmonaria, ibland även läderlappslav Collema nigrescens. Nedanför rasmarken finns en mycket bördig gammal granskog med en hel del riktigt grova granar, rikligt beklädda med garnlav Alectoria sarmentosa. Skogen är äldst i västra delen uppskattningsvis runt år, och något yngre mitt för det högsta stupet och österut, cirka år. En hel del 2 5 meter höga block finns i nedre kanten av rasmarken och i övre delen av granskogen. Få verkar dock vara riktigt lämpliga för grangytterlav. Oftast är läget för beskuggat av granskogen, mossigt och surt, eller för ljusöppet. Lutningen på blocken är också oftast för liten eller för stor för att vara helt lämplig för de eftersökta lavarna. Några lavar som påträffades på blocken är skrovellav Lobaria scrobiculata, norsk näverlav Platismatia norvegica (ett ställe) skuggblåslav Hypogymnia vittata, olivbrun gytterlav Fuscopannaria mediterrania och grynig filtlav Peltigera collina. 11

12 Kärlväxter Elymus caninus lundelm, s Galium odoratum myska, s Hepatica nobilis blåsippa, s Paris quadrifolia ormbär, s Polygonatum verticillatum kransrams, s Polystichum lonchitis taggbräken, s Stellaria nemorum ssp. nemorum nordlundarv, s Ajuga pyramidalis blåsuga Alchemilla alpina fjällkåpa Arabis hirsuta lundtrav Atocion rupestre bergglim Blechnum spicant kambräken Cerastium alpinum fjällarv Dryopteris filix-mas träjon Erysimum strictum bergkårel Luzula spicata axfryle Poa glauca blågröe Potentilla argentea femfingerört Pteridium aquilinum örnbräken Ranunculus platanifolius vitsippranunkel Sedum annuum liten fetknopp Stachys sylvatica stinksyska Stellaria nivalis fjällbräcka Ulmus glabra ssp. montana bergalm Urtica dioica ssp. sondenii fjällnässla Viola riviniana skogsviol Lavar Fuscopannaria confusa forsgytterlav, VU Platismatia norvegica norsk näverlav, VU Collema nigrescens läderlappslav, NT Collema occultatum ssp. occultatum skorpgelélav, NT Fuscopannaria mediterranea olivbrun gytterlav, NT Lobaria pulmonaria lunglav, NT Lobaria scrobiculata skrovellav, NT Fuscopannaria leucophaea fjällig gytterlav, s Hypogymnia vittata skuggblåslav, s Leptogium saturninum skinnlav, NT Parmeliella triptophylla korallblylav, s Peltigera collina grynig filtlav, s Collema fuscovirens kalkgelélav Fuscidea gothoburgensis fläckklipplav Svampar Lactarius lignyotus sotriska, s 12

13 Fläckklipplav fläckklipplav Fuscidea gothoburgensis har svart förbål och gråvita soral. Den växer på stenytor som tidvis påverkas av sippervatten. Lundtrav Arabis hirsuta har stjärnformiga hår som ger bladrosetterna ett speciellt utseende. 13

14 Västra Tjärnafjället Jämtlands län och landskap, Krokoms kommun, Laxsjö församling 13,8 kilometer NV om Laxsjö kyrka. Inventerat av Fredrik Jonsson och Ulrika Nordin Tjärnafjällsjön som ligger nedanför är belägen på 491 meter över havet. Berget når upp till 760 meter över havet som högst, i östra delen. Berget är cirka 2,5 kilometer långt, men längre västerut finns ytterligare en brant sluttning på cirka 1,5 kilometer som ligger nära Tjärnafjällsjön och som också kanske räknas in i Västra Tjärnafjället. Vi har inventerat den östra delen av berget, fram till den bäck som avvattnar Lillsjön som ligger ovanför, norr om berget på 601 meter över havet, en sträcka på cirka 1,7 kilometer. Bergarten i östra delen är av en sur, ljus sort men längre västerut mot mitten av det inventerade området, finns inslag av en mörk, järnhaltig och rikare bergart. Här finns inslag av gelélavar Collema spp. och kalkgytterlav Fuscopannaria praetermissa på klippväggen. Kärlväxtfloran i vid bergfoten och övre delen av rasmarken är rik, och liknar mycket den vid Tjärnafjället. Även här finns flera grupper med almar, och några exempel på vanliga kärlväxter är kransrams, nordlundarv, träjon, ormbär, stinksyska. Bergalm Ulmus glabra ssp. montana förekommer på många platser vid både Tjärnafjället och Västra Tjärnafjället. Här växer lövsly av främst hägg, sälg och rönn samt granar, men delar av rasmarken är även helt trädlösa. Nedanför rasmarken finns en ganska hårt dimensionsavverkad årig granskog. Inga brandspår syns. Fältskiktet utgörs av blåbärstyp med inslag av lågört, där ekbräken dominerar, och högört 14

15 som domineras av torta. I nedre delen av rasmarken och i övre delen av skogen finns grova, uppemot 10 meter höga block. Blocken är av den sura ljusa bergarten och med en ointressant lavflora. Blocken är troligen för sura för grangytterlav. Längre västerut, närmare bäcken, är klippväggen något lägre och granskogen når nästan hela vägen uppemot bergfoten. Här saknas nästan rasmark helt. I granskogsravinen som omger bäcken från Lillsjön, finns en del granar som ser ut att vara år. Gammelgranslav Lecanactis abietina sågs på enstaka gran. Skuggkraterlav Gyalecta friesii påträffades på en rothals under en gran nära bäcken. Kärlväxter Aconitum lycoctonum ssp. septentrionale nordisk stormhatt, s Actaea spicata trolldruva, s Daphne mezereum tibast, s Elymus caninus lundelm, s Galium odoratum myska, s Paris quadrifolia ormbär, s Polygonatum verticillatum kransrams, s Stellaria nemorum ssp. nemorum nordlundarv, s Viola mirabilis underviol, s Alchemilla alpina fjällkåpa Arabis hirsuta lundtrav Atocion rupestre bergglim Carex capillaris hårstarr Cerastium fontanum ssp. fontanum riparv Convallaria majalis liljekonvalj Dryopteris filix-mas träjon Erysimum strictum bergkårel Fragaria vesca smultron Galeopsis bifida toppdån Luzula spicata axfryle Polygonatum odoratum getrams Potentilla crantzii vårfingerört Ranunculus platanifolius vitsippranunkel Rumex acetosa ängssyra Saxifraga nivalis fjällbräcka Sedum annuum liten fetknopp Stachys sylvatica stinksyska Ulmus glabra ssp. montana bergalm Urtica dioica ssp. sondenii fjällnässla Valeriana sambucifolia flädervänderot Viola riviniana skogsviol 15

16 Myska Galium odoratum förekommer sällsynt vid både Tjärnafjället och Västra Tjärnafjället. Den växer nästan alltid tillsammans med bergalm, i mullrik rasmark eller blockmark i varma sydexponerade lägen nedanför bergsstupet. Lavar Gyalecta friesii skuggkraterlav, VU Collema occultatum var. occultatum skorpgelélav, NT Lobaria pulmonaria lunglav, NT Lobaria scrobiculata skrovellav, NT Fuscopannaria leucophaea fjällig gytterlav, s Lecanactis abietina gammelgranslav, s Strangospora microhaema röd pyttelav 16

17 Nils-Jonsavattenån Inventeringsdatum: Läge: Jämtlands län och landskap, Krokoms kommun, Hotagens församling, 15 kilometer ONO om Hotagens kyrka. Vid inventeringstillfället var det ganska lågt vatten i ån. Breda kala strandklippor, endast bevuxna med lavar och mossor, kantar ån på båda sidor. Detta innebär att det är långt mellan vattnet och en eventuell forsdimma och närmaste träd. Inga forsdimmegynnade arter hittades. Bergrunden är sur. Typiskt utseende vid Nils-Jonsavattenån: ganska breda strandzoner utan vegetation ger lång väg mellan forsdimma och granar. Spissfallet längst i norr har stor fallhöjd, men det är uppdelat i etapper. Små forsdimmezoner finns men inga träd i närheten. Omgivande skog är grandominerad och gammal, uppskattningsvis år. Den har högt inslag av tall, glasbjörk, asp och enstaka sälg. Den ser restskogsbetonad ut, men vi ser inga dimensionsavverkningsstubbar. Kanske har den brunnit efter dimensionsavverkningen och därefter har inga ingrepp gjorts. Lavar Lobaria pulmonaria lunglav, NT Lobaria scrobiculata skrovellav, NT 17

18 Brinnsjöån Inventeringsdatum: Läge: Jämtlands län och landskap, Krokoms kommun, Hotagens församling, 6,5 7 kilometer SO om Hotagens kyrka. Brinnsjöån rinner från Stor-Brinnsjön som ligger 384 meter över havet till Hotagen som ligger på meter över havet, vilket innebär en fallhöjd på cirka 70 meter. Brinnsjöån är ett gränsfall mellan att vara en liten å eller en stor bäck. Flottning har skett i en timmerränna som det finns kvar gamla stockar efter. Runt ån dominerar äldre enskiktad tallskog i vilken det finns rikligt med brandspår och även stubbar efter dimensionsavverkningsepoken. Närmast ån finns dock mer inslag av gran och björk samt enstaka sälg och rönn. Bäcken grenar sig och skapar en fin miljö med bland annat olvon, brakved, hägg, kransrams, tibast och örnbräken. Brinnsjöån faller kraftigt, och grenar sig dessutom, vilket skapar en gynnsam miljö för flera sällsynta kärlväxtarter. Inga forsdimmegynnade lavar sågs på träden (granar) trots en del till synes fina lägen. Troligtvis är vattendraget för liten för att skapa mer rejäl forsdimma, även om miljön och fallhöjden verkar bra. Bergrunden är troligtvis ganska sur. Kärlväxter Daphne mezereum tibast, s Polygonatum verticillatum kransrams, s Elymus caninus lundelm Frangula alnus brakved Prunus padus hägg Pteridium aquilinum örnbräken Rosa majalis kanelros Viburnum opulus skogsolvon Lavar Cladonia parasitica dvärgbägarlav, NT 18

19 Välaberget Inventeringsdatum: Läge: Jämtlands län och landskap, Åre kommun, Underåker församling 9,6 kilometer VSV om Underåkers kyrka. Välaberget är ett litet berg cirka 600 x 300 meter till ytan och som når cirka meter över havet. Det har ett högt och lodrätt stup på södra sidan med ett blockhav nedanför med uppemot 10 meter stora jätteblock. Bergarten är mycket hård och basisk och består enligt berggrundskartan av peridotit, serpentinit. På den stora klippväggen finns flera klätterleder, samt på ett av de större blocken. I samband med övervakning och eftersök av elfenbenslav, som sedan tidigare är känd på lokalen fann vi även grangytterlav, vilket är det första nutida fyndet i Jämtland. Grangytterlaven växer på ett cirka 2 3 meter högt och cirka 10 meter långt block i nederkanten av rasbranten. Blocket visade sig ligga alldeles intill ett av blocken med elfenbenslav. Blocket med grangytterlav är exponerat mot SSO och har en lutning på cirka grader. Mot söder är det skuggat av uppskattningsvis årig granskog med inslag av björk, samt en liten gran som står alldeles intill lodytan. Vi kunde räkna till cirka 50 bålar av varierande storlek. Följearter är lunglav Lobaria pulmonaria, bårdlav Nephroma parile, näverlav Platismatia glauca och bägarlavar Cladonia spp. Ottsjöströmmen Jämtlands län och landskap, Åre kommun, Kall församling, Ottsjöströmmen, mellan Anjan och Nedre Ottsjön, 5 kilometer nordväst om Anjans fjällstation. Inventerat den 17 augusti 2008 vid SLF:s exkursion i området. Ottsjöströmmen är cirka 1,5 kilometer lång, och innehåller flera forsar och fall. Vid de största fallen bildas en svag forsdimma. Troligen var dock forsdimman för svag för att ge upphov till någon intressantare lavflora på granarna i området. Det kan också bero på att inga lämpliga granar stod i nära anslutning till forsarna. Längs med vattendraget växer en äldre grandominerad skog med spridda myrar. 19

20 Baksjöån, Anjan Jämtlands län och landskap, Åre kommun, Kall församling, Baksjöån, mellan Avundstjärnen och Baksjön. Inventerat av Fredrik Jonsson och Pär Löfgren. Baksjöån rinner brant mellan Avundstjärnen och Baksjön, den totala fallhöjden på sträckan är 125 meter Det finns flera ganska stora fall längs med denna sträcka. Området börjar ganska fjällnära vid Avundstjärnen, men vegetationen blir gradvis frodigare ner mot Baksjön. Gran dominerar, men det finns även partier med tallskog. Tallskogen är lågvuxen och riktigt gammal. Vid flera av fallen fanns forsdimmepåverkade områden. Dock påträffades inga forsdimmegynnade arter på granarna i de få fall som de stod någorlunda lämpligt till i sprayzonen. Mestadels var dock forsdimman riktad mot en klippvägg, eftersom ån var ganska djupt nedskuren i berget. Fjällbrud Saxifraga cotyledon förekom på totalt fem platser längs med ån och växte nästan alltid på klippväggar vid vattenfallens närhet. Bäck väster om Anjan Väster om Anjan inventerades ett par ganska djupt nedskurna bäckraviner. Vi den östra bäcken dominerade granskog, medan den västra hade skurit ner i berggrunden och bildat en liten kursudal. Styggdalen, Skäckerfjällens naturreservat Jämtlands län och landskap, Åre kommun, Kall församling, Styggdalen, norr om sjön Äsingen, Skäckerfjällens naturreservat. Inventerat med SLF-exkursion, deltagare: bland annat Ulf Arup, Tobias Ekendahl, Pär Löfgren, Fredrik Jonsson Måns Svensson, Göran Thor och Martin Westberg. På denna lokal eftersöktes både grangytterlav och hårig skrovellav. Området ligger nära Norge, och bäcken som rinner genom Strådalen och vidare in genom Styggdalen avvattnas mot väster, in i Norge. Hela området är mosaikartat, med rikligt med myrar, gammal granskog, små höjder, bäckraviner och sjöar och tjärnar. Granskogen är gammal, inslaget av lövträd lågt, främst förekommer björk, men det finns även ett sparsamt inslag av sälg, rönn och gråal. Lavfloran i området är rik på suboceaniska inslag. Kavernularia Cavernularia hultenii är vanlig på både gran och lövträd. Även norsk näverlav Platismatia norvegica är ganska allmänt förekommande. Genom Styggdalen rinner en bäck och där finns också blockmarker och bergbranter. I en sydostvänd brant i västra delen påträffade Martin Westberg fjällbrud Saxifraga cotyledon och grönbräken Asplenium viride. Öster om Styggdalen finns en liten trolsk tjärn omgärdad av branta sluttningar. På en lutande gammal gran intill tjärnen växte rikligt med fertil korallav Sphaerophorus globosus. Att korallav växer på granar tyder på en fuktig, suboceanisk miljö. 20

21 Strådalen är en djupt nedskuren bäckravin med gammal granskog. Mycket bättre förutsättningar än så här för att finna grangytterlav på grankvistar finns nog inte på många platser i landet. Ingen sådan hittades dock. Däremot fann vi en mycket intressant lavflora på några granar intill bäcken. På kvistarna växte gammelgranslav Lecanactis abietina, gul dropplav Cliostomum corrugatum och liten sönderfallslav Bactrospora corticola. Liten sönderfallslav är aldrig tidigare påträffad i Norrland utan förekommer på ädellövträd i södra Sverige. I angränsande delar av Norge är den däremot påträffad på gamla granar i fuktiga miljöer. Öster om Lilltjärnen, sydväst om Styggdalen, växte myggblomster Hammarbya paludosa. Det är en liten orkidéart som aldrig är påträffad i denna del av Jämtland. Kanske förekommer den även längre ned i detta vattensystem i angränsande norska delar. Storbodfallet, Storån-Dammån Storbodfallet, Storbodströmmen, cirka 10 kilometer sydväst om Mattmars k:a. Jämtlands län och landskap, Åre k:n, Mörsil och Mattmars församling Koordinater i rikets nät N , O , 366 meter över havet. Inventerat den 22 juli 2009 av Fredrik Jonsson. Storfallet, Storån i Dammån. Vid denna dag var det högvatten i Storbodströmmen, vilket innebar att man kunde se ungefär hur fallet kan ha tett sig före regleringen. 21

22 Hårig skrovellav är tidigare funnen vid fallet (1962), men är inte sedd efter det att vattendraget reglerades. Flera försök att återfinna laven har gjorts från 1970-talet fram till i dag, men dessa har varit resultatlösa. De flesta återbesök har gjorts vid fallets södra sida, där den kraftigaste forsdimman finns års besök koncentrerades till norra sidan för att om möjligt återfinna laven där. Syftet var också att se om det där finns eller har funnits lämpliga biotoper med vattenfallsskog. Vattenfallsskog är en ovanlig biotop i Sverige, med en unik lavflora med sällsynta och rödlistade arter som kräver mycket fukt och näring i form av forsdimma. En av orsakerna till detta försök att återfinna hårig skrovellav var att det nyligen visat sig att den kan förekomma ganska långt från den kraftigaste forsdimmezonen på några av de svenska lokalerna. Den växer då på lövträd med högre ph och näringsrikedom i barken såsom asp eller rönn. Norra sidan Skogen på norra sidan av fallet visade sig vara betydligt torrare och inte lika påverkad av forsdimma som på den södra sidan. I västra delen, som sluttar åt sydväst, finns en öppen talldominerad skog med en blandning av yngre och äldre träd. Enstaka granar förekommer, och vissa av dessa uppskattas vara uppemot 200 år gamla. På en gran ganska nära fallet växer grågrön hagelporlav Pertusaria coronata, som är en bra indikator på vattenfallsskog. I övrigt sågs dock inga forsdimmegynnade arter i denna del. Lite längre nedströms (längre österut) svänger sluttningen över mot sydost, och där blir skogen tätare och mer grandominerad. I denna del finns också inslag av lite äldre aspar med en intressant lavflora med forsdimmegynnade arter, trots att träden växer ganska långt från forsen. Här växer på asparna lunglav Lobaria pulmonaria och skrovellav Lobaria scrobiculata (båda NT) samt de forsdimmegynnade arterna ädellav Megalaria grossa (NT), mjölig porlav Pertusaria albescens, sälgörnlav Ochrolechia szatalënsis, hagelporlav Pertusaria coccodes, grynig gelélav Collema subflaccidum (VU) och västlig njurlav Nephroma laevigatum (NT). Även på granar finns här ett par sällsynta och intressanta arter, nämligen dvärggytterlav Arctomia delicatula och trådbrosklav Ramalina thrausta (EN). Ännu längre nedströms blir det 40-årig ungskog på denna sidan av ån. 22

23 Artlista Norra sidan Arctomia delicatula, dvärggytterlav Chaenothecopsis viridialba, vitpudrad svartspik, NT Collema furfuraceum, stiftgelélav, NT Collema subflaccidum, grynig gelelav, VU Hydnellum sauveolens, dofttaggsvamp, NT Lobaria pulmonaria, lunglav, NT Lobaria scrobiculata, skrovellav, NT Megalaria grossa, ädellav, NT Nephroma laevigatum, västlig njurlav, NT Ochrolechia szatalënsis, sälgörnlav Pannaria collina, grynig filtlav, s Peltigera occidentalis Pertusaria albescens, mjölig porlav Pertusaria coccodes, hagelporlav Pertusaria coronata, grågrön hagelporlav Ramalina thrausta, trådbrosklav, EN Strangospora microhaema, röd pyttelav på gran på gran på asp på asp på marken i rikare stråk på sälg, asp och klippvägg på sälg, asp och klippvägg på asp på asp på asp på klippvägg på marken ovanför klippvägg på asp på asp på gran på gran på asp Södra sidan På södra sidan finns det ovanför fallet ganska gott om gamla granar, flera av dem är år. Granarna i forsdimmezonen är däremot yngre, kring år, och i nedre delen av sluttningen, närmast ån nedanför fallet, växer en skog som troligtvis uppkommit efter regleringen av vattendraget. För tre år sedan fanns det en död rönn med västlig gytterlav Pannaria rubiginosa (CR) på det då nyupptagna hygget sydost om fallet. Den rönnen gick i år inte att återfinna, den var nerplöjd i samband med markberedningen. Fortfarande finns dock västlig gytterlav kvar på en gran alldeles vid utsiktsplatsen. Alla bålar på detta träd ser dock mer eller mindre döda ut (det gjorde de även för tre år sedan). Strax öster om utsiktsplatsen, nära kanten till hygget, finns en gammal lutande sälg. På den sälgen växer flera intressanta lavar och lavparasiter. På lunglav växer där lunglavsknapp Plectocarpon lichenum, som är lätt igenkänd genom sina stora svarta apothecier (fruktkroppar) på lunglavarnas bål. Denna art är mycket krävande och finns bara i de allra finaste forsdimmemiljöerna i Jämtland. Troligtvis kommer den att hamna i hotkategori VU i kommande rödlista. På skrovellav påträffades dess nära släkting skrovellavsknapp Plectocarpon scrobiculatae som är ännu sällsyntare, i Sverige tidigare endast känd från Värmland där den växte på lokalerna för den nu utdöda värmlandslaven Erioderma pedicellatum. Den är dock på senare tid även funnen vid Tännforsen av mig själv och helt nyligen även vid Hällingsåfallet (av Toni Berglund). 23

24 Södra sidan Asplenium viride, grönbräken Hypogymnia austerodes, mörk blåslav, DD Lobaria pulmonaria, lunglav, NT Lobaria scrobiculata, skrovellav, NT Nephroma laevigatum, västlig njurlav, NT Pannaria rubiginosa, västlig gytterlav, CR Plectocarpon lichenum, lunglavsknapp (VU?) Plectocarpon scrobiculatae, skrovellavsknapp (CR?) Pseudographis pinicola, gammelgransskål, NT på lodytor av kalkhaltig skiffer på gran på rönn, gran och sälg på rönn, gran och sälg på sälg på gran på lunglav på sälg på skrovellav på sälg på gran Till vänster skrovellavsknapp Plectocarpon scrobiculatae som har bruna apothecier med radiella ljusare åsar och till höger lunglavsknapp Plectocarpon lichenum som har svarta apothecier med rödbrun undersida. 24

25 Tabell 1: Rödlistade arter funna vid Storbofallet med första och sista fyndår. Art Rödliste kategori Fyndår, första och sista fynd Lobaria halli, hårig skrovellav CR X Pannaria rubiginosa, västlig gytterlav Plectocarpon scrobiculatae, skrovellavsknapp CR X CR X Södra sidan Norra sidan Ramalina thrausta, trådbrosklav EN X Cliostomum leprosum, mjölig dropplav Collema subflaccidum, grynig gelélav VU X VU X X Cyphelium karelicum, liten sotlav VU ?? Fuscopannaria confusa, forsgytterlav VU X? Micarea hedlundii, luddig stiftdynlav VU X Pannaria conoplea, grynlav VU X? Plectocarpon lichenum, lunglavsknapp VU X Bankera violascens, grantaggsvamp NT X? Chaenothecopsis viridialba, vitpudrad svartspik NT X Collema furfuraceum, stiftgelélav NT X Cortinarius elegantior, kungsspindling Hydnellum suaveolens, dofttaggsvamp NT X? NT X Hypogymnia bitteri, knottrig blåslav NT X Lobaria scrobiculata, skrovellav NT X X Lobaria pulmonaria, lunglav NT X X Megalaria grossa, ädellav NT X X Nephroma laevigatum, västlig njurlav Pseudographis pinicola, gammelgransskål Hypogymnia austerodes, mörk blåslav NT X X NT X DD X X Totalt 23 arter Totalt är 23 rödlistade arter funna vid fallet. Uppgifterna kommer från egna fynd samt från herbarierna vid Evolutionsmuséet i Uppsala och Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm. 25

26 Fröstsjöberget Jämtlands län, Härjedalens landskap och kommun, Tännäs församling, Fröstsjöbergets sydsluttning, 10 kilometer sydost om Tännäs, Koordinater i rikets nät, N , O Fröstsjöberget ligger i sydvästra Härjedalen och är ett cirka 3x2 kilometer stort berg. Den intressanta delen, sydvästbranten, är drygt 500 meter lång meter sydväst om branten ligger Fröstsjön, och väster om denna sjö finns ett stort flackt område med myrar och sjöar. Närheten till detta sjö- och våtmarksområde som vid västliga vindar kan driva fukt mot klippväggen misstänker vi är av stor betydelse. Själva klippstupet, hammaren hyser mestadels sparsam bladlavsvegetation. Nedanför klippbranten finns ett stort blockhav, och i nedre delen av blockhavet finns rikligt med stora block. Enligt berggrundskartan består berggrunden på Fröstsjöberget av gabbro. Den var den 15 augusti 1964 som Nils Hakelier upptäckte jättesköldlav på Fröstsjöberget (kollekt i UPS). Även elfenbenslav Heterodermia speciosa (VU) förekommer här och den upptäcktes första gången den 17 juli 1981 av Rolf Santesson (kollekt i UPS). Lokalen har sedan besökts vid flera tillfällen, bland annat åren 1990, 2005 och År 2008 startades fotoövervakning av både jättesköldlav och elfenbenslav på lokalen. Lokalen är bland annat utförligt beskriven i rapporten Jättesköldlaven i Sverige 1. Trots återkommande besök har grangytterlav inte funnits här. Röjfallet Röjan är en medelstor å med gott om rundade 0,5 1 meter stora granitblock. Ån är dock ganska hårt flottningsrensad, så de flesta av blocken ligger längs med stränderna. Ån forsar ganska starkt, och i området kring Röjfallet bildas även en del forsdimma. Forsdimman går dock mestadels rakt fram, och ger därför inte så stor effekt på kringliggande träd. Inga forsdimmegynnade arter växer på granarna intill forsens västra sida. Eventuellt kan det dock vara bättre på andra sidan. Ån kantas av cirka 120 år gammal granskog. Inslaget av lövträd, sälg, asp och björk är stort, och längs med ån finns även en hel del ganska grova gråalar, uppemot 25 centimeter i brösthöjd 2. På västra sidan finns även flera fina små raviner med källbäckar. I och kring källbäckarna finns en rik och intressant flora. Gullpudra Chrysosplenium alternifolium, hönsarv Cerastium fontanum och källarv Stellaria alsine växer på flera ställen längs med källflödena. Alla tre växer mycket blöt i närheten av det klara källvattnet. Andra kärlväxter som förekommer i ravinen är ögonpyrola Moneses uniflora och nordlundarv Stellaria nemorum ssp. nemorum. I övrigt förekommer flera rödlistade svampar i området, doftticka Haploporus odorus på sälg, stor aspticka Phellinus populicola på asp och rynkskinn Phlebia centrifuga på granlåga. 1 Länsstyrelsen Dalarnas län Jättesköldlaven i Sverige Uppdatering av kunskapslägen rörande jättesköldlaven och dess växtplatser i Sverige Rapport 2011:12. Falun 2 Brösthöjdsdiameter mäts på 1,3 meters höjd. 26

27 Röjfallet. Längs med ån finns gott om rundade granitklippor och block. Granskog i bäckravin med källbäck. I den blöta mossan vid källbäcken växer källarv Stellaria alsine och riparv Cerastium fontanum ssp. fontanum. Kärlväxter Chrysosplenium alternifolium gullpudra, s Moneses uniflora ögonpyrola, s Stellaria nemorum ssp. nemorum nordlundarv, s Cerastium fontanum ssp. fontanum riparv Stellaria alsine källarv 27

28 Lavar Byoria nadvornikiana violettgrå tagellav, NT Lobaria pulmonaria lunglav, NT Hypogymnia vittata skuggblåslav, s Svampar Haploporus odorus doftticka, VU Phellinus populicola stor aspticka, NT Phlebia centrifuga rynkskinn, NT Phellinus ferrugineofuscus ullticka, s Fettjeåfallet Fettjeåfallet är ett mycket mäktigt vattenfall, med en mindre å som kastar sig utför höga branta klippväggar i två stora fall. Kring fallet är miljön ganska öppen, med stora blockhav och endast spridda mest klena lövträd och granar. Längre nedströms blir rinner ån i en ravin, med gammal granskog och ganska mycket rönnar och sälgar. Vid fallet påträffades inga forsdimmegynnade arter, något som kanske kan bero på den öppna miljön och på vattnets surhet. Längre nedströms finns dock inslag av rikare bergarter, något som också påverkar lavfloran där. Nedanför ett mindre fall växer trådbrosklav Ramalina thrausta på en klippvägg, och ännu längre nedströms påträffades broktagel Bryoria bicolor på en nordvänd klippvägg. Staberget Jämtlands län och landskap, Åre kommun, Kall församling, 5 kilometer NO om Kalls kyrka. Koordinater i rikets nät: N O Inventerat av Ulrika Nordin och Fredrik Jonsson Vi inventerade Stabergets sydvästbrant som är en liten uppstickande bergsknalle med cirka meter höga stup. Bergarten verkar vara hård och basisk, enligt berggrundskartan är det amfibolit. Det finns mycket överlutor i denna del och klippväggarna ser ut att vara tämligen torra. Här växer rikligt med dagglavar Physconia spp. och orangelavar Caloplaca spp. Även finlav Physcia tenella och hjälmrosettlav Physcia adscendens påträffades på klippväggen. Övriga vanliga arter är korallav Sphaerophorus globosus och färglav Parmelia saxatilis. Skrovellav Lobaria scrobiculata (NT) är mycket vanlig på både klippväggar, block och träd i området. Lunglav L. pulmonaria (NT) förekommer också men betydligt mer sparsamt. Grönbräken Asplenium viride påträffades på spridda ställen i skrevor på klippväggen. I mittersta delen av branten och österut var klippväggarna något lägre och mer uppdelade i etapper. Här gjordes några mycket ovanliga lavfynd. Blylav Degelia plumbea (VU) växer här på flera ställen. Ett exemplar växer även på en rönn 2 3 meter ifrån klippväggen. På två ställen längs klippväggen påträffades även några svarta apothecier på blylavsbålarna som sannolikt är blylavsknagg Toninia plumbina (EN). På grund av att vi hittade så lite av den sistnämna arten så 28

29 samlade vi inte in något beläggsexemplar. Båda arterna är kända sedan tidigare på denna lokal då de hittades på 1960-talet av Hakelier, men är sedan dess ej sedda, enligt vad vi vet. En art som inte är känd från lokalen tidigare men som nu påträffades i mycket rikligt mängd längs med klippväggarna är jättelav Lobaria amplissima (EN), i form av jättelavskorall. Nedanför stupet finns ett mindre områden med blockmark, med upp till cirka 3 meter stora block. Några enstaka i nederkanten var upp till 5 meter. På dessa är färglav och skrovellav mycket vanliga och på de största blocken i nederkanten förekommer även olivbrun gytterlav Fuscopannaria mediterrania (NT) på flera ställen. Lokaler ser ut att vara mycket lämplig för grangytterlav, men denna art påträffades dock inte. Skogen i området utgörs av olikåldrig flerskiktad granskog där de äldsta träden ser ut att var omkring 170 år. Lövinslaget är stort och i blockhavet med endast enstaka träd, är det lövträd som dominerar. De vanligaste arterna är björk, sälg och rönn. En del sälgar var mycket grova, cirka 50 centimeter i brösthöjdsdiameter, och stammarna var till stor del täckta av skrovellav och lunglav. Blåbärstyp med inslag av lingon dominerade fältskiktet i östra delen. I västra delen dominerar högört med bland annat midsommarblomster, trolldruva, tibast och skogsvicker. Mellan klippväggen och blockmarken finns en del enbuskar, hallon och mjölkört. Storfallet, Medstuguån Jämtlands län och landskap, Åre kommun, Åre församling, 26 kilometer VNV om Åre gamla kyrka. Vid Medstuguåns utlopp i Bodsjön. Koordinater i rikets nät: N O Inventerat av Ulrika Nordin och Fredrik Jonsson. Där Medstuguån rinner ut i nordvästra delen av Bodsjön finns Storfallet, ett ganska kraftigt vattenfall som är uppskattningsvis 4 meter högt i den största forsen. Det ligger bara cirka 200 meter nedströms vägbron. Ån vid forsen rinner i sydostlig riktning, men precis efter forsen viker den av mot nordost. Forsen är omgiven av uppskattningsvis 150-årig granskog, med enstaka träd på 180 år, på båda sidor av ån. Ett litet inslag av björk finns men inga andra arter av lövträd. Marken är frisk-fuktig blåbärstyp, med en del fuktiga mossfläckar. Forsdimman verkar sprida ut sig över ett stort område och kanske det mesta hamnar på en ö i forsen som ej är åtkomlig för inventering. Vi kunde dock upptäcka två små partier på södra sidan av ån med forsdimmepåverkad lavflora. Det ena finns på södra sidan precis i där ån kröker sig. Där växer hagelporlav Pertusaria coccodes och gul dropplav Cliostomum corrugatum (NT) på grankvistar. Det andra finns en bit nedströms kröken på sydöstra sidan ån. Där påträffades korallblylav Parmeliella triptophylla på gran. Ett par rödlistade lavar påträffades i den gamla granskogen, kavernularia Cavernularia hultenii (NT) på grankvistar och rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea (NT) på en björkhögstubbe. Kärlväxter Chrysosplenium alternifolium gullpudra, s Potentilla crantzii vårfingerört 29

30 Lavar Cavernularia hultenii kavernularia, NT Cliostomum corrugatum gul dropplav, NT Sclerophora coniophaea rödbrun blekspik, NT Chaenotheca subroscida vitgrynig nållav, s Parmeliella triptophylla korallblylav, s Pertusaria coccodes hagelporlav Gåshöljan Jämtlands län och landskap, Åre kommun, Åre församling, 23 kilometer VNV om Åre gamla kyrka. Gevsjöströmmen mellan Bodsjön och Gevsjön, cirka 2 kilometer nedströms söder om Bodsjön. Koordinater i rikets nät: N O Inventerat av Ulrika Nordin och Fredrik Jonsson Precis uppströms Gåshöljan tränger älven ihop sig mellan två klippväggar som är 3 6 meter höga och består av skiffer. Det uppstår inget riktigt vattenfall här, snarare en kraftig fors. Det ser ändå ut att bildas en del forsdimma i forsen men det är svårt att se vart den tar vägen. Fallet uppströms Gåshöljan omgärdas av kalkhaltiga klippor. Det mesta av forsdimman som bildas i fallet går rakt fram mot den breda Gåshöljan. Gammal, cirka 150-årig granskog omgärdar forsen med högt inslag av glasbjörk. Vi kunde inte upptäcka någon forsdimmegynnad lavflora på träden på södra sidan. En stuga finns på den motsatta norra sidan. Några träd skulle eventuellt kunna vara lämpliga på den sidan men vid kikarspaning sågs inget av intresse. 30

31 Lavar och mossor Cavernularia hultenii kavernularia, NT Lobaria scrobiculata skrovellav, NT Sclerophora coniophaea rödbrun blekspik, NT Leptogium saturninum skinnlav, s Peltigera collina grynig filtlav, s Tortella tortuosa kruskalkmossa, s Stor- och Lillfallet, Gevsjöströmmen Jämtlands län och landskap, Åre kommun, Åre församling, 23 kilometer VNV om Åre gamla kyrka. Gevsjöströmmen mellan Bodsjön och Gevsjön, drygt 3 kilometer uppströms söder om Bodsjön. Koordinater i rikets nät: N O vid Storfallet och N O vid Lillfallet. Inventerat av Ulrika Nordin och Fredrik Jonsson. Storfallet är ett ganska kraftigt vattenfall men det mesta av forsdimman går rakt fram och uppåt. Det är svårt att lokalisera vart den tar vägen. På båda sidor om fallet växer äldre granskog, minst 130 år, med björkinslag. Strax nedanför, precis i anslutning till fallet finns en gryta med ganska branta granskogsbevuxna sluttningar. Där växer flera fuktkrävande arter som rosa skärelav Schismatomma pericleum (NT) och gul dropplav Cliostomum corrugatum (NT) på grankvistar samt skuggkraterlav Gyalecta friesii (VU) vid en granbas. På en liten ostvänd lodyta, skuggad en överluta, växer guldorangelav Caloplaca chrysodeta. Det finns också några små partier som är påverkade av forsdimma. Dels en granlåga på vilken det växer bårdlav Nephroma parile och korallblylav Parmeliella triptophylla, dels ett par granar som står i stänkzonen med svarta grenar, som troligen är frilevande blågrönalger och med klubbsköldlav Melanelia exasperatula. En rönnklon som står i ett intressant läge i ett fordimmepåverkat område visade sig hysa skrovellav Lobaria scrobiculata (NT), tyvärr ej hårig. Vid Storfallet bildas en ganska kraftig forsdimma, men det mesta går rakt fram i forsen. På granen till vänster i bilden växer gul dropplav Cliostomum corrugatum. 31

32 Ytterligare cirka 500 meter uppströms Gevsjöströmmen finns Lillfallet. Det är dock inget riktigt fall utan mer en kraftig forssträcka. Här sågs ingen forsdimma alls. Skogen intill liknar den vid Storfallet och i den växer bland annat rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea (NT) på en björkhögstubbe och de av ett oceaniskt klimat gynnade lavarna Cavernularia hultenii (NT) på en kvist av en klen undertryckt gran och norsk näverlav Platismatia norvegica (VU) på en grov gren av en mycket gammal gran. Lavar Gyalecta friesii skuggkraterlav, VU Platismatia norvegica norsk näverlav, VU Cavernularia hultenii kavernularia, NT Cliostomum corrugatum gul dropplav, NT Lobaria scrobiculata skrovellav, NT Schismatomma pericleum rosa skärelav, NT Sclerophora coniophaea rödbrun blekspik, NT Leptogium saturninum skinnlav, s Nephroma parile bårdlav, s Parmeliella triptophylla korallblylav, s Caloplaca chrysodeta guldorangelav Cliostomum griffithii dropplav Musåfallet Jämtlands län och landskap, Åre kommun, Åre församling, 27 kilometer NV om Åre gamla kyrka. Nordväst om Häggsjön. Koordinater i rikets nät: N O Inventerat av Ulrika Nordin och Fredrik Jonsson Nedanför Musåfallet ligger ån ganska djupt nedbäddad i något som liknar en kursudal, med branta klippväggar av en basisk bergart. På klipporna växer rödorange praktlavar och på klippan till höger i bild växer fjällbrud. 32

33 Musåfallet ligger i en granskogsbeklädd svacka där Musån rinner mot sydväst ner mot Häggsjön. Musån är vid fallet och nedströms, nedskuren mellan 5 10 meter höga klippväggar av någon basisk bergart. Vattenfallet har en ganska hög fallhöjd men vattenföringen är låg. Viss forsdimma bildas men vi hittar inga typiska forsdimmegynnade arter. Klippväggarna hyser en kalkgynnad flora med bland annat praktlav Xanthoria elegans, grynig praktlav X. sorediata och kruskalkmossa Tortella tortuosa. Några kärlväxter som växer i klippskrevor nedströms fallet är fjällbrud Saxifraga cotyledon (NT), bergdraba Draba norvegica och fjällarv Cerastium alpinum. Det finns säkert fler nämnvärda kalkgynnade kärlväxter men på grund av den sena inventeringstiden var mycket nedvissnat. Granskogen som omgärdar Musån är uppskattningsvis runt 130 år och växer på frisk-fuktig mark där blåbärstyp dominerar i fältskiktet. Kärlväxter Saxifraga cotyledon fjällbrud, NT Cerastium alpinum fjällarv Draba norvegica bergdraba Saxifraga aizoides gullbräcka Saxifraga nivalis fjällbräcka Vid Musåfallet växer fjällbrud Saxifraga cotyledon. De blommande bladrosetterna har alla vissnat, medan de ickeblommande, på bilden, fortfarande är gröna och fina vid besöket den 22 oktober. Lavar Cavernularia hultenii kavernularia, NT Chaenotheca laevigata nordlig nållav, NT Sclerophora coniophaea rödbrun blekspik, NT Svampar Pseudographis pinicola gammelgransskål, NT 33