Mjällådalen Inventering av en fuktig ravinmiljö med litet vattendrag

Transkript

1 Mjällådalen Inventering av en fuktig ravinmiljö med litet vattendrag Lunglav Lobaria pulmonaria på en rönn Sorbus aucuparia. Foto: Jenny Olsson

2 Inventerare: Sofia Lundell och Jenny Olsson Datum: Allmän beskrivning Den skyddsvärda skogen är en bitvis fuktig granskog med ett rikt inslag av lövträd i ravinmiljö. Genom skogen flyter två mindre vattendrag. Skogen ligger i ett större skogsområde med ömsom skötta skogar, hyggen, contortaplantage och naturskogar. Omgivningen är också rik på myrar, tjärnar och vattendrag. För tillfället är endast mindre delar av skogen planerade för avverkning, vilket utgör ett hot mot dess höga naturvärden. Eftersom skogen omges av hyggen och plantager, vilka visar på att det bedrivs ett intensivt skogsbruk inom området, är risken stor att de delar av skogen som ej är registrerade nyckelbiotoper kommer att avverkas på sikt, vilket skulle ödelägga hela den unika miljön. Nygjord körväg i den del av skogen som är anmäld för avverkning. En kalavverkning i området skulle ha förödande konsekvenser för de arter som påträffats där under inventeringarna. Foto: Hans Sundström Skogsbeskrivning Den skyddsvärda skogen är en granskog i fuktig ravinmiljö med ett rikt inslag av lövträd, främst av björk Betula sp.och av grov asp Populus tremula. Det finns dock även en hel del rönn Sorbus aucuparia, sälg Salix caprea och gråal Alnus incana. Mängden död ved är omfattande och består av både gran Picea abies och lövträd och är både stående och liggande.

3 Lågarik fuktig granskog. På den grova granlågan växer både ullticka Phellinus ferrugineofuscus och rosenticka Fomitopsis rosea. Foto: Jenny Olsson Spår av människan återfinns på flera ställen, främst genom stubbar och luckor i trädskiktet. Intill gransumpskogen löper en skogsbilväg, vilken också utgör en tydlig mänsklig påverkan. Trots denna påverkan hyser skogen höga naturvärden och är rik på både olika strukturer och på olika arter. Vid besöket upptäcktes rödlistade och ovanliga arter såsom lappticka Amylocystis lapponica(vu), rosenticka Fomitopsis rosea (NT), stor aspticka Phellinus populicola (NT), och ullticka Phellinus ferrugineofuscus (NT), samt lunglav Lobaria pulmonaria(nt). Lunglav Lobaria pulmonaria påträffades inte bara på asp Populus tremula och sälg Salix caprea, utan även på rönn Sorbus aucuparia och gran Picea abies vilket är betydligt ovanligare, och visar på höga naturvärden. Foto: Jenny Olsson

4 Rosenticka Fomitopsis rosea är en av de vedsvampar som visar på att skogen i det inventerade området har en god lågakontinuitet. På lågan fanns även spår av signalarten bronshjon Callidium coriaceum. Foto: Jenny Olsson Grön sköldmossa Buxbaumia viridis påträffades på murken granved i den fuktiga skogsmiljön i Mjällådalen. Arten är fridlyst och upptagen i EU:s Art och habitatdirektivet. Foto: Jenny Olsson

5 Artlista för inventeringen i Mjällådalen Insekter Bronshjon Callidium coriceum Signalart Kärlväxter Asp Populus tremula Blåbär Vaccinium myrtillus Blåsippa Hepatica nobilis S2 Gran Picea abies Gråal Alnus incana Harsyra Oxalis acetosella Liljekonvalj Convallaria majalis Linnea Linnaea borealis Rönn Sorbus aucuparia Skogstry Lonicera xylosteum Stenbär Rubus saxatilis Strutbräken Matteuccia struthiopteris S3 Sälg Salix caprea Torta Cicerbita alpina S3 Trolldruva Actaea spicata S3 Vispstarr Carex digitata Bårdlav Nephroma parile Indikatorart S3 Filtlav Peltigera canina Fjällig filtlav Peltigera praetextata Gammelgranslav Lecanactis abietina Indikatorart Korallblylav Parmeliella triptophylla S2 Lunglav Lobaria pulmonaria Indikatorart NT Skinnlav Leptogium saturninum S2 Slånlav Evernia prunastri Stuplav Nephroma bellum Indikatorart S3 Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana Mindre allmän, indikatorart S3 NT Grön sköldmossa Buxbaumia viridis Mindre allmän, indikatorart S3 Kransmossa Rhytidiadelphus triquetrus Mörk husmossa Hylocomiastrum umbratum S2 Palmmossa Climacium dendroides Skogshakmossa Rhytidiadelphus subpinnatus S1 Vedsäckmossa Calypogeia suecica Sällsynt, indikatorart S3 VU Vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum Mindre allmän S2 NT Svampar Alticka Inonotus radiatus Aspticka Phellinus tremulae Blek blåticka Oligoporus subcaesius Blåticka Postia caesia Citronskål Bisporella citrina Doftticka Haploporus odorus Mindre allmän, indikatorart S3 VU Eldticka Phellinus igniarius Gammelgransskål Pseudographis pinicola Mindre allmän, indikatorart S3 NT Gelétagging Pseudohydnum gelatinosum Granticka Phellinus chrysoloma Mindre allmän, indikatorart S1 NT

6 Gränsticka Phellinus nigrolimitatus Mindre allmän, indikatorart S3 NT Grönmussling Sarcomyxa serotina Gyttrad röksvamp Lycoperdon pyriforme Mindre allmän Klibbticka Fomitopsis pinicola Lappticka Amylocystis lapponica Mindre allmän, indikatorart S3 VU Ribbgrynna Phlebia radiata Rosenticka Fomitopsis rosea Mindre allmän, indikatorart S3 NT Rynkskinn Phlebia centrifuga Mindre allmän, indikatorart S3 NT Stor aspticka Phellinus populicola Mindre allmän, indikatorart S2 NT Ullticka Phellinus ferrugineofuscus Mindre allmän, indikatorart S3 NT Vargmjölk Lycogala epidendrum Vedticka Phellinus viticola Mindre allmän S1 Vedtrattskivling Ossicaulis lignatilis Mindre allmän, indikatorart S2 Violett geléskål Ascocoryne sarcoides Vit kungschampinjon Agaricus urinascens Sammanställt av Hans Sundström,