SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET SNOTTERMYRBERGET

Transkript

1 1 (9) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET SNOTTERMYRBERGET Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Bildande av naturreservatet Snottermyberget i Bodens kommun. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION RESERVATETS SYFTE UPPGIFTER OM RESERVATET BESKRIVNING AV RESERVATET SKÖTSELOMRÅDEN NATUR VÄRDEKÄRNA SKOG ARRONDERINGSMARK SKOG VATTEN FRILUFTSLIV INFORMATION TILLGÄNGLIGHET LEDER ANLÄGGNINGAR GRÄNSER RIKTLINJER FÖR SPONTANA BRÄNDER I RESERVATET LITTERATUR SAMMANFATTNING AV LÖPANDE SKÖTSELÅTGÄRDER SAMMANFATTNING AV PRIORITERADE ENGÅNGSÅTGÄRDER... 8 BILAGOR A. Översiktskarta B. Vägvisare C. Avgränsning och information D. Funktionsklasser och delområden Natur E. Artlista POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan Lansstyrelsen@bd.lst.se

2 2 (9) 1 ALLMÄNT OM PLANEN Denna skötselplan anger riktlinjerna och målen för skötseln av naturreservatet Snottermyrberget. Vid skötseln ska förutom reservatsföreskrifterna andra aktuella regelverk och riktlinjer följas. Naturreservatet Snottermyrberget har en låg anläggningsgrad och därmed ett relativt lågt skötselbehov. Reservatets geografiska läge finns markerat på bilaga A medan bilaga B och C visar reservatets avgränsning samt var vägvisare och informationsskyltar är placerade. Skötselområdet Natur har delats in i flera delområden, dessa framgår av bilaga D. 1.1 UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION Denna skötselplan ska ses över inom 10 år. Om det då anses nödvändigt ska planen med dess ingående skötselmål revideras. Skötselansvarig ska vart tredje år lämna en kortfattad skötselrapport till länsstyrelsen. Rapporten ska redovisa vilka skötselinsatser som gjorts, kostnader för dessa samt om behov av större åtgärder finns. Rapporten ska även redovisa om några uppenbara förändringar i naturtillståndet upptäckts vid besöken i reservatet. Akuta hot mot reservatets värden samt behov av akuta åtgärder ska meddelas till länsstyrelsen omgående. Eventuella brott mot reservatsföreskrifter ska anmälas till länsstyrelsen omgående. 2 RESERVATETS SYFTE Syftet är att bevara den biologiska mångfalden samt att vårda och bevara den värdefulla naturmiljön i området. Områdets naturskogskvaliteter samt dess opåverkade karaktär ska stärkas och bevaras. Inom ramen för dessa mål ska reservatet även ge möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv och vetenskaplig forskning. Syftet ska nås genom att: Inget skogsbruk bedrivs i området. Områdets orördhet bibehålls genom att exploateringar och arbetsföretag i området förhindras. Området sköts enligt fastställd skötselplan.

3 3 UPPGIFTER OM RESERVATET 3 (9) Reservatets namn: Kommun: Lägesbeskrivning: Fastigheter och ägare: Förvaltare: Areal: Snottermyrberget Boden 19 km N om Boden Sörbyn 6:35, Staten genom Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Norrbottens län 247 ha Naturtyper: Skogsmark 218 ha, varav produktiv skog 173 ha Vatten 7 ha Substratmark 14 ha Myr 7 ha Sameby: Gällivare sameby 4 BESKRIVNING AV RESERVATET Naturreservatet Snottermyrberget ligger ca 19 km N om Boden, på vattendelaren mellan Luleälven och Råneälven. Reservatet ligger inom naturgeografisk region 30B, Norrlands vågiga bergkulleterräng med mellanboreala skogsområden. Naturreservatet utgörs av ett bergsområde och omfattar förutom Snottermyrberget även Norr-Holsterhuvudet, Norr-Hattberget samt kalottberget Sör-Hattberget. Området uppvisar höga bevarandevärden både vad gäller skogliga naturvärden och friluftsvärden. Naturreservatet har även höga geovetenskapliga värden i form av strandvallar, klapperstensfält och svallade hällar på kalottberget Sör-Hattberget. Berggrunden i området domineras av haparandagranit och diorit. Skogen i området uppvisar stor variation. Inom reservatet finns mycket gammal grandominerad skog med en mängd rödlistade arter, gammal tallskog, blandbarrskog och även en större lövbränna. I stort sett hela området bär spår av brand även om det i vissa delar är länge sedan den senaste branden. Reservatets sydöstra del utgörs av berget Norr-Holsterhuvudet. På bergets östsluttning utgörs skogen av äldre barrblandskog med stort inslag av björk i storblockig terräng. Gamla tallöverståndare förekommer allmänt. Skogen är flerskiktad och här finns god tillgång på död ved i form av högstubbar, torrakor och lågor. Enstaka avverkningsstubbar finns i området. Längre österut finns en yngre bränna med spridda, mycket gamla, tallöverståndare. Beståndet är mycket lövrikt. Grova högstubbar av tall finns spridda i området liksom enstaka grova lågor av tall. På bergets sydsluttning finns inslag av högproduktiva bestånd med stor andel asp. Tillgången på död ved varierar, fläckvis finns rikligt med lågor och torrakor av både löv- och barrträd.

4 4 (9) Mellan Norr-Holsterhuvudet och Sör-Hattberget rinner en mindre bäck längs vilken lövandelen är fläckvis mycket stor. I de övre delarna av bäcken, på Sörhattbergets ostsluttning, utgörs skogen av gammal barrblandskog med inslag av grov vårtbjörk och asp. Mängden död ved är fläckvis stor och gamla, grova tallöverståndare förekommer allmänt. Här finns många intressanta vedlevande svampar, t ex gräddticka, ullticka, rosenticka och ostticka. Högre upp på ostsluttningen samt på bergets sydsluttning dominerar gammal tallskog med inslag av gammal gran. Marken är mager och blockrik. Här finns riktigt gamla tallöverståndare, år gamla, ofta med brandljud. Tillgången på död ved är sparsam men spridda lågor och torrakor förekommer. Det finns gamla spår efter dimensionsavverkning Kalotten på Sör-Hattberget består av mycket gammal granskog, med inslag av gammal, grov asp. Här finns rikligt med död ved i form av torrakor och lågor. Många arter som indikerar lång skoglig kontinuitet finns här, bl a lappticka, rynkskinn, gammelgranskål och violettgrå tagellav. Vid kalotten kan man tydligt se hur havet format landskapet under högsta kustlinjen med bland annat strandvallar och vackra klapperstensfält. På bergets sydsluttning, som varit mest utsatt för havets svallning, finns natursköna, kalspolade hällmarker. Snottermyrberget ligger längst norrut i reservatet. Här finns en för regionen mycket stor lövbränna, där självgallring pågår och tillgången på klen död ved därför är stor. Även spridda grova lågor förekommer. Här finns flera källor och småbäckar. Merparten av den brandskadade skogen är avverkad men spridda tallöverståndare med brandljud samt enstaka stora aspar och gammelgranar förekommer. Området är mycket produktivt och utgör en värdefull biotop för många arter, bl a hackspettar. Norna, doftticka, harticka, liten aspgelélav, stiftgelélav och lunglav är exempel på andra arter som förekommer i området. Öster om lövbrännan utgörs skogen av grandominerad barrblandskog. Källor och delvis underjordiska bäckar finns spritt i området och i vissa bäckdråg är skogen påtagligt rik med stort inslag av asp och sälg samt enstaka hägg och rönn. Mängden död ved är generellt sparsam, även om det fläckvis finns rikligt med lågor och torrakor. Spår av avverkningar finns. Ännu längre österut är det brantare och mer blockrikt. Även här är det gammal barrblandskog och det finns rikligt med grova, gamla tallöverståndare. Även rikligt med gammal och grov asp förekommer. Reservatet avgränsas norrut av en lövrik, delvis mycket blöt sumpskog med inslag av gammal gran. En bäck rinner genom centrala delar av sumpskogsområdet. 5 SKÖTSELOMRÅDEN Reservatet har indelats i tre skötselområden; Natur, Friluftsliv och Gränser.

5 5 (9) 5.1 NATUR Skötselområdet Natur har indelats i delområden som finns markerade på Bilaga C. 1. Värdekärna 2. Arronderingsmark 3. Vatten VÄRDEKÄRNA SKOG Reservatet klassas till övervägande del som skoglig värdekärna. Skötselmål Områdets naturvärden ska bevaras och växt- och djurlivet ska tillåtas utvecklas fritt. Förändringar i naturtillståndet ska endast ske genom naturlig succession och naturliga processer. Störningar som t.ex stormfällningar och insektsangrepp ska ha ett så naturligt förlopp som möjligt. Skötselåtgärder Inga aktiva skötselinsatser är aktuella i delområdet ARRONDERINGSMARK SKOG Arronderingsmark förekommer längs reservatsgränsen där mindre delar av hyggen flikar in i reservatet. Dessa områden kontrolleras på förekomst av Pinus contorta som ska röjas bort. Skötselmål Naturvärdena på dessa marker ska öka. Målet är att dessa områden på längre sikt ska utveckla naturvärden motsvarande en skoglig värdekärna. Ingen Pinus contorta får förekomma inom reservatet. Skötselåtgärder Områdena med arronderingsmark ska kontrolleras. All förekomst av Pinus contorta ska tas bort VATTEN Sjön Vitabborrtjärn ligger i svackan mellan Snottermyrberget och Norr-Hattberget. Sjön arrenderas av Luleå flugfiskeklubb. Inplantering av fisk sker sedan lång tid. 5.2 FRILUFTSLIV INFORMATION En informationstavla ska placeras vid vändskivan nedanför Sör-Hattberget. En mindre informationsskylt bör sättas upp tillsammans med informationstavlan för Renskinnskölen, strax väster om Snottermyrberget. En informationsskylt bör också

6 6 (9) sättas upp vid Vitabborrtjärn. Skyltarnas placering framgår av Bilaga C. En alternativ placering för skylten vid Vitabborrtjärn är intill fiskeklubben inforamtionstavla i södra änden av sjön. Skötselmål Informationstavlor ska finnas vid vändplanen nedanför Sör-Hattberget, vid Renskinnskölen och vid Vitabborrtjärn. Samtliga informationstavlor ska vara i gott skick. Aktuell information om reservatet ska finnas på länsstyrelsens hemsida. Skötselåtgärder Informationstavlor enligt gällande standard ska tas fram och monteras upp inom ett år efter att beslutet vunnit laga kraft. Skyltningen ses över regelbundet och röjning av sly sker vid behov. Information om reservatet ska läggas ut på länsstyrelsens hemsida inom två veckor från att beslutet vunnit laga kraft. Information på webben ska uppdateras vid behov TILLGÄNGLIGHET Snottermyrberget är tillgängligt för allmänheten från två håll. Öster om reservatet går en mindre väg in från väg 356. Den vägen slutar vid en vändskiva nedanför Sör-Hattberget och är lämplig som ingång/entré till området. Från den allmänna vägen väster om området går en mindre väg in norr om Snottermyrberget. Ytterligare en väg går in i reservatet vid Vitabborrtjärn, denna är dock i mycket dåligt skick. Vägen in till Sör-Hattberget bör skyltas upp med vägvisare. Placering av dessa visas i Bilaga B. Skötselmål Den östra vägen till Sör-Hattberget ska vara skyltad. Skyltning till reservatet ska vara tydlig och funktionell. Skötselåtgärder Vägvisare till reservatet ska sättas upp från väg 356. Skyltningen ses över regelbundet och röjning av sly sker vid behov LEDER I dagsläget är det inte aktuellt att uppföra några leder i området. Om behov uppkommer kan dock en stig anläggas från vändskivan upp till Sör-Hattberget ANLÄGGNINGAR Vid behov kan länsstyrelsen anvisa eldplatser vid Vitabborrtjärn. Några andra anläggningar är i nuläget inte aktuella att uppföra i området.

7 7 (9) 5.3 GRÄNSER Skötselmål Reservatets gränser ska vara tydligt markerade enligt gällande standard. Skötselåtgärder Reservatets gränser ska märkas upp enligt standard. Uppmärkningen ska ske snarast efter att reservatsbeslutet vunnit laga kraft. Kontroll av gränsmarkeringarna och rågångar ska göras minst vart femte år. Vid behov röjs rågångar och otydliga markeringar åtgärdas. 6 RIKTLINJER FÖR SPONTANA BRÄNDER I RESERVATET Om spontan brand uppstår i reservatet ska släckning ske med så skonsamma metoder som möjligt. Vid släckning ska naturliga begränsningslinjer som vägar och vattendrag utnyttjas i första hand. Om brand uppstår i reservatet ska länsstyrelsen informeras. 7 LITTERATUR Berggrundskarta över urberget i Norrbottens län, SGU serie Ca nr 41

8 8 (9) 8 SAMMANFATTNING AV LÖPANDE SKÖTSELÅTGÄRDER Vad Ansvarig När Information Kontrollera att informationsskyltar Skötselansvarig Vart tredje år innehåller aktuell information och är läsbara. Rapportera till länsstyrelsen om nya skyltar behövs. Röjning av sly runt Skötselansvarig Vart femte år. informationstavlor och vägvisare ska ske vid behov. Aktuell information om reservatet Länsstyrelsen Vid behov ska finnas på länsstyrelsens hemsida Tillgänglighet Kontrollera vägvisarnas skick. Skötselansvarig Vart tredje år Rapportera till länsstyrelsen om nya skyltar behövs Röjning av sly runt vägvisare ska ske vid behov. Skötselansvarig Vart femte år. 5.3 Gränser Kontrollera att gränsmarkeringarna Skötselansvarig Vart femte år är tydliga. Rapportera till länsstyrelsen om åtgärder behövs. 9 SAMMANFATTNING AV PRIORITERADE ENGÅNGSÅTGÄRDER Vad Ansvarig När 5.1 Natur Områdena med arronderingsmark Länsstyrelsen ska kontrolleras. All förekomst av Pinus contorta ska avlägsnas Information Informationstavlor ska tas fram Länsstyrelsen 2008 och monteras upp. Ovanstående tavlor ska monteras Skötselansvarig 2008 Information ska läggas ut på Länsstyrelsen 2007 länsstyrelsens hemsida Tillgänglighet Vägvisare till reservatet ska tas Länsstyrelsen 2008 fram. Ovanstående vägvisare ska monteras upp Skötselansvarig

9 9 (9) 5.3 Gränser Reservatets gränser ska märkas upp enligt standard. Skötselansvarig 2007/2008

10 Bilaga A Naturreservatet Snottermyrberget Översiktskarta Skala 1: Copyright Lantmäteriet Ur GSD - Produkter, ärende /188 ± Snottermyrberget Kilometer Befintliga naturreservat

11 Bilaga B Naturreservatet Snottermyrberget Vägvisare Skala 1: Vägvisare Vägvisare Vägvisare Copyright Lantmäteriet Ur GSD - Produkter, ärende /188 Gräns för naturreservatet 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 kilometer ±

12 Bilaga C Naturreservatet Snottermyrberget Avgränsning och information Skala 1: "- "- "L "- ॐ Copyright Lantmäteriet Ur GSD - Produkter, ärende /188 ± Snottermyrberget 0 0,5 1 1,5 kilometer Renskinnskölen

13 Bilaga D Naturreservatet Snottermyrberget Funktionsklasser och delområden natur Skala 1: Copyright Lantmäteriet Ur GSD - Produkter, ärende /188 Värdekärna ± Arronderingsmark 0 0,5 1 kilometer Vatten

14 Bilaga E 1 (1) Artlista Snottermyrberget Kärlväxter och kryptogamer Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotkategori 1. Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT 2. Stiftgelélav Collema furfuraceum NT 3. Liten aspgelélav Collema curtisporum VU 4. Småflikig brosklav Ramalina sinensis NT 5. Liten sotlav Cyphelium karelicum VU 6. Brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima NT 7. Vitgrynig nållav Chaenotheca subroscida 8. Ostticka Skeletocutis odora VU 9. Gräddticka Perenniporia subacida VU 10. Lappticka Amylocystis lapponica NT 11. Rynkskinn Phlebia centrifuga NT 12. Doftticka Haploporus odorus VU 13. Gammelgransskål Pseudographis pinicola NT 14. Rosenticka Fomitopsis rosea NT 15. Ullticka Phellinus ferrugineofuscus 16. Gränsticka Phellinus nigrolimitatus NT 17. Stor aspticka Phellinus populicola NT 18. Tallticka Phellinus pini 19. Harticka Inonotus leporinus NT 20. Koralltaggsvamp Hericium coralloides NT 21. Vit vedfingersvamp Lentaria epichnoa NT 22. Kandelabersvamp Artomyces pyxidatus NT 23. Caliciopsis calicioides 24. Tallstocksticka Gloeophyllum protractum VU 25. Fläckporing Antrodia albobrunnea VU 26. Doftskinn Cystostereum murraii NT 27. Norna Calypso bulbosa NT Hotkategorier enligt Artdatabankens rödlista NT=Missgynnad, VU=Sårbar Fåglar Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotkategori 1. Tretåig hackspett Picoides tridactylus VU 2. Gråspett Picus canus 3. Spillkråka Dryocopus martius 4. Tjäder Tetrao urogallus 5. Lavskrika Perisoreus infaustus Hotkategorier enligt Artdatabankens rödlista NT=Missgynnad, VU=Sårbar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan Lansstyrelsen@bd.lst.se