Svampinventering i tre skogar i Västerås stad

Transkript

1 Datum Rapport Svampinventering i tre skogar i Västerås stad Västerås stad EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon Telefax Hemsida e-post info@enviroplanning.se

2 Rapportuppgifter Titel Version 1 Datum Uppdragsgivare Uppdragsnummer Svampinventering i tre skogar i Västerås stad Västerås stad Tekniska kontoret Kerstin Isaksson Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Rapport- Sofia Berg, EnviroPlanning AB (rapport, GIS) Magnus Johansson, Naturföretaget AB (fältinventering, rapport, foto) Niina Sallmén, Naturföretaget AB (rapport, foto) Anna Dahlén, EnviroPlanning AB Anna Dahlén

3 Sammanfattning EnviroPlanning AB i samarbete med Naturföretaget AB har fått i uppdrag av Tekniska kontoret att inventera svampfloran i två av Västerås stadsdelsskogar, Rönnbyskogen och Rocklundaskogen, samt i Frösåkers naturreservat. Fältinventeringen ägde rum i oktober Av tidsskäl så begränsades inventeringen till naturvårdsarter och arter med yttre kännetecken. Sammantaget identifierades 10 rödlistade, hotade och/eller signalarter av marksvamp och tickor, huvudsakligen kopplade till ek, asp, tall och död ved (granoch tallågor). Växtplatser och koordinater för samtliga arter finns presenterade på karta och tabell i Bilaga A och B. Svamptillgången var mycket sparsam denna säsong vilket gör att man inte kan dra några säkra slutsatser om skogarnas svampflora. Däremot så har några för svampar strukturmässigt skyddsvärda delområden i Rönnbyskogen och Rocklundaskogen avgränsats och här är sannolikheten för en rik svampflora förhöjd.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Metodik Svampinventering Osäkerhet i bedömningen Förkortningar som används i texterna Resultat Rönnbyskogen Rocklundaskogen Frösåkers naturreservat Slutsats Referenser Bilagor A Karta med förekomster av naturvårdsarter och delområden som bedöms utgöra värdefulla svamplokaler B Tabell med koordinater över naturvårdsarter 3

5 1 Inledning I och i anslutning till Västerås finns flera betydelsefulla grönområden. Som en del av Västerås stads Handlingsprogram för kultur- och naturmiljön i kommunen, följs värdefulla naturområden upp vad gäller den biologiska mångfalden. Detta i kombination med krav på att mark ska upplåtas till exploatering har skapat en situation där det blivit nödvändigt att tillförskaffa god tillgång till aktuell kunskap om de biologiska värdena i de gröna områdena i kommunen. För att hänsyn ska kunna tas till skyddsvärda miljöer och arter i samband med förändrade markförhållanden krävs dokumenterad kännedom om var de finns och i vilket tillstånd de befinner sig. EnviroPlanning AB har fått i uppdrag av Tekniska kontoret att genomföra en svampinventering i två stadsdelskogar, Rönnbyskogen och Rocklundaskogen, samt i Frösåkers naturreservat (figur 1 och 2). Fältinventeringen har utförts i samarbete med Naturföretaget AB. Figur 1. Äldre ek i Frösåkers naturreservat. Foto Magnus Johansson 4

6 Figur 2. Karta över områden (Rönnbyskogen, Rocklundaskogen och Frösåkers naturreservat) som omfattas av svampinventeringen. 5

7 2 Metodik 2.1 Svampinventering Svampinventeringen utfördes under oktober 2016 av Magnus Johansson. Två stadsdelsskogar inventerades, Rocklundaskogen (79 ha) och Rönnbyskogen (75 ha) samt Frösåkers naturreservat (159 ha). Rocklundaskogen och Rönnbyskogen är belägna strax norr om Västerås centrum och Frösåkers naturreservat ligger i kommunens sydöstra del vid Mälaren (figur 2). Skogarna har eftersökts på svampar genom frisök. Mest tid har tillbringats i de delar som har störst förekomst av nyckelelement i form av exempelvis lågor, kalkindikatorer (exempelvis blåsippa) och gamla träd. Lågor har inte vänts upp och ned. Inventeraren har haft fokus på naturvårdsarter. Allmänna arter har endast noterats i förbigående men inte aktivt eftersökts. Med en naturvårdsart menas skyddade arter (ASF 2007:845), rödlistade arter (NT), hotade arter (VU, EN, RE), typiska arter, ansvarsarter och signalarter. Mikroskopisk undersökning har bara utförts på kollekter som misstänkts vara rödlistade arter och inte för att artbestämma allmänna artförekomster. I det sistnämnda steget har många påträffade fruktkroppar gallrats bort av tidsskäl. Hit hör exempelvis fynd av skinnsvampar, tickor och pyrenomyceter som saknar yttre karaktärer. Då 2016 visade sig vara ett dåligt svampår med få fruktkroppar har, som ett komplement till de artfynd som gjorts, potentiellt värdefulla delområden för svampar identifierats och avgränsats. Dessa delområden anses vara betydelsefulla svamplokaler utifrån tillgång på lämpliga substrat och möjligheter till mykorrhizabildningar. 2.2 Osäkerhet i bedömningen Den främsta osäkerheten i svampinventeringen är att förekomsten av fruktkroppar var så liten att de flesta naturvårdsintressanta arterna förmodligen har missats. 2.3 Förkortningar som används i texterna S = Signalarter i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering, bilaga 1 - arten är skyddad enligt art- och habitatdirektivet, artskyddsförordningen, bilaga 2 - arten är fridlyst enligt artskyddsförordningen 6

8 Rödlistekategorier NT Nära hotad VU Sårbar EN Stark hotad RE Akut hotad Samtliga identifierade naturvårdsarter och delområden som bedömts utgöra värdefulla svamplokaler visas på karta i bilaga A. Dessa kartor har framställts i ArcGIS version och GIS-skikten levereras även som shapefiler (SWEREF ). Alla naturvårdsarter presenteras med koordinater i bilaga B. 7

9 3 Resultat Nedan presenteras för varje skog en områdesbeskrivning, en sammanställning av identifierade svamparter (naturvårdsarter och övriga arter) samt en beskrivning av potentiellt värdefulla delområden i skogen som bedöms kunna hysa en rikare svampflora. Delområden och svampförekomster av naturvårdsarter finns också markerade på karta i bilaga A. Koordinater för naturvårdsarterna finns presenterade i bilaga B. 3.1 Rönnbyskogen Områdesbeskrivning och beskrivning av delområden med rikare svampflora Rönnbyskogen består dels av lövträdsfattig barrskog och dels av lövrika barrträdsbestånd med asp och björk. Ek förekommer längs östra kanten och som småplantor inne i skogen. Gamla träd är ovanliga och representeras främst av ek, tall och björk gamla ekar och äldre ekar noterades. De äldsta ekarna har utvecklat djupa barkfåror och är tillräckligt gamla för att kunna hysa sällsynta vedsvampar som växer på levande ek. På två ekar växer en fruktkropp som skulle kunna vara blekticka (NT, S). Artbestämningen är dock osäker då tickorna växte, som så ofta för denna art, högt upp på stammarna. Det finns sparsamt med ekved på marken, ekarna är tämligen vitala och eventuella nedfallna grenar har städats bort vilket begränsar Rönnbyskogens potentiella flora av ekanknutna vedsvamparter. Däremot finns det talrikt med mykorrhizasvamparter som växer med ek och som skulle kunna finnas på denna plats. I sydöstligaste delen vid stora vägen ligger ett litet område med tät vildvuxen triviallövskog med hägg och klibbal och ett djupt dike. Marken i Rönnbyskogen är tämligen rik på kalkindikatorerna blåsippa och liljekonvalj vilket indikerar att det eventuellt kan finnas mykorrhizasvampar knutna till kalkbarrskog. Det finns generellt få gamla träd i Rönnbyskogen så förutsättningarna för svamparter som lever på levande träd är inte speciellt goda och det avspeglas i artlistan. Tabell 1 visar samtliga arter som identifierades under inventeringen uppdelade på naturvårdsarter och övriga arter. Rönnbyskogen är generellt fattig på död ved men det förekommer tämligen rikligt med granlågor i två delområden, Rönnby norra naturskog och Rönnby södra naturskog (se karta bilaga A). De flesta lågorna här befinner sig i ett tidigt nedbrytningsstadium men äldre lågor förekommer, speciellt i mittersta delarna av det södra delområdet, vilket ger nyckelbiotopprägel på denna del av skogen. I dessa 8

10 naturskogspartier finns bra förutsättningar för rödlistade vedsvampar, främst på granlågor. Under inventeringen hittades naturvårdsarterna rynkskinn (VU, S), ullticka (NT, S, figur 3) och trådticka (S) (se bilaga A för arternas exakta växtplatser) men med hänsyn till de goda betingelser som råder här bör skogen hysa fler naturvårdsarter än vad som identifierats under denna säsong. Rynkskinn i synnerhet, ullticka och trådticka i allmänhet är bra signalarter för långvarig kontinuitet av lågor och död ved i olika nedbrytningsstadier. Dessa delar av skogen bör lämnas för fri utveckling så att naturvärden kan bibehålla och utvecklas. På en granlåga inom meter från koordinaten för trådticka i delområdet Rönnby norra naturskog (se karta bilaga A) hittades små exemplar av en svamp som vid besöket var torr och luktlös men som ändå möjligen kan vara ostticka (Skeletocutis odora). Kollekten är mikroskoperad och det rör sig om en art inom släktet Skeletocutis, men då sporer saknas gick det inte att komma längre i artbestämningen. Då artbestämningen är mycket osäker bör man än så länge inte uppge ostticka på denna lokal. Det är dock värt att åka tillbaka och leta efter den vid en bättre svampsäsong. Osttickan är klassat som VU (sårbar) och är även en bra signalart för skyddsvärd skog. Tabell 1. Naturvårdsarter och övriga svamparter i Rönnbyskogen. Art (svenskt namn) Art (vetenskapligt namn) Rödlistad art Signalart Skyddad art Naturvårdsarter Rynkskinn Phlebia centrifuga VU X Trådticka Climacocystis borealis X Ullticka Phellinus ferrugineofuscus NT X Övriga arter Knölticka Antrodia serialis Timmerticka Antrodia sinuosa Citronticka Antrodia xantha Svedticka Bjerkandera adusta Gyttrad taggsvamp Creolophus cirrhatus Klibbticka Fomitopsis pinicola Platticka Ganoderma applanatum Rotticka Heterobasidion annosum Bävermussling Lentinellus castoreus Bitterticka Oligoporus stipticus Kuddticka Phellinus punctatus Aspticka Phellinus tremulae Styvskinn Stereum rugosum Zonticka Trametes zonatella 9

11 Figur 3. Den rödlistade arten ullticka förekommer rikligt i Rönnbyskogens norra del samt måttligt i skogens södra del. Fotot på bilden är från en växtlokal i Herrhagen, Uppsala. Foto: Niina Sallmén. 3.2 Rocklundaskogen Områdesbeskrivning och beskrivning av delområden med rikare svampflora Rocklundaskogen är en barrskog av samma karaktär som Rönnbyskogen men med något mindre lövinslag. Marken är tämligen rik på blåsippa och liljekonvalj vilket indikerar att det finns förutsättningar för mykorrhizasvampar knutna till kalkbarrskog. Detta gäller speciellt inom det stora delområdet med gammal tallskog som är markerat på karta i Bilaga A som Rocklunda gamla tallskog. Inom detta område är den skogliga kontinuiteten god. Här hittades bland annat naturvårdsarten tallticka (S, NT), en art som indikerar skyddsvärda bestånd av gamla tall. Andra naturvårdsarter som växer inom detta delområde är ullticka (S, NT) och motaggsvamp (S, NT). Väster om idrottshallarna finns ett relativt stort antal gamla brynekar med goda förutsättningar för rödlistade svampar knutna till ek. Ekarna har utvecklat djupa barkfåror och är tillräckligt gamla för att kunna hysa sällsynta vedsvampar som växer på levande ek. Ekticka (NT) observerades vid besöket samt en art som skulle kunna vara blekticka (S, NT). Den senare är en osäker artbestämning eftersom den växte för högt upp på stammen för att kunna artbestämmas säkert. Det finns sparsamt med ekved på marken. Ekarna i området är relativt vitala och eventuella nedfallna grenar har städats bort vilket begränsar beståndets potentiella flora av ekanknutna vedsvamparter. Ett flertal mykorrhizasvamparter som växer tillsammans 10

12 med ek kan dock finnas här. I brynet väster om fotbollsplanerna i nordöstra delen av området finns äldre ekar där vissa artfynd möjligen skulle kunna göras under en bättre svampsäsong. Förekomsten av död ved är generellt låg i Rocklundaskogen, men centralt i skogen finns ett mindre delområde med rik tillgång på granoch tallågor. Detta område är markerat som Rocklunda naturskog på karta i Bilaga A. Inom området växer naturvårdsarten ullticka (S, NT). Tabell 2 visar samtliga arter som identifierats under inventeringen uppdelade på naturvårdsarter och övriga arter. Tabell 2. Naturvårdsarter och övriga svamparter i Rocklundaskogen. Art, svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlistad art Signalart Skyddad art Naturvårdsarter Blekticka Haploporus tuberculosus NT X Ekticka Phellinus robustus NT Motaggsvamp Sarcodon squamosus NT X Tallticka Phellinus pini NT X Ullticka Phellinus ferrugineofuscus NT X Övriga arter Knölticka Antrodia serialis Korkmussling Daedalea quercina Klibbticka Fomitopsis pinicola Rotticka Heterobasidion annosum Bitterticka Oligoporus stipticus Violticka Trichaptum violaceum 11

13 3.3 Frösåkers naturreservat Områdesbeskrivning Områdets trädbevuxna delar utgörs av tre olika naturtyper, dels barrskog med inslag av björk och asp, dels ekhagar och dels mindre partier med ädellövskog med alm och ask. Barrskogen hyser sparsamt med granoch björklågor. De delar som hyser de största mängderna död ved ligger vid tippen på den strandnära fliken i sydväst, längs med stranden från Kottebo till Granudden och längs med västra reservatsgränsen norr om Hornby upp till nordspetsen. Inom det förstnämnda området växer svartöra (NT) och inom det senare området hittades kötticka (NT, S) samt flera fynd av ullticka (NT, S). Ullticka växer även i andra delar av reservatet (se karta i Bilaga A). Köttickan är en signalart som indikerar äldre barrskog med hög luftfuktighet och ulltickan indikerar viss kontinuitet av död ved. Gamla grovbarkiga björkar är ganska vanliga i Frösåkers naturreservat men för övrigt så finns det få gamla träd, även i ekhagarna. Även områdets grova aspar har måttlig ålder. På en av asparna växer stor aspticka (NT, S, figur 4), en art som indikerar skyddsvärda aspbestånd. Kalkindikatorerna blåsippa och liljekonvalj är ganska vanliga i barrskogen, något som indikerar att det finns förutsättningar för rödlistade mykorrhizasvampar knutna till kalkbarrskog. Den begränsade tillgången på gamla träd innebär vidare att förutsättningarna för rödlistade vedsvamparter är begränsade. Ekhagarna har däremot vissa förutsättningar för rödlistade mykorrhizasvamparter knutna till levande ek samt till andra lövträd och hassel. Tabell 3 visar samtliga arter som identifierats under inventeringen uppdelade på naturvårdsarter och övriga arter. Figur 4. Den rödlistade signalarten aspticka (Phellinus populicola) växer på en av asparna inom reservatet. 12

14 Tabell 3. Naturvårdsarter och övriga svamparter i Frösåkers naturreservat. Art, svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlistad art Signalart Skyddad art Naturvårdsarter Kötticka Leptoporus mollis NT X Stor aspticka Phellinus populicola NT X Svartöra Auricularia mesenterica NT Ullticka Phellinus ferrugineofuscus NT X Övriga arter Knölticka Antrodia serialis Citronticka Antrodia xantha Svedticka Bjerkandera adusta Korkmussling Daedalea quercina Fnöskticka Fomes fomentarius Klibbticka Fomitopsis pinicola Platticka Ganoderma applanatum Luktticka Gloeophyllum odoratum Rotticka Heterobasidion annosum Sotticka Ischnoderma benzoinum Blåticka Oligoporus caesius Bitterticka Oligoporus stipticus Eldticka Phellinus igniarius Björkeldticka Phellinus lundellii Aspticka Phellinus tremulae Sårticka Physisporinus sanguinolentus Björkticka Piptoporus betulinus Naftalinskinn Scytinostroma portentosum Spröd mjölporing Trechispora mollusca Violticka Trichaptum violaceum 13

15 4 Slutsats Sammantaget identifierades 10 rödlistade, hotade och/eller signalarter av marksvamp och tickor, huvudsakligen kopplade till ek, asp, tall och död ved (granoch tallågor), se bilaga B. Svamptillgången var mycket sparsam denna säsong vilket gör att man inte kan dra några säkra slutsatser om skogarnas svampflora. Däremot har fyra för svampar strukturmässigt skyddsvärda delområden avgränsats i Rönnbyskogen (Rönnby norra naturskog och Rönnby södra naturskog) och Rocklundaskogen (Rocklunda naturskog och Rocklunda gamla tallskog) och här är det större sannolikhet att finna en rik svampflora under en mer gynnsam säsong. 14

16 5 Referenser ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Nitare, J Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. Västerås stad Handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås. Antagen i kommunstyrelsen den 18 augusti

17 Bilaga A Karta över inventerade områden, avgränsande delområden av större betydelse för svampfloran samt identifierade svampförekomster Karta 1 - Rocklundsskogen och Rönnbyskogen Karta 2 - Försåkers naturreservat Bilaga

18 Bilaga

19 Bilaga

20 Bilaga B Tabell med koordinater över förekomster av naturvårdsarter Koordinater angivna i SWEREF 99 TM. Art Signalart Rödlistad Skog X Y Rynkskinn X VU Rönnbyskogen Rynkskinn X VU Rönnbyskogen Rynkskinn X VU Rönnbyskogen Rynkskinn X VU Rönnbyskogen Rynkskinn X VU Rönnbyskogen Rynkskinn X VU Rönnbyskogen Rynkskinn X VU Rönnbyskogen Trådticka X Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Ullticka X NT Rönnbyskogen Blekticka X NT Rocklundaskogen Ekticka NT Rocklundaskogen Ekticka NT Rocklundaskogen Motaggsvamp X NT Rocklundaskogen Tallticka X NT Rocklundaskogen Tallticka X NT Rocklundaskogen Ullticka X NT Rocklundaskogen Ullticka X NT Rocklundaskogen Bilaga

21 Art Signalart Rödlistad Skog X Y Kötticka X NT Frösåkers NR Kötticka X NT Frösåkers NR Stor aspticka X VU Frösåkers NR Svartöra NT Frösåkers NR Svartöra NT Frösåkers NR Svartöra NT Frösåkers NR Svartöra NT Frösåkers NR Ullticka X NT Frösåkers NR Ullticka X NT Frösåkers NR Ullticka X NT Frösåkers NR Ullticka X NT Frösåkers NR Ullticka X NT Frösåkers NR Ullticka X NT Frösåkers NR Ullticka X NT Frösåkers NR Bilaga