Brukarråd Psykiatri. Protokoll Diarienr: 1(6)

Transkript

1 Protokoll Diarienr: 1(6) Upprättare: Elisabet Sundgren Samordnare Utvecklingsavdelningen LOV Datum: Brukarråd Psykiatri Datum Tid (Sallad från 11.30) Plats Gävle sjukhus Huvudentrén Plan 11 Lokal: Masten Närvarande Elin Rosengren (ordförande) Bo Kåresjö Magnus Thureson Elisabet Sundgren (sekreterare) Kristina Lingman Britt-Inger Ljungberg Willing Eva Willing Ljungberg Lars Linder(vice ordförande) Anna-Lena St John Stefan Galwing Verksamhetschef Vuxenpsykiatrin Frisk och Fri Hälsovalskontoret Samordnare funktionsnedsättning, Region Gävleborg Verksamhetschef Familjehälsan/Beroendevården Schizofreniförbundet Attention RSMH Balans (H)järnkoll Gävleborg Ersättare Lilian Hagelin Mikael Persson Therese Elljing Ingrid Svedberg Schizofreniförbundet RFHL (H)järnkoll Gävleborg Attention Inbjudna Göran Rosen Mårten Berglund Anna Öhman Frånvarande Tuula Hietanen Roger Larsson Vårdenhetschef Vuxenpsykiatrin Vårdutvecklare Vuxenpsykiatrin Projektledare CM Vuxenpsykiatrin SPES ungdom Projektledare FoU välfärd Postadress Besöksadress Telefon Telefax vleborg.se Gävle sjukhus Gävle sjukhus vxl Gävle Ingång Plan 7 Bankgiro Org. nr

2 2(6) Föredragande Elin Rosengren 1, 2, 3, 4, 8, 9, 10, Göran Rosen 5 Stefan Galwing 6 Anna Öhman 7 Mårten Berglund Utgår på grund av frånvaro 9 8 Sekreterare Elisabet Sundgren För kännedom Roger O Nilsson 1 Mötets öppnande Ordförande hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat. Divisionschef Medicin/Psykiatri samt Primärvård 2 Justerare Bo Kåresjö utses att tillsammans med ordförande justera protokollet. 3 Dagordning Utskickad dagordning godkännsmed följande tillägg till övriga frågor. Långa väntetider inom psykiatrin exempelvis till psykolog 4 Föregående protokoll Inga synpunkter eller frågor på föregående protokoll. Elin Rosengren föreslår att till nästa gång börja att sammanfatta protokollet i sin helhet så att samtliga deltagare får en information om vad som gicks igenom på föregående möte. Bo Kåresjö meddelar ersättare för Frisk och Fri: Caroline Soling. 5 Frågor från brukarorganisationerna angående bemötande vid telefonkontakt med jouren, samt beredskapsplan vid krisläge och brand. Göran Rosen informerar om att allt bemötande från vårdpersonal vid telefonkontakt med jourmottagningen skall vara vänligt. Ibland så kan personalen vara stressade och ha mycket att göra men det ska ej belasta patienten som ringer utan bemötandet ska vara trevligt. Om någon personal har bemött en patient otrevligt på grund av exempelvis stressig situation är det bra om personalen ringer upp och ber om ursäkt för sitt otrevliga bemötande. Personalen ska när patienten ringer lyssna på hens bekymmer och sedan tillsammans med patienten ta beslut. Göran Rosen talar om att det är viktigt att han information om någon i personalen har uppträtt med ett dåligt bemötande. Maila gärna till Göran så att det finns skriftlig dokumentation, så är det lättare att samtala om detta med berörd personal på jourmottagningen. Vid arbetsplatsträffarna på jourmottagningen resonerar de ofta kring avvikelser som inkommer till enheten Göran informerar om att det finns en skriftlig beredskapsplan om hur personalen ska agera ifall det blir brand samt att det årligen genomförs brandövning.

3 3(6) Brandlarmet testas flera gånger om året, vid dessa test är det endast larmet som testas varken patienter eller personal ska agera. Då brandlarmstest låter mycket är det viktigt att personalen informerar inneliggande patienter att det kommer att bli larm så att ingen onödig oro uppstår. Vid brand så stängs branddörrarna för att på så sätt stänga inne/ute branden så att den inte får tillräckligt med syre och ej kan sprida sig lika snabbt. Varje patientrum är en brandcell och ska klara av att stå emot en brand i ca 30 minuter. Under dessa 30 minuter hinner räddningstjänsten komma och hjälper personalen att evakuera de patienter som ej har hunnit blivit evakuerade. Göran informerar även om den oro som funnits kring en brinnande tvätt säck. Den hade ej brunnit utan pyrt och rökt. Personalen hade läget under kontroll hela tiden och ingen evakuering av avdelningen hade varit nödvändig vid detta tillfälle. 6 (H)järnkoll presentation av ny medlemsförening Stefan Galwing presenterar den nya föreningen (H)järnkoll som startade på uppdrag av regeringen och socialstyrelsen som en statlig kampanj 2009 och pågick till och med Föreningens syfte är att förändra attityder kring psykisk ohälsa och detta görs genom ambassadörer som är ute i samhället och anordnar olika aktiviteter samt åker runt i skolor och pratar. Ett annat uppdrag som (H)järnkoll har är att vara debattör i media för att lyfta frågor och diskutera kring psykisk ohälsa. (H)järnkoll Gävleborg startade genom att fyra ambassadörer som bor i Gästrikland/Hälsingland var intresserade av att starta en lokal förening här i Gävleborg. (H)järnkoll Gävleborg har en hel del aktiviteter på gång under våren de ska bland annat: Vid biblioteket i Gävle prata om psykisk ohälsa Åka till en gymnasieskola och prata om ätstörningar och självskadebeteende Delta på suicid dagen Åka runt i skolorna och samtala med lärare i årskurs 1-6 om vikten av att ha kunskap om psykisk ohälsa just för att stötta upp barn som lever med föräldrar som har psykisk ohälsa. Riksförbundet för (H)järnkoll finns på Facebook och (H)järnkoll Gävleborg arbetar med att ta fram en egen Facebook sida för den lokala föreningen. 7 Pågående CM arbete Anna Öhman kommer och berättar om hur långt de kommit med projektet Case Manager, hon berättar att implementera ett så här stort projekt tar tid och det går ganska långsamt. En upptäckt de gjort att det finns tre mindre projekt i Hudiksvall om att hjälpa personer att komma åter i arbetslivet och en av de metoderna de arbetar med där är CM. Det visade sig dock att det inte överensstämde med de metoder och arbetssätt som projektet Case Manager använder sig av. Därför har detta projekt lagt till CM/RACT, projektet pågår fram till CM/RACT startade i Gästrikland och 2014 började Hälsingland, alla 10 kommuner har tagit del av detta och anser att detta är något som de ska kunna erbjuda. Utbildningen till CM är på två terminer med en träff i månaden med metodhandledning. 40 personer är utbildade redan och jobbar med detta, 14 av dem arbetar inom vuxenpsykiatrin resterande arbetar inom kommunen. Det är skötare, sjuksköterskor, kuratorer och arbetsterapeuter som arbetar med detta. De personer som är utbildade CM ska jobba med minst 1 person men får gärna ha flera personer att arbeta med för att hålla sin kompetens uppe.

4 4(6) I Sandvikenskommun är samtliga boendestödjare utbildade CM så att samtliga kan arbeta med detta. En CM uppgift har till uppgift att hjälpa/stödja personen att komma på vad den själv vill ha för hjälp. Det går inte att ansöka om att få en CM utan enheter som har utbildade CMare väljer ut vilka personer som är lämpade till att få hjälp/stöd av en CM. Men som brukare går det alltid att fråga om att få en CM på sin enhet. 8 Pear to Pear Pear to pear är en metod där personer med tidigare psykisk ohälsa anställs för att stödja personer med pågående psykisk sjukdom. Detta är något som håller på att testas på i Sverige, Västra Götaland har startat och i Skåne ska man börja införa denna metod. Därefter ska denna metod utvärderas för att se om det är ett lämpligt sätt att arbeta efter i Sverige. Region Gävleborg avvaktar och ser hur arbetet i Västra Götaland och Skåne fortlöper och vad utvärderingen visar innan det kan komma på tal att införa det här. Det är viktigt att metoder som införs inom hälso- och sjukvården fungerar och är vetenskapligt utvärderade. 9 GU missbruksvård Denna punkt utgår då Roger Larsson är frånvarande vid mötet. 10 Frågor från brukarorganisationerna Förstärkt Öppenvård Elin Rosengren börjar med att övergripande berätta vad förstärkt öppenvård innebär. Tidigare hade Sandviken en extra budget för att kunna tillhandahålla dagvården, då denna budget ej längre kunde tilldelas avvecklades dagverksamheten i Sandviken. När detta skett så tillsattes en grupp som skulle titta på hur men kunde införa en förstärkt öppenvård för att minska glappet mellan slutenvården och öppenvården. Hur kan man inom den reguljära öppenvården förstärka/förbättra och minska gapet. Mårten Berglund fortsätter med att berätta hur långt de kommit i arbetet och hur det är tänkt att personalen ska arbeta med förstärkt öppenvård. Personalen arbetar i Team vilket innebär att det möjliggör mer intensiva arbetsinsatser. Patienter som är aktuella för att ingår i förstärkt öppenvård gör detta inom en tidsram på 3 månader, om behovet sedan kvarstår slussas patienten in i den reguljära öppenvården med särskild planering utifrån patientens behov. För en mer detaljerad beskrivning av hur arbetet kring förstärkt öppenvård pågår se bifogade bilder från Mårten Berglunds presentation. Nuläge arbetsterapeuter i psykiatri Elin Rosengren informerar om att målet är att ha en arbetsterapeut på samtliga öppenvårdsenheter. I dagsläget har de flesta öppenvårdsenheter en arbetsterapeut förutom på psykosmottagningen i Gävle och enheten i Norra Hälsingland. Det positiva som har framkommit med att ha arbetsterapeuter vid öppenvårdsenheten är att de kan genomföra funktionsbedömningar, vilket ger en snabbare handläggning än om endast läkaren kan

5 5(6) genomföra dem. De kan även hjälpa till med utprovning av kognitiva hjälpmedel. Viktigt att få in arbetsterapeuten i det systematiska arbetssättet på öppenvårdsenheterna. Svårigheterna har varit att det är en liten yrkeskategori och svårt att de dem det fokus de behöver i arbetsgruppen och lära sig hur deras arbete fungerar. Tankarna har då kretsat kring om det är lämpligt att ha dem inom psykiatrin istället för på en egen enhet men det är svårt då det behövs kontinuitet och erfarenhet inom psykiatrin för att få arbetet att fungera vilket gör det lämpligt att ha dem på enheten. En annan svårighet är att besöken hos arbetsterapeuter tar oftast lång tid till exempel en funktionsbedömning tar fyra timmar och, patienterna uteblir ofta och tiderna till arbetsterapeuten blir då outnyttjade. 11 Övriga frågor Psykisk ohälsa för asylsökanden Britt-Inger Ljungberg Willing tar upp problemet med att arbetet med psykisk ohälsa för asylsökanden inte fungerar på ett tillfredställande sätt att samverkan mellan olika aktörer ej fungerar. Vad görs för att förbättra vården för denna grupp, då väntetiden från det att de kommer till Sverige och tills dessa att beslut har tagits är 1 till 2 år. Magnus Thuresson berättar att asylhälsans syfte är att identifiera patienter och smittspårning. Dessutom har asylhälsan kuratorer som ett tilläggsuppdrag, dessa identifierar patienter som har psykisk ohälsa och behöver vidare stöd och vård och slussar dem vidare till primärvården. Tyvärr så finns det vissa brister i samverkan mellan primärvården och asylhälsan och förbättringspotential finns dock räcker inte resurserna till. Hur förbättringar inom detta område kan vara att: Upprätta evidensbaserade länsövergripande utbildning information/föreläsningar om psykisk ohälsa på primärvårds nivå om egenvård. Försöka underlätta för patienterna då de har svårt att förstå vad psykisk ohälsa är då de inte finns ett eget ord för det i deras kultur Involvera civilsamhället Försöka få till kvinnliga tolkar till kvinnliga patienter, dock svårt att få till. All information som skickas från Regionen skrivs på Svenska vilket är en svårighet, borde skrivas på patientens språk. Långa väntetider till psykiatrin Lång väntan på att få komma till psykiatrin för patienter som kommer från primärvården. Kan först ta lång tid att få komma till läkare inom hälsocentral och sedan till att få komma till vuxenpsykiatrin. Information ges om att det går att skriva egenvårdsremiss alternativt använda sig av mina vårdkontakter. Elin Rosengren informerar att första besök till vuxenpsykiatrin ska ske inom 60 dagar men att möjlighet finnas att ta kontakt med psykiatrijouren om man ej kan vänta. 12 Ordförande tackar för intressant och engagerat sammanträde och förklarar sammanträdet avslutat.

6 6(6) Vid protokollet Elisabet Sundgren Justerat Justerat Elin Rosengren Bo Kåresjö