Handlingar till sammanträde med GRs förbundsstyrelse

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med GRs förbundsstyrelse

2 2

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till årsredovisning för GR avseende år 2013 Till förbundsstyrelsen har förslag till årsredovisning 2013, daterad överlämnats. Omsättningen i GR uppgick under 2013 till 384,2 mkr, varav 42,5 mkr finansierats genom årsavgifter till GRs verksamhet, 27,1 mkr i årsavgifter för vidaretransfereringar till andra regionala organisationer och 314,6 mkr i övriga intäkter. Bedömningen är att underskottet kkr inte behöver återställas, med åberopande av synnerliga skäl, vilka utgörs av att GR har ett tillräckligt stort eget kapital i förhållande till sitt uppdrag och därmed är väl konsoliderade. Den sammanställda redovisningen för GR och dotterbolagen visar ett resultat på 3,6 mkr och en omsättning på 855,2 mkr. För Gryning Vård AB, där GR äger 54 %, var omsättningen 405,0 mkr och resultatet 4,9 mkr. För det helägda bolaget ISGR AB var omsättningen 97,0 mkr och resultatet 75 kkr. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta att fastställa föreliggande årsredovisning för GR för år 2013 huvudsakligen innefattande verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, samt att översända årsredovisningen till medlemskommunerna för kännedom. samt att omedelbart justera denna protokollsparagraf. 3

4 Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg den 9 april 2014 Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg 4

5 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2015 Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde att översända GRs styrgruppers förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2014 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast Förslaget innebär en oförändrad avgiftsnivå om totalt 74,11 kr/invånare och år, baserat på befolkningsmängden per kommuner har inkommit med svar. De yttranden som inkommit tillstyrker förslag till budget. Några kommuner lämnar synpunkter, som sammanfattas och kommenteras av GR i bilaga. Förbundsstyrelsen bör beakta de synpunkter som framkommit från kommunerna i den fortsatta verksamheten inom GR. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta att fastställa föreliggande verksamhetsinriktning och budget för år 2015, att fastställa kommunernas avgift till GR för år 2015 till 74,11 kr per invånare, med fördelning på kommunerna i förhållande till befolkningsunderlaget per , samt att uppdra åt förbundsstyrelsen att i den fortsatta verksamheten beakta de synpunkter som kommunerna framfört under budgetsamrådet. Göteborg den 15 april 2014 Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg 5

6 Göteborgsregionens kommunalförbund Gunnel Rydberg Sammanfattning av samt kommentarer till medlemskommunernas yttranden i budgetsamrådet inför 2015 Ale kommun Kommunen ställer sig positiv till verksamhetsinriktning och budget för GR 2015 och poängterar vikten av att GR fortlöpande ser över sin organisation, roll och uppdrag samt de transfereringar som sker till andra organisationer.(ks) Kommentar från GR: Översyn av organisation, roll och uppdrag görs fortlöpande inom GR, i dialog med våra förtroendevalda i styrelse och styrgrupper. För att ytterligare anpassa organisationen till kommunernas behov och efterfrågan har de två avdelningarna GR Kompetens och FoU i Väst/GR under 2013 lagts samman till GR Välfärd. Inför kommande budgetår, 2016, har förbundsstyrelsen uppdragit åt förbundsdirektören att se över förbundets processer för verksamhetsinriktning och budget med inriktningen att fr.o.m utveckla en flerårlig verksamhetsinriktning och budget som årligen revideras av förbundsfullmäktige. Alingsås kommun Förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR 2015 tillstyrks.(ks) Göteborgs stad Kommunen tillstyrker förslaget och lämnar följande synpunkter och kommentarer som här sammanfattas: - Med anledning av fortsatt högt flyktingmottagande ser Göteborgs stad behov av ökad regional samverkan, t.ex. genom att GRs styrgrupp för arbetsmarknad får i uppdrag att ta fram ett gemensamt inriktningsdokument och verkar för en utjämning av mottagandet inom GR-området. - När det gäller att medverka till ökad sysselsättning för utsatta grupper 6

7 Göteborgsregionens kommunalförbund understryks betydelsen av offentlig upphandling med sociala hänsyn, där flera kommuner, inte minst Göteborg, inlett ett arbete. - Föreslås att GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad inleder arbete med att ta fram analyser av Göteborgsregionen som en sammanhållen regional bostadsmarknad, vilket innefattar utsatta grupper. (KS) Kommentar från GR: Det är viktigt att hela samhället tar ansvar för skyddsbehövande som ges asyl i Sverige och samtidigt tar tillvara den resurs som nyanlända utgör. Ett framgångsrikt arbete är tillväxtbefrämjande och motverkar fortsatt segregation. Det kommungemensamma arbetet i GR bedöms kunna utvecklas ytterligare om en gemensam viljeinriktning tas fram som bl.a. stödjer den gemensamma ambitionen att utjämna mottagandet i regionen. Arbetsmarknadsgruppen har som mål att motverka arbetslöshet och så långt det är möjligt inkludera utsatta grupper på arbetsmarknaden. Ett utvecklingsområde för att få till stånd fler arbetstillfällen för personer som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är sociala hänsyn vid offentliga upphandlingar. Nya EU-direktiv från januari 2014 innebär ökade möjligheter att inkludera sociala perspektiv i upphandlingar och stimulera ett socialt ansvarsfullt arbete hos leverantörer av offentliga tjänster. Bostadsfrågan är en av de prioriterade frågorna för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Inom detta arbete planeras insatser för att ta fram analyser av Göteborgsregionens bostadsmarknad. Härryda kommun Kommunen ställer sig bakom verksamhetsinriktning och budget för GR år Poängteras vikten av ett nytt stationssamhälle på stråket till Landvetter flygplats så att utveckling sker även österut. (KS ekonomiutskott) Kommentar från GR: GR kommer tillsammans med kommunerna längs stråket att delta i utredningen om järnvägssträckningen Göteborg Borås. Utveckling av nya och befintliga stationssamhällen är en viktig förutsättning för detta arbete, varför även en samarbetsgrupp för samhällsplanering har bildats. 7

8 Göteborgsregionens kommunalförbund Kungsbacka kommun Behandlas i KSAU 15 april. Förhandsbesked: inga invändningar mot förslaget. Kungälvs kommun Kommunen lämnar inga synpunkter på förslaget (ordförandebeslut) Lerums kommun Kommunen välkomnar en diskussion om hur GR kan utvecklas mot att ta ett större helhetsgrepp över sakområdes-, verksamhets- och geografiska gränser. Dessutom önskas konkretiseringar både kring vad som ska uppnås i GRs verksamhet men också hur BRG avser använda sina tilldelade resurser. KS uttalar även att GR ska avsätta medel till Västra Stambanan på samma sätt som till Europakorridoren (KS) Kommentar från GR: GR strävar ständigt efter att utveckla dialogen och samverkan med våra medlemskommuner men också med övriga samarbetsorgan i arbetsmarknadsregionen, som BRG, Göteborg & Co, VGR, övriga kommunalförbund, statliga aktörer etc. Bred samverkan krävs för att möta de stora utmaningar som ligger framför Göteborgsregionen exempelvis kring infrastruktur, bostadsförsörjning, social hållbarhet, miljö och utbildning. Under pågår en särskild dialog med BRG i det gemensamma arbetet med att ta fram en delregional genomförandeplan för tillväxtstrategin Västra Götaland Inom arbetet med den prioriterade frågan infrastruktur arbetar GR med målsättningen att möjliggöra utveckling i alla stråk. För Västra stambanan är det av vikt att finna lösningar för ökad kapacitet och robusthet på både kort och lång sikt. Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun har inget att erinra mot budgetförslaget men påtalar att man gärna ser att GR återupptar arbetet med demokratifrågor (KS). Kommentar från GR: 8

9 Göteborgsregionens kommunalförbund Inom GR fanns tidigare ett Demokratiforum som arbetade med att på olika sätt stimulera och utveckla demokratin. GR har sedan detta forum lades ner fortsatt arbetet inom demokratiområdet, bl.a. med utbildningar för politiker men också med Demokratitorg för ungdomar tillsammans med VGR. Om GR ska återuppta ett mer regelbundet arbete på området välkomnas inspel från medlemskommunerna kring form och omfattning. Mölndals stad Förslaget tillstyrks (KS). Partille kommun Kommunen har inget att erinra mot förslaget. (KS). Stenungsunds kommun Förslaget godkänns. (KS) Tjörns kommun Kommunen ställer sig bakom förslaget. Kommenteras att i en kärv ekonomi bör GR ytterligare förstärka strategisk och operativ samverkan med medlemskommunerna och andra. GR bör anpassa sin organisation till behov av framtida lösningar, bl.a. för stöd till barn och ungdomar som far illa. Dessutom bör Utbildningsgruppen ha som mål att andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning ska öka (KS). Kommentar från GR: GR strävar ständigt efter att utveckla dialogen och samverkan med våra medlemskommuner men också med övriga samarbetsorgan i arbetsmarknadsregionen, som BRG, Göteborg & Co, VGR, övriga kommunalförbund, statliga aktörer etc. Översyn av organisation, roll och uppdrag görs fortlöpande inom GR, i dialog med våra förtroendevalda i styrelse och styrgrupper. I den samverkan GR etablerat kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa är arbetet med tidiga och förebyggande insatser centralt. Mer samverkan och kunskap behövs t.ex. kring barn vars föräldrar har allvarliga problem med föräldraskapet, placerade barn, ensamkommande barn samt barn som lever i fattiga miljöer eller med våld och/eller missbruk. Vidare är det angeläget att fortsatt utveckla 9

10 Göteborgsregionens kommunalförbund gemensamma metoder och verktyg för skola och socialtjänst för att i samordnade insatser tidigt nå barn i utsatta miljöer. GR Utbildning tar med sig frågan om målformulering. Sedan några år tillbaka arbetar GR aktivt genom flera projekt med att främja närvaro och motverka avbrott på gymnasiet med fokus på de ungdomar som befinner sig i riskzon för avbrott samt på dem som gjort avbrott. För närvarande driver GR Sveriges största ESF-projekt med inriktning på denna fråga, och framöver planeras fler insatser. Det innebär att det kommer finnas ett fortsatt fokus på frågan, vilken också kommer att intensifieras, breddas och utvecklas. Öckerö kommun Kommunen ställer sig bakom förslaget. (KS) 10

11 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till arbetsmodell med inriktning mot att utveckla en flerårig verksamhetsinriktning för GR fr.o.m Under arbetet med förslag till budget för GR 2015 har en diskussion startat kring behov av att fr.o.m. nästkommande budgetår 2016 ta fram en flerårig verksamhetsinriktning och budget för GR. Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GRs uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning av verksamheten på kort och lång sikt. Förbundsstyrelsen uppdrog åt förbundsstyrelsen att se över förbundets processer för verksamhetsinriktning och budget med inriktningen att fr.o.m utveckla en flerårlig verksamhetsinriktning och budget som årligen revideras av förbundsfullmäktige. En flerårig och årligen reviderad verksamhetsinriktning anger huvuddragen för verksamheten och spänner över ett brett spektrum av frågor och sakområden. Verksamhetsinriktningen omformas i takt med att medlemskommunernas behov av regionalt samarbete förändras. Den styrs också i hög grad av möjligheterna till externa projektanslag och finansiering utöver medlemsavgiften. I slutet av varje budgetår föreslås därför att den övergripande verksamhetsinriktningen på styrgruppsnivå kompletteras med en mer detaljerad aktivitetsplan och detaljbudget för kommande budgetår. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta att fastställa förbundsstyrelsens uppdrag till förbundsdirektören att se över förbundets processer för verksamhetsinriktning och budget med inriktningen att fr.o.m utveckla en flerårlig verksamhetsplan och budget som årligen revideras av förbundsfullmäktige. 11

12 Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg den 24 april 2014 Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg 12

13 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till reviderad budget för GR 2014 Bakgrund Enligt Kommunallagen (KL) 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Detta innebär bland annat att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (KL 8 kap 4 ). Detta benämns vanligen balanskravet. Avsteg från detta får göras om det finns synnerliga skäl. GRs förbundsfullmäktige godkände budget och verksamhetsinriktning för Under hösten 2013 har i samarbete med revisionsbyrån PWC en beräkningsmodell tagits fram som visar att GRs behov av eget kapital i riskhänseende är ca mkr. I nuläget är det egna kapitalet 50 mkr. GR har därmed, i förhållande till nuvarande riskbedömning, ett överskjutande eget kapital om ca mkr. Bedömningen är att det överskjutande egna kapitalet kan nyttjas utan att det strider mot Kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Efterfrågan på GRs insatser som samverkansorgan för våra medlemmar kan konstateras öka under 2014, och GR befinner sig således i en expansiv fas. Under 2014 har GR därmed behov av att nyttja eget kapital för att utveckla verksamheten enligt medlemmarnas önskemål. GR behöver 2014 lägga en underfinansierad budget och åberopa synnerliga skäl för att göra avsteg från balanskravet. Synnerliga skäl utgörs av att GR har ett tillräckligt stort eget kapital och därmed är väl konsoliderade. Årets ianspråktagande av eget kapital ska ej ses som ramhöjande för några verksamheter över tid, och 2015 är målet en budget i balans. Förbundsstyrelsen informerades om förslaget Förbundsfullmäktiges ledamöter aviserades xx per brev om förslag till reviderad budget, med möjlighet att lämna synpunkter senast

14 Göteborgsregionens kommunalförbund xx. Vägvalet i Göteborg har genom partiledare Theo Papaioannou inkommit med följande kommentar: Med anledning av ert brev gällande reviderad budget lämnar vi följande kommentar: Vägvalet anser inte att motivet för en underbalanserad budget, som anförs i brevet, uppfyller Kommunallagens krav på synnerliga skäl. Vi förbehåller oss också rätten att låta pröva detta om ett sådant förslag skulle antagas. Om det egna kapitalet anses onödigt stort i förhållande till verksamheten anser vi att överskottet bör utskiftas till ägarkommunerna. GRs verksamhet bör inte expandera i syfte att förbruka överflödigt kapital. Kommentaren föranleder GRs förbundsledning att göra vissa förtydliganden. Förtydliganden GR har historiskt sett levererat ekonomiskt överskott och har över tid kunnat skapa ett relevant eget kapital. Målsättningen inför 2015 är en ekonomi i balans. GR är en utpräglad projektorganisation med en stor andel alternativfinansiering, och förutsättningen för dagens verksamhet inom förbundet är finansiering från flera källor. Kommunernas årsavgift, som varit oförändrad sedan 2003 täcker ca 18 procent av verksamhetens omsättning. Att använda det egna kapitalet för att möta de utvecklingsbehov som finns i verksamheten bidrar till att årsavgiften kan föreslås vara oförändrad även 2015 och att den verksamhetsplanering som gjorts tillsammans med kommunerna inför 2014/2015 kan genomföras. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsfullmäktige att ta beslut om att använda 4,7 mkr av det egna kapitalet för att utveckla redan befintlig verksamhet och för att genomföra insatser av engångs- eller sällankaraktär. Budgeterad omslutning för GR 2014 är ca 356 mkr och storleken på den föreslagna underfinansieringen utgör därmed 1,3 procent av den totala omslutningen, vilket får betraktas som en liten andel. Det handlar således inte om att, som Vägvalet uttrycker det, expandera verksamheten i syfte att förbruka överflödigt eget kapital. Det är angeläget att GR som organisation även i framtiden är väl konsoliderad. Kommunallagens krav på synnerliga skäl Vägvalet skriver i sin kommentar: 2 14

15 Göteborgsregionens kommunalförbund Vägvalet anser inte att motivet för en underbalanserad budget som anförs i brevet uppfyller Kommunallagens krav på synnerliga skäl. Vi förbehåller oss också rätten att låta pröva detta om ett sådant förslag skulle antagas. På förekommen anledning har förbundsledningen begärt ett klargörande hos SKLs jurister av vad som innefattas i begreppen god ekonomisk hushållning och synnerliga skäl. Helena Linde (HL), förbundsjurist på SKL, har tagit del av underlagen som gått till förbundsstyrelsen, samt kommentaren från Vägvalet i det aktuella ärendet. HL slår fast att det är fullmäktige som fattar beslut om vad som är god ekonomisk hushållning och hänvisar till SKLs bok Kommunallagen med kommentarer och praxis femte upplagan 2011 (Se kommentar till KL kap 8 1) Föreslagna utvecklingsinsatser under 2014 Följande utvecklingsinsatser/åtgärder ryms inom de 4,7 mkr som förbundsfullmäktige föreslås fatta beslut om. Utveckling av IT-system 2,1 mkr - INDRA nödvändig och pågående utveckling av IT-systemet inom gymnasieantagningen - Webbutbildning - utveckling av ett utbildningsverktyg inom välfärdsområdet. Nödvändigt steg i en effektivisering och utveckling av verksamheten. Samarbete mellan GR Utbildning och GR Välfärd. Genomförande av åtgärdsplan för ekonomistyrning, uppföljning och internkontroll 0,5 mkr - Anpassning av ekonomisystemet för utveckling av ekonomisk uppföljning - Genomförande av åtgärder enligt tidplan fram till Kartläggning av värden i den regionala grönstrukturen.0,4 mnkr - Insats som försenats pga. bemanningssituationen och som genomförs 2014 istället för Kommunikationsinsats med anledning av valåret 2014/kommunikatör 0,7 mkr. 3 15

16 Göteborgsregionens kommunalförbund - Kommunikatörsinsats för att upprätta kommunikationsplan, arbeta fram flerårig verksamhetsplan och förbereda utbildning/kommunikationssinsats för organisationens politiker under Personalomställning 0,96 mkr - Erfarna chefer lämnar efter många år sina chefsuppdrag och går in i ordinarie verksamhet. Finansiering av omställningskostnad till resp. avdelning under en reaktiveringsperiod på ett år. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta att godkänna förslag till reviderad budget för GR Göteborg Helena Söderbäck /Minja Bengtsson, Gunnel Rydberg 4 16

17 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Ekonomisk rapport för GR Jan-Mars år 2014 Det ekonomiska resultatet för GR per 31 mars 2014 är 893 kkr. Resultatet för samma period föregående år är kkr. Omsättningen för GR under årets tre första månader är 71,8 mkr års omsättning för samma period var 64,5 mkr. Verksamhet( kkr) Årsavgift Övr. intäkter Kostnader Resultat Resultat fg år Sociala Miljö och samhällsbyggnad Arbetsmarknad Utbildningsgruppen Summa styrgruppernas verksamhet Övrig verksamhet Gemensam verksamhet Politisk organisation Finansiella poster (ej bankk) Transfereringar till andra org Summa övrig verksamhet Totalsumma Dotterbolagen Gryning Vård AB rapporterar en omsättning på 104,8 mkr per 31 mars 2014 (106,4 mkr 31 mars 2013) Resultatet per 31 mars 2014 är positivt kkr ( negativt kkr per 31 mars 2013). 17

18 Göteborgsregionens kommunalförbund ISGR rapporterar en omsättning på kkr ( kkr 2013). Resultat 657 kkr (103 kkr 2013). Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna mottagandet av ekonomisk rapport för GR för perioden januari mars Göteborg 22 april 2014 Helena Söderbäck /Haris Huric 18

19 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Framtagande av delregional genomförandeplan för Göteborgsregionen för tillväxtstrategin Västra Götaland 2020 förslag till fortsatt process GR har under slutet av 2013 och början av 2014 på uppdrag av Beredningen för hållbar utveckling (BHU), tillsammans med Business Region Göteborg (BRG) arbetat med att ta fram en delregional genomförandeplan för Göteborgsregionen utifrån tillväxtstrategin Västra Götaland 2020 (VG2020). VG2020 antogs av regionfullmäktige i Västra Götaland 24 september 2013, efter remissbehandling inom GR och övriga kommunalförbund. BHU har samordnat arbetet med att ta fram strategin och har det formella ansvaret för genomförandet. GR och BRG deltog under i strategiarbetet genom att bidra med sakkunskap i olika arbetsgrupper. Inom BHU har formulerats ett uppdrag till varje kommunalförbund att ta fram delregionala genomförandeplaner. I det pågående arbetet med att ta fram en genomförandeplan för GR/BRG har strävats efter att brett beskriva de områden och insatser som särskilt står i fokus för Göteborgsregionen samt koppla dessa till de 32 prioriterade målen som definierats i VG2020. Västra Götalandsregionen anger att kommunerna och kommunalförbunden i Västra Götaland har en viktig roll i att bidra till strategins måluppfyllelse. Tidigare uppbyggda strukturer ska tas tillvara och vidareutvecklas i så stor utsträckning som möjligt. Utgångspunkten i det pågående arbetet är de politiskt antagna strategiska dokument som ligger till grund för arbetet i vår delregion för GRs del budget och verksamhetsinriktning, mål och strategidokumentet Hållbar tillväxt samt Strukturbilden. Den delregionala genomförandeplanen ska inte ses som ytterligare ett strategidokument utan snarare som ett sätt att sortera 19

20 Göteborgsregionens kommunalförbund upp de satsningsområden som redan har definierats i GRs politiskt antagna dokument. Arbetet med att ta fram genomförandeplanen har försvårats av att det råder oklarhet om kopplingen mellan genomförandeplanen och de ekonomiska förutsättningarna för insatser inom ramen för tillväxtstrategin VG2020. Noteras bör, att de regionala tillväxtmedel som tidigare år varit fördelade till Göteborgsregionen, ca 15 mkr, har fördelats till BRG med fokus på tillväxt i ett näringslivsperspektiv. I VG2020 har ett bredare spektrum av frågor definierats, bl.a. kring livslångt lärande, välfärd och infrastruktur, där det finns anledning att förvänta att medel fördelas även för satsningar inom GRs verksamhetsområden. Hur mycket medel som kommande period finns att fördela inom Göteborgsregionen eller Västra Götalandsregionen som helhet är i skrivande stund oklart. Inför fortsatt arbete med genomförandeplanen konstateras dels att former för förankring i GRs medlemskommuner behöver skapas, dels att förtydliganden vad gäller kopplingen mellan genomförandeplanen och fördelningen av medel till insatser inom ramen för tillväxtstrategin behöver göras av Västra Götalandsregionen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt förbundsdirektören att begära ett förtydligande från VGR av kopplingen mellan genomförandeplanen och de ekonomiska förutsättningarna för insatser inom ramen för tillväxtstrategin VG2020, att utifrån förtydligande från VGR uppdra åt förbundsdirektören att tillsammans med BRG fortsätta att arbeta med och utveckla genomförandeplan VG2020 för Göteborgsregionen, samt att uppdra åt förbundsdirektören att under fortsatt process på lämpligt sätt förankra genomförandeplanen i kommunerna via kommunchefsnätverket. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg 20

21 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag om att GR-kommunerna samverkar mot organiserad brottslighet Bakgrund Sociala styrgruppen beslutade vid sitt sammanträde att gå vidare till förbundsstyrelsen med ett förslag för att åstadkomma en samverkanslösning mellan GR-kommunerna och Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborgs Stad. Kontakter har tagits med Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet som efter samråd med sin styrgrupp uttalat sig positivt för en samverkanslösning inom GR-området. Om Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Brottsförebyggande rådet definierar organiserad brottslighet på följande sätt: Det rör sig om en nätverksbaserad vinstinriktad brottslig verksamhet i projektform som har en vilja och förmåga att skydda och underlätta brottsligheten genom otillåten påverkan (trakasserier, hot, våld och korruption). Inom projekten, som avlöser varandra, finns en arbetsdelning och flexibilitet som innebär att medarbetare går in och ut ur projekten. Verksamheten bedrivs i regel diskret, men kan ibland ta sig uttryck i synliga gäng, med ett utmanande beteende, symboler och maktanspråk. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet (hädanefter benämnt Kunskapscentrum) inrättades år Kunskapscentrum tar initiativ till, samt stödjer och driver nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Tillsammans med samverkande aktörer agerar man för att identifiera viktiga områden att rikta insatser mot för ett samlat agerande. Kunskapscentrum arbetar även långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Samarbetet med myndigheter består av, förutom Göteborgs Stad, Polismyndigheten i Västra Götaland, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, 21

22 Göteborgsregionens kommunalförbund Tullverket, Länsstyrelsen Västra Götaland och Försäkringskassan, på gång är också Arbetsförmedlingen. Det är viktigt att varje aktör agerar utifrån sitt uppdrag de brottsbekämpande myndigheterna ansvarar för att utreda brott och lagföra individer, Göteborgs Stad ansvarar för att slå sönder infrastrukturen för den organiserade brottsligheten med hjälp av administrativa åtgärder. Som grund för uppdraget finns en avsiktsförklaring där man förklarar syftet med myndighetssamverkan, undertecknad av samverkande myndigheter. Det finns även en ömsesidig avsiktsförklaring i förhållande till Västra Götalandsregionen om hälso- och sjukvårdens ansvar i avhopparverksamheten samt riskhantering med mera. Det sker också samverkan med flera organisationer som inte ingår i samverkansavtalet (IVO, Arbetsmiljöverket, Byggnads, fastighetsägarföreningen, privata företag, intresseorganisationer med flera). Organisatoriskt är Kunskapscentrum en enhet vid Intern förvaltning, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad. Styrgruppen består av regionchefer för de samverkande statliga myndigheterna. Stadsdirektören är ordförande i styrgruppen. En kontaktpersonsgrupp med representanter för samma aktörer som styrgruppen finns också etablerad, där är Mölndals Stad adjungerad sedan år I verksamheten finns blandad kompetens för till exempel juridik, ekonomi, beteendevetenskap och sociala frågor. Finansieringen sker genom kommunbidrag (fyra miljoner kronor per år), och idag omfattar verksamheten totalt fem årsarbetare. Polisen medverkar med cirka en tjänst. Arbetet sker inom fyra huvudområden: Arbetsgivare Motarbetar otillåten påverkan. Det sker bland annat genom att utsatta politiker och tjänstemän får stöd och hjälp att våga utföra sin uppgift utan rädsla för påtryckningar. Avhoppare/brottsoffer Ekonomi Demokrati Det kan handla om avhoppare från organiserad brottslighet som behöver hjälp att starta upp ett nytt liv. Också brottsoffer, exempelvis näringsidkare som utsatts för hot och våld. Att motarbeta och försvåra för organiserad brottslighet när det gäller upphandling, ekonomiskt bistånd, tillståndsgivning och tillgång till lokaler. 22

23 Göteborgsregionens kommunalförbund Arbetet med att stärka demokratin ingår i samtliga områden. Om en tjänsteman, till exempel bygglovsinspektör eller upphandlare kan påverkas i sin tjänsteutövning genom hot eller våld, kan det innebära ett hot mot demokratin. GR-kommunerna har över tid vänt sig till Kunskapscentrum med olika slags frågor som berör samtliga områden ovan. Kunskapscentrum har då varit behjälplig exempelvis för rådgivning i möjligaste mån. I vissa sammanhang har nätverk i frågor som även berör kranskommunerna skapats, exempelvis runt oseriösa hantverkare. Utvärderingar av Kunskapscentrum har skett, senast i maj Rapporten från 2013 säger att utgångspunkten för samverkan är ändamålsenlig, att formen för samverkan fungerar bra och att resultatet mycket väl överensstämmer med intentionerna år I utvärderingsrapporten rekommenderas att läroprocesserna utvecklas och att ramverket för mål och resultat preciseras. Vidare föreslås riskanalyser och att principer för vilka aktörer som ska omfattas av samverkan ska arbetas fram, en utvecklad samverkan med det privata näringslivet och frivilligorganisationer rekommenderas bland annat. Möjlig utveckling Kunskapscentrum har alltsedan starten år 2008 fått förfrågningar och gett insatser till GR-kommunerna. Dock har något uppdrag eller finansiering aldrig funnits med i bilden. Den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande i alla bemärkelser, så också över kommungränser. De samverkande statliga myndigheternas uppdrag sträcker sig över ett större geografiskt område än Göteborg. En samverkan mellan Göteborgs Stad och övriga GR-kommuner kan ge vinster för samtliga kommuner genom att samma krav ställs i alla GR-kommuner, det blir till exempel svårare för oseriösa att ta sig in i systemen. Mer kunskap ger också tryggare personal och politiker. 13 kommuners samverkan mot organiserad brottslighet ger större tyngd i förhållande till exempel nationella aktörer. FoU i Väst/GR har över tid genomfört olika forsknings- och utvecklingsprojekt som rör trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser och en sammankoppling med Kunskapscentrum kan skapa ett starkare profilområde för GR i dessa frågor. För GR är den sociala dimensionen av en hållbar tillväxt väsentlig, vilket inbegriper att vara uppmärksam på sociala risker och att bidra till att skapa trygga levnadsförhållanden. Det finns därför många argument för att GRkommunerna har att vinna på att samverka mot den organiserade brottsligheten. Kunskapscentrum uppskattar att man för att kunna ge samma service till övriga kommuner som till Göteborgs Stad skulle behöva utöka 23

24 Göteborgsregionens kommunalförbund verksamheten med ett par årsarbetare. En tydlig uppföljningsmodell behöver utformas. Vid en beräkning av en ungefärlig kostnad motsvarande 2 miljoner kronor för första året, skulle kostnaden per kommun, förutsatt samtliga GR-kommuners medverkan, bli ungefär följande: Kommun Andel Tkr Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet 3 60 Mölndal Partille Stenungsund Tjörn 4 80 Öckerö 3 60 Förbundsstyrelsen föreslås besluta att ställa sig bakom inriktningen på att åstadkomma en samverkanslösning mellan GR-kommunerna och Göteborgs Stad när det gäller Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, samt att ge kansliet i uppdrag att efterhöra medlemskommunernas intresse för en samverkanslösning och, under förutsättning att intresse finns, gå vidare i arbetet med att utforma ett avtal. Göteborg den 23 april 2014 Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand Elisabeth Beijer 24

25 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till yttrande över Förfrågan om yttrande på förslag om att revidera Göteborgsbilagan i Lag om trängselskatt (2004:629) Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket och Göteborgs stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat ärende (bilaga). Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat att ställa sig bakom Trafikverkets och Göteborgs stads Förfrågan om yttrande på förslag om att revidera Göteborgsbilagan i Lag om Trängselskatt (2004:629) Göteborg Helena Söderbäck /Ylva Löf, Per Kristersson 25

26 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Per Kristersson Förslag till yttrande över Förfrågan om yttrande på förslag om att revidera Göteborgsbilagan i Lag om trängselskatt (2004:629) Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket och Göteborgs stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat ärende (bilaga). Bakgrund 2010 införde Riksdagen en Göteborgsbilaga till Lag om Trängselskatt. Efter en revidering av Göteborgsbilagan 2011 utgör den tillsammans med de allmänna delarna av denna lag, de legala förutsättningarna för nuvarande trängselskatt i Göteborg. Trängselskatten utgör en integrerad del av det västsvenska paketet. Trängselskatten i Göteborg är utformat för att dämpa trängsel i högtrafik, minska problemen med dålig luftkvalitet samt skapa medfinansiering till det västsvenska paketet. I stora drag anser avtalsparterna till det västsvenska paketet att trängselskatten fungerar väl. Trängselskattens utformning i Backa, som består av betalstationerna enligt Transportstyrelsens numrering, är mycket omtvistat. Ett starkt lokalt missnöje finns om att skaftet inte bara minskar pendlingsbilisters intresse för att åka genom Backa utan att det framförallt skapar inlåsningseffekter och höga trängselskatteutgifter för boende och verksamma i Backaområdet. En utredning benämnd Trängselskatt i Backa finns som underlag för ställningstagandet. Skrivelsen ställs till Riksdagen att densamma skyndsamt reviderar Göteborgsbilagan i Lag om Trängselskatt (2004:629). Revideringen omfattar ett införande av ett undantag från trängselskattskyldighet vid passager genom betalstationerna i Göteborg för bilar som ägs av personer med adress inom ett geografiskt område i Göteborgs kommun som avgränsas av Götaälv, E6 Kungälvsleden, Bohusbanan och E6.20 Norrleden. 1 26

27 Göteborgsregionens kommunalförbund Kansliets kommentarer GR är i överlag positiv till framfört förslag till skrivelse från Trafikverket och Göteborgs stad. Det grundläggande syftet med utformningen av trängselskatten i Backa var att hindra genomfartstrafik på lokalgatorna i området. Den nuvarande utformningen har skapat negativa konsekvenser för bilister som har ärende i området. Förslaget till en förändring av trängselskattens utformning i Backa skapar ett undantag för bilister boende inom området vid passerande av de utpekade trängselskattestationerna. Det nya förslaget innebär däremot ingen förändring för andra bilister som besöker Backaområdet. Förutsättningarna förändras inte för, till exempel pendlande bilister, genom undantaget. Trängselskatteportalerna finns kvar vilket innebär att genomfartsbilister saknar motiv att köra igenom Backa vilket är positivt. 2 27

28 28

29 29

30 Beskrivning av förslag till förändrad utformning av trängselskattesystemet på östra Hisingen BAKGRUND Denna promemoria har tagits fram av den beredningsgrupp som bistått styrgruppen för det västsvenska paketet i arbetet med att fatta beslut om lokala förändringar av trängselskattesystemet på östra Hisingen. Styrgruppen beslutade den 10 april 2014 att: att förorda alternativ H (ett utökat alternativ H1) enligt utredningsrapportens terminologi att Göteborgs Stad och Trafikverket ombeds påbörja arbetet med en hemställan till regeringen om förändrad utformning av trängselskattesystemet på östra Hisingen att varje part ombeds förankra innehållet i denna hemställan i sina respektive organisationer att förbereda kommunikation som förklarar det beslut som fattats I denna skrivelse beskrivs det förordade förslaget om ett geografiskt avgränsas undantagsområde närmare. PRINCIPER FÖR GEOGRAFISK AVGRÄNSNING AV ETT UNDANTAGSOMRÅDE Administrationen av undantaget bör helst vara automatiserat, utan ett omfattande ansöknings- och beslutsförfarande. En bil vars ägare har sin adress enligt det svenska vägtrafikregistret inom det undantagna området bör alltså automatiskt undantas från trängselskattskyldighet vid passage genom betalstationerna i Göteborg. Undantagsområdets geografiska avgränsning bör vara enkel att kommunicera, administrera och upprätthålla för Transportstyrelsen. Den bör också vara robust och samtidigt kunna hantera samhällsförändingar, exempelvis tillkomst av nya gatuadresser och fastigheter. Staten bör ha full kontroll över undantagsområdets geografiska avgränsning. I dag uppstår skattskyldighet vid passage av den första betalstationen i ett trängselskattesystem. De bilar som föreslås bli undantagna från trängselskatt vid passage av betalstationerna i Göteborg bör inte betraktas som skattskyldiga för just dessa passager. Skattskyldighet för dessa bilar inträder istället först vid passage av andra betalstationer i svenska trängselskattesystem. En konsekvens av detta är att flerpassageregelns (punkt tre i Göteborgsbilagan) entimmesregel startar först vid passager genom betalstationerna 1-16 eller i Göteborg för dessa bilar. Beredningsgruppens bakomliggande resonemang kring den geografiska avgränsningen Utredningsrapportens alternativ H1 grundar sig på den statistiska indelningen i primärområden (i H1 ingår primärområdena 409 Skogome, 410 Brunnsbo, 412 Backa och 413 Skälltorp). Primärområde är en beteckning på ett underområde till stadsdelsnämndsområde i Göteborgs stad. Göteborg stad beslutar om förändringar i primärområdesindelningen. Den senaste förändringen trädde i kraft den 1 30

31 januari 2012 och medför att det finns 96 primärområden. Områdena är skapade så ett de bildar naturliga grannskap, med invånare i genomsnitt. Utredningsrapportens alternativ H2 grundar sig på den statistiska och organisatoriska indelningen i stadsdelsnämndsområden. I H2 ingår hela stadsdelsnämndsområdet Norra Hisingen. Göteborg stad beslutar om förändringar i indelningen i stadsdelsnämndsområden. Den senaste förändringen trädde i kraft den 1 januari 2012 och medför att det finns 10 stadsdelsnämndsområden. Sedan utredningsrapporten överlämnades har beredningsgruppen fördjupat kunskaperna om lämpliga definitionsgrunder för ett område som ska undantas för en statlig skatt. Beredingsgruppens bedömning är att Staten behöver ha kontroll över avgränsningen av ett sådant undantagsområde. Eftersom staten inte har kontroll över förändringar av varken primärområden eller stadsdelsnämndsområden avråder beredningsgruppen från att enbart definiera undantagsområdet utifrån dessa indelningsgrunder. Därför har beredningsgruppen sökt efter andra metoder att definiera undantagsområdets geografiska avgränsning. Figur 1 Karta över stadsdelen Norra Hisingen (alternativ H2) samt primärområden inom stadsdelen. Alternativ H1 består av primärområdena Brunnsbo, Backa, Skälltorp och Skogome. 31

32 Gruppen har utvärderat postnummersystemet, församlingsområdesindelning och användandet av geografiskt stabila element som alternativa indelningsgrunder. Att definiera undantagsområdet geografiska avgränsning utgående från postnummersystemet skulle medföra en effektiv hantering för Transportstyrelsen då det är uppgifter som redan hålls uppdaterade i vägtrafikregistret. Dock tycks det inte finnas någon befintlig svensk lagstiftning som använder postnummer som definierande metod för att variera en lag. De geografiska variationerna av exempelvis energiskatt och fordonsskatt definieras av kommunindelning. Emellertid används postnummersystemet som styrparameter i många av samhällets tillämpningar. Post- och Telestyrelsen (PTS ) är tillsynsmyndighet för det svenska postnummersystemet, som förvaltas av Posten Meddelande AB. Alla postoperatörer ska ha tillgång till systemet. Postnummerrådet, med deltagare från Bring Citymail Sweden AB, Fria Postoperatörers Förbund, Lantmäteriet, Posten AB, Posten Meddelande, Post- och Telestyrelsen, Svensk Direktreklam och Skatteverket (Folkbokföringen och SPAR) säkerställer en effektiv förvaltning. Förändringar i postnumren speglar de förändringar som sker i samhället. Nya bostadsområden och vägar är två exempel som kräver en anpassning av postnumren för att posthanteringen ska vara effektiv. Postoperatörerna ansöker på postnummernivå senast 1 mars om att få ändra postnummer. Postnummerrådet beslutar under juni månad om vilka ansökningar som ska godkännas och ändringen slår igenom i mars året efter. Figur 2 Karta över postnummerområden på östra Hisingen 32

33 Eftersom det inte är säkerställt att staten har full kontroll över förändringar av postnummerområden avråder beredningsgruppen från att enbart definiera undantagsområdet utifrån denna indelningsgrund. Att definiera undantagsområdet geografiska avgränsning utgående från Svenska kyrkans territoriella församlingsindelning skulle åtminstone i närtid kunna medföra en effektiv hantering för Transportstyrelsen då det är uppgifter som redan hålls uppdaterade i vägtrafikregistret. Det är en indelning med lagstöd genom sin koppling till den statliga begravningsavgiften (reglerad i Begravningslagen) och som därför ingår som folkbokföringsuppgift. Församlingen är den minsta administrativa enheten i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans territoriella församlingsindelning omfattar hela Sverige. Indelningen beslutas av stiftsstyrelsen i respektive stift. Det senaste decenniet har relativt många förändringar gjorts i de territoriella församlingsindelningarna i Sverige. Riksdagen har beslutat att det nuvarande kravet i 6 folkbokförningslagen (1991:481) om att alla folkbokförda personer i Sverige ska folkbokföras på församling försvinner. Eftersom staten inte har kontroll över förändringar av församlingsgränserna avråder beredningsgruppen från att enbart definiera undantagsområdet utifrån denna indelningsgrund. Dessutom kommer troligen Transportstyrelsen få merkostnader för att upprätthålla informationen om församlingstillhörighet i vägtrafikregistret i och med att ovan nämnda krav i folkbokföringslagen försvinner. Att i lag definiera ett områdets geografiska avgränsning utgående från geografiskt stabila element som är möjliga att beskriva i text eller på en karta, verkar vara vanligt förekommande ibland annat Miljöbalken (1998:808), ett exempel är avgränsningen av det kungliga nationalstadsparken i Miljöbalkens kap 4, 7 Området Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården är en nationalstadspark. Dock har beredningsgruppen inte funnit liknande avgränsningar i svensk skattelagstiftning. För att staten ska ha full kontroll bör de geografiska elementen bestå av oflyttbara naturgeografiska formationer eller strukturer som ägs och kontrolleras av staten. Sådana element finns i området i form av Göta Älv, Nordre Älv, statliga järnvägar och vägar. Dessa element bedömer beredningsgruppen vara både stabila och inom statens kontroll. De geografiska elementen är i sig självt ingen effektiv grund för Transportstyrelsens hantering då det inte ingår som uppgifter i vägtrafikregistret. I många fall följer indelningen av postnummerområden just sådana geografiska strukturer och därmed skulle Transportstyrelsen kunna använda postnummer som styrande parameter för undantagsområdet och därmed finna en effektiv hantering. På östra Hisingen har emellertid postnummerrådet valt att följa Kvillebäcken istället för Bohusbanan. Det finns också avvikelser mellan postnummerindelningens gränser och E6.20 Norrleden. Om avvikelserna mellan postnummergränser och undantagsområdet är små, skulle det eventuellt vara möjligt för Transportstyrelsen att be postnummerrådet att genomföra ändringar för att passa indelningen av postnummerområden på östra Hisingen till undantagsområdet för trängselskatt. Beredningsgruppen förordar att undantagsområdes avgränsning utgår från geografiskt stabila element som är möjliga att beskriva i text eller på en karta. Beredningsgruppen förordar ett undantagsområde som är större än alternativ H1 och mindre än alternativ H2 och som avgränsas av följande geografiska element: Bohusbanan, E6.20 Norrleden, Göta Älv och E6 Kungälvsleden så som det beskrivs i nedanstående karta. Inom detta område återfinns hela alternativet H1 samt bostadsområdet Kärra och industriområdena i Tagene, Bäckebol och Backa öster om E6 Kungälvsleden. I jämförelse med alternativet H2 ingår emellertid inte områdena Tuve, Säve, Gerrebacka och Rödbo. 33

34 Området avviker endast på några platser från berörda postnummerområdens gränser. Beredningsgruppens bedömning är att Transportstyrelsen bör ha möjlighet att ansöka om mindre justering av dessa gränser hos Postnummerrådet, om man vill underlätta sin administration av undantaget. Figur 3 Karta över område som föreslås undantag från trängselskatt vid passage av betalstationerna i Göteborg. Inom det föreslagna undantagsområdet bor cirka personer. De är ägare till cirka bilar. 34

35 Figur 4 Karta som visar skillnad mellan undantagsförslaget (blå streck) och postnummerområden (svarta streck). Beredningsgruppens resonemang kring övriga preciseringar av undantaget Administrationen av undantaget bör helst vara automatiserat, utan ett omfattande ansöknings- och beslutsförfarande. En bil vars ägare har sin adress enligt det svenska vägtrafikregistret inom det undantagna området bör alltså automatiskt undantas från trängselskattskyldighet vid passage genom betalstationerna i Göteborg. Undantaget föreslås av flera skäl gälla alla för övrigt trängselskattepliktiga fordon i området, oavsett om de ägs av en privatperson eller en juridisk person. Även småföretagarna i Backa känner sig 35

36 missgynnade av dagens system jämfört med företag i andra områden. Det blir också enligt Transportstyrelsen enklare att ordna en regel för både fysiska och juridiska personer, då man inte behöver göra en kontroll om den registrerade ägaren har person-, samordnings- eller organisationsnummer. För övrigt går det inte att särskilja fordon registrerad på enskild firma från fordon ägd av fysisk person. Beredningsgruppen har också värderat behovet av att införa en begränsning av antalet fordon som en och samma ägare kan få undantag för i syfte att stävja att flera personer skriver sig eller registrerar sina bilar på samma adress. Beredningruppen och Transportstyrelsen föreslår att ingen sådan begränsning införs. Den ekonomiska potentialen i ett målvaktsbeteende bedöms i detta fall så liten, att den administrativa rutin som behövs för att säkerställa en rättvis begränsning blir oproportionerlig i förhållande till problemrisken. I dag uppstår skattskyldighet vid passage av den första betalstationen i ett trängselskattesystem. De bilar som föreslås bli undantagna från trängselskatt vid passage av betalstationerna i Göteborg bör inte betraktas som skattskyldiga för just dessa passager. Skattskyldighet för dessa bilar inträder istället först vid passage av andra betalstationer i svenska trängselskattesystem. En konsekvens av detta är att flerpassageregelns (punkt tre i Göteborgsbilagan) entimmesregel startar först vid passager genom betalstationerna 1-16 eller i Göteborg för dessa bilar. BEREDNINGSGRUPPENS LAGTEXTFÖRSLAG Tillsammans med Transportstyrelsen har beredningsgruppen arbetat fram ett lagtextförslag. Förslaget innebär ett avsteg från att lagen om trängselskatt gäller lika för alla svenska medborgare. Stadsjuristerna i Göteborg Stad har yttrat att de inte kan se något juridiskt hinder för ett geografiskt undantag från trängselskatten enligt utredningsrapportens alternativ H.Om ett sådant undantag skrivs in i lag så är detta överordnat de regler, bl.a. om likabehandling, som finns i kommunallagen. Eftersom det är statens skatt kan några kommunala lagregler inte åsidosättas genom ett sådant beslut. Stadsjuristernas bedömer att det inte finns något i regeringsformen som de kan se skulle få aktualitet och heller inget inom EU-rätten. I 5-6 i de allmänna delarna av lag om trängselskatt regleras generella undantag från skattskyldighet, exempelvis för utryckningsfordon eller för fordon som också har beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Det i denna skrivelse föreslagna untantaget är inte ett generellt undantag och bör därför passa bättre i lagens Göteborgsbilaga. Ett lagtextförslag, förslagsvis som en ny femtepunkt i Göteborgsbilagan, skulle kunna ha följande lydelse: 5. Skattskyldigheten enligt 9 inträder inte om en bil som passerar någon av betalstationerna vid Tagenevägen, Skälltorpsvägen, Backadalen, Tingstadsmotet avfart E6 eller Tingstadsvägen har en registrerad ägare vid passagetillfället som har sin adress enligt vägtrafikregistret inom ett område som avgränsas i öster av Göta älv, i söder av E6 Kungälvsleden, i väster av Bohusbanan 1 och i norr av E6.20 Norrleden. BEDÖMDA KONSEKVENSER EFTER ETT INFÖRANDE AV UNDANTAGET Konsekvenser ur ett genomförandeperspektiv Beredningsgruppen bedömer att det föreslagna undantaget kan upplevas som förhållandevis enkelt och lättförståeligt. Lagändringen som krävs i trängselskattelagen kan vara komplicerad, då det innebär ett avsteg från att lagen om trängselskatt gäller lika för alla svenska medborgare. Troligen kommer Lagrådet att involveras i Regeringens beredning och bedömning av ärendet. 1 Med Bohusbanan avses här järnvägen mellan Marieholmsbron och Kvillebangården (bandelsnummer 601) samt mellan Kvillebangården och norrut mot Ytterby (bandelsnummer 625). 36

37 Förslaget förstärker den grundläggande principen om att trängselskatt betalas främst för bilresor i vägsystem med trängsel. Det bedöms därför innebära en viktig förbättring för den allmänna acceptansen för hela trängselskattesystemet i Göteborg. Transportstyrelsen behöver utveckla centralsystemet för hantering av postnummer och/eller adresser vid bestämning av trängselskatt. Viss administration och kundfrågor kan uppstå för Transportstyrelsen i samband med byte av bil eller bostadsadress. Transportstyrelsen kommer att få merkostnader för att införa och över tid säkerställa undantagets funktion. En preliminär och ytlig bedömning av införandekostnaden är att den kan vara cirka en miljon kronor. Förslaget kräver inga ytterligare fysiska investeringar i betalstationssystemet i Göteborg. Det kan även uppkomma diskussion om motsvarande undantag för andra områden i Göteborg eller i Stockholm. Konsekvenser ur boendeperspektiv och besöksperspektiv Revideringsförslaget ger möjlighet för bilägande personer i Backa-, Bäckebols-, Tagene och Kärraområdet att färdas med bil inom stadsdelen och bort från trängselskattesystemets centralring utan att behöva betala trängselskatt. Det ger ett fortsatt starkt skydd mot oönskad genomfartstrafik i Backaområdet. Boende i Tuve, Säve och Gerrebacka och företag på Ringön har fortfarande inte denna möjlighet. Revideringsförslaget innebär inte några tillgänglighetsförbättringar för besökare till Backa. De får även fortsättningsvis betala trängselskatt för att ta sig till målpunkter i Backa. Konsekvenser ur ett trafik- och stadsbyggnadsperspektiv Revideringsförslaget uppskattas ge små eller ringa effekter på trafikflödena på Gamla Böneredsvägen. Trafikmängderna på Litteraturgatan bedöms minska jämfört med idag, vilket underlättar för planerad stadsutveckling. Möjligheten att genomföra byggnationen av Kvillemotet och stadsutvecklingsplanerna runt Backaplan påverkas ej. Konsekvenser för de övergripande målen för trängselskattesystemet i Göteborg Målet för trängselskattesystemet i Göteborg är att minska trängseln, framförallt i högtrafiktider, minska miljöpåverkan från trafiken och att intäkterna från systemet ska bidra till en medfinansiering på 14 miljarder kronor (2009 års prisnivå) till investeringar i det västsvenska paketet. Revideringsförslaget bedöms ha ingen eller ringa påverkan på de uppsatta målen om trängselminskning och minskad miljöpåverkan. Generellt sett bör hushåll i främst Backa och vissa företag i områdena Backa, Bäckebol och Tagene kunna få en viss sänkning av sina månatliga trängselskattekostnader om undantaget genomförs. Bilägarnas trängselskatteutgifter och statens motsvarande bruttointäkter bedöms minska med mellan fem och femton miljoner kronor per år givet ungefär nuvarande trängselskattenivåer. Detta bortfall skulle kunna kompenseras genom förlängning på mellan en och tre månader av den tidsperiod då nettointäkterna från trängselskattesystemet i Göteborg i sin helhet behöver gå till Västsvenska paketet. 37