Minnesanteckningar för möte med fokusgruppen för Energieffektivisering, Konsumtion och livsstil

Transkript

1 Minnesanteckningar för möte med fokusgruppen för Energieffektivisering, Konsumtion och livsstil 25/ Kl på Swerea Swecast Närvarande: Henrik Dinkel Maria Alm Lena Nätt Kurt Jansson Anne-Catrin Almér Marie-Louice Jarl Maria Rydquist Lennart Holmkvist Müge Apaydin Energikontoret, ordf. Gislaveds kommun ABF Eksjö kommun Länsstyrelsen, sekr. Högskolan IKEA Swerea Swecast Länsstyrelsen 1. Laget runt hänt sen sist Gislaved: Har fått extraanslag till att sätta upp 4-5 st laddningsstolpar. Tesla är intresserade av att sätta upp sin version av snabbladdningsstolpe vid Smålandia, men även det är bara på diskussionsnivå. Det skulle i så fall bli deras första inne i landet, det finns några på västkusten. Det är snart trafikantveckan och man planerar ett antal aktiviteter: låneelcykel på biblioteket, historisk cykelguidning i Gislaved, utställning av Skeppshultcyklarna genom tiderna, Cykla ut - postlådor med loggbok som ett sätt att marknadsföra cykelvägarna i kommunen, gatukonst på cykelväg. Länsstyrelsen: Remissvaren för åtgärdsprogrammet analyseras, hemsidan klimatrådet.se har uppdaterats. Länsstyrelsen har av Naturvårdsverket pekats ut som en förebild inom miljöledning för statliga myndigheter. Arbetsgrupperna för framtagandet av Hälsans miljömål är igång. IKEA: I Älmhult har man testat att sälja elcyklar. Det har slagit väl ut och nu ska även varuhuset i Jönköping börja sälja elcyklar. Det är normalstandard och det finns både dam- och herrmodell. Man har dragit igång ett projekt där 5 medarbetare på varje varuhus får låna hem miljövänliga produkter och testa dem. Målet är att de ska sprida kunskap och inspiration hos sina medarbetare. Eksjö: Simhallen ska rustas upp och man passar på att energieffektivisera. Fastighetsbolaget ska byta ut sina hantverksbilar mot elbilar. Hemtjänsten lånar en elbil i höst och en till våren för att testa. Sen ska man bestämma sig. Det används knappt någon etanol i hemtjänsten, tyvärr är det diesel som gäller nu var 30 % förnybart, 2013 var det bara 10 % och målet till 2015 är ju 70 %. Kurt har därför börjat kolla på förnybar diesel, bland annat OKQ8 och Ecopar. Det gäller att höra med fordonstillverkarna först att de olika dieslarna funkar så att motorgarantin inte upphör att gälla. Sen måste distributionen funka. Det är alltså ganska krångligt. Greencharge har räknat att ut att Eksjö kan spara 1 miljon kr på mer elbilar. Därför har det lagts fram motioner om elstolpar, oklart med finansiering.

2 Swerea Swecast: Effektiv energianvändning, en nyframtagen rapport av Per Sommarin. Den finns att ladda ner på energiagenda.se. Vinnova står för den största delen av finansieringen. Det innehåller fyra områden, ledarskap, teknik, produktion och ekonomi affärstöd och regelverk, den går alltså bortanför tekniken. Swerea har satt igång ett Strategiskt innovationsprogram inom effektiv energianvändning. Programmet kommer med egna utlysningar. Man kan påverka de olika utlysningstexterna ganska mycket om man deltar i projektet. ABF: tillsammans med Companion driver man ett projekt om lokal och ekologisk mat. Många nysvenskar har mycket kunskap om odling av ekologisk mat och i projektet försöker man få kommunerna att avsätta mark för till lokal ekologisk produktion och förädling. Man driver även ett projekt med Länsstyrelsen för inköpare, tillsammans med Hushållningssällskapet. Högskolan: Uppdateringen av miljöcertifieringen är på gång igen. Man har börjat jobba gemensamt och vill få till en certifiering för Högskolan som helhet och inte en per fackhögskola. Keolis har sammanställt resultatet av reseenkäten. Högskolan ska se över resepolicyn utifrån resultaten. I oktober kommer Forum för rättvis handel till Stora Hotellet, Jönköping. Det är Fairtrade Sverige som anordnar och forumet är öppet för allmänheten. 2. Remissvar minskad klimatpåverkan Länsstyrelsen har jobbat med att sammanställa remissvaren. Det är bara drygt hälften av Klimatrådets aktörer som hittills har svarat på remissen. De svar som har kommit in innebär att vi kan behöva se över vissa av åtgärderna och kanske omformulera en del. För att det ska kunna ske utan en ny remissrunda föreslår sekreterargruppen att man inte ska se remissvaren som bindande. Utan att när åtgärdsprogrammet är beslutat ska klimatrådets aktörer välja ut minst ett antal av åtgärderna att genomföra, som miljömålens 20-stegsprogram. Antalet föreslås av beredningsgruppen och utgår från vad för typ organisation, till exempel kommun, näringsliv etc. Det är än så länge bara ett förslag som kan behöva diskuteras mer i olika konstellationer. Gruppen tyckte att det var ett bra förslag. Alla åtgärder har fått stöd av tillräckligt många genomförare för att de ska vara kvar i åtgärdsprogrammet (vi tror alltså att alla kommer kunna genomföras under programperioden) med vissa justeringar. Justeringarna görs i de flesta fall bara för att förtydliga innehållet i åtgärden och undvika missförstånd. I åtgärd 4 är det dock en förändring i ambitionsnivån som föreslås. En sammanfattning av de mest konkreta synpunkterna har skickats ut till gruppen i förväg. De gicks igenom och vi diskuterade hur åtgärderna behövs förändras. Hur åtgärderna påverkas återges nedan. 1. Fastighetsforum Utbildning för styrelser i bostadsrättsföreningar läggs till åtgärden. Det förtydligas att endast etapp 1 ingår i åtgärden. Vi lägger till att en informationsinsats även ska ingå i etapp Stöd och utbildning om energi- och klimatfrågor för pedagoger Högskolan tas bort som aktör för åtgärden och Upptech läggs till. Energikontoret tillsammans med Upptech kommer att ha en utbildning med två skolor från Värnamo. Tidplanen behöver uppdateras. Det har att göra med att åtgärden beslutades av klimatrådet redan förra året och texten har inte uppdaterats sedan dess.

3 3. Klimatrådets klimatskola En hel del positiva svar från näringslivet för denna åtgärd. Det har dock kommit in en del synpunkter om att upplägget är för preciserat. En del vill använda materialet, som nämns i åtgärden men inte i form av studiecirklar, eftersom det är svårt att avsätta den tid som behövs. Vi försöker skriva ihop något om att materialet ska användas även vid en eller två tillfällen. Det har kommit in en synpunkt att den här kan ingå i åtgärden om miljöledningssystemet så borde den kunna strykas. Gruppen tycker dock att denna åtgärd kan vara kvar, eftersom det kan finnas aktörer som vill genomföra denna åtgärd utan att ha ett certifierat miljöledningssystem. Dessutom innebär åtgärden att utbildningen genomförs på ett viss sätt. Miljöledningssystem ställer inte krav på att utbildningen ska vara i studiecirkelformat. 4. Införande av miljö- eller energiledningssystem. Många anser att ambitionsnivån är allt för hög med att allt ska vara genomfört till 100 % redan till Gruppen kom fram till att sänka ambitionsnivån till mellan %, beroende på hur det ser ut idag. Ett förslag var att man inte föreslår en procentnivå eftersom att det ser så olika ut mellan de olika aktörerna. Till exempel att man säger att andelen anställda som omfattas av åtgärden ska öka med 30 % till 2020, med 2014 som basår. Det blir dock otydligt och mer omständigt att följa upp. Vi kom fram till att lägga till en särskild skrivning för kommunerna om att åtgärden i första hand avser produktionsbolagen. Det är oerhört stort och svårt att diplomera alla delar av en kommun. En del organisationer har egna miljöledningssystem, som då inte är certifierade. Vi diskuterade om det ska räcka för att åtgärden ska vara uppfylld. Vi kom dock fram till att det då kan bli för enkelt. Det måste finnas någon sort opartisk kontroll. 5. Årligt upphandlingsseminarium Bara positiva synpunkter om åtgärden. Landstinget, som har jobbat mycket med frågan, är också beredd att hjälpa till. Gäller att samordna den med det upphandlingsnätverk som finns i länet. Henrik tipsade om två upphandlingsexperter från Lund som är väldigt bra föreläsare inom området och kan bjudas in till första seminariet. 6. Nätverk för stöd av miljö- klimatombud Det förtydligas att även kommuner och statliga myndigheter är aktörer i åtgärden. Läggs till att en informationsinsats startar upp projektet. Synpunkterna som kom upp på dagens möte vävs in i åtgärderna och skickas ut till gruppen igen för sista koll. De kommer att tas upp på klimatrådets nästa möte och innebär att vi måste ha ett färdigt förslag senast 17 september. Slutgiltigt beslut av åtgärdsprogrammet kommer att ske på klimatrådets möte 5 december. 3. Information från energikontoret Det är få utlysningar av projektmedel nu eftersom man avvaktar valet. Det innebär att Energikontoret till stor del står utan finansiering för det första halvåret Liknande situation är det även för de andra energikontoren som därför ska ta fram en gemensam skrivelse. Energikontoret ska flytta över till sin nya ägare Region Jönköpings län under 2015 och man har påbörjat diskussionen om samordning. Det är fortfarande oklart var man kommer sitta. Kansliet eller Landstingsfastigheter är två alternativ. Regionförbundet är mitt inne i flytten just nu. En större workshop för hållbart resande planeras. Syftet är att få igång kommunernas arbete med mobility management. Seminariet blir i november/december, datum är inte bestämt ännu.

4 Energikontoret har dragit igång ett leverantörsnätverk med syfte att få till konkreta åtgärder inom energieffektivisering. Har slagit väl ut och deltagarma diskuterar att bilda en förening. I veckan kommer 8 leverantörer gemensamt att åka till Isaberg Rapid på studiebesök. Kyl och värmeprojektet Energimyndigheten har tagit fram direktiv om att företagare måste byta ut sin utrustning för värme-kylssystem. Henrik ska åka till en träff i Arvika och berättar om detta. Jobbar vidare med åtgärderna inför utlysningarna i november. Pågår försök att räkna på kommunernas (förvaltningarnas) egna transporter genom systemet FRIDA. Jönköping är med i en utvecklingsgrupp. Projektet Biogassamverkan f-län startar med ett brett avstamp den 4 september man kommer bland annat prata om hur man gör i andra regioner. Det andra mötet är den 5 november. En viktig uppgift på det mötet är ta in alla mål, dvs kommunernas egna mål och de regionala målen, och sen få fram en gemensam målbild. Man hoppas kunna gå från det mötet med en beställning så att man kan ansöka från strukturfonderna och starta upp nästa steg i projektet i januari. Energikontor biogassatsning, brett avstamp för kraftsamling biogas i länet: 4 september. Studerat hur man gör i andra regioner. 4. Information från Länsstyrelsen och kommunikationsgruppen mm. Programmet Infographics kommer användas för att visa om vi når målen. Sankeydiagrammen kommer fortfarande att tas fram men kanske inte varje år. Infographics ska användas som komplement. Müge berättade om hur vi ska jobba med att följa upp åtgärderna. Bland annat genom metoden backcasting, vilken bland annat Hållbar utveckling Väst använder. Müges presentation bifogas anteckningarna. Fru Berg som har haft uppdraget att producera +E har gått i konkurs. Nästa nummer (nr 3) är nästan klart och Länsstyrelsens informatörer kan färdigställa numret. Det kommer dock ut senare än planerat: 15 oktober. Det betyder att vi behöver fylla på kalendariet, har man något man vill tipsa om kontakta Camilla Zilo. Det kommer inte komma ut något fjärde nummer i år. Ny upphandling ska ske och förhoppningsvis kommer +E att ges ut även nästa år. Det går att nominera till klimatpriset, fram till 1 oktober. Det har bara kommit in en nominering hittills så tips och nomineringar tas tacksamt emot! Nomineringarna kan lämnas på klimatrådets hemsida: länk 5. Klimatveckan resultat och utfall Vissa delar av klimatveckan var mer lyckade än andra. Klimatkonferensen har fått bra betyg i deltagarenkäten. Även kommundagen har fått bra betyg, även om programmet blev klart väldigt sent. Allmänhetens dag på Elmia blev dock inte lika lyckad, väldigt lite besökare kom. Även på andra platser i länet där det genomfördes aktiviteter på stan hade få besökare. En slutsats som vi kom fram till är att det är svårt att dra folk enbart för aktiviteten. För lyckat resultat måste man vara där folk ändå är och när de är där, ex IKEA, eller på stan lördagar när butikerna är öppna. Energisafarin gick dock bra och något liknande kan genomföras nästa år. Viktigt dock att man tittar på vad som är aktuellt och ligger i tiden. Inbjudan och mycket information gick ut till tjänstemän som jobbar med frågan men hur gick den ut till politiken? Flera politiker har meddelat att de inte har sett den. Det var oklart vem som skulle sprida informationen. Det är mycket sannolikt att klimatveckan kommer tillbaka som koncept även nästa år.

5 6. Gruppens arbete framöver Under hösten kommer sekreterarna och ordförandena för alla grupper att träffas för att diskutera hur vi kan samordna och utveckla arbetet framöver. Kommande möten Måndag 27 oktober på Högskolan, kl Stort tack till Swerea Swecast för värdskapet för mötet (och tårtan)!! Vid anteckningarna Anne-Catrin Almér