Återintroduktion av flodpärlmussla
|
|
- Elin Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Återintroduktion av flodpärlmussla Uppföljning av utplantering av glochidieinfekterad öring i Hyttkvarnsån Jakob Bergengren och Johan Törnblom
2 Omslagsfoto: Text: Fotografier: Redigering: Jakob Bergengren Johan Törnblom, Norra Vissboda, Vintrosa Jakob Bergengren, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköping jakob.bergengren@f.lst.se Jakob Bergengren Lennart Henrikson November 2005 Världsnaturfonden WWF
3 Förord Flodpärlmusslan är en fascinerande art men hotad. Världsnaturfonden WWF arbetar på olika sätt för att rädda flodpärlmusslan. Ett sätt är att sprida kunskap om arten och bevarandeåtgärder. Denna rapport redovisar ett försök att förbättra föryngringen i ett flodpärlmusselbestånd. Författarna är ensamma ansvariga för rapportens ställningstagande. Lennart Henrikson WWF Program Våtmarker och Sötvatten iii
4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning... 1 Metodik... 2 Resultat... 4 Diskussion... 6 Hur ser framtiden ut för flodpärlmusslorna i Hyttkvarnsån?... 7 Förslag på fortsatt arbete... 8 Referenser... 9 iv
5 Sammanfattning Denna studie är en uppföljning av det åtgärdsförslag Ett försök med återintroduktion av flodpärlmussla genom utplantering av glochidieinfekterad öring som påbörjades under våren 1995 av Jakob Bergengren och Naturskyddsföreningen. Åtgärdsförslaget tillkom för att på sikt säkerställa flodpärlmusslans överlevnad i Hyttkvarnsån som rinner inom Leksands kommun, samt att undersöka om metoden med glochidieinfekterad öring kan vara en aktiv åtgärd i flodpärlmusselförande vattendrag med utebliven föryngring. Åtgärderna inriktades på att stänga in odlad öring i en kvarnränna med riklig förekomst av vuxna musslor för att på så vis få glochidielarver att infektera öringen. Dessa glochidieinfekterade öringar fick sedan tillbringa ett år ( ) instängda i kvarnrännan innan de släpptes ut. Genom att undersöka infektionsgraden hos de instängda öringarna inhämtades kunskap om flodpärlmusslornas reproduktionsförmåga samt i vilken omfattning glochidier återfanns på öringarnas gälar. Målsättningen med projektet var att stimulera föryngringen av flodpärlmusslor i kvarnrännan. Bästa sättet att uppnå detta ansågs vara genom att tillgodose det förmodade behovet av värdfiskar. Genom en riklig tillgång på värdfiskar ansågs chansen till rekrytering av musslor som god. Denna studie har följt upp försöket 6 år efter det att öringarna släpptes ut från kvarnrännan och funnit att man ej kunnat säkerställa föryngring av flodpärlmussla i kvarnrännan. Vid återbesök i juli 2001 kunde inga musslor mindre än 5 cm observeras. Anledningen till att små musslor ej återfanns i kvarnrännan kan vara flera, dels olämpligt bottensubstrat med för stort inslag av sand och finpartikulärt material, musslorna kan ligga nedgrävda trots att provrutor lades ut och krattades, musslorna kan ha släppt från värdfisken på ett otillfredsställande vis, vilket kan ha lett till hög dödlighet bland glochidier, icke kompatibelt värdfiskmaterial i egenskap av odlad öring av Siljanstam, för hög ålder på utplanterat värdfiskmaterial som därigenom redan erhållit ett potent immunsystem mot glochidieinfektion eller att infektionsfasen faktiskt var framgångsrik men de fullt utvecklade glochidierna/musslorna släppte på andra lokaler än i kvarnrännan. v
6 Inledning Den hotade flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera (L.), är på tillbakagång i hela sitt utbredningsområde (Young, 1991). En av flera faktorer som förmodas ligga bakom denna nedgång är bristen på värdfiskar. Denna studie har följt upp ett försök till återintroduktion av flodpärlmussla med hjälp av glochidieinfekterad öring. I november 1994 genomfördes en inventering av flodpärlmusselbeståndet i Hyttkvarnsån (Bergengren, 1994). Där konstaterades att flodpärlmusselbeståndet var relativt stort utan fynd av mindre individer vilket föranledde slutsatsen att föryngring av musslor uteblivit. Som en trolig orsak till utebliven föryngring angavs bristen på lämplig värdfisk. Ytterligare belägg för denna hypotes tyckte man sig kunna finna i det elfiskeresultat som erhölls och som visade på ett svagt öringbestånd i kvarnrännan och i andra lokaler utefter ån (Bergengren, 1995). Flodpärlmusselbeståndet i Hyttkvarnsån uppskattades 1994 till ca individer varav ca 7000 individer uppskattades sitta i kvarnrännan. Genom den täthet av musslor som observerades i den ca 270 m långa kvarnrännan tillsammans med god tillgänglighet, framkom förslaget att avgränsa sträckan och plantera in öring som infekteras av flodpärlmusslans glochidielarver. Det skulle då vara möjligt att under någorlunda kontrollerade former i första hand konstatera fungerande reproduktion hos flodpärlmusslorna. I andra hand kunna släppa ut glochidieinfekterad öring och på så vis sprida både öring och flodpärlmussla i Hyttkvarnsån. Projektet initierades av Jakob Bergengren och stöddes finansiellt av Leksands kommun, Svenska Naturskyddsföreningen samt Bjursås-Leksands fiskevårdsområdesförening (FVOF). Syftet med detta projekt var således att få igång reproduktionen hos flodpärlmusslorna som på sikt är en förutsättning för artens framtida existens i Hyttkvarnsån. Skulle metoden med glochidieinfekterad öring visa sig framgångsrik kunde metoden eventuellt även vara lämplig som en aktiv naturvårdsåtgärd i andra vattendrag med störd eller utebliven föryngring. På grund av olika praktiska omständigheter uteblev den planerade uppföljningen av detta försök. Detta föranledde ett engagemang från WWF som ansåg försöket med glochidieinfekterad öring vara viktigt att följa upp för att utröna om metoden kunde vara lämplig som åtgärd i vattendrag med utebliven eller störd föryngring. Därför återinventerades kvarnrännan i Hyttkvarnsån under sommaren
7 Metodik För att kunna genomföra och följa upp försöket med glochidieinfekterad öring avgränsades en ca 270 m lång strömsträcka med två stycken järngaller. Galler av typen kraftigt fotgaller 4 m2 med en spaltbredd på 30 mm har använts vid båda avgränsningarna. Mot bottnen och strandbrinkarna har virke, fiberduk, sten och sand använts som tätning. Gallren har ställts snett lutande mot bottnen för att underlätta rensning. För att hindra öring från att rymma har ett finmaskigt nät (13x13mm) fästs vid det kraftigare fotgallret (Bild 1). Bild 1. Anläggning av galleravgränsningar i Hyttkvarnsån (Bergengren, 1995). Kvarnrännans sidor förstärktes och tätades med fiberduk, sten och sand på fyra kortare partier av ån för att förhindra läckage och eventuell rymning av inplanterad fisk. Kvarnrännans bredd varierade mellan 2,5-3,5 m och vattendjupet mellan 0,5-1,3 m samt vattenhastigheten 0,1-0,3 m/s. Bottensubstratet domineras av grus, sand och sten. Omgivningen består av äldre granskog med lövinslag på ena sidan kvarnrännan samt en lövdominerad sida. Beskuggningen bedömdes som relativt god, det vill säga över 50 % av vattenytan beskuggades mitt på dagen. Lokalen elfiskades i hela sin längd vid ett flertal tillfällen innan inplantering av öring gjordes. Fångsten bestod i huvudsak av bergsimpor och/eller stensimpor, elritsor samt bäcknejonögon. Sammanlagt fångades 5st. öringar med vikter mellan 50 och 250 g. Dessutom observerades ett antal dammusslor. Vid valet av värdfisk ville man helst använda lokalt, så kallat, älveget material, men med anledning av att man ansåg att den befintliga öringpopulation redan förde en tynande tillvaro och det faktum att Bjursås-Leksands FVOF (fiskevårdsområdesförening) de senaste åren hade planterat ut öring av siljanstam tillsammans med den finska öringstammen Konnevesi i vattendraget, valdes det mest praktiska alternativet, vilket var att plantera ut öring av siljanstam (Bild 2). Dessa öringar hade odlats vid Pihlströms fiskodling vid Mårtanberg och planterades ut i kvarnrännan i augusti 1995 samt i juli Sammanlagt planterades 20 kg öring ut på tre lokaler i kvarnrännan det första året och lika mycket det andra året. Storleken på fisken uppgavs variera från g. Detta innebar i praktiken att det var ca 600 st. 1+ (2-somrig) samt ca 100st. 2+ (3-somrig) som utsattes i kvarnrännan under de två åren. Elfisken utfördes enligt en modifierad kvalitativ metodik under oktober 1995 samt maj Att elfiska enligt en den standardiserade metodiken med 3 utfiskningar ansågs ej nödvändigt då kontroll av glochidie-infektion på öringen var det viktiga. Elfiskena i kvarnrännan utfördes för att få en uppfattning om infektionsgraden hos värdfiskpopulationen och hur flodpärlmusslorna 2
8 lyckats med sin reproduktion. Vid elfiskena konstaterades infektion men några räkningar av glochidier gjordes ej på grund av tidsbrist samt avsaknad av lämplig utrustning (stereolupp med ljus underifrån). Dessa öringar konserverades dock i sprit och går fortfarande, om än med viss svårighet, att undersöka. Bild 2. Elfiskade öringar av Siljanstam som infekterats av glochidier. Dessutom har det vid ett antal tillfällen elfiskats kvalitativt i kvarnrännan vid utbildningar, kurser och liknande. (1998, 1999 samt 2000). Vid elfisket 1999, som skedde i oktober, fångades en öring (95 mm) som var infekterad med ca 600 glochidier. Vid en metodstudie på flodpärlmussla som utfördes av Länsstyrelsen i Jönköping i samarbete med Länsstyrelsen i Västernorrland konstaterades det att det lämpligaste sättet att undersöka glochidier är att använda stereolupp. Ljus underifrån är en förutsättning för att lyckas. Det fungerar allra bäst med färskt material. Gälar som legat i sprit är svårare att undersöka och gälar som legat i formalin är, förutom att vara hälsovådliga, svåra att undersöka på grund av slembildning (Bergengren 2001). När det gäller Hyttkvarnsåns vattenkemiska förutsättningarna så visar de vattenprover som tagits under tiden till och med på ett ph-värde som fluktuerar mellan ph 6,58 och ph 7,50 samt en alkalinitet som varierat mellan 0,126 och 0,180 mmol/l. Temporära nedgångar av ph har inte följts upp. Återinventering av kvarnrännan utfördes Inventeringen utfördes enligt en modifierad form av undersökningstypen för flodpärlmussla (Naturvårdsverket 1999). Den utläggning av 15 olika lokaler som förordas i metodiken, ersattes med en selektiv sökning efter mindre musslor än 5 cm i hela kvarnrännan mellan avgränsningarna. Dessutom slumpades sammanlagt 9 m 2 ut i form av 9 rutor om vardera 1 m 2, var 30:e meter i kvarnrännan. Dessa rutor avgränsades med hjälp av en kätting (1 m 2 ) där bottensubstratet genomsöktes med hjälp av vattenkikare och handkratta i järn. 3
9 Resultat De elfisken som utfördes vid upprepade tillfällen, då de instängda öringarna förmodats ha infekterats av flodpärlmusslornas glochidielarver, visade på en hög infektionsfrekvens av glochidier i respektive gälfilament som undersöktes (Bild 3) Sålunda pekar mycket på att reproduktionsfasen hos flodpärlmusslorna tycks fungera någorlunda tillfredsställande. Bild3. Gälfilament från Siljansöring som infekterats med glochidielarver (Bergengren, 1996). Filamentet är fotograferat i 40 gångers förstoring. De två nedre bilderna visar glochidier på öring 0+ från Emåns huvudfåra oktober (Bergengren, 2001) Vid återinventeringen av kvarnrännan sommaren 2001 kunde det noteras att kvarnrännan dominerades av ett sandigt, grusigt bottensubstrat med inslag av sten och block. Rikligt med grovdetritus och findetritus ansamlades i anslutning till strandzonen och i risigare partier mitt i 4
10 vattendraget. Långa sträckor relativt rena från finsediment observerades tillsammans med observationer av elritsa och öring (0+ samt 2+). Någon flodpärlmussla under 50 mm kunde vid inventeringstillfället inte dokumenteras. Minsta observerade (med vattenkikare) flodpärlmussla var 51 mm (Tabell 1.) och minsta funna flodpärlmussla vid grävningarna var 71 mm (Tabell 2.). Tabell 1. Resultat efter inventering av flodpärlmusslor vid återbesöket i kvarnrännan. Minsta funna flodpärlmusslor (längd i mm) i kvarnrännan. Minsta funna dammusslor (längd i mm) i kvarnrännan Tabell 2. Resultat efter grävning och genomsökning av bottensubstratet i kvarnrännan. Ruta nr. (1 m 2 ) Antal levande musslor Antal skal Max längd mm) Min längd (mm) Summa Medelv 52,2 1,7 100,9 75,7 Inventeringsförhållandena vid inventerings- tillfället betraktas av författarna som mycket goda. Vid inven-teringen-94 (Bergengren, 1994) som utfördes under en högvattenperiod under två veckor i november uppskattades hela Hyttkvarnsåns bestånd till ca individer varav ca 7000 individer befanns sitta i kvarnrännan. Återbesöket föranleder en revidering av tidigare uppskattning från ca individer till uppskattningsvis ca individer enbart i kvarnrännan. 5
11 Diskussion Denna studie är en uppföljning och försök till utvärdering av ett försök till återintroduktion av flodpärlmussla med glochidieinfekterad öring. I ett naturvårdsperspektiv kan det i vissa fall vara befogat med akutåtgärder för att förhindra att arter försvinner från tidigare lokaler. Detta försök måste betraktas som en sådan åtgärd. Det är därför av stor vikt att följa upp och utvärdera sådana typer av försök för att se om liknande åtgärder kan vara aktuella att tillämpa i andra vatten med störd eller utebliven föryngring av flodpärlmussla. Denna inventering, 5 år efter den andra inplanteringen av Siljansöring i kvarnrännan i Hyttkvarnsån, resulterade inte i några nyfynd av flodpärlmusslor mindre än 5 cm. Dock gjordes observationer av flodpärlmusslor strax över 5 cm. Dessutom gjordes bedömningen att den tidigare uppskattningen av antalet flodpärlmusslor som skattades under två veckor i november under högvattenperioden 1994 till ca individer varav ca 7000 individer satt i den 270 m långa kvarnrännan, som något i underkant. En rimligare uppskattning av beståndet enbart i kvarnrännan mellan järngallren torde uppgå till någonstans mellan individer enligt artikelförfattarnas reviderade uppfattning. Denna revidering stödjer sig främst på den uppskattning som gjordes utifrån de kvadratrutor som lades ut på sträckan samt det faktum att det visat sig att mellan % av beståndet kan förekomma som nedgrävda i substratet (Bergengren, 2000). Tidigare studier (Ziuganov m.fl., 1994) har visat att tätheten av öring (1+) bör vara högre än 5 individer/100m2 under tiden maj/juni då glochidielarverna vanligtvis frigör sig från värdfisken, för att upprätthålla tätheten av flodpärlmussla. Denna täthet ansågs inte Hyttkvarnsåns öringbestånd uppnå, varken i huvudfåran eller i kvarnrännan, varpå man valde att plantera in odlat värdfiskmaterial i egenskap av öring av Siljanstam. Genom att stänga av en 270 m lång sträcka av Hyttkvarnsån, en gammal kvarnränna, hade man skapat de yttre förutsättningarna för att kunna inhysa odlad Siljansöring som skulle kunna infekteras med glochidielarver från befintliga flodpärlmusslor. Genom uppföljande elfisken kunde det konstateras att merparten av de öringar som togs upp för undersökning var rikligt infekterade med glochidier. Detta antagande grundar sig främst på de iakttagelser av små vita cystliknande blåsor som även studerats under stereolupp (Bild 4.). Studier av glochidieinfekterad öring har även visat att det trots en relativt stor mängd infekterad öring i ett vattendrag ej finns någon garanti för att hela processen från glochidie till adult mussla fungerar (Bergengren, 2001). När det gäller valet av värdfisk vet man idag att flodpärlmusslans glochidielarver endast utvecklas på laxfiskar som öring (Salmo trutta) samt lax (Salmo salar). Man har även sett att olika öringstammar från olika vattensystem, som infekterats av glochidier från flodpärlmussla, reagerat olika vad det gäller infektionsgrad och överlevnad. Det visade sig att öringar som kom från samma vattendrag som flodpärlmusslorna var bättre värdfiskar för flodpärlmusslans glochidier än öringar från andra vattensystem (Buddensiek,1995). Det kan således vara möjligt att odlad öring av Siljanstam inte är en lämplig värdfisk. Detta kan dessutom stämma ganska bra med de data som finns för utsättningar som gjorts. Bjursås-Leksand FVOF satte redan slutet av 1970-talet ut öring av Siljanstam samt även av Konnevesi-stam. Sedan dess ser det ut som det ej skett någon reproduktion i rännan. Det ska dock tilläggas att glochidier har återfunnits på de öringar av Siljanstam som satts ut i rännan. Frågan är om dessa sitter så pass länge att de utvecklas fullt ut innan de ska släppa i maj. Det föreligger även en viss risk för att den odlade värdfisken var för gammal då det visat sig att öringar i åldersklassen 0+ är bäst representerad som lämplig ålder hos värdfisk för flodpärlmussla (Bergengren 2001, Bauer & Vogel, 1997; Ziuganov m.fl., 1994). 6
12 Trots att de högsta tätheterna av flodpärlmussla återfinns i kvarnrännan behöver nödvändigtvis inte förhållandena där vara ideala för juvenila flodpärlmusslor. Det som styrker denna hypotes är att förekomsten av små musslor ofta styrs av förekomsten av lämpliga, väl syresatta bottnar samt en god tillgänglighet till värdfiskar vid rätt tidpunkt. De minsta musslor (<5cm) som tidigare observerats i Hyttkvarnsån (av J. Törnblom personligen) har inte återfunnits i kvarnrännan men på andra platser i vattendraget. Det faktum att en styrarm i huvudfåran, som leder in vatten i kvarnrännan, i stort sett omöjliggör förflyttning nedströms i huvudfåran annat än in i kvarnrännan. Detta kan också vara en förklaring till varför så många musslor ansamlats i kvarnrännan. Det övre utloppet som berör en sträcka av ca 200 m har periodvis torrlagts och även grävts om. Sammantaget gör detta att det i Hyttkvarnsån finns en komplex historia med ett antal olika faktorer som kan ha påverkat beståndet i huvudfåran samt ligger bakom de höga tätheterna i kvarnrännan. Hur ser framtiden ut för flodpärlmusslorna i Hyttkvarnsån? Tidigare undersökningar har målat upp ett dystert scenario med utebliven föryngring och utdöende som tänkbar följd. Det vi sett hittills pekar tyvärr på en utebliven eller svag föryngring av beståndet i stora delar av Hyttkvarnsån. Dock stödjer sig detta scenario delvis på den inventering som utfördes under högvattenperioden i november Då var förhållandena för inventering av flodpärlmussla långt ifrån idealiska. Detta gör att det finns ett visst utrymme för feltolkning samt underskattning av beståndstätheten samt reproduktionen i Hyttkvarnsån. Erfarenheter från liknande inventeringar i högvatten under sena höstperioder har visat på grova underskattningar av flodpärlmusselbestånd i bland annat Västernorrland, Hälsingland och Jämtland/Härjedalen (O. Norrgrann och J. Törnblom pers. komm.). Därför behöver skattningen av beståndet i hela Hyttkvarnsån revideras och nyanseras genom en ny totalinventering av vattendraget som bör genomförs i juni-augusti enligt gällande undersökningsmetodik för flodpärlmussla (Naturvårdsverket 1999). När det gäller uppgifterna om öringbrist i Hyttkvarnsån, är dessa uppgifter något motstridiga beroende på elfisketillfälle och lokal. Förundersökningarna visade på ett svagt öringbestånd (J. Bergengren pers. komm.) Elfiskena 1995 utfördes utan att följa standardiserad metodik eller analys vilket medför vissa svårigheter vid en eventuell tolkning av öringtätheterna i Hyttkvarnsån. Totalt elfiskades 8 lokaler. Endast 5 öringar fångades, varav 1 st 0+, 1 st 1+ samt övriga 3 var 2+ eller äldre. Detta visar tydligt att öringbeståndet är svagt i Hyttkvarnsån. Elfisket urfördes i november vilket kan vara en felkälla och påvisa ett svagare bestånd än vad det egentligen är. I Hyttkvarnsån, återfanns vid inventeringen 1995, 6 bäverdammen. Dessa kan ha påverkat öringbeståndet negativt genom indämningar av lekbottnar samt ståndplatsområden. När det gäller Hyttkvarnsåns vattenkemiska förutsättningarna så visar de vattenprover som tagits under tiden till och med på ett ph-värde som fluktuerar mellan ph 6,5 och ph 7,5 samt en alkalinitet som varierat mellan 0,126 och 0,180 mmol/l. Eventuella temporära nedgångar av ph har inte följts upp och kan därför inte uppskattas. Det har inte ansetts befogat att genomföra mer ingripande åtgärder i beståndet i kvarnrännan då dessa riskerar att utgöra större skada än nytta. Huruvida eventuell spridning av flodpärlmussla i själva vattendraget ägt rum kan inte denna studie svara på, för att kunna göra det krävs en inventering av hela vattendraget. För att kunskapen om flodpärlmusslan och dess livsbetingelser skall föras framåt är försök av denna typ ibland nödvändiga. Det är viktigt för det fortsatta naturvårdsarbetet att undersöka om den här typen av åtgärder verkligen kan vara en alternativ naturvårdsstrategi. Viktigt att komma ihåg i detta sammanhang är även att förundersökningar dokumenteras väl och att själva försöken verkligen följs upp. 7
13 Försöket med glochidieinfekterad öring som en återintroduktionsmetod för flodpärlmussla har så långt inte levt upp till förväntat resultat. Troliga felkällor i denna studie kan bland annat bero på att små musslor missats vid inventeringen och att den sammanlagda genomgrävda ytan varit för liten. Det är alltså möjligt att små musslor finns i substratet och först kan observeras under de närmast kommande åren. Därför är det av stor vikt att Hyttkvarnsån fortsätter att leverera viktig information genom fortsatt uppföljning av flodpärlmusslan och dess livsmiljö. Förslag på fortsatt arbete En ny inventering av flodpärlmussla i hela Hyttkvarnsån enligt den standardiserade metodiken. Ett antal äldre lokaler från inv kan återinventeras för att påvisa förändringar. Inriktningen ska vara att finna juvenila flodpärlmusslor. Återbesök uppströms kvarnrännan är viktigt. Elfiske enligt den standardiserade metodiken bör utföras på minst 3 lokaler i ån (ej kvarnrännan). Den elfiskade öringen bör undersökas med avseende på glochidier. Elfisket bör utföras i september samt i april-maj året efter. Hotbilden bör undersökas återigen, framför allt med avseende på bäverns byggande av dämmen i ån. 8
14 Referenser Bauer, G. & Vogel, C The parasitic stage of the freshwater pearlmussel (Margaritifera margaritifera L.). I. Host response to glochidiosis. Arch. Hydrobiol., Suppl. 76: Bergengren, J Flodpärlmussla i Hyttkvarnsån. Inventering-Elfiske-Hot-Åtgärder. Leksands kommun 46 s. Bergengren J Ett försök med återintroduktion av flodpärlmussla genom utplantering av glochidieinfekterad öring. Förslag på material och metodik. Hyttkvarnsån Leksands kommun 18 s. Bergengren J Mussellarver på öring och nedgrävda småmusslor. Avrapportering av metodstudie på flodpärlmussla PM 01:2 från miljöövervakningen, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Buddensiek, V The culture of juvenile freshwater pearlmussels Margaritifera margaritifera L. In cages: A contribution to conservation programmes and the knowledge of habitat requirements.- Biol. Conserv. 74: Young, M.R Conserving the freshwater pearlmussel (Margaritifera margaritifera L.) in the British Isles and Continental Europé. Aquat. Conserv. Mar. Freshwater. Ecosyst. 1: Ziuganov, V., Zotin, A., Nezlin, L., Tretiakov, V The freshwater mussels and their relationships with salmonid fish. VNIRO Publishing House, Moscow. 104s. 9
15
16 Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer. Vårt uppdrag är att: skydda jordens biologiska mångfald, i form av ekosystem, arter och deras genetiska variation medverka till att de förnybara naturresurserna används på ett uthålligt sätt arbeta för minskade utsläpp av föroreningar och slösaktig konsumtion. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: info@wwf.se Panda symbol WWF World Wide Fund For Nature (Formerly World Wildlife Fund) WWF and living planet are Registered Trademarks
Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning
Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning 2018 Sportfiskarna Tel: 0721 82 72 97 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg Hemsida:
Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010
Rapport 2011:12 Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010 Förord Flodpärlmusslan är en hotad art som är som är känslig för olika typer av påverkan och
Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun
2011-03-29 Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Fiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Åtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Fiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige
LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,
Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Projekt Lärjeån 2010. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Niklas Wengström
Projekt Lärjeån 2010 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde Niklas Wengström SAMMANFATTNING Under sommaren 2010 har Sportfiskarna i Göteborg startat ett flerårigt projekt med syfte
Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av återintroduktionen och den parasitiska fasen 2016
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av återintroduktionen och den parasitiska fasen 2016 Sportfiskarna Text: Mattias Larsson, Niklas Wengström, Jakob Bergengren & Karl-Magnus
Elfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun
2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor
Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Lillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Elfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Inventering av flodpärlmussla i Galvån
Inventering av flodpärlmussla i Galvån Inventering, rapport och foto: Sofie Zetterlund, Bollnäs kommun Bakgrund Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är en av våra åtta sötvattenlevande stormusslor.
Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet
Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Elfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36
Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ nr 2012:36 Fältarbete: Text: Fotografier: Kartor: Peter Ljungberg, Mikael Svensson & Patrik Svensson, Aquacom,
Fiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län1986-2013 Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Meddelande: 2015:01 ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010
Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån
Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån Utbredning, skyddsv rde och status 2011 Rapport 2012:07 Rapportnr: 2012:07 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare:
Uppföljning av settlingbottnar för flodpärlmusslan i Vramsån
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Uppföljning av settlingbottnar för flodpärlmusslan i Vramsån Undersökningar år 2006 fisk och glochidielarver Vramsån vid
Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Flodpärlmussla i Lärjeån
Flodpärlmussla i Lärjeån Studie av larvstadium och värdfiskar R 2008:14 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt
Projekt Lärjeån 2011. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6
Projekt Lärjeån 2011 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde Rapport 2012:6 Rapportnr: 2012:06 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare: Niklas
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Fungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade flodpärlmusslor i Bulsjöån?
Fungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade flodpärlmusslor i Bulsjöån? LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Fungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2017 Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter
Inventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Miljö i Mark 2007:1. Flodpärlmusslan i Marks kommun - hot mot populationen. Miljökontoret, Marks kommun. författare, Karin Jarl
Miljö i Mark 2007:1 Flodpärlmusslan i Marks kommun - hot mot populationen författare, Karin Jarl Miljökontoret, Marks kommun Förord Denna rapport är resultatet av ett 20p examensarbete i ekologisk zoologi
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Elfiske i Jönköpings kommun 2010
Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.
Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013
Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013 2013 Pär Granström SAMMANFATTNING Under 2013 har sammanlagt 18 lokaler i Testeboån återinventerats. På fyra lokaler gjordes
Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat
Rapport Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt den bofasta befolkningen runt Gikasjön håller sjöns botten
Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat
Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Jonathan
Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011
Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Hammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Inventering av flodpärlmussla I Dalån
Inventering av flodpärlmussla I Dalån Inventering: Sofie Zetterlund och Mathias Ahlström med sjölyftet, Bollnäs kommun Rapport och foto: Sofie Zetterlund Bakgrund Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera)
Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Svennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Elfiske i Jönköpings kommun 2016
Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer...
Elfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Restaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Dysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Rapport 2016:69. Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 2016
Rapport 2016:69 Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 2016 Rapportnr: 2016:69 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Sofie Rehndell Författare: Johan Andersson, EnviroPlanning AB Foto: Johan
Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Återinventering av stormusslor i Edsån 2008
Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu
FAKTA. Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt
FAKTA FAKTA 2011 2011 Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan är en riktig uråldring i våra vattendrag. Fossil har hittats som tyder på att arten är 80 miljoner
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Flodpärlmusslans status i Västra Götaland
Flodpärlmusslans status i Västra Götaland En inventering av tre av länets mussellokaler 2011 Rapport 2012:05 Rapportnr: 2012:05 ISSN: 1403-168X Rapportinnehåll: Melica miljökonsulter Foto: Melica miljökonsulter
Elfiske i Jönköpings kommun 2013
Elfiske i Jönköpings kommun 2013 Mars 2014 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Elfiske i Jönköpings kommun 2013 De genomförda elfiskena har skett framförallt som
Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Gemensamt delprogram för stormusslor
Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt
Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Åtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Fiskundersökningar i Rydebäcken 2014
Fiskundersökningar i Helsingborgs kommun Lund 2015-01-28 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se www.fiskevard.se
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Resultat och erfarenheter Ivan Olsson, Projektledare, UC4LIFE, LST Skåne MULTIDICIPLINÄRT PROJEKT (2012 2016) Restaurering Forskning Musslorna Monitoring och information Tolv projektområden
Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.
Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna
Flodpärlmussla i Sörån. - en inventering vid Bollebygd Michael Nilsson 2012 MN Naturdokumenta
Flodpärlmussla i Sörån - en inventering vid Bollebygd 1997 Michael Nilsson 2012 MN Naturdokumenta Foto framsida: Sörån vid Bollebygd, Michael Nilsson Foton, kartor. illustrationer: Michael Nilsson Copyright
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Meddelandeserien nr: 2015:01 ISSN-nummer: 0348-8748 Utgiven av: Länsstyrelsen
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk