Översiktsplan Samrådshandling Norrlands bästa företagsklimat Nya attraktiva boendemiljöer. Utveckling vid kust och sjöar

Transkript

1 Norrlands bästa företagsklimat 2015 Nya attraktiva boendemiljöer Översiktsplan 2011 Samrådshandling Utveckling vid kust och sjöar Bättre tågförbindelser - nya möjligheter ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

2 Förord Översiktsplanen är i första hand kommunens verktyg för att styra mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Planen kan också innehålla kommunens vision och vilka förutsättningar och åtgärder som är viktiga för att förverkliga visionen. Kort sagt ett handlingsprogram för kommunens utveckling på års sikt. En viktig förutsättning för att få en översiktsplan som har bred förankring är att medborgare, företag, föreningar, organisationer och berörda myndigheter får delta i processen och lämna synpunkter på olika planförslag. Översiktsplanen bör vara kommunens strategiska utvecklingsinstrument. Planen kan inte gå för djupt in i olika detaljer. Den kan däremot innehålla tydliga riktlinjer i viktiga frågor rörande markoch vattenanvändning. I planen lämnas också förslag på områden som är viktiga att göra fördjupningar inom. Detta dokument är inte en färdig plan, utan en samrådshandling som redovisar olika alternativ för viktiga utvecklingsfrågor. Ta tillfället i akt och lämna synpunkter på hur du/ni vill att kommunen ska utvecklas. Kapitel 1-6 innehåller viktiga underlag och utgångspunkter för planförslaget. I kapitel 7 redovisas förslagen till mark- och vattenanvändning. Kapitel 8-17 behandlar särskilda områden som hör samman med översiktsplanen. Kapitel 18 innehåller en sammanfattning av planens miljökonsekvensbeskrivning. Allt planmaterial finns också tillgängligt på kommunens webbplats och på ett antal utställningsplatser i kommunen. Kartorna som redovisar förslag på mark- och vattenanvändning är också åtkomliga på webbplatsen. Där kan du själv välja ut vilket område eller vilka kartskikt som du vill studera närmare. I bilaga 4 Användning av markanvändningskartan på beskrivs tydligare hur du går till väga. Frågor om planen besvaras av planarkitekt Håkan Eriksson, tel Frågor rörande kartor besvaras av kartingenjör Charlotte Sjöström, tel Synpunkter på planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen ska vara kommunen tillhanda senast den 31 januari 2011 och skickas med e-post till miljö@timra.se. eller till följande adress: Timrå kommun Miljö- och Byggförvaltningen Timrå 2 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

3 Sammanfattning En översiktsplan ska redovisa grunddragen i kommunens mark- och vattenanvändning. Planeringen inleds med detta samrådsskede där alla som är intresserade ges möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Timrå kommuns samrådshandling har som utgångspunkt att förslagen bl.a. ska visa omvärlden hur vi vill utveckla vår kommun för att de gemensamma mål som uttrycks i kommunens vision ska kunna förverkligas. I visionen uttrycks bl.a. att kommunen ska invånare år 2015 och att kommunen ska ha Norrlands bästa företagsklimat år Planen fokuserar därför på att skapa förutsättningar för detta genom att redovisa: Förslag på nya boendeområden, främst för småhus, i Sörberge, Fagervik, Bergeforsen, Söråker och Laggarberg. Förslag på nya områden för näringslivsverksamheter bl.a. i Stordalen, vid Midlanda och norr om Torsboda. Förslag på områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader i strandskyddet kan ges för boende och utveckling av besöksnäring vid flera av kommunens större sjöar, vid Indalsälven och längs kusten. Frågan om var en ny järnväg genom kommunen ska lokaliseras är inte avgjord, men det finns två alternativ som Banverket redovisat. Båda alternativen medför olika konsekvenser och kommunen förordar det alternativ som lokaliseras nära E4. Kommunen anser att det andra alternativet inte är acceptabelt då det passerar rakt igenom Timrå industriområde, skyddsområdet för vattentäkten och ger stora intrång i rekreationsområden nära skolorna och idrottsanläggningarna i Sörberge. I kommunen finns många riksintressen, bl.a. inom nya områden som föreslås för näringslivsverksamhet och landsbygdsutveckling. Lagen anger att inga åtgärder får vidtas som påtagligt skadar riksintressen. I planen redovisar kommunen hur konflikter mellan olika riksintressen ska prioriteras, samt lämnar förslag på hur vissa riksintresseområden ska begränsas för att underlätta ett genomförande av föreslagen ny markanvändning. Planförslagen innehåller också flera förslag till riktlinjer för fortsatt planering och byggande, t.ex. vilka krav som ska ställas på enskilda avlopp i områden där kommunalt vatten och avlopp saknas. Därutöver behandlar planen flera andra frågor för framtida mark- och vattenanvändning som framgår av innehållsförteckningen. ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

4 Innehållsförteckning 1 Vad är en översiktsplan...10 Beslut om en ny översiktsplan Översiktsplanen och dess uppgift i planeringen och för kommunens framtida utveckling Vilka frågor är särskilt viktiga att få belysta i översiktsplanen? Planprocessen Den färdiga översiktsplanen Hur förverkligas översiktsplanen 2 Förslag till allmänna utgångspunkter för planeringen..13 Genusperspektiv Barnperspektiv Folkhälsoperspektiv Tillgänglighetsperspektiv 3 Vision Nuläge och framtid Timrå i regionen Befolkningen, dess utbildning och inkomster Boende och bostadsförsörjning Kommunikationer och infrastruktur Näringsliv, offentlig service och arbete Areella näringar Marktillgång för näringslivsverksamhet Turism, natur- och kulturupplevelser och aktiv fritid Teknisk försörjning Materialtäkter Markinnehav Vattenområden Kommunens styrkor och svagheter samt hot och möjligheter Styrkor Svagheter Hoten Möjligheterna 6 Viktiga utvecklingsområden för Timrå kommun Planförslag för mark- och vattenanvändning och riktlinjer 7.1 Beteckningar för mark- och vattenanvändning Utvecklingsområden för boende i tätort (Ubo) Underlag för bostadsförsörjningsprogram Planeringsmål i översiktsplanen Riktlinjer för nya bostadsområden i tätort Förslag på utvecklingsområden för i första hand boende i tätort(ubo) Förteckning över föreslagna boendeområden 4 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

5 Upphävande av strandskyddet krävs i vissa områden Energiförsörjning i nya bostäder Underlag för förslaget till utvecklingsområden för boende och bostadsförsörjningsprogram 7.3 Utvecklingsområden för näringsliv (Unä) Planeringsmål i översiktsplanen Generella riktlinjer och rekommendationer för utvecklingsområden för näringsliv Förslag på utvecklingsområden för näringsliv (Unä) Underlag för förslagen till nya näringslivsområden Upphävande av strandskyddet 7.4 Beslutat nytt område för näringslivsverksamhet (FÖP) Förjupad översiktsplan för Söråker-Torsboda logistikcenter 7.5 Utredningsområden (Q) Riktlinjer Områdena och utredningsbehov för prövning av annan framtida markanvändning 7.6 Landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen (Ula)...52 Planeringsmål i översiktsplanen Riktlinjer för områden med i huvudsak bostäder Riktlinjer för områden eller platser för rekreationsändamål och besöksnäring Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (Ula) Förslag på områden för landsbygdsutveckling vid kusten Förslag på områden för landsbygdsutveckling vid större sjöar och vattendrag Den nya lagstiftningen om landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen Kommunens syn på begreppet landsbygd och landsbygdsutveckling i strandnära lägen Förutsättningar för landsbygdsutveckling i kommunens olika delar Urvalsmetodik för landsbygdsutvecklingsområden 7.7 Befintliga större områden med i huvudsak fritidsbebyggelse (Fs) Planeringsmål Riktlinjer Utökade byggrätter i äldre fritidshusområden 7.8 Jordbruk och gles bebyggelse (Jo) Riktlinjer Utgångspunkt och inriktning ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

6 Innehållsförteckning 7.9 Skogsbruk och rörligt friluftsliv (Sf) Riktlinjer 7.10 Skogsbruk och vindkraft (ÖP-Vind) Riktlinjer 7.11 Rekreations- och närnaturområden (Re) Riktlinjer 7.12 Befintliga tätortsområden, främst boende, service och handel (Tä) Riktlinjer 7.13 Befintliga tätortsområden, främst industri (Ve) Riktlinjer 7.14 Materialtäkter (Ma) Riktlinjer Underlag för föreslagen inriktning 7.15 Större förorenade markområden (Fo) Riktlinjer 7.16 Skyddade områden för natur och djurliv (Na) Riktlinjer 7.17 Skyddade områden för kulturmiljö (Ku) Riktlinjer 7.18 Vattenskyddsområde (Va) Riktlinjer 7.19 Vattenområden (Wf, Wy, Ws, We) Kommunens ställningstagande Förslag på framtida användning Generella riktlinjer Riktlinjer för vatten för i första hand friluftsliv och rekreation Riktlinjer för vatten för i första hand yrkesfiske Riktlinjer för vatten för i första hand sjöfart och industriell användning Riktlinjer för vatten med höga ekologiska värden Riktlinjer för sjöar och vattendrag Svensk vattenförvaltning Vattendirektivet 8 Utveckling av infrastruktur och kollektivtrafik Järnväg genom Timrå (Jv) Kommunens ställningstagande Motiv för kommunens ställningstagande 6 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

7 8.2 Flyg Kommunens ställningstagande Motiv för kommunens ställningstagande 8.3 Statliga vägar för fordonstrafik...77 Kommunens ställningstagande Motiv för kommunens ställningstagande 8.4 Kommunala vägar för fordonstrafik Kommunens ställningstagande Motiv för kommunens ställningstagande Övriga bedömningar 8.5 Kommunala gång- och cykelvägar Planeringsmål Motiv för kommunens planeringsmål 8.6 Statliga gång- och cykelvägar Kommunens ställningstagande Motiv för kommunens ställningstagande 8.7 Utveckling av kollektivtrafik Utveckling av godstransportsystemet Energiförsörjning och teknisk försörjning...82 Elkraft Vindkraftsproducerad elkraft Fjärrvärme VA-försörjning till bostads- och verksamhetsområden 10 Riksintressen, miljökvalitetsnormer och...83 områden med särskilt skydd Riksintressen Kommunens ställningstagande Lagstiftningen om riksintressen enligt Plan- och Bygglagen och Miljöbalken Kommunens syn på riksintressena i Timrå kommun Behov av ändring och översyn av gränser för riksintressen 10.2 Översiktsplanens eventuella påverkan på miljökvalitetsnormer (MKN) Vad är miljökvalitetsnormer? MKN för utomhusluft MKN för vattenförekomster 10.3 Områden med särskilt skydd ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

8 Innehållsförteckning 11 Risk, säkerhet och hälsa Riktlinjer för beredskapshänsyn i samhällsplaneringen Beredskapshänsyn i samhällsplaneringen Omfattning av riskanalyser Farliga verksamheter i kommunen Farligt gods på väg och järnväg 12 Mellankommunala intressen Utgångspunkter Angelägna områden för mellankommunal samverkan inom ramen för den fysiska planeringen 13 Miljö- energi- och klimatarbete Kommunens ställningstagande Nuvarande engagemang Inriktning för framtiden 14 Bevarande av den bebyggda miljöns kulturvärden 104 Riktlinjer för kulturmiljövård Utgångspunkter och förslag till fortsatt arbete Byggnadsminnen Kulturmiljövärden i kommunen 15 Förslag till fördjupningar av översiktsplanen Nu gällande fördjupade översiktsplaner (FÖP) och tematiska tillägg Förslag på nya fördjupningar och tematiska tillägg 16 Riktlinjer och rekommendationer Generella riktlinjer för prövning av bebyggelse Riktlinjer för prövning av bebyggelse utanför områden med kommunalt vatten och avlopp 16.3 Generella riktlinjer för strandskyddet i Timrå kommun Planens genomförande Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning Källförteckning, foton och kartor Bilagor (Redovisas i separata dokument) Bil.1 Riksintressen i kommunen Bil.2 Status miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten Bil.3 Förteckning över skyddade områden i kommunen Bil.4 Handledning för användande av web-kartor Bil.5 Kartbilaga Bil.6 Miljökonsekvensbeskrivning 8 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

9 En översiktsplan ska innehålla kommunens ställningstaganden En översiktsplan ska innehålla kommunens ställningstaganden beträf- ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

10 1 Vad är en översiktsplan En översiktsplan ska innehålla kommunens ställningstaganden beträffande användningen av mark- och vattenområden samt ange hur den bebyggda miljön ska bevaras och utvecklas. Både riksintressen och andra allmänna intressen ska beaktas. Den intresserade kan ladda ned lagtexten för Plan- och Bygglagen via Kapitel 4 innehåller lagtexten för översiktsplaner. Beslut om en ny översiktsplan Kommunstyrelsen gav i april 2006 Miljö- och byggförvaltningen i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan. Timrå kommuns gällande översiktsplan antogs 1990 och aktualitetsförklarades senast Den gamla översiktsplanen har inte längre den aktualitet som krävs för att vara ett instrument för kommunens strategiska utveckling. Jämfört med 1990 har många nya angelägna frågor tillkommit och bättre kunskapsunderlag finns. Samtidigt har stora förändringar skett i samhället på en övergripande nivå. Strukturomvandlingar i näringslivet, globalisering, ett ökat fokus på hållbarhets- och miljöfrågor liksom ändrade värderingar och ny lagstiftning innebär att det ställs krav på nya grepp i planeringen. Regionförstoring innebär såväl hot som möjligheter för en kommun. Frågeställningarna är många. Hur ska kommunen i konkurrens och i samverkan med närliggande kommuner vara en attraktiv kommun för människor och företag att verka i? Översiktsplanen och dess uppgift i planeringen och för kommunens framtida utveckling Den kommunövergripande översiktsplanen har flera syften: att utgöra underlag för en diskussion om kommunens långsiktiga utveckling och viktiga samhällsbyggnadsfrågor att redovisa grunddragen i den avsedda användningen av markoch vattenområden att klara ut de allmänna intressenas innebörd och avgränsning att redovisa miljö-, risk-, och klimatfrågor som ska beaktas vid beslut som rör mark- och vattenanvändning att redovisa hur kommunen beaktar riksintressen och iakttar gällande miljökvalitetsnormer att ange riktlinjer för strategisk boendeplanering att ange riktlinjer för beslut om lokalisering av ny bebyggelse, vägar, järnvägar och andra anläggningar att påverka andra myndigheters beslut i frågor som rör markoch vattenanvändning inom kommunen att ge information i förväg till enskilda, företag m.fl. om hur kommunen kommer att bedöma ett ärende att identifiera områden eller teman där fördjupningar av planen bör ske. att vara vägledande för fortsatt arbete, både kommunala och statliga för t ex detaljplaner, bygglov, inrättande av områden med olika former av skydd etc. 10 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

11 Vilka frågor är särskilt viktiga att få belysta i översiktsplanen? Den 23 januari 2008 hölls ett seminarium med politiker och tjänstemän där frågor som borde behandlas i översiktsplanen diskuterades. Löpande har det också kommit in synpunkter och förslag på vad som bör behandlas i planen. Det som framkom i detta inledande skede utgör viktiga utgångspunkter för planarbetet. Naturligtvis kan och får det under planarbetet lyftas fram andra frågor som måste behandlas. Följande områden utpekades som särskilt viktigt att belysa i översiktsplanen: utveckling av kollektivtrafik för bättre möjligheter till arbetspendling och regionförstoring sammanhängande gång- och cykelvägar eventuell ändring av framtida väghållningsansvar; kommunalt, enskilt, statligt lokalisering av ny järnväg genom Timrå och stationsläge möjligheter till spontanidrott i närmiljö samt hälsosamma miljöer som ger möjlighet till egen friskvård bra äldreboenden lämpliga platser för lokalisering av nya bostäder strandskyddsfrågor, d.v.s. var längs vår kust, våra sjöar och vattendrag det är lämpligt att tillåta bebyggelse nära vattnet planering för ett samhälle med mindre energianvändning behov av ny mark för näringslivsverksamhet planering för minskad sårbarhet till följd av förväntade klimatförändringar identitetsskapande åtgärder utbildning De områden som är mest angelägna att prioritera är att finna nya lämpliga områden för näringslivsverksamhet och bostäder samt att peka ut var lättnader i strandskyddet är lämpligt. Nya bostadsområden måste planeras för en bra boendemiljö med bra kollektivtrafik och närhet till rekreationsområden och närhet till skolor och förskolor. Det är också angeläget att det finns ett fungerande sammanhållet gång- och cykelvägnät i och mellan kommunens tätortsområden som också ansluts till nya områden. Lokaliseringen av en ny järnväg är också en viktig framtidsfråga. Planen måste också behandla konsekvenser i form av ett ändrat klimat. Planprocessen Processen består av tre skeden; samråd, utställning och antagande. Under samrådsskedet är det särskilt angeläget att motstående intressen och konfliktrisker avseende mark- och vattenanvändningen belyses och konsekvensbeskrivs. Planförslagens miljökonsekvenser ska tydligt kunna utläsas och redovisas enligt bestämmelserna i Miljöbalken om miljöbedömningar. Därför är själva processen med medborgarinflytande som medger dialog och diskussion viktig. En plan med bred politisk och folklig förankring har goda förutsättningar att bli ett hållbart och strategiskt planeringsinstrument för Timrå kommuns framtida utveckling. Efter samrådet kommer synpunkter och förslag att bearbetas och en samrådsredogörelse upprättas. ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

12 Därefter kommer kommunens förslag till översiktsplan att ställas ut under två månader. Även under utställningsskedet finns möjlighet att lämna synpunkter. Dessa bearbetas också och ett förslag till antagandehandling läggs fram för antagande av kommunfullmäktige. När kommunfullmäktige antagit översiktsplanen gäller inte längre den gamla planen. Dock kan tidigare antagna fördjupningar gälla om det inte tydligt framgår i den nya planen att dessa inte längre gäller. Under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige besluta om en aktualitetsförklaring av översiktsplanen om ingen ny görs. Den färdiga översiktsplanen När översiktsplanen antagits ska den fungera som kommunens vägvisare i strategiska frågor. Den är också underlag för beslut om markanvändning och byggande, beslut där såväl allmänna som enskilda intressen ska beaktas. Översiktsplanen ger inga bindande föreskrifter men anger riktlinjer som är kommunens uppfattning om hur lagens generella bestämmelser bör tillämpas. I översiktsplanen redovisar kommunen hur man vill prioritera olika allmänna intressen. Prioriteringen utgår från dagens kunskap om markanspråk och en bedömning om framtida behov, om tekniska förutsättningar och ekonomi och om bevarandevärden i natur- och kulturlandskapet. För att översiktsplanen ska kunna fungera i ett föränderligt samhälle och ta hand om ny kunskap måste den lämna utrymme för fortsatt avvägning mellan olika intressen. För stora delar av kommunen kommer fortfarande pågående markanvändning att vara huvudinriktningen till dess att ny kunskap och nya oförutsedda behov ställer krav på omprövning och nya ställningstaganden. Hur förverkligas översiktsplanen Varje kommunal nämnd, förvaltning och bolag har ansvar för att beslut och arbete sker i enligt översiktsplanens mål och riktlinjer. Förslag till beslut som strider mot översiktsplanen ska motiveras och normalt prövas politiskt. För att kunna belysa mer detaljerade frågor för vissa områden eller teman krävs många gånger fördjupningar av översiktsplanen. Översiktsplanen och dess fördjupningar ska vara vägledande vid bygglovsprövningar. Inriktningen i översiktsplanen kan fullföljas genom juridiskt bindande beslut och planer, såsom detaljplaner, områdesbestämmelser och bildande av reservat och andra områden med särskilt skydd. Någon tidsplan för detta finns inte utan styrs i hög grad av vilka uppdrag som kommunfullmäktige ger till de olika nämnderna vilket i sin tur i hög grad påverkas av hur väl kommunen lyckas attrahera människor och företag till kommunen. 12 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

13 Förslag till allmänna utgångspunkter för planeringen 2 Arbetet med översiktsplanen har haft ambitionen att utgå från fyra övergripande perspektiv: genus-, barn-, folkhälso- och tillgänglighetsperspektiv. Vidare ska allt planarbete präglas av en ekologisk grundsyn genom att positiv eller negativ påverkan på lokala miljömål och miljökvalitetsnormer belyses. Planeringen ska vara långsiktigt hållbar i tre dimensioner; den ekologiska, den sociokulturella och den ekonomiska. Det innebär att bl.a. att det ska göras avvägningar mellan nutidens krav och det långsiktiga perspektivet. Genusperspektiv. I ett jämställt och hållbart samhälle ska kvinnor och män ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. För att uppnå detta krävs en analys av samhället, i detta fall i samhällsplaneringen, utifrån ett genusperspektiv. Analysen ska synliggöra hur makt och resurser fördelas mellan män och kvinnor, och visa vad som behöver förändras för att uppnå ett jämställt samhälle och jämställdhet i planeringen. Rekommendationer om utökad kollektivtrafik till nya områden för boende kan vara ett sätt att stärka jämställdheten. Barnperspektiv. Enligt FN:s barnkonvention är individer barn upp till 18 års ålder. Barns intressen, behov och engagemang ska tas tillvara i kommunal planering. Vuxenvärlden måste vara öppen för att ge barn och unga möjligheter att påverka samhällsplaneringen. Under samrådet är det angeläget att barn ges möjlighet att lämna synpunkter. Detta kan t ex. ske i samarbete med kommunens skolor. Särskilt vikt läggs vid barns behov exempelvis genom utformning av det offentliga rummet och tillgång till gång- och cykelvägar som leder till viktiga målpunkter för unga. Tillgång till närnaturområden och lekplatser är viktiga åtgärder. Det är dock först vid detaljplanering som föreslagna åtgärder kan tydliggöras. Folkhälsoperspektiv. Folkhälsan är av stor betydelse för samhällsutvecklingen. Insatser för en bättre folkhälsa ingår som ett viktigt led i arbetet för ett hållbart samhälle. När befolkningen mår bra kan fler arbeta, vara kreativa och delta i samhällsutvecklingen. Översiktsplanen har en strategisk uppgift att skapa förutsättningar för att olika mål i kommunens folkhälsopolitiska program kan förverkligas. Av programmets elva mål är det främst fyra mål där måluppfyllelsen kan förbättras av åtgärder som föreslås i översiktsplanen. Mål 1 Delaktighet och inflytande i samhället (samrådsmöjligheten i planen) Mål 5 Sunda och säkra miljöer och produkter (t.ex. utveckling avgång- och cykelvägar) Mål 7 Gott skydd mot smittspridning (riktlinjer för att uppnå hållbara lösningar för enskilda avlopp) Mål 9 Ökad fysisk aktivitet (utveckling av gång- och cykelvägar och krav på närrekreationsområden) Tillgänglighetsperspektiv. Det offentliga rummet i tätortsmiljöer ska vara tillgängligt för alla på lika villkor. Funktionsnedsättningar ska inte vara ett hinder för att delta i samhällslivet. Tillgänglighetsperspektivet ska alltid finnas med vid allt utvecklingsarbete, så att både inne- och utemiljöer blir anpassade för alla. Kraven på tillgänglighet preciseras närmare i detaljplaner och bygglov. Övergångsställe i centrum efter ombyggnad 2008 anpassat för funktionshindrade ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

14 3 Vision 2015 Kommunfullmäktige har antagit Vision 2015 som ska vara en ledstjärna för kommunens utveckling, såväl som organisation som övrig samhällsutveckling. Visionen är naturligtvis en viktig utgångspunkt för översiktsplanen. Riktlinjer och förslag på framtida markanvändning bör naturligtvis bidra till förverkligandet av visionen. Även regionala utvecklingsplaner, från t ex länsstyrelse och landsting är viktiga att förhålla sig till i planeringen. Nedan visas ett utdrag ur visionen med de mål som har tydlig koppling till den fysiska planeringen. Visionen i sin helhet finns på kommunens hemsida, Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunens gemensamma mål (utdrag) Tillväxt: Timrås befolkning har år 2015 växt till personer. Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhälls- och tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Livsmiljö: God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration. Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. 14 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

15 Nuläge och framtid 4 En viktig utgångspunkt för diskussion om hur kommunen ska utvecklas är att få en beskrivning av nuläget i kommunen i frågor som är relevanta för samhällsplaneringen. Vilka är hoten och möjligheterna? Vad är kommunens styrkor och svagheter? Vad kan vi göra för att utnyttja våra styrkor och möjligheter och vad kan vi göra för att avvärja hoten. Kommunens politiska organisation kan naturligtvis inte ensam skapa en positiv framtid och hållbar utveckling, men däremot skapa förutsättningar för en sådan utveckling. Genom kunskap om nuläget och bedömningar om framtiden är vår uppgift att ge andra aktörer tydliga signaler om hur vi vill utveckla vår kommun. 4.1 Timrå i regionen Timrå kommun är en utpräglad industrikommun med många små och medelstora företag och ett stort företag, SCA Östrand. En av Timrås styrkor är närheten till bra kommunikationer. Midlanda flygplats är en viktig tillgång för framför allt boende, myndigheter och företag i Sundsvall, Timrå och Härnösand. E4 och Ådalsbanan passerar genom kommunen och medför attraktiva lägen för transportintensiv näringslivsverksamhet. Även tillgången till en mindre allmän industrihamn är till nytta för företag utanför kommunen. Naturligtvis är det angeläget för såväl kommunen som regionen att det finns attraktiva områden i närheten av de stora kommunikationsstråken där företag i branscher som är beroende av bra transportmöjligheter kan etablera sig. Kommunen tillhör Västernorrlands län och ingår i vad som kallas för Sundsvallsregionen med nästan invånare. Kommunen har idag en befolkning på ca invånare och har till skillnad från många andra kommuner i länet inte minskat sin befolkning nämnvärt de senaste tio åren. Sedan länge har framför allt Timrå och Sundsvall en gemensam arbetsmarknad vilket avspeglas av den stora pendlingen mellan kommunerna. Drygt hälften av den yrkesverksamma åldersgruppen arbetar utanför kommunen och då främst i Sundsvall. I kommunen finns många attraktiva boendemiljöer vilket gjort kommunen attraktiv som boendekommun. Förhoppningen är att satsningen på Botniabanan och Ostkustbanan ska medföra att det inom regionen utvecklas en gemensam arbetsmarknad genom snabbare och mer regelbundna tågförbindelser mellan kommuncentra i regionen. Timrå kommun ska i det sammanhanget i framtiden kunna erbjuda nya attraktiva boendemiljöer och nya områden för näringslivsverksamhet. Kommunen måste också kunna erbjuda dess befolkning möjligheter till rik fritid. I kommunen finns flera idrottsanläggningar för såväl inomhus- som utomhusaktiviteter. Tillgången till ett ishockeylag som spelar i Elitserien är något som lockar många besökare långt utanför kommungränsen. ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

16 Historiskt sett har förädling av skogsråvara varit den faktor som gjort att människor bosatte sig i kommunen. Sågverk, massafabriker etablerades i rask takt under slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet. Idag finns inga stora sågverk kvar i kommunen. Även Wifstavarvs pappersbruk är nedlagt. Den största kvarvarande industrin inom skogsråvaruförädling är Östrands massafabrik. Jord- och skogsbruk och fiske har också varit betydelsefulla näringsgrenar som gett många sysselsättning, men verksamheterna sysselsätter idag allt färre personer. Industritraditionen är stark i Timrå och många nya industrier inom olika branscher har etablerat sig de senaste åren. En tydlig trend är också etableringen av många företag som är verksamma inom transport- och logistiksektorn. Utbudet av service och handel har minskat i Timrå, främst p.g.a. närheten till Sundsvall och etableringen av Birsta köpcentrum som bara ligger ca 5 km från Timrå centrum. Inom kommunen finns också en värdefull grundvattentäkt i Indalsälven som kan försörja betydligt fler med dricksvatten jämfört med vad som görs idag. Här finns också outnyttjade områden som innehåller bra bergmaterial för bygg- och anläggningsverksamhet. SCA:s massafabrik i Östrand är den dominerande industrin i Timrå som ger sysselsättning för många. Fabrikens satsningar på att bl.a. minska sitt beroende av fossila bränslen genom utnyttjande av spillvärme från fabriken och träflis kan vara ett föredöme för andra industrier i kommunen och regionen som vill minska sitt beroende av fossila bränslen. Kommunen vill aktivt arbeta för att Timrå ska ha Norrlands bästa företagsklimat 2015 och framåt. Genom snabba beslutsvägar, effektiv handläggning och tillgång till attraktiv mark för näringslivsverksamhet ska fler företag se fördelarna med etableringar i kommunen. Härigenom kan kommunen vara ett föredöme för andra kommuner i regionen, vilket kan ge ökad sysselsättning och inflyttning till regionen som helhet. 4.2 Befolkningen, dess utbildning och inkomster Kommunen hade vid utgången av invånare. Under hela 2000-talet har befolkningen legat strax under invånare. Jämfört med den stora befolkningsminskning som har ägt rum i länet som helhet, ca invånare under de senaste 20 åren, har kommunen klarat sig bra. Kommunens ålderstruktur har dock förändrats påtagligt under de senaste 20 åren. De mest markanta förändringarna är folkmängden i åldern år som minskat med 31% och folkmängden i åldern år som ökat med 36%. Många unga kvinnor har flyttat från kommunen. 16 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

17 Under de senaste tio åren har nettoinflyttningen från utlandet varit större än utflyttningen inom landet. Födelseunderskottet har varit ca 250 personer. Sammantaget är det tack vare den stora utrikes inflyttningen som folkmängden legat på en relativt konstant nivå under 2000-talet. Utbildningsnivån för kvinnor är högre än för män. Dubbelt så många kvinnor har en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Totalt sett är utbildningsnivån i åldern år väsentligt lägre i Timrå kommun jämfört med såväl riket som med grannkommunerna Sundsvall och Härnösand. I Timrå kommun har 11% en eftergymnasial utbildning på minst tre år. I grannkommunerna och för riket är motsvarande andel ca 20%. Förvärvsinkomsterna för kommunens befolkning ligger strax under riksgenomsnittet, men bland dryga 50-talet norrlandskommuner ligger kommunen på sjunde plats. 4.3 Boende och bostadsförsörjning För framtiden är det viktigt att kommunen eller privata exploatörer kan erbjuda tomter i attraktiva lägen med goda livsmiljöer. För att målet om en ökad befolkning ska kunna uppnås är det viktigt att översiktsplanen redovisar områden som bedöms vara attraktiva. Förutsättningarna för att fler människor ska vilja bosätta sig i kommunen påverkas också av en mängd andra faktorer: arbetsmarknadsläget, kommunens service och standard inom skola, vård, omsorg och fritid samt prisutvecklingen på villor i framför allt Sundsvall. Även tillgång till attraktiv kollektivtrafik för arbetspendling är en viktig faktor. Befintlig boendemiljö i Solbacken Bostadsbeståndet i Timrå kommun uppgår enligt SCB:s kalkyl till 8663 lägenheter vid 2009 års utgång. Antalet lägenheter i flerbostadshus uppgår till 3870 st och i småhus till 4793 st. Fritidshus ingår inte i statistiken. Det finns vissa osäkerheter i SCB:s statistik, t.ex. beträffande när ett fritidshus blivit omvandlat till permanentboende. Enligt fastighetsregistret finns det drygt 1200 hus som är taxerade som fritidsbostad för 1-2 familjer och knappt 4100 småhus för 1-2 familjer. Därutöver tillkommer bostäder i lantbruksfastigheter. Byggandet av nya småhus har varit lågt de senaste tio åren. Eftersom det fortfarande är stor skillnad i medelpriset för nya och begagnade småhus är det inte särskilt troligt att byggandet av småhus kommer att öka i lägen som inte är attraktiva. Orsakerna är troligtvis att tillgången till befintliga småhus som är ute till försäljning är god. Medelpriset för ett småhus i Timrå är ca 850 kkr. De högsta försäljningspriserna som registrerats de senaste åren ligger strax under 2 milj. kr. I Sundsvalls Hyreshus i Tallnäs ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

18 kommun är medelpriset på ett småhus ca 1,3 milj. kr. Idag har kommunen ca 25 byggklara småhustomter ute på försäljning, främst i Söråker. I kommunen finns många fritidshus främst längs kommunens nio mil långa kust, längs Tynderö- och Åvikekusten och på Åstön. Även vid vissa sjöar finns många fritidshus främst i kommunens mer centrala delar, t ex vid Lögdötjärn och Viktjärn utanför Bergeforsen. En tydlig och pågående trend är att allt fler vill omvandla och bygga ut sina fritidshus för åretruntboende eller till en standard som motsvarar detta. Kommunen ser positivt på denna utveckling men det innebär också att vatten- och avloppsfrågorna måste lösas på ett hållbart sätt innan byggrätterna kan utökas. Genom den ändrade lagstiftningen i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen om strandskydd vill kommunen i översiktsplanen föreslå nya så kallade landsbygdsutvecklingsområden för strandnära boende längs kusten och vid en del av kommunens större sjöar. Även lokaliseringar av boende i kustnära lägen utanför strandskyddsområdet ser kommunen positivt på. Initiativ till planläggning och exploatering får dock ske av privata intressenter. Tillgången till hyresrätter är större än efterfrågan. Det allmännyttiga bostadsföretaget Timråbo har f n ca 80 st outhyrda lägenheter. Minskningen av befolkningen i åldern år är sannolikt en trolig orsak till detta. Behovet av att bygga nya hyreslägenheter i Timråbos regi bedöms därför inte vara särskilt aktuellt de närmaste åren såvida inte en väldigt stor inflyttning sker av människor som efterfrågar hyreslägenheter. För flerbostadshus finns dessutom antagna detaljplaner, bl.a. i Bergeforsen. Eftersom andelen äldre förväntas öka är det viktigt att det finns tillgång till anpassade hyreslägenheter för äldre. För närvarande pågår anpassning av 32 lägenheter i kommunen till ett så kallat seniorboende. Det finns en viss efterfrågan för bostadsrätter för äldre och medelålders som bor i villa och som inför ålderns höst vill skaffa sig ett bekvämare boende i attraktiva kustnära lägen med närhet till service och kommunikationer. Inom kommunen bör det därför reserveras mark för minst ett sådant område. 4.4 Kommunikationer och infrastruktur En av kommunens styrkor är dess attraktiva läge för snabba kommunikationer. Timrå kommun och centralorten Timrå är strate-giskt belägen intill viktiga nationella kommunikationsstråk. Väg E4 går rakt igenom tätorterna Timrå och Sörberge. Ådalsbanans nuvarande sträckning går 18 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

19 igenom Timrå, Sörberge, Bergeforsen och Söråker. Ett nytt resecentrum kommer att stå klart inför starten av persontrafik på Botniabanestråket hösten Korta avstånd mellan resecentrum och arbetsplatser, bostäder och större busshållplatser är viktiga förutsättningar för att attrahera resande med tåg. Midlanda flygplats ca 9 km norr om tätorten ligger nära E4. I Söråker finns en hamn som förväntas expandera de närmaste åren. E4 och befintlig järnväg (Ådalsbanan) utgör också mer eller mindre stora barriärer eftersom samhällen delas och buller och andra störningar försvårar kommunikationer i närområdet. Lokalt finns ett delvis utbyggt gång- och cykelväg mellan olika tätorter och bostadsområden, men det finns flera så kallade felande länkar där cykelväg saknas. När nya bostads- och verksamhetsområden exploateras bör gång- och cykelvägnätet byggas ut till dessa. Den för kommunen viktigaste infrastrukturfrågan för framtiden är lokaliseringen av en ny järnvägssträckning genom kommunen. En ny järnväg med persontåg i höga hastigheter är väldigt strukturbildande för ett samhälle. När järnvägstrafiken på den nya Botniabanan kommer igång hösten 2011 kommer det att ske på det befintliga spåret eftersom en ny järnväg mellan Sundsvall och Härnösand inte finns med i Trafikverkets investeringsplan fram till Icke desto mindre är det viktigt att i den nya översiktsplanen reservera den järnvägskorridor och det stationsläge som kommunen finner mest lämplig. En järnvägsutredning med målsättning att lägga fast vilken sträckning som ska väljas beräknas starta vid årsskiftet 2010/2011. Den befintliga banan som nu rustas upp kommer därför att nyttjas minst 15 år framåt i tiden. Enligt uppgifter från SJ och Norrtåg kommer ca 25 persontåg per vardagsdygn att passera och stanna i Timrå fr.o.m. hösten Därutöver tillkommer godståg i storleksordningen tåg per vardagsdygn. Om persontågen kommer att stanna i Timrå i den utsträckning som trafikoperatörerna anger beror naturligtvis också på hur resandet till och från Timrå utvecklas. Utbudet av kollektivtrafik med buss är bra mellan Timrå centrum och Sundsvall. Utbudet till Sörberge, Fagervik, Söråker och Bergeforsen är något sämre. Övriga mindre tätorter har sämre utbud. För den långväga kollektivtrafik som bedrivs av länstrafikbolagen finns busslinjer längs norrlandskusten mellan Sundsvall-Umeå-Luleå med hållplats i Timrå. Därutöver finns kommersiellt drivna bussförbindelser till Stockholm. Utbudet av kollektivtrafik med buss längs norrlandskusten förväntas minska när persontågtrafiken på Botniabanan startar. Det är viktigt att det lokala bussvägnätet utvecklas när nya bostads- och ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

20 verksamhetsområden i tätorterna exploateras. Däremot kan det vara svårt att erbjuda bra kollektivtrafik till och från vissa omvandlingsområden vid kusten. Sundsvalls-Härnösands flygplats, Midlanda Flygutbudet från Midlanda har flera dagliga turer till och från Stockholm. Det finns även direkta flygförbindelser till Luleå men med få avgångar/ ankomster. Antalet passagerare till och från Midlanda har minskat från ca till ca mellan 1997 till 2009, en minskning med ca 46%. En trolig förklaring till minskningen på Midlanda är att fler väljer tåg och långfärdsbuss. Riksdagen har beslutat att Midlanda flygplats inte längre ska vara en statlig flygplats, vilket innebär att regionala aktörer får ta ansvar för fortsatt drift. Någon tidpunkt för övertagande eller villkoren för detta är för närvarande inte beslutat. Godstransporterna på väg är omfattande på E4. Eftersom många industrier och logistikföretag är lokaliserade i kommunen sker även omfattande godstransporter på andra statliga vägar och kommunala gator och vägar, t ex till Vivsta industriområde, SCA Östrand och Söråkers hamn. 20 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

21 4.5 Näringsliv, offentlig service och arbete Timrås privata näringsliv präglas av entreprenörskap med många små och medelstora industriföretag i olika branscher med 5-75 anställda. Det finns också några få större företag, SCA Graphics massafabrik i Östrand med omkring 440 anställda och Permobil och Samhall AB med tillsammans ca 300 anställda. Timrå kommun är den största arbetsgivaren i kommunen med ca 1300 anställda. För övrigt har kommunen få anställda inom offentlig service. M-Real med Wifstavarvs pappersbruk upphörde med sin verksamhet under På bruket var ca 230 personer anställda. Könsfördelningen mellan olika näringsgrenar är också väldigt olika. Män dominerar inom tillverkningsindustri och inom olika teknikyrken medan kvinnornas arbetstillfällen är störst inom vård och omsorg och pedagogiska yrken upp till och med grundskolenivå. 4.6 Areella näringar Kommunens areal består till största delen av skogsmark där SCA Skog är den enskilt största markägaren. SCA äger ca hälften av marken i kommunen. Skogsbruket och förädlingen av skogsråvara är och kommer att vara av stor betydelse för kommunens invånare och berörda företag. Jordbruket är en viktig näringsgren i delar av kustbygden, vid kustnära sjöar och längs Ljustorpsåns och Mjällåns dalgångar. Yrkesfiske förekommer i begränsad omfattning. SCA Östrand Wivstavarvs pappersbruk lades ner Hur kan området utvecklas i framtiden? ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

22 4.7 Marktillgång för näringslivsverksamhet För kommunen som har målsättningen att kunna erbjuda Norrlands bästa företagsklimat 2015 måste det finnas en beredskap att kunna erbjuda mark för etablering av näringsverksamhet i attraktiva lägen nära de stora kommunikationsstråken. Det finns flera områden i kommunen som bedöms vara attraktiva och kan exploateras. Förslag på nya områden redovisas i denna plan. En fördjupad översiktsplan för ett nytt område i Söråker och Torsboda antogs av kommunfullmäktige i juni Planen ska möjliggöra utveckling av ett logistikcenter för byte av gods mellan sjöfart, lastbil och tåg. Detaljplanering pågår och har initierats av exploatörer och innebär ett stort steg för att kommunen ska kunna förverkliga ett av de kommungemensamma tillväxtmålen som ska vara uppfyllt till 2015: Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. Kommunen bedömer att exploatören även kommer att ha möjlighet att erbjuda mark för andra företag inom transport- och logistikbranschen. Timrå kommun har idag många företag verksamma inom tillverkningsindustri och transport- och logistikverksamhet. I kommunen finns fem större industriområden: Timrå industriområde, som är det största, är beläget väster om E4 norr om Timrå centrum. SCA:s industriområde för Östrands massafabrik. Söråkers industriområde i anslutning till Söråkers hamn. Området kommer att utökas norrut mot E4 och Torsboda enlighet med nyligen antagen översiktsplan för Söråker-Torsboda. Industriområdet för Vivstavarvs pappersbruk. Pappersbruket är nedlagt och marken saneras. I dagsläget är det oklart vilken eventuell verksamhet som kommer att bedrivas där i framtiden. Forsmons industriområde i Bergeforsen är det ytmässigt minsta industriområdet. Området är inte detaljplanelagt. Timrå kommun äger mark omkring befintliga näringsfastigheter närmast järnvägen. En viss expansion kan möjligtvis tillåtas men närheten till fritidshus och bostäder vid Viktjärn innebär begränsningar i vilka verksamheter som kan tillåtas. Läget bedöms dock inte vara det bästa. Vid Midlanda flygplats finns också ett verksamhetsområde med företag som har koppling till flygverksamheten. För närvarande finns fortfarande tillgång till ledig mark för industri, kontor och handel, främst inom Timrå industriområde. Med den takt som tomter har sålts i industriområdet bedömer kommunens näringslivskontor att de flesta kommer att vara sålda inom ca fem år. I den gamla översiktsplanen och nu gällande fördjupade översiktsplaner finns flera områden utpekade som framtida verksamhetsområden för 22 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

23 olika typer av näringslivsverksamhet, främst för industri, kontor och lagerhantering. För detaljhandel inkl. livsmedel samt för tjänste- och serviceföretag finns inga uttalade stora behov av ny mark i centrala Timrå. Det eventuella behovet kan troligen täckas genom förtätning inom detaljplanelagda områden och genom ägarbyten av näringslivsfastigheter. Nedläggningen av Wifstavarv kan eventuellt medföra att det finns möjligheter att etablera nya verksamheter inom området. ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

24 24 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

25 4.8 Turism, natur- och kulturupplevelser och aktiv fritid En god livsmiljö innehåller förutom bra boendemiljöer även tillgång till rekreation och aktiv fritid i områden med rika natur- eller kulturupplevelser. Sådana miljöer kan också vara intressanta för besökande och turister. Timrå kommun har ett stort utbud av idrottsanläggningar, motions- och skidspår. Snöskoterklubbar upprätthåller ca 30 mil skoterleder i kommunen som vintertid även används för skidåkning och promenader. Bollplaner, bandy- och ishockeyplaner finns det flertalet av. I kommunen finns golfbana, ridstadion och badhus. Sommartid finns det fina badmöjligheter längs vår kust och vid insjöar. Fina fiskemöjligheter finns också för fritidsfiskare i t ex Ljustorpsån och Indalsälven, samt i Lögdö vildmark. Inom kommunen finns sex stycken naturreservat och landets första kommunala kulturreservat, Lögdö bruk. Fina kultur- och naturmiljöer finns också vid Merlo slott, trädparken vid Söråkers Herrgård och Wifstavarvs Herrgård. Planering och insatser görs för att utveckla Lögdö bruks kulturreservat genom att erbjuda aktiviteter och ett utbud som kan locka till sig fler besökare. Bilder på miljöer för rekreation och turism Kanoting i Ljustorpsån De flesta av naturreservaten har tillkommit p.g.a. av särskilt värdefulla eller hotade biotoper och förekomst av sällsynta växter eller djur. De flesta av dessa bör inte påverkas av mänskliga aktiviteter förutom besök av intresserade. Dock finns det två naturreservat som på olika sätt bör kunna utvecklas för att locka till sig fler besökare från såväl boende i kommunen som tillfälliga besökare. Det gäller naturreservatet för Indalsälvens delta och Åstöns naturreservat. Ljustorpsåns och Mjällåns dalgångar är riksintressen för naturvård och rörligt friluftsliv och där är möjligheterna små att tillåta boende eller andra verksamheter. Möjligheterna att stärka skyddet för Mjällåns dalgång, t ex genom bildande av naturreservat bör utredas. ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

26 4.9 Teknisk försörjning För framtiden är det viktigt att nya större utvecklingsområden för boende och näringsliv kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det är också angeläget att kommunen utreder möjligheterna att på lång sikt utöka det kommunala nätet framför allt från Söråker och vidare längs Tynderökusten och Åstön. Där finns många fritidshus med bristfällig avloppsrening och intresset för omvandling till åretruntboende är stort. Någon anslutning kan dock inte ske i närtid. Fortfarande kommer det att finnas kvar många enskilda avloppslösningar och många kommer att tillkomma i områden som ej är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det är viktigt att nya lösningar får en god standard och tillsyn sker på befintliga enskilda avlopp så att en god rening bibehålls. Vattenförsörjning och avlopp inom kommunens verksamhetsområden sköts av MittSverige Vatten AB, ett bolag som ägs gemensamt av Sundsvalls, Timrå och Nordanstigs kommuner genom ett kommunalt bolag i resp. kommun. Vattenförsörjningen tillgodoses från 22 vattentäkter, varav de tre största Nolby, Grönsta och Wifsta svarar för ca 90% av vattenförsörjningen. De tre stora täkterna är sammankopplade i ledningsnätet så att de utgör reservtäkter för varandra. Wifstatäkten som ligger i Timrå kommun har sitt skyddsområde uppströms kraftverket i Bergeforsen. För att säkerställa att grundvattentäkten i framtiden inte förorenas är det angeläget att utreda om skyddsområdet behöver utökas. Därutöver finns en täkt i Lagfors som försörjer ca 50 personer. Övriga vattentäkter ägs av privatpersoner eller samfälligheter. De områden inom kommunen som inte försörjs via MittSverige Vattens ledningsnät är framförallt Tynderö, Åstön, Hässjö, Bredsjön och byarna längs väg 331 (Åsäng, Höglandsbodarna m.fl). Inom kommunen har bolaget sex avloppsreningsverk, belägna i Sörberge (Näs), Sandarna, Söråker, Ljustorp (2 st) och Hässjö (Rolandsbacke). För närvarande pågår ett arbete med att utöka det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp vid Lögdö- och Viktjärn. Området består av många fritidshus som har omvandlats till åretruntboende. De senaste tio åren har oljeeldning minskat inom såväl bostäder som företags- och myndighetslokaler. Inom kommunen finns ett 80 km långt fjärrvärmenät som försörjer såväl industrier som bostäder i Timrå och Sörberge. Vid planering av nya bostads- och verksamhetsområden bör anslutning till fjärrvärme eller annan energikälla som inte förbrukar fossila bränslen eftersträvas, men detta går inte att reglera i översiktsplanen. Uppvärmning med el har också minskat i bostäder. SCA Östrand har gjort och gör stora satsningar på minska sitt behov av inköpt el. I många småhus har jord- och bergvärme installerats. 26 ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

27 En fortsatt satsning på kommunens klimat- och energirådgivning mot såväl företag som privatpersoner, t.ex. i samband med tillsynsbesök och bygglovshandläggning, kan förhoppningsvis bidra till att allt fler väljer att bygga energieffektiva och klimatsmarta hus Materialtäkter För framtiden är det viktigt att det finns områden där nya bergtäkter kan öppnas. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har kartlagt bergarternas kvalité för materialförsörjning och funnit att det i kommunen finns områden med högsta kvalitetsklass vilket utgör en framtida resurs för regionen. En karta över områdena redovisas i kapitel Grus och stenmaterial behövs bl.a. för byggande av vägar, järnvägar, broar, grundläggning av byggnader, asfalts- och betongtillverkning och vid utfyllnad för industri- och hamnområden. I kommunen finns för närvarande ca 15 berg- och naturgrustäkter, varav åtta är bergtäkter. Täkternas lägen redovisas på markanvändningskartorna. Bergtäkt i Laggarberg 4.11 Markinnehav Kommunens aktuella markinnehav redovisas på markanvändningskartan. Innehavet är koncentrerat till de tätortsnära delarna av kommunen. Om kommunen ska ansvara för fortsatt planering och exploatering i de utvecklingsområden för boende och näringsliv som prioriteras måste markförvärv ske. Kommunen äger dock mark i en del av de föreslagna områdena. Kommunens landareal är 788 km². Den enskilt största markägaren är SCA som äger ca 50% av landarealen. Förutom skogsområdena i inlandet äger SCA en del tätortsnära mark, bl.a. inom områden som kan vara lämpliga för bostäder Vattenområden Vattenområdena längs kusten används för sjöfart och industri (främst Östrand, Vivstavarv och Söråkers hamn), yrkesfiske (Indalsälvens mynning och Tynderökusten) och friluftsliv (Tynderökusten och Åvikebukten). Vattnet runt Åstöns södra del har använts som ett militärt övnings- och skjutfält men den verksamheten har upphört. Kuststräckan är olika påverkad av miljögifter, övergödning eller fysisk exploatering. Delen från kommungränsen i söder vid Östrand till golfbanan och delen vid Söråkers industriområde är kraftigt påverkade av miljögifter och fysisk exploatering. Kusten utanför Indalsälvens delta är obetydligt påverkad. Kuststräckan i övrigt har varierad påverkan. Åvikekusten är på många avsnitt inte påverkad av bebyggelse. Vattenområdena närmast kusten är och kommer framgent att vara viktiga för rekreation och friluftsliv för t.ex. alla som har fritidshus eller bor nära kusten. ÖVERSIKTSPLAN TIMRÅ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING