Tid: Onsdagen den 9 april 2014, klockan Plats: Samlingssalen, Letälvsgården, Sveagatan 11, Degerfors

Transkript

1 G

2 Kallelse/Föredragningslista 1 (2) Reviderad Folkhälsonämnden sammanträder Tid: Onsdagen den 9 april 2014, klockan Plats: Samlingssalen, Letälvsgården, Sveagatan 11, Degerfors Ersättarna underrättas om sammanträdet. Handlingarna publiceras också på webbplatsen: under Kommun & politik/ Demokrati Fastställande av dagordning Val av justerare Förslag: Anneli Mylly, ersättare Jeannette Rasko Ärende Handlingar Föredragande Beslutsärende 1. Riktlinje för dagskassor med kontanthantering X Madelene Hedström 2. Internkontroll Kontanthantering i Folkhälsonämndens verksamheter X Madelene Hedström 3. Ekonomisk rapport januari-mars 2014 X - senare utskick Madelene Hedström 4. Revidering Folkhälsopolitiskt bokslut 2013, Karlskoga X - senare utskick Cecilia Ljung 5. Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 för Degerfors kommun X Cecilia Ljung 6. Projektspecifikation "Ekonomisk utsatthet bland barn och unga" X - senare utskick Cecilia Ljung Informationsärende 7. Promenadfråga - ekonomisk utsatthet X senare utskick Beslutsärende 8. Slutrapport - Karlskoga och Degerfors deltagande i Medborgarprojektet Kollegial granskning om barns trygga uppväxtvillkor X X Josefin Sejnelid Cecilia Ljung

3 Kallelse/Föredragningslista 2 (2) Reviderad Ärende Handlingar Föredragande 10. Mål och budget , uppdrag till folkhälsonämnden samt förslag till budget- och investeringsramar. X Ulrika Lundgren 11. Personalbokslut 2013 X Elisabeth Kihl, Stina Lindbäck-Ohlsson Informationsärende 12. Rapport från heltidsprojektet Stina Lindbäck- Ohlsson 13. Information om blanketter för ersättning och arvode X Emmy Andersson 14. Funktionsnedsättning ur ett folkhälsoperspektiv 15. Rapport från kontaktpolitiker 16. Rapport från möte Information till folkhälsonämnden Ulrika Lundgren 18. Presentation av uppsats "Samspel som en betydande skyddsfaktor" 19. Presentation av uppsats "Ensamstående invandrarkvinnors psykosociala familjesituation" X X Sandra Larsson, Emma Ringström Cveta Pavlovic 20. Inkomna handlingar Anmälan

4

5 Tjänsteskrivelse Handläggare: Madelene Hedström FHN Folkhälsonämnden Riktlinje för dagskassor med kontanthantering Sammanfattning En kommunövergripande riktlinje för Dagskassor med kontanthantering fastställdes av Kommunstyrelsens ledningskontor den 12 februari Detta styrdokument är generellt för samtliga verksamheter som redovisar dagskassor. Om kassahanteringen ska ske på annat sätt än som anges i styrdokumentet så ska respektive nämnd ta beslut om avvikande hantering på grund av till exempel verksamhetens art eller omsättningens storlek. Folkhälsonämnden beslutade om en rutin för kontanthantering i nämndens verksamheter den 8 maj 2013 (bilaga 2), det vill säga innan den kommunövergripande riktlinjen fastställdes. Folkhälsonämndens rutin för kontanthantering behöver därför uppdateras utifrån det kommunövergripande styrdokumentet. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 13 mars 2014 Bilaga 1 - Riktlinje dagskassor med kontanthantering Bilaga 2 - Rutin för kontanthantering FHN Bakgrund Kontanthantering förekommer inom Folkhälsonämndens verksamheter och detta innebär en ökad risk för ekonomisk skada för kommunen. Det finns alltid en risk för oegentligheter vid kontanthantering och det är därför extra viktigt med noggrant utformade rutiner. Folkhälsonämnden antog en rutin den 8 maj 2013 (FHN 86) som gäller nämndens samtliga verksamheter med kontanthantering. Den riktlinje som Kommunstyrelsens ledningskontor fastställde den 12 februari 2014 (KS ) gäller kommunens samtliga verksamheter där kontanthantering förekommer och respektive nämnd ansvarar för dokumentets efterlevnad. Om en nämnd finner att en eller flera dagskassor ska hanteras på ett annat sätt får nämnden fatta ett beslut om avvikande hantering på grund av till exempel verksamhetens art och omsättningens storlek. c:\temp\mhem9h6h75.doc

6 (3) Det har i samband med översynen av Folkhälsonämndens rutin för kontanthantering gått ut frågeställningar till samtliga chefer i förvaltningen för att se hur den kommunövergripande riktlinjen kan följas inom Folkhälsoförvaltningen. Kassaansvarig I riktlinjen anges att det ska finnas en kassaansvarig i verksamheten, det vill säga den person som i det dagliga arbetet är ansvarig för dagskassan och som redovisar och hanterar kontanterna. Den kassaansvariga ska utses av verksamheterna. Kassansvariga finns i dagsläget inte utsedda av verksamheten, men det är fullt möjligt att genomföra. Hantering av dagskassor I riktlinjen anges att den verksamhet som hanterar dagskassor alltid ska lämna kvitto till kunden. I Folkhälsoförvaltningen lämnas kvitto till kunderna som handlar i servicehusens restauranger samt caféerna där det också finns kassaapparater. På övriga enheter finns inte kassaapparater och inget kvitto lämnas vid försäljningen. Vid dagens slut ska den kassaansvarige räkna samman kassan och kontrollera utfallet enligt blanketten kassaavstämning (se bilaga 1). Kassaavstämningen ska bifogas den kassarapport som skickas till Ekonomiavdelningen. På de enheter där det finns kassaapparater görs en kvittoavstämning av kassan dagligen och redovisas för en bestämd period enligt Folkhälsonämndens rutin. På övriga enheter finns ingen utställd handkassa (växelkassa) och samtliga intäkter ska redovisas på kassarapporten. Utifrån detta är det möjligt att använda blanketten kassaavstämning på de enheter där det finns en utställd handkassa (växelkassa). Övriga enheter rapporterar direkt på kassarapport vid insättning. Enligt riktlinjen ska verksamheten regelbundet, minst två gånger per månad, lämna pengarna i värdeskåpet. I den rutin som är upprättad för Folkhälsonämndens verksamheter finns tidsangivelser alternativt beloppsgränser för så kallad bankning av kontanter. När det gäller enheter utan tillgång till kassaapparat ska bankning ske när intäkterna uppgår till kr, för skolköken motsvarar detta ungefär en till två gånger per termin. Förslaget är att frångå riktlinjen till en insättning per månad för dessa enheter och ta bort beloppsgränsen i Folkhälsonämndens rutin. De övriga enheterna, Solbringens kök, Nickkällans kök, Bergmästarens kök samt Café KS och Café 35 bankar kontanter i enlighet med Folkhälsonämndens gällande rutin även fortsättningsvis. Enligt riktlinjen ska kassaregister/kassaapparat användas på samtliga enheter där kontanthantering förekommer. I Folkhälsonämndens verksamheter har endast restaurangerna i servicehusen samt caféerna kassaapparater i dagsläget. Här behöver förvaltningen införskaffa kassaapparater alternativt upprätta kassaregister för övriga enheter så att

7 (3) den kommunövergripande riktlinjen kan följas. Inköp av kassaapparater skulle även innebära att samtliga enheter kan lämna kvitto vid försäljning. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner att 1. Folkhälsoförvaltningen utser kassaansvariga på samtliga enheter där kontanthantering förekommer. 2. Folkhälsoförvaltningen frångår den kommunövergripande riktlinjen då det gäller användning av blanketten kassaavstämning på de enheter som inte har en utställd handkassa (växelkassa). 4. Folkhälsoförvaltningen frångår den kommunövergripande riktlinjen då det gäller insättning av kontanter två gånger i månaden till en gång per månad för kostverksamhetens enheter, förutom Solbringens kök, Nickkällans kök, Bergmästarens kök samt Café KS och Café Införskaffa kassaapparater/kassaregister under 2014 på samtliga enheter där kontanthantering förekommer. Madelene Hedström Ekonom Expedieras till Förvaltningschef Verksamhetschefer Folkhälsostrateg Kontaktekonom

8 Riktlinje Dagskassor med kontanthantering Fastställd av: KSL Revideras senast:

9 Innehåll Riktlinje - Dagskassor... 3 Omfattning... 3 Angränsande styrdokument... 3 Syfte... 3 Ansvar för efterlevnad... 3 Allmänt om dagskassor... 3 Begreppsförklaring... 3 Hantering av dagskassor... 4 Bilaga Vision. Övergripande beskrivning av ett önskvärt framtida tillstånd. Ska ange i vilken riktning kommunen är på väg. För Karlskoga kommun finns en vision Vision Mål och budget. Dokumentet Mål och budget sammanfattar vad kommunens verksamheter ska uppnå (mål och resultat) inom den närmaste treårsperioden i syfte att nå Vision 2020 samt vilka ekonomiska resurser som finns till verksamheternas förfogande. Mål och resultat följs upp tre gånger om året efter april, augusti och december Program. En översiktlig politisk viljeriktning inom ett sakområde. Särskild definition i plan- och byggsammanhang eller annat. Policy. Kommunens grundläggande förhållningssätt/värderingar och vägledande principer. Riktlinje. Beskriver tillvägagångssätt i olika sakfrågor och är ett stöd för hur frågor bör hanteras och genomföras. Diarienummer: KS Ansvarig enhet: Ekonomiavdelningen

10 Riktlinje - Dagskassor Alla anställda inom Karlskoga kommun arbetar för dem som lever och verkar i Karlskoga. Vi kännetecknas av öppenhet och nytänkande Vi visar respekt för uppdrag, individ och omvärld Vårt arbetssätt präglas av enkelhet Vårt arbete kännetecknas av helhetssyn Ur Gemensamma värderingar i Karlskoga kommun Omfattning Riktlinjen omfattar kommunens hantering av dagskassor. Angränsande styrdokument Kommunens attestreglemente. Syfte En god intern kontroll för att minimera risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Ansvar för efterlevnad Respektive nämnd ansvarar för dokumentets efterlevnad. Allmänt om dagskassor Kontanthantering är alltid förknippat med risker. En god intern kontroll är därför viktig för att minimera risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Inom kommunen finns i dagsläget cirka 80 dagskassor som skiljer sig åt avseende omfattning och inriktning. Detta styrdokument är generellt för samtliga verksamheter som redovisar dagskassor. Om en nämnd finner att en eller flera dagskassor ska hanteras på ett annat sätt får nämnden fatta ett beslut om avvikande hantering på grund av till exempel verksamhetens art och omsättningens storlek. Vid ekonomiavdelningen finns en samlad förteckning över vilka verksamheter som har dagskassor för mynt och/eller sedlar. Kassaansvarig ska höra av sig till ekonomiavdelningen om någon förändring sker. När en ny person utses till kassaansvarig ska denne ta kontakt med redovisningschefen för genomgång av detta styrdokument samt om verksamheten har beslutat om något som frångår styrdokumentet. Begreppsförklaring Beslutsattestant och attestansvar Beslutsattestant och attestansvar regleras i kommunens attestreglemente. Attestreglementet omfattar kontroll av kommunens samtliga ekonomiska transaktioner. Beslutsattestant är den kontrollansvarige som utför attest. Attestantens uppgift är att tillämpa attestreglementet och fastställda anvisningar samt när brister upptäcks rapportera dessa till närmast överordnad chef, förvaltningsledning eller till ekonomichef. Syftet med beslutsattesten är att säkerställa korrekt beslut, redovisning och att sakgranskning är utförd. Bankning Begreppet bankning används när pengar läggs in i värdeskåpet som finns hos kommunstyrelsens ledningskontor, Katrinedalsgatan (5)

11 Dagskassa Med dagskassa avses redovisning av belopp som kommunen får vid försäljning av varor och tjänster. Det kan till exempel handla om servering, kioskförsäljning eller försäljning av materiel vid kommunens anläggningar. Intern kontroll Enligt attestreglementet ansvarar kommunens nämnder för den interna kontrollen och har därmed att se till att attestreglementet följs. Kassaansvarig Kassaansvarig är den person som i det dagliga arbetet är ansvarig för dagskassan och som redovisar och hanterar pengarna. Kassaansvarig utses av verksamheterna. Kassaansvarig och beslutsattestant ska vara olika personer. Hantering av dagskassor Den verksamhet som hanterar dagskassor ska alltid lämna kvitton till sina kunder. Vid dagens slut ska kassaansvarig räkna samman kassan och kontrollera utfallet enligt blanketten kassaavstämning (bilaga 1). Eventuella brister ska noteras i blanketten samt skrivas under av kassaansvarig och attestberättigad. Blanketten skickas med kassarapporten till ekonomiavdelningen. Tiden innan pengarna lämnas i värdeskåpet ska kassaansvarig se till att de förvaras inlåsta på ett säkert sätt. Om fler personer förutom kassaansvarig kan komma åt pengarna ska verksamheten anteckna vilka personer det rör sig om. Verksamheten ska regelbundet, minst två gånger per månad, lämna pengarna i värdeskåpet. Kassaansvarig, eller annan person som verksamheten bestämt, ansvarar även för att pengarna transporteras till värdeskåpet. Verksamheten ansvarar för att transporten sker på ett säkert sätt för de inblandade. Värdeskåpet töms varje dag av ett värdetransportföretag. Företaget redovisar sedan beloppet till ekonomiavdelningen. Kassaansvarig ansvarar för att sedeloch myntpåsar för bankningen finns. Kassaansvarig beställer nya påsar hos värdetransportsföretaget. I samband med bankningen ska en kassarapport skickas till ekonomiavdelningen. Samma dag som bankning sker ska kassarapporten faxas (faxnummer 61395) till ekonomiavdelningen eller skickas via mail till kassa.redovisning@karlskoga.se. Originalet ska, tillsammans med eventuella kvitton, kassaavstämning, slagremsor eller kassautslag samt underlag från kortbetalning, skickas till 3.KS Ekonomiavdelning. Kassarapporten ska attesteras av attestberättigad för verksamheten. För att säkerställa en god intern kontroll får inte attestanten vara samma person som är kassaansvarig. Brister ska utredas av verksamheten, eventuellt tillsammans med säkerhetssamordnare och personalavdelning. Verksamheten får tillsammans med säkerhetssamordnaren besluta om en eventuell brottsanmälan ska göras. För att säkerställa en god intern kontroll ska kassaregister/kassaapparat användas för alla dagskassor. 4 (5)

12 Bilaga 1 KASSAAVSTÄMNING Dagens datum Växelkassa vid dagens början Kassaavstämning vid dagens slut (+) Kontanter i kassan (+) Ev. kvitto från kortförsäljning (-) Växelkassa vid dagens början (=) Dagens försäljning Jämför med försäljning enligt kassaregister/kassaapparat Eventuell differens mellan försäljning och kassaregister Växelkassa till nästa dag Förklaring till eventuell differens: Underskrift kassaansvarig Namnförtydligande Underskrift beslutsattestant Namnförtydligande Skicka in kassaavstämning tillsammans med kassarapporten till 3.KS Ekonomiavdelningen 5 (5)

13 Handläggare: Madelene Hedström Rutin för kontanthantering inom Folkhälsonämndens verksamheter Kostverksamheter med tillgång till kassaapparat Kost Äldreomsorg Vid servicehusen förekommer kontanthantering i samband med köp i restaurangen(inga lunchkuponger finns framtagna). Alla köp registreras i en kassaapparat och kassan räknas ut dagligen. Räkna kassan och banka Vid Nickkällan och Solbringens restaurang räknar personalen samman dagskassorna för varje vecka och fyller i insättningskvittot till Loomis samt kassarapport. Kökschefen attesterar och faxar (613 95) eller mailar (kassa.redovisning@karlskoga.se) en kopia på kassarapporten till redovisningsenheten och skickar sedan originalet med internposten. Detta ska göras samma dag som insättningen sker. Kökschefen bankar kassan. Bergmästarens personal räknar samman dagskassorna varannan vecka och fyller i insättningskvittot till Loomis samt kassarapport. Kökschefen attesterar och faxar (613 95) eller mailar (kassa.redovisning@karlskoga.se) en kopia på kassarapporten till redovisningsenheten och skickar sedan originalet med internposten. Detta ska göras samma dag som insättningen sker. Kökschefen bankar kassan varannan vecka. Caféverksamhet Kostverksamheten har ett café i kommunhusen (Ledningskontoret samt Skranta) i Karlskoga. Alla köp registreras i en kassaapparat och kassan räknas ut dagligen. c:\temp\mhem9h6hag.doc Räkna kassan och banka Cafépersonalen räknar samman dagskassorna efter månadens slut och fyller i insättningskvittot till Loomis samt kassarapport. Kökschefen alternativt verksamhetschefen attesterar och faxar (613 95) eller mailar (kassa.redovisning@karlskoga.se) en kopia på kassarapporten till redovisningsenheten och skickar sedan originalet med internposten. Detta ska göras samma dag som insättningen sker. Kökschefen bankar kassan efter månadens slut. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

14 (5) Verksamheter utan tillgång till kassaapparat I övriga verksamheter inom förvaltningen där det inte finns tillgång till kassaapparat för registrering av köp: - Förskolekök - Skolkök - Torpdalen och Letälvsgården Köp av skollunch Lunchkuponger finns att köpa hos Folkhälsoförvaltningens ledningskontor och kostnaden dras direkt på den anställdes lön. Det går även att äta i skolrestaurangen utan att ha kupong och då sker kontant betalning. Dessa pengar tas om hand och förvaras av kökschefen. Kökschefen räknar samman kassan och fyller i insättningskvittot till Loomis samt kassarapport. Kökschefen attesterar och faxar (613 95) eller mailar (kassa.redovisning@karlskoga.se) en kopia på kassarapporten till redovisningsenheten och skickar sedan originalet med internposten. Detta ska göras samma dag som insättningen sker. Kökschefen bankar kassan när summan uppnår kronor. Personal som köper frukost/lunch/kaffe/mellanmål etc. Kökspersonal som köper frukost/lunch/kaffe/mellanmål skriver upp sig på listor som finns i varje kök. Betalning sker direkt eller så sammanställs listan varje månad och då ska betalning ske. När övrig personal gör måltidsköp eller annat köp av köken ska direkt betalning ske. Kökschefen räknar samman kassan och fyller i insättningskvittot till Loomis samt kassarapport. Kökschefen attesterar och faxar (613 95) eller mailar (kassa.redovisning@karlskoga.se) en kopia på kassarapporten till redovisningsenheten och skickar sedan originalet med internposten. Detta ska göras samma dag som insättningen sker. Kökschefen bankar kassan när summan uppnår 6000 kronor. Attestreglemente I kommunens attestreglemente (KS ) regleras ansvar och rutiner för den interna kontrollen av ekonomiska transaktioner. Nämnden ges ett helhetsansvar för den interna kontrollen inom sin förvaltning. Vidare ska nämnd, inom sitt ansvarsområde, utse attestanter och samt ersättare till dessa. Attest är den namnteckning, eller vid elektronisk attest unik användaridentitet plus lösenord, med vilken av nämnd därtill utsedd person, bekräftar att ekonomisk transaktion är sakligt motiverad och att erforderligt kontrollmoment utförts.

15 (5) Handkassor i verksamheterna Se särskild anvisning från redovisningsenheten i bilaga 1. Madelene Hedström Ekonom Folkhälsoförvaltningen

16 Tjänsteskrivelse Handläggare: Per Nordin, Ekonomiavdelningen Bilaga 1 Till utställare och innehavare av handkassor Anvisning för handkassor Handkassans syfte Handkassans syfte ska vara att täcka kostnader för mindre inköp där rekvisitioner eller beställningar fungerar mindre bra. Beslut om handkassa Beslut om att en handkassa ska öppnas fattas av den som är ansvarig för den verksamhet som ska belastas med de kostnader som handkassan ska täcka. Den som är ansvarig för verksamheten kallas här utställare. Ansvarig för handkassan Den som har kvitterat ut en handkassa är personligt ansvarig för handkassan. Den som kvitterat ut handkassan kallas här innehavare. Handkassan betalas ut till innehavaren via utbetalningsavi eller insättning på konto. Handkassans storlek Utställaren beslutar om handkassans storlek. Rutin vid öppnande av handkassa Utställaren av handkassan fyller i blanketten Beslut om ny handkassa. Blanketten ligger på Kikaren med sökväg Kikaren/ekonomi/råd, anvisningar och blanketter. På blanketten framgår vem som ska vara ansvarig för handkassan, beloppets storlek samt vilken förvaltning och enhet som avses. Blanketten undertecknas av utställaren samt innehavaren. Blanketten skickas till redovisningsenheten. Löpande redovisning av inköp Då handkassan förbrukats helt eller delvis upprättar innehavaren en utanordning. Till utanordningen bifogas kvitton som visar vad som köpts, syftet med inköpet, datum, till vem betalning skett, belopp samt momsbelopp. Säljaren registreringsnummer till moms ska framgå av kvittot.

17 Tjänsteskrivelse Handläggare: Per Nordin, Ekonomiavdelningen Bilaga 1 Utanordningen ska konteras, attesteras och i övrigt kontrolleras enligt gällande attestreglemente. Redovisning vid årsskifte Senast i samband med årsskifte har innehavaren ansvaret för att kvitton redovisas, så att kostnaden blir redovisad på rätt år. Om kvitton redovisas för sent har ekonomiavdelningen rätt att inte medge utbetalning för dessa kvitton. Ekonomiavdelningen skickar inför varje årsskifte ut en tidsplan när kostnader senast ska redovisas. Återbetalning av handkassa Om en verksamhet upphör ska handkassan som är knuten till verksamheten slutredovisas och återbetalas av innehavaren. Om innehavaren slutar sin tjänst eller har tjänstledigt ska handkassan slutredovisas och återbetalas. Beslut får sedan eventuellt fattas om att öppna en ny handkassa till efterträdaren på tjänsten. Återbetalning ska även ske om förvaltningsledningen eller ekonomichefen begär det. Blanketten för avslut av handkassa, Avslut av handkassa, ligger på Kikaren med sökväg Kikaren/ekonomi/råd, anvisningar och blanketter. Inventering av handkassa Inventering av handkassor ska ske en gång per år. Inventeringen utförs av ekonomiavdelningen. Förteckning över handkassor Ekonomiavdelningen för en förteckning över öppna handkassor. Tidigare rutiner om handkassor Denna anvisning ersätter de olika rutiner kring handkassor som respektive förvaltning tidigare haft. Per Nordin Redovisningschef

18

19 Tjänsteskrivelse Handläggare: Madelene Hedström FHN Folkhälsonämnden Internkontroll Kontanthantering i Folkhälsonämndens verksamheter Sammanfattning Kommunfullmäktige i värdkommunen Karlskoga, antog ett övergripande reglemente för internkontroll i kommunen den 27/1 2005, KF 7. Syftet med intern kontroll är att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm Respektive nämnd ska besluta om nämndspecifika rutiner att kontrollera. De nämndspecifika rutinerna för Folkhälsonämndens interna kontroll, under 2014, är följande: Sjukfrånvaro Kontanthantering Vikariekostnader Folkhälsonämnden beslutade om en rutin vid kontanthantering den 8 maj 2013 (FHN 56) och det är med utgångspunkt i denna rutin som granskning och internkontroll har genomförts av kontanthanteringen. Granskningen har påvisat vissa brister i kontanthanteringen och åtgärder har vidtagits så snart bristerna uppmärksammats. Utbildning kommer att hållas för kökschefer samt för de personer som utses som kassaansvariga. Syftet är att rätta till brister i rapporteringen i samband med insättning av kontanter. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 16 mars Bakgrund Kontanthantering förekommer inom folkhälsonämndens kostverksamhet och folkhälsoenhet. Inom städverksamheten finns ingen kontanthantering eller utställd handkassa. c:\temp\ulun9hej26.doc

20 (4) Internkontrollplan 2014 Kontrollmål: Kontrollera och följa upp rutin för kontanthantering inom förvaltningen samt redovisa åtgärder. Ansvarig: Verksamhetschefer och förvaltningsekonom Kontrollmetod: Kontroll av hur rutin för kontanthantering efterföljs samt genomföra åtgärder vid eventuella brister. Rapport till: Folkhälsonämnd Rapportering sker: Vid nämndens sammanträde i april. Kontanthantering innebär en ökad risk för ekonomisk skada för kommunen, då det alltid finns en risk för oegentligheter. Därför är det extra viktigt med noggrant utformade rutiner och interna kontroller vid denna hantering. Folkhälsonämnden beslutade om en rutin vid kontanthantering den 8 maj 2013 (FHN 56) och det är med utgångspunkt i den som granskningen genomförts. Det finns en upprättad mall för kassarapportering för kostverksamheten, per enhet, som finns att tillgå via gemensam databas. Tillvägagångssättet för granskningen har varit; Skriftliga intervjufrågor till ansvariga kökschefer där kontanthantering förekommer samt till personal inom folkhälsoenheten med utställd handkassa. Intervjuer har gjorts med personal på ekonomiavdelningen som mottar kassarapporter och insättningar. Ett slumpmässigt urval av kassarapporter har granskats för respektive köksområden och kontroll av insättningar har skett mot ekonomisystemet. Beskrivning av ärendet Resultatet av granskning av kontanthantering. Folkhälsoenheten Ingen anmärkning. Redovisningen har skett enligt gällande rutin för handkassor. Kök inom vård och omsorg Det förekommer kontant försäljning av frukost, lunch, matkuponger samt caféförsäljning från kök inom vård och omsorg. Uppgifter om insättningar i ekonomisystemet är enligt gällande rutin för samtliga kök. Brister som ska åtgärdas Det förekommer återkommande felaktigheter i själva kassarapporten vid redovisningen som olika belopp på redovisningen mot insättning. Caféverksamhet Det förekommer kontant försäljning av kaffe, smörgåsar, luncher med mera.

21 (4) Uppgifter om insättningar i ekonomisystemet är enligt gällande rutin. Den senaste versionen av kassarapport har inte använts, vilket medför fel i bokföringen. Kök inom skola Det förekommer kontant försäljning av luncher från köken inom skola. Uppgifter om insättningar i ekonomisystemet är helt enligt gällande rutin för två köksområden. Brister som ska åtgärdas Uppgifter om insättningar i ekonomisystemet är inte alltid enligt gällande rutin, i de fall då beloppsgränsen inte följs. Återkommande felaktigheter i själva kassarapporten vid redovisningen som olika belopp på redovisningen mot insättning och felaktigt momsbelopp. Bankning sker inte av kökschef på ett av köken vilket strider mot gällande rutin. På ett köksområde finns mycket allvarliga brister i kontanthanteringen och en särskild utredning har tillsatts för att reda ut bristerna. Överväganden Sammanfattningsvis följs folkhälsonämndens rutin för kontanthantering i olika utsträckning. De allvarligaste bristerna som uppmärksammats är under utredning och åtgärder kommer att vidtas när bristernas omfattning är klarlagd. Redovisningen av insättningarna sker med rapportering som görs i mallen kassarapport. Här har det uppmärksammats brister i beräkningar av momsbelopp, redovisade intäkter och även totala summan försäljning mot insatta kontanter. I de flesta fall beror det på att mallen inte används på rätt sätt. I samband med att kassaansvariga utses i förvaltningen kommer en utbildningsinsats göras för att minimera felaktigheter, underlätta vid bokföringen av insättningar samt minimera straffagifter för kommunen. När redovisade belopp på sedel- och myntpåsar inte stämmer överens med insättningen på kommunens plusgiro utgår en straffavgift från Nordea Bank AB. För att minimera kontanthanteringen inom kostverksamheten ska förvaltningen utreda om löneavdrag kan användas i stället för kontant betalning till köken. Fler kassaapparater och kassaskåp ska köpas in.

22 (4) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner redovisningen av internkontroll. Madelene Hedström Ekonom Expedieras till Förvaltningschef Verksamhetschefer Kontaktekonom

23

24 Tjänsteskrivelse Handläggare: Madelene Hedström FHN Folkhälsonämnden Ekonomisk rapport januari-mars 2014 Folkhälsoförvaltningen har upprättat en ekonomisk rapport, januari-mars 2014, vilken är grundad på de ekonomiska ramar kommunfullmäktige fastställt. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 mars Ekonomisk rapport januari-mars 2014, Folkhälsonämnden. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner ekonomisk rapport januari-mars Madelene Hedström Ekonom c:\temp\mhem9hlfaj.doc

25 Ekonomisk rapport Januari mars

26 Driftredovisning Utfall 2014 jan-mar Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader varav personal varav personal Bemanningsenheten Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämnd Stab Kostverksamhet Städverksamhet Folkhälsa och Barnkonvention Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Efter mars har Folkhälsonämnden ett negativt resultat i förhållande till budget motvarande 0,43 % mot omsättningen. Detta beror främst på högre personalkostnader inom kost- och städverksamheten på grund av hög sjukfrånvaro och ökade vikariekostnader som följd. En justering av felaktig debitering av timpris från bemanningsenheten kommer att göras för jan-feb 2014 vilket kommer sänka personalkostnaderna något. Prognosen för 2014 är ett nollresultat under förutsättning att förmedlingsavgiften till Bemanningsenheten täcks av extraförsäljning inom kost- och städverksamheterna, då endast timlöner för vikarier finns budgeterad under

27 Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Ingående balans 2014 Prognos 2014 Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer till åtgärdsplan Folkhälsonämnden gjorde ett överskott om totalt 1,1 mnkr för perioden varav 480 tkr avsåg heltidsprojektet. Dessa har lyfts ur det totala resultatet för treårsbudgeten och flyttats till 2015 års driftram. Kvarvarande resultat har förts med in i den nya treårsbudgeten enligt gällande bestämmelser. Redovisat löneutfall jämfört med 2013, netto Utfall jan-mar 2013 Utfall jan-mar Kommentarer Till ovanstående kostnader tillkommer personalkostnader för vikarier via bemanningsenheten. Januari mars 2014 uppgick kostnaden till tkr och motsvarande period föregående år 949 tkr. Den totala lönekostnaden för perioden uppgår till tkr vilket innebär en ökning med drygt 2 % mot jan-mar 2013 ( tkr). Investeringar Investeringar tkr Utfall 2014 jan-mar Prognos 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Varav överförs till nästa år Städmaskiner Köksutrustning Övriga investeringar Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar På grund av förseningar i upphandlingen av storköksutrusning under 2013 har upprättad investeringsplan inte fullföljts. Folkhälsonämnden har på grund av detta fört över tkr, de kvarvarande investeringsmedlen från 2013 till Den beslutade investeringsbudgeten för 2014 är tkr vilket tillsammans med överförda investeringsmedel från 2013 ger en total budget om tkr.

28

29 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Revidering Folkhälsopolitiskt bokslut 2013, Karlskoga Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har ett åtagande att årligen ta fram ett bokslut för folkhälsoarbetet för Karlskoga och Degerfors kommuner. Karlskoga kommuns bokslut för 2013 bygger på Karlskoga kommuns styrsystem och utformas utifrån urval av kommunfullmäktiges prioriterade mål, och med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer för hälsan års bokslut fokuserar på barns och ungas trygga uppväxtvillkor, vilket bygger på 2013 års kollegiala granskning av kommunens arbete med barnkonventionen. Ett aktivt användande av bokslutet i kommunens årsredovisningsprocess kan ge förutsättningar till hållbara prioriteringar i kommunen, utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta förväntas leda till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett långsiktigt perspektiv. Folkhälsonämnden godkände Karlskoga kommuns folkhälsopolitiska bokslut för 2013, den 12 mars (FHN 26, FHN ) Under mars månad har processen pågått med färdigställande av Degerfors kommuns folkhälsopolitiska bokslut. Under den processen har fakta tillkommit som saknas i Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut, varför detta har kompletterats. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 2 april 2014 Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 c:\temp\eann9hxhdp.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

30 2 (2) Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner har ett åtagande att årligen ta fram ett bokslut för folkhälsoarbetet för Karlskoga och Degerfors kommuner. Karlskoga kommuns bokslut för 2013 bygger på Karlskoga kommuns styrsystem och utformas utifrån urval av kommunfullmäktiges prioriterade mål, och med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer för hälsan års bokslut fokuserar på barns och ungas trygga uppväxtvillkor, vilket bygger på 2013 års kollegiala granskning av kommunens arbete med barnkonventionen. Ett aktivt användande av bokslutet i kommunens årsredovisningsprocess kan ge förutsättningar till hållbara prioriteringar i kommunen, utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta förväntas leda till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett långsiktigt perspektiv. Beskrivning av ärendet Folkhälsonämnden godkände Karlskoga kommuns folkhälsopolitiska bokslut för 2013 den 12 mars (FHN 26, FHN ) Under mars månad har processen pågått med färdigställande av Degerfors kommuns folkhälsopolitiska bokslut. Under den processen har fakta tillkommit som saknas i Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut, varför detta har kompletterats. Viss formalia har även korrigerats i Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut. De korrigeringar som gjorts är följande: Sidan 28 kort text om Familjeguiden som ingått i forskningsprojektet kompetenta familjer Sidan 37 fel årtal i figur med barnfattigdomsindex Sidan 39 tillägg artikel från barnkonventionen Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner det reviderade folkhälsopolitiska bokslutet för Karlskoga kommun för Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Expedieras till Kommunfullmäktige Karlskoga kommun, för godkännande Samtliga nämnder i Karlskoga kommun för kännedom

31 Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga

32 Årets folkhälso- och förebyggande kommun 2013 Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, februari Reviderad version

33 Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga kommun År 2013 utsågs Karlskoga och Degerfors till årets folkhälso- och förebyggande kommun för strategiskt och strukturerat folkhälsoarbete samt för kommunernas samverkansarbete för en jämlik hälsa. Hur står det då till i årets folkhälsokommun med utgångspunkt från barn och unga? Barn och unga är centrala i 2013 års bokslut. Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 visar en bild av barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga, med utgångspunkt från ett urval av Karlskoga kommuns övergripande mål. Dessa mål ska leda kommunens arbete och prioriteringar mot en tryggare, mer välkomnande, ansvarsfull, främjande och hållbar kommun. Kommunens prioriterade folkhälsoområden hänger samman med målen och främjar medborgarnas livsvillkor samt arbete för att minska skador av tobak, alkohol och narkotika. Folkhälsoområdena är beslutade av kommunfullmäktige i Karlskoga och Degerfors gemensamma folkhälsopolitiska policy. FN:s konvention om barnets rättigheter bidrar också till bokslutets innehåll. I november 2013 granskades Karlskoga och Degerfors i sitt arbete med barns och trygga uppväxtvillkor inom ramen för Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Resultatet från granskningen är en viktig komplettering till bokslutet. Karlskoga kommun kan förbättra förutsättningarna för kommuninvånarnas hälsa genom tvärsektoriellt arbete och samverkan. Det är möjligt att skapa en god och jämlik hälsa på lika villkor och minska skillnader i hälsa. Genom att utgå från beslutade folkhälsopolitiska mål och folkhälsopolitiskt bokslut 2013 kan Karlskoga göra jämlikt och på så sätt göra skillnad. Folkhälsonämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner Christina Gustavsson Eje Johansson Anneli Bramvehl Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande 3

34 4

35 Innehållsförteckning Sammanfattande rekommendationer till Karlskoga kommun... 6 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla... 6 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling... 7 Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga. 7 Inledning... 8 Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut? Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Bakgrundsfakta om Karlskoga kommun Barns och ungas trygga uppväxtvillkor Goda livsvillkor, delaktighet och inflytande Rökning, snusning, alkohol och narkotika Tobak Alkohol Narkotika Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Må bra Framtidstro Familj och personligt stöd I Karlskoga finns kompetenta föräldrar Sömn Fysisk aktivitet Matvanor Förskola och skola Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga Ekonomi skyddsfaktor för hälsa Andel barn 0-17 år (%) som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Bilaga 1: Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Skydds- och riskfaktorer

36 Sammanfattande rekommendationer till Karlskoga kommun Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Integrera jämlikhet i hälsa och barnkonvention i ordinarie styrning och ledning. Utveckla system för uppföljning och analys och bedöm konsekvenserna av olika åtgärder. Utveckla och implementera lokala styrdokument, exempelvis Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut och plan. Förbättra möjligheter för en bra start i livet för alla barn och unga. Utveckla familjestödsarbetet, utbildning och arbetsmarknad som hälsofrämjande arenor som tar hänsyn till individens behov och förutsättningar. Utgå från barnrätts-och ungdomsperspektivet exempelvis genom utveckling av Vägledande samspel. Förbättra kommuninvånarnas hälsostatus, genom att utveckla och stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Utveckla reell delaktighet och inflytande för ungdomar och övriga medborgare i kommunen och utveckla den kontinuerliga dialogen mellan politiker och unga. Utveckla samverkan med primärvård, lasarett, Örebro läns idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund samt inom/mellan kommunerna Karlskoga och Degerfors och andra aktörer i samhället för att gemensamt hitta vägar för att öka befolkningens goda och jämlika hälsa. 6

37 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Behåll fokus på genus och jämlikhet i det fortsatta folkhälsoarbetet. Det finns tydliga skillnader i upplevd hälsa, symtom som stress, magont och riskbeteenden mellan killar och tjejer. Det finns även en ökad ojämlikhet mellan olika grupper, beroende på ålder, andel skyddsfaktorer, social status och etnicitet. Utveckla arbetet med äldres hälsa utifrån de fyra hörnpelarna, social gemenskap, delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd, fysisk aktivitet och matvanor. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga Minska skillnader i hälsa och arbeta aktivt utifrån barnkonventionen. Förbättra förutsättningarna för och prioritera barn och unga med störst behov, med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer. Mer samhällsekonomiskt effektiv användning av gemensamma resurser. Förbättra kommunens arbete med socioekonomi och ekonomiskt utsatta barn/familjer. Utveckla Karlskoga/Degerfors tvärsektoriella nätverk för folkhälsa och barnkonvention. Syftet är att nå en långsiktig politisk och tjänstemannasamordning inom och mellan kommunerna samt med Örebro läns landsting och idéburna organisationer. Gränsöverskridande arbete handlar om att flytta fokus från den egna organisationen till medborgarnas bästa. 7

38 Inledning Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. I pusslet för att förbättra medborgarnas hälsa och livsvillkor ingår samhällets alla delar, vilka utgör olika förutsättningar för främjande av individers jämlika hälsa. För att nå nationella folkhälsomålet God hälsa på lika villkor krävs långsiktighet, struktur och tvärsektoriell samverkan på lokal, regional och nationell nivå med utgångspunkt från hälsans bestämningsfaktorer, se figur 1. Utveckling av välbefinnande hos människan är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors hälsa. Folkhälsan påverkas av allt från biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och strukturella förhållanden som till yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Allt detta påverkar människors hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer delas ofta in i fyra olika skikt. Den yttersta nivån står för övergripande strukturella faktorer. Nästa nivå utgör individens livsvillkor. Därefter följer levnadsvanor och den fjärde nivån närmast människan står för sociala nätverk och relationer. Faktorerna påverkar varandra. Arbetslöshet kan exempelvis påverka matvanorna som i sin tur påverkar vikten som i sin tur påverkar förekomst av hjärtinfarkt. Orsaker behöver med andra ord inte vara kopplade direkt till individen utan kan finnas på samhällsnivå. Ju tidigare en insats sätts in i orsakskedjan, desto bättre 1. Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer för barn och unga. Bearbetad version av Lena Edlund, efter Region Gotlands version av Dahlgrens och Whiteheads original. 1 Källa: ( ) 8

39 I Karlskoga och Degerfors kommuner har folkhälsonämnden det övergripande ansvaret att driva och utveckla kommunernas arbete avseende folkhälsa och barnrättsfrågor. Arbetet hänger samman med nationella och regionala folkhälsomål, samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Folkhälsonämnden verkar för att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för alla medborgare i Karlskoga och Degerfors. Barn och unga, föräldrar samt äldre är prioriterade målgrupper. I Karlskoga kommuns folkhälsopolitiska policy 2 och folkhälsopolitisk plan 3 är den jämlika hälsan central. Barns- och ungas trygga uppväxtvillkor är betydelsefulla då förhållanden under barndomen spelar en viktig roll för hälsan under hela livet. Genom tidiga åtgärder som förbättrar hem och förskole/skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa och skillnader i uppväxtvillkoren minska. Under hösten 2013 tilldelades Karlskoga tillsammans med Degerfors kommun pris, för kommunernas gemensamma folkhälsoarbete. Priserna är ett hedrande bevis på ett gott arbete som gör skillnad: Juryns motivering årets folkhälsokommun: Ett välorganiserat och, såväl inom som utom den egna organisationen, starkt förankrat folkhälsoarbete, målinriktat och med en jämlik hälsoutveckling i sikte. Juryns motivering årets förebyggande kommun: Årets pris tilldelas två kommuner i samverkan. Förutom att uppfylla de krav som ställs i nomineringsförfarandet visar de att små kommuner genom regionala och kommunala samverkansavtal och gemensam nämnd kan bedriva ett framgångsrikt och långsiktigt förebyggande arbete. Genom att koppla sitt lokala ANDT 4 - och folkhälsoarbete till de nationella ANDT-målen finns också en långsiktighet mellan det som genomförs på lokal nivå och det som efterfrågas på nationell nivå. Karlskoga har i sitt samverkansarbete på politisk och tjänstemannanivå börjat utvecklingsarbetet för en mer jämlik hälsa som ligger i linje med WHO:s folkhälsostrategi Health 2020 och Michael Marmots utredning Closing the gap. Ökat tvärsektoriellt samarbete över myndighets- och förvaltningsgränser samt en effektiv ledning som främjar delaktighet och styrning av hälsa - som i sin tur minskar ojämlikheten i hälsa - anses vara ett betydelsefullt strategiskt mål med utgångspunkt från Health Policyn är gemensam med Degerfors kommun och är antagen av respektive kommunfullmäktige. KF Karlskoga , 174, KF Degerfors , 36. Policyn gäller för perioden Ladda ner planen från: 3 Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige 29 januari 2013, 12 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 4 ANDT står för alkohol, narkotika, doping och tobak. 9

40 Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut? Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut 2013 ska presentera en bild över livsvillkor och levnadsvanor för barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga kommun. Utgångspunkten är ett urval av Karlskoga kommuns övergripande mål vilka ska leda kommunens arbete och prioriteringar mot ett tryggare, mer välkomnande, ansvarsfull, jämlik och hållbar kommun. Ett folkhälsopolitiskt bokslut är ett verktyg för att styra kommunen och följa upp medborgarnas hälsa. Kommunen har ett åtagande att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Då barn och unga är en prioriterad målgrupp i Karlskoga kommun och även fokus för årets bokslut blir barnkonventionen och resultat från befolkningsundersökningar och skolsköterskornas elevhälsosamtal en viktig grund i folkhälsopolitiskt bokslut Detta bokslut tar ansats utifrån tre av kommunfullmäktiges prioriterade mål Dessa är; Fullmäktigemål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Fullmäktigemål 7 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Under 2013 processades ett nytt fullmäktigemål fram. Då detta har stor betydelse för bokslutets tema ingår även detta. Nya målet är; Fullmäktigemål (process 2013, gäller från 2014) Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga Med utgångspunkt från dessa mål beskrivs förändringar, nuläge, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutveckling för befolkningen i Karlskoga kommun. Inom respektive fullmäktigemål har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan varit utgångspunkt vid prioritering av statistik och information. Syfte Syftet med bokslutet är att beskriva och följa hälsoutvecklingen i Karlskoga utifrån ett folkhälsoperspektiv, med utgångspunkt från några av Karlskoga kommuns 10

41 övergripande mål. Bokslutet lyfter även fram artiklar från konventionen om barnets rättigheter i samband med de olika målområdena. Bokslutet ska även fungera som besluts- och diskussionsunderlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den kommunala folkhälso- och välfärdspolitiken. Målgrupp Målgrupp för bokslutet är framförallt förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Struktur Resultat och framgång redovisas med indikatorer (skydds och riskfaktorer 5 ) som beskriver medborgarnas hälsa, livsvillkor och livsmiljö. Kort om skydds- och riskfaktorer, se bilaga 1. Jämförelse görs över tid där det är möjligt, samt utifrån ett köns- och åldersperspektiv. Förhållandena som återspeglas ska vara möjliga att påverka genom direkta och/eller indirekta åtgärder, alternativt ses som nyckeltal för utvecklingen. Indikatorerna ska kunna härledas till kommunens verksamhet. En indikator kan inte beskriva i vad mån arbetet har varit framgångsrikt. Analys och värdering måste göras med förståelse för sambanden mellan indikatorerna, uppställda mål och vad som påverkar utvecklingen. Det är därför viktigt att erfarenhet och kunskap som finns inom verksamheterna tillför analys av resultaten och blir del i diskussionen om vad som är viktiga prioriteringar för det fortsatta arbetet. Data och statistik Data och statistik som används är den senast redovisade. För viss data kan det betyda en eftersläpning på 1 2 år. Uppgifterna till bokslutet är främst hämtade från rapporten Barn och unga , utgiven av nuvarande Folkhälsomyndigheten, enkätresultat från forskningsprojektet Kompetenta familjer 2013, Kommun och landstingsdatabasen 7, Skolverket samt Rädda Barnens Årsrapport Dessutom bygger bokslutet på fakta hämtat från Folkhälsomyndigheten, Barnombudsmannens Max 18. Resultat från 2013 års kollegiala granskning på barns trygga uppväxtvillkor är också en kompletterande del av rapporten. Data som beskriver Karlskogas barns- och ungas hälsa 2013 är främst hämtad från skolsköterskornas elevhälsosamtal för läsår 2012/2013 med urval skolår 4 och 8. Statistik som ger en bild av det lokala hälsoläget! När data tolkas är det viktigt att tänka på att antalet svarande personer som statistiken bygger på kan vara lågt och att det kan skilja sig åt mellan olika frågor. Siffrorna är dock viktiga för att ge en bild över det lokala hälsoläget och det är viktigt att fundera på vad som ligger bakom presenterade data. Eftersom det är särskilt svårt att mäta och påvisa barns hälsa bör siffrorna tolkas med försiktighet. 5 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 6 Statens folkhälsoinstitut (2013) Barn och unga Utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund. Elanders Sverige AB, Mölnlycke

42 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Karlskoga kommun prioriterar aktiviteter som är främjande och förebyggande för invånarna i kommunen. Prioriteringen syns på den politiska dagordningen genom kommunens fullmäktigemål som beslutats av kommunfullmäktige och som sedan bryts ner på respektive nämnd. Det syns även genom prioritering av lokala folkhälsomål. Under 2013 syns en ökad medvetenhet inom kommunen, samt en vilja att jobba för ökad jämlikhet i hälsa och aktivt prioritera utsatta grupper. Genom det utvecklade arbetet med medborgardialoger har även kommunens möjligheter att utvecklas tillsammans med medborgarna förbättrats. Karlskoga har även tagit ytterligare steg för att utveckla arbetet med mänskliga rättigheter utifrån ett intensifierat arbete med barnets rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt integration. År 2013 kan beskrivas dels genom uppföljning av indikatorer som kan mäta det prioriterade målet, men även genom att sätta örat mot marken och beskriva viktiga milstolpar på genomförda satsningar under året 8. Gemensamt för samtliga aktiviteter är grundingrediensen samverkan. Inom kommunen men också med andra kommuner, landstinget, idéburen verksamhet samt andra samhällsaktörer. Under 2013 har ett stort antal aktiviteter, processer och projekt genomförts med utgångspunkt från Karlskogas folkhälsopolitiska plan 9 : Aktiviteterna är urval av exempel av Karlskogas arbete för en attraktiv kommun för alla. Detta är sammanställt i en matris på följande sida. 8 Under 2014 kommer folkhälsoplanen att följas upp i Karlskoga kommun 9 Folkhälsopolitisk plan Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige 29 januari 2013, 12 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 12

43 Folkhälsopolitiska mål Ökad och kontinuerlig dialog Delaktighet och inflytande Fysiska och virtuella mötesplatser Synliggöra folkhälsoarbetet Ökad jämställdhet och jämlikhet inom alla samhällsområden Aktivitet Medborgardialog - Ung medborgardialog - Medborgarprojekt med Sveriges ungdomsråd - Feriejobb i kommunen - Politikerluncher - Karlskoga kommuns hemsida utvecklas - Årets folkhälsokommun Folkhälsokonferens Folkhälsa i Fokus Inbjöds till flera nationella arenor för att beskriva kommunens folkhälsoarbete - Planering och uppbyggnad av jämställda förskolan Pärlan - Jämställd snöröjning - Tänk nytt, lätt och rätt handbok om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Kommentar Medborgardialoger genomförs om exempelvis torget och biblioteket Medborgarprojektet avslutades och sprids med gott resultat Karlskogas ungdomsråd utvecklades i denna process. Utveckling av politikercafé, utvecklat av ungdomar i medborgarprojektet. - Samverkan och strategiskt arbete lyftes fram som framgångsfaktorer för årets folkhälsokommun. - Positiva utvärderingar av folkhälsokonferens 2013 Utvecklat arbete för att ha jämlikhet och jämställdhet som en utgångspunkt under planering och arbete. 13

44 Folkhälsopolitiska mål Främjande och förebyggande arbete Tidig upptäckt och insatser Förebyggande aktiviteter i syfte att minska alkoholbruk för ungdomar Fortsatt samverkan mellan berörda aktörer Aktivitet Årets förebyggande kommun Familjecoacher tillsätts - Verksamheten Rymden för barn och unga med föräldrar med alkohol-, drogproblematik, eller psykisk sjukdom - Stoppa langningsarbete - Drogfri skolavslutning - Påbörjat drogförebyggande samverkansarbete Kommentar - Struktur och aktiviteter lyfts fram som vinnande koncept - Fälttjänsterna avslutas Väl fungerande samarbete med Svenska kyrkan - Positivt samarbete med lokaltidning - Positiva recensioner från deltagande ungdomar och samarbetspartners Oro för nätdroger utvecklade ett nära samarbete kring narkotika Bakgrundsfakta om Karlskoga kommun Karlskoga är en varuproducerande kommun i västra Örebro län och tillhörande Värmlands landskap. I december 2013 hade Karlskoga invånare, vilket är en ökning sedan År 2012 fanns cirka familjer med hemmaboende barn (yngre än 21 år). En femtedel av familjerna i Karlskoga består av barnfamiljer, där de flesta har ett eller två barn. I Karlskoga fanns samma år barn i åldrarna 0-19 år. 88 procent av Karlskogas invånare är födda i Sverige vilket är en högre andel om man jämför med länet och riket. Karlskoga har i och med detta en lägre andel utrikes födda invånare än både regionen och riket. Karlskoga har däremot en högre andel medborgare med finskt ursprung i jämförelse med länet och riket. Detta är en anledning till att Karlskoga kommun är ett finskt förvaltningsområde. 14

45 Kommunala basfakta Karlskoga Invånare, antal Varav kvinnor Varav män Invånare 0-12 år, andel (%) 12,2 % 12,3% 12,3% 12,4% Invånare 65+, andel (%) Varav kvinnor 25,8% 26,3% 26,6% 26,8% Varav män 21,4% 21,9% 22% 22,1% Födda, antal Födelseöverskott Döda, antal Medellivslängden 11 i Karlskoga kommun är 82,5 år för kvinnor och 78,6 år för män vilket är precis under värdet för länet och riket. Inflyttade, antal Varav kvinnor Varav män Utflyttade, antal Varav kvinnor Varav män Flyttningsnetto, antal Varav kvinnor Varav män Immigrationsnetto 12, antal Varav kvinnor Varav män Immigrerade, antal Varav kvinnor Varav män Barns och ungas trygga uppväxtvillkor Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter (Barnkonventionen, artikel 2-4). Under 2013 genomfördes en kollegial granskning av Karlskoga och Degerfors kommuner inom ramen för kommunernas partnerskapssamarbete för att utveckla arbetet utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Under en dag undersöktes hur trygga uppväxtvillkor barn och unga har av Partnerskapet för barns rättigheter 10 Källa: Kommun och landstingsdatabasen, 11 Förväntat antal levnadsår vid födseln. Medelvärde för perioden Källa: kommunala basfakta, Folkhälsomyndigheten 12 Nettot räknas ut genom antal immigrerade minus antal emigrerade 15

46 i praktiken 13. Granskningens fokus var barnkonventionen i styrprocessen samt delaktighet och inflytande för barn och unga. Resultatet från Karlskoga och Degerfors kollegiala granskning visar att kommunerna har en mycket tydlig prioritering på barn och unga. Karlskoga och Degerfors kommuner har även en samsyn vad gäller barnrättsfrågor och barnperspektivet. Det finns ett stort engagemang och en tydlig röd tråd mellan förtroendevalda - tjänstemän - verksamhetsnära. Granskningen visar också på att det finns utvecklingsområden. Förtroendevalda ger exempelvis uttryck för att vissa styrdokument låter bra på papper men att de behöver finslipas för att det ska bli en röd tråd från ord till handling. I granskningen lyftes också att barnets rättigheter utifrån barnkonventionen borde vara i centrum lik väl som olika lagar. Granskarna från partnerskapet för barns bästa i praktiken ser en potential för utveckling av samverkan med barnets bästa i fokus. Slutsatsen från granskningen visar att Karlskoga och Degerfors kommuner är på god väg i arbetet med förverkligandet av barnkonventionen, även om en del arbete återstår. Den sammanfattande bild som ges av barnrättsarbetet i Karlskoga och Degerfors är att det finns en röd tråd som genomsyrar arbetet och även ett stort engagemang. Med utgångspunkt från detta finns stora möjligheter att utveckla kommunernas arbete som ska gå från ord till handling i implementeringen av barnets rättigheter 14. Goda livsvillkor, delaktighet och inflytande Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Barnet har rätt att bli hört och barnets intresse ska komma i främsta rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras (Barnkonventionen, artikel 12-14). Vid senaste valet (2010) valde 71 procent av förstagångsväljarna att rösta till kommunfullmäktige i Karlskoga. Ungas valdeltagande och förtroende för myndigheter, politiker och institutioner är lägre bland förstagångsväljare än bland övriga. Valdeltagandet bland förstagångsväljare i Sverige har dock ökat de senaste två valen. Däremot saknar nästan varannan ungdom i Sverige tillit till andra människor. 15 World Values Survey-undersökningen i Sverige 2011 har undersökt unga i åldern år och deras förtroende för demokrati. Resultatet visar på ett tydligt trendbrott. Under en längre tid har unga och äldre delat samma värderingsgrund vad gäller demokrati och avståndstagande från diktatur. Den senaste undersökningen visar att nästa 10 procent av den yngre generationen säger att demokrati är dåligt, samtidigt som en allt större grupp värderar diktatur som bra eller mycket bra. Sverige sticker ut som ett land som har blivit mer antidemokratiskt i jämförelse med övriga länder i undersökningen. Detta är ett 13 Karlskoga och Degerfors ingår sedan 2004 i ett nationellt partnerskap för barnets bästa i praktiken. Läs mer om Partnerskapet på 14 Kollegial granskning Karlskoga och Degerfors kommuner. Med fokus på barns trygga uppväxtvillkor. Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. 15 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 16

47 nytt fenomen. Det samband som forskarna Lindberg och Svensson såg som starkast associerat med antidemokratiska värderingar var utbildning. Bland de ungdomar som svarar att de tycker att det vore bra med en annan form av diktatur eller som kan tänka sig att sälja sin rösträtt för pengar saknar nästan alla högre utbildning. 16 Var femte svensk ungdom kan tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar Nästan 15 procent av de unga tycker att det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av militären. Var fjärde svensk ungdom anger att det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare så man slapp bry sig om att rösta Figur 2: Rösträtt till salu Lindberg S. I, Svensson R (2012) Rösträtt till salu. Det nya hotet mot demokratin. Premiss förlag. Stockholm 17 Lindberg S. I, Svensson R (2012) Rösträtt till salu. Det nya hotet mot demokratin. Premiss förlag. Stockholm 17

48 Rökning, snusning, alkohol och narkotika Alla barn har rätt att skyddas mot olaglig användning av narkotika och andra droger (Barnkonventionen, artikel 33). Tobak All rökning är en riskfaktor och spelar stor roll för folkhälsan. Det finns en vetenskapligt belagd ökad risk för 58 olika sjukdomstillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och cancer samt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det går fortare och kräver färre cigaretter för att etablera ett nikotinberoende hos ungdomar än hos vuxna. När bruket väl är etablerat är det svårt att bryta. På kort sikt riskerar unga rökare att drabbas av exempelvis minskad lungfunktion, sämre kondition ökad astmaproblematik samt hosta och andnöd. Att röka vattenpipa orsakar samma sjukdomar och skapar även samma beroende som tobaksrök. Hos spädbarn som utsätts för passiv rökning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd 18. De som röker dagligen upplever generellt en mindre god hälsa än andra. Det gäller ungdomar och vuxna, oavsett kön. Snus innehåller över giftiga ämnen varav 28 är cancerframkallande. Snusning ökar risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke. Användning av snus är framförallt en manlig vana. För ungdomar finns det en viss skillnad i hälsa mellan dem som snusar dagligen och de som inte gör det. Snusarna har en lägre andel som upplever god hälsa. Svenskfödda pojkar är gruppen som i förhållande till födelseland snusar dagligen i störst omfattning 19. Med utgångspunkt från Liv och hälsa ung undersökningen under perioden , visar utvecklingen en något ökad andel elever i skolår 9 i Karlskoga som röker och snusar dagligen. I elevhälsosamtalen som görs årligen med alla elever i klass 6, 8 samt 1 på gymnasiet ställs frågan om eleven vanor kring tobak, alkohol och narkotika. Elevhälsosamtalen för läsår 2012/2013 visar att 92 procent av tjejerna respektive 88 procent av killarna i skolår 8 aldrig röker. Vad gäller snusning är det 97 procent av tjejerna respektive 89 procent av killarna som aldrig snusar. 18 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 19 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 18

49 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Karlskoga kommun. Alkohol Det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion bland ungdomar och en rad negativa psykologiska, sociala och fysiska hälsokonsekvenser, däribland tobaksbruk, drogmissbruk, skolproblem och oskyddat sex. En undersökning visar att det är fyra gånger större risk att de som börjar dricka alkohol vid 14 års ålder blir alkoholberoende i jämförelse med de som börjar dricka vid 20 års ålder. Med utgångspunkt från nationell statistik är det vanligare med riskabelt alkoholbruk bland ungdomar i åldern år som är födda i Sverige än för ungdomar som är födda utomlands 20. Senaste Liv och hälsa ung undersökningen 2011 visar på en positiv utveckling i Karlskoga där färre ungdomar i skolår 9 anger att de druckit alkohol under vårterminen. Trenden ser likadan ut för både killar och tjejer, men det är fler tjejer än killar som angett att de druckit alkohol. Likaså är det tjejerna som i högre grad anger att de har en hög alkoholkonsumtion. Trenden i Karlskoga följer den nationella trenden med fler ungdomar som avstår alkohol. Hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är starkt åldersrelaterat och föregås ofta av rökning. I Karlskoga kommuns elevhälsosamtal för skolår 8 21 svarar större delen av eleverna att de inte dricker alkohol. Det är ett positivt resultat. I analysen av svaren bör elevhälsosamtalets genomförande beaktas då eleverna svarar på en enkät som sedan diskuteras med skolsköterska. Upplevelsen från skolsköterskorna som genomför enkäten är att ungdomarna svarar sanningsenligt. Samtalen innebär en viktig möjlighet att kunna förebygga ohälsa då åtgärder kan sättas in vid behov. I jämförelse med Liv och hälsa ung undersökningen svarar alla elever anonymt på en enkät utan efterföljande samtal. 20 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 21 För bokslutet har urvalet gjorts till skolår 8 i samtliga frågor. 19

50 85 procent av flickorna respektive 79 procent av pojkarna i skolår 8 angav i senaste elevhälsosamtalen att man aldrig dricker alkohol. Dessa siffror visar på ett omvänt resultat gentemot senaste årens resultat från Liv och hälsa ung i skolår 9 där fler pojkar anger att man inte druckit under vårterminen. Resultaten är dock inte jämförbara då det är olika mätmetoder och olika åldrar på eleverna. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Karlskoga kommun. Narkotika Elevhälsosamtalen tar även upp frågor som om man provat narkotika samt hur man ställer sig om man blir erbjuden narkotika. Narkotiksbruk medför kraftigt ökade risker för skador både medicinskt och socialt. Skadorna kan uppkomma både akut och efter en tids användning. Nationell data visar att olika typer av psykiska besvär och sjukdomar är vanligare hos personer med skadligt bruk av narkotika. Det omvända syns också, det vill säga att ett mindre regelbundet bruk av narkotika leder till psykisk ohälsa i högre grad. Det finns även ett starkt samband mellan skadligt narkotikabruk och sociala problem som arbetslöshet, hemlöshet och kriminalitet 22. Ur ett länsperspektiv visar de senaste årens mätningar genom Liv och hälsa ung att majoriteten av ungdomarna inte har använt narkotika. Pojkar och gymnasieelever har enligt samma undersökningar brukat narkotika i större utsträckning än flickor, respektive elever i nian. Bland flickor som använt narkotika finns en klart lägre andel som uppger en god hälsa jämfört med dem som aldrig använt narkotika. Detsamma gäller för pojkarna även om mönstret inte är lika uttalat 23. Spice och cannabis är vanligast bland unga i Örebro län. Cannabis innehåller en högre halt THC idag än tidigare, vilket gör drogen starkare. Cannabis är skadligt för den växande hjärnan och påverkar inlärningsförmågan och organisationsförmåga. Spice är en syntetisk substans som ger ett 22 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 23 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 20

51 cannabisliknande rus. Då det finns många olika varianter av spice är det svårt att avgöra styrkan. Det gör att kroppens reaktion är svår att förutsäga. De unga droganvändarna i länet är från år gamla och upp till 25. Att spice inte är narkotikaklassat betyder inte att det är ofarligt. Spice är en drog som kan innehålla både bensin och lösningsmedel. Det är viktigt att stärka föräldrarna så att de har verktyg för att kunna ta samtal med sina ungdomar 24. Elevhälsosamtalen visar att ingen av flickorna i skolår 8 har provat narkotika i jämförelse med 2 procent av pojkarna. Vid frågan hur man ställer sig om man blir erbjuden narkotika svarar 98 procent av flickorna och 97 procent av pojkarna att de säger bestämt nej. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Karlskoga kommun. 24 Nerikes Allehanda, 8 mars Spice och cannabis störst bland unga. Journalist: Helena Björk. 21

52 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Arbetet för en hållbar utveckling kan beskrivas som en process utan färdig lösning och som omfattar sociala/kulturella, ekologiska och ekonomiska aspekter. Helhetssyn, dialog och kritiskt tänkande är grunden. Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av hållbar utveckling lyder: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Social hållbar utveckling kan förklaras som en utveckling där man tillgodoser människornas behov och välbefinnande och där samhället byggs på demokratiska värdegrunder. Inom den sociala hållbarheten är hälsa, delaktighet och trygghet i fokus. Genom att jobba med folkhälsomålen, göra hälsokonsekvensbedömningar och välfärdsbokslut kan den sociala dimensionen beaktas och utvecklas. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekologisk hållbarhet kan beskrivas som långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av 25. Under 2013 har ett stort antal aktiviteter, processer och projekt genomförts med utgångspunkt från urval ur Karlskogas folkhälsopolitiska plan 26 : Aktiviteterna är urval och exempel från Karlskogas arbete för en socialt hållbart Karlskoga. Detta är sammanställt i en matris nedan. Folkhälsopolitiska mål Familjestöd Aktivitet Kompetenta familjer - Lokalt arrangerade seminarier Kommentar - Resultat och slutförande av treårigt forskningsprojekt. - Samverkansvinster! 25 Sveriges kommuner och landsting (2013) Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. 26 Folkhälsopolitisk plan Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige 29 januari 2013, 12 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 22

53 Mål Aktivitet 2013 Kommentar Minskad psykisk ohälsa - Planering av dans- och hälsoprojektet Dansa Pausa Samverkan utifrån kostnadseffektiv metod för ökad psykiskhälsa Öka och stärka arbetet med barnkonventionen - Genomförande av kollegial granskning om barns trygga uppväxtvillkor Tredje granskningen sedan 2007 visar på en positiv utveckling av arbetet i Karlskoga Skola för trygghet och utveckling - Invigning av Möckelngymnasiet Positiv satsning för en attraktiv kommun Må bra Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6). Upplevelsen av att må bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för den enskilde, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet, det vill säga jämlikhet i hälsa. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om flickors/kvinnors och pojkars/mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. Med utgångspunkt från Liv och hälsa ung undersökningen för perioden , visar utvecklingen av Karlskogaungdomarnas egenupplevda hälsa på en förbättring över tid. Ur ett genusperspektiv så är detta ett viktigt nyckeltal och utvecklingsområde då pojkar i mycket högre grad anger att de mår bra i jämförelse med flickor. Elevhälsosamtalen för läsår 2012/2013 visar att de flesta barnen/ungdomarna anger att de mår bra. Det gäller både för skolår 4 och 8. I skolår 8 kan en liten skillnad ses att fler killar anger att de mår bra i förhållande till tjejer. Den skillnaden syns inte för skolår 4. 23

54 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Framtidstro Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6). Att se positivt på framtiden är starkt kopplat till att uppleva en god hälsa. Mönstret är detsamma oavsett ålder och kön. För ungdomarna spelar föräldrars arbetssituation in. Av de ungdomar som har en eller ingen förälder i arbete är det få med ljus syn på framtiden. Utbildningsnivån har betydelse för framtidstron, ju högre utbildning, desto högre framtidstro 27. Karlskogas senaste resultat i Liv och hälsa ung (2011) visar upp en optimistisk syn, där över 80 procent av ungdomarna i skolår 9 ser ljust på framtiden. Utifrån ungdomarnas resultat finns en könsmässig skillnad, där män/pojkar har en något ljusare syn på framtiden. Flickorna har å andra sidan en positiv trend med ökad andel som ser mycket eller ganska ljust på framtiden. Elevhälsosamtalen visar på att nästan varje elev i skolår 4 och 8 ser positivt på framtiden. Svaren från elevhälsosamtalen visar på fler barn/unga som ser positivt på framtiden än vad som tidigare framkommit i Liv och hälsa ung undersökningen. Som poängterats tidigare i bokslutet är det olika metoder för genomförande av enkäter och olika åldrar, så jämförelsen ska tolkas med försiktighet. 27 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 24

55 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Elevhälsosamtalen tar även upp frågan om hur många av kommunens elever som känner sig glada. Resultaten samstämmer med andel barn och unga som har framtidstro. Nästan alla ungdomar i skolår 4 och 8 anger att de känner sig glada. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Familj och personligt stöd Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet (Barnkonventionen, artikel 18). 25

56 Majoriteten av barn och unga i Sverige uppger att de kommer bra överens med sina föräldrar och att de har lätt för att prata med dem om sina problem 28. Liv och hälsa ung undersökningarnas länsresultat visar på ett starkt samband mellan graden av tillit till sina föräldrar och upplevd hälsa. Det visar på att det är viktigt för ungdomar att kunna lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Det finns en skillnad i upplevd hälsa i relation till familjeförhållanden. Detta är särskilt tydligt bland flickor. De som bor med båda sina föräldrar anger i högre grad god hälsa än de som bor med bara en förälder. Lägst andel med god hälsa har gruppen som inte bor med någon förälder. Mönstret är likartat, men inte lika uttalat för pojkarna. Flickor och kvinnor har i allmänhet tillgång till personligt stöd i högre grad än pojkar och män. Ur hälsosynpunkt har avsaknad av stöd större betydelse för flickor och kvinnor. 29 Liv och hälsa ung enkäten (2011) undersöker hur många pojkar och flickor som kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Nio av tio ungdomar i Karlskoga (skolår 9) litar på sina föräldrar. Det gäller både tjejer och killar. I elevhälsoenkäten ställs frågan om Karlskogas elever trivs hemma och om de har någon vuxen som de kan prata med om viktiga saker. Resultatet visar att de flesta barnen/ungdomarna trivs hemma. Dessutom anger nästan alla killar att de har någon vuxen att prata med om viktiga saker i jämförelse med flickorna som har något lägre andelar. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. 28 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 29 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 26

57 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. I Karlskoga finns kompetenta föräldrar År 2013 genomfördes en undersökning i Karlskoga inom ramen för forskningsprojektet Kompetenta familjer som Karlskoga och Degerfors genomfört tillsammans med Örebro Universitet. Resultatet visar att 75 procent av papporna och 70 procent av mammorna upplever att de är kompetenta föräldrar. På frågan om de känner sig bekväma i sitt föräldraskap svarar 84 procent av mammorna och 86 procent av papporna att de känner sig bekväma i sitt föräldraskap. Enkäten frågar föräldrarna hur ofta barnet får positiv uppmärksamhet/uppskattning av föräldern. Mer än 8 av 10 anger att de visar sina barn positiv uppskattning varje dag eller flera dagar i veckan. Hur ofta får ditt barn positiv uppskattning/uppmärksamhet av dig? Källa: Föräldraenkät till föräldrar i Karlskoga med barn födda åren 1996, 1998, 2000 och Örebro Universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Genomfördes inom ramen för projektet Kompetenta familjer, våren

58 I december 2013 fick alla barnfamiljer med barn 0-18 år en Familjeguide hem i brevlådan. Familjeguiden visar upp ett smörgåsbord av verksamheter och arenor som finns för familjer i Karlskoga och Degerfors kommuner. Familjeguiden har även delats ut på öppna förskolor, vårdcentraler, biblioteket och på andra offentliga platser i Karlskoga 30. Sömn Barnet har rätt till lek, vila och fritid (Barnkonventionen, artikel 31). En god sömn har en stark koppling till att också uppleva en god hälsa. Framförallt visar sig sömnen ha stor betydelse för den psykiska hälsan. Det gäller både ungdomar och vuxna, oavsett kön. Sömn och sömnkvalitet varierar både beroende på kön och ålder enligt Liv och hälsa ung undersökningen. De senaste undersökningarna visar att killar på högstadiet och gymnasiet rapporterar genomgående en bättre sömn än tjejerna 31. Elevhälsosamtalet tar upp frågan om eleven sover bra om natten. Det är en högre andel barn i skolår 4 som tycker att det stämmer ganska bra eller mycket bra. Det gäller både tjejer och killar. Elevhälsosamtalens resultat visar inte på någon skillnad mellan pojkar och flickor vid senaste undersökningen. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. 30 Familjeguiden uppdateras regelbundet i webbversionen. Familjeguiden finns att ladda ner från 31 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 28

59 Fysisk aktivitet Barnet har rätt till lek, vila och fritid (Barnkonventionen, artikel 31). Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Detta gäller både killar och tjejer, oavsett kön. Bäst hälsa anger de som tränar regelbundet, därefter kommer de som tränar måttligt. Sämst hälsa uppger de som tränar lite eller inte alls 32. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga och är därför en viktig skyddsfaktor 33. Andra studier 34 lyfter fram ytterligare skyddsfaktorer som är främjande för psykisk hälsa. Exempel på andra skyddsfaktorer för psykisk hälsa är förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna samt gruppaktiviteter. Gruppaktiviteter kan vara en värdefull insats vilket kan minska känsla av utanförskap. Möjligheten att få nya vänner kan också påverka intresse för regelbundet deltagande i fysisk aktivitet. På nationell nivå är andelen barn och unga som tränar regelbundet oförändrat de senaste tjugo åren. Nationell data visar att det är vanligare att killar tränar ofta, i jämförelse med tjejer. Stillasittande fritid är vanligast bland unga som är arbetslösa samt barn och unga med annat ursprungsland än Sverige. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i ålder 5-17 år är fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen med en intensitet som är måttlig till hög. Fysisk aktivitet i form av idrott eller lek utvecklar förutom barns motorik och koordination även inlärning och koncentration. Detta är en viktig grund för att barnen ska uppnå goda resultat i skolan 35. I elevhälsoundersökningen tillfrågas elever om de deltar på idrottslektionerna samt om de idrottar och rör sig på sin fritid. Det är fler barn i skolår 4 som säger att de idrottar och rör sig på sin fritid i jämförelse med skolår 8. En markant skillnad syns också i deltagande på idrottslektionerna då 81 procent av tjejerna respektive 99 procent av tjejerna i åttan anger att de deltar på idrottslektionerna. 32 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 33 Larun L, Nordheim LV, Ekeland E, Hagen KB, Heian F. Exercise in prevention and treatment of anxiety and depression among children and young people.cochrane Database of Syst Rev Jago, R., Davis, L., McNeill, J., Sebire, S. J., Haase, A., Powell, J., & Cooper, A. R. (2011). Adolescent girls' and parents' views on recruiting and retaining girls into an after-school dance intervention: implications for extra-curricular physical activity provision. Int J Behav Nutr Phys Act, 8, 91. doi: [pii] 35 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 29

60 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. I kommun och landstingsdatabasen finns underlag för antal deltagartillfällen i idrottsföreningar fördelat på invånare. Där syns att det är större andel killar än tjejer som är aktiva i idrottsföreningar. Det är också en markant skillnad utifrån ålder där de yngre barnen är mer aktiva inom föreningsidrotten. 30

61 Kommunala basfakta Karlskoga Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-12 år Varav flickor Varav pojkar Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare år Varav flickor Varav pojkar Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare år Varav flickor Varav pojkar Matvanor Alla barn har rätt att överleva och att utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6). Goda matvanor har stor betydelse för hur hälsan, kropp och intellekt utvecklas under barn och ungdomsåren 37. Det finns vissa skillnader i hälsa mellan dem som har goda matvanor och dem som inte har det. Bra matvanor innebär en något högre andel med bra hälsa 38. Enligt rapporten Barn och unga 2013 har andelen barn som äter grönsaker ofta ökat i Sverige. Dessutom syns en nationell trend med minskat intag av godis och läsk. Utifrån ett nationellt perspektiv är det ändå få ungdomar som når det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker. Livsmedelsverket rekommenderar att barn från 10 år ska äta 500 gram grönsaker varje dag. Rapporten skriver vidare att flickor och unga kvinnor har bättre matvanor än pojkar och unga män 39. I elevhälsosamtalen ställs frågan om eleverna äter frukost hemma respektive lunch på skolan. Det är en större andel av barnen i skolår 4 än i skolår 8 som äter frukost respektive skollunch varje dag. 36 Källa: Kommun och landstingsdatabasen, 37 Statensfolkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund Lindén Boström M, Persson C (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 31

62 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Förskola och skola Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen ska förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken (Barnkonventionen, artikel 28-29). God omsorg och utbildning har betydelse för folkhälsan. Förskolan och skolan, i vilken barn och unga tillbringar en stor del av sin tid, påverkar inte bara inlärningen utan har även effekter på upplevd livskvalitet. Betydelsen av god kvalitet i förskola och skola är med andra ord stor. Det finns ett klart samband mellan trivsel i skolan och hälsa. Ju högre grad av trivsel, desto bättre hälsa. Det gäller både killar och tjejer. Utbildningsnivå är en 32

63 stark markör i förhållande till hälsa. Det är vanligast med god hälsa bland dem med eftergymnasial utbildning. Föräldrars sysselsättningsgrad återspeglar sig även i deras barns hälsa. De barn/ungdomar som har två föräldrar med arbete anger i högre utsträckning att de har en bra hälsa, i jämförelse med dem som inte har någon förvärvsarbetande förälder 40. Studier visar ett klart samband mellan resultat i skolan och etablering på arbetsmarknaden. Elever utan behörighet till gymnasieskolan eller låga grundskolebetyg fick i lägre omfattning än andra ett slutbetyg från gymnasieskolan. Av de ungdomar som sedan varken arbetade eller studerade saknade över hälften ett slutbetyg från gymnasieskolan. Flickor har generellt sett bättre resultat än pojkar. Föräldrars utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som visar på de allra största variationerna i elevernas resultat. I åldersgruppen år har cirka 24 procent av männen och 37 procent av kvinnorna i Karlskoga eftergymnasial utbildning. Det är ca tio procent lägre resultat än i riket, gäller oavsett kön. Forskning visar att en person med god hälsa har bättre inlärningsförmåga och större benägenhet att gå vidare med högre utbildning. Elevhälsosamtalen lyfter fram elevernas trivsel i skolan. Drygt 80 procent av eleverna svarar att de trivs bra i skolan. Det gäller för skolår 4 och för flickorna i skolår 8. Bland pojkarna i skolår 8 svarar 9 av 10 att man trivs bra i skolan. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. 40 Lindén Boström M, Persson C (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 33

64 2000-talet har inneburit en negativ trend i Sverige, då andelen elever i skolår 9 som saknar behörighet till gymnasiet ökar. Under samma period har andelen som studerat vidare ökat, samtidigt som ungas etablering på arbetsmarknaden sjunkit 41. Kommunala basfakta 42 Elever i åk. 9 som 77,1 76,6 75,2 74,5 uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Varav tjejer 77,4 79,3 79,0 77,1 Varav killar 76,8 74,3 71,9 71,9 Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt Varav tjejer Varav killar Elever i åk. 9 som är 86 82, ,3 behöriga till gymnasieskola Invånare 0-19 med föräldrar som har högst grundskoleutbildning, andel (%) Varav tjejer 6,4 6,6 6,9 - Varav killar 7,2 8,3 9,3 - Gymnasieelever med 79,1 87,0 77,8 86,7 grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) Varav tjejer 90,6 87,8 82,6 89,4 Varav killar 67,3 85,8 72,9 84,3 Gymnasieelever som 39,8 42,0 38,6 32,3 börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Varav tjejer 50,3 52,4 45,6 40,6 Varav killar 26,0 38,1 31,4 23,7 41 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 42 Källa: kommun och landstingsdatabasen, 34

65 Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga Ekonomi Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Varje barn har rätt till den levnadsstandard som är skälig för att trygga barnets utveckling. Föräldrarna har huvudsakligen ansvaret för detta, men om de inte klarar av det, måste staten se till att det finns stödprogram för att säkerställa detta. Även barnets sociala trygghet ska säkerställas med exempelvis socialförsäkringar som ska ges till familjer beroende på vilka tillgångar de har. Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa. (Barnkonventionen, artikel 4, 26-27, 32). God ekonomi i form av löpande disponibla inkomster och ekonomiska tillgångar är något som har ett starkt samband med att också uppleva sig ha en bra allmän hälsa. En ekonomiskt utsatt grupp är ensamstående kvinnor med barn, samt arbetslösa kvinnor 43. Ekonomiska resurser är viktiga för hälsan för att de kan omvandlas till andra resurser som ökar möjligheten att styra egna livsvillkor. Det finns ett stort samband mellan arbetslöshet och ohälsa, såväl för unga som andra åldersgrupper. Arbetslösa löper ökad risk för depression och fysisk utmattning. Unga vuxna är extra utsatta för arbetslöshet. Det finns fakta som visar att ungas (18-21 år) hälsa påverkas mer än vuxnas vid arbetslöshet. Bland unga kvinnor syns ett samband med låg självskattad hälsa och bristande möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. För killar däremot ökade risken för hög alkoholkonsumtion 44. Ohälsa som uppstår när grupper av människor lever under sämre livsvillkor än andra genererar stora kostnader för samhället på nationell, regional och lokal nivå. Dessutom bär individen själv upp kostnader för sin ohälsa. Ett sätt att hantera dessa kostnader är att arbeta med förebyggande arbete för att undvika att kostnaderna uppstår. Istället för stora kostnader senare i en individs liv görs då 43 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 44 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 35

66 tidiga insatser. De tidiga insatserna genererar en kostnadspuckel i det första skedet, men som senare genererar lägre kostnader. Andel barn 0-17 år (%) som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Fattigdom är med detta synsätt ett relativt begrepp, som innebär att människor med knappa ekonomiska resurser är fattiga i jämförelse med den stora majoriteten i samhället. Under 1990-talets ekonomiska kris i Sverige ökade antalet ekonomiskt utsatta barn, så att problemet uppmärksammades i den offentliga statistiken. Sedan dess har andelen ekonomiskt utsatta barn ökat ytterligare och de ekonomiska klyftorna mellan barn i Sverige har vidgats 45. Det är svårt att minska barns ekonomiska utsatthet utan att även se till de vuxna i hushållet eftersom barn inte själva ansvarar för försörjning. Det är istället föräldrars fattigdom som ofta drabbar barnen, en både ekonomiskt och social fattigdom som i hög grad påverkar barnens liv. Att leva under ekonomisk stress påverkar barnens vardagsliv och leder till att barn i ekonomiskt utsatta hushåll blir begränsade och får en sämre levnadsstandard. Detta är hämmande för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling. Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer har minskat något i landet de senaste mätningarna. I genomsnitt ser utvecklingen ut på liknande sätt i Örebro län, men skillnaderna är stora mellan kommunerna. För Karlskogas del visar trenden på en ökning av andel barn som lever under ekonomisk stress. I december 2013 kom det senaste resultatet från Rädda Barnens årsredovisning. Statistiken är eftersläpande och visar att 11,6 procent av barnen i Karlskoga hamnar inom Rädda Barnens gräns för barnfattigdomsindex. Det innebär att 644 av Karlskogas barn är extra utsatta Vid en nationell ranking av barnfattigdomsindex av landets kommuner så placerar sig Karlskoga på en 168 plats vilket är en stor försämring sedan föregående års mätning. Ur ett nationellt perspektiv är det framförallt tre grupper av barn som är särskilt utsatta. Detta är barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter samt barn till ensamstående. Andel barn till föräldrar med utländsk bakgrund är överrepresenterade vad gäller ekonomisk utsatthet. Det kan till stor del förklaras med svårigheter för individer med utländsk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden. 46 I Karlskoga finns en tydlig skillnad på ekonomisk utsatthet utifrån föräldrars bakgrund. Total andel barn med utländsk bakgrund i Karlskoga (2012) är 22 procent. Det är en stor skillnad för barnen om man tittar på föräldrars etniska bakgrund. Andel barn/familjer med låg inkomststandard och eller försörjningsstöd med svensk bakgrund är 6 procent. Om föräldrarna har en utländsk bakgrund är det istället 31 procent barn/familjer som har låg inkomststandard och eller försörjningsstöd. 45 Kommunerna i Örebro län, Örebro läns idrottsförbund samt Örebro läns landsting. (2013) Social hållbarhet och jämlik hälsa. Diskussionsunderlag till Örebro läns folkhälsokonferens Salonen T (2013) Rädda Barnens årsrapport

67 I Sverige finns inget officiellt sätt att mäta fattigdom. I bokslutet används Rädda barnens mått för barnfattigdom, då det är ett mått som används frekvent i Sverige och som går att bryta ner på kommunnivå. Måttet är utvecklat för Rädda barnens räkning av forskare Tapio Salonen. Måttet bygger på två oberoende indikatorer för att belysa barns och deras familjers ekonomiska situation. Dessa är: Barn i familjer med låg inkomststandard Barn i hushåll med försörjningsstöd För att få en tydligare bild bör statistiken kompletteras med mått som exempelvis mäter etnicitet, hälsa, ekonomi, utbildning och arbetslöshet. Inom EU är det vanliga måttet på inkomstfattigdom 60 % av medianinkomsten i landet. Denna definition mäter inkomster, men säger inget om individens utgifter. Definitionen synliggör heller inte inkomstspridningen i landet, vilket inte synliggör andel fattiga. Figur 3: Definition av ekonomisk utsatthet 47 Kommunala basfakta Arbetslöshet (%) 9,8 8,6 7,6 Varav kvinnor 8,7 8,2 7,3 Varav män 10,8 9,0 8,0 Antal personer år 49 som är öppet arbetslösa eller i 12,4 12,6 10,4 11,2 program med aktivitetsstöd, delat med antal invånare år i kommunen Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 invånare Hushåll med ekonomiskt bistånd eller 29,2 31,2 - introduktionsersättning som erhållit bistånd i månader under året, andel (%) Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) Varav kvinnor 6,9 7,1 7,7 Varav män 7,2 7,4 5,3 Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) 11,1 11,2 12,1 Invånare 0-19 år med minst en förälder med 6,4 4,7 3,6 sjuk/aktivitetsersättning, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i ,2 29,3 27,7 månader under året, andel (%) Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) Varav kvinnor 12 11,4 11,1 Varav män 17 15,9 14,2 Barnfattigdomsindex 50 11,3 11,6 47 Kommunerna i Örebro län, Örebro läns idrottsförbund samt Örebro läns landsting. (2013) Social hållbarhet och jämlik hälsa. Diskussionsunderlag till Örebro läns folkhälsokonferens Källa: Kommun och landstingsdatabasen 49 Mäts den 31/12 50 Källa: Rädda barnens årsrapport 2012 (2010) samt 2013 (2011). Statistiken innebär en eftersläpning med två år. 37

68 Figur 4: :Skydds och riskfaktorer för hälsan Lindén Boström M, Persson C (2012) Skydds och riskfaktorer för hälsan 38

69 Bilaga 1: Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftnings, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. (Barnkonventionen, artikel 19). Skydds- och riskfaktorer Inom det förebyggande folkhälsoarbetet finns två nyckelbegrepp, nämligen skydds- respektive riskfaktorer. Skyddsfaktorer används för att beteckna något som minskar sannolikheten för att ett visst problem ska uppstå. Det kan även vara faktorer som ökar individens möjligheter till en god hälsa. En skyddsfaktor kan liknas vid en buffert mot en risk. Riskfaktorer däremot ökar sannolikheten att problem, ohälsa eller riskbeteende ska uppkomma. En riskfaktor behöver inte vara samma sak som orsak till ett problem. En riskfaktor är istället en process, händelse eller ett förhållande som ökar sannolikheten för ett visst utfall. Det är angeläget att barn och unga som är på väg in i, eller riskerar ett negativt beteende fångas upp så tidigt som möjligt 52. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. I det första fallet handlar det om att stärka skyddsfaktorer och i det andra om att reducera riskfaktorer. Skydds och riskfaktorer finns på individ-, grupp- som samhällsnivå. Skyddsfaktorerna har större inverkan på både den totala och den fysiska hälsan än vad riskfaktorer har. Det vill säga, ju fler skyddsfaktorer, desto bättre upplevd hälsa. Risken blir med andra ord mindre när skyddsfaktorn finns och större när skyddsfaktorn saknas 53. Mönstret är detsamma oavsett kön eller ålder. Det finns även ett samband mellan antal skyddsfaktorer och den psykiska hälsan. Ju fler skyddsfaktorer desto bättre upplevd psykisk hälsa Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 53 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 54 Lindén Boström M, Persson C (2012) Skydds och riskfaktorer för hälsan 39

70 Vid frågor om Karlskoga kommunsfolkhälsopolitiska bokslut 2013 Kontakta folkhälsoenheten Karlskoga och Degerfors kommuner E-post: Cecilia Ljung, Folkhälsostrateg 40

71

72 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 för Degerfors kommun Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har ett åtagande att årligen ta fram bokslut för folkhälsoarbetet för Karlskoga och Degerfors kommuner. Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 bygger på respektive kommuns styrsystem. Degerfors kommuns bokslut utformas utifrån prioriterade områden i Degerfors strategiska inriktning och med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer för hälsan år bokslut fokuserar på barns och ungas trygga uppväxtvillkor, vilket bygger på 2013 års kollegiala granskning av kommunens arbete med barnkonventionen. Ett aktivt användande av bokslutet i kommunens årsredovisningsprocess kan ge förutsättningar till hållbara prioriteringar i kommunerna, utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta förväntas leda till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett långsiktigt perspektiv. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 17 februari, Folkhälsopolitiskt bokslut 2013, Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Degerfors kommun. Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner har ett åtagande att årligen ta fram ett bokslut för folkhälsoarbetet för Karlskoga och Degerfors kommuner. Åtagandet är en del i uppfyllandet av det avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete som finns mellan Örebro läns landsting och Karlskoga och Degerfors kommuner. Folkhälsonämnden har sedan 2010 aktivt utvecklat arbetet med lokala folkhälsopolitiska bokslut års bokslut var ett kombinerat bokslut som gällde både Karlskoga och Degerfors kommuner, med folkhälsonämnden som avsändare. Bokslut var en kombination av att följa upp folkhälsoenhetens uppdrag samt en form av uppföljning av de lokala styrdokument inom folkhälsa, barnkonventionen och alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Det presenterade dessutom nuläget i kommunerna utifrån statistik hämtad från exempelvis Liv och c:\temp\cljg9gea6j.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

73 2 (5) hälsa undersökningarna. Bokslut 2010 avgränsades utifrån de politiskt prioriterade områdena; Delaktighet och inflytande Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas lika levnadsvanor och livsvillkor ANDT För att förtydliga kopplingen till kommunernas respektive styrmodeller med övergripande mål förändrades bokslutet utförande Det innebar även att kommunerna fick kommunegna bokslut. Beskrivning av förslag Bokslut 2013 bygger på Degerfors kommuns styrsystem. En viktig faktor för att bokslutet ska vara användbart i kommunernas ordinarie årsredovisningsprocess är att anpassa och avgränsa innehållet till kommunerna. Dessutom är det viktigt att boksluten blir färdiga i god tid, synkroniserat till kommunernas årsredovisningsprocesser. Degerfors kommuns bokslut utformas utifrån prioriterade områden i Degerfors strategiska inriktning Dessa är; Degerfors måste bryta den negativa befolkningstrenden. Alla elever ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Alla större beslut, som kommunfullmäktige fattar under mandatperioden , ska vara utformade så att de två ovan prioriterade målen för perioden beaktas. Dessa, och andra mål, ska förverkligas samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. Kommunens ekonomi i balans. Ett jämställt Degerfors med berikande mångfald. Stimulerande fritid och god folkhälsa och ett aktivt och rikt kulturliv. Delaktiga och engagerade kommuninvånare års bokslut fokuserar på barns trygga uppväxtvillkor då Degerfors och Karlskoga kommuner genomförde en kollegial granskning inom ramen för Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken i slutet av Temat för granskningen var barns trygga uppväxtvillkor och innebär i praktiken en granskning om hur kommunerna följer barnkonventionen och barnets bästa. Utifrån ovan utvalda målområden kompletteras aktuell statistik och fakta som ett breddat kunskapsunderlag. Statistiken hämtas både från folkhälsopolitiken och barnrätts/ungdomspolitiken och bygger på de skydds- och riskfaktorer som påverkar hälsan.

74 3 (5) Överväganden Aktuell kunskap om barns och ungas levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige. De folkhälsopolitiska boksluten är ett verktyg för detta. Att göra politiska prioriteringar utifrån bokslutet, med utgångspunkt på att förbättra för medborgarna har även påverkan på folkhälsan på sikt. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella och ekonomiska aspekter är alla delar som berörs i boksluten. Ett aktivt användande av bokslutet i årsredovisningsprocesserna kan ge förutsättningar till bra prioriteringar i kommunen utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta leder i sin tur till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett längre perspektiv. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner Folkhälsopolitiskt bokslut 2013, Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Degerfors kommun. 2. Folkhälsonämnden skickar Folkhälsopolitiskt bokslut 2013, Barns och ungas trygga uppväxtvillkor för godkännande av kommunfullmäktige i Degerfors kommun som en del av kommunens årsredovisning. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunfullmäktige Degerfors kommun, för godkännande Samtliga nämnder i Degerfors kommun för kännedom

75 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Barnkonventionens artiklar kopplas samman med årets bokslut och blir på så sätt även ett bokslut utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Bokslutet speglar även barns och ungas trygga uppväxtvillkor och hälsa. Detta är en viktig kunskapsgrund för att kunna leva upp till barnkonventionen och barnets bästa. Dialog och inflytande X Delaktighet och inflytande är ett område som berörs i bokslutet då det har stor betydelse för hälsan men också är en mänsklig rättighet utifrån barnkonventionen. Folkhälsa X Folkhälsopolitiskt bokslut kan användas som ett breddat beslutsunderlag och är en viktig faktor för hållbara beslut. Bokslutet synliggör även kopplingen till kommunernas styrmodeller, vilket innebär ett förtydligande mellan kommunens prioriteringar och folkhälsa. Jämlikhet och social rättvisa X Ekonomisk och social trygghet är ett prioriterat område i bokslutet och genom detta synliggörs ojämlikhet utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Jämställdhet X All statistik och information, där det är möjligt, redovisas på kön. Jämställdheten synliggörs både i fall där det råder ojämställdhet, likväl som jämställdhet mellan könen. Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X X X Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter X X X X

76 Bilaga Vatten, luft och mark X Ekonomiska Kommunens ekonomi X Kommunens ekonomi kan komma att påverkas på sikt om förändringar beslutas utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det kan både innebära omfördelning likväl som ekonomiska satsningar/besparingar. Kostnadseffektivitet X Genom ett grundligt förarbete kan kostnadseffektivitet uppstå, ur ett kommunperspektiv. Sociala investeringar bör projekteras och socioekonomiska analyser bör tas fram för att beräkna kostnad/vinst på olika processer. Tillväxt X

77 Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Degerfors

78 Årets folkhälso- och förebyggande kommun 2013 Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, mars

79 Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Degerfors kommun År 2013 utsågs Degerfors och Karlskoga till årets folkhälso- och förebyggande kommun för strategiskt och strukturerat folkhälsoarbete samt för kommunernas samverkansarbete för en jämlik hälsa. Hur står det då till i årets folkhälsokommun med utgångspunkt från barn och unga? Barn och unga är centrala i 2013 års bokslut. Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 visar en bild av barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Degerfors, med utgångspunkt från ett urval av Degerfors kommuns övergripande mål. Dessa mål och målområden ska leda kommunens arbete och prioriteringar i riktning mot att öka andelen ungdomar med gymnasiebehörighet samt att bryta den negativa befolkningstrenden samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans och organisationen effektiv. Detta kompletteras med målsättning för en stimulerande fritid och kulturliv, god folkhälsa, ett jämställt Degerfors med berikande mångfald, samt delaktiga och engagerade kommuninvånare. Kommunens prioriterade folkhälsoområden hänger samman med målen och främjar medborgarnas livsvillkor samt arbete för att minska skador av tobak, alkohol och narkotika. Folkhälsoområdena är beslutade av kommunfullmäktige i Degerfors och Karlskogas gemensamma folkhälsopolitiska policy. FN:s konvention om barnets rättigheter bidrar också till bokslutets innehåll. I november 2013 granskades Degerfors och Karlskoga i sitt arbete med barns och trygga uppväxtvillkor inom ramen för Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Resultatet från granskningen är en viktig komplettering till bokslutet. Degerfors kommun kan förbättra förutsättningarna för kommuninvånarnas hälsa genom tvärsektoriellt arbete och samverkan. Det är möjligt att skapa en god och jämlik hälsa på lika villkor och minska skillnader i hälsa. Genom att utgå från beslutade folkhälsopolitiska mål och folkhälsopolitiskt bokslut 2013 kan Degerfors göra jämlikt och på så sätt göra skillnad. Folkhälsonämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner Christina Gustavsson Eje Johansson Anneli Bramvehl Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande 3

80 Innehållsförteckning Sammanfattande rekommendationer till Degerfors kommun... 6 Degerfors ska bryta den negativa befolkningstrenden... 6 Alla elever i Degerfors kommun ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet... 6 Degerfors har delaktiga och engagerade kommuninvånare... 6 Degerfors ska vara jämställt med en berikande mångfald... 7 Degerfors kommun har en stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa... 7 Ekonomi och sociala förutsättningar... 7 Inledning... 8 Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut? Degerfors ska bryta den negativa befolkningstrenden Bakgrundsfakta om Degerfors kommun Degerfors kommun ska vara jämställt med berikande mångfald Barns och ungas trygga uppväxtvillkor Degerfors kommun har delaktiga och engagerade kommuninvånare Goda livsvillkor, delaktighet och inflytande Degerfors kommun har stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa Må bra Framtidstro Familj och personligt stöd I Degerfors finns kompetenta föräldrar Sömn Fysisk aktivitet Matvanor Rökning, snusning, alkohol och narkotika Tobak Alkohol Narkotika Alla elever i Degerfors kommun ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomi Andel barn 0-17 år (%) som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd

81 Bilaga 1: Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Skydds- och riskfaktorer

82 Sammanfattande rekommendationer till Degerfors kommun Degerfors ska bryta den negativa befolkningstrenden Integrera jämlikhet i hälsa och barnkonvention i ordinarie styrning och ledning. Utveckla system för uppföljning och analys och bedöm konsekvenserna av olika åtgärder. Utveckla och implementera lokala styrdokument, exempelvis Degerfors folkhälsopolitiska bokslut och plan. Utveckla arbetet med äldres hälsa utifrån de fyra hörnpelarna, social gemenskap, delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd, fysisk aktivitet och matvanor. Alla elever i Degerfors kommun ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet Förbättra möjligheter för en bra start i livet för alla barn och unga. Utveckla familjestödsarbetet inom Degerforsmodellen, utbildning och arbetsmarknad som hälsofrämjande arenor som tar hänsyn till individens behov och förutsättningar Utgå från barnrätts-och ungdomsperspektivet exempelvis genom utveckling av Vägledande samspel. Minska skillnader i hälsa och arbeta aktivt utifrån barnkonventionen. Förbättra förutsättningarna för och prioritera barn och unga med störst behov, med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer. Degerfors har delaktiga och engagerade kommuninvånare Utveckla reell delaktighet och inflytande för ungdomar och övriga medborgare i kommunen och utveckla den kontinuerliga dialogen mellan politiker och unga. 6

83 Degerfors ska vara jämställt med en berikande mångfald Behåll fokus på genus och jämlikhet i det fortsatta folkhälsoarbetet. Det finns tydliga skillnader i upplevd hälsa, symtom som stress, magont och riskbeteenden mellan killar och tjejer. Det finns även en ökad ojämlikhet mellan olika grupper, beroende på ålder, andel skyddsfaktorer, social status och etnicitet. Degerfors kommun har en stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa Förbättra kommuninvånarnas hälsostatus, genom att utveckla och stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Utveckla samverkan med primärvård, lasarett, Örebro läns idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund samt inom/mellan kommunerna Karlskoga och Degerfors och andra aktörer i samhället för att gemensamt hitta vägar för att öka befolkningens goda och jämlika hälsa. Utveckla Karlskoga/Degerfors tvärsektoriella nätverk för folkhälsa och barnkonvention. Syftet är att nå en långsiktig politisk och tjänstemannasamordning inom och mellan kommunerna samt med Örebro läns landsting och idéburna organisationer. Gränsöverskridande arbete handlar om att flytta fokus från den egna organisationen till medborgarnas bästa. Ekonomi och sociala förutsättningar Mer samhällsekonomiskt effektiv användning av gemensamma resurser. Förbättra kommunens arbete med socioekonomi och ekonomiskt utsatta barn/familjer. 7

84 Inledning Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. I pusslet för att förbättra medborgarnas hälsa och livsvillkor ingår samhällets alla delar, vilka utgör olika förutsättningar för främjande av individers jämlika hälsa. För att nå nationella folkhälsomålet God hälsa på lika villkor krävs långsiktighet, struktur och tvärsektoriell samverkan på lokal, regional och nationell nivå med utgångspunkt från hälsans bestämningsfaktorer, se figur 1. Utveckling av välbefinnande hos människan är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors hälsa. Folkhälsan påverkas av allt från biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och strukturella förhållanden som till yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Allt detta påverkar människors hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer delas ofta in i fyra olika skikt. Den yttersta nivån står för övergripande strukturella faktorer. Nästa nivå utgör individens livsvillkor. Därefter följer levnadsvanor och den fjärde nivån närmast människan står för sociala nätverk och relationer. Faktorerna påverkar varandra. Arbetslöshet kan exempelvis påverka matvanorna som i sin tur påverkar vikten som i sin tur påverkar förekomst av hjärtinfarkt. Orsaker behöver med andra ord inte vara kopplade direkt till individen utan kan finnas på samhällsnivå. Ju tidigare en insats sätts in i orsakskedjan, desto bättre 1. Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer för barn och unga. Bearbetad version av Lena Edlund, efter Region Gotlands version av Dahlgrens och Whiteheads original. 1 Källa: ( ) 8

85 I Degerfors och Karlskoga kommuner har folkhälsonämnden det övergripande ansvaret att driva och utveckla kommunernas arbete avseende folkhälsa och barnrättsfrågor. Arbetet hänger samman med nationella och regionala folkhälsomål, samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Folkhälsonämnden verkar för att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för alla medborgare i Karlskoga och Degerfors. Barn och unga, föräldrar samt äldre är prioriterade målgrupper. I Degerfors kommuns folkhälsopolitiska policy 2 och folkhälsopolitisk plan 3 är den jämlika hälsan central. Barns- och ungas trygga uppväxtvillkor är betydelsefulla då förhållanden under barndomen spelar en viktig roll för hälsan under hela livet. Genom tidiga åtgärder som förbättrar hem och förskole/skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa och skillnader i uppväxtvillkoren minska. Under hösten 2013 tilldelades Degerfors tillsammans med Karlskoga kommun pris, för kommunernas gemensamma folkhälsoarbete. Priserna är ett hedrande bevis på ett gott arbete som gör skillnad: Juryns motivering årets folkhälsokommun: Ett välorganiserat och, såväl inom som utom den egna organisationen, starkt förankrat folkhälsoarbete, målinriktat och med en jämlik hälsoutveckling i sikte. Juryns motivering årets förebyggande kommun: Årets pris tilldelas två kommuner i samverkan. Förutom att uppfylla de krav som ställs i nomineringsförfarandet visar de att små kommuner genom regionala och kommunala samverkansavtal och gemensam nämnd kan bedriva ett framgångsrikt och långsiktigt förebyggande arbete. Genom att koppla sitt lokala ANDT 4 - och folkhälsoarbete till de nationella ANDT-målen finns också en långsiktighet mellan det som genomförs på lokal nivå och det som efterfrågas på nationell nivå. Degerfors har i sitt samverkansarbete på politisk och tjänstemannanivå börjat utvecklingsarbetet för en mer jämlik hälsa som ligger i linje med WHO:s folkhälsostrategi Health 2020 och Michael Marmots utredning Closing the gap. Ökat tvärsektoriellt samarbete över myndighets- och förvaltningsgränser samt en effektiv ledning som främjar delaktighet och styrning av hälsa - som i sin tur minskar ojämlikheten i hälsa - anses vara ett betydelsefullt strategiskt mål med utgångspunkt från Health Policyn är gemensam med Karlskoga kommun och är antagen av respektive kommunfullmäktige. KF Karlskoga , 174, KF Degerfors , 36. Policyn gäller för perioden Ladda ner planen från: 3 Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige den 24 september 2012, 83 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 4 ANDT är en förkortning och står för alkohol, narkotika, doping och tobak. 9

86 Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut? Degerfors folkhälsopolitiska bokslut 2013 ska presentera en bild över livsvillkor och levnadsvanor för barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Degerfors kommun. Detta bokslut tar ansats utifrån Degerfors strategiska plan Strategisk inriktning utifrån ett urval av mål och målområden. Samtidigt som Degerfors kommuns ekonomi är i balans ska: Degerfors kommun bryta den negativa befolkningstrenden Alla elever i Degerfors kommun ha behörighet för att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet Degerfors kommun vara jämställt med berikande mångfald Degerfors kommun ha stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa Degerfors kommun ha delaktiga och engagerade kommuninvånare Ett folkhälsopolitiskt bokslut är ett verktyg för att styra kommunen och följa upp medborgarnas hälsa. Kommunen har ett åtagande att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Då barn och unga är en prioriterad målgrupp i Degerfors kommun och även fokus för årets bokslut blir barnkonventionen och resultat från befolkningsundersökningar och skolsköterskornas elevhälsosamtal en viktig grund i folkhälsopolitiskt bokslut Med utgångspunkt från dessa mål beskrivs förändringar, nuläge, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutveckling för befolkningen i Degerfors kommun. Inom respektive fullmäktigemål har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan varit utgångspunkt vid prioritering av statistik och information. Syfte Syftet med bokslutet är att beskriva och följa hälsoutvecklingen i Degerfors utifrån ett folkhälsoperspektiv, med utgångspunkt från några av Degerfors kommuns övergripande mål. Bokslutet lyfter även fram artiklar från konventionen om barnets rättigheter i samband med de olika målområdena. Bokslutet ska även fungera som besluts- och diskussionsunderlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den kommunala folkhälso- och välfärdspolitiken. 10

87 Målgrupp Målgrupp för bokslutet är framförallt förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Struktur Resultat och framgång redovisas med indikatorer (skydds och riskfaktorer 5 ) som beskriver medborgarnas hälsa, livsvillkor och livsmiljö. Kort om skydds- och riskfaktorer, se bilaga 1. Jämförelse görs över tid där det är möjligt, samt utifrån ett köns- och åldersperspektiv. Förhållandena som återspeglas ska vara möjliga att påverka genom direkta och/eller indirekta åtgärder, alternativt ses som nyckeltal för utvecklingen. Indikatorerna ska kunna härledas till kommunens verksamhet. En indikator kan inte beskriva i vad mån arbetet har varit framgångsrikt. Analys och värdering måste göras med förståelse för sambanden mellan indikatorerna, uppställda mål och vad som påverkar utvecklingen. Det är därför viktigt att erfarenhet och kunskap som finns inom verksamheterna tillför analys av resultaten och blir del i diskussionen om vad som är viktiga prioriteringar för det fortsatta arbetet. Data och statistik Data och statistik som används är den senast redovisade. För viss data kan det betyda en eftersläpning på 1 2 år. Uppgifterna till bokslutet är främst hämtade från rapporten Barn och unga , utgiven av nuvarande Folkhälsomyndigheten, enkätresultat från forskningsprojektet Kompetenta familjer 2013, Kommun och landstingsdatabasen 7, Skolverket samt Rädda Barnens Årsrapport Dessutom bygger bokslutet på fakta hämtat från Folkhälsomyndigheten, Barnombudsmannens Max 18. Resultat från 2013 års kollegiala granskning på barns trygga uppväxtvillkor är också en kompletterande del av rapporten. Data som beskriver Karlskogas barns- och ungas hälsa 2013 är främst hämtad från skolsköterskornas elevhälsosamtal för läsår 2012/2013 med urval skolår 4 och 8. Underlagen innefattar samtliga elevhälsosamtal under läsåret och innebär dels att eleverna svarar på en enkät och dels ett samtal kring svaren tillsammans med skolsköterskan. Statistik som ger en bild av det lokala hälsoläget! När data tolkas är det viktigt att tänka på att antalet svarande personer som statistiken bygger på kan vara lågt och att det kan skilja sig åt mellan olika frågor. Siffrorna är dock viktiga för att ge en bild över det lokala hälsoläget och det är viktigt att fundera på vad som ligger bakom presenterade data. Eftersom det är särskilt svårt att mäta och påvisa barns hälsa bör siffrorna tolkas med försiktighet. 5 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 6 Statens folkhälsoinstitut (2013) Barn och unga Utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund. Elanders Sverige AB, Mölnlycke

88 Degerfors ska bryta den negativa befolkningstrenden Befolkningsutvecklingen är en viktig faktor för arbetsmarknadens och kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Attraktivitet handlar både om att få andra att besöka eller bosätta sig på en plats och att skapa ökad livskvalitet för de boende på platsen samt ortens näringsliv. Degerfors kommun prioriterar familjestöd, service som är främjande och förebyggande för invånarna i kommunen. Faktorer som påverkar barnfamiljers val av boendeort är exempelvis kommunens service, pris per kvadratmeter boendeyta, trygghet, fysisk miljö, kommunikationer och arbetsmarknad. Individens bostadspreferenser styrs i stor utsträckning av familjesituationen och i vilket skede av livscykeln personen befinner sig i. Andelen barn och unga under 20 år kan ses som en indikator på kommunernas attraktivitet för barnfamiljer. År 2013 kan beskrivas dels genom uppföljning av indikatorer som kan mäta de prioriterade målen, men även genom att sätta örat mot marken och beskriva viktiga milstolpar på genomförda satsningar under året 8. Gemensamt för samtliga aktiviteter är grundingrediensen samverkan. Inom kommunen men också med andra kommuner, landstinget, idéburen verksamhet samt andra samhällsaktörer. Under 2013 har ett stort antal aktiviteter, processer och projekt genomförts med utgångspunkt från Degerfors folkhälsopolitiska plan 9. Aktiviteterna är urval av exempel av Degerfors arbete för en attraktiv kommun för alla. Detta är sammanställt i en matris på följande sida. 8 Under 2014 kommer folkhälsoplanen att följas upp i Degerfors kommun 9 Folkhälsopolitisk plan Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige den 24 september 2012, 83 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 12

89 Folkhälsopolitiska mål Delaktighet och inflytande Fysiska och virtuella mötesplatser Synliggöra folkhälsoarbetet Främjande och förebyggande arbete Aktivitet 2013 Kommentar - Medborgarprojekt med Medborgarprojektet avslutades Sveriges ungdomsråd och sprids med gott resultat - Feriejobb i kommunen Degerfors ungdomsråd utvecklades i samband med denna process - Politikerluncher Utveckling av politikercafé, utvecklat av ungdomsrådet/ungdomspanelen i medborgarprojektet - Årets folkhälsokommun - Samverkan och strategiskt 2013 arbete lyftes fram som - Folkhälsokonferens framgångsfaktorer för årets Folkhälsa i Fokus 2013 folkhälsokommun - Inbjöds till flera - Positiva utvärderingar av nationella arenor för att folkhälsokonferens 2013 beskriva kommunens folkhälsoarbete - Årets förebyggande - Struktur och aktiviteter lyfts kommun 2013 fram som vinnande koncept - Samverkanskonferens i - Goda utvärderingar och Bredsjö genomförs inom resultat från ramen för Bredsjökonferensen Degerforsmodellen - Fälttjänst avslutas och - Ventilen, Degerfors kombinerad förebyggartjänst generella familjestöd med fokus unga tillsätts utvecklas - Satsning på att utbilda egna - Fortsatt utbildning av utbildare inom Vägledande personal inom Samspel förhållningssättet Vägledande Samspel (ICDP) 13

90 Bakgrundsfakta om Degerfors kommun Degerfors är en så kallad pendlingskommun i västra Örebro län, tillhörande Värmlands landskap. I december 2013 hade Degerfors invånare, vilket är en ökning sedan År 2012 fanns cirka 976 familjer med hemmaboende barn (yngre än 18 år). En femtedel av hushållen i Degerfors består av barnfamiljer, där de flesta har ett eller två barn. I Degerfors fanns samma år barn i åldrarna 0-19 år. 88 procent av Degerfors invånare är födda i Sverige vilket är en högre andel om man jämför med länet och riket. Degerfors har i och med detta en lägre andel utrikes födda invånare än både regionen och riket. Degerfors har däremot en högre andel medborgare med finskt ursprung i jämförelse med länet och riket. Detta är en anledning till att Degerfors kommun är ett finskt förvaltningsområde 10. Kommunala basfakta Degerfors Invånare, antal Varav kvinnor Varav män Invånare 0-12 år, andel (%) 11,2 % 11,1% 11,0% 10,9% Invånare 65+, andel (%) Varav kvinnor 26,1% 26,9% 27,7% 27,5% Varav män 21,9% 22,7% 23,6% 24,5% Födda, antal Födelseöverskott Döda, antal Medellivslängden 12 i Degerfors kommun är 82,2 år för kvinnor och 77,0 år för män vilket är lägre än i länet och riket. Inflyttade, antal Varav kvinnor Varav män Utflyttade, antal Varav kvinnor Varav män Flyttningsnetto, antal Varav kvinnor Varav män Immigrationsnetto 13, antal Varav kvinnor Varav män Immigrerade, antal Varav kvinnor Varav män Finskt förvaltningsområde trädde i kraft 1 januari 2014 i Degerfors, efter beslut från regeringen. Att ingå i förvaltningsområdet för finska innebär att kommunen ska erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Enskilda medborgare får också möjlighet att använda sitt språk i kontakter med kommunen och med myndigheter. Kommunen får statsbidrag för eventuella merkostnader som beslutet innebär. 11 Källa: Kommun och landstingsdatabasen 12 Förväntat antal levnadsår vid födseln. Medelvärde för perioden Källa: kommunala basfakta, Folkhälsomyndigheten 13 Nettot räknas ut genom antal immigrerade minus antal emigrerade 14

91 Degerfors kommun ska vara jämställt med berikande mångfald Barns och ungas trygga uppväxtvillkor Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter (Barnkonventionen, artikel 2-4). Under 2013 genomfördes en kollegial granskning av Degerfors och Karlskoga kommuner inom ramen för kommunernas partnerskapssamarbete för att utveckla arbetet utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Under en dag undersöktes hur trygga uppväxtvillkor barn och unga har av Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 14. Granskningens fokus var barnkonventionen i styrprocessen samt delaktighet och inflytande för barn och unga. Resultatet från Degerfors och Karlskogas kollegiala granskning visar att kommunerna har en mycket tydlig prioritering på barn och unga. Karlskoga och Degerfors kommuner har även en samsyn vad gäller barnrättsfrågor och barnperspektivet. Det finns ett stort engagemang och en tydlig röd tråd mellan förtroendevalda - tjänstemän - verksamhetsnära. Granskningen visar också på att det finns utvecklingsområden. Förtroendevalda ger exempelvis uttryck för att vissa styrdokument låter bra på papper men att de behöver finslipas för att det ska bli en röd tråd från ord till handling. I granskningen lyftes också att barnets rättigheter utifrån barnkonventionen borde vara i centrum lik väl som olika lagar. Granskarna från partnerskapet för barns bästa i praktiken ser en potential för utveckling av samverkan med barnets bästa i fokus. Slutsatsen från granskningen visar att Degerfors och Karlskoga kommuner är på god väg i arbetet med förverkligandet av barnkonventionen, även om en del arbete återstår. Den sammanfattande bild som ges av barnrättsarbetet i Karlskoga och Degerfors är att det finns en röd tråd som genomsyrar arbetet och även ett stort engagemang. Med utgångspunkt från detta finns stora möjligheter att utveckla kommunernas arbete som ska gå från ord till handling i implementeringen av barnets rättigheter Degerfors ingår tillsammans med Karlskoga sedan 2004 i ett nationellt partnerskap för barnets bästa i praktiken. Läs mer om Partnerskapet på 15 Kollegial granskning Karlskoga och Degerfors kommuner. Med fokus på barns trygga uppväxtvillkor. Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Rapporten finns att hämta på 15

92 Degerfors kommun har delaktiga och engagerade kommuninvånare Goda livsvillkor, delaktighet och inflytande Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Barnet har rätt att bli hört och barnets intresse ska komma i främsta rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras (Barnkonventionen, artikel 12-14) Vid senaste valet (2010) valde 73 procent av förstagångsväljarna att rösta till kommunfullmäktige i Degerfors. Ungas valdeltagande och förtroende för myndigheter, politiker och institutioner är lägre bland förstagångsväljare än bland övriga. Valdeltagandet bland förstagångsväljare i Sverige har dock ökat de senaste två valen. Däremot saknar nästan varannan ungdom i Sverige tillit till andra människor. 16 World Values Survey-undersökningen i Sverige 2011 har undersökt unga i åldern år och deras förtroende för demokrati. Resultatet visar på ett tydligt trendbrott. Under en längre tid har unga och äldre delat samma värderingsgrund vad gäller demokrati och avståndstagande från diktatur. Den senaste undersökningen visar att nästa 10 procent av den yngre generationen säger att demokrati är dåligt, samtidigt som en allt större grupp värderar diktatur som bra eller mycket bra. Sverige sticker ut som ett land som har blivit mer antidemokratiska i jämförelse med övriga länder i undersökningen. Detta är ett nytt fenomen. Det samband som forskarna Lindberg och Svensson såg som starkast associerat med antidemokratiskt värderingar var utbildning. Bland de ungdomar som svarar att de tycker att det vore bra med en annan form av diktatur eller som kan tänka sig att sälja sin rösträtt för pengar saknar nästan alla högre utbildning. 17 Var femte svensk ungdom kan tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar Nästan 15 procent av de unga tycker att det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av militären. Var fjärde svensk ungdom anger att det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare så man slapp bry sig om att rösta Figur 2: Rösträtt till salu Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 17 Lindberg S. I, Svensson R (2012) Rösträtt till salu. Det nya hotet mot demokratin. Premiss förlag. Stockholm 18 Lindberg S. I, Svensson R (2012) Rösträtt till salu. Det nya hotet mot demokratin. Premiss förlag. Stockholm 16

93 Degerfors kommun har stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa Alla barn har rätt till lek vila och fritid. Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. (Barnkonventionen, artikel 31, 4). Att främja hälsa innebär i första hand om att utforma den fysiska, psykiska och sociala miljön så att den anpassas till människors behov. Människors hälsa formas i den miljö de lever i. Det mest betydande folkhälsoproblemet för barn och unga under uppväxtåren är psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan har ökat två till tre gånger sedan mitten av 1990-talet på nationell nivå. Om ett eller flera symtom på psykisk ohälsa, som exempelvis huvudvärk, magont eller sömnsvårigheter hindrar en person att kunna leva ett normalt liv, då ska problemet uppmärksammas. I lägre grad är exempelvis nedstämdhet eller sömnsvårigheter naturliga delar i en människans liv och utveckling 19. De viktigaste personerna för barnets hälsa är föräldrarna, och föräldrakontakten är den viktigaste resursen för barn och unga. Näst efter familjen är förskolan och skolan de viktigaste miljöerna 20. Kommunen skapar förutsättningar för medborgares livsvillkor och livsmiljöer, så att barn och unga har förutsättningar att leva i ett socialt/kulturellt hållbart samhälle med förutsättningar att kunna välja goda levnadsvanor. Social hållbar utveckling kan förklaras som en utveckling där man tillgodoser människornas behov och välbefinnande och där samhället byggs på demokratiska värdegrunder. Inom den sociala hållbarheten är hälsa, delaktighet och trygghet i fokus. Genom att jobba med folkhälsomålen, göra hälsokonsekvensbedömningar och välfärdsbokslut kan den sociala dimensionen beaktas och utvecklas. Den sociala aspekten av hållbarhet hänger nära samman med ekonomisk utveckling och en god miljö. 19 Bremberg S, Eriksson L (2010) Investera i barns hälsa. Gothia förlag. Stockholm 20 Bremberg S, Eriksson L (2010) Investera i barns hälsa. Gothia förlag. Stockholm 17

94 Arbetet för en hållbar utveckling kan beskrivas som en process utan färdig lösning och som omfattar sociala/kulturella, ekologiska och ekonomiska aspekter. Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av hållbar utveckling lyder: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov 21. Under 2013 har ett stort antal aktiviteter, processer och projekt genomförts med utgångspunkt från urval ur Degerfors folkhälsopolitiska plan 22 : Aktiviteterna är exempel från Degerfors arbete för en bättre hälsa. Detta är sammanställt i en matris nedan. Folkhälsopolitiska mål Aktivitet Familjestöd - Kompetenta familjer 23 - Lokalt arrangerade seminarier Samverkan för att stödja - Degerfors modellen barns uppväxt utvecklas - Samverkanskonferens i Bredsjö mars Utvecklingsarbete av Ventilen och Pinocchio Minskad psykisk ohälsa - Planering av dansoch hälsoprojektet Dansa Pausa Öka och stärka arbetet med - Genomförande av barnkonventionen kollegial granskning om barns trygga uppväxtvillkor Kommentar - Resultat och slutförande av treårigt forskningsprojekt. - Samverkansvinster! - Föräldrar ska stödjas i att ge barnen ett tryggt, aktiv och utvecklande liv - Konferensen utvärderades och har följts upp av Örebro Universitet inom ramen för Kompetenta familjer Samverkan utifrån kostnadseffektiv metod för ökad psykiskhälsa Tredje granskningen sedan 2007 visar på en positiv utveckling av arbetet i Degerfors 21 Sveriges kommuner och landsting (2013) Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. 22 Folkhälsopolitisk plan Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige 24 september 201, 83 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 23 Läs mer om arbetet Kompetenta familjer på 18

95 Folkhälsopolitiska mål Förebyggande aktiviteter i syfte att minska alkoholbruk för ungdomar Fortsatt samverkan mellan berörda aktörer Aktivitet Stoppa langningsarbete - Drogfri skolavslutning för skolår 7- år 1 på gymnasiet - Påbörjat drogförebyggande samverkansarbete Kommentar - Positivt samarbete med lokaltidning - Positiva recensioner från deltagande ungdomar och samarbetspartners - Oro för nätdroger utvecklade ett nära samarbete kring narkotika Må bra Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6). Upplevelsen av att må bra och ha en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för den enskilde, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet, det vill säga jämlikhet i hälsa. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om flickors/kvinnors och pojkars/mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. Med utgångspunkt från Liv och hälsa ung undersökningen för perioden , visar utvecklingen av Degerforsungdomarnas självupplevda hälsa 24 på en förbättring över tid 25. Ur ett genusperspektiv så är detta ett viktigt nyckeltal och utvecklingsområde då pojkar i mycket högre grad anger att de mår bra i jämförelse med flickor. Elevhälsosamtalen för läsår 2012/2013 visar att de flesta barnen i fjärde klass anger att de mår bra. Ungdomarna i åttan anger i mycket lägre grad att de mår bra. I åttan är det även stor skillnad mellan tjejer och killar. Detta ligger i linje med den trend som Liv och hälsa ung visat de senaste åren där killarna i högre grad anger att de mår bra. Könsskillnaden är inte lika markant i skolår Urval skolår 9 25 Läs mer i Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, finns att ladda ner på 19

96 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun. Framtidstro Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6). Att se positivt på framtiden är starkt kopplat till att uppleva en god hälsa. Mönstret är detsamma oavsett ålder och kön. För ungdomarna spelar föräldrars arbetssituation in. Av de ungdomar som inte har någon eller endast en förälder i arbete är det få med ljus syn på framtiden. Utbildningsnivån har betydelse för framtidstron, ju högre utbildning, desto högre framtidstro 26. Degerfors senaste resultat i Liv och hälsa ung (2011) visar upp en optimistisk syn, där 91 procent av killarna i skolår 9 ser ljust på framtiden. Tjejerna har en markant lägre framtidstro, där 66 procent ser mycket eller ganska ljust på framtiden. Trenden sedan 2007 har en negativ riktning för tjejernas del. Utifrån ungdomarnas resultat finns en tydlig könsmässig skillnad, där män/pojkar har en starkare framtidstro. Elevhälsosamtalen i Degerfors visar på att eleverna i skolår 4 och 8 ser positivt på framtiden. Svaren från elevhälsosamtalen visar på fler barn/unga som ser positivt på framtiden än vad som tidigare framkommit i Liv och hälsa ung undersökningen. Det är dock olika undersökningar och metoder för genomförande av enkäter samt olika åldrar, så jämförelsen ska tolkas med försiktighet. 26 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 20

97 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun. Elevhälsosamtalen tar även upp frågan om hur många av kommunens elever som känner sig glada. Resultaten samstämmer med andel barn och unga som har framtidstro. I genomsnitt känner 9 av 10 ungdomar i skolår 4 och 8 sig glada. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun. 21

98 Familj och personligt stöd Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet (Barnkonventionen, artikel 18). Faktorer i familjemiljön, framförallt föräldrars samspel med barnet och samspelet föräldrarna emellan, påverkar barnets hälsa och utveckling. Föräldrars centrala roll verkar främst gälla före 10 års ålder 27. Föräldrars sysselsättningsgrad är en faktor som påverkar barnets hälsa. De barn/ungdomar som har två föräldrar med arbete anger i högre utsträckning att de har en bra hälsa, i jämförelse med de som inte har någon förvärvsarbetande förälder 28. I den enkät som genomfördes under 2013 inom forskningsprojektet Kompetenta Familjer svarar 146 föräldrar i Degerfors att de har upplevt störst behov av att prata med någon annan och ställa frågor om uppfostran när barnen är år gamla 29. Familjestöd är med andra ord viktigt även när barnen blivit tonåringar, även om grunden läggs i tidig ålder. Majoriteten av barn och unga i Sverige uppger att de kommer bra överens med sina föräldrar och att de har lätt för att prata med dem om sina problem 30. Liv och hälsa ung undersökningarnas länsresultat visar på ett starkt samband mellan graden av tillit till sina föräldrar och upplevd hälsa. Det visar på att det är viktigt för ungdomar att kunna lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Det finns en skillnad i upplevd hälsa i relation till familjeförhållanden. Detta är särskilt tydligt bland flickor. De som bor med båda sina föräldrar anger i högre grad god hälsa än de som bor med bara en förälder. Lägst andel med god hälsa har gruppen som inte bor med någon förälder. Mönstret är likartat, men inte lika uttalat för pojkarna. Flickor och kvinnor har i allmänhet tillgång till personligt stöd i högre grad än pojkar och män. Ur hälsosynpunkt har avsaknad av stöd större betydelse för flickor och kvinnor. 31 Liv och hälsa ung enkäten (2011) undersöker hur många pojkar och flickor som kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Nio av tio killar respektive 8 av 10 tjejer i Degerfors (skolår 9) litar på sina föräldrar. I elevhälsoenkäten ställs frågan om Degerfors elever trivs hemma och om de har någon vuxen som de kan prata med om viktiga saker. Resultatet visar att de flesta barnen i fjärde klass trivs hemma. I skolår 8 är det en betydlig skillnad i tjejernas svar från föregående åldersgrupp. Bland killarna uppvisas samma resultat oavsett åldersgrupp. 27 Bremberg S, Eriksson, L (2010) Investera i barns hälsa. Gothia förlag. Stockholm 28 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 29 Föräldraenkät till föräldrar i Degerfors med barn födda åren 1996, 1998, 2000 och Örebro Universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Genomfördes inom ramen för projektet Kompetenta familjer våren Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 31 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 22

99 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun. Barnen/ungdomarna tillfrågas även om de har någon vuxen att prata med om viktiga saker. Här är det fler flickor än pojkar som anger att det stämmer bra. Likt tidigare diagram är bilden att skolår 4 har ett högre resultat än skolår 8. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun. I Degerfors finns kompetenta föräldrar År 2013 genomfördes en undersökning i Degerfors inom ramen för forskningsprojektet Kompetenta familjer som Degerfors och Karlskoga kommuner genomfört tillsammans med Örebro Universitet. Resultatet visar att 84 procent av papporna och 69 procent av mammorna upplever att de är kompetenta föräldrar. På frågan om de känner sig bekväma i sitt föräldraskap svarar 85 procent av mammorna och 86 procent av papporna att de känner sig bekväma i sitt föräldraskap. 23

100 Enkäten frågar föräldrarna hur ofta barnet får positiv uppmärksamhet/uppskattning av föräldern. Mer än 8 av 10 anger att de visar sina barn positiv uppskattning varje dag eller flera dagar i veckan. Hur ofta får ditt barn positiv uppskattning/uppmärksamhet av dig? Källa: Föräldraenkät till föräldrar i Degerfors med barn födda åren 1996, 1998, 2000 och Örebro Universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Genomfördes inom ramen för projektet Kompetenta familjer våren I december 2013 fick alla barnfamiljer med barn 0-18 år en Familjeguide hem i brevlådan. Familjeguiden visar upp ett smörgåsbord av verksamheter och arenor som finns för familjer i Degerfors och Karlskoga kommuner. Familjeguiden har även delats ut på Familjecentralen, Pilgårdens vårdcentral, biblioteket och på andra offentliga platser i Degerfors Familjeguiden uppdateras regelbundet i webbversionen. Familjeguiden finns att ladda ner från 24

101 Sömn Barnet har rätt till lek, vila och fritid (Barnkonventionen, artikel 31). En god sömn har en stark koppling till att också uppleva en god hälsa. Framförallt visar sig sömnen ha stor betydelse för den psykiska hälsan. Det gäller både ungdomar och vuxna, oavsett kön. Sömn och sömnkvalitet varierar både beroende på kön och ålder enligt Liv och hälsa ung undersökningen. De senaste undersökningarna visar att killar på högstadiet och gymnasiet rapporterar genomgående en bättre sömn än tjejerna. I medeltal är det två av tio niondeklassare i Degerfors som ofta eller alltid har svårt att somna (2011) 33. Elevhälsosamtalet tar upp frågan om eleven sover bra om natten. Det är en något högre andel ungdomar i skolår 8 som tycker att det stämmer ganska bra eller mycket bra. Det gäller både tjejer och killar. Elevhälsosamtalens senaste resultat visar på en relativt samstämmig och en positiv bild för både pojkar och flickor. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun. Fysisk aktivitet Barnet har rätt till lek, vila och fritid (Barnkonventionen, artikel 31). Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Detta gäller både killar och tjejer, oavsett kön. Bäst hälsa anger de som tränar regelbundet, därefter kommer de som tränar måttligt. Sämst hälsa uppger de som tränar lite eller inte alls 34. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga och är därför en viktig skyddsfaktor 35. Exempelvis 33 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 34 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 35 Larun L, Nordheim LV, Ekeland E, Hagen KB, Heian F. Exercise in prevention and treatment of anxiety and depression among children and young people.cochrane Database of Syst Rev

102 minskar risken för depression 36 Andra studier 37 lyfter fram ytterligare skyddsfaktorer som är främjande för psykisk hälsa. Exempel på andra skyddsfaktorer för psykisk hälsa är förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna samt gruppaktiviteter. Gruppaktiviteter kan vara en värdefull insats vilket kan minska känsla av utanförskap. Möjligheten att få nya vänner kan också påverka intresse för regelbundet deltagande i fysisk aktivitet. På nationell nivå är andelen barn och unga som tränar regelbundet oförändrat de senaste tjugo åren. Nationell data visar att det är vanligare att killar tränar ofta, i jämförelse med tjejer. Stillasittande fritid är vanligast bland unga som är arbetslösa samt barn och unga med annat ursprungsland än Sverige. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i ålder 5-17 år är fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen med en intensitet som är måttlig till hög. Fysisk aktivitet i form av idrott eller lek utvecklar förutom barns motorik och koordination även inlärning och koncentration. Detta är en viktig grund för att barnen ska uppnå goda resultat i skolan 38. I elevhälsosamtalen tillfrågas elever om de deltar på idrottslektionerna samt om de idrottar och rör sig på sin fritid. Nästan alla elever i fyran och åttan i Degerfors anger att de deltar på idrottslektionerna. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun. 36 Bremberg S, Eriksson, L (2010) Investera i barns hälsa. Gothia förlag. Stockholm 37 Jago R, Davis L, McNeill J, Sebire S. J, Haase A, Powell J, & Cooper A. R. (2011). Adolescent girls' and parents' views on recruiting and retaining girls into an after-school dance intervention: implications for extracurricular physical activity provision. Int J Behav Nutr Phys Act, 8, 91. doi: [pii] 38 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 26

103 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun. I kommun och landstingsdatabasen finns underlag för antal deltagartillfällen i idrottsföreningar fördelat på invånare. Där syns att det är större andel killar än tjejer som är aktiva i idrottsföreningar. Det är också en markant skillnad utifrån ålder där de yngre barnen är mer aktiva inom föreningsidrotten. Kommunala basfakta Degerfors Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-12 år Varav flickor Varav pojkar Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare år Varav flickor Varav pojkar Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare år Varav flickor Varav pojkar Källa: Kommun och landstingsdatabasen, 27

104 Matvanor Alla barn har rätt att överleva och att utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6). Goda matvanor har stor betydelse för hur hälsa, kropp och intellekt utvecklas under barn och ungdomsåren 40. Det finns vissa skillnader i hälsa mellan dem som har goda matvanor och dem som inte har det. Bra matvanor innebär en något högre andel med bra hälsa 41. Enligt rapporten Barn och unga 2013 har andelen barn som äter grönsaker ofta ökat i Sverige. Dessutom syns en nationell trend med minskat intag av godis och läsk. Utifrån ett nationellt perspektiv är det ändå få ungdomar som når det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker. Livsmedelsverket rekommenderar att barn från 10 år ska äta 500 gram grönsaker varje dag. Rapporten skriver vidare att flickor och unga kvinnor har bättre matvanor än pojkar och unga män 42. I elevhälsosamtalen i Degerfors ställs frågan om eleverna äter frukost hemma respektive lunch på skolan. Det är en större andel av barnen i skolår 4 än i skolår 8 som äter frukost respektive skollunch varje dag. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun. 40 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 41 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 42 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 28

105 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun. Rökning, snusning, alkohol och narkotika Alla barn har rätt att skyddas mot olaglig användning av narkotika och andra droger (Barnkonventionen, artikel 33). Tobak All rökning är en riskfaktor och spelar stor roll för folkhälsan. Det finns en vetenskapligt belagd ökad risk för 58 olika sjukdomstillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och cancer samt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det går fortare och kräver färre cigaretter för att etablera ett nikotinberoende hos ungdomar än hos vuxna. När bruket väl är etablerat är det svårt att bryta. På kort sikt riskerar unga rökare att drabbas av exempelvis minskad lungfunktion, sämre kondition ökad astmaproblematik samt hosta och andnöd. Att röka vattenpipa orsakar samma sjukdomar och skapar även samma beroende som tobaksrök. Hos spädbarn som utsätts för passiv rökning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd 43. De som röker dagligen upplever generellt en mindre god hälsa än andra. Det gäller ungdomar och vuxna, oavsett kön. Snus innehåller över giftiga ämnen varav 28 är cancerframkallande. Snusning ökar risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke. Användning av snus är framförallt en manlig vana. För ungdomar finns det en viss skillnad i hälsa mellan dem som snusar dagligen och de som inte gör det. Snusarna har en lägre andel som upplever god hälsa. Svenskfödda pojkar är gruppen som i förhållande till födelseland snusar dagligen i störst omfattning 44. Med utgångspunkt från Liv och hälsa ung undersökningen under perioden , visar utvecklingen en något minskad andel elever i skolår 9 i Degerfors som röker eller snusar dagligen. 43 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 44 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 29

106 I de årliga elevhälsosamtalen ställs frågor om elevens vanor kring tobak, alkohol och narkotika till eleverna i klass 6, 8 samt 1 på gymnasiet. Elevhälsosamtalen för läsår 2012/2013 visar att 80 procent av tjejerna respektive 72 procent av killarna i skolår 8 aldrig röker. Vad gäller snusning är det 94 procent av tjejerna respektive 74 procent av killarna som aldrig snusar. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Degerfors kommun. Alkohol Det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion bland ungdomar och en rad negativa psykologiska, sociala och fysiska hälsokonsekvenser, däribland tobaksbruk, drogmissbruk, skolproblem och oskyddat sex. En undersökning visar att det är fyra gånger större risk att de som börjar dricka alkohol vid 14 års ålder blir alkoholberoende i jämförelse med de som börjar dricka vid 20 års ålder. Med utgångspunkt från nationell statistik är det vanligare med riskabelt alkoholbruk bland ungdomar i åldern år som är födda i Sverige än för ungdomar som är födda utomlands 45. Liv och hälsa ung undersökningen mellan visar på en positiv trend för ungdomar i Degerfors, där färre nior anger att de druckit alkohol under vårterminen. Trenden är positiv för både killar och tjejer. Trenden i Degerfors följer den nationella trenden med fler ungdomar som avstår alkohol. Hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är starkt åldersrelaterat och föregås ofta av rökning. I Degerfors kommuns elevhälsosamtal för skolår 8 47 svarar 7 av 10 ungdomar att de inte dricker alkohol. Det är ett positivt resultat. I analysen av svaren bör elevhälsosamtalets genomförande beaktas då eleverna svarar på en enkät som 45 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 46 Undersökningarna före 2005 kallades drogvaneundersökning för skolår 9. Efter 2005 utökades undersökningen till Liv och hälsa ung gällande skolår 7, 9 och 2 på gymnasiet. 47 För bokslutet har urvalet gjorts till skolår 8 i samtliga frågor inom alkohol, narkotika och tobak. 30

107 sedan diskuteras med skolsköterska. Upplevelsen från skolsköterskorna som genomför enkäten är att ungdomarna svarar sanningsenligt. Samtalen innebär en viktig möjlighet att kunna förebygga ohälsa då åtgärder kan sättas in vid behov. I jämförelse med Liv och hälsa ung undersökningen svarar alla elever anonymt på en enkät utan efterföljande samtal. 74 procent av flickorna respektive 70 procent av pojkarna i skolår 8 angav i senaste elevhälsosamtalen att man aldrig dricker alkohol. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Degerfors kommun. Narkotika Elevhälsosamtalen tar även upp frågor om narkotika. Eleven får svara på om han eller hon provat narkotika samt hur de ställer sig till att blir bjuden narkotika. Narkotiksbruk medför kraftigt ökade risker för skador både medicinskt och socialt. Skadorna kan uppkomma både akut och efter en tids användning. Nationell data visar att olika typer av psykiska besvär och sjukdomar är vanligare hos personer med skadligt bruk av narkotika. Det omvända syns också, det vill säga att ett mindre regelbundet bruk av narkotika leder till psykisk ohälsa i högre grad. Det finns även ett starkt samband mellan skadligt narkotikabruk och sociala problem som arbetslöshet, hemlöshet och kriminalitet 48. Ur ett länsperspektiv visar de senaste årens mätningar genom Liv och hälsa ung att majoriteten av ungdomarna inte har använt narkotika. Pojkar och gymnasieelever har enligt samma undersökningar brukat narkotika i större utsträckning än flickor, respektive elever i nian. Bland flickor som använt narkotika finns en klart lägre andel som uppger en god hälsa jämfört med dem som aldrig använt narkotika. Detsamma gäller för pojkarna även om mönstret inte är lika uttalat 49. Spice och cannabis är vanligast bland unga i Örebro län. Cannabis innehåller en högre halt THC idag än tidigare, vilket gör drogen starkare. 48 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 49 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 31

108 Cannabis är skadligt för den växande hjärnan och påverkar inlärningsförmågan och organisationsförmåga. Spice är en syntetisk substans som ger ett cannabisliknande rus. Då det finns många olika varianter av Spice är det svårt att avgöra styrkan. Det gör att kroppens reaktion är svår att förutsäga. De unga droganvändarna i länet är från år gamla och upp till 25. Att Spice inte är narkotikaklassat betyder inte att det är ofarligt. Spice är en drog som kan innehålla både bensin och lösningsmedel. Det är viktigt att stärka föräldrarna så att de har verktyg för att kunna ta samtal med sina ungdomar 50. Elevhälsosamtalen visar att ingen av varken tjejerna eller killarna i skolår 8 har provat narkotika. Vid frågan hur man ställer sig om man blir erbjuden narkotika svarar 97 procent av flickorna och 85 procent av pojkarna att de säger bestämt nej. Svaren kan tolkas som att tjejerna har en mer restriktiv syn på narkotika än killarna. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Degerfors kommun. 50 Nerikes Allehanda, 8 mars Spice och cannabis störst bland unga. Journalist: Helena Björk. 32

109 Alla elever i Degerfors kommun ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen ska förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken (Barnkonventionen, artikel 28-29). God omsorg och utbildning har betydelse för folkhälsan. Förskolan och skolan, i vilken barn och unga tillbringar en stor del av sin tid, påverkar inte bara inlärningen utan har även effekter på upplevd livskvalitet. Betydelsen av god kvalitet i förskola och skola är med andra ord stor. Det finns ett klart samband mellan trivsel i skolan och upplevd hälsa. Ju högre grad av trivsel, desto bättre hälsa. Det gäller både killar och tjejer. Utbildningsnivå är en stark markör i förhållande till hälsa. Det är vanligast med god hälsa bland dem med eftergymnasial utbildning. Forskning visar att en person med god hälsa har bättre inlärningsförmåga och större benägenhet att gå vidare med högre utbildning. Studier visar ett klart samband mellan resultat i skolan och etablering på arbetsmarknaden. Elever utan behörighet till gymnasieskolan eller låga grundskolebetyg får i lägre omfattning än andra ett slutbetyg från gymnasieskolan. Av de ungdomar som sedan varken arbetar eller studerar saknade över hälften ett slutbetyg från gymnasieskolan. Flickor har generellt sett bättre resultat än pojkar. Föräldrars utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som visar på de allra största variationerna i elevernas resultat. I åldersgruppen år har cirka 13 procent av männen och 28 procent av kvinnorna i Degerfors eftergymnasial utbildning. Det är ett markant lägre resultat än för riket, oavsett kön. 33

110 Elevhälsosamtalen lyfter fram elevernas trivsel i skolan. Nära 90 procent av flickorna i skolår 4 svarar att de trivs bra i skolan. Sex av tio killar i fyran respektive i åttan anser att det stämmer mycket bra att de trivs i skolan. Tjejerna i åttan trivs sämre i skolan. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Degerfors kommun talet har inneburit en negativ trend i Sverige, då andelen elever i skolår 9 som saknar behörighet till gymnasiet ökar. Under samma period har andelen som studerat vidare ökat, samtidigt som ungas etablering på arbetsmarknaden sjunkit 51. Kommunala basfakta Degerfors kommun 52 Elever i åk. 9 som 60,2 61,4 75,5 68 uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Varav tjejer 62,5 61,2 78,8 66,7 Varav killar 58,1 61,5 72,4 69,1 Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt Varav tjejer Varav killar Elever i åk. 9 som är - 75,4 84,5 81,4 behöriga till nationellt program på gymnasieskolan (yrkesprogram) Varav tjejer - 73,5 84,6 83,3 Varav killar - 76,9 84, Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 52 Källa: kommun och landstingsdatabasen, 34

111 Kommunala basfakta, Degerfors kommun 53 Invånare 0-19 med föräldrar som har högst grundskoleutbildning, andel (%) Varav tjejer 7,2 7,4 8,2 - Varav killar 7,7 7,9 9,8 - Invånare med högst 19,7 19,3 18,8 - grundskoleutbildning Gymnasieelever med 86, ,5 83,5 grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) Varav tjejer 93,3 77,8 89,6 93,8 Varav killar 80, ,2 73,5 Gymnasieelever som 40,2 33,3 33,9 26 börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Varav tjejer 43,1 35,2 41,7 33,3 Varav killar 35,3 31,7 25,5 19,4 Invånare år som varken studerar eller arbetar, andel (%) Varav tjejer 23,9 21,4 Varav killar 23,2 21,6 53 Källa: kommun och landstingsdatabasen, 35

112 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomi Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Varje barn har rätt till den levnadsstandard som är skälig för att trygga barnets utveckling. Föräldrarna har huvudsakligen ansvaret för detta, men om de inte klarar av det, måste staten se till att det finns stödprogram för att säkerställa detta. Även barnets sociala trygghet ska säkerställas med exempelvis socialförsäkringar som ska ges till familjer beroende på vilka tillgångar de har. Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa. (Barnkonventionen, artikel 4, 26-27, 32). God ekonomi i form av löpande disponibla inkomster och ekonomiska tillgångar är något som har ett starkt samband med att också uppleva sig ha en bra allmän hälsa. En ekonomiskt utsatt grupp är ensamstående kvinnor med barn, samt arbetslösa kvinnor 54. Ekonomiska resurser är viktiga för hälsan för att de kan omvandlas till andra resurser som ökar möjligheten att styra egna livsvillkor. Det finns ett stort samband mellan arbetslöshet och ohälsa, såväl för unga som andra åldersgrupper. Arbetslösa löper ökad risk för depression och fysisk utmattning. Unga vuxna är extra utsatta för arbetslöshet. Det finns fakta som visar att ungas (18-21 år) hälsa påverkas mer än vuxnas vid arbetslöshet. Bland unga kvinnor syns ett samband med låg självskattad hälsa och bristande möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. För killar däremot ökade risken för hög alkoholkonsumtion 55. Ohälsa som uppstår när grupper av människor lever under sämre livsvillkor än andra genererar stora kostnader för samhället på nationell, regional och lokal nivå. Dessutom bär individen själv upp kostnader för sin ohälsa. Ett sätt att hantera dessa kostnader är att arbeta med förebyggande arbete för att undvika att kostnaderna uppstår. Istället för stora kostnader senare i en individs liv görs då tidiga insatser. De tidiga insatserna genererar en kostnadspuckel i det första skedet, men som senare genererar lägre kostnader. 54 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 55 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 36

113 Andel barn 0-17 år (%) som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Fattigdom är med detta synsätt ett relativt begrepp, som innebär att människor med knappa ekonomiska resurser är fattiga i jämförelse med den stora majoriteten i samhället. Under 1990-talets ekonomiska kris i Sverige ökade antalet ekonomiskt utsatta barn och familjer, så att problemet uppmärksammades i den offentliga statistiken. Sedan dess har andelen ekonomiskt utsatta barn ökat ytterligare och de ekonomiska klyftorna mellan barn i Sverige har vidgats 56. Det är svårt att minska barns ekonomiska utsatthet utan att även se till de vuxna i hushållet eftersom barn inte själva ansvarar för försörjning. Det är istället föräldrars fattigdom som ofta drabbar barnen, en både ekonomiskt och social utsatthet som i hög grad påverkar barnens liv. Att leva under ekonomisk stress påverkar barnens vardagsliv och leder till att barn i ekonomiskt utsatta hushåll blir begränsade och får en sämre levnadsstandard. Detta är hämmande för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling. Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer har minskat något i landet de senaste mätningarna. I genomsnitt ser utvecklingen ut på liknande sätt i Örebro län, men skillnaderna är stora mellan kommunerna i länet. För Degerfors del visar trenden på en knapp ökning av andel barn som lever under ekonomisk stress. I december 2013 kom det senaste resultatet från Rädda Barnens årsredovisning. Statistiken är eftersläpande och visar 2011 års resultat. 13,9 procent av barnen i Degerfors hamnar inom Rädda Barnens gräns för barnfattigdomsindex. Det innebär att 237 av Degerfors barn är extra utsatta 57. Det innebär var nionde av kommunens barn 0-17 år. Vid en nationell ranking av barnfattigdomsindex av landets kommuner så placerar sig Degerfors på en 231 plats vilket är en försämring sedan föregående års mätning. Ur ett nationellt perspektiv är det framförallt tre grupper av barn som 56 Kommunerna i Örebro län, Örebro läns idrottsförbund samt Örebro läns landsting (2013) Social hållbarhet och jämlik hälsa. Diskussionsunderlag till Örebro läns folkhälsokonferens Salonen T (2013) Rädda Barnens årsrapport

114 är särskilt utsatta. Detta är barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter samt barn till ensamstående. Andel barn till föräldrar med utländsk bakgrund är överrepresenterade vad gäller ekonomisk utsatthet. Det kan till stor del förklaras med svårigheter för individer med utländsk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden. 58 I Degerfors finns en tydlig skillnad på ekonomisk utsatthet utifrån föräldrars bakgrund. Total andel barn med utländsk bakgrund i Degerfors (2012) är 18 procent. Det är en stor skillnad för barnen om man tittar på föräldrars etniska bakgrund. Andel barn/familjer med låg inkomststandard och eller försörjningsstöd med svensk bakgrund är 8 procent. Om föräldrarna har en utländsk bakgrund är det istället 40 procent barn/familjer som har låg inkomststandard och eller försörjningsstöd. Det innebär en differens mellan utländsk svensk bakgrund på 32 procentenheter 59. I Sverige finns inget officiellt sätt att mäta fattigdom. I bokslutet används Rädda barnens mått för barnfattigdom, då det är ett mått som används frekvent i Sverige och som går att bryta ner på kommunnivå. Måttet är utvecklat för Rädda barnens räkning av forskare Tapio Salonen. Måttet bygger på två oberoende indikatorer för att belysa barns och deras familjers ekonomiska situation. Dessa är: Barn i familjer med låg inkomststandard Barn i hushåll med försörjningsstöd För att få en tydligare bild bör statistiken kompletteras med mått som exempelvis mäter etnicitet, hälsa, ekonomi, utbildning och arbetslöshet. Inom EU är det vanliga måttet på inkomstfattigdom 60 % av medianinkomsten i landet. Denna definition mäter inkomster, men säger inget om individens utgifter. Definitionen synliggör heller inte inkomstspridningen i landet, vilket inte synliggör andel fattiga. Figur 3: Definition av ekonomisk utsatthet Salonen T (2013) Rädda Barnens årsrapport Kommunala basfakta. Folkhälsomyndigheten Kommunerna i Örebro län, Örebro läns idrottsförbund samt Örebro läns landsting. (2013) Social hållbarhet och jämlik hälsa. Diskussionsunderlag till Örebro läns folkhälsokonferens

115 Kommunala basfakta, Degerfors kommun Arbetslöshet, andel (%) 62 10,3 9,3 8,4 8,3 Varav kvinnor 10,3 8,9 7,8 8,0 Varav män 10,3 9,6 9,0 8,6 Arbetslöshet år i kommunen, andel (%) av 12,5 13,0 13,2 10,0 befolkningen 63 Varav kvinnor 10,4 11,2 10,0 7,9 Varav män 14,3 14,4 15,8 11,7 Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av 7,2 7,3 7,0 5,4 befolkningen 64 Varav kvinnor 4,7 5,8 5,2 4,7 Varav män 9,2 8,4 8,5 5,8 Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt 7,2 7,4 5,3 - bistånd, andel (%) Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv Barnfattigdomsindex 65 13,3 13,9 - - Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) 12,6 13,0 12,1 Invånare 0-19 år med minst en förälder med 7,8 5,8 3,9 - sjuk/aktivitetsersättning, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i ,2 27,2 31,5 - månader under året, andel (%) Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) 17,0 15,9 14,2-61 Källa: Kommun och landstingsdatabasen, 62 Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i ålder år dividerat med antal invånare år. Mätdatum mars 63 Antal personer år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, delat med antal invånare år i kommunen. Mätdatum mars. 64 Antal personer som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst 6 månader, dividerat med totalt antal personer år i kommunen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Mätdatum mars. 65 Källa: Rädda barnens årsrapport 2012 (2010) samt årsrapport 2013 (2011). Statistiken innebär en eftersläpning med två år. 39

116 Figur 4: Skydds och riskfaktorer för hälsan Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 40

117 Bilaga 1: Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftnings, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. (Barnkonventionen, artikel 19). Skydds- och riskfaktorer Inom det förebyggande folkhälsoarbetet finns två nyckelbegrepp, nämligen skydds- respektive riskfaktorer. Skyddsfaktorer används för att beteckna något som minskar sannolikheten för att ett visst problem ska uppstå. Det kan även vara faktorer som ökar individens möjligheter till en god hälsa. En skyddsfaktor kan liknas vid en buffert mot en risk. Riskfaktorer däremot ökar sannolikheten att problem, ohälsa eller riskbeteende ska uppkomma. En riskfaktor behöver inte vara samma sak som orsak till ett problem. En riskfaktor är istället en process, händelse eller ett förhållande som ökar sannolikheten för ett visst utfall. Det är angeläget att barn och unga som är på väg in i, eller riskerar ett negativt beteende fångas upp så tidigt som möjligt 67. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. I det första fallet handlar det om att stärka skyddsfaktorer och i det andra om att reducera riskfaktorer. Skydds och riskfaktorer finns på individ-, grupp- som samhällsnivå. Skyddsfaktorerna har större inverkan på både den totala och den fysiska hälsan än vad riskfaktorer har. Det vill säga, ju fler skyddsfaktorer, desto bättre upplevd hälsa. Risken blir med andra ord mindre när skyddsfaktorn finns och större när skyddsfaktorn saknas 68. Mönstret är detsamma oavsett kön eller ålder. Det finns även ett samband mellan antal skyddsfaktorer och den psykiska hälsan. Ju fler skyddsfaktorer desto bättre upplevd psykisk hälsa Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 68 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 69 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 41

118 Vid frågor om Karlskoga kommunsfolkhälsopolitiska bokslut 2013 Kontakta folkhälsoenheten Karlskoga och Degerfors kommuner E-post: Cecilia Ljung, Folkhälsostrateg 42

119

120 Tjänsteskrivelse Handläggare: Julia Åhlgren Folkhälsonämnden Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Med utgångspunkt i Karlskoga kommunfullmäktiges beslut att jämförelser inom kommunen och med andra kommuner ska utvecklas har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden startat ett jämförelsenätverk. Inom ramen för jämförelsenätverket har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden ansökt och beviljats medel av Socialdepartementet för att göra en fördjupning i arbetet med indikatorer, nyckeltal, jämförelse och analys inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga. En projektspecifikation har därför tagits fram vilket redogör projektets bakgrund, syfte, mål och arbetsinnehåll. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 april Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Bakgrund I takt med en allt mer ansträngande ekonomi för den offentliga sektorn ökar kraven på att tilldelade medel används till rätt saker och på ett effektivt sätt. För att kunna mäta och utvärdera hur väl arbetet lyckats krävs det bra sätt att mäta kvalitet inom områdena folkhälsa och barnkonvention. Kommunfullmäktige i Karlskoga har beslutat (KF , , ) att jämförelser inom kommunen och med andra kommuner ska utvecklas och breddas. Det är viktigt för de politiska nämnderna att kunna jämföra sig med varandra. Man ska sträva efter att använda sig av styrmått och måttenheter som är etablerade, så att jämförbarhet är möjlig. c:\temp\eann9hlcun.doc Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut i Karlskoga har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden startat ett jämförelsenätverk Att mäta det omätbara inom folkhälsa och barnkonvention där ett antal kommuner, landsting, myndigheter, universitet, regioner och idrottsförbund ingår. Syftet med nätverket är att POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

121 2 (4) utveckla gemensamma indikatorer, jämförelser och nyckeltal inom området folkhälsa och barnkonventionen Inom ramen för jämförelsenätverket har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden ansökt och beviljats medel ( ) av Socialdepartementet för att göra en fördjupning i arbetet med indikatorer, nyckeltal, jämförelse och analys inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Beskrivning av ärende Med utgångspunkt i beviljande av medel och beslut att utveckla indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga har en projektspecifikation för projektet tagits fram. Specifikationen redogör projektets bakgrund, syfte, mål och arbetsinnehåll. Konsekvensbeskrivning Godkännande av projektspecifikation innebär en struktur och plan för utvecklingsarbetet med indikatorer inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Detta leder till att man kan uppnå projektets mål samt följa och minska utveckling av ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Därmed minska risken för psykiska och fysiska besvär i senare ålder, vilket främjar för en social hållbarhet. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner projektspecifikationen Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Julia Åhlgren Folkhälsoutvecklare Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunstyrelsen Karlskoga

122 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Godkännande av projektspecifikation innebär en struktur för arbetet med indikatorer vilket leder till att man kan uppnå målet att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och unga samt att beslut och åtgärder ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Dialog och inflytande X Projektspecifikations arbetsinnehåll med indikatorer berörs av att barn och unga svarar på enkäter/ frågor för insamling av data vilket är en form av dialog och påverkansmöjlighet. Folkhälsa X Barn som lever under knappa ekonomiska förhållanden löper ökad risk för att drabbas av såväl psykiska som fysiska besvär. Projektspecifikationens utvecklingsarbete avseende indikatorer som rör ekonomiskt utsatthet bland barn och unga gör att man bättre följa utvecklingen och på så sätt arbeta för att minska den ekonomiska utsattheten. Jämlikhet och social rättvisa X Projektspecifikationens arbetsinnehåll gällande utveckling av indikatorer utgår bland annat ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter där artikel 2 säger att alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen får diskrimineras oavsett exempelvis kön, ålder och etnicitet. Jämställdhet X Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X X X Biologisk mångfald Energi Konsumtion X X X

123 Bilaga Transporter X Vatten, luft och mark X Ekonomiska Kommunens ekonomi X För att utföra projektet, projektspecifikationen och dess arbetsinnehåll har medel beviljats externt av regeringen vilket gör att beslutet inte innebär en extra kostnad för kommunen. Kostnadseffektivitet X Projektspecifikationens utvecklingsarbete avseende indikatorer som rör ekonomiskt utsatthet bland barn och unga gör att man bättre kan följa utvecklingen och på så sätt arbeta för att minska den ekonomiska utsattheten. Därmed minskar risken för psykiska och fysiska besvär bland barn och unga vilket innebär en ekonomisk besparing avseende exempelvis hälsovård. Tillväxt X

124 Julia Åhlgren, Folkhälsoförvaltningen (10) PROJEKTSPECIFIKATION Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Projektansvarig: Ulrika Lundgren Projektledare: Julia Åhlgren Tidsperiod: Revideras vid behov POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

125 2 (10) Innehåll 1. Översikt Bakgrund till projektet Styrdokument Projektets syfte Projektmål Projektresultat Tid och kostnader Intressesituation Projektets omfattning Avgränsningar Krav på arbetssätt och organisation Projektstrategier Framgångsfaktorer Riskhantering och strategier Planer Arbetets innehåll Övergripande tidplan Budget Projektorganisation Roller ansvar och befogenheter Kommunikations och informationsspridning Kommunikationsplan Projektplats Ändringshantering Överlämning av projektresultat och avslutning... 10

126 3 (10) 1. Översikt 1.1 Bakgrund till projektet I takt med en allt mer ansträngande ekonomi för den offentliga sektorn ökar kraven på att tilldelade medel används till rätt saker och på ett effektivt sätt. För att kunna mäta och utvärdera hur väl arbetet lyckats krävs det bra sätt att mäta kvalitet inom områdena folkhälsa och barnkonvention. Det har också blivit allt viktigare att kunna jämföra sig med andra kommuner utifrån dessa kvalitetsmått. Kommunfullmäktige i Karlskoga har beslutat (KF , , ) att jämförelser inom kommunen och med andra kommuner ska utvecklas och breddas. Det är viktigt för de politiska nämnderna att kunna jämföra sig med varandra. Man ska sträva efter att använda sig av styrmått och måttenheter som är etablerade, så att jämförbarhet är möjlig. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut i Karlskoga har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden startat ett jämförelsenätverk Att mäta det omätbara inom folkhälsa och barnkonvention där ett antal kommuner, landsting, myndigheter, universitet, regioner och idrottsförbund ingår. Gemensamt för deltagarna i nätverket är att man aktivt arbetar med strategiskt barnrättsarbete, folkhälsoarbete och kvalitetsarbete. De behov som finns inom nätverket är bland annat att hitta gemensamma indikatorer för mätning, att få överblick av vilken data som finns och var man hittar dem samt en struktur för detta. Nätverket har beslutat att samverka under åren med syfte att utveckla gemensamma indikatorer, jämförelser och nyckeltal inom området folkhälsa och barnkonventionen. Inom ramen för jämförelsenätverket har Karlskoga och Degerfors kommuner genom folkhälsonämnden ansökt och beviljats medel av Socialdepartementet för att göra en fördjupning i arbetet med indikatorer, nyckeltal, jämförelse och analys inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga. 1.2 Styrdokument Den gemensamma folkhälsonämnd och - förvaltning i Karlskoga och Degerfors kommuner verkar för att skapa god och jämlik hälsa för alla medborgare. Barn och unga är prioriterad målgrupp. Grundpelare för arbetet är nationella och regional riktlinjer, FN:s konvention om barnets rättigheter samt det samverkansavtal Karlskoga och Degerfors kommuner har med Örebro läns landsting. Folkhälsoarbetet i Karlskoga och Degerfors utgår ifrån en kommunövergripande folkhälsopolitisk policy (KF ) och en barn- och ungdomspolitisk policy för Karlskoga och Degerfors (KF KGA och DFS KF ). Utifrån dessa policys har kommunspecifika folkhälsoplaner utformats där prioriterade målområden

127 4 (10) är; delaktighet och inflytande, ekonomiska och sociala förutsättningar, barn och ungas uppväxtvillkor samt alkohol, narkotika, dopning och tobak. FN:s konvention om barnets rättigheter samt Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop.2009/10:232) är grundpelare i folkhälsoarbetet och i detta projekt. Särskilt berörs projektet av artikel 2, 3 och 27 i konventionen vilka säger att alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen får diskrimineras, barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn samt att varje barn har rätt till skälig levnadsstandard. Alla barn har idag inte samma möjligheter som de flesta barn i Sverige. Enligt Rädda Barnens senaste rapport levde barn år 2011 i fattigdom, vilket är ungefär 12 procent av alla barn i Sverige (Rädda Barnen, Årsrapport 2013 ). Med ett utvecklingsarbete avseende indikatorer som rör ekonomiskt utsatthet bland barn och unga kan man bättre följa utvecklingen och på så sätt arbeta för att minska den ekonomiska utsattheten. 1.2 Projektets syfte Syftet med projektet är att inom ramen för jämförelsenätverket samt inom kommunerna Karlskoga och Degerfors utveckla, prioritera och pröva indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga. 2. Projektmål Projektets övergripande mål är att utgå från de två prioriterade områdena i barnrättstrategin som innebär att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och unga samt att beslut och åtgärder ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. 2.1 Projektresultat Projektets mål är: 1. Att de framtagna och prioriterade indikatorerna för ekonomisk utsatthet bland barn och unga ska samspela, hänga ihop och kunna användas i praktiken, styrmodeller och i jämförelser med andra. 2. Att på lokal nivå pröva indikationerna i välfärds/barnbokslut eller liknande. 3. Att på nationell, regional och lokal nivå implementera och sprida resultat i befintliga kanaler genom beprövade metoder.

128 5 (10) 2.2 Tid och kostnader Regeringen har beviljat Karlskoga kommun (folkhälsonämnden Karlskoga och Degerfors) kronor för att under 2014 utveckla indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn. Regeringen avser även att avsätta kronor för år 2015, under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet. Under förutsättning att riksdagen beviljar medel för år 2015 kommer projektet att pågå under åren och tidsomfattningen är 50 %. En redovisning av projektets arbete under första året ska vara regeringskansliet tillhanda (Socialdepartermentet) senast den 19 december En ekonomisk redovisning ska senast den 10 mars 2015 lämnas till kammarkollegiet. Medel som inte utnyttjas under 2014 senast den 10 mars 2015 återbetalas till kammarkollegiet. 3 Intressesituation Projektet bygger på samverkan och delaktighet och inflytande bland samtliga aktörer. Se nedan. Socialdepartementets ekonomiska insats i projektet (S2014/8614/FST) gör dem till en betydande intressent och kommer att informeras om projektets utveckling i form av de rapporter som ska lämnas in till dem. Kommunfullmäktige i Karlskoga som beslutat att starta kommunjämförelser, Karlskoga och Degerfors gemensamma folkhälsonämnd samt övriga nämnder i kommunen är intressenter. Deltagande kommuner, landsting, intresseorganisationer, myndigheter, universitet, regioner och idrottsförbund i jämförelsenätverket är intressenter. Dessa är: Västerås stad, Sydnärkes folkhälsoteam, Borlänge kommun, Sigtuna kommun, Örebro kommun, Folkhälsoteamet norra Örebro län, Haninge kommun, Gävle kommun, Kungsbacka kommun, Örebro läns landsting, Landstinget i Sörmland, Landstinget i Värmland, Ungdomsstyrelsen, Barnombudsmannen, Sveriges kommuner och landsting, Regionförbundet i Örebro, Örebro läns idrottsförbund, Handelshögskolan Örebro universitet 4 Projektets omfattning 4.1 Avgränsningar En avgränsning inom projektet är inriktningen ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Med barn enligt FN:s konvention menas varje människa under 18 år, benämningen unga har lagts till för att representera den övre åldern enligt FN:s definition av barn. En annan avgränsning är att projektet utgår från Karlskoga och Degerfors kommuner som har en samordnande roll för jämförelsenätverket men där både nationella, regionala och lokala aktörer ingår.

129 6 (10) En tredje avgränsning är att projektetiden är två år samt att projektledaren är anställd på 50 %. 4.2 Krav på arbetssätt och organisation PDCA-hjulet kommer att användas som arbetsmodell i projektet. Hjulet är ett systematiskt verktyg för förbättring och förändring och innefattar stegen Plan, Do, Check, Act, vilket illusteras nedan. 1. Plan- Planera Vad är syftet? Vad skall göras? Vilka data skall samlas in? 2. Do-Utför/Testa Genomför Dokumentera problem Börja analysera data 4. Act-Agera Vilka förändringar bör göras? Hur gå vidare? Nya mål 3. Check- Analysera Slutför analysen Jämför resultaten med planeringssyften 5 Projektstrategier 5.1 Framgångsfaktorer För att projektet ska ge resultat krävs en god förankring och kommunikation med politik och ledning i kommunerna. Framgångsfaktorer för projektet är även en kontinuerlig dokumentation från start till avslut, samt dialog med och mellan jämförelsenätverkets aktörer. 5.2 Riskhantering och strategier Med hänsyn till ovanstående framgångsfaktorer utgör bristande kommunikation en risk i projektet både intern och externt. Återkommande avstämning, diskussion och återkoppling är därför en viktig del för att minska denna risk. En annan risk är att beviljande av medel sker för ett år i taget vilket ses som en risk för planerade aktiviteter och resultat. Vilket i sin tur skulle kunna leda till att målen inte uppfylls. Att noggrant följa Socialdepartementets och kommunernas beslut och att återrapportering sker enligt anvisningar ses därför som en viktig del för att minska denna risk.

130 7 (10) 6 Planer 6.1 Arbetets innehåll. Projektets innehåll är ett processarbete och bygger på samarbete med nätverket. Innehållet kommer därför att utvecklas och byggas på under arbetets gång. Arbetet kommer genomföras systematiskt i nätverksform och tillsammans med referensgrupp*. Utveckla indikatorer För utveckling av indikatorer inom området ekonomisk utsatthet bland barn och unga kommer en sammanställning av indikatorer och en struktur till förstudie att arbetas fram. Sammanställningen syftar till att redogöra vilka indikatorer och variabler som finns, i vilken utsträckning de är ned- och uppbrytbara* och var man kan hitta dem. Strukturen till förstudie ses som ett verktyg för att skapa gemensamma definitioner, jämförelser och mätningar. I denna del ingår även att prioritera indikatorer. Analys En del i projekets arbetsinnehåll är en fördjupning inom analys då siffror i mål och styrmått behöver kombineras med ord för att få en stark betydelse. Pröva indikatorer Prioriterade indikatorer kommer att prövas i barnbokslut/välfärdsbokslut eller motsvarande. Utvalda indikatorer kommer också föreslå prövas i jämförelsenätverkets lokala/regionala barnbokslut/välfärdsbokslut. Implementering och spridning För implementering och spridning kommer befintliga nätverk att nyttjas, så som samverkansparterna i nätverket, lokalt anknutna folkhälsokonferenser och Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Metod för implementering kommer att utarbetas under projektiden, förslagsvis kommer metoden kollegial granskning att användas. Utvärdering Utvärdering kommer att ske löpande under projektet. Val av metoder kommer därför att utarbetas under projektiden. Förslagsvis kommer utvärdering att ske på olika insatser och med olika val av metoder, exempelvis webbenkät samt genom kollegialgranskning. *Referensgrupp består av deltagare från Jämförelsenätverket. *Med uppbrytbar menas från lokal till nationell.

131 8 (10) 6.2 Övergripande tidplan Projektet har en övergripande tidsplan för åren Se nedan. Projektplan Verksamhetsrapport regeringskansliet 19 dec Utveckla indikatorer Analys Konf. Barnfatt igdom Pres. Nämnd 19 apr Jfm nätverk 20 maj Folkhälso konferens Jfm nätverk 27 nov Pres. Nämnd 10 dec Ekonomisk redovisning Slutrapport Pröva indikatorer Implementering och spridning Utvärdering Jfm. nätverk Jfm. nätverk Jfm. nätverk Folkhälso konferens Pres. nämnd 7 Budget Budget avser tiden Projektledare Dokumentation Utvärdering Tryckkostnader/grafisk design Konsultarvoden Spridning av resultat Övrigt kr kr kr kr kr kr kr Summa (SEK)

132 9 (10) 8 Projektorganisation 8.1 Roller ansvar och befogenheter Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors är politisk ansvarig nämnd för projektet. Folkhälsonämnden ska pröva och godkänna de planer och rapporter som utarbetats av projektledaren. Projektansvarig och ytterst ansvarig för projektet är Ulrika Lundgren, förvaltningschef för folkhälsoförvaltningen. Projektledare är Julia Åhlgren, anställd av folkhälsoförvaltningen. Projektledaren kommer att arbeta halvtid med projektet och ansvarar för att projektet drivs och genomförs enligt angivna direktiv, mål, budget och tidplan samt att rapportering till Socialdepartementet sker i utsatt tid. Jämförelsenätverket där ett antal kommuner, landsting, myndigheter, universitet, regioner och idrottsförbund ingår är en referensgrupp för projektet. 9 Kommunikations och informationsspridning 9.1 Kommunikationsplan Projektet bygger på samverkan och därför är en god kommunikation grunden för ett väl fungerande arbete. Utgångspunkt för kommunikationen är folkhälsonämndens kommunikationsplan ( ). Under arbetets gång kommer olika media att användas samt Karlskoga och Degerfors kommunikationskanaler. Hemsidan kommer att användas för att kontinuerligt sprida både information om arbetet och resultat. Att sprida resultat, ge god insikt och skapa intresse för arbetet är viktigt för att nå målen. Arbetet kommer därför att spridas både lokalt, regionalt och nationellt. Synliggörande av resultaten kommer bidra till kommunernas och parternas socialt hållbara utveckling. För att sprida resultaten kommer befintliga nätverk att nyttjas, så som samverkansparterna i nätverket, jämförelsenätverk, via lokalt anknutna folkhälsokonferenser och Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. 9.2 Projektplats Den lokala projektplatsen är folkhälsoförvaltningens kontor på Skrantahöjdsvägen 35 i Karlskoga. 9.3 Ändringshantering Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors ska pröva och godkänna de planer och rapporter som utarbetats av projektledaren. Ändringar och tillägg i projektet beslutas av förvaltningschef.

133 10 (10) 10. Överlämning av projektresultat och avslutning Projektet avslutas med en slutrapport om projektets arbete och resultat. Rapporten ska beslutas av Karlskoga och Degerfors folkhälsonämnd samt lämnas till Socialdepartementet tillsammans med en ekonomisk redovisning.

134

135 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Promenadfråga - ekonomisk utsatthet bland familjer med barn och unga Sammanfattning Under 2014 kommer folkhälsonämndens promenadfrågor att ha sin utgångspunkt i de 11 folkhälsomålen som riksdagen har beslutat om. Dagens promenadfråga utgår från mål 2 och 3. Mål 2 berör ekonomisk och social trygghet och mål 3 berör barn och ungas uppväxtvillkor. Dessa är viktiga mål för att uppnå en jämlik hälsa. Det är också en rättighet enligt barnkonventionen att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. Föräldrar är ytterst ansvariga, men ska stöttas i den mån då föräldrarna inte kan säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling (Barnkonventionen artikel 27). Bakgrund Det finns en kedja av beslut, mål och uppdrag från nationell till lokal nivå som alla stärker uppdraget till kommunens nämnder att prioritera och göra jämlikt för ekonomiskt utsatta familjer med barn och unga. Det är en tvärsektoriell fråga som innebär att hela kommunen behöver ingå. Inom nationell folkhälsopolitik prioriteras tre områden som berör människors livsvillkor. De områden som berör dagens promenadfråga är ekonomisk och social trygghet och barns trygga uppväxtvillkor. Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. Livsvillkoren har ett samband med de levnadsvanor som människan väljer. Faktorerna påverkar varandra. Ekonomisk utsatthet (som kan komma av arbetslöshet) kan exempelvis påverka matvanorna, som i sin tur påverkar vikten, som i sin tur påverkar förekomst av hjärtinfarkt. Orsaker behöver med andra ord inte vara kopplade direkt till individen utan kan finnas på samhällsnivå. Ju tidigare en insats sätts in i orsakskedjan, desto bättre c:\temp\cljg9hs8la.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

136 2 (4) Karlskoga kommun har genom sina fullmäktigemål gjort prioriteringar för att kommunens arbete ska leda till en tryggare, mer välkomnande, ansvarsfull, främjande och hållbar kommun. Karlskoga har även tagit fram ett nytt mål Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga. I Degerfors ska mål och målområden leda kommunens arbete och prioriteringar i riktning mot att öka andelen ungdomar med gymnasiebehörighet samt att bryta den negativa befolkningstrenden samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans och organisationen effektiv. Kommunerna har även beslutat att man ska prioritera ekonomisk och social trygghet samt barn och ungas trygga uppväxtvillkor i den kommungemensamma folkhälsopolitisk policyn. Det finns även uttryckt i avtal om lokalt folkhälsoarbete att kommunerna ska prioritera barnfattigdom i folkhälsoarbetet. I Karlskoga finns även ett uppdrag att göra en förstudie (med utgångspunkt från Örebromodellen) samt att ta fram en handlingsplan för ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Uppdraget bygger på en motion som inkom till Karlskoga kommun Temat för promenadfrågan ekonomisk utsatthet är en tvärsektoriell fråga som berör hela kommunerna. Målet ekonomisk och social trygghet gäller samtliga nämnder, men förutsättningarna för att arbeta med detta ser olika ut beroende på vilka huvuduppdrag man har. Begreppet ekonomisk utsatthet Barnfattigdom som begrepp är omdiskuterat. Orsaken till detta är att det ibland jämställs med det fattigdomsbegrepp som avser barn i utvecklingsländer. Utifrån svenska förhållanden menas företrädesvis de barn som lever i familjer som under en längre tid är beroende av ekonomiskt bistånd. Fattigdom är med detta synsätt ett relativt begrepp, som innebär att människor med knappa ekonomiska resurser är fattiga i jämförelse med den stora majoriteten i samhället. Det är framförallt tre grupper av barn som är särskilt utsatta och som inte har nåtts av den allmänna välfärdsutvecklingen; barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter samt barn till ensamstående. Relativt sett, i förhållande till andra grupper i samhället, har barnfamiljernas materiella villkor försämrats, dvs. generationsklyftorna har ökat, liksom klyftorna mellan rik och fattig och mellan invandrare och icke invandrare. De sociala skillnaderna i hälsa beskriver en gradient. Detta betyder att det inte bara är de fattigaste som är sjukare än de rikaste; för varje steg nedåt från toppen blir hälsan sämre. Detta lyfts fram i en av de förklaringsmodeller som Michael Marmot förespråkar, statussyndromet.

137 3 (4) Det är viktigt att skilja på reella åtgärder för minskad barnfattigdom och åtgärderna för att minska effekterna av barnfattigdom. Ytterst ansvarig för åtgärder som minskar barnfattigdom i Sverige ligger på nationellt politisk nivå, men lokalt och regionalt finns också krav och möjligheter att minska ekonomisk utsatthet bland barn och familjer. För att minska ekonomiskt utsatthet bland barn rekommenderar Rädda barnen att kommuner ska ta fram handlingsplaner mot barnfattigdom. Dessutom rekommenderar de en översyn av den ekonomiska familjepolitiken, avgiftsfria skolor, barnrättsperspektiv i prövning av försörjningsstödet, meningsfulla och kostnadseffektiva fritidsaktiviteter i varje kommun, förskola på obekväm arbetstid samt nollvision för vräkning av barn. Karlskoga och Degerfors har en ökad andel barn som faller inom ramen för ekonomisk utsatthet.

138 4 (4) Mer fakta om ekonomisk utsatthet Fakta om ekonomisk utsatthet finns i årets folkhälsopolitiska bokslut. Det finns även en sammanfattande text i den regionala rapporten Social hållbarhet och jämlik hälsa som finns på Karlskogas hemsida under folkhälsoinformationen. Kommuner som kommit långt i arbetet med ekonomisk utsatthet är Örebro, Västerås och Uppsala. Kort om deras arbete finns i rapporten tryggare och tryggaer varje dag som beskriver den senaste kollegiala granskningen inom Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Även den finns på Karlskogas hemsida under barnkonvention. Ytterligare tips på fakta är Rädda Barnens årsrapport Diskussionsfråga Kommunen och samverkansparter spelar en viktig roll i arbetet med att minska ekonomisk utsatthet bland barn och unga och deras familjer, och kan även påverka effekterna av ekonomisk utsatthet. Utifrån detta ombeds nämnden diskutera: - Hur går vi vidare med arbetet gällande ekonomiskt utsatta familjer med barn och unga? Cecilia Ljung Folkhälsostrateg

139 Tjänsteskrivelse Handläggare: Emmy Andersson FHN Folkhälsonämnden Promenadfrågor de 11 folkhälsomålen Bakgrund Folkhälsonämnden beslutade den 12 februari 2014 att fortsätta med tematiska temafrågor under Vid sammanträdet framförde nämnden önskemål om vad promenadfrågorna under 2014 skulle behandla. De förslag som nämnden framförde var bland annat jämställdhet, våld i nära relationer/mot äldre/mot kvinnor, demokrati och ungdomar, dialog och inflytande, sociala medier, ekonomiskt utsatta barn, matvanor, arbete mot ätstörningar, de 11 folkhälsomålen, mobbning, unga arbetslösa, sex och samlevnad. Genomförande Under 2014 kommer därmed promenadfrågorna att ha de 11 folkhälsomålen som grund för de ämnen och frågor som presenteras till nämnden för diskussion. Då nämnden beslutat att prioritera fyra av de 11 folkhälsomålen kommer fokus att läggas på de av nämnden prioriterade målen. De ämnen som promenadfrågorna berör under 2014 kommer att behandlas med utgångspunkt i de olika målen. Ämnena kommer att baseras på de förslag på ämnen som nämnden framfört den 12 februari 2014, viktiga frågor inom nämndens verksamheter, aktuella händelser samt möjlighetera att inkalla föreläsare. c:\temp\eann9gnh7y.doc

140 2 (8) De 11 folkhälsomålen Våren 2003 beslutade riksdagen om en nationell folkhälsopolitik baserad på elva målområden för folkhälsa. Det övergripande målet var att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen beslutade riksdagen om en förnyad folkhälsopolitik och rubriceringen av målområdena reviderades. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och socials förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Målområdena har sammanförts till tre strategiska områden. Dessa är: - Goda livsvillkor - Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor - Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Det strategiska området goda livsvillkor omfattar miljön i hemmet, miljön i forskolan och skolan samt möjligheterna att nå en utbildningsnivå som skapar goda möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. I goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället. Det strategiska området hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor omfattar den fysiska och psykosociala miljö där människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid. Dessa kan hjälpa till att främja fysisk aktivitet, goda matvanor samt sexualitet och reproduktiv hälsa som alla ar viktiga delar for att uppnå en god folkhälsa. Det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel innehåller arbete för att minska skadorna av alkohol, minska tobaksbruket, verka för ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande, vilket är viktigt för att nå en god folkhälsa.

141 3 (8) Mål 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett samband med hälsa. Rätten till delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle gäller oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att uppnå en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Mål 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomiska och sociala förutsättningar är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Mål 3 Barn och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa bör göras där barn är. I hemmet är samspelet och relationen mellan barn och föräldrar viktigt och det finns metoder för föräldrastöd för att förbättra detta. Förskola och skola är också viktiga miljöer för barn. Där utvecklar och tränar barnen olika kompetenser som till exempel problemlösningsförmåga och förmåga att samarbeta, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. I dessa miljöer går det också att göra insatser för goda levnadsvanor, som till exempel goda kost- och motionsvanor. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten.

142 4 (8) Mål 4 Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt. Arbetsmiljön måste vara god och arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ett stort ansvar i det avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt, bör eftersträvas. Till grundvillkoren hör att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete och hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga. Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i arbetet är andra viktiga faktorer. Det räcker dock inte att endast förebygga ohälsa utan insatser behövs som främjar hälsa i arbetslivet. Mål 5 Miljöer och produkter Folkhälsopolitikens målområde 5, Miljöer och produkter, handlar om hela vår fysiska omgivning- luft, mark, vatten samt den byggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger upphov till faktorer som på olika sätt kan påverka hälsan. Till exempel påverkar luftföroreningar och buller hälsan i form av sjukdom och förtida dödsfall, men även vårt mentala välbefinnande genom att de kan störa upplevelser. Buller kan också orsaka sömnstörningar, koncentrationssvårigheter samt direkta skador i form av hörselnedsättningar och tinnitus. Farliga kemiska ämnen kan påverka fosterutvecklingen samt orsaka cancer. Speciella risker för personskador finns i trafiken, på arbetsplatser, i hemmet, i skolan och i fritidsmiljöer. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Mål 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområde 6, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, lyfter fram hälsodimensionen i hälso- och sjukvårdsektorn och knyter därmed an till Hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål - att hela befolkningen ska ha en god hälsa på lika villkor.

143 5 (8) Mål 7 Skydd mot smittspridning Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Skydd mot smittspridning ska därför utgöra ett särskilt målområde. Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Ett fördjupat internationellt samarbete inom smittskyddsområdet är av stor vikt i en globaliserad värld och regeringen verkar därför för att smittskyddsfrågor ska ges hög prioritet såväl i det samarbete som sker i EU som i det samarbete som sker i WHO:s och FN:s regi. Mål 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som bland annat sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn på sexualiteten påverkar exempelvis livsvillkoren för homo- eller bisexuella och deras utsatthet för fördomar och diskriminering - och med ohälsa som följd. Människor med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Detsamma gäller även för människor med annan etnisk bakgrund. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Mål 9 Fysisk aktivitet Forskning har visat att regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa, välbefinnande och har en sjukdomsförebyggande effekt. Trenden är att den totala mängden regelbunden fysisk aktivitet minskar i befolkningen samtidigt som många vuxna är mer fysiskt aktiva på fritiden. Detta kompenserar dock inte nedgången. Utvecklingen mot mer inaktiva livsstilar bidrar starkt till välfärdssjukdomar och ohälsa. Förutom betydelsen för den enskilde individens hälsa finns det mycket som tyder på att ökad fysisk aktivitet är en mycket lönsam samhällsekonomisk åtgärd.

144 6 (8) Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar alla vuxna från 18 år och uppåt att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig och aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Aktiviteten ska ge ökad puls och andning samt avser alla typer av kroppsrörelser som ger ökad energiförbrukning. Till fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation hör t.ex.: 30 minuters rask promenad fem dagar per vecka eller minuters löpning tre dagar per vecka, men det kan också handla om trädgårdsarbete, friluftsliv, cykling eller att gå i trappor. Dessutom rekommenderas regelbundna korta pauser ("bensträckare"), särskilt för dem som har ett stillasittande arbete eller stillasittande beteende. Mål 10 Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor kan leda till en bättre hälsa och ett ökat välbefinnandet vilket är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad olika ohälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer samt även psykisk ohälsa. Mål 11 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Målet med folkhälsopolitiken på detta område är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

145 7 (8) Folkhälsonämndens fyra prioriterade mål Sedan 2012 har Karlskoga respektive Degerfors kommun egna folkhälsopolitiska planer vilka är beslutade i respektive kommuns fullmäktige. Dessa bygger på gemensamma folkhälsopolitiska policyer Barn- och ungdomspolitisk policy och Folkhälsopolitisk policy. Policyerna är beslutade av respektive kommuns fullmäktige. Genom dessa styrdokument är fyra målområden inom folkhälsopolitiken prioriterade. Dessa är: - Delaktighet och inflytande (1) - Ekonomiska och sociala förutsättningar (2) - Barn och ungas uppväxtvillkor (3) - Alkohol, narkotika, dopning och tobak (11) Målen som kommunerna ska jobba mot är följande:

146 8 (8) De prioriterade områdena och målen är framtagna med utgångspunkt från nationellt, regionalt och lokalt arbete. Inför beslut har målen remissats av kommunernas nämnder för att sedan behandlas av kommunernas gemensamma tvärsektoriella nätverk för politiker. Policyerna och planerna finns att läsa och ladda ner från Karlskoga kommuns hemsida: Regionalt folkhälsopolitiskt arbete Karlskoga och Degerfors folkhälsopolitiska arbete bygger på det regionala arbetet med folkhälsoplan och lokala folkhälsoavtal. I februari 2012 antog landstingsfullmäktige en folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål- En god och jämlik hälsa i Örebro län Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument som ska ge struktur och långsiktighet i det regionala folkhälsoarbetet. Utifrån folkhälsoplanen har landstinget tagit initiativ till och tecknat fyraåriga samverkansavtal med kommunerna i länet samt med Örebro läns idrottsförbund inklusive SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund. Folkhälsoavtalen i Örebro län bygger på länets folkhälsoplan och syftet med avtalen är att genom långsiktig samverkan mellan parterna främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. Viktiga utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet är att samverka för en god hälsoutveckling, angripa den ojämlika fördelningen av hälsa, verka för en god hälsa hos barn och ungdomar, verka för äldres hälsa samt stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I regionen finns även Regionalt program för social välfärd. Programmet pekar på att människors levnadsvillkor och förutsättningar är ojämlika och samhällets sociala välfärd inte kommer alla länsinvånare till del. Utifrån målområde 11, alkohol, narkotika dopning och tobak finns det en regional strategi som Länsstyrelsen tagit fram. Strategins mål är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Vidare läsning För att läsa mer om ämnet besök följande hemsidor:

147

148 Tjänsteskrivelse Handläggare: Josefin Sejnelid FHN Slutrapport - Karlskoga och Degerfors deltagande i Medborgarprojektet Sammanfattning Under åren har Karlskoga och Degerfors medverkat som pilotkommun i Sveriges ungdomsråds medborgarprojekt. Genom projektet har kommunerna fått projektledning och erfarenhetsutbyte. Karlskoga och Degerfors tilldelades utvecklingsområdet ge resurser vilket syftade till att förbättra ungas förutsättningar för att kunna påverka. I utvecklingsarbetet har en ungdomspanel (senare ungdomsråd) arbetat med intern utveckling av kommunernas verksamheter. Utvecklingsarbetet har legat i linje med det uppdrag som Folkhälsonämnden fått av Kommunfullmäktige kring struktur och systematik för delaktighet och inflytande av unga medborgare och därmed en kontinuerlig mötesplats för dialog. Ungdomspanelens arbete har under tidens gång presenterats för politiker och tjänstemän. Tidigare har en lägesrapport för arbetet redovisats och beslutats i Folkhälsonämnden den 14 mars 2013 (FHN 51 FHN ). Detta är en slutrapport av Karlskoga och Degerfors deltagande i Sveriges ungdomsråds medborgarprojekt under åren Rapporten bygger även på projektspecifikationen ung medborgardialog som antogs (FHN 140, FHN ) samt den processutvärdering som skett till Sveriges ungdomsråd i form av inskickade enkätundersökningar månadsvis. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 18 mars Slutrapport för Karlskoga och Degerfors deltagande i Medborgarprojektet Lägesrapport ung medborgardialog i Karlskoga och Degerfors oktober mars 2013, den 14 mars c:\temp\jsed9hbaf8.doc Konsekvensbeskrivning Delaktighet och inflytande är en viktig förutsättning för att människan ska må bra. Projektet bygger på barnkonventionen. Med detta förstärkta POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

149 (3) arbete har kommunerna velat arbeta för att nå bredden av ungdomar och inte enbart dem som redan är frälsta, på så sätt har jämlikhet eftersträvats. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås godkänna slutrapporten för Karlskoga och Degerfors deltagande i Medborgarprojektet Josefin Sejnelid Folkhälsoutvecklare Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunstyrelsen Karlskoga Kommunstyrelsen Degerfors Barn- och utbildningsnämnden Karlskoga Kultur- och föreningsnämnden Karlskoga Kultur- och utbildningsnämnden Degerfors

150 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Barnkonventionen kommer att uppmärksammas i detta projekt då det utgör grunden i arbetet med ungdomars delaktighet och inflytande. Dialog och inflytande X I projektet har ungdomar i en panel haft inflytande genom hela processen. Intresset med granskningsområdena har kommit från dem själva. Folkhälsa X Jämlikhet och social rättvisa X Ett resultat från projektet har varit att ett ungdomsråd skapats, ett reellt forum för inflytande vilka vill vända sig till bredden av ungdomar. Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa X X Ekologiska Avfall X Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark X X X X X X Vissa arrangemang som ungdomsrådet har deltagit i har varit kulturella. Ekonomiska Kommunens ekonomi X Vinster kan ges av att arbeta förebyggande med barn och unga. Kostnadseffektivitet Tillväxt X X

151 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen SLUTRAPPORT Karlskoga och Degerfors deltagande i Medborgarprojektet Projektansvarig: Ulrika Lundgren Projektledare: Josefin Sejnelid Period: Oktober mars 2014 POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

152 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

153 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen Innehållsförteckning 1. Bakgrund till projektet Projektets syfte Projektets huvudmål Projektets mål Resultat från projektstart fram till mars Tillsammans med ungdomar testa den metod som fullmäktige och Sveriges ungdomsråd tilldelat Karlskoga och Degerfors inom ramen för utvecklingsområdet ge resurser Karlskoga och Degerfors kommuner blir pilotkommun i Sveriges ungdomsråds medborgarprojekt Ungdomspanelen skapas på ungdomsforum Ungdomspanelens förslag på förbättringar redovisas Ungdomspanelens slutredovisning Ge ungdomar tillgång till deras demokratiska fri- och rättigheter genom medborgardialog och utifrån ett medborgarperspektiv på ungdomar Ungdomsrådet som remissgrupp Väcka och stärka ungdomars kännedom om sina rättigheter så att de kan vara en kraft i att utveckla kommunernas arbete med medborgardialog med ungdomar Feriearbete utifrån delaktighet och inflytande Kommunprao i Degerfors Dialog om skolavslutningens innehåll Stoppa langningen Ungdomsrådet inbjudna till Riksdagen Stärka kunskapen samt informationen till ungdomar vad gäller deras möjlighet för att kunna vara med och påverka Ungdomsforum och folkhälsokonferens Ungdomsforum och folkhälsokonferens Stärka de kanaler som ungdomar nyttjar för information och dialog samt undersöka behovet av att hitta nya kanaler Ungdomsrådets förbättrar kommunernas informationskanaler Öka dialogen mellan ungdomar och politiker oberoende av partipolitisk organisation Fikamöten och politikerluncher Mål-och budgetprocess Skapa ett forum där ungdomar får möjlighet till reellt inflytande Planerade insatser Diskussion POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

154 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen 1. Bakgrund till projektet Folkhälsonämnden har fått förstärkt ram från Kommunfullmäktige i Karlskoga för att arbeta med mötesplats för ungdomar under arbetsnamnet ungdomscafé (KF 237, KS ). Uppdraget kring delaktighet och inflytande för barn och unga ansvaras av Folkhälsonämnden. Driftbudget för mötesplats för ungdomar med arbetsnamnet ungdomscafé finns i Folkhälsonämndens budget under projekttiden. Slutligt rambeslut för 2012 i denna fråga, togs under hösten varför projektspecifikationen lades fram för beslut i Folkhälsonämnden november Projektspecifikationen förtydligar bakgrunden till projektet, projektets syfte, projektmålen, tid och kostnad, intressentsituation, projektets omfattning, projektstrategier, riskhantering och strategier, tidplan, budget, projektorganisation, kommunikation och informationsspridning samt överlämning av resultat. Projektspecifikation är skriven utifrån ett treårigt perspektiv. Under denna tid medverkar Karlskoga och Degerfors som pilotkommun i Sveriges ungdomsråds medborgarprojekt Genom Sveriges ungdomsråd ges kommunerna projektledning och erfarenhetsutbyte. Karlskoga och Degerfors har tilldelats ett utvecklingsområde som heter ge resurser och som innebär att förbättra ungas förutsättningar för att kunna vara med och påverka. I utvecklingsarbetet kommer ungdomar, genom ungdomspanelen Kung:D, arbeta med intern utveckling av kommunernas verksamheter. Detta ligger helt i linje med det uppdrag som Folkhälsonämnden fått av Kommunfullmäktige kring struktur och systematik för delaktighet och inflytande av unga medborgare och därmed en kontinuerlig mötesplats för denna dialog. Karlskoga och Degerfors har tillsammans med Örebro läns landsting undertecknat ett folkhälsoavtal för åren , i avtalet finns medborgardialog nämnt som prioriterat område. Karlskoga kommun har även påbörjat ett utvecklingsarbete gällande medborgardialog där ung medborgardialog kommer att bli en del. 1.2 Projektets syfte Projektet syftar till att stärka ungdomars medborgarskap och tillgång till sina demokratiska fri- och rättigheter genom att skapa resurser och förbättra ungas förutsättningar för att kunna vara med och påverka. Stärks ungdomars resurser till inflytande och organisering ökar också möjligheten för att de ska vara delaktiga. Karlskoga och Degerfors arbetar för detta tillsammans med Sveriges ungdomsråd och elva andra kommuner. För Karlskoga och Degerfors innebär det att arbeta utifrån utvecklingsområdet ge resurser, öka möjligheten för ungdomar att kunna påverka. I arbetet ska en ungdomspanel testa kommunernas tjänster. Med detta menas att de ska kolla upp samt testa hur kommunerna arbetar för ungdomars delaktighet. Exempel på områden som panelen ska granska är: information på hemsidorna och Facebook, forum för att kunna påverka och kontakta politiker. När ungdomspanelen har granskat sina områden ger de förslag på förbättringar som kommunerna kan arbeta vidare med. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

155 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen 1.3 Projektets huvudmål Projektets huvudmål är att stärka ungdomars medborgarskap och tillgång till sina demokratiska fri- och rättigheter genom att skapa resurser och förbättra ungas förutsättningar för att kunna vara med och påverka. Det handlar om att möjliggöra för att ungdomar i Karlskoga och Degerfors ska kunna vara med och påverka i större utsträckning än vad som sker i dagsläget. Projektet ska skapa konkreta och långsiktiga möjligheter för ungdomar att ha dialog. 1.4 Projektets mål Tillsammans med ungdomar testa den metod som fullmäktige och Sveriges ungdomsråd tilldelat Karlskoga och Degerfors inom ramen för utvecklingsområdet ge resurser Ge ungdomar tillgång till deras demokratiska fri- och rättigheter genom medborgardialog och utifrån ett medborgarperspektiv på ungdomar Väcka och stärka ungdomars kännedom om sina rättigheter så att de kan vara en kraft i att utveckla kommunernas arbete med medborgardialog för ungdomar Stärka kunskapen samt informationen till ungdomar vad gäller deras möjlighet för att kunna vara med och påverka Stärka de kanaler som ungdomar nyttjar för information och dialog samt undersöka behovet av att hitta nya kanaler Öka dialogen mellan ungdomar och politiker oberoende av partipolitisk organisation Skapa ett forum där ungdomar får möjlighet till reellt inflytande 2. Resultat från projektstart fram till mars 2014 Detta är slutrapport av Karlskoga och Degerfors deltagande i Sveriges ungdomsråds medborgarprojekt under åren Rapporten bygger på projektspecifikationen ung medborgardialog som antogs (FHN 140, FHN ) samt de utvärderingsenkäter som Sveriges ungdomsråd har lämnat ut månadsvis. 2.1 Tillsammans med ungdomar testa den metod som fullmäktige och Sveriges ungdomsråd tilldelat Karlskoga och Degerfors inom ramen för utvecklingsområdet ge resurser Karlskoga och Degerfors kommuner blir pilotkommun i Sveriges ungdomsråds medborgarprojekt I juni 2012 valdes Karlskoga och Degerfors till pilotkommuner i Sveriges ungdomsråds medborgarprojekt, berörda samverkanspartners och lokaltidningen får veta nyheten. I september månad ägde det första uppstartsmötet rum med Sveriges ungdomsråd. Vid detta möte bestämdes hur arbetet inom ramen för utvecklingsområdet Ge resurser skulle kunna genomföras, detta under handledning av Sveriges ungdomsråd. Uppdraget skulle innebära att POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

156 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen en ungdomspanel skulle utses, vilka hade i uppdrag att granska kommunernas verksamhet. Tidplan och mål upprättades. Därefter förankrades medborgarprojektet bland styrgruppen och arbetsgruppen för ung medborgardialog i Karlskoga och Degerfors. Tvärsektoriella nätverket för folkhälsa och barnkonvention utsågs som politisk styrgrupp, vilka även fick information om medborgarprojektet Ungdomspanelen skapas på ungdomsforum Vid ungdomsforum i oktober 2012 presenterades möjligheten för de deltagande ungdomarna att vara med i en ungdomspanel för att granska kommunernas verksamheter. De som var intresserade fick anmäla sitt deltagande och vid första panelträffen diskuterades önskemål för vad de ville granska. Den andra panelträffen genomfördes efter folkhälsokonferensen och denna gång var Sveriges ungdomsråd med och inspirerade panelen. De flesta ungdomarna valde ett område att granska. Panelen bestämde att de skulle heta Kung:D. K står för Karlskoga och UNG för att man arbetar mot och med ungdomar samt D som står för Degerfors. Ungdomspanelen fick även en facebookgrupp, genom denna sida sker kommunikationen emellan. Ungdomspanelen försågs med busskort, detta för att förenkla så att de skulle kunna ta sig till och från panelträffar, studiebesök och annat. För att skapa samhörighet designades en logga som skulle tryckas på t-shirtar och väskor. Varje grupp fick även låna en mobiltelefon. De områden som panelen har granskat är: fikamöten mellan ungdomar och politiker, informationskanaler som kommunerna använder för att nå ut till ungdomar om vad som händer i kommunerna, avsaknaden av ett forum för reellt inflytande och hur ett ungdomsråd skulle kunna formas Ungdomspanelens förslag på förbättringar redovisas Den 6 februari 2013 genomförde ungdomspanelen sin första redovisning av resultatet för politiker och tjänstemän i Karlskoga och Degerfors. Följande grupper bjöds in till redovisningen: Tvärsektoriellt nätverk för förtroendevalda i Karlskoga och Degerfors som är den politiska styrgruppen för ung medborgardialogarbetet Styrgruppen för ung medborgardialogarbetet (förvaltningschefer i Karlskoga och Degerfors) Arbetsgruppen för ung medborgardialogarbetet i Karlskoga och Degerfors Kommunalråden i kommunerna Rektorer för högstadiet och gymnasiet i Karlskoga och Degerfors Kommunikationschef och informatör Karlskoga och Degerfors Sveriges ungdomsråds reporter Lokala tidningar POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

157 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen Redovisningen visade på resultat från granskningsarbetet, en dialog skedde med politiker och tjänstemän inför det fortsatta arbetet med att komma på förslag till förbättringsåtgärder. Den grupp som hade valt att granska de fikamöten som sker en gång i månaden mellan politiker och ungdomar presenterade resultat från intervjuer med politiker. Resultatet visar att politikerna är medvetna om fikamötenas upplägg, syfte och genomförande. Hälften av de tillfrågade ungdomarna visste att det fanns fikamöten där ungdomar får möjlighet att säga vad de tycker, fem av dem hade också deltagit. Vad som skulle få dem att gå på ett fikamöte var mat och godis. Information ska nås ut via sms, lappar hem, internet, Facebook, skolan, infotv. Majoriteten svarade att det skulle vara mycket intressant eller intressant att träffa politiker. Vad gällde granskningen av hemsidorna så konstaterades det att informationen kan bli bättre, protokoll kan läggas ut. Den grupp som valde att granska ungdomsråd som forum för ungdomar att påverka deltog i en utbildningshelg som Sveriges ungdomsråd bjöd in till. Granskningen bestod av att ge en sammanfattande bild av vad som sades på utbildningen samt förslag på hur ungdomsråd skulle kunna vara format. Politikerna och tjänstemännen ställde flera frågor och var mycket intresserade av att få höra hur detta skulle vara möjligt att få till i våra kommuner. Denna grupp har även tagit tillfälle att vara med och berättat om ungdomsråd i samband med att folkhälsoutvecklare besökt samtliga elever i skolår 8 i Degerfors och informerat om ung medborgardialog. Gruppen som valde att granska kommunens informationskanaler kom fram till följande: Karlskoga kommuns hemsida får bra betyg för sin design, en önskvärd förbättring är att evenemang som riktar sig till ungdomar bör synas tydligare. Lokala tidningar är en bra kanal för att nå ut med information till ungdomarnas föräldrar. Det kan hända att föräldrarna i sin tur kan lyfta intressanta ämnen med sin ungdom. Facebookgruppen ung i Karlskoga och Degerfors har bra innehåll men skulle kunna förbättras med fler uppdateringar. Ett problem är att det är ca 150 personer som gillar sidan, det kan bli fler! Växeln i Karlskoga, , fick bra betyg i granskningen, de är trevliga, svarar och kopplar vidare snabbt. Ett problem som gruppen stött på är att det har varit svårt att få tag på vissa tjänstemän i de fall där de inte har aktiverat något svarsmeddelande på telefonen, detta är något som ska förbättras. Som ett led i förbättringsarbetet har folkhälsoförvaltningen upprättat ett samarbete med noll586 så att annonsering sker inför politikerluncher och liknande. Kommunellt är ett inslag i Carlskoga tv där kommunernas verksamhet visas, enligt undersökningen är det många som vet om att inslaget finns men att det är få ungdomar som tittar. Ungdomspanelen ska nu komma med förslag på hur fler ungdomar kan börja titta på dessa inslag. Intressant, inspirerande, fantastiskt, givande, bra engagemang, positivt, viktigt, imponerande, ser fram emot fortsättningen! Var några av de kommentarer som återfanns i resultatet från enkätundersökningen för politiker och tjänstemän. Följande citat från ungdomspanelen talar även för att de var mycket nöjda; Jag tyckte det gick jättebra och det var inte läskigt!, Bra de kom med bra frågor och förslag och var mycket trevliga, Vad kul att ni bjöd in så många POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

158 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen politiker, fortsätt så, så att vårt budskap får effekt!, Bra kul men tror att det kommer gå så mycket bättre nästa gång eftersom vi har lite mer erfarenhet Ungdomspanelens slutredovisning Den 22 maj 2013 bjöd ungdomspanelen in samma målgrupp till slutredovisning vilket innebar redovisning av förslag till förbättringar av kommunernas verksamhet. Sedan den första redovisningen för politiker och tjänstemän hade en hel del förbättringar genomförts. Den grupp som granskat fikamötena som pågått sedan 2010 presenterade förslaget för politiker och tjänstemän om att fikamötena ska ersättas med politikerluncher. Förslaget mottogs positivt av politiker och tjänstemän, därmed planerade ungdomspanelen in fyra politikerluncher under hösten Idéen om politikerluncher kommer från Tranemo och Arvidsjaur som också är pilotkommuner i medborgarprojektet. Politikerluncherna går ut på att politiker besöker olika skolor i Karlskoga och Degerfors och äter lunch med elever. Eleverna ska kunna diskutera och ställa frågor till politikerna under tiden dem äter lunch. Efter varje avslutad politikerlunch har Kommunfullmäktige i Karlskoga bjudit in ungdomsrådet Ung Kung till dialog utifrån minnesanteckningarna från politikerluncherna, på så sätt har ungdomsrådet fått föra vidare ungdomarnas åsikter till fler politiker än de som deltagit vid politikerlunchen. Den grupp som granskade forum för reellt inflytande hade inför sista redovisningen fördjupat sig i hur ett ungdomsråd skulle kunna formas presenterade förslag till styrdokument för ungdomsrådet. Gruppens tre medlemmar presenterade att de hade utsett sig själva till ungdomsrådets ordförande och vice ordförande. I samband med detta hade styrgruppen för ung medborgardialog bjudit in berörda politiker och tjänstemän till ett möte där dialog skedde med Sveriges ungdomsråd där formen för ett ungdomsråd var utgångspunkt. Den grupp som arbetat med kommunernas informationskanaler fick gensvaret att Karlskoga kommun hade utökat antal sökord så att fler träffar ges när informationssökning sker. De vanligaste frågorna som kommunen får, hade nu även samlats i FAQ (frequently asked questions, frågor som ställs ofta). Metodbok och spridning av pilotkommunernas arbete I juni 2013 skickade Karlskoga och Degerfors kommuner in den sista enkäten till Sveriges ungdomsråd vilket innebar att metodboken där pilotkommunernas arbete skulle sammanfattas var på gång. Metodboken släpptes vid den sista nätverksträffen i september Hösten 2013 och våren 2014 skulle Sveriges ungdomsråd sprida kommunernas arbete på en informationsturné. Karlskoga och Degerfors erbjöds vara med och sprida sin metod på de stopp som skedde i Karlstad 17 mars samt Örebro 19 maj. Metodboken kan beställas via: POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

159 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen 2.2 Ge ungdomar tillgång till deras demokratiska fri- och rättigheter genom medborgardialog och utifrån ett medborgarperspektiv på ungdomar 2.2.1Ungdomsrådet som remissgrupp Karlskoga kommun har nyttjat ungdomsrådet Ung Kung som remissgrupp, däribland har de deltagit i dialog om bibliotekets utvecklingsprojekt 3.0 samt dialogen om E Väcka och stärka ungdomars kännedom om sina rättigheter så att de kan vara en kraft i att utveckla kommunernas arbete med medborgardialog med ungdomar Feriearbete utifrån delaktighet och inflytande Även sommaren 2013 tog folkhälsoenheten emot ungdomar i skolår 9 och 1 på gymnasiet för att låta dem under tre veckor feriearbeta utifrån området folkhälsa och barnkonvention. Samtliga uppdragen utgick från delaktighet och inflytande och därmed kunskap om barnkonventionen samt hur en kommun fungerar. Sommaren 2013 innebar uppdragen: att ungdomspanelen fortsatte med sitt spridningsarbete samt ansvaret för att planera ungdomsforum, forskningsprojekt kring familjestöd samt ett dansprojekt. Under sommaren 2014 ges ungdomar möjlighet att arbeta med folkhälsa samt barnkonvention Kommunprao i Degerfors I Degerfors åk 8 har det under våren 2013 och 2014 genomförts kommunprao. Kommunprao innebär att klasserna får förbereda sig inför den praktik som ska ske i kommunernas verksamhet. Som förberedelse ger folkhälsoutvecklare information om hur en kommun fungerar samt möjligheterna för att vara med och påverka. Under 2013 var Karlskogas nystartade ungdomsråd med för att berätta om deras verksamhet Dialog om skolavslutningens innehåll En dialogprocess med elever i skolår 7-1 på gymnasiet pågått under några veckor i mars 2013, samma process har nyligen påbörjats inför skolavslutningen Dialogen innebär att ungdomar får komma med förslag på vad det drogfria arrangemanget under skolavslutningen ska innehålla. Information till eleverna om möjligheten för att kunna tycka till sker genom besök i klasser och elevråd, information på facebooksidan Ung i Karlskoga och Degerfors eller med hjälp av kontaktpersoner på skolor och fritidsgårdar Stoppa langningen Sedan 2007 har folkhälsoförvaltningen samverkat med polis, lokala tidningarna samt gymnasieelever kring en lokal antilangningskampanj. Under 2013 och 2014 har elever vid estetiska programmet på Möckelngymnasiet i Karlskoga layoutat annonser som publiceras inför varje riskhelg. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

160 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen Ungdomsrådet inbjudna till Riksdagen Vid ett av Ungdomsrådets redovisningstillfällen för politiker och tjänstemän i Karlskoga och Degerfors fanns Håkan Bergman, riksdagsledamot för Örebro län, med i publiken. Efter att ha tagit del av redovisningen bjöd Håkan in ungdomsrådet till ett besök i Riksdagen. En dag under höstlovet 2013 var ungdomsrådet där. 2.4 Stärka kunskapen samt informationen till ungdomar vad gäller deras möjlighet för att kunna vara med och påverka Ungdomsforum och folkhälsokonferens 2012 Omkring 50 ungdomar deltog vid ungdomsforum och folkhälsokonferensen På ungdomsforum fick ungdomarna information och kunskap om hur man kan vara med och påverka i Karlskoga och Degerfors. Det presenterades att kommunerna är med i Sveriges ungdomsråds medborgarprojekt. Josefine och Isabella från Sveriges ungdomsråd berättade vad projektet kommer att innebära för kommunerna och ungdomarna. Vid folkhälsokonferensen möttes ungdomar, politiker och tjänstemän för en dag för dialog inom området folkhälsa. Folkhälsoutvecklare samt Josefine och Isabella från Sveriges ungdomsråd hade en programpunkt där medborgarprojektet presenterades för samtliga deltagare. Ungdomspanelen presenterade sig på scenen inför samtliga konferensdeltagare. Uppdraget presenterades enbart i korta drag då ungdomspanelen ska arbeta med intern utveckling och med ett "hemligt" uppdrag. Speed-dating mellan politiker/tjänstemän och ungdomar var ett inslag under konferensen. Politiker och tjänstemän framhäver att mötet med ungdomar är viktigt, nedan syns några citat från utvärderingen: "Träffpunkt för ungdomar och politiker "Bra informations - och debattklimat". "Jag får tillfälle att utbyta idéer och synpunkter direkt med ungdomarna. Kan även få ta del av föreläsare som ger mig utveckling i mitt fortsatta politiska arbete. "Inspiration och att träffa ungdomarna -Ungas åsikter vid speeddatingen". "Den hade bredd och visade på hur Degerfors-Karlskoga arbetar utifrån länsdelens folkhälsoavtal. Positivt med möten över ålders- och uppdragsgränser" Ungdomsforum och folkhälsokonferens 2013 Ungdomsforum genomfördes den 15 oktober 2013 vid Nya Folkets hus i Karlskoga. Ungdomsrådet Ung Kung var arrangör, program och genomförande hade planerats i samband med feriearbetet. Omkring 70 ungdomar var inbjuda från Karlskoga och Degerfors. Dagen bjöd på information och förläsningar om att både kunna påverka sitt eget liv och att även kunna påverka tillsammans. Syftet med ungdomsforumet är att stärka ungdomars delaktighet och inflytande, kommunkunskap och hur man kan gå tillväga för att vara med och påverka. Dagen inleddes med att det nybildade ungdomsrådet Ung Kung i Karlskoga visade upp sin POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

161 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen film som på ett enkelt och instruktivt sätt beskriver hur en kommunen fungerar. Ungdomsrådet som funnits i snart ett år berättade att de vill få en bättre kommun för de unga. Redan nu finns en undergrupp, som kallar sig för dansutskottet och har som mål att skapa fler möjligheter att dansa för åringar. Nu finns även en egen hemsida där Ung Kung presenterar vad de gör. De har under året som gått gjort flera olika granskningsarbeten och därigenom åstadkommit snabba förbättringar av t.ex. Karlskoga kommuns hemsida. Ungdomsrådet i Degerfors Ung och fri presenterade sig, de har funnits sedan januari i 2013 och har öppna möten två gånger i månaden. Under våren har de anordnat disco, varit till Liseberg, deltagit vid Påverkanstorget vid Stora Vallskolan och i höst blir det biovisning och en teatergrupp har startats för yngre barn. Anna Lindberg, f.d internationellt känd simhopperska hade Ung Kung valt som föreläsare för att inspirera och engagera unga från Karlskoga och Degerfors med sin egen berättelse som handlade om "Mitt bästa jag - att prestera som bäst när det gäller som mest. Den 18 oktober 2013 genomfördes folkhälsokonferensen "Folkhälsa i fokus", målgrupp var politiker, tjänstemän, ungdomar och äldre. Innehållet byggde på föregående års utvärdering från deltagare liksom från aktuella ämnen inom kommunernas prioriterade målområden. Ungdomsrådet presenterade resultatet från sina granskningsarbeten och ansvarade även för en valbar workshop som var speed-dating. 2.5 Stärka de kanaler som ungdomar nyttjar för information och dialog samt undersöka behovet av att hitta nya kanaler Ungdomsrådets förbättrar kommunernas informationskanaler Ungdomsrådet har genomfört flera förbättringsåtgärder vad gäller informationen till ungdomar. Facebooksidan Ung i Karlskoga och Degerfors har fått fler likes, ungdomsrådet har skapat facebooksidan Ung Kung Karlskoga, Ung Kung har fått en egen flik på hemsidan, ungdomsrådet har skapat en mailadress, folkhälsoförvaltningen har upprättat ett samarbete med noll586 för att annonsera till medborgarna, Karlskogas hemsida har fått FAQ samt fler sökord. En profilbild har tagits fram för att marknadsföra ungdomsrådet. Förslagslådor har placerats ut på skolor och fritidsgårdar i Karlskoga. 2.6 Öka dialogen mellan ungdomar och politiker oberoende av partipolitisk organisation Fikamöten och politikerluncher Under har fikamöten mellan politiker och ungdomar genomförts, teman för diskussionerna har varit skola/fritid, vägar, ungdomsråd och skolavslutning. Under 2013 genomfördes en dialog om förändringen av torget i Karlskoga. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

162 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen Hösten 2013 ersatte ungdomsrådet fikamötena med politikerluncher. Fyra politikerluncher genomfördes på högstadieskolor i kommunerna. När dessa hade genomförts utvärderade folkhälsoenheten politikerluncherna, detta för att kvalitetssäkra de insatser som sker. Utvärderingen med politikerna genomfördes med hjälp av en webb-enkät med de politiker som deltagit vid en eller flera politikerluncher. Ungdomsrådet Ung Kung fick besvara en webb-enkät där frågorna var koncentrerade till dialogen med politikerna vid Kommunfullmäktigemötena. I och med det positiva utvärderingsresultatet föreslog samordnare samt styrgruppen (tjänstemän) för ung medborgardialogarbetet att politikerluncherna och dialogen vid Kommunfullmäktige ska fortsätta under våren Eftersom det är valår är det aktuellt att förlägga politikerluncher till gymnasieskolorna, detta för att de röstberättigade ungdomarna ska skapa kontakt med de lokala politikerna. Politikerluncherna syftar till att ungdomarna ska ha dialog med lokala politiker oberoende av partipolitisk tillhörighet Mål-och budgetprocess I samband med 2013 års mål- och budgetprocess gav Kommunstyrelsens arbetsutskott i Karlskoga samtliga nämnder i kommunen ett antal uppgifter som de vill ha svar på innan de går vidare med processen. Vid folkhälsonämndens mål- och budgetdag bjöds en klass med elever i skolår 1 på gymnasiet in för att medverka. Ungdomarnas åsikter kom därefter att ligga till grund för nämndens svar som lämnades vidare till Kommunstyrelsens arbetsutskott. Inför ungdomarnas möte med politikerna fick de information om uppgiften genom ett skolbesök. 2.7 Skapa ett forum där ungdomar får möjlighet till reellt inflytande Ungdomspanelen har efter sina granskningar övergått till att bli ett ungdomsråd. Ungdomspanelen utgör på så sätt basen i ungdomsrådet och det forum som ska medföra reellt inflytande för ungdomar. I och med att ett ungdomsråd och en mötesplats för delaktighet och inflytande har skapats har ungdomsrådet arbetat för att nå ut till fler ungdomar, detta har skett genom följande insatser: Delar av Ung Kung var funktionärer under skolavslutningens drogfria arrangemang Arrangör för ungdomsforum 2013 där ett 70-tal ungdomar tog del av ungdomsrådets granskningsarbete samt filmen för hur en kommun fungerar. Presentation skedde även för hur man som ungdom kan vara med i ungdomsrådet. Arrangör för ett LAN tillsammans med föreningen LANSKOGA, där förhoppningen var att värva fler ungdomar till ungdomsrådet, främst killar. LANET genomfördes under sportlovet Ung Kung stöttade arrangemanget med kronor, pengar de tilldelats av Sveriges ungdomsråd vid en utbildningshelg. Dansutskottet som utgår från ungdomsrådet Ung Kung vill fånga ungdomars intresse för dans. Dansutskottet har under hösten 2013 arbetat för att det ska vara möjligt för ungdomar att dansa en gång per vecka. Från och med mars 2014 får ungdomar vara POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

163 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen med och dansa gratis. Dansutskottet vill medverka till ett bättre Karlskoga för ungdomar, genom dans får vi ungdomar att röra på sig och må bra. Marknadsföring via Facebook samt i samband med politikerluncher. Ungdomsrådet var funktionärer i samband med Möckelngymnasiets invigning. 3 Planerade insatser Inspirationshelger kallas de utbildningshelger som Sveriges ungdomsråd arrangerar för sina medlemmar och som går djupare in på ett tema. Sveriges ungdomsråd genomför minst tre inspirationshelger varje år och de genomförs på olika orter i landet. Den maj är en inspirationshelg i Karlskoga. Inspirationshelgen utgår från temat åldersmaktsordning och bjuder in ungdomar från Sveriges ungdomsråd samt pensionärsorganisationen PRO. Ungdomsrådet Ung Kung Karlskoga och ungdomsrådet Ung och fri i Degerfors har fått i uppdrag att samverka kring denna inspirationshelg och vara funktionärer samt arrangera aktiviteter tillsammans med äldre. Förhoppningsvis kan inspirationshelgen leda till att ungdomsråden upprättar samarbete med lokala PRO-föreningar. 4 Diskussion Genom att medverka i Sveriges ungdomsråds medborgarprojekt har Karlskoga och Degerfors fått ett utökat kontaktnät, vilket är värdefullt för ett fortsatt arbete med ung medborgardialog. Möjligheten för att kunna utvecklas har också ökat då det har varit givande att lyssna till vad de andra kommunerna har gjort inom ramen för utvecklingsområdena. Medverkan i projektet gav inspiration till att utveckla Karlskoga och Degerfors arbete. Projektet resulterade i lokalt medialt intresse och ungdomspanelen/ungdomsrådet var de som uppmärksammades mest på Folkhälsoförvaltningen i lokala medier under I och med att pilotkommunernas erfarenheter från utvecklingsarbetet har spridits i en metodbok samt via presentation på informationsturnén har Karlskoga och Degerfors arbete med ung medborgardialog uppmärksammats i Sverige. Styrgrupperna med politiker respektive tjänstemän har under projekttiden haft inflytande i processen och förankringsarbetet. Intresse för ungdomarnas granskningsarbete och resultat har synts och det har tagits på allvar. Rektorer, pedagoger och fritidsledare har efterfrågat informationen till ungdomar i skolan och på fritidsgårdar, vilket inneburit att Ungdomsrådet fått kontaktvägar. Ett resultat som går att se från ungdomspanelens arbete är att de ungdomar som medverkat har växt med sitt ansvar och utvecklats. De har även lärt sig mer om demokrati, hur en kommun fungerar samt upprättat en dialog med politiker. De har även inspirerat och spridit kunskap till andra ungdomar. Att arbeta med ungdomspanelen och granskningsarbeten som metod för ung medborgardialog har inneburit mycket arbete. Det har stundtals varit svårt att motivera ungdomarna att komma till de panelträffar som planerats in tillsammans, detta kan bero på att det sker utanför skoltid. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

164 Handläggare: Josefin Sejnelid, Folkhälsoförvaltningen Det var därför värdefullt att ungdomspanelen erbjöds feriearbete för att under några veckor få lön för sitt arbete. Just nu innefattar ungdomsrådet en mindre skala, tolv ungdomar är aktiva medlemmar. En förklaring till detta kan bero på att metoden med granskningsarbetet först enbart handlade om intern utveckling av kommunernas verksamheter. Det krävs därför mer fokus på spridningsarbete till ungdomar i Karlskoga. Förhoppningen är att ungdomsrådet ska nå en bred grupp ungdomar, inte enbart de ungdomar som är aktiva oavsett om de är berörda/oberörda av en fråga, utan även den grupp som inte är aktiva men berörda/oberörda. Det finns ingen gräns för hur många ungdomar kommunerna vill nå, utan det handlar om att stärka kunskapen samt informationen till ungdomar vad gäller deras möjlighet för att kunna vara med och påverka. Den primära målgruppen för ungdomsrådet är ungdomar år. Ungdomsrådet har tilldelats kronor i budget, vilka ska användas till insatser som bygger på de riktlinjer ungdomsrådet har tagit fram, stärka kunskapen hos ungdomar, öka dialogen med politiker, bibehålla ungdomsråd som ett forum för reellt inflytande samt kunna skapa en kommun som gynnar ungdomar. Budgeten stärker ungdomsrådets status som ett forum för reellt inflytande. Utifrån det utvecklingsarbete som skett under åren bör modellen för ung medborgardialog reviderades för att inkludera nya insatsområden som numera ingår, exempelvis ungdomsrådet. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

165

166 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Kollegial granskning om barns trygga uppväxtvillkor Sammanfattning Karlskoga och Degerfors ingår i ett nationellt partnerskap för barns rättigheter i praktiken. Utgångspunkten är FN:s konvention om barnets rättigheter. Kommunerna inom partnerskapet har genom en överenskommelse förbundit sig att genomföra en kollegialgranskning under överenskommelseperioden för att följa upp partnerskapkommunernas arbete med barnkonventionen. Karlskoga och Granskningen utgick från temat trygga uppväxtvillkor och granskade kommunens arbete med styrprocess samt delaktighet och inflytande. Granskningen dokumenterades i en rapport för Karlskoga och Degerfors kommuner. Dessutom togs en gemensam sammanfattande rapport fram för hela Partnerskapet. Den senaste granskningen kompletterades med ett återkopplande seminarium där samtliga granskningsdeltagare samt externa bjöds in. Seminariet innebar ett unikt tillfälle för dialog och information om resultat och utveckling av kommunernas arbete för barnets bästa. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 april 2014 Kollegial granskning, barns trygga uppväxtvillkor. Karlskoga och Degerfors Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner har sedan 2004 ingått i Partnerskap för bars rättigheter i praktiken (tidigare kallat Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen). Partnerskapet är ett samarbete mellan 10 kommuner i landet och arbetet genomförs i samverkan med Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting och Socialdepartementet. Partnerskapets arbete drivs i form av ett arbetande nätverk där en politiskt utsedd representant och en tjänsteman per kommun deltar aktivt. c:\temp\cljg9hscwc.doc Partnerskapet bygger på en gemensam politiskt beslutad överenskommelse samt partnerskapets verksamhetsplan för det praktiska arbetet. I överenskommelsen poängteras behovet av att utveckla och POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

167 2 ( stödja kommunernas arbete med styrprocesser och inflytandefrågor för barnkonventionen. Beslut om samverkan i ett partnerskap finns fram till år Beskrivning av ärendet För att ömsesidigt kunna utbyta och ta lärdom av de olika kommunernas arbete har metoden kollegial granskning använts (2007, 2009 och 2013). Kollegial granskning genomförs i alla kommuner inom Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Metoden har utformats under process inom partnerskapet och bygger på tidigare granskningar samt en metod som använts av nätverket för Healthy Cities. Metoden har dokumenterats i en processbeskrivning för genomförandet av 2013 års kollegiala granskning. Processbeskrivningen ska underlätta för att genomföra granskningen i alla kommuner, så att alla granskningar genomförs på liknande sätt. Detta skapar även jämförelsemöjligheter inom partnerskapet. Syftet med metoden är ett ömsesidigt lärande bland kommunerna vilket även breddar och utvecklar det egna arbetet. Karlskoga och Degerfors granskades av Trelleborgs kommun och Angereds stadsdel, granskningarna dokumenterades i en rapport. Fokus för granskningen 2013 var barns trygga uppväxtvillkor och frågorna i granskningen innefattade styrprocess samt delaktighet och inflytande. Resultatet för 2013 års granskning presenterades på ett återkopplingsseminarie som genomfördes i mars Seminariet innehöll både återkoppling av det resultat som granskningsgruppen dokumenterat och analyserat, och en allmän diskussion om rapporten. Seminariet innehöll även diskussioner om hur man som politiker, tjänsteman, verksamhetsnära eller frivilligorganisation tyckte att resultatet skulle användas och nästa steg i utvecklingsarbetet. Seminariet var välbesökt och där lyfte man fram behov av familjestöd och satsning på förskola utifrån ett jämlikt perspektiv. Man diskuterade även hur arbetet med implementering och utveckling av barnkonventionen ska fortsätta i Karlskoga och Degerfors framöver är det 25 år sedan barnkonventionen ratificerades och detta ska användas som språngbräda för att implementera barnkonventionen för barn, familjer och verksamheter i Karlskoga och Degerfors. Resultatet i rapporten som även presenterades på seminariet beskriver Karlskoga och Degerfors barnrättsarbete och att det finns en röd tråd mellan politiska beslut och styrdokument till genomförandet i verksamheterna. Granskarna lyfte också att det finns ett välutvecklat arbete med barnkonventionen i Karlskoga och Degerfors. Trots goda omdömen i rapporten finns utvecklingsområden. Karlskoga och Degerfors uppmanas att utveckla arbetet med att implementera barnkonventionen och den röda tråden från beslut till praktik i kommunerna. Kommunerna uppmanas även att tydliggöra arbetet med

168 3 ( barnkonventionen så att det lyfts fram på samma sätt som lagstadgad verksamhet, vilket innebär ett förstärkt internt arbete i kommunen. Konsekvensbeskrivning Kollegial granskning av barns trygga uppväxtvillkor innebär en granskning av kommunen utifrån barnkonventionen. Metoden innebär dialog om barnrättsperspektivet i styrning och inom delaktighet och inflytande vilket är viktiga perspektiv inom folkhälsoarbetet. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner rapport kollegial granskning av barns trygga uppväxtvillkor i Karlskoga och Degerfors. Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Samtliga nämnder och styrelser Karlskoga och Degerfors Kommunfullmäktige i Karlskoga och Degerfors

169 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Metoden är ett verktyg för att jobba med barnkonventionen i praktiken och granska och utveckla kommunernas barnrättsarbetet. Dialog och inflytande X Kollegial granskning innebär ett manualbaserat samtal, där nämnder, förvaltningar och verksamheter presenterar arbetet med barnets bästa för att uppnå trygga uppväxtvillkor, med fokus styrning och delaktighet och inflytande. Folkhälsa X Barns trygga uppväxtvillkor är en viktig prioritering inom folkhälsopolitiken för en jämlik hälsa och goda livsvillkor. Jämlikhet och social rättvisa X Granskningen innehåller delar som lyfter fram hur kommunen prioriterar barns trygga uppväxtvillkor under ekonomiskt stressade perioder. Detta för att diskutera och granska kommunens prioriteringar utifrån jämlikhet och social rättvisa. Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi X X X X X X X X X Kostnadseffektivitet Tillväxt X X

170 Bilaga

171 Kollegial granskning 2013 Karlskoga och Degerfors kommuner med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Genomförare: Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Granskare: Siv Andersson, Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad Karin Jeppsson, Trelleborgs kommun Sekreterare: Hannah Lidström, Västerås Stad Kommunrepresentant: Cecilia Ljung, Folkhälsoförvaltningen Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel i Göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund

172 Innehåll Kollegial granskning med fokus på... 1 Genomförare:... 1 Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken Granskare:... 1 Siv Andersson, Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad... 1 Karin Jeppsson, Trelleborgs kommun... 1 Sammanfattning samt granskningsgruppens reflektioner Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid... 5 Granskarnas reflektioner... 6 Styrkor... 6 Utvecklingsområden... 6 Slutsats... 6 Inledning Styrprocesser Hur säkerställer ni genom kommunens styrdokument att barn har trygga uppväxtvillkor i din kommundel? Hur säkrar ni att det blir en röd tråd genom hela organisationen? Hur säkras att kommunens barnkonventionsarbete och/eller resonemang håller över tid? Hur prioriteras barns trygga uppväxtvillkor under kommunalekonomiskt pressade förhållanden? Hur följs barns trygga uppväxtvillkor upp? Sammanfattning styrprocesser Inflytande och delaktighet Vilka frågor berör barn/unga i perspektivet trygga uppväxtvillkor utifrån din nämnd/verksamhet? På vilka sätt får barn och unga möjlighet och förutsättningar att vara delaktiga i ditt område? Vilken betydelse tillmäts barnens åsikter? Hur hittar ni barn/unga för samtal? Hur får barn och unga återkoppling när de deltagit i dialog, samtal, enkäter etc? Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel i Göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund

173 2.6 Sammanfattning Inflytande och delaktighet Framtid Reflektioner utifrån avsiktsförklaringarna Sammanfattning Framtid

174 Sammanfattning samt granskningsgruppens reflektioner Karlskoga och Degerfors kommuner är två av tio kommuner i Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Partnerskapet har under 2013 genomfört en tredje kollegial granskning av kommunernas arbete. Temat för årets granskning är barns trygga uppväxtvillkor. I denna rapport har granskarna reflekterat över arbetet i Karlskoga och Degerfors, samt delat med sig av utvecklingsförslag. Frågor har ställts utifrån tre områden till tre olika grupper, förtroendevalda/politiker, programdirektörer/chefer samt till verksamhetsnära personal. Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid En sammanfattning av resultatet samt av granskningsgruppens reflektioner redovisas nedan. 1. Styrprocesser Både Karlskoga och Degerfors kommuner har styrsystem med övergripande kommunfullmäktigemål, som nämnderna har i uppdrag att bryta ner. I Karlskoga har kommunfullmäktige mål som säger att kommunen ska vara trygg och säker för alla invånare och man har även mål kring ekonomiskt utsatta barn. I Degerfors nämner cheferna att fullmäktige har tre prioriterade mål. Chefer och verksamhetsnära personal berättar om de förvaltningsspecifika målen och programmen som finns i de olika kommunerna; Karlskoga har ett handikappolitiskt program och ett föreningsstöd som fördelas till barn- och ungdomsverksamheter, i Degerfors finns ett stort antal program inom grundskolan, såsom exempelvis likabehandlingsplaner och plan för nyanlända. Vidare finns gemensamma planer som barn- och ungdomspolitisk policy och folkhälsoplan. Alla dessa mål, planer och program rör barns och ungas uppväxtvillkor på olika sätt. För att säkerställa att barnrättsperspektivet finns med vid beslut används checklistor. I Karlskoga finns en samlad checklista för olika frågor kring hållbar utveckling, bland annat barnets bästa, och i Degerfors en renodlad barnchecklista. Att barnrättsfrågorna finns med i checklistor gör dem till en naturlig del i beslutsgången och skapar en röd tråd genom organisationen. Den röda tråden i verksamheten skapas även genom att kommunfullmäktiges mål sipprar ner i verksamheterna, samt genom att mål följs upp i rapporter och bokslut. Politiken är den grupp som är mest osäker på den röda tråden; de menar att det kan se bra ut på papper men att det hela tiden krävs ett kontinuerligt arbete för att uppnå en systematik. Genom att styrdokumenten revideras årligen samt genom att checklistan används, säkerställs arbetet med barnrättsfrågorna över tid. Den gemensamma folkhälsonämnden tar enligt beslut från Kommunfullmäktige ansvar för barnrättsfrågorna och är därmed en viktig aktör för att sätta frågorna på agendan. Folkhälsoplanerna är lagda så att de går över mandatperioder. Att barn är prioriterade i Karlskoga och Degerfors kommuner är alla granskningsgrupper eniga om. Flera exempel på hur man har satsat i ekonomiska svårare tider lyfts fram. Endast en person från gruppen med verksamhetsnära personal är något tveksam till om barn verkligen alltid prioriteras, även om den politiska ambitionen anses vara hög. Barns trygga uppväxtvillkor följs upp genom folkhälsopolitiskt bokslut och olika kvalitetsbokslut. Läget mäts genom brukarenkäter och riktade medborgarundersökningar, såsom Liv och Hälsa Ung. 4

175 2. Inflytande och delaktighet Några personer i grupperna med politiker och verksamhetsnära personer säger att alla deras frågor berör barn. Några nämnder och förvaltningar lyfter mer specifika frågor som rör barn, såsom gruppstorlekar och bemötande i förskola och skola, planarbete inom samhällsbyggnadsförvaltningen, samt att barn ska få komma till tals inom Individ- och familjeomsorgen. Barn och unga har många möjligheter att komma till tals i Karlskoga och Degerfors. Inom skolan finns formella råd såsom matråd, elevråd och skolråd. Det finns ungdomsråd i vardera kommunen och barn har även möjlighet att lämna medborgarförslag samt delta i så kallade politikerluncher. Ur brukarsynpunkt finns möjlighet att lämna åsikter genom skolenkäter. Vidare finns chans för unga att söka pengar till olika aktiviteter; i Degerfors kallas detta Snabba cash och i Karlskoga Ung peng. Att barns åsikter har betydelse är alla granskningsdeltagare överens om, till exempel menar man inom gymnasieskolan att barns åsikter gör skillnad varje dag. En av cheferna säger att det handlar om att hitta de frågor där barns åsikter kan göra skillnad. I övrigt försöker folkhälsonämnden styra sin verksamhet utifrån resultaten i enkätundersökningar. Att hitta barn och unga för samtal är svårt enligt vissa och lätt enligt andra. Den verksamhetsnära personalen har barn och unga i sina verksamheter och har därmed lätt att föra dialog med dem. I övrigt nämns de att mer eller mindre formella forumen, såsom ungdomsråd, skolornas råd, brukarenkäterna samt politikerluncherna används för att träffa barn. Återkoppling ger man i Karlskoga genom bland annat politikerluncher och i Degerfors genom till exempel att ungdomsrådet besöker kultur- och utbildningsnämnden. Båda kommunerna ger även återkoppling av enkätundersökningar via skolorna. Bland både chefsgruppen och personalgruppen uppkommer synpunkter om att återkopplingen kan utvecklas. 3. Framtid Alla grupper tar i mångt och mycket upp samma områden när det gäller vad de tycker att kommunerna bör prioritera för att ge alla barn trygga uppväxtvillkor. Att skapa bättre möjligheter till delaktighet och inflytande är det som absolut flest personer tar upp, och därmed ett tydligt fokusområde i Karlskoga och Degerfors. Tydliga mål och strategier, långsiktighet, samt bättre analys och återkoppling är andra exempel på områden som flera tagit upp i sina avsiktsförklaringar. Förbättring av checklistan är en annan punkt som enligt några av granskningsdeltagarna kan förbättras. Några i politikergruppen lyfter även att barnens föräldrar är mycket viktiga i arbetet, att föräldrarna mår bra och är trygga i sin roll. För att uppnå förbättring av de områden som tagits upp i avsiktsförklaringarna säger många av politikerna, cheferna och personalen att de ska lyfta barnrättsfrågorna och att alltid framhålla barnperspektivet i olika konstellationer; till exempel genom att informera, tydliggöra, rapportera eller att efterfråga information/uppföljning. I övrigt är samverkan och samsyn på frågorna något som flera vill sträva efter att utveckla, liksom att erbjuda utbildning till vuxna. I stort lyfter de tre granskningsgrupperna samma saker, även om personalgruppen i högre grad än det andra två grupperna, tar upp frågor som är lite mer verksamhetsnära. 5

176 Granskarnas reflektioner Styrkor De tre granskningsgrupperna från Karlskoga och Degerfors kommuner har en mycket tydlig prioritering av barn och unga. De två kommunernas granskningsgrupper har en samsyn när det gäller barnrättsfrågorna och barnperspektivet. Det finns ett stort engagemang och en tydlig röd tråd mellan de tre grupperna, förtroendevalda - tjänstemän - verksamhetsnära. Folkhälsonämndens uppdrag är att säkerställa barnrättsfrågorna och har ett uppdrag att ta fram och implementera kommungemensam policy och kommunspecifika program för bland annat barnrättsfrågorna. Policy och planerna är beslutade av kommunernas respektive kommunfullmäktige, vilket är viktigt för styrprocessen. Politikerna lyfter också att, när barnrättsfrågorna finns med i checklistor, så blir de en naturlig del i beslutsgången. Checklistorna används på ett annat sätt än tidigare, förut var det bara kryss, men nu även kommentarer. Granskningsgruppens intryck är att framförallt politikergruppen, men även chefsgruppen ger uttryck för en stark tilltro till verksamheternas insatser när det gäller barnrättsfrågorna. De lyfter också de folkhälsobokslut och kvalitetsbokslut som görs varje år och att man där kan följa barns och ungas trygga uppväxtvillkor. Utvecklingsområden Politikergruppen ger uttryck för att vissa styrdokument låter bra på papper men att de behöver finslipas för att det ska bli en röd tråd. Barnet och dess rättigheter borde vara i centrum likväl som olika lagar. Det innebär en samsyn och samarbete politiskt, strategiskt och praktiskt kring barnet, utifrån barnets bästa. Granskningarna visade flera samverkansformer och ser en potential för utveckling av samverkan med barnets bästa i fokus. Slutsats Karlskoga och Degerfors kommuner är på god väg i arbetet med förverkligandet av barnkonventionen även om en del arbete återstår. Den sammanfattande bild som ges av barnrättsarbetet i Karlskoga och Degerfors är att det finns en röd tråd som genomsyrar de tre granskningsgrupperna och ett stort engagemang. Med utgångspunkt från detta finns stora möjligheter att utveckla kommunernas arbete som ska gå från ord till handling i implementeringen av barnets rättigheter. Inledning Karskoga och Degerfors är två av tio kommuner i Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Partnerskapets utvecklingsarbete utvärderas genom kollegial granskning, vilket är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och ska inte betraktas som en revision. Kollegial granskning bygger på att genomförande av granskningsdialog samt utvärdering utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas, i detta fall kollegor inom partnerskapet. Det etiska perspektivet är viktigt vid kollegial granskning. Det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Partnerskapet har i sin verksamhetsplan definierat tre områden att arbeta med; styrprocesser, inflytande och delaktighet samt uppföljning/indikatorer. Den kollegiala granskningen 2013 är den tredje granskningen som görs inom partnerskapet. De tidigare granskningarna, 2007 och 2009 har haft fokus på områdena styrprocesser och 6

177 inflytande i allmänhet men har också blickat framåt. Metoden har vid dessa tillfällen prövats och utvecklats till årets granskning som har tema barns trygga uppväxtvillkor. Den kollegiala granskningen av Karlskoga och Degerfors kommuner ägde rum 28 november 2013 och genomfördes utifrån den metod/ mall 1 som partnerskapet har arbetat fram. Dagen var uppdelad på tre möten; ett med förtroendevalda (politiker, grupp 1), ett med högre chefer (grupp 2) och ett med mer verksamhetsnära tjänstemän, chefer och personer med nyckelfunktioner (grupp 3). Deltagarlista se bilaga 1. Alla grupper fick svara på samma frågor inom tre delområden: Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid Granskningsgruppen har reflekterat över svaren genom jämförelser mellan de tre grupperna samt över tid mellan tidigare granskningar och 2013 års granskning. Reflektioner och kommentarer har sammanställts i denna rapport. 1. Styrprocesser 1.1 Hur säkerställer ni genom kommunens styrdokument att barn har trygga uppväxtvillkor i din kommundel? Politiker Karlskoga har styrsystem med mål och styrmått som alla nämnder följer. I kommunfullmäktige i Karlskoga har man valt att göra ett tillägg kring ekonomiskt utsatta barn. Någon tror att styrdokument är bra, men inte att man kan säkerställa att barn har trygga uppväxtvillkor genom enbart styrdokument. Genom folkhälsoundersökningen Liv och Hälsa Ung framkommer det tydligt vilka områden som är utsatta. Utifrån resultatet har man möjlighet att via skolan, folkhälsoförvaltningen och socialtjänsten göra korrekta prioriteringar. Det råder olika åsikter om huruvida det är lätt eller svårt att upptäcka barn som har otrygga förhållanden eller som far illa på något sätt. Någon menar att barnen kan skydda föräldrarna och barnen kanske inte berättar. Detta kan fungera tills det blir ohållbart och då blir det uppenbart. Någon annan tror däremot att skolpersonal som träffar barnet dagligen ganska lätt upptäcker om något inte står rätt till. Folkhälsopolitiskt bokslut är ett underlag som används för prioriteringar i folkhälsonämnden. Det har tagit tid, men nu har en någorlunda systematik uppnåtts 1 7

178 vilket upplevs som framsteg. Nu frågan man vad som händer med det man har kommit fram till. I Karlskoga finns en verksamhet som kallas Rymden, som är ett projekt i samarbete mellan olika förvaltningar. Genom detta har man fokus på barn i utsatta situationer. Chefer I Degerfors håller man på att se över arbetet med styrdokument och planer. Det finns en strategisk plan som innehåller tre mål som är tydliga. Nämnderna har i uppdrag att förtydliga planen genom att utforma mål. Det finns en uppfattning om att den strategiska planen i övrigt inte är så användbar. Planen håller på att utvecklas. I Degerfors används en samverkansmodell som kallas Degerforsmodellen, där till exempel Landstinget och Polismyndigheten, utöver de kommunala aktörerna, ingår. Där finns en styrgrupp som träffas för att diskutera, framförallt de konkreta frågorna. Att få till samverkan på tjänstemannanivå upplevs som ganska enkelt, eftersom det är en liten kommun. Inom Kultur- och föreningsförvaltningen i Karlskoga upplevs att styrmåtten länge varit undermåliga. Politiken har nu arbetat med att ta fram nya mål och styrmått med ambitionen att göra måtten konkretare och färre. Resultatet blev tvärtom och de har nu 57 styrmått, vilket egentligen upplevs som för många. Tidigare så stod det i målen att barns och ungas verksamheter prioriterade. Det är bra men det säger inte så mycket. Fokus nu är att målen ska konkretiseras. Kultur- och föreningsförvaltningen i Karlskoga riktar all sin verksamhet och i princip allt föreningsstöd mot barn och unga, vilket är reglerat genom styrdokument. Folkhälsonämndens uppdrag är att säkerställa barnrättsfrågorna ur ett kunskapsperspektiv. De har i uppdrag att skriva gemensamma planer och program för bland annat barnrättsfrågorna, och de behöver därmed ha koll på och följa de två kommunernas olika styrsystem. Planerna som folkhälsoförvaltningen tar fram ligger inom den ordinarie styrningen. Verksamhetsnära personal Det finns en barn- och ungdomspolitisk policy och en folkhälsopolicy som är gemensamma för de båda kommunerna. I den förstnämnda tydliggörs uppdraget utifrån barn och unga. I Karlskoga finns en checklista för hållbar utveckling (HUT-checklista) där en del utgörs av barnrättsfrågor. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga har man inga fastställda styrdokument förutom HUT-checklistan. Det sker ett brett arbete mot barn och unga, men det är ej fastställt i styrdokument. I Karlskogas mål och budget så finns det ett mål som säger att kommunen ska vara trygg och säker för alla invånare. Detta mål är det upp till varje nämnd att bryta ner. 8

179 Degerfors har en barnchecklista som ska finnas med i alla de frågor som berör barn. Det finns även ett stort antal olika planer inom skolans verksamhet som är riktade som olika grupper, till exempel likabehandlingsplaner, plan för nyanlända, plan mot hederrelaterat våld, plan för hot och våld, och så vidare. Den gemensamma gymnasienämnden har antagit ett mål kring barns och ungas inflytande och delaktighet, som är väldigt tydligt. Barns och ungas uppväxtvillkor regleras även genom folkhälsoavtal med Örebro Läns Landsting, där det finns en prioriterad fråga kring uppväxtvillkor. För styrning av säkerhetsarbetet i både Karlskoga och Degerfors finns planer inom många olika områden, men dessa är inte riktade särskilt mot barn och unga utan mot alla invånare. Det finns en ledningsplan för extraordinära händelser, där samverkan med polismyndighet i det förebyggande arbetet är viktigt. Karlskogas handikappolitiska program syftar till att förbättra tillgängligheten för alla invånare, även om det inte är specifikt riktat mot barn. Programmet börjar få några år på nacken och ett nytt håller på att arbetas fram. 1.2 Hur säkrar ni att det blir en röd tråd genom hela organisationen? Politiker Degerforsmodellen innebär att kommunen ska samverka med andra aktörer. Det finns en upplevelse av att detta låter bra på papper men att verkställandet behöver finslipas för att få till en röd tråd. Samverkan är svårt och det finns fortfarande till viss del ett stuprörstänk. Styrmodellen kräver redovisning, vilket ger en uppföljning av läget utifrån mål och styrdokument. Analyser är dock något man kan bli bättre på, menar folkhälsonämnden. Socialtjänsten och skolan i Karlskoga arbetar ständigt för att hitta vägar för kunna gå över gränsen för att kunna ge tillbaka information till skolan efter att skolan gjort en anmälan, så att de får återkoppling. Föräldrar tillfrågas för att godkännande, och föräldrarna säger oftast ja. Att få till en röd tråd och ett gott samarbete är ingen quick fix. För att kunna hitta möjligheter krävs att man ser problematiken. Allt fungerar inte bara för att det finns på papper. Någon menar att de har kommit en bit på väg och har skapat en systematik, men att arbetet är kontinuerligt och tar tid. I Degerfors har man nyligen tagit fram riktlinjer för överföring mellan förskolagrundskola-gymnasiet. Nu finns det en struktur som alla ska följa. Chefer Den gemensamma gymnasieförvaltningen har också nämndmål som är tagna ur kommunfullmäktiges mål. Det första nämndmålet handlar om elevers upplevda 9

180 trygghet. Nämndmålen omskrivs sedan i verksamhetsmål för varje rektorsområde, och dessa går ner på arbetslagsnivå/programnivå på gymnasieskolan. Resultatet presenteras i verksamhetsberättelser, så det finns ett rullande system. Kommunfullmäktige i Karlskoga har nyligen tagit beslut att alla ska använda HUTchecklistan. Den checklistan handlar både om att man ska ta hänsyn till barns rättigheter och inflytande. Samhällsbyggnadsförvaltningen tror att denna checklista kommer att genomsyra alla beslut bättre i framtiden. För barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga handlar all verksamhet om barnen. de har hand om förskola, skola och fritid, vilket skapar en helhet. Verksamheten utformas utifrån kommunens styrdokument, såsom kommunfullmäktiges mål och utbildningsplan, och de statliga styrdokumenten. Verksamhetsnära personal Personalen menar att om mål och budget ska ha en styreffekt så måste det finnas en röd tråd. Mål och budget följs upp med delårsrapporter och en årsredovisning. Det finns även en HUT-checklista som har provats under 2012 och som nu har utvecklats och förbättrats. Checklistan syftar till att bredda beslutsunderlag. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har man såväl de kommunala styrdokumenten som skollagen att följa, där det statliga uppdraget också innefattar en styrkedja. Det är som två parallella uppdrag. Både Karlskoga och Degerfors kommuner har en överenskommelse med polismyndigheten, till detta dokument är en genomförandeplan kopplad för var och en av förvaltningarna. Det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) gör uppföljning. Mål och verksamhetsplaner styr inom socialtjänsten, vilket följs upp. Verksamheten styrs även av socialtjänstlagen. Folkhälsoförvaltningen har nationella, regionala och lokala folkhälsomål som de utgår från i sitt arbete. För gymnasieförvaltningen är samarbetet mellan socialtjänst och skola det primära i trygghetsarbetet. Det finns inte så mycket tydliga planer men de har dokument som beskriver upparbetade arbetsformer. Detta upplevs fungera väldigt bra. 1.3 Hur säkras att kommunens barnkonventionsarbete och/eller resonemang håller över tid? Politiker Politikerna anser att om barnkonventionsarbetet är implementerat i det dagliga arbetet så ska det inte spela någon roll vem som finns på olika positioner eller vem som har makten i kommunen. En ny lag har kommit som säger att man ska göra socioekonomiska analyser vid fördelning av resurser i skolan. 10

181 Folkhälsonämnden upplever att det finns en relativt god kunskap om barnkonventionen, att konventionen finns med i tänket. Detta är något som har förbättras jämfört med tidigare. Att barnrättsfrågorna finns med i checklistor gör dem till en naturlig del i beslutsgången. Checklistorna används mer dynamiskt än tidigare; förut sattas det kryss men nu har man börjat kommentera och tänka till. Det är politikernas ansvar att ställa krav. Det är tjänstemännens ansvar att se till att checklistorna blir ordentligt ifyllda. Gymnasienämnden menar att det finns en förbättringspotential i användandet av checklistan. Ibland kan det kännas som att ett beslut är negativt för barnet, men att nämnden anser det negativa vara tillfälligt och tar beslut ändå. Kultur- och utbildningsnämnden i Degerfors upplevde det som att de var de enda i kommunen som använde barnchecklistan, och att de på grund av det har minskat användandet av den. Det krävs en utveckling för att den ska bli en naturlig del av beslutsgången. Man menar att den måste utvecklas och arbetas in i de vanliga dokumenten. Chefer HUT-checklistan i Karlskoga tas upp som exempel på hur barnrättsarbetet säkras över tid. Användningen av checklistan följs upp. I Degerfors har man gått igenom handlingsplaner inom en mängd områden för att säkra upp verksamheter som var i riskzonen att bli personberoende. Nu finns det dokument som beskriver hur man ska säkerställa långsiktigheten. Det är dock svårt att säkerställa allt arbete genom dokument. Det anses viktigt att det finns strategiska dokument som hålls levande och systematiserade. Socialförvaltningen har krav på sig att ha ett ledningssystem för kvalitet och genom det följs barnrättsarbetet upp. De folkhälsoplaner som folkhälsoförvaltningen arbetar efter, liksom avtalet med landstinget, är lagda på så sätt att de går över mandatperioder, i syfte att ordningen inte ska störas alltför mycket. Det är en medveten strategi att en eventuellt ny majoritet ska få något år på sig innan nya planer ska antas. Verksamhetsnära personal Det finns en förväntan att folkhälsoförvaltningen är de som säkrar barnrättsarbetet över tid och att förvaltningarna själva tar ansvar genom att arbeta med det som finns i deras budget och mål. Folkhälsoförvaltningen menar att detta ligger i deras uppdrag, men även att skapa forum för en tvärsektoriell samverkan både inom och mellan kommunerna. Det finns en god grund genom styrdokument, vilket är en förutsättning för att de ska kunna åstadkomma något. De styrdokument som styr kultur- och utbildningsförvaltningens verksamhet i Degerfors utvärderas och revideras varje år, vilket gör att frågorna finns på agendan hela tiden. 11

182 Barnrättsarbetet hålls även levande genom nationella dokument, såsom skollagen och socialtjänstlagen. Inom INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG i Karlskoga ska barnperspektivet genomsyra all verksamhet, och för att säkerställa detta finns checklistan att använda i alla beslut. 1.4 Hur prioriteras barns trygga uppväxtvillkor under kommunalekonomiskt pressade förhållanden? Politiker Utgångsläget för folkhälsonämnden är att barn prioriteras men det är inte alltid helt enkelt. Sociala investeringsfonder finns i båda kommunerna, i syfte att ytterligare säkerställa att resurser finns oavsett ekonomisk situation. Någon menar dock att det finns en risk att denna fond används för att fylla upp hål inom verksamheter som egentligen är ordinarie. Gymnasienämnden försöker hålla nere avgifter till olika evenemang och aktiviteter för att så många som möjligt ska ha råd att delta. En politiker från Karlskoga upplever att det börjar lossna lite gällande sociala investeringar. Det gäller att se det på lång sikt, och att se till att ingen tror att de investeringar man gör att räkna hem redan inom något år. I Degerfors är målet att alla elever ska komma in på nationellt gymnasium, att alla elever får godkänt i alla ämnen. För att detta ska kunna uppnås så måste barnen ha trygga uppväxtvillkor. För att uppnå dessa tuffa mål krävs många åtgärder från att barnen föds; barnperspektivet ska vara en självklarhet i det ordinarie arbetet. Inom kultur- och utbildningsnämnden i Degerfors är det barnen man prioriterar hela tiden. Någon menar att det finns forskning som säger att den mest effektiva förebyggande åtgärden för att undvika att människor hamnar i kriminalitet är att se till att alla klarar skolan. Om man får detta att fungera så behövs inga andra dyra insatser. Kulturskolan i Karlskoga har inte höjt några avgifter och de diskuterar hur de kan ge rabatt till syskon. Båda kommunerna har blivit bättre på att ta bort dolda avgifter i skolan, även om de inte är helt i mål. Exempel på dolda avgifter som finns kvar är att ska barnen ha med sig frukt varje dag och ibland även matigare mellanmål. Någon menar att de som politiker behöver bestämma sig för hur de vill ha det med detta. I Karlskoga jobbar man på att skapa en ny familjecentral, där olika myndigheter och förvaltningar samarbetar. Mödravårdscentral och barnavårdscentral är exempel på verksamheter som ska finnas här. Beslut är ännu inte taget, men det ligger som förslag. Chefer 12

183 Gymnasieförvaltningen för diskussioner om hur man ska fördela statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn och de övriga uppdrag som statsbidraget ska täcka. Många förvaltningar är involverade och har olika uppdrag för att ge dessa barn en trygg miljö. I tider då det är gott om pengar kanske man kan avvara statsbidraget men när det är ekonomiskt pressat så vill alla ha del av det. Elever som hoppar av gymnasieskolan är en annan fråga för gymnasieförvaltningen. Nämnden har ansvar för att följa upp vad som händer med dessa ungdomar. Gymnasienämnden har nu lämnat in en ansökan om utvecklingsmedel till kommunstyrelsen i Karlskoga för att komma igång och skapa någon form av neutral kommunal organisation med socialsekreterare, gymnasielärare, fritidsledare och där man också har koppling till exempelvis arbetsmarknad och folkhögskola. Detta skapar ett nätverk som ska hjälpa avhoppare till en meningsfull sysselsättning. Målgruppen är ensamkommande flyktingbarn, avhoppare, personer som ej har gått färdigt gymnasiet grupper som man ej anser klara tillräckligt bra idag. Förhoppningen är att även Degerfors ska kunna skapa en liknande organisation, utifrån det förutsättningar som finns där. I Degerfors pratar man om att minska barngruppernas storlek; enligt det förslag som finns så ska det vara barn i varje grupp. Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga ska bygga en ny förskola, trots att investeringsbudgeten är mycket knapp. Trots ett sjunkande barnantal i Degerfors så har kultur- och utbildningsförvaltningen ej fått minskat anslag. I Karlskoga finns en hög politisk ambition kring förskolan. Nu ska det vara ett barn, en plats i förskolan. Förr så delade man platser på ett annat sätt. De är inte riktigt framme ännu, men ambitionen finns. Inom grundskolan har man däremot gått in med ett besparingspaket och drar in på både personaltäthet och verksamhetspengar. I det avseendet så upplevs inte en tydlig prioritering. Kommunen har fått fler invånare och till det ett ökat antal barn så till viss del har nämnden försökt att kompensera för en ökad efterfrågan i både förskola och grundskola. Det är dock ingen skyddad verksamhet, utan rejäla och tydliga besparingskrav läggs, något som påverkar förutsättningar i skolan. Verksamhetsnära personal I Degerfors så tog man för flera år sedan beslut om att alla som jobbar med barn ska jobba med vägledande samspel (ICDP) och med föräldrastöd. Detta är inget som man får extra resurser till, utan det är en del av den ordinarie verksamheten. Det är ett exempel på att man inte lägger ut tillfälliga uppdrag, utan att man faktiskt gör det över tid. Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga arbetar för att få in barnrättsfrågorna som en naturlig del. Om man planerar lekparker eller skolgårdar så jobbar man med att barn ska bli mer delaktiga och detta tillvägagångssätt ska alltid användas. Däremot är det olika från år till år hur mycket man kan satsa, men metoden ska alltid vara densamma. 13

184 Det framkommer även synpunkter på att den politiska ambitionen är hög, men att det är tveksamt om barn alltid är prioriterade i ekonomiskt pressade situationer. En inventering ur tillgänglighetssynpunkt har gjorts i hela Karlskoga. Det finns nu en miljon kronor om året för åtgärder inom till exempel förskolor och skolor. 1.5 Hur följs barns trygga uppväxtvillkor upp? Politiker Genom det folkhälsopolitiska bokslutet följs uppväxtvillkoren upp i båda kommunerna. Av vikt är att man gör en bra analys utifrån läget, så att man sätter in rätt åtgärder. I skolans värld handlar det om att sätta in åtgärder för de som inte klarar målen. En bild av hur det ser ut får man genom folkhälsobokslutet och Liv och Hälsa Ung. Inom gymnasieförvaltningen har man erfarenhet av att det alltid finns barn som slinker igenom och som gång på gång faller tillbaka i missbruk eller annat. Chefer Folkhälsobokslut görs varje år. I dessa bokslut följs barns och ungas uppväxtvillkor upp. Landstinget gör Liv och Hälsa Ung-undersökningar, utifrån vilka båda kommunerna har ett system för hur man tar till sig resultat. Nämnder följer upp de fullmäktigemål som finns. Trivsel- och trygghetsfrågorna är ett eget utvärderingsområde inom barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga. Det följs både från förskola, där man pratar om dessa frågor med femåringar kring, och i grundskolan genom att barn från år 5 och 8 får dela med sig om sina tankar och synpunkter om trivsel och trygghet. Kultur- och utbildningsförvaltningen i Degerfors gör kvalitetsbokslut för varje verksamhet: fritids, förskole, grundskola och elevhälsan. Dessa görs utifrån skollagen. Det finns en klar ambition att till exempel skapa trygga skolvägar och att man har en god snöröjning. Det pågår ett systematiskt arbete med detta. Verksamhetsnära personal Undersökningen Liv och Hälsa Ung innehåller många frågor om barns trygga uppväxtvillkor. Enkäterna har god svarsfrekvens och resultatet går att följa över tid. I Karlskoga följs vissa mål upp genom de brukarundersökningar man genomför. Till exempel finns en fråga i skolenkäten som handlar om trygghet i skolan. Detta gäller även andra förvaltningar i både Karlskoga och Degerfors. Gymnasieförvaltningen frågar eleverna och personalen utvärderar sina egna verksamhetsplaner. 14

185 Varje nämnd har olika kvalitetsåtaganden som valts för att särskilt säkerställa kvaliteten inom dessa områden. Exempel på områden som är i fokus är skoltoaletter, ungdomsdialog och skolmat. Dessa följs upp regelbundet. När det lokala brottsförebyggande rådet i Karlskoga följer upp sina mål särredovisas barn och unga. 1.6 Sammanfattning styrprocesser Både Karlskoga och Degerfors kommuner har styrsystem med övergripande kommunfullmäktigemål, som nämnderna har i uppdrag att bryta ner. I Karlskoga har kommunfullmäktige mål som säger att kommunen ska vara trygg och säker för alla invånare och man har även mål kring ekonomiskt utsatta barn. I Degerfors nämner cheferna att fullmäktige har tre prioriterade mål. Chefer och verksamhetsnära personal berättar om de förvaltningsspecifika målen och programmen som finns i de olika kommunerna; Karlskoga har ett handikappolitiskt program och ett föreningsstöd som fördelas till barn- och ungdomsverksamheter, i Degerfors finns ett stort antal program inom grundskolan, såsom exempelvis likabehandlingsplaner och plan för nyanlända. Vidare finns gemensamma planer som barn- och ungdomspolitisk policy och folkhälsoplan. Alla dessa mål, planer och program rör barns och ungas uppväxtvillkor på olika sätt. För att säkerställa att barnrättsperspektivet finns med vid beslut används checklistor. I Karlskoga finns en samlad checklista för olika frågor kring hållbar utveckling, bland annat barnets bästa, och i Degerfors en renodlad barnchecklista. Att barnrättsfrågorna finns med i checklistor gör dem till en naturlig del i beslutsgången och skapar en röd tråd genom organisationen. Den röda tråden i verksamheten skapas även genom att kommunfullmäktiges mål sipprar ner i verksamheterna, samt genom att mål följs upp i rapporter och bokslut. Politiken är den grupp som är mest osäker på den röda tråden; de menar att det kan se bra ut på papper men att det hela tiden krävs ett kontinuerligt arbete för att uppnå en systematik. Genom att styrdokumenten revideras årligen samt genom att checklistan används, säkerställs arbetet med barnrättsfrågorna över tid. Den gemensamma folkhälsonämnden tar enligt beslut från Kommunfullmäktige ansvar för barnrättsfrågorna och är därmed en viktig aktör för att sätta frågorna på agendan. Folkhälsoplanerna är lagda så att de går över mandatperioder. Att barn är prioriterade i Karlskoga och Degerfors kommuner är alla granskningsgrupper eniga om. Flera exempel på hur man har satsat i ekonomiska svårare tider lyfts fram. Endast en person från gruppen med verksamhetsnära personal är något tveksam till om barn verkligen alltid prioriteras, även om den politiska ambitionen anses vara hög. Barns trygga uppväxtvillkor följs upp genom folkhälsopolitiskt bokslut och olika kvalitetsbokslut. Läget mäts genom brukarenkäter och riktade medborgarundersökningar, såsom Liv och Hälsa Ung. 2. Inflytande och delaktighet 2.1 Vilka frågor berör barn/unga i perspektivet trygga uppväxtvillkor utifrån din nämnd/verksamhet? Politiker 15

186 För barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga är gruppstorlekar i förskola och skola en central fråga. Frågor kring bemötande och attityder rör barn och unga enligt barn- och utbildningsnämnden. Folkhälsonämnden menar att alla frågor rör barn och unga. Någon menar att detta beror på vilket perspektiv man har: barnets perspektiv eller barnrättsperspektivet. Oavsett måste man passa sig för att ha en skendemokrati. Det är viktigt att hitta metoder för inflytande efter mognad och ålder, enligt kulturoch utbildningsnämnden i Degerfors. Barn ska kunna påverka och få återkoppling. Flera av de andra granskningsdeltagarna håller med. Att verkligen lyssna och att tala om för barnet vilket möjlighet till påverkan det har, är framgångsfaktorer för dialog med barn. Chefer För socialförvaltningen i Degerfors så är det mest primära att låta barnen få inflytande i de situationer som förvaltningen kommer i direkt kontakt med barn. Förvaltningen har ett specifikt uppdrag att se till barn som riskerar att fara illa eller far illa. Barn kan även vara anhöriga i olika sammanhang. Verksamhetsnära personal Att alla frågor berör barn och unga är det flera personer som lyfter. Ett exempel från individ- och familjeomsorgen är indirekta beröringspunkter såsom när en vuxen har försörjningsstöd. Ett barn och är placerat i familjehem ska ha en egen handläggare och de ska få komma till tals. Information om barnens rättigheter behöver kanske förtydligas. Exempelvis till nyanlända. Det är en stor viktig fråga, och det behövs en kunskapsbildning. I den myndighetsutövande verksamheten som samhällsbyggnadsförvaltningen driver är det lagen som är styrande och därför berörs inte barn. Hos dem är det istället frågor som till exempel planering av parker, vägar och skolgårdar som har påverkan på barn. I kommunala handikapprådet ingår frågor för alla åldrar, från små barn och uppåt. Inom städverksamheten så handlar det om att hålla rent så att barnen kan vara där och ha det bra, och att de inte blir sjuka. De frågor som ligger nära är relativt lätta, såsom verksamhetsfrågor av utförandekaraktär. Politiska frågor som tar lång tid är svårare att få in förslag kring. Detta gör att det kan bli ett glapp när ungdomar pratar med politiker, oftast så är det de nära frågorna som ungdomarna tar upp. 16

187 2.2 På vilka sätt får barn och unga möjlighet och förutsättningar att vara delaktiga i ditt område? Politiker I Degerfors skolor finns matråd, skolråd och elevråd. Vid varje kultur- och utbildningsnämndsmöte så kommer rapporter från dessa råd upp. En svårighet är att återkoppla till råden utan att gå in i sak om hur saker och ting ska göras, det är tjänstemännens roll. Det gäller att hitta ett sätta att visa respekt genom återkoppling. Ungdomsrådet i Degerfors bjuds in till kultur- och utbildningsnämnden minst två gånger per år. Ungdomsrådet får då förslå punkter till dagordningen, så att det blir en dialog. De försöker på detta sätt få in ungdomarna som ett naturlig del i verksamheten. Folkhälsonämnden har startat politikerluncher på skolor. Det viktigaste är att lyssna och sen får lotsa frågan vidare. Karlskoga kommun har haft medborgardialog i olika sammanhang, till exempel om torget. De har då bjudit in brett och varit ute och pratat, det är dock inte så många ungdomar som har kommit. En lärdom man dragit är att det inte går att sitta inne, utan man måste hitta andra arenor för att möta unga. Medborgarförslag är en annan väg, genom vilken alla invånare kan lämna förslag och synpunkter. Information om att denna möjlighet finns kan spridas ytterligare, för att öka antalet förslag som inkommer från barn och unga. I folkhälsonämndens budgetarbete har ungdomar varit delaktiga genom att nämnden bjudit in några klasser och haft diskussioner. Kultur- och föreningsnämnden i Karlskoga har ett projekt, Kulturskola i framkant, där de har pratat med ungdomar om vad de vill ha. Nämnden har även något som kallas Ung peng; ungdomar har möjlighet att söka pengar från en pott genom att lämna in förslag på aktiviteter de vill göra. Vidare har man genomfört en medborgardialog på biblioteket där nämnden har försökt nå unga. En motsvarighet till Karlskogas Ung peng finns även i Degerfors, då kallas det Snabba cash. Ungdomsrådet har hand om dessa medel. För ungdomar i Karlskoga och Degerfors ordnas årliga ungdomskonferenser. Man brukar då ta pulsen på vad ungdomar tycker genom att de bland annat får svara på frågor med mentometerknappar. Chefer Vid byggande av nya förskolor i Karlskoga har samhällsbyggnadsförvaltningen provat en ny metod då de bjudit in barn och föräldrar i separata grupper. De har fått positiv feedback kring detta. Ett exempel då man tagit barns åsikter på allvar är när kommunstyrelsen i Karlskoga återremitterade ett ärende som handlade om att ta en del av en skolgård i anspråk för att bygga parkering, på grund av att barn inte hade tillfrågats. 17

188 Kultur- och föreningsförvaltningen i Karlskoga är sedan 15 år ute och har årliga överläggningar med alla föreningar som får föreningsbidrag. De senaste åren har man som krav att de ska ha med ett barn eller ungdom med vid mötet. Detta upplevs ha lyft diskussionerna eftersom det finns en del frispråkiga glada ungdomar som deltagit. Efter varje avslutad utredning som socialförvaltningen i Degerfors gjort, så frågar man barnen hur de har upplevt att ingå i utredningen. Ingen har hittills sagt nej till att delta. Folkhälsoförvaltningen har ett uppdrag att jobba med ung medborgardialog. För detta finns en tjänstmannastyrgrupp, i vilken man för diskussioner om olika strategier. Det finns en även en arbetsgrupp som arbetar praktiskt med frågorna. Ett exempel på utveckling av arbetet är de ungdomsråd som nu finns i båda kommunerna, vilka har skapats utifrån varje kommuns förutsättningar. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga har man bra samarbete med andra, som bara bli bättre och bättre. Ett exempel är samarbete med folkhälsoförvaltningen då de tillsammans arbetade med en översiktsplan, ett arbete där barn och unga var delaktiga. På socialförvaltningen i Degerfors menar man att barns åsikter ska spela in, men däremot kan man till exempel inte fråga ett barn om de vill bo i ett familjehem eller hos föräldrarna. BBIC-modellen (Barns behov i centrum) används. De kommer att hållas en medborgardialog om bibliotek och då är det två tjejer i tioårsåldern och två ungdomar från ungdomsrådet som är med, och där får barn och unga en möjlighet att säga vad de vill. Verksamhetsnära personal I skolorna finns flera olika råd men från skolans sida menar man att det är i klassrummet som alla barn ska ges möjligheter att vara med och påverka. Råden är bra men inte för alla. Att skapa en delaktighet i klassrummet är något man måste jobba med hela tiden. Även kurator på skolan har en viktig roll, de för dialog med unga varje dag och försöker finnas till hands för dem. I skolorna finns brukarenkäter som delas ut till eleverna, genom vilka de har möjlighet att tycka till om verksamheterna. Folkhälsoförvaltningen jobbar med Ung medborgardialog. Något som är aktuellt just nu är bland annat att involvera barn i föräldrastödsarbetet. Ungdomar är även delaktiga genom sin feriepraktik. Gymnasieförvaltningen har två mantran: ökad kompetens och ökat elevinflytande. Ungdomsforum finns till för ungdomar. 2.3 Vilken betydelse tillmäts barnens åsikter? Politiker 18

189 Ungdomsrådet ska kunna fånga upp åsikter från andra ungdomar och föra dem vidare till bland annat Karlskogas barn- och utbildningsnämnd. Ungdomarnas åsikter måste få leda till konsekvenser. När folkhälsonämnden förde diskussioner om budget och mål så deltog ungdomar. I sammanställningen syns det inte exakt vilka förslag som kommit från ungdomarna, men deras förslag är med. Det görs också alltid en återkoppling till barn och unga, så att de vet vad som har hänt. Chefer Det handlar om att hitta de frågor där barns åsikter kan göra skillnad, att bara fråga barn om saker som de faktiskt kan påverka. Inom skolan är det relativt kort tid som barnen finns inom deras verksamheter och då måste barnen hinna märka att deras åsikter gjort skillnad. De långa kommunala processerna går inte alltid ihop med detta; det är de mindre och kortare sakerna som kan göra skillnad, annars finns risk att barnen tappar suget. Vid samtalen med föreningarna är en önskan att de kommer en pojke och en flicka till varje årsmöte. I nuläget kan vara svårt att få tag på barn som vill ställa upp och då är man glad om det kommer någon alls. På höstlovet så hade Kulturskolan i Karlskoga något som kallades för Kulturkrock och det var något som man satte ihop utifrån barnens önskemål. Man vill göra mycket på en gång, och inte bara spela teater eller bara spela fiol till exempel. Verksamhetsnära personal Gymnasieförvaltningen menar att barns åsikter gör skillnad varje dag. Man säger att ungdomarna kan bättre om allt än vad de vuxna kan. Folkhälsonämnden försöker styra verksamheten utifrån resultat som kommer fram i till exempel de enkäter som görs. En dialog med barn eller vuxna är en del i ett beslutsunderlag. Det är dock upp till politiken att se till att det verkligen blir beslut. Man har nu börjat att mer kontinuerligt föra systematiserade dialoger. Det finns principer fastställda för vad som gäller och vad man kan förvänta sig av det. 2.4 Hur hittar ni barn/unga för samtal? Politiker Någon menar att ungdomar i Degerfors som vill påverka ska göra det via ungdomsrådet. Kanske kan detta låta lite hårt, tror man, men politiken i Degerfors vill höja statusen på ungdomsrådet. Det är viktigt att unga får veta att alla förslag inte går igenom; det är en del i den demokratiska fostran. Vid dialog med föreningar, då man diskuterar verksamheten och fortsatt föreningsbidrag, ska alla föreningar ha med sig en ungdom. Många gånger är det via ungdomarna som sanningen kommer fram. 19

190 Ungdomarna i ungdomsrådet har önskat att politikerna ska besöka skolorna på politikerluncher. Detta genomförs nu regelbundet. Kultur- och föreningsnämnden i Degerfors uppmanar alla nämndens ledamöter att besöka verksamheterna några gånger per år. Det kan till exempel handla om att man är med i en klass och tittar; på så sätt får man massa information om hur verkligheten faktiskt ser ut. Att nå de tysta barnen är svårt. Folkhälsonämnden har haft diskussioner om detta men inte hittat någon bra lösning. Flera instämmer om att det måste vara en del i den ordinarie verksamheten att se alla barn i en klass, oavsett om de är tysta eller stökiga. Det går att skapa mindre grupper där de som är mer tystlåtna kan komma fram. Hittar man rätt frågor som kan nog alla föra fram sina åsikter på olika sätt. Det finns olika knep och många lärare och suveräna på detta. Det är viktigt att hjälpa barnen att känna en trygghet i att föra fram sina åsikter. Att finnas i den digitala världen är viktigt, och att få in unga i den politiska apparaten, menar någon. Chefer Skolorna har olika råd. Gymnasieförvaltningen menar att det är ett förhållningssätt och att man kan hitta unga när de behövs, det vill säga när de har en aktivitet där unga bör vara med. Alla kommer till tals i brukarenkäterna på till exempel gymnasiet, även de elever som i normala fall är tysta. Där kommer det fram en del saker som lärarna inte riktigt har koll på sedan tidigare. Återkopplingen blir en ingång till att fördjupa den frågan och då är det flera som kommer till tals och kan förklara varför man svarat som man gjort i enkäten. Allt följs inte upp, men det finns i alla fall en möjlighet att komma till tals utan att sitta med i någon form av demokratiforum. Verksamhetsnära personal För gymnasieskolan ligger arbetet med dialog i vardagen, och ungdomarna finns där hela tiden. För folkhälsförvaltningen är det samverkan som gäller, de har inga naturliga forum för att träffa barn och unga. Man har politikerluncher som innebär att politiker kommer till skolorna där ungdomarna är. Det är ett bra sätt för att nå fram och uppfattningen är att luncherna är väldigt uppskattade bland både barn och vuxna. Tidigare hade man politikercafé. Barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga har höga ambitioner men menar att det inte är så enkelt att få ungdomarna att säga vad de tycker och tänker. Att ungdomarna hela tiden byts ut och har olika intressen som snabbt förändras komplicerar det hela. Ungdomsråden har bjudits in till kommunfullmäktige. 20

191 Folkhälsoförvaltningen har påbörjat en process för att bättre kunna nå barn och unga på sociala medier. 2.5 Hur får barn och unga återkoppling när de deltagit i dialog, samtal, enkäter etc? Politiker Folkhälsonämnden har återkoppling efter budgetdiskussioner via tjänstemän. Vid de politikerluncher som nämnden deltar i ges återkoppling från tidigare mötet. Återkoppling från själva politikerluncherna ska inom kort ges i form av att dokumentation och information läggs ut på hemsidan. På politikerluncherna har ungdomarna ska ungdomarna ta med sig en lista med saker som de vill diskutera. Någon berättar om en gång då ungdomarna inte var förberedda alls, men lunchen blev jättebra ändå och ungdomarna förde fram många synpunkter. Frågorna som inte kan besvaras av politikerna själva förs vidare till berörd person. Chefer Kommunstyrelsen i Degerfors har fått in en del medborgarförslag. Man menar dock att man behöver bli bättre på att svara snabbare och med ett lättare språk. Gymnasieförvaltningen genomför en brukarundersökning som är basen för deras arbete. Varje år ställs samma frågor och det görs en massa saker mellan åren. Politikerluncher genomförs i Karlskoga och Degerfors, och då kommer alla möjliga frågor upp. I Karlskoga ges återkoppling kommunfullmäktige. I Degerfors har istället ungdomsrådet bokat in sammanträden hos kultur- och utbildningsnämnden vid två tillfällen per år. Inget är rätt och fel, utan huvudsaken är att det blir en återkoppling. Man måste anpassa sig efter förutsättningarna i de olika kommunerna. Verksamhetsnära personal Återkoppling av resultat från Liv och Hälsa Ung-undersökningen ges till skolorna. Folkhälsoförvaltningen har också gjort tobaksundersökningar, vilka man återkopplat genom att visa resultat på affischer. Vidare har man tagit fram en folder som beskriver vad barn förväntar sig av vuxna. Gymnasiets brukarundersökningar ska gå tillbaka till eleverna. Det råder dock en osäkerhet kring hur detta fungerar i praktiken. En person från Karlskoga har en känsla av att man generellt är dålig på att återkoppla till dem som har deltagit i olika undersökningar. Några menar att det är viktigt att återkoppla snabbt, de ungdomar som har lämnat synpunkter ska få veta vad som händer i ärendet. Risken är att beslutsprocesser tar så lång tid att unga hinner tappa suget. Av vikt är även att den som går ut för att genomföra någon form av dialog vet vad man vill ha och vad man ska använda informationen till, och att kommunicera vilket steg i delaktighetstrappan som man arbetar med. Vidare är det centralt att hålla isär medborgardialog och brukardialog, samt vilket uppdrag och roll politiker respektive tjänstemän har. Någon säger att 21

192 politikerluncherna förmodligen är en form av medborgardialog, men att det inte är säkert att alla är införstådda i det. 2.6 Sammanfattning Inflytande och delaktighet Några personer i grupperna med politiker och verksamhetsnära personer säger att alla deras frågor berör barn. Några nämnder och förvaltningar lyfter mer specifika frågor som rör barn, såsom gruppstorlekar och bemötande i förskola och skola, planarbete inom samhällsbyggnadsförvaltningen, samt att barn ska få komma till tals inom Individ- och familjeomsorgen. Barn och unga har många möjligheter att komma till tals i Karlskoga och Degerfors. Inom skolan finns formella råd såsom matråd, elevråd och skolråd. Det finns ungdomsråd i vardera kommunen och barn har även möjlighet att lämna medborgarförslag samt delta i så kallade politikerluncher. Ur brukarsynpunkt finns möjlighet att lämna åsikter genom skolenkäter. Vidare finns chans för unga att söka pengar till olika aktiviteter; i Degerfors kallas detta Snabba cash och i Karlskoga Ung peng. Att barns åsikter har betydelse är alla granskningsdeltagare överens om, till exempel menar man inom gymnasieskolan att barns åsikter gör skillnad varje dag. En av cheferna säger att det handlar om att hitta de frågor där barns åsikter kan göra skillnad. I övrigt försöker folkhälsonämnden styra sin verksamhet utifrån resultaten i enkätundersökningar. Att hitta barn och unga för samtal är svårt enligt vissa och lätt enligt andra. Den verksamhetsnära personalen har barn och unga i sina verksamheter och har därmed lätt att föra dialog med dem. I övrigt nämns de att mer eller mindre formella forumen, såsom ungdomsråd, skolornas råd, brukarenkäterna samt politikerluncherna används för att träffa barn. Återkoppling ger man i Karlskoga genom bland annat politikerluncher och i Degerfors genom till exempel att ungdomsrådet besöker kultur- och utbildningsnämnden. Båda kommunerna ger även återkoppling av enkätundersökningar via skolorna. Bland både chefsgruppen och personalgruppen uppkommer synpunkter om att återkopplingen kan utvecklas. 3. Framtid Under granskningen fick varje deltagare under en stund fundera över två frågor och därefter lämna en skriftlig avsiktsförklaring. Frågorna var: Vad krävs för att barns trygga uppväxtvillkor ska priorieteras i ledning och styrning samt för ökad delaktighet? Ett förverkligande av ovanstående innebär följande att göra för mig. Här nedan redovisas en sammanfattning av de avsiktsförklaringar som gjordes. 3.1 Reflektioner utifrån avsiktsförklaringarna Politiker Alla i den politiska ledningen måste ha förståelse för att det blir bra om vi fortsätter med det här arbetet. Det är viktigt inför framtiden, även om inte de unga vill gå med i ett politiskt parti, så kanske det väcker en tanke. 22

193 En förutsättning för att kunna avsätta resurser är att skapa en samsyn. I Karlskoga behöver man bli bättre på att lyssna på barn, och alla nämnder behöver gå ut i verksamheterna. Att personer som är födda utanför Sverige ska kunna komma in i samhället, är ett fokus för Karlskoga. Från Degerfors sida menar man att det är viktigt att barnrättsperspektivet blir en naturlig del i styrmodellen. Förbättring är möjlig, inte minst från den person som lyfter detta. Att hitta former för att få med barn och unga, och att få dem att verkligen vilja vara med, är ett fokus från kultur- och föreningsnämnden i Karlskoga. Ett viktigt arbete är att se till att nämnden uppnår enighet i att prioritera resurser. Barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga vill lyssna och få mer kunskap, samarbeta mer, ha mer föräldramedverkan, samt arbeta för att alla ska kunna vara trygga. Den egna nämnden kan tillstyrka kompetensutveckling och resurser. Även om de inte har badat in pengar under de år som gått sedan den förra granskningen gjordes 2009 så upplever en person att de har gått vidare och visat att det går att göra mycket inom de ramar som finns. Samarbete mellan Karlskoga och Degerfors fungerar oftast, men de kan bli ännu bättre på att samarbete kring förebyggande åtgärder för barn. Det borde ge mycket för framtiden, inte minst för barnen och föräldrarna själva, tror en politiker från Degerfors. Att fokusera på de medel och resurser som man har istället för på det man inte har är ett annat förslag från samma person. Samarbete lyfts även av andra som en springande punkt. Chefer Fokus på den ojämlika hälsan och på ökad samverkan, menar folkhälsoförvaltningen. Det finns en utvecklat arbetssätt med tvärsektoriella nätverk och där är det viktigt att alla frågor når ut i förvaltningarna. Kunskapsspridning bör prioriteras i Degerfors, så att alla inom kommunen får en ökad kompetens om barnkonventionen. Att fortsätta det arbete som pågår, är en önskan från en person. Jämställdhet och utveckling av dialoger med barn är viktiga frågor för samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga. Utvecklat samarbete likaså. Alla unga ska tro på sig själva och på sin egen drivkraft. De barn som inte når gymnasiekompetens ska ha chans att göra något annat. För socialförvaltningen i Degerfors är en viktig fråga för framtiden att se till att alla barn ska känna till sina rättigheter. Kanske kan en utbildning i barnkonventionen för barn genomföras? 23

194 För att kunna växa som samhällsmedborgare så måste man engagera sig, menar barnoch utbildningsförvaltningen i Karlskoga. För att få en kraftfull individ så behöver man också stärka de delar som gör att man känner ansvar, och inte bara fokusera på att barn har en massa rättigheter. Det handlar om att stärka självkänslan och känslan av att barnet betyder något i ett sammanhang, så att inte barnen blir ett offer för olika omständigheter. Folkhälsoförvaltningen har ett forskningsprojekt, Kompetenta familjer, och i det har man mycket diskussioner kring de resultat som framkommer när forskarna är ute och intervjuar barn. Till projektet är en förvaltningsövergripande styrgrupp knuten, och intervjuresultaten ger dem verktyg att kunna göra prioriteringar utifrån vad barnen själva tycker att de ska göra. Och där kommer ju delaktigheten in. Verksamhetsnära personal Alla förskolor och skolor i Karlskoga ska vara fullt tillgängliga för alla personer, är en förhoppning. De punkter som kommit fram i den inventering som gjorts ska åtgärdas av respektive förvaltning. Barnrättsfrågorna måste ständigt finnas på agendan inom kommunal verksamhet. Inom skolan i Degerfors ser man utvecklingspotential kring likabehandlingsplaner och samverkan. Det finns behov av ett ständigt utvecklingsarbete menar man. Skolan i Karlskoga lyfter att det viktigt att ha mål och syfte med arbetet. De forum som finns behöver förtydligas och, liksom förväntningarna på dem. Sen ska man försöka hitta möjligheter för att ha en dialog med unga, och ta reda på hur man ska få reda på vad varje unge tänker, hur de mår, vad det vill och så vidare. Samverkan är nödvändig; att man hjälps åt är en förutsättning för att hinna med allt. Den gemensamma gymnasieskolan pratar om fortsatt inflytande som ett huvudmål, samt ett tydligt samarbete. Samhällsbyggnadsförvaltningen tycker att de är lite bortskämda med att ha en folkhälsoförvaltning som tar mycket ansvar för barnrättsfrågorna. Checklistan behöver utvecklas anser man. Mycket har hänt de senaste åren inom individ- och familjeomsorgen i Karlskoga. De vill fortsätta ha en ständig utveckling, och det är viktigt att den röda tråden fortsätter ända ner på verksamhetsnivå. Man skulle även vilja ha en familjecentral. För folkhälsoförvaltningen handlar det mycket om att utveckla kunskap om vilka behov som finns, för att använda det som en vägledning i utvecklingsarbetet. Lokal samverkan, regional och nationell samverkan angeläget. Politiken måste ha ett långsiktigt perspektiv, och se att alla kan vara delaktiga oavsett ålder. Inte bara för att det är politiskt korrekt att arbeta med delaktighet just nu. Att få in ensamkommande barn i föreningar eller andra politiska situationer är en jätteutmaning i Karlskoga. Om man inte lyckas med detta finns risk att motsättningar skapas. 24

195 3.2 Sammanfattning Framtid Alla grupper tar i mångt och mycket upp samma områden när det gäller vad de tycker att kommunerna bör prioritera för att ge alla barn trygga uppväxtvillkor. Att skapa bättre möjligheter till delaktighet och inflytande är det som absolut flest personer tar upp, och därmed ett tydligt fokusområde i Karlskoga och Degerfors. Tydliga mål och strategier, långsiktighet, samt bättre analys och återkoppling är andra exempel på områden som flera tagit upp i sina avsiktsförklaringar. Förbättring av checklistan är en annan punkt som enligt några av granskningsdeltagarna kan förbättras. Några i politikergruppen lyfter även att barnens föräldrar är mycket viktiga i arbetet, att föräldrarna mår bra och är trygga i sin roll. För att uppnå förbättring av de områden som tagits upp i avsiktsförklaringarna säger många av politikerna, cheferna och personalen att de ska lyfta barnrättsfrågorna och att alltid framhålla barnperspektivet i olika konstellationer; till exempel genom att informera, tydliggöra, rapportera eller att efterfråga information/uppföljning. I övrigt är samverkan och samsyn på frågorna något som flera vill sträva efter att utveckla, liksom att erbjuda utbildning till vuxna. I stort lyfter de tre granskningsgrupperna samma saker, även om personalgruppen i högre grad än det andra två grupperna, tar upp frågor som är lite mer verksamhetsnära. 25

196

197 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ulrika Lundgren FHN Folkhälsonämnden Mål och budget , uppdrag till folkhälsonämnden samt förslag till budget- och investeringsramar. Sammanfattning Kommunstyrelsen i värdkommunen Karlskogas arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget Degerfors kommun kommunstyrelsens arbetsutskott och ekonomichef har närvarat vid två tillfällen där den gemensamma nämndens mål och budget , har diskuterats. Folkhälsonämnden tillstyrker förslaget att det finansiella målet om 2 % inte nås fullt ut Detta förhållande gäller även för Degerfors kommun. Det finansiella målet påverkar direkt folkhälsonämndens kost- och städverksamheter i och med den kostnadsbudgetering som tillämpas. Folkhälsonämnden tillstyrker även att det finansiella målet för investeringsutgifterna inte överstiger nivån på avskrivningar. Inför föreslås folkhälsonämnden få höja priset motsvarande de löneökningar som belastar verksamheten. Detta är positivt för nämndens verksamhet. Likaså att kunna öka råvarukostnaden med 2 %. De olika utredningsuppdragen ligger i linje med folkhälsonämndens uppdrag och välkomnas därför. Inte minst då detta kräver samverkan och samarbete mellan nämnder och förvaltningar. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 april Mål och budget uppdrag till nämnderna samt förslag på budget- och investeringsramar, Bakgrund Kommunstyrelsen i värdkommunen Karlskogas arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget Degerfors kommun kommunstyrelsens arbetsutskott och ekonomichef har närvarat vid två tillfällen där den gemensamma nämndens mål och budget , har diskuterats. c:\temp\ulun9ht9vw.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

198 (10) Genomgångarna har mynnat ut i ett antal uppdrag till nämnderna som kommunstyrelsens arbetsutskott i Karlskoga, som värdkommun för samverkan, vill att nämnderna genomför/belyser. Degerfors kommun har genomfört sin budgetdag där samtliga nämnder och styrelsens förutsättningar inför mål och budget diskuterades. Ytterligare uppdrag från Degerfors budgetberedning har i dagsläget inte lämnats till den gemensamma folkhälsonämnden. Handlingarna var folkhälsoförvaltningen tillhanda den 31 mars och ska vara ledningskontoret tillhanda den 16 april. Detta för att kommunstyrelsens ledningskontor i Karlskoga ska hinna sammanställa nämndernas synpunkter inför kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 april. Då kommer en avstämning med presidium och förvaltningschef att ske för att nå samsyn. Det gör att folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse inte hunnit diskuteras på folkhälsonämndens beredning utan skickas direkt till nämnd för behandling. Detta för att kunna skicka in handlingen till ledningskontoret senast den 16 april. Beskrivning av ärendet Finansiella mål Folkhälsonämnden tillstyrker förslaget att det finansiella målet om 2 % inte nås fullt ut Detta förhållande gäller även för Degerfors kommun. Det finansiella målet påverkar direkt folkhälsonämndens kostoch städverksamheter i och med den kostnadsbudgetering som tillämpas. Historiskt innebär sparkrav på andra nämnder att kost- och städverksamheten utsätts för betydligt större sparkrav än vad den procentuella andelen av respektive nyttjande nämnds driftsram utgör. Folkhälsonämnden tillstyrker även att det finansiella målet för investeringsutgifterna inte överstiger nivån på avskrivningar. Övriga förutsättningar Lönekostnader Inför föreslås folkhälsonämnden få höja priset motsvarande de löneökningar som belastar verksamheten. Folkhälsonämnden välkomnar att beställande/köpande nämnder kompenseras för prisökningen med kostnaden för löneökningsutfall. Degerfors kompenseras inte på samma sätt som Karlskoga, vilket behöver uppmärksammas. Folkhälsonämndens kost- och städpersonal är medlemmar i fackförbundet Kommunal. Kommunals avtal för 2015 innebär en generell löneökning på ca 2,6 %.

199 (10) Råvarukostnader Folkhälsonämnden välkomnar budgetförutsättningen att kunna höja råvarukostnaden med 2 % och därmed kunna skapa utrymme för ökad andel ekologiska produkter. År 2013 var den genomsnittliga kostnadsökningen på råvara 4,3 %. Det innebär en kostnadsökning på 1,2 mkr från varav folkhälsonämnden fick höja priset med 2 %. Resterande del har sparats in av förvaltningen under året. Genom att bibehålla en god kvalitetsnivå på råvaran bidrar kommunen till främjandet av goda levnadsvanor och god miljö på ett påtagligt sätt. Hyresökning Samhällsbyggnadsnämnden föreslås justera hyreskostnaden med 2 % avseende den delen av hyran som är inflationsutsatt. Hyreskostnaden ska inte öka för del av hyra som är avskrivningar och internränta. Historiskt sjunker inte hyran i takt med avskrivningarna på respektive objekt, utan på det totala fastighetsbeståndet, vilket också påverkar kostnaden. Det behöver tydliggöras vad detta innebär ekonomiskt då det innebär kostnadsökningar som nämnden själv får spara in. Ökade hyreskostnader för Bregårdsskolan och Tordalens kök kommer att belasta BUN och SOC i deras kostpriser. En hyresökning för folkhälsonämnden på fullt ut 2 % skulle innebära ca 141 tkr vilket kommer att bli ett sparbeting för nämnden utöver andra kostnader där kostnadstäckning inte kan ske. Från 2013 till 2014 har hyrorna för folkhälsonämnden ökat med 2,35 %. Fullmäktigemål Folkhälsonämnden tillstyrker förslaget att de sju fullmäktigemålen inte ändras utan kvarstår. Uppdrag utifrån omvärldsspaning samt mål- och budgetdialog 10. Öka andelen närproducerade samt ekologiska livsmedel. M Ansvarig nämnd: Folkhälsonämnden Delaktig nämnd: Kommunstyrelsen Redovisning: januari/februari 2015 Att utreda möjligheterna att handla lokalt producerade livsmedel samt öka andelen ekologiska livsmedel är frågor som folkhälsonämnden driver och stödjer. För att möjliggöra för våra lokala/regionala producenter att lämna anbud på våra livsmedelsförfrågningar är det bra om att vara en mindre aktör såsom Karlskoga-Degerfors. Folkhälsonämnden har då möjlighet att dela upp förfrågningsunderlaget i mindre delar såsom till exempel fläskkött, nötkött, lamm mm för att få svar på det som våra kommuner har behov av och inte alla andra delar såsom fallet är idag. Nuvarande avtal har med väldigt många produkter i anbudet som våra kommuner inte nyttjar, vilket totalt sett blir ett dyrt anbud utan att vi kan få det som vi efterfrågar.

200 (10) 2. Lokalförsörjningsbehovet i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. H Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Delaktig nämnd: Folkhälsonämnden Redovisning: december 2014 Konsekvenser av lokalutredningen märks tydligt för kök och städ i kommunen. Köken är inte längre funktionella och risken för skador ökar med antalet elever. Trånga ytor och ökad stress är en farlig kombination. Arbetsmiljöåtgärder behöver planeras och genomföras så snart som möjligt. Signalsystemet för skolans behov av lokalförändringar till folkhälsonämndens verksamheter måste bli tydligare. Styrning och samplanering av lokaler behöver systematiseras som en del i denna utredning. Källor: 1. Barton, BA. et al J Am Diet Assoc. 2005; 105(9): Affenito, SG. et al J Am Diet Assoc. 2005; 105(6): Nordlund, G., Jacobson, T.1997 Högstadieenkäten. Högstadieelevernas måltidsvanor relaterat till hur de mår och känner sig i skolan, deras skolprestationer och sociala bakgrund. Umeå universitet, Pedagogiska rapporter, 1997, nr Bruno-Ambrosius, K Int J Paediatr Dent. 2005;15(3): Vaisman, N. et al 1996 Arch Pediatr Med 1996; 150(10): Wyon, DP Int J Food Sci Nutr. 1997;48(1): Benton, D. & Parker, PY Am J Clin Nutr. 1998;67(4):772S- 778S. 4. Kompensatorisk frukost/mellanmål. H Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Delaktig nämnd: Folkhälsonämnden Redovisning: oktober 2014 Önskemål om förlängd utredningstid till december Kompensatorisk frukost Frukost i skolan inleddes som pilotförsök på några skolor 1999 i samverkan mellan kostverksamheten och skolsköterskorna. Politiskt följdes försöket av kommunstyrelsen utskott för kostfrågor. I juni 2003 beslutade barn- och utbildningsnämnden att införa frukost i skolan för icke fritidshemsplacerade barn på alla skolor där det inte krävdes extra personal i köket. En viktig utgångspunkt har varit att inte ta över föräldraansvaret. En annan viktig utgångspunkt är samverkan med elevhälsan och dialogen mellan dem och köket. Frukost i skolan utvärderades under läsåret 2003/2004 och förslag till förlängning gavs för kommande läsår 04/05. Därefter har systemet funnits och har inte utvärderats. Frukost i skolan har aldrig varit skattefinansierad verksamhet utan har byggt på egenfinansiering från föräldrar. Priset sattes till 10 kr år 2003, med utgångspunkt från den då gällande prisnivån. Priset är detsamma idag år Elevhälsan har dock kunnat bevilja pedagogisk (skattefinansierad) frukost till särskilt behövande elever. Det finns ett flertal studier vilka ger argument för frukost i skolan. Skolelever som äter dålig frukost äter också dålig lunch, eller hoppar över lunchen oftare än andra (3). En trolig förklaring är att eleverna äter något på förmiddagen, ofta från cafeterian eller kiosken och därför inte är hungriga när det sedan är dags för lunch. Frukostätare äter enligt studier bättre enligt rekommendationer för måltidsordning. Dessutom är de bättre på att följa rekommendationer om måltidernas näringsriktiga sammansättning (1). Studier visar flera olika negativa effekter av att hoppa över frukosten. Till exempel påverkas inlärningen negativt om mer än två timmar förflutit mellan måltid och inlärningstillfälle (5). Ett dåligt frukostintag har visat sig ha försämrande effekt på såväl den kreativa förmågan som

201 (10) den fysiska uthålligheten (6). Minst lika många studier pekar på de goda effekterna på prestation som regelbundna frukostätare får: Frukosten påverkar vårt medvetande, vi minns bättre och koncentrerar oss lättare (7). Det finns ett samband mellan skolelevers frukostvanor och deras medelbetyg (3). Både barn och vuxna som regelbundet äter frukost presterar bättre i skolan eller på jobbet (7). Mellanmål till andra än fritidshemsplacerade barn förekommer i begränsad omfattning och i huvudsak på gymnasieskolan. Det gäller främst de elever som reser, är inneboende och/eller har idrottsprofil. Dessa mellanmål betalas ibland av rektor och ibland av enskild elev. Sammantaget gör detta att folkhälsonämnden är positive till att utreda kompensatorisk frukost/mellanmål. 5. Förstudie en framstående utbildningsort. H Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Delaktig nämnd: Folkhälsonämnden Redovisning: hösten 2015 Folkhälsonämnden välkomnar ett samarbete kring hälsa och lärande. Erfarenheter finns från flera olika projekt och insatser som nämnden deltar i. En viktig faktor är att föräldrar och pedagoger spelar en viktig roll för barnens/ungdomarnas skolresultat. En viktig faktor för kunskapsinlärning är klimatet i skolan och i klassrummet och det förhållningssätt vuxna har gentemot eleven. Om ett barn/ungdom känner att vuxna tror att de ska klara målen i skolan, så ökar motivationen och chansen för elevens måluppfyllelse. Till skolan bär barnet med sig tidigare kunskaper och erfarenheter från bland annat hemmet och uppväxttiden. Enligt utbildningsforskare John Hattie (Visible learning) leder detta sammantaget till olika förväntningar om lärande, vilket fungerar som en stark uppmuntran eller tvärt om. Inom förskolan i Karlskoga har pedagogerna utbildats i Vägledande samspel, ett förhållningssätt som stärker det mellanmänskliga samspelet. Vägledande samspel har en möjlig utveckling inom skolan och gentemot familjer. I forskningsstudien kompetenta familjer som genomfördes är skolan den arena som föräldrar värderade högst när det gäller kommunens möjligheter att stödja föräldrar. Detta är också en viktig utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Elevers sociala bakgrund och personliga egenskaper bidrar till betygen. Enligt svenska SALSA-modellen förklarar faktorer som kön och social bakgrund upp till 40 procent av skillnaderna i elevers resultat. Lärarnas betydelse för elevers lärande är mycket avgörande enligt PISA-studien. Detta innebär att även lärarnas undervisningskompetens är en betydande faktor. Studien visade att de elever som tjänade bäst på effektiva lärare var de lägst presterade eleverna.

202 (10) 7. Ökad grundbemanning. H Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Delaktig nämnd: Folkhälsonämnden Redovisning: januari 2015 Förhöjd grundbemanning är en metod som kan användas för att minska antalet timvikarier och därigenom kunna öka sysselsättningsgraden men även ett sätt att öka kvalitén i verksamheten genom att erbjuda tryggare anställningsförhållanden. Förutsättningen för utredningen måste vara att ökad grundbemanning skapas inom ramen för ordinarie budget vilket gör att det är ett långsiktigt genomförande. Folkhälsonämnden använde sig under 2013 av 10 % timvikarier. Att ha som mål att minska antalet timvikarier är ett sätt att motivera till förhöjd grundbemanning. För att öka sysselsättningsgrader i ett långsiktigt perspektiv krävs en genomlysning av verksamheten och organisationen. Att kunna försörja sig på sitt arbete är en viktig jämställdhetsfråga. För folkhälsonämndens del är det viktigt att denna utredning kopplas ihop med det pågående Heltidsprojektet för att inte den ena processen ska trötta ut den andra. 8 Jämlik kulturskola. M Ansvarig nämnd: Kultur- och föreningsnämnden Delaktig nämnd: Folkhälsonämnden Redovisning: april 2015 Att utreda och föreslå åtgärder för hur deltagandet i kulturskolans verksamhet skulle kunna utvecklas till att bli mer jämlikt är ett uppdrag som ligger helt i linje med det uppdrag folkhälsonämnden har. Folkhälsonämndens tilldelade ram med 550 tkr som föreslås i underlaget föras över till 2015, är planerat att använda till samverkan mellan Kulturoch föreningsnämnden och folkhälsonämnden. 300 tkr ska användas för El Sistema och 250 tkr använda för Dansa-Pausa. För att kunna arbeta med åtgärder för ekonomiskt utsatta barn och för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga finns just nu dessa två parallella insatser planerade. Insatserna syftar även till att socialt och ekonomiskt utsatta familjer får stöd till integration via musik och dans. I samverkan med folkhälsonämnden och de tvärsektoriella nätverken, landstinget, Karlskoga lasarett, Regionförbundet, folktandvården, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund har ett arbete påbörjats kring en samling för Jämlik hälsa med fem underrubriker. 9. IT-guide. M Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Delaktig nämnd: Folkhälsonämnden Redovisning: november 2014 För att använda befintliga resurser var den allmänna meningen vid presentation av IT-guide konceptet, att koppla ihop detta med folkhälsonämndens uppdrag Äldres hälsa med utgångspunkt ur de fyra

203 (10) hörnpelarna för ett gott åldrande. Där finns en befintlig arbetsgrupp som kan kopplas samman med integrationsverksamhet för ungdomar. Det som diskuterades var att göra förslag till politiskt beslut om ett pilotprojekt inom ramen för feriearbete Ett mer långsiktigt arbete kan beslutas efter att ha prövat och utvärderat IT-guider sommaren Samordna produktionsansvaret vid tillagning av mat. M Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Delaktig nämnd: Folkhälsonämnden Redovisning: hösten 2014 Folkhälsonämnden är positiv till att gemensamt undersöka om tiden är mogen för samordning av produktionsresurserna för mat inom västra länsdelen. Frågan har undersökts vid flera tidigare tillfällen och senast Denna gång ska landstinget utse en resurs för att göra utredningen. Det är viktigt att folkhälsonämnd/förvaltning har ett tätt samarbete för att inte göra om tidigare misstag i utredning om lasarettets kök. Uppdrag utifrån planeringsförutsättningarna Anpassning nämndmål i förhållande till planeringsförutsättningar. Folkhälsonämnden vill poängtera att det är viktigt att inse att styrmått och resultatmätningen inte är mål i sig utan enbart medel. Styrmått och mätningar är enbart delar i ett system. Ett system som visar vad man lyckats åstadkomma för resultat för medborgarna. I vilken utsträckning kommunerna lyckas leverera service ur ett brukar/medborgarperspektiv. Det är ju de som våra tjänster och service är till för och vars skattemedel finansierar servicen. Detta innebär att det kan behöva göras en förskjutning i både fokus och resurser från planeringsfasen till uppföljningsfasen i kommande mål och budgetarbete. Ramar för drift och investeringar Drift Folkhälsonämndens driftram är avtalsbunden till Örebro läns landsting för kommunernas folkhälsoarbete och landstingets motkrav på hälftenfinansiering, för att anslå pengar till kommunerna. I driftsramen ingår även riktade medel till ung medborgardialog motsvarande 300 tkr som en löpande driftsram över tid. För år 2012 finns 550 tkr kvar som inte kunde nyttjas då den politiska beslutsprocessen blev försenad. Dessa 550 tkr läggs i ram för 2015 och kan användas under 2014 för att jämnas ut under treårsbudgeten. Pengarna är planerade att användas tillsammans med kultur- och föreningsnämnden i projekt för att stärka ungas psykiska hälsa.

204 (10) Den planerade driftsramen har kompletterats med uppdraget en drogfri skolavslutning varje år. Ramen utökas löpande och över tid, med 75 tkr. Degerfors kommun bidrar procentuellt med sin andel av kostnaderna för att genomföra arrangemanget. Det pågående heltidsprojektet drivs utifrån folkhälsonämndens beslutade projektplan för åren Förutsättningen för projektet är att heltider skapas inom ramen för ordinarie budget vilket gör att det är ett långsiktigt genomförande. Ramen är förstärkt med 580 tkr varje år i dessa tre år för att täcka kostnader som fortbildning och ev. omställningskostnader som uppstår i projektets senare del. De 580 tkr kan inte användas för att ge mer heltid till personal då denna extra tilldelning inte finns kvar efter Folkhälsonämnden erhåller inga ramar för kost och städ verksamheterna. Därför är det viktigt att poängtera att i de ramar som fördelats för de andra nämnderna i Karlskoga och Degerfors , ingår även kostnaderna för kost och städ. Beställande nämnder betalar för kost- och städtjänsterna med tilldelad ram samt genom de avgifter kommuninnevånarna betalar för vård och omsorg om barn och gamla i kommunerna. Då nämndens kostnader ingår som kostnad i övriga nämnders ramar i två kommuner, utgör nämndens ram en mycket liten del av omsättningen. Utifrån budget 2014 (ej caféverksamhet) (TKR) Driftram totalt Städkostnad Städ % Kostkostnad Kost % KS ,1 0,47% SOC ,5 0,79% ,1 3,85% BUN ,1 3,02% ,4 7,16% GN ,5 2,24% 5 703,4 3,90% KFN ,4 3,45% SBN ,1 2,44% Degerfors driftramar enl förslag till budgetramar 2014 ( ) (TKR) Driftram totalt Städkostnad Städ % Kostkostnad Kost % KUN ,5 4,34% ,9 7,39% SOC ,4 0,84% 7 843,5 4,12% BERÄKNAT PÅ NETTOKOSTNADER ENLIGT BUDGET Investeringar För folkhälsonämndens del är det viktigt att poängtera att nämndens fasta installationer/ombyggnationer i lokaler är inarbetat i summan reinvesteringar lokaler hos samhällsbyggnadsnämnden. En gemensam dialog och en tidsplan för folkhälsonämndens reinvesteringar

205 (10) behövs för att undvika driftstörningar i kost- och städverksamhetens produktion. Nämndens egna investeringar utgörs av ej fast installerad utrustning och material nödvändig för verksamhetens utförande. Föreslagen investeringsram gör att Folkhälsonämnden kan göra de egna planerade investeringarna i verksamheterna enligt plan. Folkhälsonämnden vill även framhålla vikten av att investeringsbeslut är tydliga och genomarbetade. I underlaget ska det tydligt framgå förutsättningarna för full kostnadstäckning avseende driftbudget för beslutade och genomförda investeringar. Det måste tydligt framgå av beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, så att nämnden kan ta ställning till om investeringen ska genomföras eller inte. Konsekvenser av lokalutredningen märks tydligt för köken på Aggerdusskolan och Stråningstorpskolans kök. Köken är inte längre funktionella och risken för skador ökar med antalet elever. Trånga ytor och ökad stress är en farlig kombination. Åtgärder behöver planeras och genomföras så snart som möjligt. Folkhälsonämnden ansökte i september 2013 om att investeringsmedel motsvarande tkr omfördelas för år 2013 och år 2014 för att åtgärda arbetsmiljön. I det svar som nämnden fått är åtgärder planerade för Dessa arbetsmiljöåtgärder måste genomföras senast Konsekvensbeskrivning För att uppnå en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Kommunerna ska lyckas leverera service ur ett brukar/medborgarperspektiv. Det är ju de som våra tjänster och service är till för och vars skattemedel finansierar servicen. Upplevd brukarkvalitet i förhållande till kostnad kan öka om uppdragen lyckas Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden överlämnar skrivelsen till kommunstyreslens arbetsutskott för vidare behandling inom mål och budgetarbetet. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Madelene Hedström Ekonom Bilaga; Konsekvenser för en hållbar utveckling Expedieras till: KS AU Verksamhetschefer FHF Stab och ledning FHF

206 Bilaga FHN Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Barns och ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället bidar till uppfyllandet av barnkonventionen, delaktighet och inflytande. Dialog och inflytande X Se ovan. Folkhälsa X För att uppnå en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Jämlikhet och social rättvisa X Se ovan. Jämställdhet X Se ovan. Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X X X Se ovan. Biologisk mångfald Energi Konsumtion X X X Transporter X Utredning kring upphandling kan ge positiva effekter på transporterna. Vatten, luft och mark X Ekonomiska Kommunens ekonomi X Kommunerna ska lyckas leverera service ur ett brukar/medborgarperspektiv. Det är ju de som våra tjänster och service är till för och vars skattemedel finansierar servicen. Kostnadseffektivitet X Upplevd brukarkvalitet i förhållande till kostnad kan öka om uppdragen lyckas. Tillväxt X

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229 Tjänsteskrivelse Handläggare: Elisabeth Kihl, Stina Lindbäck-Ohlsson FHN Personalbokslut 2013 Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har analyserat statistik gällande personalrelaterade nyckeltal inom medarbetarstruktur, sjukfrånvaro samt lönebildning ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta har sammanställts i ett personalbokslut, vars syfte är att på ett överskådligt och lättillgängligt sätt ge en indikation på trender och utvecklingsriktningar inom de olika områdena. Detta kan i sin tur ligga till grund för ställningstaganden i det fortsatta strategiska personalarbetet. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 17 mars Personalbokslut Konsekvensbeskrivning Att anta personalbokslut 2013 bedöms inte ha någon påverkan som leder till konsekvenser för en hållbar utveckling, annat än i de framåtblickar som görs. De aktiviteter som avses för 2014 kan ge positiva konsekvenser utifrån barnkonvention, jämlikhet och social rättvisa samt jämställdhet när det gäller projekt för möjlighet till heltid. Att följa upp och analysera sjukfrånvaron vid fler tillfällen under året kan leda till insatser som på sikt ger en bättre hälsa hos medarbetarna och då påverkas folkhälsan positivt. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås anta Personalbokslut 2013 Stina Lindbäck-Ohlsson Verksamhetsstrateg Elisabeth Kihl Personalspecialist Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning c:\temp\eann9hafnr.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

230 <!Skapat_datum> 2 (3) Expedieras till

231 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Aktiviteter som ska göras framåt i projektet för möjlighet till heltid kan leda till att fler medarbetare ges möjlighet till bättre familjeekonomi Dialog och inflytande X Folkhälsa X Aktiviteter kring utökad uppföljning av sjukfrånvaro kan på sikt leda till bättre hälsa för medarbetare Jämlikhet och social rättvisa X Aktiviteter i projektet för möjlighet till heltid kan på sikt leda till att fler medarbetare ges ökad möjlighet till försörjning Jämställdhet X Se ovan. Projektet kring rätt till heltid kommer att beröra de medarbetare deltid, vilket i förvaltningen främst är kvinnor. Andelen kvinnor med möjlighet till egen försörjning ökar Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi X X X X X X X X Kostnadseffektivitet Tillväxt X X

232 Personalbokslut 2013 Folkhälsonämnden Karlskoga och Degerfors kommuner

233 Personalbokslut 2013, Folkhälsoförvaltningen Antal anställda Folkhälsoförvaltningen hade 214 tillsvidareanställda personer den 31 december Omräknat motsvarade det 197 tillsvidareanställda årsarbetare. Förvaltningen sysselsätter 8,75 procent av kommunens medarbetare. 95 procent av förvaltningens medarbetare är kvinnor. Inom städverksamheten är 94 procent av medarbetarna kvinnor och inom kostverksamheten är 96 procent kvinnor. Samtliga medarbetare vid stab och folkhälsoenheten är kvinnor. Diagram 1. Antal tillsvidareanställda och omräknat i årsarbetare folkhälsoförvaltningen. Åren Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har sedan år 2009 minskat med 15 medarbetare och omräknat i årsarbetare är minskningen fyra. Bemanningsplanering har skett utifrån uppdrag och förvaltningen har i dagsläget ca 20 medarbetare överanställda på grund av att vikariat konverterats till tillsvidareanställningar i enlighet med regler i LAS. De sysselsätts dock i, främst, längre vikariat och utgör ingen ytterligare kostnad i realiteten. Att antalet personer minskar snabbare än antalet årsarbetare beror på förvaltningens aktiva arbete med utökade sysselsättningsgrader i samband med avgångar. Diagram 2 visar antal tillsvidareanställda årsarbetare inom städverksamhet respektive kostverksamhet, åren Anledningen till ökningen inom städ kan bland annat bero på att det skapats fler kombinationstjänster där medarbetarens anställning i grunden finns i städverksamheten. En utökning har även skett då förvaltningen sett över återkommande uppdrag i den löpande verksamheten. Diagram 2. Antal tillsvidareanställda årsarbetare kost/städverksamhet Åren

234 Deltider och heltidsprojekt Förvaltningen har under många år arbetat med intresseanmälningar kring, bland annat, önskad sysselsättningsgrad. Det har lett till att varje möjlighet att fördela uppkommet vakant utrymme ses över. Arbetet har lett till en tydligare personalplanering och diagram tre visar vilka effekter det haft på den genomsnittliga sysselsättningsgraden. Under 2013 kunde 6 personer erbjudas heltidstjänster utifrån det löpande personalplaneringsarbetet. Diagram 3. Förändring av den genomsnittliga sysselsättningsgraden i Karlskoga kommun och folkhälsoförvaltningen, Åren Heltidsprojektet är ett treårigt projekt, , som kommer att genomföras vid folkhälsoförvaltningen. Syftet med projektet är att möjliggöra erbjudande om heltidstjänst till alla personal vid förvaltningen. Diagram fyra visar de senaste årens ökning av andelen medarbetare med heltid. Mindre än hälften av folkhälsoförvaltningens medarbetare hade heltid var andelen 60 %. Antalet män är totalt tio stycken 2013 och var 2008 nio stycken. Det innebär varje enskild manlig medarbetares förändring av sysselsättningsgrad får ett stort procentuellt genomslag. Diagram 4. Förändring av andelen medarbetare med heltid. Åren

235 Arbetad tid och frånvarotid Diagram 5 visar hur den totala tidsanvändningen fördelas mellan arbetad tid och frånvaro. Den arbetade tiden utgör 78 procent av total tid, varav ca 10 % procent (18 årsarbetare) utförs av timavlönade medarbetare. Procentuellt sett ligger detta i nivå med kommunens totalsiffror. I utfallet för timavlönade inkluderas arbetade timmar för de korttidsvikarier som anställs per timme, "timmisar", och visstidsanställda som anställs max 3 månader därmed ersätts/timme. Totalt sett har timavlönade ökat med 1,8 procentenheter, vilket motsvarar 3 årsarbetare, sedan år Föräldraledighet och frånvaro för vård av sjukt barn ligger någon tiondels procent under kommunnivån. Sjukfrånvaron ligger dock över, vilket analyseras vidare under egen rubrik. Diagram 5. Total tidsanvändning inom FHF. Omfattar medarbetare med alla anställningsformer. År OBS! Att procenttalet för sjukfrånvaron är lägre i modellen än i sjukfrånvarostatistiken beror på att det sätts i relation till all tid, inklusive övrig frånvarotid, och inte enbart i relation till den arbetade tiden. Åldersstruktur 46 procent (99 st) av förvaltningens medarbetare är 50 år eller äldre. 12 procent (25 st) är 60 år eller äldre. Andelen över 60 år har sjunkit under flera år i takt med ökat antal avgångar med pension avgick tio personer med avtals- eller ålderspension var det fem personer som gick i pension. I samband med avgångarna har förvaltningen aktivt arbetat med att se över organisation och fördelning av det tjänsteutrymme som behövs för att klara uppdraget. I diagram 6 visas åldersstrukturen för några utvalda befattningar inom förvaltningen. Inom kost- och städverksamheterna arbetar 30 personer som är 60 år eller äldre (ej medräknat chefer). Det ställer krav på att arbeta strategiskt och systematiskt för att både attrahera nya och behålla befintliga medarbetare är viktigt för att klara framtidens kompetensförsörjning. Arbetsmiljöarbetet ute på enheterna är en viktig del i detta.

236 Diagram 6. Åldersstruktur för olika befattningar inom FHF. Andel per åldersintervall. December Chefer i förvaltningen Inom förvaltningen fanns 13 medarbetare registrerade som chefer 31 december. I förvaltningen är andelen kvinnliga medarbetare ca 95% och andelen chefer 100 procent. Andelen kvinnliga medarbetare i kommunen är 83% och 68% av cheferna totalt är kvinnor. En chef i Karlskoga kommun har i medeltal 22,4 underställda medarbetare, inom folkhälsoförvaltningen är siffran 16 underställda i medeltal. Detta skiljer sig åt mellan chefsområden. I det största chefsområdet finns 25 medarbetare, medan verksamhetscheferna har direkt chefsansvar för 4-5 medarbetare. Diagram 7 visar att antal underställda även skiljer stort mellan olika förvaltningar. Diagram 7. Antal underställda medarbetare per chef (snitt) inom respektive förvaltning. Dec 2013.

237 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron inom folkhälsoförvaltningen var 7,9 procent år Sjukfrånvaron i kommunen totalt var 6,0 procent. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än männen. Diagram 8. Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid Totalt och för kvinnor respektive män. Totalt åren Den långa sjukfrånvaron (>60dgr) står för knappt hälften av sjukfrånvaron. De långa sjukskrivningarna har stadigt ökat under de senast åren. Ett kartläggningsarbete kring sjukfrånvaron gjordes hösten Där framgår att det finns flera medarbetare med långa medicinska sjukdomstillstånd, där utredning eller behandling pågår. I förvaltningen finns emellertid planering för rehabilitering och återgång i arbetet i de fall det är möjligt. Totalt 2013 Totalt 2012 Totalt 2011 Totalt 2010 Tot sjuk Långtids- Tot sjuk Långtids- Tot sjuk Långtids- Tot sjuk Långtids- Åldersintervall frånvaro% frånvaro % frånvaro% frånvaro % frånvaro% frånvaro % frånvaro% frånvaro % <= 29 ÅR 4,6 0,0 4,5 6,1 3,4 0,0 3,5 0, ÅR 6,7 42,7 6,4 52,1 5,1 40,1 5,1 32,9 >= 50 ÅR 9,6 48,1 7,6 34,2 6,6 32,9 6,2 20,1 Folkhälsoförv. 7,9 43,9 6,8 40,1 5,7 34,3 5,5 24,7 Tabell 1. Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid per åldersintervall med andel långtidssjukskrivning. Åren Även om ökningen av sjukfrånvaron finns i alla verksamheter visar diagram 9 på att den att städverksamheten har en betydligt högre sjukfrånvaro än kostverksamheten. 10,49 procentför 2013 jämfört med 5,52 procent för kostverksamheten. Detta kan till viss del bero på att medarbetare inom städverksamhet rör sig mellan flera arbetsplatser, vilket i skulle kunna innebära en utsatthet för fler infektioner. Troligen finns dock även andra parametrar.

238 Diagram 9. Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid, Fördelat på verksamhet i jämförelse med Karlskoga kommun. Åren Kostverksamhetens procentuella sjukfrånvaro ligger under kommunens nivå och 2013 var ett år som inleddes med mycket infektioner, men under senare år har nivån ökat i snabbare takt än för kommunen totalt. Sjukfrånvaro är också ett område för internkontroll och har tidigare redovisats i oktober månad. I arbetsmiljöplan för 2014 framgår att statistik och analys av sjukfrånvaron samt förslag till åtgärder nu ska redovisas till nämnd vid två tillfällen, i juni och oktober. Löner En genomsnittslön i förvaltningen år 2013 var cirka kronor. Medellönen för kvinnorna i förvaltningen var kronor och för männen var den kronor. Den något högre siffran för kvinnor på totalnivå beror främst på att inga män finns i befattningarna inom stab och ledning. Granskas medellönenivåerna på befattningarna har männens medellön varit något högre än kvinnornas. Detta har uppmärksammats och analyserats i samband med löneöversyn och de skillnader som finns idag beror på erfarenhet och individuell lönesättning. Då det är extremt få män i befattningarna får varje enskild lön en stor genomslagskraft på medellönen. Tabell 2. Medellön för kvinnor och män. Totalt och i några befattningar åren

239

240 Sammanträden och förrättningar Namn och personnummer: Sammanträde/förrättning Datum Kl Arvode önskas Övriga ersättningar Bestyrkes av ordförande/vice ordf: Bestyrkes/attesteras: KONTO AJ OBS! Yrkande om ersättning för förlorad arbetsinkomst lämnas på särskild blankett, bestyrkt av arbetsgivaren