IT-drift för skolan. Tunna klienter - om, hur och varför. Projekt Infrabas Svenska Kommunförbundet

Transkript

1 IT-drift för skolan Tunna klienter - om, hur och varför. Projekt Infrabas Svenska Kommunförbundet

2 Projekt INFRABAS För att stödja genomförandet av den nationella satsningen på IT i skolan, ITiS startades projektet Infrabas. Det är ett samarbete mellan Delegationen för IT i skolan och Svenska Kommunförbundet. Syftet är att stödja kommunerna i deras planering och utveckling av infrastrukturlösningar och e-posttjänster för skolan. I vårt arbetet vill vi också inspirera kommunerna till att utveckla samarbetsformerna mellan kommunens övriga IT-verksamhet och skolan. Den främsta uppgiften för projekt Infrabas är att ge skolan bättre förutsättningar att få ett bra IT-stöd med hög tillgänglighet som är väl anpassat till skolans behov. En viktigt uppgift för oss är att visa på mångfalden av tekniska lösningar, prioriteringar och synsätt som möjliggör en långsiktig och hållbar IT-utveckling i skolan. Kort sagt... att medverka till att elever och lärare i hela landet får ett stabilt, kvalitativt och likvärdigt IT-stöd i skolarbetet. Mer information om projekt Infrabas hittar du på Där publicerar vi aktuell information för IT i skolan. Projekt Infrabas är en fri resurs för kommunerna, kontakta oss så berättar vi mer e-post: infrabas@svekom.se Adress: Infrabas, Svenska Kommunförbundet Stockholm Telefon: Tunna klienter Tunna klienter kan vara ett sätt att förbättra och effektivisera driften av skolans datorer. Tekniskt trassel och ändrade inställningar är idag ett stort problem vid användningen av IT i skolan. Användningen av tunna klienter kan göra datorn mer tillförlitlig samtidigt som kraven på datorns prestanda minskar. Säkerheten ökar vilket kan innebära minskad förstörelse och färre intrång i systemet. Skolans lite äldre datorer kan fortsätta att användas med moderna program, resurser kan istället läggas på servern. Tunna klienter innebär att alla program installeras på en server där också allt arbete sker och lagring sker. Ett billigare och mer centralstyrt system kan öka tillgängligheten, men detta måste vägas mot skolans krav på flexibilitet och förändring samt behov av många och speciella program. Detta häfte ägnar vi åt att beskriva konceptet tunna klienter, både möjligheter och begränsningar. På vår hemsida, finns mer information samt beskrivningar från några kommuner som infört tunna klienter i skolmiljö. Häftet innehåller en översiktlig beskrivning samt en mer teknisk genomgång. Projekt Infrabas Svenska Kommunförbundet juli 2000

3 Vanlig (tung) klient Definitioner Klienter En dator som är kopplad till en server kallas klient. Serverdatorn betjänar klientdatorn med program och andra datatjänster. En tung klient är en modern dator med en mängd olika funktioner, t.ex. ljud och högtalare, CDspelare, stor hårddisk och diskettstation. Den kan kopplas till ett nätverk med olika servrar, eller användas som fristående dator. Tunn klient (terminal) En tunn klient är en dator som saknar flera av den vanliga datorns funktioner och därför måste vara kopplad till en server. Den saknar ofta diskettstation, CD och hårddisk och har bara uttag för nätverk, bildskärm, tangentbord och mus. En tunn klient sköter uppkopplingen mot servern där programmen finns, där allt arbete sker och alla dokument sparas och lagras. Tunna klienter finns i flera olika varianter. Server Serverdatorn står till tjänst med program och andra datatjänster, t.ex. utskrifter och databaser, e-post och lagring av dokument i gemensamma eller individuella konton. Server (serverdator) En server är en kraftfulldator med stora hårddiskar och mycket minne. På den kan det finnas program installerade och konton för användarna. Ett konto är en plats där användare kan spara, lagra och hämta sina dokument. En vanliga datorer kan hämta program och dokument från servern men får göra arbetet själv på sin egen hårddisk. En tunn klient låter servern både sköta arbetet och lagringen.

4 Tunna klienter ett sätt att flytta sin hårddisk I en vanlig dator sker allt arbeta och alla inställningar i datorns hårddisk. Dokument kan sparas lokalt och installation och service sker på hårddisken och ofta på plats. Efter flytten Du arbetar som vanligt med dina program och dokument. Allt hämtas och lagras på servern. Ditt skrivbord behöver bara innehålla det som behövs för att klienten ska få kontakt med servern. Med en tunn klient sker arbetet, dokumentlagring och alla inställningar på en server. Programinstallationer och uppgraderingar sker bara på servern Du styr serverns arbete med tangenttryckningar och musklick. Allt arbete och alla inställningar i sker servern. CD-torn behövs för att du ska kunna använda CD-skivor

5 Tunna klienter ur ett användarperspektiv Tillgänglighet och tillförlitlighet Generellt kan man säga att ju mer centraliserat ett system är desto säkra är det. Alla inställningar och behörigheter styrs av den som administrerar servern. Det är också så att ju enklare utrustning desto färre fel och mindre möjligheter till pill och förstörelse. Både dessa villkor uppfylls av tunna klienter. Allt finns på en server och själva klienten kan vara en stängd liten låda utan diskettfack eller cdspelare. Genom att använda tunna klienter blir driften enklare och billigare samtidigt som det kan innebära att livslängden på skolans datorer förlängs. Resultatet kan bli fler och bättre fungerande datorer. Flexibilitet Ett centralstyrt system är mindre flexibelt, det tar längre tid att få förändringar genomförda och alla program fungerar inte i ett serversystem. Det blir svårare att få individuella önskemål tillfredställda och avståndet mellan användare och tekniker ökar. Makten över hårddisken När hårddisken finns i den egna datorn är det lättare för användaren att påverka systemet men innebär också ökad risk för störningar och problem. Med hårddisken på en server blir det nödvändigt med tydliga roller och beställningar. Avvägningen mellan tillförlitlighet och flexibilitet måste göras utifrån användarnas behov och krav.!"tunna klienter och nya nätverksdatorer saknar diskettstationer. Hur och var ska information kunna hämtas ut och matas in i systemet?!"ansvar och roller. Vem styr över vilka program som ska användas, när och hur fort förändringar ska ske och vem som får göra vad?

6 Arbetsmiljö Tunna klienter behöver inte stå nära användaren. Gamla datorer kan stå i ventilerade skåp eller på andra sidan väggen, nya klienter är små, tysta och alstrar ingen värme och är därmed lätta att placera. Gamla datorer kan återanvändas, däremot kan gamla bildskärmarna avge både strålning och värme. Värme, buller och utrymmesbrist är redan idag ett problem på många skolor, IT ska inte öka dessa ytterligare. Placering I datasalar, grupprum och korridorer kan man med fördel placera tunna klienter. Det innebär att behovet av tillsyn minskar och att eleverna lättare kan få tillgång till enkla arbetsplatser för att skriva och använda Internet. Ju färre vuxna i lokalerna desto tunnare klienter. I biblioteket kan det vara lämpligt att komplettera med någon form av tunna klienter med tanke på att ett friare arbetssätt innebär krav på hög driftsäkerhet. På ett bibliotek kan det också vara bra att ha tysta datorer som tar lite plats. I personalrummet kan tunna klienter genom sin säkerhet vara ett sätt för pedagoger att kunna arbeta med administrativa program, t.ex. elevregister, kommunens intranät och ekonomisystem, som de i regel inte har tillgång till. Hemma kan tunna klienter göra det möjligt att använda skolans program över Internet med en vanlig dator och ett snabbt modem. Klienterna behöver mycket lite bandbredd och arbetet och lagringen sker ju på servern. Men inte De moderna datorer som används för multimedia och grafik, med lokala program och CD-skivor och med krav på stor flexibilitet när det gäller kringutrustning och programinstallationer, placeras nära verksamheten i undervisningslokaler och arbetsrum med stor vuxennärvaro.!"placeringen av olika datorer är en viktig del i planeringen.

7 En del i IT-lösningen Beroende på skolans användning, nuvarande datorinnehav och den pedagogiska utvecklingen kan tunna klienter vara en del i skolans ITlösning. I några skolor kan det vara naturligt att skapa skrivsalar med ordbehandling, kalkyl och Internet, medan det på andra skolor helt saknas förutsättningar att införa tunna klienter. Införandet av en ny teknik och de ganska omfattande investeringarna gör att tunna klienter i de flesta kommuner inte är en uppgift för en enskild skola utan ett samarbetsprojekt för flera eller alla skolor i kommunen. De låga kraven på bandbredd gör det möjligt att i ett skolnät placera en eller flera servrar centralt och koppla ihop dessa med tunna klienter utspridda på flera olika skolor.!"hur ska införandet gå till?!"vem fattar beslut om införande och omfattning?

8 Vad innebär Tunna klienter När du använder en vanlig dator är det datorns prestanda - processorhastigheten, hårddiskens storlek och arbetsminnet - som avgör hur många program du kan installera och hur fort du kan arbeta. Alla program körs direkt på datorn, även om de hämtas från en server på nätverket. En stor del av service och support sker på plats vid datorn. När nya program och programversioner lanseras kan det innebära att datorn måste uppgraderas eller bytas ut. När du använder en tunn klient är datorns prestanda inte lika viktig. Processorn kan vara lite äldre och hårddisken ganska liten, i vissa typer av tunna klienter behövs varken hårddisk eller processor utan bara ett nätverkskort. Alla program installeras på en server där allt arbete sker. En stor del av service och support sker på servern och när nya program lanseras är det endast servern som måste uppgraderas. Som användare ser du din vanliga skärmbild, med program och ikoner. När du arbetar är det servern som utför dina kommandon och du ser resultatet på din skärm. Kravet på bandbredd är litet då det är mycket lite information som behöver föras över På servern finns program och allt lagrat material. När en användare kopplar upp sig mot servern och startar program, så utförs allt arbeta på servern och det är bara resultatet (skärmbilden) som skickas över nätet. En nyinköpt tunn klient är något billigare än en vanlig dator men lägger man till kostnaden för servern är den sammanlagda investeringen i stort sett densamma. I ett längre perspektiv är dock totalkostnaden lägre då den tunna klienten är mer driftsäker och inte behöver bytas ut lika ofta som en vanlig dator. Genom att förlänga livet på äldre datorer kan man minska investeringskostnaderna, men gamla datorer är alltid dyra i drift. Även en vanlig dator går att använda som tunn klient samtidigt som den fungerar som en vanlig arbetsstation. Då körs vissa program från servern och andra direkt i datorn.

9 Nätverk och prestanda Klienterna arbetar med den hastighet som servern och uppkopplingen mot servern medger. Kraven på bandbredd är låga, vilket innebär att det är möjligt att ge skolor med långsamma förbindelser tillgång till moderna och krävande program över nätet. Vanliga modem kan vara tillräckligt för enstaka användare, ISDN, ADSL och xdsl kan vara ett alternativ för flera användare. För att klienterna ska accepteras som arbetsredskap krävs en stabil och väl fungerande kommunikation. En lösning med tunna klienter förutsätter att alla användare har en egen katalog, ett användarkonto, på servern för lagring och hämtning av dokument. Fördelar i skolmiljö Tunna klienter är kopplade mot en server och får därmed en hög driftsäkerhet då det varken går att förändra några inställningar eller använda diskett eller CD. Om något skulle haka upp sig eller stanna så återskapas inställningarna vid omstart. Om en tunn klient går sönder är den enkel att byta ut, det är bara att skifta utrustning, inga inställningar eller konfigurationer behövs. Stöldrisken minskar och datorn tar mindre plats. En tunn klient kan ställas in i ett skåp eller i ett annat rum. Genom att återanvända äldre datorer kan antalet arbetsplatser med moderna program öka utan att investeringskostnaden skjuter i höjden. Drift och service kan centraliseras och minska i omfattning. Med nyinköpta terminaler minskar både buller och värme. Nackdelar Flexibiliteten minskar då det inte går att installera program på egen hand och för att kunna använda CD-skivor måste dessa placeras i ett CD-torn. Program måste testas och installeras centralt. Alla program fungerar inte i en servermiljö. Nätverket och servern måste alltid fungera. Beroende på teknikval kan det finnas begränsningar vad gäller antalet färger och möjligheten att använda ljud.

10 Att tänka på: 1. Vilka är de viktigaste skälen till att införa tunna klienter? 2. Hur skall driften betalas? 3. Vilka program ska finnas tillgängliga? 4. Vem bestämmer vilka program som skall finnas tillgängliga? 5. Vilka tider skall gälla för service? 6. Skall vi använda gamla datorer eller köpa nya terminaler? a. vad kostar det att iordningställa förtunnade klienter? b. är det lönsammare i längden att köpa nya istället för att använda förtunnade klienter? c. när utrangeras förtunnade klienter, hur ser nyinvesteringen ut? d. vad kostar det att köpa in nya terminaler? 7. vilka behöver utbildning? Att tänka på för pedagoger: 1. Vilka tjänster/program skall man nå via de tunna klienterna? 2. Var skall vi placera de tunna klienterna? 3. Behöver vi någon särskild utbildning för tunna klienter? Att tänka på för tekniker: 1. Vem skall ansvara för driften av de tunna klienterna? 2. Behöver vi någon särskild utbildning för tunna klienter? 3. Har vi ett nätverk med tillräcklig kapacitet eller måste vi investera/uppgradera? 4. Vad kostar det att köpa in en ny server? 5. Hur dimensioneras servern/servrarna, hur många klienter ska de hantera? 6. Var skall servern/servrarna placeras? 7. Vem skall ansvara för driften? 8. Hur sker test och utprovning av program ut? 9. Hur löser vi säkerheten/inloggning?

11 Att välja klient Vanlig klientdator En modern dator med en mängd olika funktioner, bl.a. inmatning av data via diskett och CD. Den kan kopplas till ett nätverk med olika servrar, eller användas som fristående dator. Kopplad till ett nätverk ställer den stora krav på både bandbredd och service. Den kan också fungera som tunn klient samtidigt som den fungerar som en vanlig arbetsstation. Då körs vissa program från servern i ett eget fönster och andra direkt i datorn. Nätverksanpassad klientdator En nätverksanpassad modern dator har kraftfulla processorer och hårddiskar men saknar diskettstationer, parallellportar och serieportar. Den kan kopplas till ett nätverk med olika servrar, eller användas som fristående dator. Den är mer närverksanpassad, med Wake-on-Lan och andra funktioner för central administration men kan inte byggas ut eller uppgraderas med t.ex. mer minne. De kräver en del service och mycket bandbredd. De är ofta mindre än vanliga datorer. Förtunnad klient En äldre dator där diskettfack, cd-spelare och ibland också hårddisken tagits bort kan därefter fungerar som en tunn klient. De kan leva lite längre men ändå klara av moderna program. Gamla datorer kräver mycket underhåll och orsakar både värme och buller. Det är också viktigt är att skärmen håller bra standard. Tunn klient En tunn klient är en nyinköpt liten låda med anslutning till bildskärm, tangentbord och mus. Terminalen sköter uppkopplingen mot servern där alla program finns, där allt arbete sker och alla dokument lagras. Den är ljudlös och alstrar ingen värme. Beroende på modell kan de tunna klienterna innehålla hårddisk och arbetsminne, flashminne och arbetsminne eller bara ett nätverkskort. Tunna klienter kräver varken underhåll eller service på plats.

12 NC, Network Computer Teknikval Huvudinriktningar En teknik lanserad av bl.a. SUN, Oracle och IBM. Alternativ 1 Klienten kopplar upp sig mot servern och laddar ned program, s.k. applets, i sitt arbetsminne där programmet körs. Alternativ 2 Klienten kopplar upp sig mot servern men ingenting laddas ner till klienten utan all programkörning sker på servern. NC-konceptet kräver specialskrivna Java-program, t.ex. StarOffice. Tekniken i praktiken Sun@school SUN Microsystems har tagit fram en lösning för baserad på tunna klienter, SunRays, och servrar, SunRayserver med Solaris. Klienterna innehåller i stort sett bara nätverkskort, kortläsare och USB-portar. Ingenting laddas ner till klienten, utan allt arbete sker på servern. Med SmartCard sköts inloggning och säkerhet. Systemet håller reda på vilken session användaren arbetar med sparar den när kortet tas ut och öppnar sessionen på samma ställe när användaren in kortet i en klient igen. skolan och sätter Administrationsverktyg Authentication Manager Identifierar användare vid varje tillfälle en användare ansluter med sitt kort. Session Manager Knyter en session till klienten, en server och användaren. En session består av ett eller flera program. Group manager Håller reda på servergrupper och val av server, medlemskap, statistik, lastbalansering och omdirigering av trafik vid överbelastning eller nätverksfel.

13 Virtual device drivers Översättning mellan program och protokollet för tunna klienter. Sparar den aktuella sessionens skrivbord på servern. Tangenttryckningar och musrörelser skickas från klienten till servern, översätts och skickas vidare till applikationen och omvänt. Peripheral device support Hanterar lokala enheter som är anslutna till Sun Ray-klienten via USB-portar. All administration kan göras i ett webbaserat grafiskt gränssnitt. En skollösning med SunRay. Ett antal tunna klienter kopplas till en Sunserver med Netscape och StarOffice. Mailservern iplanet hanterar e-posten och andra servrar sköter applikationer och filhantering. SunRayserver SunRay-klienter Multimediadatorer Mailserver iplanet Applikationsserver Filserver iplanet är samarbetsprojekt mellan Sun, Netscape och AOL med syfte att bl.a. bygga applikationer för e-handel. Som en del i lösningen finns e- post och kalenderfunktioner. Applikationsservern kan vara av valfri typ och förse multimediadatorerna med program. Det kan också vara en WTS, Windows Terminal Server med Citrix ICA-protokoll för att kunna använda vanliga Windowsapplikationer i Sun-klienterna. Filservern innehåller användarkonton och gemensamma konton. Det kan naturligtvis vara en ny Sunserver, men det kan också vara en redan befintlig server.

14 WTS, Windows Terminal Server En teknik utvecklad av Microsoft och Citrix. Klienterna kör Windows NT4 Workstation i ett terminalfönster. Alternativ 1 Kommunikationen mellan klient och server sker med hjälp av Microsofts RDP-protokoll. RDP hanterar bara Windowsklienter. Ljud och grafikstödet är bristfälligt. Alternativ 2 Kommunikationen mellan klient och server sker med ICA-protokollet från Citrix. ICA klarar av de allra flesta klienter. Ljud och grafikstödet är betydligt bättre. Klienterna innehåller nätverkskort, minne och hårddisk/flashminne. Det kan finnas vanliga portar för skrivare och andra enheter eller USB-portar. Tekniken i praktiken Windows Terminal Server kan användas separat eller tillsammans med Citrix Metaframe. De olika protokollen som används avgör vilka funktioner man får tillgång till och vilka klienter som kan användas. Terminaltillverkaren NCD har i sina produkter lagt till funktioner utöver WTS grundkoncept. Val av protokoll måste utgå från användarnas behov och den befintliga utrustningen. Citrix medför en ökad licenskostnad men kan innebära så stora fördelar att valet av protokoll inte får bli en prisfråga. RDP, Remote Desktop Protocol (Microsoft) WBT- klienter (Windows Based Terminals) använder Microsoft CE som operativsystem och arbetar över RDP- protokollet. RDP4 hänger ihop med NT4 Terminal Server och RDP 5 med Windows En del av de funktioner som tidigare krävde tillägg från Citrix eller andra leverantörer finns idag integrerat i protokollet, men fortfarande är stödet för multimedia (ljud, grafik och video) mycket begränsat. RDP fungerar med Windowsklienter. I en skolmiljö där produktion av text är huvudsaken (t.ex. en skrivsal) är RDP tillräckligt. I en mer krävande miljö behövs komplettering med andra produkter.

15 ThinPATH (NCD) Ett sätt att utöka RDP-lösningar är att använda tunna klienter med inbyggda funktioner och kompletterande programvara. NCD erbjuder en programvara, ThinPATH, som ger utökad funktionalitet, framför allt med NCD-terminaler. Ljud och grafik är bättre liksom möjligheterna att uppgradera och sköta klienterna på distans. ICA, Independent Computing Architecture (Citrix) WinFrame för NT3.x server, MetaFframe för NT4 och W2000 server använder ICA-protokollet för kommunikationen mellan klient och server. ICA har bättre ljudstöd och bättre grafik än RDP samt ett antal utökade funktioner, t.ex. lastbalansering, stöd för de flesta klienter, och tillgång till lokala enheter. Citrixlösningar kan byggas så att alla program går att köra över Internet/Intranät via en vanlig webläsare med tillägget NFuse. Citrix erbjuder också videolösningar för tunna klienter via VideoFrame. En skollösning med WTS och Citrix. WindowsTerminalServrar Web applikationer Windowsterminaler Net PC PC UNIX Workstation Macintosh Net PC PC Network Computer Trådlösa terminaler och informationsenheter

16 Sessioner När en användare öppnar ett program startar en session. Den är öppen till dess arbetet avslutas och ligger kvar i serverns minne om kontakten mellan klienten och servern bryts. När användaren loggar in igen återupptas sessionen där den avbröts. Licenshanteringen sker på servern vilket innebär att begränsningar i användningen och antalet samtidiga användare är lätta att administrera. Dimensioneringen av servern sker utifrån antalet beräknade samtidiga sessioner, inte efter antalet tunna klienter. Säkerhet Då alla dokument lagras på servern där också allt arbete sker är tunna klienter ett sätt att skapa säkrare arbetsplatser. Kryptering av kommunikationen mellan klient och server gör att det inte går att avlyssna trafiken. Kompletteras terminallösningen med en förstärkt identifiering av användaren (autentisering), ex. med smarta kort, är det ett tänkbart alternativ för lärare som behöver komma åt administrativa program från utbildningsdatorer och för hemarbetsplatser som behöver ha tillgång till det interna nätet. Bandbreddskrav Tunna klienter har som tidigare sagts små krav på bandbredd. De kan därför vara ett alternativ för avlägsna enheter eller i övrigt begränsad överföringskapacitet. Kraven på nät är inte heller stora, switchar fungerar bra, hubbar likaså om antalet klienter inte är för stort. Belastningen och prestandakravet ligger på serverns anslutning till nätet och inte minst till Internet. För att möjliggöra extern drift och support kan brandväggen behöva öppnas. Kravet på bandbredd ökar något med graden av rörlig grafik och är konstant under tiden sessionen är öppen. Nätverksbelastningen är därför jämnare än vid vanlig datoranvändning. Den mest krävande överföringen sker från servern till klienten, och en speciell svårighet utgör utskrifter. Utskriften sker ju från servern, inte från klienten även om skrivaren är kopplad direkt till klienten.

17 NetPC, Nätverksdator En nätverksanpassad dator utan diskettenhet och CD är lättare att drifta än en standarddator. De har ofta funktioner för att kunna administreras på distans och om de saknar utbyggnadsmöjligheter minskar behovet av support på plats. Med processor, minne, hårddisk och USB-portar är de dock fortfarande att se som tunga klienter. De kräver mycket bandbredd, program installeras lokalt och lokala enheter kräver sin insats. Med hjälp av olika verktyg kan driften ytterligare effektiviseras. Då de dessutom ofta är mindre än vanliga datorer kan de vara ett alternativ till tunna klienter på arbetsplatser där datorns egen prestanda är viktig. Att genomföra ett system med tunna klienter: Planering Inventering av befintlig utrustning, genomgång av behov och lokaler. Nätstruktur, serverplacering, applikationer och användarkonton är andra frågor att gå igenom. Ta hjälp av de frågor som finns i häftet. Ekonomi Kostnader för inköp, drift och genomförande. Jämför med nuvarande kostnader, försök att hitta de dolda kostnader som göms i strul, dubbelplanering och ingår i någons tjänst. Val av teknik När inventeringen är genomförd tas beslut om teknik, placering av utrustning samt utbildning. Stegvis uppbyggnad Systemet byggs ut successivt. Under förutsättning att servrarna är av samma typ kan de köpas in efterhand och placeras lokalt på skolorna. Därmed byggs kompetensen upp på skolan samtidigt som närheten till system och tekniker kan öka acceptansen hos användarna. När systemet är etablerat och det finns ett bra nät mellan skolorna kan det vara lämpligt att placera servrarna i ett antal strategiska noder som försörjer flera skolor. Detta för att kunna utnyttja lastbalansering och lättare kunna hantera utbyggnad av systemet.

18 Fällor och fel Redundans: Acceptans: Kompetens: Extern hjälp Spetskompetens: Tunna klienter är helt beroende av att nätet fungerar. För att undvika totalt stopp bör servrarna inte stå på ett ställe i kommunen. Med flera noder kan man med lastbalansering bättre hantera server- och näthaveri. Tunna klienter innebär ett nytt synsätt på datorer. En förutsättning för att lyckas är att användarna kan se fördelarna med systemet och ha en aktiv del i hur systemet sätts upp och utvecklas. Närheten mellan den som installerar program och användaren är nödvändig, liksom att det inte upplevs som ett påfund uppifrån. Redundans gäller även kunskaper. Med kompetens spridd på flera personer ökar chansen att systemet överlever och kan utvecklas, samtidigt som olika sätt att använda konceptet kan testas och spridas om en del av utvecklingen sker lokalt på skolorna. Grundutbildning kan ges till flera personer, som under arbetet blir allt kunnigare. Det är däremot mycket begärt att kommunen ska kunna tillhandahålla spetskompetens och avancerad problemlösning inom alla områden. Möjligheten att få extern konsulthjälp bör avtalas redan från start, med support på distans som ett viktigt inslag.

19 Tunna klienter en lösning för skolan? Tunna klienter kan vara ett sätt att förbättra och effektivisera driften av skolans datorer. Tekniskt trassel och ändrade inställningar är idag ett stort problem vid användningen av IT i skolan. Användningen av tunna klienter kan göra datorn mer tillförlitlig samtidigt som kraven på datorns prestanda minskar. Säkerheten ökar vilket kan innebära minskad förstörelse och färre intrång i systemet. Skolans lite äldre datorer kan fortsätta att användas med moderna program, resurser kan istället läggas på servern. Tunna klienter innebär att alla program installeras på en server där också allt arbete sker och lagring sker. Ett billigare och mer centralstyrt system kan öka tillgängligheten, men detta måste vägas mot skolans krav på flexibilitet och förändring samt behov av många och speciella program. Svenska Kommunförbundet Postadress: Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 15 Tfn Utbildningsdepartementet Postadress: Stockholm Besöksadress: Jakobsgatan 26 Tfn