Insamlingspolicy. antagen av Generalsekreteraren vid ledningsgruppens möte den 4 april 2012

Transkript

1 Insamlingspolicy antagen av Generalsekreteraren vid ledningsgruppens möte den 4 april 2012

2 Innehåll 1 Inledning Vad är en insamlingspolicy Ansvarig för insamlingspolicy Vad är insamling? Vad är givare? Vad är medlem och lokalförening? Branschorgan Vad är Frivilliginsamlingsorganisationernas Insamlingsråd? Vad är Svensk Insamlingskontroll? Rädda Barnen en svensk organisation med internationell verksamhet Givare Givarna viktiga Företagsamarbeten Hantering av gåvor Kostnader och intäkter Avdragsrätt Klagomålshantering kring insamling Återbetalning Tacka nej till gåva Minderåriga i insamlingsarbetet Kommunikation med givare Hantering av namn- och adressuppgifter Bild och text Insamlingskanaler Face-to-face och door-to-door Telefonkampanjer Sms-kampanjer Internet Direktreklam Fondspara och aktieutdelning Lokal insamling Bössinsamling Testamente Försäljning

3 1 Inledning Rädda Barnen har antagit en förnyad insamlingspolicy den 4 april 2012 som ger tydliga svar och riktlinjer på hur Rädda Barnen inklusive lokalföreningar med medlemsrörelse ska bedriva vår insamlingsverksamhet. Syftet är att ge en ökad transparens och därmed öppenhet gentemot våra befintliga givare och andra privatpersoner och företag som är intresserade av Rädda Barnens verksamhet. 2 Vad är en insamlingspolicy? Med all rätt förväntar sig en givare att seriösa organisationer arbetar professionellt, är transparenta och öppna med insamlingsverksamheten. Därför har Rädda Barnen en insamlingspolicy som har till syfte att ge en positiv effekt både på det interna och externa insamlingsarbetet. Vår insamlingspolicy följer branschens nyckelord i etisk insamling: respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet och berör alla som i någon form arbetar med insamling. 2.1 Ansvarig för insamlingspolicy En gång om året uppdateras Rädda Barnens insamlingspolicy. Ansvarig för innehåll och att den ses över årligen är chef för Insamling. 2.2 Vad är insamling? Rädda Barnen menar att insamling är den verksamhet som riktar in sig på att engagera och motivera privatpersoner och företag att ekonomiskt stödja det arbete som utförs för barn och barns rättigheter i Sverige och i övriga av världen. I vårt insamlingsarbete ingår att rekrytera nya givare, utveckla nya och befintliga produkter, kanaler och metoder för att samla in pengar samt vårda relationer med befintliga givare, vilka stödjer Rädda Barnen. 2.3 Vad är givare? En givare kan vara en enskild individ, en grupp av personer eller ett företag som bidrar med ett ekonomiskt stöd till Rädda Barnens verksamhet. Detta kan ske såväl månadsvis som spontant. I insamlingspolicyn syftar vi på enskilda individer eller grupper av personer om inget annat uppges. 2.4 Vad är medlem och lokalförening? Rädda Barnen har även representation via lokalföreningar i Sverige. Lokalföreningarna sköts på frivillig bas av engagerade medlemmar i frågor som rör barn i närområdet, i Sverige men även i internationella frågor. Lokalföreningarna har en viktig representativ funktion för Rädda Barnens insamlingsarbete, läs mer i punkt 7.7. En medlem är en privatperson som betalar en årsavgift till Rädda Barnen och är kopplad till en lokalförening utifrån sin bostadsort. 3

4 Man kan självklart vara både medlem och givare. Dessa båda engagemang är två separata aktiva val men går utmärkt att kombinera. 3 Branschorgan 3.1 Vilka är Frivilligorganisationernas Insamlingsråd? Rädda Barnen följer Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) kvalitetskod vilken ger våra givare en möjlighet att kvalitetssäkra sina gåvor. FRII verkar för en etisk och professionell insamling under ledorden respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. FRII:s uppgift är att verka för ett gynnsamt klimat i vårt land för frivilligarbete och för insamling bland allmänheten. FRII har utarbetat tio viktiga punkter för givarnas rättigheter, vilka Rädda Barnen följer i all insamlingsverksamhet, återfinns i bilaga 1. För mer information om FRII, se Vad är Svensk Insamlingskontroll? Svensk Insamlingskontroll (SFI) är en ideell förening som beviljar sjusiffriga 90-konton hos Plus- och Bankgirot till ideella organisationer t.ex. Rädda Barnen. För att beviljas ett 90-konto måste organisationer uppfylla högt ställda krav, lämna in en årlig ekonomisk redovisning till SFI samt säkerställa att all insamlingsverksamhet håller hög kvalitet. Därutöver krävs att minst 75 procent av insamlade gåvor når ändamålet var den siffran 90 procent för Rädda Barnen. 4 Rädda Barnen en svensk organisation med internationell verksamhet Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige och i sju regioner runt om i världen. Med Barnkonventionen som grund arbetar vi för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. I Sverige arbetar vi tillsammans med medlemmarna i våra lokalföreningar för att driva påverkansarbete och skapa opinion kring barns situation. Våra elva regionkontor runt om i landet ger stöd till lokalföreningarna. Internationellt arbetar vi i sju regioner runtom i världen i nära samarbete med omkring 330 lokala och nationella organisationer. De är experter på barns situation i sina samhällen och det är genom att stärka de nationella krafterna och initiativen som vi kan uppnå långsiktiga förbättringar av barnens levnadsvillkor. Vi stärker våra samarbetsorganisationer så att de kan verka som granskare och pådrivare i förhållande till regering och förvaltning. Vi stödjer också nätverk av barnrättsorganisationer på både nationell, regional och global nivå. Rädda Barnen arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv. I praktisk handling innebär det att vi: har Barnkonventionen som grund när vi argumenterar och driver frågor ger barn och ungdomar möjlighet att vara med och beskriva problem och föreslå lösningar 4

5 analyserar orsakerna till att barns rättigheter kränks innan vi bestämmer vad vi ska göra nöjer oss inte med att hjälpa enskilda barn för stunden utan angriper orsakerna till problemen så att förbättringarna blir bestående och kommer alla barn till godo arbetar mot diskriminering och för att de barn som har det svårast ska få sina rättigheter tillgodosedda vänder oss till berörda beslutsfattare och myndigheter för att de ska ta sitt ansvar lever som vi lär och kan stå till svars inför de barn vi arbetar för. 5 Givare 5.1 Givarna viktiga Rädda Barnens insamlingsarbete är helt beroende av generösa personer och företag som vill vara med och förändra och förbättra för barn som lever i utsatta situationer. Vi tar kontakt med våra givare på olika sätt med syftet att öka deras engagemang samt ge kunskap om vår verksamhet och de behov som finns. I Rädda Barnens insamlingsarbete är det centralt att respektera givarens önskemål. Det betyder att om en givare inte önskar bli uppringd, få ett insamlingsbrev, inte erhålla vår tidning, vara anonym eller har andra önskemål lyssnar och respekterar vi dem. De givare som själva valt att inte fortsätta att få information från Rädda Barnen påtar sig därmed ansvaret att själv hålla sig informerad om hur vi använder insamlade pengar i vårt arbete för barn och barns rättigheter. 5.2 Företagsamarbeten Företag spelar en viktig roll för att förbättra situationen för barn. De kan göra det genom sin verksamhet, sitt inflytande på marknaden och i politiken, genom sina egna medarbetare och genom att stödja Rädda Barnens verksamhet. Rädda Barnen uppmärksammar och uppmuntrar företagens ansvar för att förverkliga barns rättigheter och söker samarbete. Rädda Barnens företagssamarbeten kan avse programsamarbete, gifts-in-kind, Rädda Barnens varumärke och profil och/eller finansiellt stöd samt resursstöd. Följande ska gälla för Rädda Barnens företagssamarbete: 1. Rädda Barnen ska aktivt söka samarbete med företag som demonstrerar socialt ansvarstagande, s.k. Corporate Social Responsibility (CSR), och som vill medverka till att förbättra situationen för barn i Sverige och i världen. 2. Rädda Barnen vägleds i sitt samarbete med företag, förutom FN:s konvention om barnets rättigheter, av UN Global Compact:s principer som bland annat hänvisar till följande internationella överenskommelser: FN:s Allmänna förklaring om Mänskliga Rättigheter ILO:s International Labour Standards FN:s konvention mot korruption och mutor OECD:s riktlinjer för multinationella företag 5

6 Rädda Barnen ska i samband med att ett företagssamarbete inleds göra en riskbedömning som tar hänsyn till: hur barns rättigheter och situation beaktas företagsansvar (inklusive arbetares rättigheter och miljöfrågor) kontroversiella produkter, t.ex. våldsfrämjande verksamhet, vapen, penningspel, tobak, pornografi, alkohol och produkter som kan innebära hälso- och miljörisker. bolagsstyrning/företagsetik Om ett företag har intressen i kontroversiella branscher eller produkter, t.ex. våldsfrämjande verksamhet, vapen, penningspel, tobak, pornografi, alkohol eller branscher och produkter som kan innebära hälso- och miljörisker ska Rädda Barnen inför beslut om samarbete vara restriktiva. Varje företagsamarbete ska präglas av god etik och kvalitet. Samarbete vars form eller innehåll kan verka stötande för Rädda Barnens viktiga målgrupper bör undvikas. Varje centralt företagssamarbete ska genomgå extern due diligence samt regleras i avtal. Företagssamarbeten på lokal nivå i Sverige hänvisas till Riktlinjer för lokalt företagssamarbete. Villkor som innebär att Rädda Barnens logotype och/eller namn kan användas inom ramen för samarbetet ska regleras i avtalet. Rädda Barnen rekommenderar eller företräder inte enskilda företag, produkter eller tjänster. Rädda Barnen får aldrig användas som garant för ett företags verksamhet. Företagsgåva som inte kräver motprestation från Rädda Barnen, behandlas som gåva och definieras inte som ett företagssamarbete givarens uppsåt och bevekelsegrunder ska inte ifrågasättas. Vid gåva tar Rädda Barnen som regel inte ställning till givarens eller dennes motiv. I ett företagssamarbete med en överenskommen motprestation från Rädda Barnen ska det samlade värdet av samarbetet överstiga de totala kostnaderna. 5.3 Hantering av gåvor Rädda Barnens arbete innebär bland annat att vi säkerställer att insamlade pengar används effektivt för avsett projekt och mottagarland. Vidare att ordentlig uppföljning och återrapportering görs så att våra projekt leder till skillnad för barn i utsatta situationer. Att bedriva seriöst och effektivt arbete med kvalitativt arbete kostar pengar. Rädda Barnen önskar generellt att erhålla så kallat icke öronmärkta gåvor vilket innebär att givarens pengar används där de bäst gör nytta och där behovet är som störst. När en givare har tydliga önskemål om hur en gåva ska användas finns möjlighet att välja mellan ett flertal projekt. Dock uppmanar Rädda Barnen alltid givaren att hålla en direkt dialog med oss för att säkerställa att projekten är aktuella, att behovet verkligen finns och hur pengarna ska användas. Om en gåva skänks till en verksamhet där Rädda Barnen inte behöver mer pengar eller till något som vi inte arbetar med, tas en kontakt med givaren för att i första hand tillsammans komma överens om att använda pengarna till något annat som ligger givaren varmt om hjärtat. 6

7 När Rädda Barnen, oftast i samband med testamenten, mottar en fast egendom, lös egendom och fastigheter görs en värdering av objektet av en oberoende byrå. Därefter omsätter vi snarast möjligt objektet till pengar för att använda i vårt arbete för barn. Vår insamlingsverksamhet går uteslutande ut på att samla in pengar. Det betyder att vi inte mottar second handvaror såsom kläder, skor, husgeråd, böcker, möbler och liknande. Rädda Barnens Förvaltningspolicy för medelsförvaltning i Rädda Barnen utgör riktlinjer för värdepappershantering och placering av likviditet. 5.4 Kostnader och intäkter Rädda Barnen har som tidigare nämnts ett 90-konto där alla gåvor inkommer. Rädda Barnen använder alltid ett 90-konto för insamling gentemot allmänheten och vid hantering av gåvor. Vissa av Rädda Barnens lokalföreningar har egna 90-konton och genomför ibland lokala insamlingar till den egna verksamheten. Oftast är lokalföreningarna engagerade i nationella insamlingar och behåller då 5 procent av insamlat netto för egen verksamhet. När en givare tar ett eget initiativ till en insamlingsaktivitet för Rädda Barnen krävs att insättningen av insamlade pengar sker direkt till vårt 90-konto. Rädda Barnen har följande Plusgirokonto och Bankgirokonto Läs mer om våra konton på Varje år under våren redovisar Rädda Barnen hela verksamhetens kostnader och intäkter för det föregående året i en Årsredovisning. Den senaste verksamhetsberättelsen finns alltid på vår hemsida och den går även att kostnadsfritt beställa hos Rädda Barnen på telefon Avdragsrätt Rädda Barnen är godkända av Skatteverket som mottagare av gåvor som i sin tur kan ge rätt till skatteavdrag. Med hänvisning till skatteverkets definition av ändamål för rätt till skatteavdrag gäller enbart gåvor till hjälpbehövande i ekonomisk mening har Rädda Barnen valt att avgränsa till Katastroffonden vad gäller ändamålet. 5.6 Klagomålshantering kring insamling Insamlingssektionen och kundservice hos Rädda Barnen har en målsättning som innebär att brev, telefonsamtal och e-postmeddelanden ska besvaras inom två arbetsdagar men ambitionen är att ge ett svar samma dag. 5.7 Återbetalning Om Rädda Barnen mottar en gåva där en givare helt uppenbart avsett en annan organisation överför vi gåvan till den tilltänkta organisationen och meddelar om möjligt, givaren om överföringen. Om en givare som nyligen skänkt en gåva till Rädda Barnen inom rimlig tid därefter meddelar att denna ångrar sig, återbetalas gåvan. Se även bilaga 2. 7

8 5.8 Tacka nej till gåva Rädda Barnen kan tacka nej till en donerad gåva om givaren förbinder gåvan med önskemål vi ej kan möta eller om givaren ej kan förse Rädda Barnen med önskad information. Det kan även röra tillfällen då företag skänker produkter som vi ej kan ta emot p.g.a. logistiska utmaningar och kostnader. Vi tar emot Gifts in kind om det finns behov och totala kostnaden (ev. frakt, tull etc.) inte överstiger intäkten. 5.9 Minderåriga i insamlingsarbetet Rädda Barnen tar ej initiativ till att engagera minderåriga i insamlingsarbetet. Vi vet dock att många barn och ungdomar är engagerade i egna insamlingsarbeten genom exempelvis skolarbete. I dessa sammanhang slussar vi dem till sin närmsta lokalförening. Det möjliggör för såväl andra vuxna som frivilliga vid lokalföreningen att säkerställa att barn och ungdomar kan arbeta tryggt med sitt engagemang då våra regler säger att personer under 18 år (d.v.s. barn) ej ensamt ska ansvara för bössinsamling. Rädda Barnen vänder sig aldrig aktivt i samband med marknadsföringsaktiviteter till barn, det vill säga till personer under 18 år. 6 Kommunikation med givare I samband med telefonkampanjer skickas alltid ett bekräftelsebrev eller e-bekräftelse på överenskommelsen. När personer väljer att skänka en gåva på 500 kronor, eller mer, sänds alltid ett tackbrev ut inom två arbetsdagar. Månadsgivare och medlemmar får tidningen BARN fyra gånger per år, postalt eller via e- post. Alla som önskar får även motta e-nyhetsbrev kostnadsfritt från Rädda Barnen. Alla månadsgivare får en gång om året en verksamhetsberättelse som visar hur pengarna har gjort skillnad för barn som lever i utsatta situationer. 6.1 Hantering av namn- och adressuppgifter I oktober 1998 fick den nya Personuppgiftslagen (PuL 1998:204) laga kraft. PuL innehåller bestämmelser som skyddar den enskilde individens personliga integritet från att kränkas genom behandling av personuppgifter. Rädda Barnen följer PuL och mer information finns på följande adress: Rädda Barnen lyder inte under Marknadsföringslagen (2008:486) eftersom vi är en ideell organisation utan vinstsyfte. Vi har ändå valt att följa marknadsföringslagen i mesta möjliga mån när det gäller insamling och marknadsföring. I samband med inköp av adresser för brevutskick eller telefonsamtal respekterar alltid Rädda Barnen de så kallade NIX-tjänsterna. Det innebär att vi alltid säkerställer att ingen av de personer som vi kontaktar för första gången finns med i registret. För mer information se 8

9 Om en givare kontaktar Rädda Barnen och kräver att vi inte längre får kontakta honom/henne, respekteras det genom att spärra personen för framtida kontakter. När en givare skänker en minnes- eller hyllningsgåva sänds alltid ett minnes- eller hyllningsblad till hänvisad mottagare. Mottagaren får endast uppgift om för- och efternamn till den/dem som skänkt gåvan och ingen adressinformation eller uppgift om gåvobelopp. När man skänker en gåva till Rädda Barnen kommer adressen aldrig att säljas eller på annat sätt delas med någon annan organisation eller företag, utan medgivande från personen i fråga. 6.2 Bild och text Bildmaterial som Rädda Barnen använder ska ej vara kränkande eller på något sätt kunna skada eller sätta barnen i osäkerhet. Barn i bild från vår programverksamhet föregås av godkännande av förälder alt vårdnadshavare. I text som Rädda Barnen producerar tas hänsyn till varje enskilt barns integritet och säkerhet. Klichéer och fördomar ska alltid undvikas. Rädda Barnens texter ska spegla vårt arbete där Barnkonventionen ligger som grund. 7 Insamlingskanaler Rädda Barnen arbetar med en bred mix av olika insamlingskanaler för att nå så många människor som möjligt på det sätt som bäst passar respektive givare samtidigt som vi är så kostnadseffektiva som möjligt. 7.1 Face-to-face och door-to-door Rädda Barnen värvar primärt månadsgivare via face-to-face, s.k. rangers (pärmrekrytering) och door-to-door. I detta arbete följer vi FRII:s vägledning face-to-face som finns att läsa på Telefonkampanjer Rädda Barnen kontaktar både befintliga och potentiella givare året runt för att engagera och entusiasmera personer att bidra till att stödja fler barn som lever i utsatta situationer. Rädda Barnen följer FRII:s vägledning vid insamling och värvning med hjälp av telefon. För mer information se: Sms-kampanjer Rädda Barnen erbjuder givare att ge gåvor via mobiltelefon, främst vid katastrofinsatser. 7.4 Internet De digitala medierna utvecklas snabbt och därför försöker Rädda Barnen ständigt prova nya lösningar och kampanjer med målet att samla in mer pengar till barn och barns rättigheter. 7.5 Direktreklam För Rädda Barnen är direktreklam en viktig kanal där vi når befintliga och potentiella givare Vi använder ibland oadresserade utskick eller bilagor för att rekrytera nya givare. 9

10 7.6 Fondspara och aktieutdelning Vi följer FRII:s vägledning placeringspolicy, läs mer på Lokal insamling De lokala insamlingarna har stor betydelse för både lokalförening och för att riksförbundet ska kunna fullfölja sina åtaganden. Rädda Barnen arbetar långsiktigt och det är viktigt att givarna vet vad pengarna ska användas till och att vi här, som vid allt insamlingsarbete, följer FRII:s kvalitetskod samt SFI:s regler för 90-konto. Ändamålet måste tydligt framgå och lokalföreningarna måste alltid ange ändamålet för insamlingen i förväg. Vidare skall alla medel som samlas in i Rädda Barnens namn tillfalla Rädda Barnen, d.v.s. de kan ej slussas vidare till andra organisationer. Insamlingsändamålen kan vara; Lokalt barnrättsarbete till tydligt identifierade projekt på den egna orten. Öronmärkta projekt exempelvis i samband med humanitära katastrofer märks pengarna till specifikt område enligt instruktion från riksförbundet. Allmänna medel går till Rädda Barnens arbete i Sverige och i världen där behovet är som störst (lokalföreningen får behålla 5 procent av nettointäkten till lokalverksamhet då man samlar in till allmänna medel). 7.8 Bössinsamling Bössinsamling sker varje dag för Rädda Barnen dels via våra lokalföreningar, dels via engagerade företag. Ibland tar även privatpersoner initiativ för att genomföra insamlingar via insamlingsbössa. Rädda Barnen har tydliga instruktioner för hantering av insamlingsbössor som personer och företag strikt måste följa. För mer information se broschyren Klirr, skrammel och prassel eller kontakta Insamlingssektionen. 7.9 Testamente Rädda Barnen hanterar alla testamentsärenden konfidentiellt och med stor respekt för att tillgodose den avlidnes sista vilja. Samtliga testamentshandlingar förvaras inlåsta i ett brandsäkert skåp Försäljning Rädda Barnen har en webbshop med olika varor till försäljning. Varorna håller en hög kvalitet och varje produkt visar tydligt hur stor del av den sålda varans pris som går till Rädda Barnens verksamhet. 10

11 Bilaga 1 FRII:s tio viktiga punkter för givarnas rättigheter som Rädda Barnen följer i all insamlingsverksamhet: 1 Organisationens material skall vara tydligt och vederhäftigt samt klart ange till vilket ändamål insamlade medel skall användas. 2 Insamling skall som regel alltid ske till 90-konto (plus/bankgiro som börjar på 90-, ej 91-, 92- etc). I de fall organisationen består av ett riksförbund eller motsvarande och ett antal lokalorganisationer räcker det att riksförbundet har 90-konto. 3 Givaren skall när som helst kunna ställa frågor till organisationen och förvänta sig snabbt och tillförlitligt svar. 4 Givaren skall kunna vara förvissad om att insamlade medel används till det ändamål för vilket de samlats in. Vill organisationen ändra användningsområde skall givaren först kontaktas. 5 Organisationen skall på lämpligt sätt tacka för mottagna gåvor. 6 Vill en givare vara anonym skall detta respekteras. Givarens namn skall aldrig publiceras utan givarens medgivande. Likaså skall organisationen respektera om en givare inte vill bli kontaktad. Organisationen skall normalt inte lämna givarens namn vidare till annan organisation eller företag. 7 Givaren skall när som helst kunna få reda på namn och adress på organisationens förtroendevalda samt på dess ledning. Givaren har rätt att få reda på om den som ber om bidrag till organisationen är frivillig, anställd eller extern konsult. 8 Givaren skall fritt kunna ta del av organisationens senaste verksamhetsberättelse och reviderat bokslut. 9 Givaren skall kunna förvänta sig ett korrekt och professionellt bemötande från organisationens representanter och får aldrig utsättas för press. 10 Uppstår tvivel om huruvida en gåva är frivillig skall den - om så begärs återges till givaren. Om givaren knutit villkor till gåvan som inte kan uppfyllas av organisationen skall givaren kontaktas. 11

12 Bilaga 2 De återbetalningar vi hanterar idag är: Månadsgivare som hävdar att de aldrig skrivit på ett autogiroavtal med Rädda Barnen. Åtgärd: Kopia på avtal skickas till givaren. Ofta återkommer de inte efter det, vid missnöje återbetalas max 3 månadsavgifter som goodwill. Månadsgivare som hävdar att de hört av sig tidigare, men hävdar att Rädda Barnen missat att stoppa överföringarna. Åtgärd: Betala tillbaka max 3 månadsavgifter som goodwill. Månadsgivare som efter uppgradering hävdar att höjning ej var överenskommen. Åtgärd: Lyssna på inspelning om sådan finns, i annat fall måste vi tro givaren och betala tillbaka mellanskillnaden sedan höjningen genomfördes. Dubbeldragningar på Månadsgivare, oerhört sällsynt. Åtgärd: Återbetalas omgående då fel upptäcks, Rädda Barnen kontaktar givaren. Överbetalning på medlemsavgift, ex 3000 kr inbetalt i stället för 300. Åtgärd: Överskjutande belopp förs tillbaka till givaren, om givaren inte är den som upptäckt felet, kontaktas denne av Rädda Barnen. Felinbetalningar spontana givare, ex belopp som var ämnat för hyran. Åtgärd: Återbetalas omgående när givaren kontaktar Rädda Barnen. Givaren gjort dubbelbetalning. Åtgärd: Återbetalas omgående när givaren kontaktar Rädda Barnen. Släkting eller god man hör av sig för sjuk/dement/äldres räkning, ofta större belopp. Åtgärd: Eskaleras till Insamlingschef som kräver in läkarintyg varefter återbetalning sker i samråd med ekonomiavdelningen. Generellt är viktigt att säga att återbetalningar i första hand sker på begäran, såvida det inte förekommit tekniska fel såsom vid dubbeldragningar eller att fel har begåtts av Rädda Barnen varvid vi naturligtvis erbjuder återbetalning. 12