Tangentbord. - En inmatningsenhet. En beskrivning av tangentbordets utveckling, funktioner och varianter.

Transkript

1 Tangentbord - En inmatningsenhet En beskrivning av tangentbordets utveckling, funktioner och varianter. Anna Fryxell, Tärna folkhögskola, ht

2 TANGENTBORD - BAKGRUND 1 QWERTY-TANGENTBORDET 2 DVORAK 2 SVORAK 3 COLEMAK 3 ANDRA TANGENTBORD 3 TANGENTBORDETS FUNKTIONER 4 INMATNINGSTANGENTER 4 KONTROLLTANGENTER 4 FUNKTIONSTANGENTER 4 STYRTANGENTER 4 NUMERISKT TANGENTBORD 4 TANGENTBORDETS TEKNIK 5 OLIKA TEKNIKER ATT BRYTA KRETSAR 5 TANGENTBORDETS ANSLUTNINGAR 6 TANGENTBORDETS ERGONOMI 6 TANGENTBORDETS PRISER 7 AVSLUTNING 7 KÄLLFÖRTECKNING 8

3 1 TANGENTBORD - BAKGRUND Tangentbordet är ett av tillbehören till datorn som är en inmatningsenhet. Det används både för att skriv in ren text (eller siffror) och för att ge kommandon och instruktioner till datorn. Men långt innan tangentbordet var en inmatningsenhet så fanns skrivmaskinen med sitt tangentbord. (bild: Nilssons lilla värld) Man experimenterade ganska friskt under sent 1800-tal med olika slags skrivmaskiner. Ursprungligen handlade det om att ge hjälp för blinda att skriva, men också för att få fram effektivare sätt att hantera större mängder av text. En intressant variant var skrivkulan: ( Den uppfanns redan 1865 och med den gick det plötsligt fortare att skriva på maskin än för hand. Som gammal tangentbordsentusiast skulle jag gärna vilja prova en slik maskin. Samlarvärdet är högt och skrivmaskinen till vänster uppbringar ett värde av cirka kr.

4 2 QWERTY-TANGENTBORDET Från början var tangenterna placerade i alfabetisk ordning vilket var synnerligen opraktiskt. Dels blir det svårt att få upp någon hastighet i skrivandet, dels var ju tangenterna kopplade till typarmar som skulle slå mot papper och när tangenterna låg i bokstavsordning trasslade dessa armar gärna ihop sig. En herre som hette C. L. Sholes ( ) experimenterade med tangentbordets utformning för att komma ifrån problemet med att typarmarna trasslade in sig i varandra. Han kombinerade typarmarna och tangenterna på så sätt att de bokstäver som ofta förekom efter varandra i ord också hade typarmar som låg långt från varandra. Det slutliga resultatet blev det tangentbord vi fortfarande använder idag. På ett sätt kan man säga att det är konstruerat för att vara tillräckligt långsamt så att typarmarna ska hänga med. Ändå är det den vanligaste tangentbordslayouten idag. Det kallas för QWERTY-tangentbordet. Det är alltså döpt efter de första bokstäverna från vänster räknat i översta raden i tastaturen. DVORAK Det betyder dock inte att man inte experimenterat med mer funktionella tangentbord. Den förste var August Dvorak ( ). Under tolv år jobbade han med att samla in data inom områdena statistik, psykologi och fysiologi och därefter utvecklade han en tangentbordslayout som han kallade The Simplified Keyboard. Layouten anses, av vissa, vara % mer effektiv än qwerty-tangentbordet. Layouten bygger på att vokaler och konsonanter ska ligga på olika sidor av tangentbordet. Det ger en större variation i handanvändningen. De vanligaste bokstäverna i engelska alfabetet placerades på den mittersta raden för att man inte ska behöva flytta händerna i höjdled så mycket. Spridningen av den här layouten har inte blivit så stor utan används av en minoritet som främst består av programmerare och förstås, skrivmaskinsentusiaster.

5 3 SVORAK Det finns också en inofficiell variant av Dvorak-layouten som kallas för Svorak, en svenskanpassad layout: Här har man satt dit Å, Ä och Ö uppe till vänster och flyttat på apostrof, komma och punkt till andra delar av tangentbordet. COLEMAK Colemak-layouten är den nyaste varianten av tangentbord. Layouten skapades så sent som 2006 av en herre vid namn Shai Coleman. Den ska vara ett alternativ för i första hand Dvorak och det anses allmänt att Colemak är lättare att lära sig för dem som tidigare använt Qwerty-layouten. Orsaken till att det är lättare för Qwerty-användare att lära sig denna layout är att man har strävat efter att flytta på så få tangenter som möjligt. Colemak sägs vara optimerat för touch-typing alltså sättet att skriva med fingersättning på mittraden och användning av alla fingrarna utom vänster tumme. Det ska vara snabbt och ergonomiskt. Idag finns det officiellt stöd för Colemak på flera plattformar, bland andra Windows, Linux och OS X. Om man vill kan man ställa om sitt qwerty-tangentbord till ett Colemak-tangentbord utan att flytta tangenterna. För en intressant och engagerad beskrivning av de olika tangentbordslayouterna och hur man kan ändra sitt tangentbord hänvisar jag till Sidan är visserligen stängd, men detta gamla inlägg från 2010 går fortfarande att läsa. ANDRA TANGENTBORD Det finns också något som kallas för ackordtangentbord. Dessa har tangenter där man med en knapptryckning skriver flera tecken, vanligtvis en stavelse. På den gamla goda tiden när jag var grafiker på kungliga Norstedts tryckeri var jag under en mycket kort period med och testade någon form av detta slags tangentbord. Sedan finns det förstås tangentbord som fungerar även för kineser och andra folk som inte har vårt alfabet, men jag har inte gått närmare in på det här tänkte ju inte skriva en uppsats.

6 4 TANGENTBORDETS FUNKTIONER På de gamla skrivmaskinerna hade tangenterna endast två lägen. Man kunde skriva stora och små bokstäver och man kunde använda skifttangenten på siffrorna för att få fram olika symboler. Idag ser det litet annorlunda ut, då en tangent kan ha både två och tre funktioner. Tangentbordets uppbyggnad är sig hyfsat lik oavsett datormodell och ett vanligt svenskt tangentbord har 102 tangenter. De är delade i grupper efter funktion och utöver dessa knappar finns också ett antal statuslampor som visar i fall man t.ex. har skiftlåset (CapsLock) aktivt eller om trådlöst nätverk är tillgängligt och på. (Bild: INMATNINGSTANGENTER Dessa tangenter motsvarar vad som tidigare fanns på gamla skrivmaskiner. Det är i princip bokstäver och siffror samt diverse allmänt förekommande symboler. KONTROLLTANGENTER De här tangenterna används antingen ensamma eller i kombination med andra tangenter för att vissa åtgärder ska utföras. De vanligaste är Ctrl (Control), Alt (Alternative) och Esc (Escape). Hit räknas också Windowstangenten (den med flaggan) och AltGr (Alternative Graphical). FUNKTIONSTANGENTER Funktionstangenterna är de som sitter i översta raden och är döpta från F1 till F12. Oftast sitter hjälpen för ett program på F1, men annars har tangenterna olika funktioner beroende på vilket program man jobbar i. STYRTANGENTER Med styrtangenterna förflyttar man sig i program eller på en sida. Det är dels piltangenterna men också Home, End, PgUp, PgDn, Del och Ins. NUMERISKT TANGENTBORD Det numeriska tangentbordet saknas ofta på bärbara datorer, men är praktiskt att ha om man arbetar mycket med siffror. På bärbara datorer är det ofta infällt i de alfanumeriska tangenterna, med raden placerade på j-k-l.

7 5 TANGENTBORDETS TEKNIK Ett tangentbord är som en liten minidator. Det har en egen processor med kretsar som bär information till och från processorn. Processorn med kontrollkretsarna för tangentbordet (Bild: Matrisen består av ett rutnät av kretsar under tangenterna. När man trycker på en tangent, pressas en brytare ned och en krets sluts så att en mindre mängd ström kan flyta igenom. När processorn hittar en stängd krets jämförs positionen med en teckentabell. Teckentabellen är i princip en lista där det står vad varje tangenttryckning eller kombination av tangenttryckningar betyder. Tangentmatrisen (Bild: OLIKA TEKNIKER ATT BRYTA KRETSAR Det finns flera olika sätt att sluta kretsar med tangenttryckningar, de flesta av dem anses vara mekaniska. Det finns dock en som anses icke-mekanisk eftersom den inte fysiskt sluter en krets som vid de andra tangentbordsteknikerna. Den kallas för kapacitiv koppling och med det menas en slags störning av strömkretsen. Här flyter ström hela tiden genom alla delar av matrisen och varje nyckel är fjäderbelastad. Under den sitter en liten platta och när man trycker på en tangent förs platta och nyckel närmare varandra och mängden ström som flyter genom matrisen förändras. Processorn känner av förändringen och tolkar det som en knapptryckning på just den platsen på matrisen. Tangentbord utformade på detta sätt är dyra, men har lång livslängd. Alla andra former av brytningstekniker är mekaniska. Den vanligaste är gummimatrisen. Den består av små gummiytor med en hård kolkärna. När man trycker på en knapp, så trycks en kolv ned och kolet pressar ned en hård, plan yta mot matrisen. Så länge knappen hålls nere bryts kretsen. Den här formen av tangentbord är billiga och svarar bra på knapptryckningar. De är också ganska motståndskraftiga mot spill och korrosion eftersom gummit täcker matrisen. Vissa tangentbord har membran som sträcker sig över hela ytan från sida till sida istället för att ha en kontakt för varje tangent. Ett mönster är tryckt i membranet och sluter kretsen när man trycker på en tangent. Det

8 6 finns vissa tangentbord av den här sorten som på en plan yta har avbildningar av tangenter istället för själva tangenterna. De är inte särskilt lätta att skriva på och vissa kan dessutom sakna det ljud som normalt uppstår när man skriver på ett tangentbord. Däremot är de oftast billiga att göra. Tangentbord med metallkontakter eller skumgummi blir allt ovanligare. Metallbrytare har en fjädrande knapp med en remsa av metall på undersidan. När knappen trycks ned sluts kretsen. Skumgummisbrytaren fungerar i princip på samma sätt men har en bit skumgummi emellan istället för metall, vilket ger bättre respons vid knapptryckningar. Dessa är visserligen billiga att producera, men de slits också fortare ut än de andra varianterna. De är också känsligare för damm och vätska. Medan man skriver på tangentbordet analyserar processorn matrisen och bestämmer vilka tecken som ska sändas till datorn. Tecknen buffras i minnet och data sänds iväg. TANGENTBORDETS ANSLUTNINGAR En del tangentbord har kontakt med datorn med hjälp av en PS/2-kabel eller med en USB-kabel. I bärbara datorer finns naturligtvis anslutningen i själva datorn. Trådlösa tangentbord ansluter till datorn med IR eller blåtandsanslutningar. Är tangentbordet trådlöst måste det finnas en mottagare i det för att kommunicera med datorn, antingen inbyggd eller via USB. TANGENTBORDETS ERGONOMI Lika länge som tangentbord har funnits har man också experimenterat med utformningen av tangentbordet. Alla är inte platta och fyrkantiga trots att man kan tro det när man ser sig omkring. För en som började slå med full kraft på tröga tangenter mekaniskt hopkopplade med typarmar på en gammal Remington är varje steg bort från dem en framkomlig väg. Att sitta åtta timmar eller mer vid ett tangentbord tär ändå på handleder, nacke och axlar. Som exempel på hur det kan se ut kommer här en bildsvit av möjliga och omöjliga tangentbord.

9 7 TANGENTBORDETS PRISER Ett tangentbord kan kosta precis efter ens egen plånbok. När jag jämförde priser på Pricerunner kostade det billigaste tangentbordet 19 kr. Det dyraste jag hittade kostade kronor och trots att jag läste den tekniska specifikationen kunde jag inte komma fram till varför det var så dyrt. Som ett mellanting kan nämnas att det tangentbord jag själv använder på jobbet kostar litet drygt kr. Med det tangentbordet tillsammans med en scroll-pinne har jag räddat många dagar från ryggont och nackspärr. AVSLUTNING Det finns mycket mer att skriva om tangentbord, men jag har medvetet valt att fokusera på det som står ovan istället för att i detalj t.ex. gå igenom de olika tangenternas funktioner. De flesta av oss idag är vana vid olika slags tangentbord och vet hur de fungerar och ska kombineras för att få de tecken eller funktioner man behöver. I min värld har tangentbord varit närvarande som en del av mitt liv sedan jag var 14 år. Jag har jobbat vid tangentbord sedan jag var 17. När man tittar på utvecklingen över tid kan man nästan tro att tiden har stått still. På andra områden i tangentbordens värld har det uppenbarligen skett en utveckling, men ändå är det ingenting som slagit igenom och blivit allmänt känt, t.ex. andra layouter och olika bättre ergonomiska lösningar. I min värld är ett bra tangentbord ett där man kan nå AltGr och 2-an (snabel-a) med en hand (med tumme och lillfinger). Alla tangentbord som inte uppfyller det kravet är dåliga tangentbord. För någon med korta fingrar och små händer är det inte många tangentbord som uppfyller det kravet. I min värld kan man inte bara köpa en dator man måste prova tangentbordet också, för att känna hur det svarar under fingrarna. Tangentbordet är datorns viktigaste instrument och måste ha full funktionalitet och passa ditt sätt att arbeta. Om du funderar över hur din tangentbordsvana ser ut tipsar jag dig om denna länk där du kan testa din snabbhet. Det var riktigt roligt. (Bild: Anna. Mitt eget kronorstangentbord på jobbet. Världens bästa tangentbord.)

10 8 KÄLLFÖRTECKNING