Inneklimat vid luftburen värme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inneklimat vid luftburen värme"

Transkript

1 KTH BYGGVETENSKAP Inneklimat vid luftburen värme Utvärdering av en kontorsbyggnad Anna Svensson Maj 10 Installationsteknik, Examensarbete nr 113

2

3 Sammanfattning I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla under ett vinterfall utvärderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmätningar i kontorslokaler samt en enkätundersökning bland hyresgästerna i byggnaden Västerport på Kungsholmen i Stockholm. Metoden att värma och kyla genom tilluften är idag okonventionell, även om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system är den minskade komfort som kan uppkomma på grund av kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv. Den undersökta byggnaden är uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 08. Ventilationssystemet är decentraliserat och varje våningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning kräver endast ett system för både kylning och värmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen både vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam. Resultaten från mätningarna och enkätundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rådande inomhusklimatet. Klagomål på en för låg innetemperatur uttrycktes i en del fall fastän innetemperaturerna ligger inom satta riktlinjer. Höga lufthastigheter i kontoren förekom i enstaka fall utanför vistelsezonen, dock vistades brukarna även här. Problem med torr luft föreföll inte ha uppkommit trots en kall vinter med låga fukthalter i uteluften. Den förväntade höga temperaturgradienten uppkom inte utan var relativt låg i jämförelse med satta riktlinjer. Den sannolika anledningen till detta är det höga luftflöde som har förekommit vid höga tilluftstemperaturer. De mätningar som har utförts under detta examensarbete visar att det termiska klimatet klarar alla satta riktlinjer och krav från myndigheter. Enkätundersökningen visar även att brukarna är nöjda med inomhusklimatet. Examensarbetet har härmed visat att det valda tekniska systemet i Västerport med luftburen värme och kyla är ett tillfredställande funktionerande system i både kontorslandskap och cellkontor under vinterfallet. Då detta examensarbete har utvärderat inneklimatet under ett vinterfall bör ett fortsatt arbete utföras där även sommarfallet utvärderas. Under sommarfallet bör det tekniska systemets förmåga att hantera höga internlaster och solinstrålning samt eventuella problem med drag från don på grund av undertempererad tilluft utvärderas. Ett högt luftflöde har förekommit utanför arbetstid då kraven på luftkvalitet och termisk komfort inte behövt tillämpas. Dessa luftflöden i kombination med en hög tilluftstemperatur har lett till en obefogad hög energianvändning i byggnaden. Vid justering av de befintliga höga luftflödena, bör även en ny mätning av temperaturgradienten under vinterfallet utföras, då en sådan justering kan förändra gällande förutsättningar för den termiska komforten. i

4

5 Abstract This master thesis evaluates the indoor climate in an office building during winter conditions. The building has an airborne heating and cooling system which is a relatively unconventional solution today, due to previous problems with a decrease in thermal comfort. The thesis included temperature and thermal comfort measurements in office premises as well as a standardized questionnaire to the tenants in the building Västerport on Kungsholmen in Stockholm. The evaluated building is erected by NCC Construction and was completed in summer 08. The ventilation system is decentralized and each floor of the office building has its own air handling unit with a variable airflow. This technical solution only requires one system for both cooling and heating and with a properly conducted system it can both be energy efficient and economically beneficial. The results of the measurements and the questionnaire showed that the tenants were overall very satisfied with the current indoor climate. Complaints of a low indoor temperature were expressed in some cases, although the temperature measurements resulted in temperatures within the authority guidelines. Problems with dry air did not appear to have occurred despite a cold winter with low humidity levels in the outdoor air. Supply air temperature at Västerport has varied between C during the measurement period. The measured temperature gradients were relatively low in comparison with the set guidelines and the probable reason for that is the priority of a high air flow. A high air flow has also occurred outside office hours, when the demand on air quality and thermal comfort was not needed. These high air flows in combination with a high supply air temperature have led to unnecessary high energy consumption in the building. The measurements performed in this thesis has shown that the thermal comfort in the building Västerport were within all authority guidelines and requirements. The survey also showed that the tenants were satisfied with the indoor climate. The thesis has thus demonstrated that the selected technical system in Västerport with an airborne heating and cooling system is a satisfying system in both office landscape and cellular offices during winter conditions. However, the unnecessary high air flow rates should be reviewed and adjusted without reducing the thermal comfort and indoor climate. As this thesis has evaluated the indoor climate during winter conditions a further study where the summer conditions are being evaluated is recommended. This study will illustrate the ability of the technical system to manage high internal loads and solar radiation, as well as possible problems with draught due to low supply air temperature. If adjustments of the existing high air flows are carried out, new measurement of the temperature gradient during winter conditions should also be made as an adjustment can alter the existing conditions for the thermal comfort.. iii

6

7 Förord Detta examensarbete är utfört i ett samarbete med NCC Teknik i Stockholm, där jag även har spenderat största delen av min arbetstid under denna vinter. Jag skulle vilja tacka alla på NCC Teknik som har hjälpt mig. Ett speciellt tack skulle jag vilja rikta till min handledare Joel Kronheffer på NCC Teknik för att ha stöttat mig och diskuterat funderingar och idéer med mig. Jag vill också tacka min handledare och examinator Elisabeth Mundt-Petersen på KTH för alla värdefulla synpunkter och råd vid min rapportskrivning. Jag vill även tacka de företag vars kontor jag har besökt under ett flertal omgångar under vintern samt Ingvar Elstig på NCC, för att ha informerat, väglett och diskuterat denna byggnads tekniska system med mig. Nu har mina fem år på civilingenjörsutbildningen på Samhällsbyggnadsprogrammet kommit till sin ände och det är dags att ta steget ut i den riktiga världen. Med en belåtenhet att vara klar och växande nyfikenhet för vad som väntar, ser jag fram emot de utmaningar och äventyr som framtiden kommer att erbjuda. v

8

9 Innehållsförteckning Sammanfattning... i Abstract... iii Förord... v Innehållsförteckning... vii 1 Inledning Syfte Metod Avgränsningar Terminologi Teori Värme- och kylbehov i byggnader Internlaster och solinstrålning Klimatisering i byggnader Inomhusklimat Termisk komfort Problemfaktorer Ventilation Ventilationssystem Luftinblåsning Riktlinjer och krav Inomhusklimat Ventilation Luftkvalitet Det undersökta objektet Bakgrund Ventilationssystemet Systemnivå Zonnivå Kontorslokalerna Ventilationen på de undersökta kontoren Mätningar Mätinstrument Temperatur, luftfuktighet samt lufthastighet Koldioxidmätning Termisk komfort Tillvägagångssätt Temperaturmätningar Koldioxidmätning Mätning med termisk komfortmätare Resultat och Analys Temperaturmätningar Fuktmätningar Koldioxidmätning Lufthastighetsmätning Termisk komfortmätning Mätningar på luftaggregaten Enkätundersökning Örebromodellen vii

10 6.2 Metod Materialstorlek Resultat Utvärdering av mätresultat och enkätundersökning Slutsats Litteraturförteckning Bilaga A: Komfort-, PMV- och PPD-ekvationen... A:1 Bilaga B: Kontor 1... B:1 Bilaga C: Kontor 2... C:1 Bilaga D: Kontor 3... D:1 Bilaga E: Örebroenkäten... E:1 viii

11 1 Inledning 1.1 Syfte Syftet med detta examensarbete är att utvärdera den termiska komforten i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla. Utvärderingen är utförd under ett vinterfall för att avgöra byggnadens tekniska systems funktionsduglighet. Under förutsättning att ett bra inomhusklimat kan upprätthållas är ett korrekt utfört system både energieffektivt och ekonomiskt gynnsamt och kan därmed vara en slagkraftig teknisk lösning för framtida byggnader. 1.2 Metod Examensarbetet har utförts under vintersäsongen januari - mars 10. Mätningar av temperatur och luftflöde samt momentana mätningar på det termiska klimatet har genomförts i en kontorsbyggnad. En etablerad enkätundersökning har delats ut till de verksamma i byggnaden där resultaten har jämförts med referensdata. Litteratur inom ämnet termisk komfort och inomhusklimat har studerats. 1.3 Avgränsningar Examensarbetet har koncentrerats på den termiska komforten, då dess bidragande parametrar är mätbara. Det totala inomhusklimatet berörs däremot med avseende på den enkätundersökning som har genomförts. Mätningar och utdelning av enkätundersökningar har begränsats till tre stycken kontor i byggnaden Västerport i Stockholm och har endast utförts under ett vinterfall. 1

12

13 2 Terminologi Clo DVUT Ekvivalent temperatur Komforttemperatur Luftutbyteseffektivitet Met Operativ temperatur PMV PPD RF SFP Enhet för klädernas termiska isolationsgrad. 1 Clo = 0,155 m² C/W. En naken kropp motsvarar 0 clo medan en typisk affärskostym motsvarar 1,0 clo. Även kontorsstolen påverkar kroppens värmeförlust. Dimensionerande vinterutetemperatur. Det lägsta medelvärdet av utetemperaturen under ett år, uppmätt under ett upp till fem dygn. För Stockholm är dessa: DVUT-1-17,1 C DVUT-3-16,0 C DVUT-5-14,8 C (Boverket, 09) Sammanvägt värde av den operativa temperaturen och luftrörelserna i rummet, där lufthastigheten justeras som en temperatursänkning. Optimal ekvivalent temperatur för att få termisk komfort med angiven klädisolation, aktivitet och luftfuktighet. Ett mått på hur effektivt luften i ett rum byts ut och utgörs av kvoten mellan lokalens nominella tidskonstant och luftens dubbla medelålder (luftutbytestiden) i lokalen. Kan högst uppnå 50 % vid fullständig omblandning (%). Enhet för människans aktivitetsnivå. 1 met = 58,15 W/m² kroppsarea, motsvarar ca 100 W för en person. Lägsta värdet, 0,8 met, uppkommer vid sovande tillstånd. Normalt kontorsarbete motsvarar 1,2 met. Sammanvägt värde av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från de omgivande ytorna, som motsvarar människans torra värmetransport med avseende på strålning och konvektion. Predicted Mean Vote/ Förväntat medelutlåtande Klimatindex som anger hur en större grupp människor förväntas uppfatta inomhusklimatet från för kallt till för varmt. Alla i gruppen antas ha samma beklädnad och aktivitetsnivå. Predicted Percentage Dissatisfied/ Förväntad Procent Missnöjda Klimatindex som anger den förväntade andelen missnöjda med det termiska klimatet i en grupp, detta värde kan inte vara mindre än 5 %. Relativ luftfuktighet. Kvoten av ånghalten och mättnadsånghalten vid en viss temperatur (%). Specifik fläkteffekt (Specific Fan Power) anges i W/(m 3 /s). Ventilationseffektivitet Mått på effektiviteten i borttransport av föroreningar. Utgörs av kvoten mellan föroreningshalten i frånluften och medelkoncentrationen av föreningarna i rummet. Vid fullständig omblandning är ventilationseffektiviteten 1. Vistelsezon Den del av ett rum som brukas av människor och definieras enligt Boverket (Boverket, 06) som den yta som är 0,6 m från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock 1 m från fönster eller dörr samt 0,1 m upp till 2,0 m från golv i vertikalled. 3

14

15 3 Teori 3.1 Värme- och kylbehov i byggnader Byggnadskonstruktionen och installationerna i en kontorsbyggnad spelar en avgörande roll för dess slutliga energibehov då en byggnads värmeförluster i huvudsak sker genom transmissionsförluster genom klimatskalet, luftutbyte genom ventilation och luftläckage. Möjliga åtgärder för en minskad värmeförlust i en byggnad är en intermittent uppvärmning som genom en sänkning av den genomsnittliga temperaturen under natten och helgerna minskar temperaturskillnaden mellan inne- och utetemperatur vilket leder till en minskad värmeöverföring. Byggnadens termiska tröghet och värmeackumulering kan också medföra reducerade temperaturvariationer och därmed minskad risk för övervärme, minskat värmebehov under nattetid samt minskad kylbehov (Malmström, 1998). Behovet av tillförd värme respektive kyla måste anpassas till påverkan av solinstrålning och internlasterna som förekommer i byggnaden. Behovet av kylning i byggnader har ökat de senaste decennierna och installationer som kylbafflar i kontorsbyggnader är idag mer en regel än ett undantag. I många fall motarbetar värme- respektive kylsystemen varandra då både radiatorer och kylbafflar är parallellt i bruk Internlaster och solinstrålning Vid projekteringen av värme-, kyl- och ventilationssystemet bör värmeavgivningen i byggnaden tas hänsyn till. Dessa internlaster inkluderar personer, kontorsmaskiner samt belysning. Solinstrålningens påverkan bör också beaktas. Personer i kontorsarbete avger ca 100 W, nya apparater och belysning avger ca 50 W vardera i ett kontorsrum, skillnaden mellan gammal och ny teknik är dock stor. (Jonsson, 08). Direkt solinstrålning mot en vertikal yta avger maximalt 800 W/m², men faktorer såsom typ av fönster, fönsterstorlek, byggnadens orientering, solskydd samt skuggning av andra byggnader eller vegetation har en avgörande verkan på värmetillskottet av solinstrålningen i byggnaden. Vid ett dimensionerande vinterfall räknas inte någon värmepåverkan av solinstrålningen, medan överslagsmässigt vid energiberäkningar antogs solbidraget ge en uppvärmning på 3 C, detta har däremot ökat med de mer välisolerade byggnaderna som byggs idag (Malmström, 04). 3.2 Klimatisering i byggnader De konventionella uppvärmningssystem som brukas i byggnader i Sverige idag överför värme genom strålning och konvektion från en yta. Exempel på dessa är radiator- eller konvektoruppvärmning, golvvärme eller varma tak. Ett alternativ till dessa uppvärmningssystem är luftburen värme och kyla, där under- eller övertempererad tilluft tillförs. Grundprincipen för denna metod är följaktligen att reglera temperaturen i rummet med luften, dock har mätningar påvisat att luftvärmesystem med tilluftsdon i tak kan likställas med takvärmesystem då den uppvärmda tilluften värmer upp taket som genom strålningsutbyte värmer upp rummet (Johansson, 1993). Denna form av uppvärmning har en stor utbredning i USA där behovet av kylning är stort. I Sverige ökade utförandet av denna metod på småhus under 80-talet. Den termiska komforten försämrades i vissa fall på grund av problem med kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv vilket ledde till att populariteten för metoden minskade (Johansson, 1993). 5

16 3.3 Inomhusklimat Ett bra inomhusklimat syftar på en miljö i en byggnad som inte ger människor obehag. Det upplevda inomhusklimatet påverkas av de fysiska faktorerna som det termiska klimatet, luftkvalitet, ljud och ljus men även fysiologiska, psykologiska samt sociala faktorer spelar in. Då alla dessa parametrar påverkar vårt välmående och arbetskapaciteten är det viktigt för både den enskilde individen och företaget att sträva efter ett så bra inomhusklimat som möjligt i bostaden och på arbetet. Att fastställa orsaken till ett dåligt inomhusklimat är emellertid relativt komplext på grund av osäkerheten i faktorernas påverkan och svårigheten att mäta vissa av ovanstående faktorer samt människors olika uppfattning av en bra inomhusmiljö (Nilsson, 00) Termisk komfort Den termiska komforten är definierad i den amerikanska standarden ASHRAE (1989) som det sinnestillstånd då man är nöjd med det termiska klimatet. Människans termiska uppfattning beror främst på personens värmebalans. De faktorer som påverkar denna är inte endast luftens temperatur utan även de omgivande väggarnas temperatur (strålningstemperatur), lufthastighet och luftfuktighet samt människans aktivitetsgrad och klädsel har en inverkan (Nilsson, 00). Kroppens värmebalans kan uttryckas som: M -W= H+E+C res +E res M Metabolism [W/m 2 ] W Mekaniskt arbete [W/m 2 ] H Torr värmeförlust. Hudens värmeförlust genom konvektion, strålning och ledning [W/m 2 ] E Hudens evaporativa värmeutbyte [W/m 2 ] C res Andningens konvektiva värmeutbyte [W/m 2 ] E res Andningens evaporativa värmeutbyte [W/m 2 ] Den danske professorn Fanger utvecklade under 60-talet en komfortekvation och genom denna ett index för människors upplevelse av det termiska klimatet. Detta index utgår från en komplex ekvation (bilaga A) och kallas PMV-index (Predicted Mean Vote/ Förväntat medelutlåtande), som anges i en 7-gradig skala som klassar temperaturupplevelsen på följande sätt: Tabell 1 kallt kyligt svalt lagom lite varmt varmt hett

17 Bild 1 Förhållandet mellan PMV och PPD enligt PO Fanger (Brüel & Kjaer, 1982). Genom Fangers PMV-index kan ett PPD-index (Predicted Percentage Dissatisfied/ Förväntad procent otillfredsställda) beräknas, se bilaga A. PPD-värdet visar statistiskt andelen människor med samma beklädnad och fysiska aktivitet som är missnöjda med den termiska komforten. Denna andel kan enligt undersökningar inte vara mindre än 5 % i en grupp av människor även vid ett optimalt termiskt klimat (PMV=0), se Bild 1. Detta beror på människans olika uppfattning av bra komfort (Fanger, 1970) Problemfaktorer Omständigheter som kan påverka en människas upplevelse av inneklimatet kan exempelvis vara en lokal avkylning av en kroppsdel, på grund av drag eller strålning, kalla golv eller för stor temperaturgradient. Temperaturgradienten mellan den övre och lägre delen av kroppen har en tydlig påverkan på människors komfort. Sambandet mellan PPD och temperaturgradienten visar på en ökning av 3 % otillfredsställda då temperaturgradienten ökar från 2 till 3 C/m (Scanvac, 1989). Detta är en speciellt viktig parameter vid installerande av deplacerande luftföring, varma tak och då även luftburen värme. Luftfuktigheten kan också påverka inomhusklimatet men omfattningen av dess påverkan har ännu inte helt fastställts i några undersökningar. Då den relativa fuktigheten (RF) är temperaturberoende uppstår ofta torr luft inomhus under vintersäsongen då fukthalten i den tillförda uteluften är låg och förvärmningen av luften ökar. Detta problem kan öka vid höga luftflöden med en hög temperatur inomhus samt en låg intern fuktavgivning. Vid en relativ luftfuktighet mellan % förefaller dess inverkan på inomhusklimatet endast vara sekundär medan vid en lägre luftfuktighet hävdas det att luftvägarnas slemhinnor påverkas och bidrar till uttorkning. Den upplevda torra luft som uppkommer har emellertid enligt Nilsson (00) påvisat sig ha en annan orsak än uteluftens låga fukthalt, som t.ex. hög andel dammpartiklar eller elektrostatiska laddningar i luften. I allmänhet befuktar man inte tilluften till kontorsbyggnader om inte speciell verksamhet kräver detta. 7

18 Bild 2 Komfortlinjer för lufthastighetens påverkan på den erfordrade komforttemperaturen vid 1,0 clo och RF 50 % (Fanger, 1970). Vid stillasittande uppstår det konvektiva värmeutbytet mellan luften och klädernas yta genom temperaturskillnaden sinsemellan, men vid en ökad lufthastighet uppstår en påtvingad konvektion vilket ökar värmeutbytet och till följd av detta även obehaget, se bilaga A. I bild 2 visas de vertikala komfortlinjerna för en person med 1,0 clo och en relativ fuktighet på 50 %. Den högra komfortlinjen motsvarar en person med en aktivitet motsvarande kontorsarbete, där temperaturen motsvarar komforttemperaturen som personen önskar. Komfortlinjen påvisar en markant ökning av den erfordrade komforttemperaturen mellan lufthastigheterna 0,1-0,3 m/s, där fri konvektion övergår till påtvingad konvektion. Att kompensera lufthastigheten med en högre temperatur är problematiskt då lufthastigheten inte är likartad i hela lokalen, därför ska lufthastigheten i byggnader försöka hållas så låg som möjligt. 8

19 3.4 Ventilation Ordet ventilation kommer från det latinska ordet ventilare och betyder att utsätta för vinden. Behovet av ventilationssystem i byggnader har utvecklats i takt med att byggnaderna har blivit tätare. Under slutet av 70-talet uppstod det så kallade Sjuka hus -syndromet, vilket uppenbarade nödvändigheten av god ventilation i byggnader för att upprätthålla människors välmående Ventilationssystem Självdragsventilationssystem (S) som används i många äldre byggnader, utnyttjar densitetsskillnaden som uppstår vid temperaturskillnader mellan ute- och inneluften samt tryckskillnaden som uppstår av vinden. Inomhusluften transporteras ut genom frånluftskanaler och skapar därmed ett undertryck som transporterar in ny luft genom uteluftsdon, vädringsfönster och otätheter i byggnaden. För att kunna säkerställa ett luftflöde oberoende av utomhusklimatet började ventilationssystem med mekaniskt styrd frånluft (F) utvecklas under 1930-talet. Dessa system var dessutom mindre platskrävande än S-systemen. En nackdel med både S- och F-system är bl.a. att de inte medger full styrning av tilluftens fördelning. Detta var en anledning till att den mekaniska ventilationen vidareutvecklades och idag används så kallade balanserade ventilationssystemen med både mekanisk från- och tilluft (FT) med eller utan värmeåtervinning (FTX) (Malmström, 04). Ventilationens främsta syfte i byggnader är att transportera bort luftföroreningar, medan dimensioneringen av luftflödet i just kontorsbyggnader vanligtvis styrs av kraven på den termiska komforten. De tre tekniska lösningar som distribuerar rätt dimensionerat luftflöde ut i byggnaden är CAV-systemet (Constant Air Volume), VAV-systemet (Variable Air Volume) och DCV-systemet (Demand Controlled Ventilation). CAV-systemet har ett konstant luftflöde som dimensioneras efter behovet av borttransport av föroreningar och överskottsvärme. Detta tillsammans med tryckfallet i kanalerna och över donen reglerar det önskade luftflödet i de olika delarna av lokalen. VAV-systemet har ett variabelt luftflöde som vanligtvis styrs av rumstermostater medan DCV-systemet är behovsstyrt med hjälp av luftkvalitets- eller närvarogivare. I de senare systemen tryckregleras luftflödet i huvudkanalerna både i till- och frånluften samt genom reglerenheter i donen, vilket kan medföra stora tryckfall och ökad ljudnivå. Bild 3 CAV-system resp. VAV-system 1.Frånluft 2.Tilluft 3.Luftbehandlingsaggregat 4.VAV-enhet (Swegon, 06) 9

20 3.4.2 Luftinblåsning Luften kan tillföras rummet genom en omblandande luftföring eller en deplacerande luftföring, även kallad termisk styrd ventilation. Med en omblandande luftföring späds föroreningarna i rummet ut, då den nya tilluften blandas med den förorenade inneluften. Detta system kräver ett högre luftflöde för att blandningen ska ske och platsar bäst i lokaler med en jämn koncentration föroreningar som t.ex. kontor. Med en deplacerande luftföring tillförs tilluften med låg hastighet på en låg nivå i rummet, därefter tvingas den förorenade luften bort från vistelsezonen med termiska krafter, se bild 4. Bild 4 Omblandande luftföring respektive deplacerande luftföring (Swegon, 07). En deplacerande luftföring är olämplig i uppvärmningssyfte, då förekomsten av värmekällor i lokalen samt en undertempererad tilluft krävs för att systemet ska ha en fungerande verkan. Om tilluftstemperaturen är för hög kan kortslutningsströmning uppstå då luften går direkt från tilluftsdonet till frånluftsdonet utan att passera vistelsezonen. Kortslutning kan även ske vid omblandande ventilation om båda donen sitter i taket eller sitter i bakkant. Placeringen av donen kan följaktligen påverka luftutbyteseffektiviteten väsentligt. Luftutbyteseffektiviteten för omblandande luftföring är ca 50 % medan en korrekt utförd deplacerande luftföring har en luftutbyteseffektivitet på 60-70%. Ett totalt luftutbyte fås endast vid kolvströmning, där ventilationsluften fördelas jämnt över en yta och transporteras med en entydig riktad luftström över rummet. Kolvströmning används endast vid höga krav på luftkvaliteten (Swegon, 07). Då kylbehovet är stort i kontorsbyggnader måste den undertempererade tilluften hinna värmas upp till rumsluftstemperatur innan den kommer in i vistelsezonen för att undvika obehag. Placeringen och hastigheten av luftinblåsningen är därför viktig. Den vanligaste formen av inblåsning är bakkantsinblåsning där tilluften förs in längs taket. Detta innebär att armatur och dylikt ej får störa och vinkla ner luften ner i vistelezonen innan den är uppvärmd. Lufthastigheten får inte heller vara för hög, så att tilluften träffar ytterväggen och orsakar kallras vid fönstret. Bild 5 Bakkants-, fönsterbänks- samt takinblåsning (Swegon, 07). Vid framkantsinblåsning är risken för att kall tilluft faller ned på personerna i vistelsezonen mindre då de vanligtvis vistas i närheten av fönstret. Inblåsning vid fönsterbänk liknar framkantsinblåsning med en extra sträcka mellan gallret och taket. Vid användning av takspridare kan drag lätt uppstå nära väggarna samt om flera takspridare är utplacerade kan 10

21 kalluften styras ned i vistelsezonen där luftstrålarna möts. Ett potentiellt problem vid denna lösning är om luften inte blir omblandad och en stagnationszon bildas i den nedre delen av vistelsezonen. Rent hygieniskt är detta inget problem då vi vistas över denna zon, dock kan komforten försämras om temperaturskillnaderna mellan fötter och huvud blir för stor. Detta sker speciellt om det är varm tilluft, som på grund av den lägre densiteten inte omblandas med den lägre tempererade inneluften vid golvet. 3.5 Riktlinjer och krav I Boverkets byggregler ges krav och riktlinjer för hur byggnader ska utformas och underhållas men också andra myndigheter som Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd om inomhusklimatet Inomhusklimat Myndigheternas krav beträffande inomhusmiljön är ofta allmänna och har inga specifika krav på de enskilda faktorerna som påverkar inomhusklimatet. Grunden till detta är den otillräckliga kunskapen om de enskilda faktorernas betydelse (Nilsson, 00). Boverkets Byggregler (06) anger att byggnader skall utformas så att tillfredställande termiskt klimat kan erhållas. samt nedanstående mer specifika råd: På grund av myndigheternas otydliga krav har även intresse- och branschorganisationer gett ut riktlinjer grundande på de erfarenheter som samlats inom branschen. En av dessa utgåvor är VVS Tekniska föreningens skrift R1, Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav (Scanvac, 1989). R1 ansluter här till den internationella standarden för termiskt inneklimat ISO 7730 (International Organization for Standardization, 05) som har funnits sedan I R1 är den termiska komforten uppdelad i kvalitetsklasser med specifika begränsningar på de påverkande parametrarna. TQ1 motsvarar ett PPD-index på mindre än 10 %, TQ2 motsvarar PPD-index 10 % som svarar för kraven i ISO 7730 samt TQ3 motsvarar PPD-index % som svarar mot kraven i den amerikanska standarden ASHRAE (1989), se Bild 6. TQ1 kan endast uppfyllas vid individuell reglering och tillsammans med TQ2 är dessa de två kriterier som finns med i R1 från 06 (Ekberg) och de som tillämpas i kontorsbyggnader idag. TQ2:s kriterier sammanfaller även med Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverkets råd (Andersson, 05). 11

22 Bild 6 Termisk kvalitet och godtagbara värden för olika faktorer i olika kvalitetsklasser. 1) Gäller vid en klädselfaktor på 1,0 clo. 2) Gäller vid en klädselfaktor på 0,5 clo. 3) Lufthastigheten är angiven som ett tidsmedelvärde under 3 min. 4) Mellan nivåerna 1,1 m och 0,1 m över golv. (Scanvac, 1989) 12

23 3.5.2 Ventilation Enligt BBR (Boverket, 06) ska Ventilationssystem utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras i byggnaden. De ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden. BBR kräver att ventilationssystemet utformas för ett lägsta uteluftsflöde på 0,35 l/s per m² golvarea i byggnader. Ventilationen kan dock för byggnader reduceras om ingen vistas i byggnaden med nedanstående gällande Efter en tid med reducerat flöde bör ventilationssystemet vara i drift med normalt luftflöde så länge att rumsvolymen omsätts minst en gång innan rummet återanvänds". Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (00) anger ett lämpligt frånluftsflöde för hygienrum på 15 l/s och toalett, en luftutbyteseffektivitet på 40 % i vistelsezonen samt: För lokaler där personer vistas mer än tillfälligt kan behövas ett uteluftsflöde som inte understiger 7 l/s och person vid stillasittande arbete. Högre luftflöden kan behövas vid högre aktiviteter. Med hänsyn till föroreningar från andra källor än personer bör ett tillägg på lägst 0,35 l/s och m 2 golvarea göras Luftkvalitet Luftkvaliteten i en byggnad är en av faktorerna som kan påverka inomhusklimatet. En människa ska inte utsättas för för höga koncentrationer av föroreningar eller bli utsatt för en förorening under en längre tid. Detta minskar luftkvaliteten och därmed komforten i en byggnad, men kan även vara direkt farlig för individen. Förekomsten av föroreningar i inomhusluften i kontorsbyggnader härstammar från interna källor som emissioner från byggnadsmaterial och inredning samt från människorna som vistas i byggnaden. Ventilationens effektivitet är här avgörande samt luftflödets storlek och renheten på tilluften. Boverket (Boverket, 06) föreskriver härmed luftflöden som ger en liten risk för att luftkvalitetsproblem skall uppstå. VVS Tekniska föreningen (Ekberg, 06) har såsom för termisk komfort satt upp kvalitetsklasser för luftkvaliteten, AQ1 och AQ2, som rekommendationer för en bra inomhusmiljö. Koldioxidhalten används ofta som ett målvärde vid värderingen av luftkvaliteten med hänsyn till komforten. Koldioxidhalten i uteluft är vanligtvis ppm och målvärdena för kvalitetsklasserna är föreskrivna som sådan att rumsluftens koldioxidkoncentration ej varaktigt bör överstiga 800 respektive 1000 ppm vid normal användning av rum för AQ1 respektive AQ2 där AQ2 motsvarar myndigheternas allmänna råd (Arbetarskyddsstyrelsen, 00). Även råd för högsta tillåtna föroreningskoncentrationer i den tillförda uteluften, exempelvis kolmonoxid, kvävedioxid och luftburna partiklar finns angivna (Ekberg, 06). 13

24

25 4 Det undersökta objektet 4.1 Bakgrund Kontorsbyggnaden kv. Lustgården 10 och 12 som även är kallad Västerport är belägen på nordvästra Kungsholmen och stod klar sommaren 08. Byggnaden har en uppvärmd area på m 2 som är indelad i fyra stycken huskroppar. Huskropparna är sammankopplade parvis med gemensam ingång, innergård och hissar. Varje plan i varje huskropp utgör ca 1000 kvm och förses med luft, värme och kyla av ett luftbehandlingsaggregat med variabelt flöde. Bild 7 Västerport i genomskärning från väst. Byggnadens tunga stomme medför en termisk tröghet som minskar påverkan av temperaturvariationer och dess beräknade energianvändning är 89 kwh/m 2 och år, vilket har medfört att byggnaden är Green Building- certifierat. Detta innebär att dess beräknade energianvändning är 25 % lägre än BBRs krav från Ventilationssystemet Som tidigare nämnts förses kontorslokalerna på Västerport med värme och kyla genom tilluften. Ventilationssystemet är decentraliserat, vilket innebär att ett luftbehandlingsaggregat försörjer ett våningsplan med ca 1000 m 2. Aggregatet är försett med en roterande värmeväxlare med 85 % verkningsgrad och distribuerar luften med ett variabelt flöde. Systemet har ett konstant statiskt tryck ut i grenkanalerna vilket resulterar i att flödet kan regleras och varieras i olika zoner utan att påverka varandra. Systemet på Västerport kan delas upp i systemnivåer och zonnivåer, där regleringen på systemnivån påverkar hela våningsplanet medan reglering på zonnivå endast hanterar en zon på våningsplanet som kan motsvara ett rum eller en del utav ett rum Systemnivå Systemnivån innefattar kommunikationen mellan tryckgivaren i tilluftskanalen och fläkten som med ett satt börvärde styr varvtalet på fläkten för önskat tryck. Tilluftstryckets börvärde (90 Pa) är konstant och då detta är ett konstanthållningssystem styrs flödet och därmed fläkten för frånluften av tilluftens flöde. Den slavande frånluften regleras efter påkoppling av samtliga frånluftsdon på våningsplanet, där flödet från WC och pentry prioriteras för att säkerställa minimiflödet därifrån. Tilluftstemperaturen regleras genom ett medelvärde av frånluftstemperaturen samt den registrerade innetemperaturen hos fyra stycken temperaturgivare i våningsplanet. Dessa fem temperaturer kan viktas beroende på hur stor grad varje enskild temperaturgivare ska påverka. Uppvärmningen av tilluften regleras av detta så kallade justerade medelvärde som styrs mot 15

26 ett satt börvärde. Börvärdet i de olika våningsplanen justeras in under en längre tidsperiod för att anpassas efter brukarnas önskemål. För att tillfredställa brukarnas behov och de varierade internlasterna varierar tilluftstemperaturen på Västerport mellan C Zonnivå För att få en mer specifik reglering av temperaturen i zonen används rumstermostaten RTC ChangeOver som rumsenhet (KST) (Bild 8). På rumstermostaten har brukaren själv möjlighet att påverka temperaturen genom en 7-gradig skala där neutrala läget motsvarar 22 C. Spjället och därmed luftflödet regleras av zonmanagern med hänseende på temperaturgivaren i grenkanalen (KZM) och i rummet (KST), se Tabell 2 samt Bild 8. Då grenspjällen ska ha möjlighet att reglera flödet samt klara luftflödeskraven begränsas det minsta flöde till 7 l/s och det högsta till 35 l/s % av donen i Västerport är passiva don, därmed justeras luftflödet vanligtvis i grenspjället för zonen (Berg, 10). Tabell 2 Temperaturförhållande Rumstemperatur>Kanaltemperatur Varmare Kallare Rumstemperatur<Kanaltemperatur Varmare Kallare Brukarens behov Luftflöde Luftflöde stryps Luftflöde ökar Luftflöde ökar Luftflöde stryps Bild 8 Exempel i Kontor med tilluft i varje rum med gemensam zon. 1.Passivt tilluftsdon 2.Överluftsdon 3.Gemensam frånluft 4.Frånluftsdon. Rumsenhet KST, Zonmanager KZM. 16

27 4.3 Kontorslokalerna Tre kontorslokaler i byggnaden Västerport undersöktes under detta examensarbete. Två av kontoren är kontorslandskap och det tredje är cellkontor. Kontor 1 har stycken anställda och är beläget på plan 7 (översta planet) i hus 3. Deras lokaler utgör halva våningsplanet och har cellkontorslösning. De bedriver en vanlig kontorsverksamhet med normal kontorsbelastning (en person och dator per rum). Kontorets största fönsterytor vetter mot norr och väst, men har även kontorsrum i riktning mot syd och öst som vetter mot den öppna innergården. Kontorslokalen har ett antal rum som är obemannade samt ett stort och två små konferensrum i de centrala delarna av lokalen (Bild 9). Kontor 2 har stycken anställda, men belastningen i lokalen varierar mellan 3 och personer och därmed även internlasterna. Kontoret är beläget på plan 4 i hus 2 och kontoret utgör ungefär en tredjedel av hela planet. Kontorets fasader vetter mot syd och öst samt i norr mot den gemensamma ljusgården. Företaget sitter i kontorslandskap samt har ett stort konferensrum och två samtalsrum (Bild 10). Kontor 3 utgör också endast en tredjedel av våningsplanet. Här sitter 30 stycken anställda, med en högre belastning än normalt, då varje person minst har två stycken dataskärmar. Kontoret är beläget på plan 5 i hus 1 och utgör halva norra fasaden samt östra fasaden (Bild 12) Ventilationen på de undersökta kontoren Som beskrivet i kapitel styrs tilluftstemperaturen i varje våningsplan av fyra stycken temperaturgivare utplacerade i våningsplanet, luftflödet styrs av rumsenheten och luftinblåsningen sker normalt genom passiva don i taket. I Kontor 1 är två stycken av dessa fyra temperaturgivare placerade (GT1 och GT2), det är emellertid endast dessa två temperaturgivare som inverkar på tilluftstemperaturen, förutom den gemensamma frånlufttemperaturen. GT1 är placerad i överluften från konferensrummet och GT2 är placerad på väggen vid ingången till konferensrummet. Börvärdet som styr tilluftstemperaturen är 22 C för våningsplanet. För att erhålla en tillfredställande temperatur på våningsplanet höjs detta börvärde till 22,5 C mellan kl Då rummen på ett cellkontor har olika värme- och kylbehov beroende på internlasterna har varje rum delats upp i en enskild zon. Med hjälp av de 33 utplacerade rumsenheterna har brukarna därmed en större möjlighet att påverka luftflödet vilket tillgodoser de enskilda behoven bättre. I Kontor 2 och 3 som är kontorslandskap delas zonerna upp per rumsenhet, som kan reglera en eller flera grenkanaler. Huvudkanalerna är ringmatade för att bättre kunna uppehålla det önskade trycket. Kontor 2 har två stycken temperaturgivare installerade inom deras lokaler (GT3 och GT4). GT3 är placerad i mitten av kontorslandskapet (Bild 10) medan GT4 är placerad i den gemensamma frånluftskanalen från entrén och konferensrummet. Alla fyra temperaturgivare på våningsplanet har lika stor inverkan på tilluftstemperaturen. Börvärdet som styr tilluftstemperaturen för våningsplanet justerades från 21,5 till 22 C den 22 januari. Kontor 2 delar planet med ett servicecenter för ett annat företag som har en större aktivitet än Kontor 2. Därmed är kravet på rumstemperaturen olika i de två delarna av våningsplanet. I Kontor 2 är fem stycken rumsenheter utplacerade (Bild 11). Konferensrummet samt de två små samtalsrummen är egna zoner och styrs följaktligen av separata rumsenheter, där samtalsrummen är utrustade med aktiva don istället för grenspjäll. Rumsenheten i 17

28 konferensrummet styr även spjället i frånluftskanalen, medan samtalsrummen har överluft ut till kontorslandskapet. Kontorslandskapet är uppdelat i två stycken zoner som regleras av de två rumsenheterna i rummet. Den ena zonen utgör de tre grenkanalerna i södra delen av kontoret, där deras grenspjäll regleras av rumsenheten KST5. Rumsenheten KST4 styr grenkanalen (zonen) mot den östra fasaden. Förutom frånluftskanalen som leder ut luften från WC, kök och skrivarrummet har konferensrummet en egen frånluftskanal som sammankopplas med frånluftskanalen från entrén. Fyra stycken temperaturgivare är utplacerade på våningsplan 5 i hus 1, men endast en av dessa (GT1) är placerad i Kontor 3 (Bild 12). Börvärdet som styr tilluftstemperaturen är 22,6 C och höjs till 22,9 C mellan kl på vardagar. Inom Kontor 3 är sex stycken rumsenheter utplacerade, där tre av dessa är placerade i kontorslandskapet och de andra i respektive samtalsrum samt rummet i västra delen av kontoret som styr aktiva don istället för grenspjäll (KST 1,5,6). De tre rumsenheterna i kontorslandskapet reglerar varsin zon i västra, nordöstra och östra delen av kontoret (KST 2,3,4) (Bild 13). Bild 9 Kontor 1 med utsatta temperaturgivare (GT1 & GT2). 18

29 Bild 10 Kontor 2 med utsatta temperaturgivare (GT3 & GT4). Bild 11 Styrritning för Kontor 2, med utmärkta rumsenheter och temperaturgivare. 19

30 Bild 12. Kontor 3 (skuggad) med utsatt temperaturgivare GT1 i lokalen. Bild 13 Styrritning för Kontor 3, med utmärkta rumsenheter och temperaturgivare.

31 5 Mätningar Mätningarna i de tre kontorslokalerna skall verifiera att myndigheternas riktlinjer följs och därmed att kontoren har en bra termisk komfort med det valda tekniska systemet. 5.1 Mätinstrument Temperatur, luftfuktighet samt lufthastighet Bild 14 Tinytag Ultra 2 Gemini Data logger av märket Tinytag Ultra 2 mäter lufttemperaturen vid önskat intervall medan Tinytag Ultra också har en möjlighet att mäta den relativa fuktigheten i rummet. Beroende på modell har lufttemperaturen en upplösning på 0,35 C respektive 0,02 C. Den relativa luftfuktigheten har en upplösning på 0,32 % i denna modell. För att kontrollera att loggarna visar samma temperatur genomförs en kontroll av mätinstrumenten innan utplacering. En TSI Modell 8386 användes även vid momentan mätning av luftfuktighet och lufthastighet Koldioxidmätning Koldioxidmätning utförs med en CO 2 -Tinytag som mäter koldioxidhalten mellan 0-00 ppm. Loggern kontrollerades genom en jämförelse med en koldioxid-logger av samma sort innan utplacering Termisk komfort En termisk komfortmätare Typ 1212 av märket Brüel & Kjaer är avsedd för mätning av det termiska klimatet och komfortbedömningar inom temperaturområdet från +5 till +40 C samt där den relativa fuktigheten ej överstiger 91 %. Den termiska komfortmätaren består av huvudinstrumentet där de tre parametrarna aktivitet, klädernas termiska isolationsgrad och vattenångtryck kan justeras till önskat läge. På huvudomkopplaren väljs önskat värde eller index som ska visas i huvudinstrumentets display. De möjliga värden som den termiska komfortmätaren kan uppvisa är operativ temperatur, ekvivalent temperatur, komforttemperatur, differentiell temperatur, PMV samt PPD. Bild 15 Thermal Comfort Meter Type

32 Värdet på den operativa temperaturen är samma värde som skulle visas om lufttemperaturen och strålningstemperaturen vore lika. Värdet på den ekvivalenta temperaturen är det värde som skulle ge samma torra värmetransport från kroppen i en miljö med stillastående luft. Värdet på komforttemperaturen är ett börvärde som beräknas automatiskt i komfortmätaren, utifrån de inställda värdena på frontpanelen. Den differentiella temperaturen är det värde som den ekvivalenta temperaturen bör ändras för att en genomsnittsperson med viss beklädnadsisolation och aktivitet ska uppleva termisk komfort (Brüel & Kjaer, 1982). Bild 16 Mätkroppen MM0023 Mätkroppen MM0023 är en ellipsoidformad elektronisk globtermometer som är ansluten till huvudinstrumentet med en 3 meter lång kabel (Bild 16). Mätkroppen simulerar en människas termiska upplevelse där mätkroppen uppvärms till samma yttemperatur som en människa och justeras automatiskt av parametrarna på huvudinstrumentet. Den operativa temperaturen erhålls direkt från yttemperaturgivaren på mätkroppen. Formen på mätkroppen ska efterlikna en människas kroppsform så att både samma andel yta projiceras i horisontal respektive vertikal led. En person i sittande position efterliknas genom en vinkling av mätkroppen 30 grader mot vertikalaxeln. För stillasittande personer skall mätpositionen vara 0,6 meter över golv (Brüel & Kjaer, 1982). Mätinstrumentet Termisk komfortmätare Typ 1212 kontrollerades den 25 januari enligt de instruktioner som anges i instruktionsboken för mätinstrumentet (Brüel & Kjaer, 1982). Genom att använda förvaringsboxen för mätkroppen MM0023 och mäta den operativa temperaturen i boxen och jämföra detta med temperaturen på en kalibrerad kvicksilvertermometer instucken i förvaringsboxen, skall temperaturdifferensen vara inom ±0,5 C, se Tabell 3 nedan. Tabell 3 Mätinstrument Termisk komfortmätare Typ 1212 ( C) Kvicksilvertermometer ( C) dt Försök 1 21,2 21,5 0,3 Försök 2 21,7 22,0 0,3 22

33 5.2 Tillvägagångssätt Temperaturmätningar Kravet på temperaturgradienten som anges i R1 (Ekberg, 06) är speciellt intressant i detta fall då PPD tenderar att vara högre vid luftburen värme jämfört med uppvärmning med radiatorer eller golvvärme på grund av den skiktning i temperaturen som kan uppstå. Denna företeelse granskas genom en utplacering av loggar i två eller tre höjder i vertikal led i rummen med följande höjder i möjligaste mån: Ankelhöjd (0,10 m), sitthöjd (0,95 m) samt ståhöjd (1,90 m). Mätning sker med ett minuters intervall. Placering I Kontor 1 är temperaturloggarna utplacerade i fyra rum i lokalen samt i de båda konferensrummen. Rummen är valda efter väderstreck samt ett obelastat rum är valt. I samtliga kontorsrum är loggarna utplacerade på samma höjdnivåer, enligt ovan. Rumsbeskrivning: Rum 1: Nordlig riktning (3 loggar) Rum 2: Västlig riktning (3 loggar) Rum 3: Sydlig riktning, obelastat rum (4 loggar) Rum 4: Sydlig riktning (2 loggar) Rum 5: Konferensrummet (2 loggar) Rum 6: Lilla Konferensrummet (1 logger) (Bild B:1) I Kontor 2 är temperaturloggarna utplacerade på två platser i kontorslandskapet samt i konferensrummet och ett samtalsrum. Då möjligheten att placera en logger på ståhöjdsnivå ej var möjlig sitter dessa loggar på 2,50 m höjd. I konferensrummet och samtalsrummet sitter endast en logger på 0,70 m höjd. Rumsbeskrivning: Mätpunkt 1: Centrerat (3 loggar) Mätpunkt 2: Fönstergrupp (3 loggar) Mätpunkt 3: Konferensrummet (1 logger) Mätpunkt 4: Samtalsrummet (1 logger) (Bild C:1). I Kontor 3 är även här temperaturloggarna utplacerade på två platser i kontorslandskapet; i västra delen och i den östra delen med en höjd på 0,10 och 0,95 m, samt i ett samtalsrum på höjden 0,70 m. Rumsbeskrivning: Mätpunkt 1: Väst (2 loggar) Mätpunkt 2: Öst (2 loggar) Mätpunkt 3: Samtalsrummet (1 logger) (Bild D:1) Koldioxidmätning Koldioxidmätningen sker endast i det stora konferensrummet i Kontor 1 med ett mätningsintervall om 15 minuter. Koldioxidloggen placerades mitt i rummet uppe på den befintliga projektorn på 2 meters höjd. 23

34 Temperatur ( C) Mätning med termisk komfortmätare Vid montering av den termiska komfortmätaren placerades mätkroppen MM0023 på 0,6 meters höjd över golvet med hjälp av ett stativ. Mätkroppen böjdes 30 mot vertikalaxeln för att motsvara en sittande person samt placerades på sämsta position i vistelsezonen, 1 m från fönster, eller närmre om brukarens befintliga position var utanför vistelsezonen. Då mätningar endast utfördes i kontorslokaler förinställdes parametern för aktivitet till 1,2 met som motsvarar stillasittande kontorsarbete samt parametern för klädsel ställdes till 0,8 clo för normal inomhusklädsel samt 1,0 clo för vinterklädsel. Den relativa fuktigheten mättes med en TSI och parametern för vattenångtryck sattes till 0,3 kpa. Detta har enligt Brüel & Kjaer (1982) endast en sekundär inverkan på mätningarna. 5.3 Resultat och Analys Mätningarna på Västerport utfördes under perioden Utetemperaturen under perioden var väldigt gynnsam för undersökningen då temperaturen ett flertal gånger var under DVUT (Bild 17). Resultaten av mätningar i bilderna i detta kapitel motsvarar en representativ vecka under mätperioden om inget annat nämns, bilder över hela perioden finnes i bilagorna B-D Bild 17 SMHI:s uppmätta utetemperatur i Stockholm under perioden (Wingqvist, 10) 24

35 5.3.1 Temperaturmätningar Temperaturgradient Skillnaden mellan temperaturen i vertikalled i rummet kan påverka den termiska komforten markant. Då Västerport har takdon för tilluften kan en sådan temperaturgradient uppstå vid inblåsning av övertempererad luft med en låg lufthastighet som inte möjliggör den omblandning av rumsluften som krävs. Genom mätpunkter på olika nivåer i planet kunde denna eventuella företeelse åskådliggöras. Vid beräkning av maxvärde och medelvärde av temperaturgradienten över hela mätperioden har absolutbeloppet av differensen använts. I Kontor 1 jämfördes temperaturmätningarna på låg nivå (0,10 m) och på hög nivå (1,90 m) i Rum 1-4, samt i det stora konferensrummet där loggarna placerats på 2,40 respektive 0,70 meters höjd över golvet. I lilla konferensrummet placerades endast en logger vilket medförde att jämförelsen inte var möjlig. Temperaturgradienten går aldrig över 1,7 C/m i någon av mätpunkterna i Kontor 1 och medelvärdet på gradienten över hela mätperioden är 0,5 C/m (Bild B:2). R1:s riktlinjer på en temperaturgradient under 3 C/m överstigs härmed aldrig utan ligger långt under detta värde. Den högsta temperaturgradienten sker vanligtvis på vardagsmorgnar mellan kl , se Bild 18. Under denna tid ( ) är börvärdet som styr tilluftstemperaturen höjt 0,5 C till 22,5 C, vilket tillsammans med ökningen av internlasterna under denna tid kan vara den bidragande faktorn. En högre temperatur på den låga nivån har förekommit under mätperioden i det obelastade rummet och i konferensrummet. I Kontor 2 jämfördes mätresultaten från nivåerna Mellan (1,1 m) och Låg (0,1 m). Två mätpunkter i kontorslandskapet kontrollerades. Medelvärdet av temperaturgradienten är 0,4 C/m och följaktligen lägre än i Kontor 1, dock är spridningen över dygnet större, se Bild 19. R1:s riktlinjer överstigs vid ett tillfälle under hela mätperioden, detta sker på eftermiddagen kl på mätpunkten Fönstergrupp, se Bild C:2. Vid denna tidpunkt är temperaturen på den låga nivån 18,4 C. Även om tilluftstemperaturen under denna tidpunkt är 18 C är osäkerheten på detta värde stor, då denna temperatur ej är ihållande och därmed kan bero på en yttre faktor. I Kontor 3 kontrollerades temperaturgradienten på två punkter i kontorslandskapet, på nivåerna Mellan (1,1 m) och Låg (0,1 m), se Bild D:2. Även här är temperaturgradienten relativt låg med en maximal gradient på 1,8 C/m och ett medelvärde för hela perioden på 0,6 C/m. Det förväntade problemet med en för hög temperaturgradient förefaller inte ha uppstått i något av de tre kontoren, där alla kontor ligger på en anmärkningsvärd god nivå. 25

Södra Älvsborgs Sjukhus Tehuset

Södra Älvsborgs Sjukhus Tehuset VÄSTFASTIGHETER, BORÅS Södra Älvsborgs Sjukhus Tehuset Version 1 Bilaga 2 till Teknisk Systembeskrivning ÅF-Infrastruktur AB Göteborg Jennie Skoog ÅF-Infrastruktur AB Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, 401 51

Läs mer

Energieffektiva system och lämpligt inneklimat i livsmedelsbutiker - En tvärvetenskaplig studie

Energieffektiva system och lämpligt inneklimat i livsmedelsbutiker - En tvärvetenskaplig studie Energieffektiva system och lämpligt inneklimat i livsmedelsbutiker - En tvärvetenskaplig studie M. AXELL U. LINDBERG SP- Sveriges Tekniska Forskningsinstitut P. FAHLÈN N. FRANSSON Chalmers Tekniska Högskola,

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen Birgitta Nordquist Lektor Avd. för Installationsteknik Institutionen för Bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Studie

Läs mer

Luftbehandling Funktion och underhåll

Luftbehandling Funktion och underhåll Luftbehandling Funktion och underhåll Leif Håkansson TAC Svenska AB Självdrag, S - 20 o C 25 o C Funktionen bygger på att varm luft är lättare än kall luft och härigenom vill stiga uppåt och drag skapas.

Läs mer

Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning

Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning Håkan Nilsson WSP Environmental, Byggnadsfysik hakan.nilsson@wspgroup.se Innehåll Fastighetsdagar i Stockholm 2010 Ventilationshistoria Ventilationsprinciper

Läs mer

Bilaga B: Kravspecifikation

Bilaga B: Kravspecifikation Bilaga B: Kravspecifikation Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Målsättning Att få fram kompletta system för värmeåtervinning av ventilationsluften i befintliga flerbostadshus.

Läs mer

Henåns skola. Ventilationen och inomhusklimatet. Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company. Historik - framtid

Henåns skola. Ventilationen och inomhusklimatet. Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company. Historik - framtid Henåns skola Ventilationen och inomhusklimatet Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Historik - framtid Inneklimatproblem 2011-12 Utredning av ventilation 2013 Åtgärder 2014-2015 Kontroller

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden vänder sig till dig som vistas och arbetar i lokalerna på KTH Campus. Guiden har tagits fram i samverkan mellan Akademiska

Läs mer

REPUS lågimpulsdon. Projektering

REPUS lågimpulsdon. Projektering REPUS lågimpulsdon Deplacerande ventilation Undanträngande ventilation är den äldsta ventilationsprincipen och kan åstadkommas utan fläktar. Luftrörelserna uppkommer av densitetsskillnaden mellan tilluft

Läs mer

VENTILATION I SKOLOR. Miljöförvaltningen

VENTILATION I SKOLOR. Miljöförvaltningen VENTILATION I SKOLOR http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/tillsyn-och-regelverk/tillsyn-miljobalken/inomhusmiljon-i-skolan/vagledningsmaterial/vagledning-for-inspektion-av-ventilation-i-skolan/

Läs mer

7,5 högskolepoäng Ventilation och Uppvärmningssystem-1 Provmoment:

7,5 högskolepoäng Ventilation och Uppvärmningssystem-1 Provmoment: 7,5 högskolepoäng Ventilation och Uppvärmningssystem-1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen A162TG Tentamensdatum: Fredagen den 12 januari 2018 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: Valfri

Läs mer

Behovsstyrd ventilation (DCV) och dess tillämpning i skolbyggnader

Behovsstyrd ventilation (DCV) och dess tillämpning i skolbyggnader Behovsstyrd ventilation (DCV) och dess tillämpning i skolbyggnader Mari-Liis Maripuu CIT Energy Swegon Air Academy, 2010 11 Innehåll Inledning Begreppet Behovsstyrd Ventilation Tillämpning av behovsstyrning

Läs mer

Fläktkonvektorer. Snabb och effektiv uppvärmning av hela lokalen. Värme med. Fläktkonvektorer. PF Smart SL/SLS/SLW PCW

Fläktkonvektorer. Snabb och effektiv uppvärmning av hela lokalen. Värme med. Fläktkonvektorer. PF Smart SL/SLS/SLW PCW Snabb och effektiv uppvärmning av hela lokalen Fläktkonvektorer Värme med Fläktkonvektorer PF Smart SL/SLS/SLW PCW Case: Hobbyrum, privatbostad, Sverige 30-40% snabbare värme Små, lätta och enkla att placera!

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

iq Star Astra Energieffektiv integrerad kylbaffel Star by Fläkt Woods

iq Star Astra Energieffektiv integrerad kylbaffel Star by Fläkt Woods Star by Fläkt Woods iq Star Astra Energieffektiv integrerad kylbaffel Astra Alltid rätt kyleffekt. Smart och energisnålt. Moderna kontor förändras ständigt. Tack vare bärbara datorer och mobiltelefoner

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Vägen till ett bra inomhusklimat

Vägen till ett bra inomhusklimat Vägen till ett bra inomhusklimat Tillsammans skapar vi ett behagligt och energieffektivt inomhusklimat Fabeges ambition är att alltid leverera bästa möjliga inomhusklimat alltid med hänsyn till långsiktig

Läs mer

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats Krav och rekommendationer för bra inomhusluft Svensk Ventilation Britta Permats Innehåll Inledning Vanliga föroreningar i inomhusluft Luftkvalitet kan bedömas utifrån. Luftkvalitet tillämpa dagens kunskap

Läs mer

Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft

Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft Error! Reference source not found. Tor Broström, Magnus Wessberg, Anna Samuelsson Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft Centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04 Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm Rapport RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus Kund Svensk Planglasförening

Läs mer

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Område Energieffektiv avfuktning Detta informationsblad har tagits fram som en del i s och Sustainable Innovations projekt - Energieffektiva lösningar

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder BELOK web augusti 2011 Fastighet: Smultronvägens förskola Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Konsulter: CIT Energy Management AB Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

Sälja Solskydd till fastighetsägare

Sälja Solskydd till fastighetsägare Sälja Solskydd till fastighetsägare Välja rätt solskydd Sebastian Ternström Draper Europe AB 2016-04-01 Projektarbete inom uppdragsutbildningen Diplomerad Solskyddstekniker 2016 www.drapereurope.se Draper

Läs mer

Energioptimering av kommersiell byggnad

Energioptimering av kommersiell byggnad Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag? Fredrik Karlsson, Sweco Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag? 1 Krav på flexibilitet Ny utrustning Flytta väggar Varm och kallt Varierad verksamhet

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg En gång i tiden Nu Och snart BDAB-huset eller Byggnad 18 Energieffektivt Kostnadseffektivt Underhållseffektivt Närhet till

Läs mer

COOLPACK COOLPACK. Nyckeltal. Funktion Tilluftsbaffel med extrem kapacitet

COOLPACK COOLPACK. Nyckeltal. Funktion Tilluftsbaffel med extrem kapacitet 20-04-11 Tilluftsbaffel med extrem kapacitet Nyckeltal Anslutning: 0 mm (luft), 12 mm (vatten) Mått: 230 x 488 x 1 mm (b x h x l) Tilluftflöde: upp till 5 l/s Tryckområde: 40-0 Pa Ljudnivå (Lp): < 30 db(a)

Läs mer

SAMSPELET MELLAN VENTILATION & LUFTKVALITET SÅ SER DET UT. Anders Lundin. TIAB Inomhusmiljö 9 april 2019

SAMSPELET MELLAN VENTILATION & LUFTKVALITET SÅ SER DET UT. Anders Lundin. TIAB Inomhusmiljö 9 april 2019 SAMSPELET MELLAN VENTILATION & LUFTKVALITET SÅ SER DET UT Anders Lundin andblun@gmail.com TIAB Inomhusmiljö 9 april 2019 Innemiljöorganisationen SWESIAQ AL Innemiljö Vad är bra luftkvalitet? Många talar

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Installationsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41B18I Byggnadsingenjör, åk 2 BI2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2015-03-19

Läs mer

Inneklimatet på ett kontor

Inneklimatet på ett kontor Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling RAPPORT/EXAMENSARBETE 15HP Inneklimatet på ett kontor Undersökning av inneklimatet vån. G4 stadshuset samt kontor på Ånghammargatan Examensarbete vid

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Miljö byggnadsmödul i IDA ICE

Miljö byggnadsmödul i IDA ICE Miljö byggnadsmödul i IDA ICE Inledning... 1 Koppling mellan BBR-stödet och Miljöbyggnadsmodulen... 2 Modellering av byggnaden... 2 Infiltration... 2 Våningsnamn... 3 Klimatzon... 3 Indikatorkörningar

Läs mer

Golvdon PW1. Produktfakta. Snabbval. Golvdon PW1. VVS AMA-kod

Golvdon PW1. Produktfakta. Snabbval. Golvdon PW1. VVS AMA-kod Golvdon PW1 Golvdon PW1 är lämpliga för typer av lokaler som telerum, datacentraler osv överallt där golvzonen måste ha en bra ventilation. Donen har bra förmåga att tillföra luft till anläggningen och

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen: Ventilations- och uppvärmningssystem 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A108TG Energiingenjör TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Ventilation i simhallar 2012-11-15 AK-konsult Indoor Air AB Fukt i luft AK-konsult Indoor Air AB I vilka former finns fukt? Ånga Flytande Fruset

Läs mer

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV SOFTFLO Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV Miljoner färre sjukdagar & miljoner färre dagar för vård av sjukt barn. En enkel åtgärd är allt som behövs Mekanisk ventilation

Läs mer

Undersökning av komfortegenskaper via simulering hos Ecoclimes komforttak

Undersökning av komfortegenskaper via simulering hos Ecoclimes komforttak Undersökning av komfortegenskaper via simulering hos Ecoclimes komforttak Investigation of the comfort features of Ecoclimes comfort ceiling through simulations Fredrik Lindström EN1419 Examensarbete för

Läs mer

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt BESTÄLLARGRUPPEN Bilaga 1 1997-04-02 1 (9) NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS Kravspecifikation 1. Allmänt De krav och önskemål som här ställts

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com

Läs mer

2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet.

2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet Lag-Förordning-föreskrift-Allmänt råd Riksdagen Lagar Plan- och bygglagen, PBL Nikolaj Tolstoy, Tegnik AB Miljösamverkan Stockholms län

Läs mer

Lägenhetsventilation i olika driftfall. Jämförelse av FX och FTX system i flerbostadshus

Lägenhetsventilation i olika driftfall. Jämförelse av FX och FTX system i flerbostadshus Lägenhetsventilation i olika driftfall Jämförelse av FX och FTX system i flerbostadshus Bostadsventilation med värmeåtervinning Värmeåtervinning med frånluftsvärmepump FX Värmeåtervinning med från och

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under

Läs mer

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon version 2005-1 sida 2 - Deplacerande ventilation i korthet sida 3 - Grundläggande kriterier för donval sida 4 - Golvplacerade (stående) lågimpulsdon sida

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Behandla bara en uppgift per lösningssida!

Behandla bara en uppgift per lösningssida! Installationsteknik Provmoment: Tentamen 5,0 hp Ladokkod: 41B18I V18-3 Tentamen ges för: Byggingenjör åk 2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-03-15 Tid: 09.00 13.00, Sal C 208 Hjälpmedel:

Läs mer

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Påvisande av ekonomiska & miljömässiga vinster vid solskyddsinvestering (Arbetet är en del i kursen Diplomerad Solskyddstekniker) Christian Westberg & Jim Eriksson

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Inför inspektionen boka följande instrument :

Inför inspektionen boka följande instrument : Ytterligare information om utredning vid klagomål finns att läsa om i Temperatur inomhus. Denna finns för nedladdning på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf Inför

Läs mer

En bok om LUFT. Lars Ekberg, CIT Energy Management AB

En bok om LUFT. Lars Ekberg, CIT Energy Management AB En bok om LUFT En bok om LUFT En bok om LUFT Luften vi andas och miljön vi skapar i våra hus Människors hälsa, välbefinnande och produktivitet De ekonomiska intressena - Samhällets intressen Energin och

Läs mer

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner Ventilation i byggnader Från och med den 1 januari 2014 Hälsoskydd Inomhusmiljö, buller, ventilation, luftkvalitet, fuktskador, bassängbad, objektsburen smitta mm Den livsviktiga inomhusmiljön Barn, ungdomar

Läs mer

Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar

Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar PRAKTEK anders.ehrlemark@ptek.se 2016-12-01 Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar Dessa råd gäller klimatreglerade stallar, d.v.s. isolerade stallar där man önskar

Läs mer

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum.

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum. LUFTFLÖDE Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum. Med en inblåsningstemperatur på 15 C behövs 14-15 l/s och elev för att hålla den temperatur som var vid lektions

Läs mer

Innovativa ventilationssystem. Peter Filipsson Bebo & Belok vårkonferens 4 maj 2017

Innovativa ventilationssystem. Peter Filipsson Bebo & Belok vårkonferens 4 maj 2017 Innovativa ventilationssystem Peter Filipsson Bebo & Belok vårkonferens 4 maj 2017 Förstudiens syften Ge en översikt av innovativa ventilationssystem. Ta reda på vilken utveckling fastighetsägare vill

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen: Ventilations- och uppvärmningssystem I 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A108TG Energiingenjör TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-01-12 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad 0 beslutade

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

Telefon:

Telefon: Energiberäkning av nybyggnation villa snummer: Upprättad: : AB Franska Bukten sansvarig: Telefon: 0727-34 87 61 E-post: magnus.voren@franskabukten.se snummer 2/5 Inledning AB Franska Bukten har av Deler

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

SWEGON HOME SOLUTIONS

SWEGON HOME SOLUTIONS INTELLIGENT INOMHUSKLIMAT FÖR MÄNNISKOR OCH HEM SOM GARANTERAR FRISK OCH HÄLSOSAM LUFT Luft har en väldigt stor betydelse för hur vi mår. Den kan påverka vår sömn, vår koncentrationsförmåga och vår hälsa.

Läs mer

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Administrativa uppgifter

Administrativa uppgifter 1 av 8 2019-06-02 10:27 Skriv ut ENERGIVERIFIERING - VIA BERÄKNING Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts av: Datum:

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader

Läs mer

Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Totalmetodiken Kortrapport av Etapp 1 Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Gamla Byn AB Ramböll Sverige AB april 2014 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration. Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 41B05C KBYGG14h KINAF14h 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2017-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare, skrivdon Totalt

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Kan energieffektiv ventilation ge sämre inomhusklimat?

Kan energieffektiv ventilation ge sämre inomhusklimat? Kan energieffektiv ventilation ge sämre inomhusklimat? Birgitta Nordquist Avd. För Installationsteknik Institutionen för Bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Enkätstudie - de boendes upplevelse

Läs mer

MAXIMUS MAXIMUS 2015-02-06. Ventilationsapparat för installationsgolv

MAXIMUS MAXIMUS 2015-02-06. Ventilationsapparat för installationsgolv 1 Ventilationsapparat för installationsgolv är en kanalansluten golvapparat med ventilation och värme (som tillval). Maimus installeras i kontorsmiljöer och ersätter dagens konventionella golvdon, konvektorer

Läs mer

Kravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinningssystem med FTX i befintliga flerbostadshus

Kravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinningssystem med FTX i befintliga flerbostadshus Kravspecifikation Upphandling av värmeåtervinningssystem med FTX i befintliga flerbostadshus Allmänt Kravspecifikationen är tänkt att användas som ett stöd för upphandlaren och ger förslag på lämpliga

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

D Linjerat papper TENTAMEN. [8J Rutat papper. [8J Penna, radergummi, linjal [8J Miniräknare. Kurskod: BY520C

D Linjerat papper TENTAMEN. [8J Rutat papper. [8J Penna, radergummi, linjal [8J Miniräknare. Kurskod: BY520C A HÖGSKOLAN I GÄVLE Institutionen för Teknik Kursnamn: Installationsteknik för Byggnadstekniker Ev delmoment: TENTAMEN Kurskod: BY520C Tisdagen den 2009-01-13 kl 09:00 till kl14:00 Examinator: Ulf Larsson

Läs mer

TILLUFTSDON. Gällande krav för minimiflöde. Teknisk data. Allmän information. Användning. Tillverkning

TILLUFTSDON. Gällande krav för minimiflöde. Teknisk data. Allmän information. Användning. Tillverkning Gällande krav för minimiflöde Det finns ett övergripande krav för tillförsel av luft i bostäder. Detta krav är 0.35 l/s och m 2. Detta innebär 35 l/s i en lägenhet på 100 m 2. Alla andra tillämpningar

Läs mer

Teknik & Råd. Komfortventilation. version 2005-1

Teknik & Råd. Komfortventilation. version 2005-1 Teknik & Råd Komfortventilation version 2005-1 sida 2 - Lågimpulsdon i komfortinstallationer sida 9 - Omblandande don i komfortinstallationer 1 Deplacerande ventilation i korthet Deplacerande ventilation

Läs mer

AIAS. Den energieffektiva vägen

AIAS. Den energieffektiva vägen Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar AIAS Den energieffektiva vägen 2 AIAS - Energieffektiv behovsstyrd

Läs mer

Swegon Home Solutions. Varför FTX. Pocket guide. www.swegonhomesolutions.se

Swegon Home Solutions. Varför FTX. Pocket guide. www.swegonhomesolutions.se Swegon Home Solutions Varför FTX Pocket guide www.swegonhomesolutions.se Innehållsförteckning 3. Inledning 4-5. Vad kan jag göra åt min nuvarande anläggning? 6-7. Vanliga problem med äldre ventilationssystem

Läs mer

Vädringsbeteende i energieffektiva hus

Vädringsbeteende i energieffektiva hus Vädringsbeteende i energieffektiva hus Birgitta Nordquist Avd. För Installationsteknik Institutionen för Bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola E-post: birgitta.nordquist@hvac.lth.se De boendes

Läs mer

Projekteringsanvisning

Projekteringsanvisning Projekteringsanvisning Luftbehandling Sammanställd av: Driftavdelningen Datum: 2017-03-01 Innehåll 1 Luftbehandlingssystem 5 1.1 Ventilationsbehov 5 1.2 Energihushållning 5 1.3 Märkning 5 1.4 Drift- och

Läs mer

Telefon:

Telefon: Energiberäkning av nybyggnation villa snummer: Upprättad: : AB Franska Bukten sansvarig: Telefon: 0727-34 87 61 E-post: magnus.voren@franskabukten.se snummer 2/5 Inledning AB Franska Bukten har av Deler

Läs mer

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Artisten Fastighetsägare: Akademiska Hus AB Konsulter: Andersson & Hultmark AB Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1935 och 1992 Area BRA 17764 m²,

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer