EXAMENSARBETE. Reglering av utrymningshissar. Jens Walldorf Brandingenjörsexamen Brandingenjör

Transkript

1 EXAMENSARBETE Reglering av utrymningshissar Jens Walldorf 2014 Brandingenjörsexamen Brandingenjör Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 EXAMENSARBETE Reglering av utrymningshissar Regulation of evacuation elevators Jens Walldorf Examensarbete för brandingenjörer Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Handledare: Joakim Sandström

3 Förord Denna rapport är resultatet av examensarbetet vid för brandingenjörer. Examensarbetet har gjorts i samarbete med Brandskyddslaget i Karlstad. Författaren vill rikta ett extra stort tack till Joakim Sandström, som varit handledare för både Brandskyddslaget och Luleå tekniska Universitet, för hans stora tålamod och alltid tänkvärda synpunkter. Författaren vill även tacka Niklas Åhnberg från Brandskyddslaget för bra indata och Anders Walldorf för god kritisk gransking av arbetet. Avslutningsvis vill författaren även tacka alla som varit med och gjort detta examensarbete möjligt, inte minst de som varit vänliga nog att svara på enkäten. Jens Walldorf Jens Walldorf Karlstad I

4 Sammanfattning Den globala trenden över hela världen är en allt mer tilltagande urbanisering. För att städer ska kunna klara av en ökande mängd människor krävs att de jobbar med många olika lösningar, en lösning är att bygga mer på höjden. Detta är dock inte helt utan problem utan skapar viss problematik vad gäller säkerhet och då främst för utrymningen. Ett alternativ som finns för att underlätta för utrymningen är utrymningshissar. Den här rapportens huvudsyfte är att undersöka om det finns en efterfrågan och ett behov av ett särskilt regelverk för utrymningshissar i Sverige. För att ta fram detta har tidigare regler och standarder för olika hissar klargjorts. Dessutom har en enkätundersökning genomförts där ansträngningar har gjorts för att i så stor utsträckning som möjligt försöka få med personer som aktivt jobbar med hissar och säkerhet på olika sätt. Enkäten har sedan tillsammans med underlaget från tidigare regelverk använts för att få fram ett resultat. Resultatet från enkäten visade på att respondenterna enhetligt tyckte att det fanns ett behov att av ett särskilt reglemente för utrymningshissar. Att ge utrymningshissen en egen standard eller liknande torde göra det enklare att kunna implementera utrymningshissen och få den att bli en viktig del av utrymningssäkerheten. Framför allt för funktionshindrade och skadade kan utrymningshissen bli en viktig aspekt, men även för övriga boende i höga byggnader. För boende i höga byggnader har en utrymningshiss visat sig kunna öka utrymningshastigheten med upp till 25 %. Enkätundersökningen visade på att mycket av den oro som finns kring utrymningshissar kretsar kring att det ska bli tekniska fel som gör att utrymningshissen slutar fungera och därför finns ett flertal tänkvärda problem samt lösningar listade i rapporten. Lösningarna kan vara ett sätt att tänka på hur man bör tänka om en ny standard skrivs för att kunna minska effekten och risken för att tekniska problem ska uppstå. Osäkerheterna kring utrymningshissarna ligger till stor del även i att det inte gjorts tillräckligt med försök och testande av dem. Författaren rekommenderar därför att det göras fler fullskaleförsök och tester så att branschen blir säkrare på hur hissar och personer kan tänkas agera i nödsituationer där utrymningshissen finns som alternativ. Utrymningshissen är något för framtiden, tror författaren. Det visar sig i litteraturen såväl som i enkäten. Att därför tidigt ta tag i regelverket kring utrymningshissen kommer på sikt göra den säkrare och lättare att implementera, så att projektörer inte behöver bevisa att det är en bra lösning varje gång den skall användas. II

5 Abstract All over the world there are more and more buildings being constructed and more people are moving into cities. For cities to cope with this urbanization, constructors and city planners look for different solutions than just building wider. One solution is constructing taller and taller buildings. Although tall buildings are a smart solution, they create some new problems with safety and security. How to evacuate large crowds from a tall building fast is one problem and it is not easily solved. One option available to facilitate the evacuation is an evacuation elevator. This work has been done to see if there is a demand and a need for new regulations for evacuation elevators in Sweden. To obtain this, the previous rules and standards for different elevators have been clarified. A survey has been made and efforts carried out to, as far as possible, to try to include people who actively work with elevators in different ways and that all the respondents who take the survey in some way deal with elevator security questions. The questionnaire was then coupled with the base from the previous rules used to obtain a result. The results show that there are arguments both ways. The author's view is that it weighs over to the evacuation elevator should obtain their own standard or equivalent to more easily be implemented and become a part of evacuation safety. Especially for people with disabilities the evacuation elevator can become an essential component, but also for the other residents. For residents of high-rise buildings, evacuation elevators have been shown to increase the evacuation speed by up to 25%. Today there is sufficient technology and understanding to dare and try to use evacuation elevators. They have to some extent already begun to and been approved in, for example Victoria Tower in Kista. The survey also showed that it there a lot of technicalities that needs to run smoothly for the evacuation elevator to work and there are some problems in this category. Therefore, the author suggests that there should be more full trials and tests so that the industry can become more confident about how people will act in an emergency, where evacuation elevators is an available option. To early grab regulations around evacuation elevator will eventually make it safer and easier to implement, so that designers do not have to prove its value each time it is used. Both in the literature in the survey, it seems that, emergency elevators will be something to look for in the future. III

6 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND FRÅGESTÄLLNING OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD LITTERATURSTUDIE HISSENS HISTORIA UTFORMNING AV HISSAR MED AVSEENDE PÅ NÖDSITUATIONER UTFORMNING AV HISSAR FÖR BRANDFALLET FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED UTRYMNINGSHISS SOM RAPPORTERATS I LITTERATUREN EXEMPEL PÅ ANVÄNDANDE AV UTRYMNINGSHISSAR VILKEN TYP AV REGELVERK ÄR AKTUELLT FÖR UTRYMNINGSHISSAR? ENKÄT VAD ÄR VIKTIGA PARAMETRAR I EN TÄNKT STANDARD AV UTRYMNINGSHISSAR? VIKTIGA PARAMETRAR ENLIGT LITTERATURSTUDIEN VIKTIGA PARAMETRAR ENLIGT ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ANALYS, DISKUSSION OCH SLUTSATSER VILKA FÖR- OCH NACKDELAR FINNS MED EN UTRYMNINGSHISS? FINNS DET ETT BEHOV AV ETT SÄRSKILT REGELVERK FÖR UTRYMNINGSHISSAR? VIKTIGAST I DET FORTSATTA ARBETET MED REGELVERK FÖR UTRYMNINGSHISSAR SLUTORD FÖRFATTARENS TANKAR REFERENS OCH LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA 1 - ENKÄTUNDERSÖKNING... I IV

7 Ordlista Allmänt Råd - Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. (Boverket, 2013a). Analytisk dimensionering Att genom beräkningar verifiera att de krav som framkommer i författningar och allmänna råd på brandsäkerhet är uppfyllda. Till skillnad från s.k. förenklad dimensionering. BBR - Boverkets byggregler, innehåller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning (Boverket, 2013b). BBRAD - Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, innehåller allmänna råd med metoder och kriterier för analytisk dimensionering (Boverket, 2013c). BFS - Boverkets författningssamling. Brandbekämpningshiss (brandhiss) En hiss som kan användas av räddningstjänsten vid brand för att enklare kunna förflytta sig i höga byggnader, samt evakuera ut personer som har svårt att ta sig ut själva. Förenklad dimensionering - Brandskyddet utförs precis så som det står i boverkets allmänna råd eller rapporter att det skall göras. Inga egna tolkningar. Hiss En motordriven lyftanordning med hisskorg, plattform eller annan lastbärande del som är avsedd för permanent uppställning och som styrs av gejder, väggar, saxarmssystem eller liknande, och som mellan fasta stannplan transporterar personer, personer och gods eller enbart gods när det gäller varu- och småvaruhissar (Boverket, 2011d). Höga byggnader Byggnader med ett våningsantal över 8 våningar. Räddningshiss Se brandbekämpningshiss V

8 Tr 1 trapphus - Ett trapphus som på grund av sin funktion som utrymningsväg endast får ha förbindelse med andra utrymmen (lägenheter, kontor och liknande) genom en sluss som har förbindelse med det fria eller via andra lösningar som håller trapphuset rökfritt, till exempel mekanisk brandventilation (Räddningstjänsten Karlstad, 2013). Tr 2 trapphus - Ett trapphus som på grund av sin funktion som utrymningsväg endast får ha förbindelse med andra utrymmen (lägenheter, kontor och liknande) genom ett utrymme som är egen brandcell (Räddningstjänsten Karlstadregionen, 2010). Utrymningshiss - Hiss som vid nödsituation kan användas som medel för utrymning av de boende. SIS (Swedish Standards Institute) - en medlemsorganisation som ger ut standarder i Sverige. VI

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund I samband med pågående urbanisering, förtätning av städerna och kanske också arkitekters och stadsplanerares önskan om monumentala byggnader är det rimligt att räkna med att konstruerandet av höga byggnader kommer fortsätta samt även öka. Sverige har än så länge ett litet bestånd av riktigt höga byggnader jämfört med många andra länder men många nya projekt som Turning Torso, Kista Science Tower och Victoria Tower pekar på ett stort intresse för att bygga högt. Med nya typer av byggnader och annorlunda utformning av byggnader kommer nya krav på säkerhet och framkomlighet. Ur säkerhetssynpunkt så har höga byggnader flera nackdelar, en av de viktigaste parametrarna vid nödsituationer, utrymningen, försvåras avsevärt ju högre byggnaden är. Planering av utrymningsvägar måste därför ges extra prioritet i höga byggnader. Under en längre tid har trappor varit det enda accepterade alternativet för utrymning av höga byggnader. Utrymning via trappor kan dock vid höga byggnader vara mycket ansträngande och tidsmässigt krävande. Trappor kan också utgöra ett mycket allvarligt hinder för utrymning av personer med funktionshinder. Konsekvenserna av attacken på World Trade Center (Bukowski, R.W., 2005) och problemen med evakueringen där har gett nytt liv åt frågan om utrymning med hjälp av hissar. Frågan om ett särskilt regelverk för utrymningshissar är aktuell och relevant, bland annat eftersom det finns indikationer på att utrymningshissar kommer att användas alltmer i framtiden. Den tilltagande urbaniseringen är ett bevis på detta samt att det är bättre rent miljömässigt att bygga på höjden. Samtidigt saknas regler för hur utformningen av en utrymningshiss ska se ut. Denna rapport syftar till att tydliggöra att det finns ett behov av ett regelverk för utrymningshissar och ge förslag till hur detta i så fall skulle kunna utformas. Det finns dock liknande alternativ till utrymningshissar, till exempel finns det räddningshissar som redan har börjat bli implementerade i den svenska marknaden för höga hus. Se mer om dessa i kapitel Räddningshissar. 1

10 Rapporten Reglering av utrymningshissar utgör examensarbete på brandingenjörsprogrammet vid. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng och är ett avslutande moment för brandingenjörer vid LTU. 1.2 Frågeställning och syfte Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett behov av ett regelverk eller en standard specifikt för utrymningshissar. Arbetet syftar också till att kolla hur de olika aktörerna som har hand om utrymningshissar på marknaden vill att utformningen kring kraven för en utrymningshiss skulle kunna se ut. Detta resulterar i ett antal frågor som behöver besvaras. 1. Vilka för och nackdelar finns med en utrymningshiss? 2. Hur tycker olika aktörer som arbetar med utrymningshissar att det fungerar? 3. Finns det ett behov av ett särskilt regelverk för utrymningshissar? 4. Vad är viktiga parametrar i en tänkt standard av utrymningshissar? Frågorna skall besvaras allteftersom i rapporten. Mer utförliga svar på enskilda frågor är som följer: Svar på fråga ett och tre återfinns i kapitel 5 Svar på fråga två hittas i kapitel 3 samt diskuteras i kapitel 5 Svar på fråga fyra återfinns i kapitel 4.1 Målgruppen för denna rapport är personer som arbetar med eller på annat sätt kommer i kontakt med hissar avsedda för evakuering och antas ha grundläggande kunskap inom områdena brand och byggkonstruktion. 1.3 Avgränsningar Arbetet görs för att undersöka om det behövs ett särskilt regelverk för utrymningshissar och inga andra hissar. I litteraturstudien tas dock andra typer av hissar upp för att se hur andra standarder och regelverk kan se ut. 1.4 Metod En litteraturstudie har genomförts där fakta om hissars historia tas upp samt hur frågan om utrymningshissar har hanterats i andra länder. Litteraturstudien omfattar också en sammanfattning av de för- och nackdelar med utrymningshissar som framkommit i litteraturen samt en genomgång av uppslag till innehåll i en tänkt standard. För att få en överblick över hur 2

11 läget ser ut idag finns det även med vissa fakta över hur regelverk och utformning av hissar ser ut idag i Sverige och internationellt. Litteraturstudien omfattar även fakta om vanliga hissar samt räddningshissar, detta är för att bättre få en förståelse för hur liknande hissar är uppbyggda och vad som kan tas med från deras konstruktion och regelverk för att förbättra utrymningshissen. För att undersöka om det finns ett upplevt behov av en standard eller liknande författning så har en enkätundersökning skickats ut till olika aktörer som i framtiden kommer att jobba med och eventuellt hantera utrymningshissar. I enkäten undersöks också vilka frågeställningar som uppkommer i samband med projektering och användning. Dessa aktörer är räddningstjänst, myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), brandkonsulter samt hissinspektörer. Vid utformningen av enkäten har speciell hänsyn tagits till vad som är relevant för de olika aktörerna. Svaren från de olika aktörerna har sammanfattats och utvärderats. Utifrån det framställda materialet har slutsatser samt rekommendationer för framtiden producerats som resultat. 3

12 2. Litteraturstudie Litteraturstudien tar upp relevant fakta om hissar och deras historia. Det finns även med kapitel om liknande hissar och deras regler samt lite om internationella regler och utformningar. 2.1 Hissens historia Hissen som redskap för att flytta personer och saker upp och ner tros ha funnits mycket länge. Redan år 236 f.kr. skrivs det att Archimedes gjorde sin första hiss. De tidigaste hissarna drevs i stor utsträckning av antingen kraft från djur, människor eller rinnande vatten. För större delen av byggnadernas historia har dessa varit så låga att det inte funnits så stort behov av hissar (Elevator history, 2010). De moderna hissarna utvecklades under 1800-talet. Dessa hissar var relativt primitiva och drevs ofta av ångkraft. De användes mestadels för att flytta material relativt korta distanser i fabriker, lager eller gruvor. Det var dock inte förrän år 1853 som produktionen av hissar verkligen tog fart. Elisha Graves Otis demonstrerade då en säkrare typ av hiss som hade säkringar som gjorde att en hiss inte bara föll handlöst ner om ett rep eller wire skulle gå av, (Gellner, A., 2008). En annan revolution för hissen kom i och med att elektriciteten introducerades. Säkerheten i hissarna blev i och med det snabbt betydligt bättre. Den första elektriska hissen byggdes av en tysk uppfinnare vid namn Werner Von Siemens år 1880 (Elevator history, 2010). Men dock var det så att allt eftersom hissen blev uppmärksammad och känd som ett säkert sätt att resa vertikalt inom byggnader visade det sig att hissen inte var en säker anordning att använda vid bränder. Ett antal incidenter inträffade i USA under sena 1960-talet och tidiga 1970-talet där värmen aktiverade hit knappen och hissen åkte upp till den brinnande våningen. Även släckvattnet visade sig ha en negativ effekt då vattnet slog ut elektriciteten och gjorde att hissarna fastande. Hissen som medel för utrymningen dömdes därför ut som osäker och farlig och det avråddes i många länder från att använda hissen vid nödsituationer (Bukowski, R.W., 2005). År 1973 kom hissindustrin med ett nytt system, som än idag gäller för de flesta vanliga hissar. Det systemet gör gällande att för alla automatiska passagerarhissar automatiskt ska åker ner till bottenplanet och inte längre gå att använda om rök upptäckts i lobbyer, maskinrum eller hisschakt. Detta förutsätter dock att inte bottenplanet är den rökutsatta våningen för då åker de resande ner till den våning längst ner där larmet inte är utlöst. Detta system kan sedan delas in i 4

13 två olika faser. I fas 1 så uppmärksammas värme eller rök på ett specifikt ställe, vilket resulterar i att alla hissar omedelbart återkallas till bottenvåningen, dörrarna öppnas och hissen kan inte längre användas för transport. Fas 2, som många passagerarhissar har, men inte alla, innebär att brandmännen med hjälp av specialverktyg kan använda hissen för att transportera ut till exempel handikappade eller för att transportera verktyg. (Bukowski, R.W., 2005). 2.2 Utformning av hissar med avseende på nödsituationer Det finns många olika typer av hissar med många olika regelverk. Hissar generellt i Sverige följer vid utformning standarden SS-EN (SIS/TK 211, 2003b). Där finns beskrivet dimensioner, hastighet, hur rörelsehindrade ska få plats och så vidare. Det beskrivs väldigt lite om vad vilka krav hissarna har vid nödsituationer och hur de bör agera vid dessa. Många vanliga hissar följer dock 1973 års system med att de åker ner till bottenplanet och öppnar hissarna för att sedan sluta fungera. Vanliga hissar får i Sverige inte utgöra utrymningsväg såvida de inte särskilt utformats för detta (Bengtson, S., 2012). Hissar, specifikt för nödsituationer, började inte på allvar komma på tal förrän efter World Trade Center attacken år Då fick världen en påminnelse om vikten av att kunna evakuera en hel byggnad snabbt och effektivt. Hissarna i WTC var till viss del en tragedi i sig och det räknas med att ungefär 200 personer dog i hissarna. Det beräknas dock att tusentals människor med hjälp av hissarna klarade sig ur den södra byggnaden innan denna attackerades 15 minuter senare än den norra (Cauchon, D. et al., 2008). Detta visar ändå på den stora potential som fungerande hissar har i ett nödläge. Faktaruta: Regelverk för hissar i Sverige Europeiska hissdirektivet - 95/16/EG Det Europeiska hissdirektivet 95/16/EG anger minimikrav för nästan alla hissar avsedda för persontransport. Direktivet anger de grundläggande hälso- och säkerhetskraven samt hur de godkännande procedurerna skall ske. Hissdirektivet anger baskrav på säkerhet, tillgänglighet och åtkomlighet för underhållsarbeten i form av funktionskrav. Utformningen av den praktiska tillämpningen av baskraven har överlåtits till standardiseringen inom EU och i Sverige sker detta arbete inom SIS/TK 211 (Hissförbundet, 2009). 5

14 EU-direktiv anger vilka mål medlemsländerna skall uppnå, men lämnar åt medlemsländerna att ange exakt hur direktivet skall införlivas i den nationella lagstiftningen. Boverkets författningssamling 2011:12 H12 Boverkets författningssamling 2011:12 H12 beskiver hur hissdirektivet ska se ut i Sverige. Utöver nyinstallation reglerar denna även ändring av befintliga anordningar, retroaktiva förbättringskrav, besiktning, drift, skötsel och underhåll. I BFS 2011:12 H12 finns både föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är bindande och de allmänna råden är rekommendationer på hur lagen skall följas (Boverket, 2011d). SS - EN 81-XX: Är olika standarder för hissar som ges ut av SIS. De beskriver säkerhetsregler, konstruktion och installation av hissar och beskriver även hur vissa typer av hissar ska konstrueras, till exempel SS - EN som är en standard för brandbekämpningshissar (SIS/TK 211, 2003a). Standarder är en typ av utformning av praktiska tillämpningar från de EU-direktiv som getts. De anger även om det finns särskilda krav eller regler för de olika föreskrifterna (Boverket, 2010). 2.3 Utformning av hissar för brandfallet Räddningshissar En räddningshiss primära syfte är att fungera som en vanlig hiss och transportera passagerare. Den ska dock även besitta förstärkt skydd mot brand och ska kunna användas av räddningstjänsten för att de snabbt ska få tillgång till utsatta våningar i en hög byggnad. Den kan också nyttjas av räddningstjänsten för att evakuera personer som inte kan ta sig ur byggnaden på annat lämpligt sätt. Se faktaruta SS-EN längre ned i detta kapitel för en grundligare genomgång av specialfunktioner samt krav som ställs på räddningshissen. Olika typer av standard för räddningshissar finns idag i minst 12 olika länder (Bukowski, R.W., 2005). I Sverige benämns standarden SS-EN (SIS/TK 211, 2003a). Att räddningstjänsten kommer att använda hissen under förhållanden då hissen riskerar att sluta, trots sina förstärkningsåtgärder, är inte helt osannolikt. (Bukowski, R.W., 2005). Om detta skulle ske och brandmännen befinner sig under färd, så är det viktigt att brandmännen kan ta sig ur hissen på egen hand eller genom hjälp från andra. Detta löses genom att alla räddningshissar 6

15 ska ha en lucka i taket för utrymning från räddningshissen, samt diverse annan utrustning för att kunna evakuera ur hissen på eget bevåg eller med hjälp av andra (Bukowski, R.W., 2005). I Sverige är räddningshissar reglerade i Boverkets byggregler (Boverket, 2012). Föreskrifterna säger där att varje byggnad som är över 10 våningar ska ha minst en räddningshiss, se faktaruta ALLMÄNT RÅD: Räddningshiss, kapitel 5:734, BBR 2012, för specifikationer. Hissen får endast förbindas med andra utrymmen genom brandsluss. Som en del i en helhetslösning avseende utrymningen har några av Sveriges högsta byggnader fått räddningshiss installerade, bland annat Kista Science Tower, Victoria Tower i Kista och Turning Torso i Malmö. I England finns räddningshissen reglerad i British Standard 5588: Part 5, som säger att det ska finnas brandbekämpningshiss i byggnader som är högre än 18 meter. En brandbekämpningshiss ska enligt British Standard kunna fungera så länge som det praktiskt är möjligt, då den kan komma att transportera brandmän och deras utrustning under tiden som det brinner (Bukowski, R.W., 2005). Faktaruta: Allmänt råd och SS-EN i korthet ALLMÄNT RÅD: Räddningshiss, kapitel 5:734, BBR Räddningshissen kan utformas enligt SS-EN De brandceller som krävs enligt SS-EN bör utformas i motsvarande klass som gäller för brandcellsskiljande delar i övrigt. Minst två räddningshissar bör installeras om våningsplanets area överstiger 900 m2. Den hiss som utformas som räddningshiss bör vara den som enligt BBR 3:144 kan rymma en sjukbår. Faktaruta: Standard SS-EN om räddningshissar och dess krav i korthet Räddningshissen ska vara belägen med brandskyddad lobby framför varje avgångsställe. All utrustning och kringliggande områden som angränsar till hissen måste ha minst samma typ av brandskydd som för själva hissen. Räddningshissen ska nå det plan längst ifrån räddningstjänstens åtkomstpunkt inom 60 - sekunder (Bengtson, S., et al., 2012). Räddningshissen ska ha extra förstärkning mot vattenskador på elektriska delar. Räddningshissen ska ha en knapp/relä som ser till att hissen åker till räddningstjänstens tillträdesnivå och enbart kan användas av dem. Räddningshissen ska ha minst en alternativ källa till ström. 7

16 Brandsäkrade kontroller med brandvarnare och dylikt för samtliga våningar som inte registrerar falska anrop av till exempel brand eller rök (SIS/TK 211, 2003) Utrymningshissar En utrymningshiss är en hiss som används av civila för att evakuera en byggnad. När det uppstår brand slutar inte hissen att fungera utan kan, om någon begär dit dem, åka till de brandutsatta våningarna och evakuera personer. Kan vara av stor nytta vid evakuering av rörelsehindrade och handikappade. En hiss kan inte användas som utrymningshiss såvida den inte särskilt utformas för detta (Bengtson, S et al., 2012). I Sverige finns idag ingen egen standard för utformningen av en utrymningshiss. SIS har dock gett ut ett förslag på utformning av en hiss som kan användas för transport av enstaka rörelsehindrade i dokumentet SIS CEN/TS 81-76:2012 (SIS/TK 211, 2012). Denna tekniska specifikation är dock inte en europastandard eller svensk standard utan endast ett förslag. I BBRAD 1 finns allmänna råd för vad som det rekommenderas att boverket vill att projektörer tänker på vid utformning av en utrymningshiss, se faktaruta nedan för specifikationer. Faktaruta: Allmänt råd, BFS 2011:27 BBRAD 1 Om utrymningshiss installeras i byggnader bör dimensionering av möjlighet till utrymning och hissens utformning verifieras enligt analytisk dimensionering. Utrymningshiss bör ses som ett komplement till de trappor som används för utrymning. För att ersätta en trappa med utrymning via hissar bör analysen innefatta faktorer såsom förlängd total utrymningstid och utrymningskapacitet. Vägledande markeringar bör anpassas efter avsedd användning av hissen. Följande frågor och faktorer bör särskilt utredas: byggnadens utrymningsstrategi och tiden för utrymning (alternativa utrymningsvägar samt eventuell sekventiellt styrd utrymning) styrsystem, åtgärder i samband med underhåll samt att systemets funktion upprätthålls under byggnadens ekonomiskt rimliga livslängd, hur hissens funktion säkerställs under den tid som krävs för utrymning, tillgänglighetskrav, 8

17 redundans hos vitala system för hissens funktion (såsom strömförsörjning och inkommande signaler), skydd mot brand och brandgaser för utrymmande i väntan på hiss, i hiss samt under vägen från hissen till det fria, skydd mot brandpåverkan på hissmaskineri, påverkan av eventuell vatteninträngning i hisschakt, risken för rök- och värmepåverkan på känsliga delar, möjlig påverkan av kall lufttemperatur på känsliga delar, styrsekvenser vid detektering, kommunikationsmöjligheter (såsom larmknappar och larmtelefoner), väntetider för de utrymmande, möjliga ageranden hos de utrymmande eller andra i byggnaden som leder till försenad utrymning eller onödigt risktagande, möjlighet till aktivering och styrningar av hissens funktion samt hur aktivering och styrning sker (Boverket, 2011e). Inget land har än så länge krav på utrymningshissar. I USA finns dock vissa lagar för att lokaler som har tillgänglighet för funktionshindrade, även ska ha möjlighet till utrymning för funktionshindrade. Ett av alternativen för en säker utrymning kan då till exempel vara en utrymningshiss. I USA har det därför godkänts, men inte krävts, att vissa hissar ska kunna fungera som utrymningshissar innan dessa når fas 1 i vilken hissarna återkallas till bottenplanet och endast kan användas av räddningstjänst. De hissar i USA som fungerar som utrymningshissar ska ha liknande krav vad gäller säkerhet för brand som gäller för räddningshissar (Bukowski, R.W., 2005). Storbritannien har i British Standards ett kapitel om evakuering av funktionshindrade. Där finns tydliga instruktioner om hur de vill att utrymning ska ske och ett av alternativen är hiss. Hissen, som kan vara antingen brandbekämpningshiss eller utrymningshiss, ska följa den utformning och de regler som gäller i BS eller 2 och BS I de brittiska standarderna finns även beskrivet hur de tekniska aspekterna kan lösas för en utrymningshiss Där anges bland annat att utrymningshissen bör vara placerad i en brandsäker lobby på varje plan. Det ska också finnas en säker väg ut till frihet från det nedersta planet. Ingen del av en evakuering i England skall enbart vara säkrad med hjälp av hissar. British 9

18 Standards säger även att de evakuerande personer inte själva ska ha hand om styrningen av hissen utan att det antigen ska finnas en brandman på plats eller en för ändamålet delegerad person som styr. I England anses också att det bör ske en prioritering i urvalet av vilka som ska åka hiss, och att de som behöver mest hjälp ska få åka först. Det är personen som styr hissen (brandman eller delegerad person) som har detta ansvar. Övriga personer i byggnaden skall bli visade till övriga system för utrymning, såsom trappor eller liknande (Bengtson, S., 2007). I Kanada har de tydligt uttalat att de vill ha likvärdig evakuering av byggnader för alla. Med detta menar de inte att de vill att alla ska kunna ta samma väg ut, utan att alla har ett likvärdigt skydd då de tar sig ut ur byggnaden (Proulx, G. och Pineau, J., 1996). I Accessibility Requirements in the National Building Code of Canada finns utrymningshissar angivna som ett alternativ för säker evakuering av funktionshindrade. Dessa utrymningshissar har krav på sig med brandsäkra lobbyer och övriga tekniska aspekter liknande räddningshissar (Bengtson, S., 2007). 2.4 Fördelar och nackdelar med utrymningshiss som rapporterats i litteraturen Fördelar Enda alternativet För äldre människor samt rörelse- och funktionshindrade kan hissen vara enda alternativet om de befinner sig högt upp i byggnaden och måste utrymma. Samma väg ut När personer tar sig upp i en hög byggnad använder de sig troligtvis av hissen för att ta sig upp och det är därmed enklare att hitta samma väg ut istället för att använda en annan utgång och därmed öka risken för att tappa bort sig, framför allt i en rökfylld miljö. Snabbare Studier och beräkningar gjorda i USA har visat på hur användandet av hissar kan påverka utrymningen av höga byggnader. Utrymningshastigheten kan öka med 16-25% om de utrymmande använder hissar som ett komplement till trappor, undersökningen visade också att desto högre byggnad, desto mer effekt fick användandet av utrymningshissar (Peacock, R.D., 2009). 10

19 Billigare För stora och höga byggnader blir det billigare att använda en hybridlösning med ett trapphus och en utrymningshiss istället för att använda två trapphus (Bukowski, R.W., 2007). Nackdelar/problem att lösa Okunskap och psykologiskt motstånd Det kan antas att många av de som ska evakuerar inte har kännedom om att de får använda hissen som utrymningsväg eller hur den fungerar. Okunskap om användingen av hissar som utrymningsväg kan inledningsvis visa sig vara ett problem, där frågor som: vilken hiss får användas för utrymning, hur sker styrning av hissen samt vad som händer om inte hissen fungerar, bör kunna besvaras. Det kan också tänkas uppstå osäkerhet kring vilka byggnader där det är meningen att utrymmande ska använda hissen som utrymningsväg och i vilka de inte ska. Det finns också ett dokumenterat psykologiskt motstånd mot att använda hissen vid utrymning, då den under en stor del av sin livstid har bedömts som för osäker för att användas vid utrymningen. Forskning visar dock att det psykologiska motståndet verkar avta allt eftersom att personer befinner sig högre upp (Jönsson, A. et al. 2011). Ingen standard Ingen standard finns säkerställd som skulle kunna ge tydlighet och struktur i hur utrymningshissarna ska utformas och fungera. Otillräckliga tekniska lösningar Det finns en del tekniska lösningar där det ännu inte finns tillräckliga och tydliga svar. Bland annat finns frågetecken kring problematiken med trängsel och panik som kan tänkas uppstå vid väntan på och vid instigning i hissen och hur detta kan lösas det på bästa sätt. Det kan komma att behövas tekniska system som kan hantera en situation där hissarna är överfulla eller om det står folk i vägen för dörrarna. Hur det tekniska systemet ska handskas med personer som tränger sig in i hissarna trots att de är fulla och på så sätt fördröjer evakueringen är något som inte heller är kontrollerat eller säkrat. Hisschaktet och utrymmen som används i väntan på hiss måste skyddas för att få större motstånd mot brand och brandgaser under längre tidsintervall då personer kan tänkas behöva vänta på hissen. Tekniska system måste till som kan eliminerar risken med att hissar som åker nedåt ovanför brandhärden får dörrarna öppnade på det brandutsatta planet då hettan kan göra att dörrarna 11

20 öppnas. Detta skulle kunna leda till att de som åker i hissen utsätts för eld och rök (Klote, J.H. 2003). 2.5 Exempel på användande av utrymningshissar Statens fastighetsverk (SFV) var bland de första i Sverige som började använda sig av utrymningshissar för sina byggnader. Bland annat har utrymningshiss installerats i Wrangelska palatset och Riksdagshuset (Åkesson, L., 2007). Fokus hos SFV har varit att göra så säkra och tydliga utrymningshissar som möjligt. Bland annat har de sett till att utrymningshissen i Wrangelska palatset är placerad i en egen brandcell och på stannplanen utanför hissen finns ett brandtekniskt avskilt utrymme för personer som väntar på hissen. Det brandtekniskt avskilda utrymmet utanför hissen fungerar även som passage till trapphuset. Hissen mynnar i ett plan där det är möjligt att hinderfritt ta sig till det fria. Övertryck skapas i hisschaktet och det brandtekniskt avskilda utrymmet med hjälp av en fläkt placerad i toppen på schaktet. Fläkten tar in uteluft genom ett galler placerat på sidan av skorsten ovan yttertak. Trycksättningsfläkten startar vid brandlarm samtidigt som den övriga ventilationen stängs. Vid utformningen av hissen har SFV använt ett dokument de gjort själva med tekniska anvisningar. Sammanfattat tar detta upp: Utrymningshissen ska betjäna alla de plan i byggnaden där personer med rörelsehinder kan tänkas vistas. Övriga utrymningsvägar ska vara dimensionerade för att klara en fullständig utrymning av byggnaden utan stöd av hissen. Syftet med hissen är att den ska användas för utrymning vilket innebär att anvisningarna inte omfattar de krav som ställs för att klara en längre insats av räddningstjänsten. Utrymningshissen ska på samtliga stannplan mynna i särskilt brandtekniskt avskilda utrymmen, exempelvis trapphus. Storleken på utrymmet ska därför vara sådant att minst en rullstol/permobil kan placeras där, med dörrar öppna mot utrymmet, utan att utrymningsmöjligheterna för övrigt påverkas negativt. För att säkerställa att inte brandgaser ska kunna tränga in i hiss, hisschakt och säkert utrymme vid en utrymningssituation ska utrymningshissen trycksättas med hjälp av en fläkt för att skapa ett övertryck gentemot omgivningen. Detta kan göras på olika sätt beroende på vilka förutsättningar som finns i byggnaden 12

21 Fel i elektriska kretsar på stannplanen får inte påverka utrymningshissen funktion. Om inte detta kan uppfyllas skall hissen göras obrukbar som utrymningshiss. Fel skall minimeras då utförandet av en utrymningshiss ställer höga krav på att regelbunden kontroll och att regelbundet underhåll sker. För att undvika risken att en feltryckning görs skall hissen när den har aktiverats enligt nödrutiner endast kunna styras till utgångsplan från hisskorgen. När hissen har nått utgångsplan skall den automatiskt öppna dörrarna. Dörrarna skall därefter stängas igen efter ca 15 sekunder. Öppning skall även ske manuellt från hisskorgen genom knapptryckning (tydligt markerad knapp). När en körning till utgångsplan är beställd skall den inte stanna på vägen utan gå direkt till utgångsplan och öppna dörrarna och först därefter påbörja andra beställningar (om hissen inte är dimensionerad för att rymma mer än en rullstol.) Möjlighet till adresserbar tvåvägskommunikation mellan brandtekniskt avskilt utrymme utanför hissen och larmcentral/bemannad plats ska finnas. Adressaten ska vara medveten om att signalen kommer från en utrymningshiss (Åkesson, L., 2006). Ett annat exempel på användande av utrymningshissar är Victoria Tower i Kista. Där har fastighetsägaren valt att använda 5 stycken utrymningshissar och ett trapphus för att evakuera människor ur byggnaden. Utformningen har skett genom analytisk dimensionering av Brandskyddslaget och lösningen har kontrollerats och godkänts av byggherrens egenkontroll samt av fristående sakkunniga (Åhnberg, N. et al., 2011). Denna lösning har både hyllats och fått motstå viss kritik. Meningsskiljaktigheterna har uppkommit för att kritikerna tycker det är för mycket teknik inblandat i hissarna, teknik, som lätt kan gå sönder vid brand (Nohrstedt, L., 2012). Brandskyddslaget har dock visat att det går att utrymma byggnaden även om hissarna skulle fallera och har gått utanför gällande säkerhetsnormer för att säkerställa byggnadens utrymning (Åhnberg, N. et al., 2011). Hotellet har fått utmärkelse som ett Väl brandskyddat hotell, som är den högsta certifieringen inom normen. Certifieringen är framtagen gemensamt av Brandskyddsföreningen och branschorganisationen Visita (Brandskyddsföreningen, 2012). 2.6 Vilken typ av regelverk är aktuellt för utrymningshissar? Det finns mycket olika typer av reglering och alla har sina för- och nackdelar. En kort presentation av några olika förslag som finns tillgängliga kommer nedan: 13

22 Standard - En standard är gemensamt överenskomna lösningar på återkommande problem. Standarder är frivilliga att tillämpa men kan fungera som obligatorisk referens, exempelvis vid myndigheters föreskriftsarbete och upphandling. En standard kan till exempel innehålla produkters funktionskrav och hur de ska provas eller beskrivningar av tjänsters innehåll och utförande (SIS, 2011). Allmänt råd - Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Fördelar är att de är endast rekommendationer och måste inte följas men är goda råd om projektören/entreprenören inte vill göra en analytisk dimensionering (Boverket, 2013a). De allmänna råden kan ses som en vägledning eller fingervisning om vilken som nivå som gäller och kan på så sätt ge projektörer bättre underlag för sina egna analyser. Funktionskrav - Definierar vad ett system är tänkt att åstadkomma men inte exakt hur det ska åstadkommas eller göras. Ett funktionskrav skulle således för en utrymningshiss kunna vara: Utrymningshissen ska vara utformad så att den har bibehållen funktion vid brand Fördelar med att använda funktionskrav blir att det blir väldigt stor frihet för projektören att implementera nya tekniska lösningar. Det blir inte svåra regler att komma förbi utan denne skall istället på sitt sätt hitta en väg att nå upp till funktionskravet. Nackdelar kan vara att det blir väldigt olika hur utrymningshissar agerar och fungerar, något som kan vara till problem för användare och kontrollanter. Kvalitetskrav/detaljlösning - motsatsen till funktionskrav. Definierar vad ett system skall åstadkomma och hur det ska göras, inte hur det skall vara. En detaljlösning kan vara en del i hur ett funktionskrav uppfylls. Ett kvalitetskrav skulle för utrymningshissar kunna se ut som: "Utrymningshissen skall ha väggar av obrännbart material." Att enbart använda detaljlösningar ger fördelar som ett rättssäkert regelverk för utrymningshissar. Detta gör det enklare för användare och kontrollanter men ger istället mindre frihet för projektörer då det finns mindre utrymme för alternativa lösningar. 14

23 3. Enkät Detta kapitel behandlar de resultat som framkommit av den enkätundersökning som gjorts. Nedan redovisas de frågor och svar som ställts i enkätundersökningen och som anses ha relevans för det syfte och mål som det beskrivs om i kapitlet Frågeställningar och syfte. Det insamlade dataunderlaget kommer från de 35 enkäter (14 svar) som skickats ut till aktörer som jobbar med eller kommer i kontakt med utrymningshissar. Resultatdelen kommer att bestå till viss del av rena svar som framkommit i enkäten eller, när så bedömts lämpligt, sammanfattningar av svaren. Vissa av svaren har förkortats något och vissa har haft samma andemening och därför sammanflätats. Fråga 1 - Vilken typ av aktör skulle Du identifiera dig med? Typ av aktör? Brandkonsult 4 (28,6%) Räddningstjänst 2 (14,3%) Brandingenjör 2 (14,3%) Hisskonsult 2 (14,3%) MSB 2 (14,3%) Hissinspektör 2 (14,3%) Totalt 14 stycken svarade på enkäten där runt 35 personer kontaktades. Försök gjordes att få tag på så många sidor som möjligt av de olika aktörerna som är engagerade i utrymningshissar. Ett flertal av aktörerna har fått enkäten utskickad men valt att inte svara. Alla personer i enkäten är anonyma. 15

24 Fråga 2 - På en skala från 1-5, hur ofta kommer du i kontakt med utrymningshissar? 1 Sällan (var 10:e år ungefär) 3 (23%) 2 Ibland (1 gång om året 3 (23%) ungefär) 3 Ett par gånger om året 6 (46%) 4 Ofta (1 gång per vecka 1 (8%) ungefär) 5 Dagligen 0 (0%) Medelvärde 2.4 Som synes på grafen är det ganska sällsynt att personerna kommer i kontakt med utrymningshissar. Det kan till viss del bero på att utrymningshissar är sällsynta i Sverige och att utrymningshissar fortfarande är ett relativt nytt begrepp. Det är antagligen också en av anledningarna till att så få har svarat, de känner inte att de har tillräcklig kunskap om ämnet för att ge sig på en enkät. En av de svarande har valt att inte svara på frågan. Fråga 2 fortsättning - Hur ofta och när kommer Du i kontakt med utrymningshissar i Ditt arbete? Det varierar stort i vilken mängd som de olika personerna har arbetat eller kommit i kontakt med utrymningshissar. Sammantaget kan sägas att alla någon gång under sitt arbete har stött på utrymningshissar och den problematik som kommer med dessa. Svaren varierar från " I varierande mängd. Har cirka 4 projekt igång där utrymningshissar är med" till "en gång på 7 år har det i praktiken dykt upp en hiss som delvis använts för utrymning. Diskussioner på konferenser etcetera. sker oftare och vi har även tagit del av erfarenheter från andra brandförsvar". Det framkommer dock av vissa av svaren att de tror på att användningen och nyttjandet av utrymningshissar kommer att öka. 16

25 Fråga 3 - Vilka egenskaper tycker Du är viktiga i en utrymningshiss? Generellt tycker de flesta användare att det är mycket viktigt att en entreprenör säkerhetsställer driftsäkerheten hos utrymningshissen. Att den ska fungera vid utrymning oavsett störningar eller tekniska tillkortakommanden. Vidare tycker de svarande att det är viktigt att den inte smittas av brandrök och att den är anpassad fysiskt för de som kan komma att behöva använda hissen. En av de svarande skriver "Att (utrymningshissen, förf. anm.) uppfyller kraven för brandskydd som motsvarar en likvärdig utrymningsväg. D.v.s. om hissen ska motsvara ett Tr1-trapphus krävs samma skydd i brandceller/slussar och liknande som i Tr1-trapphuset. I övrigt måste det mänskliga beteendet beaktas." En annan sak som är viktigt enligt de svarande är att hissens användning som utrymningshiss är tydlig och enkel att förstå, att en användare av hissen kan känna sig trygg och säker. Det ska inte vara några problem att förstå hur hissen fungerar tycker de. Möjlighet till kommunikation och optimalt utformad information till användare, säker plats där de utrymmande kan vänta på hissen, att branden inte kan kalla till sig hissen är extra viktiga punkter att tänka på enligt en respondent. Det är betydelsefullt att säkerhetskälla att personerna som åker i hissen inte kommer till en rökfylld miljö samt att det finns tydliga, uttalade meddelande om hur utrymningen via hissen ska gå till, tycker en av de svarande. En av de svarande vill att utrymningshissen ska ha liknande egenskaper som räddningshissen, att byggaren då följer den standard som finns, SS-EN 81-72, där det ska finnas en person med som styr hissen. Sammanfattningsvis finns det tre saker som projektörerna ser som extra viktiga i en utrymningshiss: 1. Driftsäkerhet, utrymningshissen ska fungera oavsett störningar eller tekniska tillkortakommandon samt vara likvärdig mot vad den ska motsvara, till exempel Tr 1 trapphus. Hissen ska tillföra i utrymningen, inte vara ett hinder på vägen. 2. Säkerställt personskydd, hissen ska vara anpassad för vad den kan komma att utså. Den ska också vara fysiskt anpassad vad gäller säkerhet mot brand och rök samt för vem som kan tänkas använda den vid en utrymningssituation. 3. Användarvänlighet, tydlighet med hur hissen fungerar, vad den är till för och enkla och simpla kontroller är nyckelfunktioner för att utrymningshissen ska kunna användas till sin maximala potential. 17

26 Fråga 4 - Vad upplever Du är viktigt att tänkta på när det ska projekteras för utrymningshissar? Svaren på denna fråga varierar stort. En gemensam nämnare är dock att de flesta verkar tycka att det är viktigt att hissarna är enkla att operera och tydliga i sin funktion. Att försöka hålla det enkelt eller som en av de svarade skriver: "bygga förlåtande system där det finns utrymme för mänskligt felagerande". Vidare vill en av de svarande ha ett system där det är möjligt att se vilken väntetid som kan förväntas på hissen, för att se om det ens är värt att ta hissen eller om ev. trapphus kommer att bli smidigare. Viktigt är också att tänka på vart i byggnaden som hissen placeras, tycker en person, för att den enkelt ska kunna nås av alla som den är till för. En av respondenterna tycker att det ska tas upp frågor om hur information till de utrymmande ska ske samt frågor om hur det ska säkerhetsställas att allt fungerar vid strömavbrott eller när övriga tekniska system fallerar. En respondent vill att det ska tänkas extra på att inte bara ha utrymningshissar utan även att projektörer tänker på att bygga in brandbekämpningshissar så att inte räddningsinsatsen försämras. En respondent vill att det inte ska projekteras in utrymningshissar om det endast är för att det blir ett billigare alternativ än att använda dubbla trappor. En svarande tänker mer på hur det ska säkerhetsställas att hissen kommer ha driftsäkerhet under hela sin livslängd samt hur det bör byggas och tänkas för att kunna kontrolleras. Sammanfattningsvis önskar respondenterna ha en stor tydlighet i utrymningshissarna och dess regelverk. Det ska det vara tydligt för projektörerna hur det är tänkt att dessa ska arbeta så att de i sin tur kan göra det enkelt och tryggt för nödställda. I övrigt tycker många att det är av vikt att byggaren verkligen bygger för vad det är som ska motsvaras, i form av trappor eller liknande. Ska hissen motsvara en Tr1 eller Tr2-trappa ska hissen hålla samma klass vad gäller yttre och inre förutsättningar. Respondenterna vill också se att utrymningshissar inte byggs som alternativ till trapphus bara för att de är ett billigare alternativ utan att de projekteras in med ett tydligt syfte och mål i byggnaden och motsvarar vad de byggs för. Det mänskliga beteendet är också en punkt som ofta tas upp, därför kan det vara viktigt att ytterligare studera människors beteende vid utrymning genom hissar. En av de svarande tycker att det ska fokuseras på gruppen med de rörelsehindrade samt de som behöver transporteras med bår, eftersom att de kanske inte har något alternativ till utrymningsväg. 18

27 Fråga 5 - Vad tycker Du är den största problematiken med utrymningshissar? Två av de svarande tycker att ett av problemen med hissarna är att det finns krav för att de ska finnas men inget krav på hur de ska utformas. Det finns standard för bekämpningshissar, men en del av de kraven är inte tillämpbara för utrymningshissar. Därför, menar respondenterna, kan det finnas lösningar för hur en konstruktör vill att utrymningen ska se ut, som riskerar att kritiseras av en annan projektör eller kontrollant då det inte är reglerat för hur det ska se ut, utan att det blir upp till varje brandkonsult att utforma hur utrymningshissarna ska se ut. En person tycker att det är stort problem att ingen med säkerhet kan säga faktiskt hur många som kan tänka sig att använda en utrymningshiss vid brand. En person vill veta mer om beteendet vid utrymning med hjälp av hiss. Personen menar på att det historiskt har varit förenat med fara att åka hiss vid nödsituationer och att detta skulle vara inpräntat i folk. Mer studier angående hur folk beter sig vid nödsituationer, fullskaleförsök och försök med olika mängder testpersoner skulle behövas menar en person på. En av respondenterna tycker att det viktigaste är att det finns skydd mot brand, läckage av brandgas, möjlighet till bårtransport samt hur säkerställande av elförsörjning ska utföras. Sammantaget kan svaren beskrivas som att de svarande tycker det är av vikt att få reda mer om hur människor agerar vid nödsituationer där det finns utrymningshiss tillgängligt, samt hur skyltningen och information om hissen ska ordnas. Att göra personer medvetna om att det är okej att ta hissen även om det är nödsituation, fast det historiskt inte har varit säkert, ställer krav på information och utbildning. Sen kommer återigen de tekniska aspekterna, att säkra mot brand, mot vatten och ha egen elförsörjning till hissen. Ett stort problem är också att det inte finns tydliga regler för hur det ska projekteras och byggas. En standard eller liknande efterfrågas från flera håll. Ett antal av respondenterna har svårt att se att det skulle kunna bli någon ordning på utrymningen med hissar om det inte finns en räddningsledare eller liknande närvarande i hissen för att kontrollera att allt går rätt till vid utrymningen. Respondenterna tror således att det är att föredra att närma sig standarden SS-EN Användande av hissar vid utrymning av personer med funktionsnedsättningar (SIS/TK 211, 2012) där det specificeras att det ska finnas med en person som styr hissen. 19

28 Fråga 6 - Vad har Du för förväntningar på utrymningshissar? En av de svarande vill ha, som den beskriver, " extrem tillförlitlighet och trovärdig pedagogisk information" för att de ska fungera. Detta är något som de flesta utrycker mer eller mindre. Driftsäkerheten och intuitiva sätt att använda hissarna på efterfrågas också. En av respondenterna tror att de allt mer kommer att ersätta trapphus i höga byggnader. Vidare förväntar en respondent sig att utrymningshissarna ska sänka utrymningstiderna i höga byggnader. Det ska också ses som en tillgänglighetsfråga så att alla som vistas i byggnaden får en likvärdigt säker utrymning. Vissa vill helst se det som ett alternativ/komplement till trappor. En respondent ser gärna att utrymningshissarna är snabba och intuitiva samt enkla att nyttja. De vill även se säkra funktioner och tydliga mått med kapacitet för de som ska använda hissen. Sammanfattat kan svaren på denna fråga beskrivas med att de svarande förväntar sig att utrymningshissen ska vara ett säkert och snabbt sätt för de som behöver ta sig ut. De svarande ser nyttan med detta framför allt för de rörelsehindrade eller i övrigt handikappade som kanske annars för svårt att ta sig ut ur en hög byggnad. De förväntar sig att användningen kommer att öka, att utvecklingen ska gå framåt för utrymningshissar. Fråga 7 - Bör det finnas en separat standard för utrymningshissar? Ja 13 (100%) Nej 0 (0%) Alla respondenter är eniga i enkäten om att finns behov för en standard eller liknande för utrymningshissar. Fråga 7 fortsättning - Om ja, hur bör denna utformas? Alla svarande är eniga om att det bör finnas en standard för hur utrymningshissar ska utformas. Hur denna standard sedan skall utformas råder det dock mer osäkerhet och meningsskiljaktigheter kring. En stor del av respondenterna vill dock att det ska vara funktionskrav och allmänt råd som ska styra. En respondent skriver: Funktionskrav och underlag för analytsikt dimensionering finns i BBRAD(dock kan de förtydligas). De tekniska detaljlösningarna inom hisschakt och själva hissinstallationen bör vara fastställda i en standard. De byggnadstekniska förutsättningarna och allt runtomkring bör kunna utföras enligt funktionskrav i BBR/BBRAD.. 20

29 En del av respondenterna ser dock hellre att det ska utformas med tydliga detaljlösningar, att boverket ger ut tydliga instruktioner för exakt hur de vill ha det, samt att det ska ges möjlighet till motiverade avsteg utan att hissen blir underkänd av besiktningsmän. En respondent tycker att funktionskrav bör vara styrande samt att det dessutom är en bra verifikation på att allt är uppfyllt. Vidare tycker några att det bör vara en standard så att besiktningsmännen har något att jobba emot. De menar även att det då inte är fel om denna standard är ganska detaljerad, för om det skulle väljas allmänna råd blir det för övergripande och mer svepande beskrivningar. En av de svarande tycker att standarder är alldeles för stelbenta, den respondenten ser istället hellre uppbyggnad enligt BBR med funktionskrav och råd kring olika godtagbara alternativ. Ett antal av de svarande vill också ha minimikrav som måste uppfyllas och även andra förslag på utformningar som beror på utrymningen och skyddet mot brand och rök på byggnad i övrigt. En respondent påpekar att det finns ett förslag på hur utformningen kan se ut i SIS CEN/TS som gäller utrymningen av funktionshindrade, där en räddningsledare eller likande skall finnas med i hissen och dirigera och sköta utrymningshissen. Om folk själva skulle evakuera utan en räddningsledare eller likande som styr upp det hela, kommer det bli kaos tror denne. En respondent vill att boverket ska ta initiativ till ens standard med detaljlösningar, annars finns risk att det blir olika koncept och utformningar. Den svarande vill på så vis att det skapas ett förtroenden för hissarna samt att det ger dem utrymme att användas. Sammanfattningsvis visar det sig att respondenterna inte är överens om hur utformningen av utrymningshissar ska ske. Det är en liten majoritet som vill att regelerverket kring utrymningshissar ska utformas med allmänt råd och funktionskrav. Respondenterna ser med detta fördelar som att projektörerna får stor frihet och inte en stor samling regler som ska följas och godkännas. De respondenter som vill ha en standard med detaljlösningar menar på att alternativet med funktionskrav och allmänt råd kan komma att göra att det blir olika nivåer på hur bra hissarna blir beroende på vem som utformar dem samt att det blir svårt för besiktningsmän att verifiera att alla hissar håller samma klass. Något som de menar kommer bli enklare med en tydlig och specifik standard med begripliga kvalitetskrav. 21

30 Fråga 8 - På en skala från 1-4, hur funkar det generellt sett, att jobba med utrymningshissar i Ditt arbete? 1 Mindre bra 3 (21%) 2 7 (50%) 3 4 (29%) 4 Mer bra 0 (0%) Medelvärde 2.1 Respondenterna ger ett blandat intryck av hur de tycker det fungerar att jobba med utrymningshissar. Trenden som visar sig är dock att det är en övervägande negativ upplevelse att jobba med utrymningshissar. Tolkat tillsammans med fråga 6 där respondenterna tar upp frågan med problematiken för utrymningshissar kan en viss förståelse för detta ges. Fråga 9 - På en skala från 1-4, hur mycket tror Du att utrymningshissar kommer användas i framtiden? 1 Mindre 0 (0%) 2 1 (7%) 3 7 (50%) 4 Mer 6 (43%) Medelvärde 3.4 Sammantaget tror de svarande att utrymningshissarna är något för framtiden. Detta svarar bra på den forskning som visar att allt fler människor flyttar in till städer som i sin tur får platsbrist och svarar genom att bygga fler höga byggnader där hissar kan komma att behövas. Fråga 10 - På en skala från 1-4, hur bra tycker Du att utrymningshissar är som enbart komplement till trappor? 1 Dåligt 1 (7%) 2 4 (29%) 3 5 (36%) 4 Bra 4 (29%) Medelvärde 2.9 Ganska jämt resultat men övervikt mot att det skulle kunna fungera bra. Att utrymningshissarna inte är första alternativet ut ur byggnaden för större delen av de som utrymmer utan kanske istället mer för de som är skadade eller rörelsehindrade. 22

31 Fråga 11 - På en skala från 1-4, hur pass villiga tror Du att personer är att ta hissen vid en utrymning av en hög byggnad? 1 Inte alls 1 (7%) 2 7 (50%) 3 5 (36%) 4 Mycket 1 (7%) Medelvärde 2.4 De svarande är osäkra på om personer kommer ta hissen vid evakuering. I enlighet med vad som framkommit på tidigare frågor behövs information och utbildning i frågan. Fråga 12 - På en skala från 1-4, är det bra att utrymningshissar blir allt mer vanliga i höga byggnader? 1 Dåligt 1 (7%) 2 1 (7%) 3 4 (29%) 4 Bra 8 (57%) Medelvärde 3.4 Övervägande positiv inställning till att utrymningshissar kommer att göra något bra för utrymningen av höga byggnader. Fråga 13 - På en skala från 1-4, tror du att det kommer bli mer problem med utrymning via hiss än vid trappor? 1 Mindre 0 (0%) 2 5 (36%) 3 5 (36%) 4 Mer 4 (29%) Medelvärde 2.9 De svarande tror det kommer bli mer krångel när hissar kommer in i utrymningssystemet. Och det kan lätt bli så, framför allt i början när det inte finns ordentlig forskning för hur människor reagerar vid evakuering via utrymningshissar. 23

32 Fråga 14 - På en skala från 1-4, hur viktig tror du att en utrymningshiss kan komma att bli för handikappade och rörelsehindrade? 1 Inte särskilt 0 (0%) 2 0 (0%) 3 4 (29%) 4 Mycket 10 (71%) Medelvärde 3.7 Samtliga tror att utrymningshissar kommer vara en viktig faktor för utrymningen av rörelsehindrade och handikappade. Som tidigare nämnt finns det redan förslag för utrymning av enstaka personer i SIS CEN/TS 81-76:2012. Fråga 15 - På en skala från 1-4, hur tror Du att räddningstjänstens arbete att utrymma kommer påverkas av utrymningshissar? 1 Negativt 0 (0%) 2 1 (7%) 3 9 (64%) 4 Positivt 4 (29%) Medelvärde 3.2 Genomsnittet av de svarande tror att utrymningshissarna kommer att ha en positiv effekt för räddningstjänsten. Detta står i viss motsats mot att det skulle kunna bli mer problem vid ökad användning av utrymningshissar. Det kan tolkas som att de svarande tror att den totala räddningsinsatsen blir bättre, trots vissa problem. Fråga 16 - Övriga kommentarer En av de svarande tror att utrymningshiss kan vara bra i höga hus men endast som komplement till de trapphus som också måste finnas. Hissarna ger äldre och rörelsehindrade större möjligheter att enkelt ta sig ut. Stora krav måste ställas på säkra lösningar av hissarnas konstruktion, kraftförsörjning, reservkraft, brandgasventilation, regelbunden service och underhåll, tycker respondenten. Liknande krav som för räddningshiss enligt standarden SS-EN kanske kan användas menar respondenten på. En annan av de svarande menar på att det blir viktigt att informera folk om att hissen kan användas vid brand/rökutveckling i byggnaden. Respondenten i fråga påpekar att de mjuka frågorna är viktiga, för en utrymningshiss strider mot hur vi är lärda att agera vid brand - ta inte 24