Utvärdering av insatser inom företagsfinansiering i Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling Utvärdering av insatser inom företagsfinansiering i Västra Götalandsregionen En utvärdering genomförd av Kontigo AB

2 Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling

3 Förord Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Vidare erbjuder Västra Götalandsregionen olika typer av marknadskompletterande företagsfinansiering. Samtliga insatser som medfinansieras följs upp genom regelmässig och kontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamheten utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs av program samt av flera verksamheter och projekt varje år. Utvärderingen syftar till att belysa den företagsfinansieringen som erbjuds av Västra Götalandsregionen. De företagsstöd som behandlas i utvärderingen är kapitalandelslån, FoUkort, såddlån- och bidrag, konsultcheckar och regionalt bidrag till företagsutveckling. Fokus ligger på om stödformerna är anpassade efter gällande förordningar, samt om syftena med stödformerna har uppfyllts och effekter uppnåtts. Utvärderarna ser att företagsstöden som erbjuds fyller en viktig funktion för innovationssystemet inom Västra Götaland. Det finns vissa delar i utformningen som regionutvecklingssekretariatet föreslås att se över. Det gäller till exempel kopplingen till intentionerna i förordningen av kapitalandelslånen. Utvärderingen har genomförts av Jonas Öhling, Erik Cederberg, Daniel Hallencreutz och Peter Kempinsky vid Kontigo AB. Västra Götalandsregionens kontaktperson är Monica Emanuelsson. Göteborg 3 mars 2014 Mats Granér Chef Analys och uppföljning Västra Götalandsregio 3

4 Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling

5 Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling Innehåll Innehåll... 5 Sammanfattning Bakgrund och genomförande Uppdragets bakgrund och syfte Kontigos uppdrag Teoretisk ram - ändamålsenlighet Disposition Aktuella förordningar Förordning 2008:762 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation Förordning 2000:283 om regionalt bidrag till företagsutveckling Kapitalandelslån Syfte och utformning Jämförelse med aktuell förordning Företagens erfarenheter av kapitalandelslån Uppskattade effekter Inkubatorernas syn på kapitalandelslån Bokföringsrelaterade utmaningar Vilka aktörer väljer att inte använda kapitalandelslån? Ägarandelen varierar Relationen med VGR och kostnadseffektiviteten Jämförelse med villkorslån FoU-kort Syfte och utformning Jämförelse med aktuell förordning Företagens erfarenheter Uppskattade effekter Såddfinansiering Syfte och utformning Jämförelse med aktuell förordning Företagens erfarenheter Uppskattade effekter...36

6 6 Konsultcheckar Syfte och utformning Jämförelse med aktuell förordning Företagens erfarenheter Uppskattade effekter Regionalt stöd till företagsutveckling Syfte och utformning Jämförelse med aktuell förordning Företagens erfarenheter Uppskattade effekter Alternativt utbud av företagsstöd Tidiga skeden, såddkapital etc Tidig tillväxt Expansion och mogen tillväxt Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer för fortsatt arbete Bilaga 1 Övrigt företagsstöd

7 Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling Sammanfattning Kontigo har genomfört en kartläggning och analys av företagsstöd som erbjuds av Västra Götalandsregionen. De stöd som behandlats är kapitalandelslån, FoU-kort (Bas och Avancerad), konsultcheckar, såddfinansiering samt regionalt stöd till företagsutveckling. Studien har främst fokuserat på huruvida stödformerna är anpassade efter gällande förordningar, samt huruvida syftena med stödformerna uppfyllts och effekter uppnåtts. Dessutom har en kartläggning av företagsfinansiering som erbjuds av andra finansiärer genomförts. Kontigo har i detta uppdrag samarbetat med Lena Blomberg och Karin Kronstam, som båda medverkat i samband med introduktionen av kapitalandelslån i Västra Götaland. Vi har dessutom samarbetat med Annina H. Persson, professor i juridik med inriktning mot krediträtt vid Örebro Universitet. Kapitalandelslån är den finansieringsform som behandlas mest utförligt i rapporten. Denna finansieringsform erbjuds inkubatorer för investeringar i företag som befinner sig i tidiga skeden. Utformningen av kapitalandelslånen regleras i förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Kontigo ser att vissa delar av utformningen bör förtydligas och/eller modifieras. Ett förtydligande bör möjligtvis göras i att projekt ska leda till konkreta insatser som syftar till forskning, utveckling och innovation, och inte enbart ses som ett kapitalägartillskott för företagen. En oklar punkt gäller medfinansiering, som regleras på olika vis för olika finansieringsformer i förordningen. I dagsläget finns inga tydliga direktiv vad gäller medfinansiering från inkubatorernas sida. Kontigo ser även att regler för återbetalning och räntenivåer motiveras något annorlunda i förordningen jämfört med den praktiska utformningen av stödet. Bland annat anges i förordningen att räntesatsen minst ska vara den av Riksbanken fastställda referensräntan, vilket inte överensstämmer med dagens utformning av kapitalandelslån. Även vad gäller avskrivning av lån finns vissa oklarheter. En stödmottagare kan befrias från återbetalningsskyldighet helt eller delvis om det uppenbarligen saknas förutsättningar att förfoga över projektets resultat på sådant sätt att återbetalning kan ske inom överskådlig tid utan att stödmottagaren kommer på obestånd. Rutinmässiga avskrivningar av lån kan strida mot denna princip. För att undersöka effekter och anpassning till företagens behov har Kontigo genomfört intervjuer med inkubatorer samt företag som mottagit kapital av inkubatorerna. Intervjuer har genomförts med samtliga inkubatorer som tar emot stöd från Västra Götalandsregionen (inte enbart kapitalandelslån), samt ett urval av 15 företag som fått kapitaltillskott i utbyte mot ägarandelar som en följd av utbetalning av kapitalandelslån till inkubatorer.

8 Företagen är generellt sett nöjda med upplägget med kapitalandelslån, som möjliggör för inkubatorer att gå in med ägarkapital i företaget. Företagen är positiva till kapitaltillskottet, samtidigt som man erbjuds kompetens från inkubatorerna som kan utveckla företaget. Man ser även att ansökningsförfarandet är relativt enkelt. Ett annat positivt omdöme är att kapitaltillskottet sker i tidiga skeden då företagen annars kan ha svårt att hitta kapital i tillräcklig omfattning för utvecklingsarbete. Samarbetet med inkubatorer kan även öppna upp ytterligare möjligheter till finansiering då man har mer tyngd i förhandlingar med en inkubator som ägare. Företagen har även bedömt huruvida insatsen har gett konkreta effekter för verksamheten. Effekter är dock enligt företagen svårbedömda, vilket beror på att finansieringen sker i tidiga skeden samt att beloppet är relativt litet. Dock ser företagen generellt att kapitaltillskottet samt den kompetens som erbjuds av inkubatorer gett positiva effekter, men att detta tillväxtmässigt troligtvis kommer att visa sig på längre sikt. Man ser tillskottet som ett sätt att öppna nya dörrar för vidare utveckling av företaget. Kapitalandelslån används av de flesta inkubatorer i Västra Götaland. Inkubatorerna är generellt sett nöjda med denna finansieringsform. En investering ger goda incitament för engagemang gentemot företagen, då inkubatorn har intresse av att företaget genererar kapital. Man ser att kapitaltillskottet samt engagemanget från inkubatorerna gör stor nytta för mottagarföretagen. Man ser även att kontakten med Västra Götalandsregionen är mycket god. Vissa inkubatorer efterfrågar dock mer styrning från VGR, främst i syfte att skapa mer enhetlighet kring exempelvis hur kapitalet ska användas och hur stor ägarandel som är motiverat givet syftet. Idag finns vissa frågetecken kring hur stor ägarandel en inkubator ska gå in med vid en investering om man tilldelas en alltför stor ägarandel riskerar den ursprungliga företagaren stå med en väldigt liten andel om andra finansiärer, såsom affärsänglar, kräver ytterligare ägarandelar. Man ser även att det maximala beloppet, kr, är relativt litet och att det för vissa utvecklingsföretag krävs betydligt större finansiering. Ett annat frågetecken är det om inkubatorernas roll som företagsfrämjare eller riskkapitalist vissa inkubatorer menar att kapitalandelslånen används på ett sätt som innebär ett alltför stort fokus på riskkapitalistiska inslag. Ett möjligt alternativ till kapitalandelslån är villkorslån. Dock innebär denna låneform en försträckning direkt mellan Västra Götalandsregionen och företagen, utan inkubatorerna som mellanhand. Detta innebär att företagen går miste om de tjänster som kan tillhandahållas av inkubatorer, med den tillförsel av kompetens och trygghet detta innebär. Varken företag eller inkubatorer ser villkorslån som ett relevant alternativ till kapitalandelslånen. Av de övriga stöden som erbjuds av Västra Götalandsregionen styrs FoU-kort samt såddfinansiering av förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Det regionala bidraget till företagsutveckling samt konsultcheckar styrs av förordning (2000:283) om regionalt bidrag till 8

9 företagsutveckling. För att utröna effekter och anpassning till företagens behov har Kontigo genomfört intervjuer med 6-8 företag som mottagit respektive stödform. Kontigo ser att FoU-kortet i stor utsträckning motsvarar de intentioner som beskrivs i förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Vad gäller företagarnas syn på FoU-korten är de i alla avseenden positivt inställda till stödformen. Man ser att stödet innebär att man vågar satsa på utvecklingsarbete som annars inte blivit av. Stödet kan även ge ökad legitimitet för företaget eller ett specifikt projekt gentemot andra finansiärer. En nackdel som nämns är dock att vissa företag anser ansökningsförfarandet vara för komplicerat. Detta fungerar avskräckande för vissa företag, då mycket resurser krävs för att skapa en väl utformad ansökan. Detta innebär att nettotillskottet blir mindre än det tillskott som tillförs via stödet, då det tillkommer en viss kostnad för ansökan. Företagen som mottagit FoUkort har svårt att uppskatta konkreta effekter av stödet. Man ser att insatserna inte har direkt påverkan på nyckeltal såsom omsättning eller antal anställda. Företagen upplever dock en konkret påtaglig nytta och förväntar sig en ökad tillväxt på lång sikt. Vad gäller såddfinansiering kan Kontigo konstatera att den praktiska utformningen av stödet i alla avseenden stämmer väl överens med intentionerna i förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Vad gäller företagens åsikter om såddfinansiering är majoriteten positiv till finansieringsformen. Intervjupersonerna bedömer även effekterna av stödet som goda, och en del av företagarna ser stödet som helt avgörande för de investeringar som genomförts. Man ser att finansieringsformen är fördelaktig då den innebär låg risk och fördelaktiga amorteringskrav (om finansiering sker i form av villkorslån). Vissa företag menar att stödet inneburit konkreta effekter såsom ökad omsättning och ökat antal anställda, medan vissa hyser förväntningar om att växa på längre sikt. Kontigo ser att stödet i flera fall varit avgörande eller påskyndande för ett företags fram- och tillväxt. I stort stämmer utformningen av konsultcheckarna överens med förordningens intentioner, dock finns vissa delar som bör ses över. Exempelvis formuleras ägar- och samarbetsförhållanden mellan företag något annorlunda i underlaget från VGR jämfört med förordningen. Samtliga företag Kontigo talat med är övervägande positiva till konsultcheckar som stödform. De flesta ser även att ansökningsförfarandet varit relativt enkelt. Vad gäller effekter ser de intervjuade företagen främst att utvecklingen kommer att påverkas på lång sikt av de insatser som föranletts av stödet. Något företag har uttryckt en specifik effekt i form av ökat antal anställda. Även om företagen är övervägande positiva till stödet, ser man att det är relativt otillräckligt för att genomföra vissa insatser. Det regionala bidraget till företagsutveckling regleras av förordningen 2000:283. Även vad gäller denna finansieringsform formuleras regelverk för ägar- och samarbetsförhållanden något annorlunda i underlaget från VGR jämfört med förordningen. 9

10 Vad gäller det regionala bidraget till företagsutveckling har mottagarföretag generellt sett haft en lägre kunskap om stödet jämfört med företag som mottagit andra stödformer. En generell bild är även att intervjupersonerna är mindre nöjda jämfört med andra stödmottagare. De flesta intervjuade företag har använt stödet till maskininvesteringar, men eventuella effekter är enligt Kontigos bedömning små. Effekterna tycks snarast vara begränsade till att upprätthålla aktuell status och undvika minskad tillväxt i företagen, istället för expansiva satsningar. Det bör dock noteras att denna bild baseras på ett relativt begränsat antal intervjuer med företag. Vad gäller företagsstöd som erbjuds av andra finansiärer än VGR gör Kontigo bedömningen att de stöd som erbjuds av VGR inte direkt överlappar liknande finansieringsformer hos andra aktörer, vilket innebär att stöden kan anses ha en kompletterande funktion i innovationssystemet. När det gäller finansiering i tidiga skeden erbjuds stöd främst av Almi, där företag kan få såväl riskkapital som lån. Inom Almi erbjuds två former av finansiering, sådd- och expansionskapital. Utöver Almis finansieringsformer finns även bland annat affärsänglar och riskkapital att tillgå. Vad gäller finansiering i senare skeden finns medel från exempelvis Industrifonden, som på olika vis finansierar små och medelstora företag. Energimyndigheten erbjuder villkorslån till företag som har potential att bidra till en ökning av förnybar energi eller energieffektivisering. Vinnova finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt som är innovativa, vilket betyder att det ska bygga på ny kunskap, ny teknik eller ny tillämpning. Dessutom finns Fouriertransform som investerar i och finansierar företag och kommersialiserbara utvecklingsprojekt inom svensk fordonsrelaterad industri. Utöver dessa finansiärer är andra alternativ för företag i senare skeden banklån samt börsintroduktioner. Vi kan även välja att sammanfatta utformningen av de företagsstöd som erbjuds av VGR ur ett systemperspektiv. Ett sätt att redovisa detta är att se till stödformernas ändamålsenlighet. Tabellen nedan sammanfattar hur stödformerna uppfyller ändamålsenlighet enligt ett antal dimensioner. Tabell 1 Företagsstödens ändamålsenlighet Dimension Intention Användbarhet Syfte Kontigo ser att de företagsstöd som studerats i denna undersökning i stor utsträckning motsvarar de föreliggande intentionerna. Dock finns utvecklingspotential för att uppnå ännu större nytta med företagsstöden. Vi ser att stöden i stor utsträckning fyller de funktioner som kan förväntas av en finansiär i ett innovationssystem. I grunden har en offentlig aktör inom ett innovationssystem en roll att fylla på grund av marknadsmisslyckanden som innebär att mindre innovativa företag inte har möjlighet att expandera och skapa tillväxt på grund av brist på kapital. Kontigo 10

11 bedömer att VGR med sina former av företagsfinansiering i stor utsträckning motverkar detta marknadsmisslyckande. Dock finns vissa skillnader mellan stödformerna, där stöd riktade mot forskning och utveckling kan anses vara viktigast ur ett innovationsperspektiv. Regelverk Unikitet Upplevd nytta Resultat Transformation I relativt stor utsträckning följer utformningen av stödformerna de intentioner som beskrivs i de förordningar som reglerar finansieringsverksamheten. Dock finns vissa oklarheter vad gäller utformningen av kapitalandelslån inom denna stödform finns vissa delar som inte helt stämmer överens med den reglerande förordningen. Även mindre oklarheter finns för vissa av de övriga stöden. Det finns idag ett antal övriga lån och stödformer tillgängliga för företag i regionen. Vi bedömer emellertid att det inte finns några överlappningar av stor vikt mellan VGR:s stödformer och finansiering som erbjuds av andra aktörer. Företag upplever generellt en stor nytta med de stöd som erbjuds av VGR. Detta gäller främst för ägarkapitalet från inkubatorer som erbjuds av inkubatorerna, FoU-korten, såddfinansiering samt konsultcheckar. Kontigo erfar utifrån de intervjuer som genomförts att företagen upplever en något lägre nytta med det regionala bidraget till företagsutveckling. Företagens bild av resultat av stödet varierar något mellan finansieringsformerna. Även inom denna kategori är företag som mottagit det regionala bidraget till företagsutveckling minst positiva. I stor utsträckning ser man bland företagen även att direkta effekter av stöden är svåra att uppskatta. Detta beror i viss utsträckning på att finansieringen ofta innebär en investering som inte ger tillväxt på kort sikt. Dock bedömer företag i stor utsträckning att stöden kommer att ge positiva effekter som visar sig först på längre sikt. Kontigo ser att stöden kan utvecklas på vissa sätt. Exempelvis bör störst fokus läggas på stöd som syftar till projekt inom forskning och innovation. VGR bör även sträva efter att förenkla ansökningsprocesser i så stor utsträckning som möjligt. Vad gäller kapitalandelslån finns anledning för VGR att skapa tydligare rutiner för mottagare av finansieringen, och att utveckla sin insyn i projekten. 11

12 1 Bakgrund och genomförande 1.1 Uppdragets bakgrund och syfte Det offentliga företagsstödet utgör en viktig del av det regionala innovationssystemet. Detta då de olika offentliga finansieringslösningarna fyller luckor och behov som inte fullt ut täcks av marknaden och privata aktörer. En väl fungerande kapitalförsörjningsstruktur är en förutsättning för att ett regionalt innovationssystem ska fungera optimalt. Om företag i tidiga skeden eller i expansionsfaser i en viss region inte har tillgång till tilläcklig mängd kapital eller rätt kompetens, riskeras en minskad utvecklingstakt för dessa företag och i längden minskad tillväxt för hela regionen. Västra Götalandsregionen (VGR) fyller en viktig roll i det regionala innovationssystemet då man erbjuder marknadskompletterande finansiering för regionens företag. VGR avser att kartlägga och undersöka fem av de finansieringsformer som erbjuds i egen regi: Kapitalandelslån - Erbjuds till inkubatorer för att möjliggöra för dessa att gå in med ägarkapital i företag med behov av finansiering. FoU-Kort Erbjuds till företag som behöver stöd till forskning och utveckling. Såddfinansiering Syftar till att fler unga teknik- och kunskapsbaserade företag ska lyckas nå kommersiell framgång med nya produkter. Konsultcheckar Ersätter utgifter för konsultkostnader för exempelvis marknadsutveckling, produktutveckling eller miljöcertifiering. Regionalt stöd till företagsutveckling Syftar till att främja investeringar och öka sysselsättning och tillväxt i landsbygds- och glesbygdsområden. Kartläggningen och analysen syftar till att se över huruvida de olika finansieringsformerna uppfyller sina syften, samt utvecklingsmöjligheter för det framtida arbetet. 1.2 Kontigos uppdrag Kontigo kommer att se över de ovan nämnda finansieringsformerna, samt kartlägga andra typer av finansiering som finns tillgängliga för företag i Västra Götaland. Störst vikt kommer att läggas vid kartläggning och analys av kapitalandelslånen. Kontigo avser att undersöka huruvida utformningen av stödet motsvarar rådande förordnings intentioner. Vi kommer även se över huruvida stöden motsvarar de 12

13 behov som företagen har, samt bedöma huruvida stöden ger de resultat som kan förväntas. Vi avser även undersöka inkubatorernas syn på kapitalandelslånen. Vi kommer dessutom genomföra en jämförelse mellan kapitalandelslån och villkorslån. Vi kommer vidare att kartlägga och undersöka ytterligare stödformer som erbjuds av VGR; FoU-kort, såddfinansiering, konsultcheckar samt regionalt stöd till företagsutveckling. Vi avser att kartlägga huruvida utformningen av företagsfinansieringen motsvarar förordningarnas intentioner. Vi kommer även se över huruvida stöden motsvarar de behov som företagen har, samt bedöma huruvida stöden ger de resultat som kan förväntas. Dessutom avser vi att kartlägga alternativa stödformer som erbjuds företag i Västra Götaland av andra aktörer än VGR. Denna kartläggning syftar till att se över huruvida de finansieringsformer som erbjuds av VGR kompletterar eller överlappar finansieringsformer som erbjuds av andra aktörer. 1.3 Teoretisk ram - ändamålsenlighet De stöd som erbjuds av Västra Götalandsregionen och som omfattas av utvärderingsuppdraget rör olika faser i utvecklingen av ett företag från en entreprenöriell eller innovativ idé till en ny produkt eller företag till stöd för affärsutveckling och expansion i en etablerad verksamhet. Den finansiering som tillhandahålls erbjuds också på olika villkor och med olika krav från rent stöd till lån med krav på återbetalning. En viktig fråga i sammanhanget är i vilken utsträckning detta stöd, som i stor utsträckning har en marknadskompletterande funktion, är ändamålsenligt. Kontigo avser att genomföra uppdraget genom att se till stödens ändamålsenlighet. Begreppet ändamålsenlighet menar vi är centralt för utvärderingen av företagsstödet, vad gäller kapitalandelslånen, FoU-kort samt konsultcheckar och regionalt bidrag till företagsutveckling. Uppdraget rör flera dimensioner som är centrala för en bedömning av ändamålsenligheten av stödet och som specificeras i anbudsförfrågan. Som teoretisk ram för utvärderingen används modellen i Tabell 2 nedan. I uppdraget avser vi att kartlägga huruvida de olika stödformerna uppfyller ändamålsenligheten i respektive kategori i tabellen. Grundsyftet med stöden är att de uppfyller de intentioner som fastställts av VGR. Dessa intentioner kan fördelas ner i olika dimensioner som närmare beskriver delsyften med stöden. En sådan dimension är användbarhet stödet ska vara användbart och relevant för en aktör i ett innovationssystem. Stöden ska även följa de intentioner som specificeras i rådande regelverk. En annan dimension rör unikitet. Om stöd från en aktör även erbjuds av andra aktörer, minskar nyttan. Om stöden istället kompletterar varandra, exempelvis vid olika skeden i ett företags utveckling, ökar nyttan med stöden. Stöden bör förstås även vara anpassade till företagens behov och nytta, samt ge de resultat som avses. Slutligen bör stöden även kunna anpassas till rådande situation för att utvecklas optimalt efter företagens behov. 13

14 Tabell 2 - Ändamålsenlighet Dimension Intention Användbarhet Regelverk Unikitet Upplevd nytta Resultat Transformation Syfte Ändamålsenlighet Ändamålsenlighet som stödform för IS-aktör Ändamålsenlighet kopplat till rådande regelverk Ändamålsenlighet genom att erbjuda stöd som saknas, ej erbjuds i annan stödform Ändamålsenlighet relativt företagens behov och/eller nytta Ändamålsenlighet genom att stödet leder till avsedda resultat Ändamålsenlighet genom att stödet kan utvecklas och förändras 1.4 Disposition I kapitel 2 beskrivs de förordningar som reglerar de olika stödformer som erbjuds av VGR. I kapitel 3 redovisas analysen av kapitalandelslån. Vi beskriver utformningen av kapitalandelslånen och huruvida denna motsvarar aktuell förordnings intentioner. Vi genomför även en bedömning av effekter av kapitalandelslånen. Dessutom kartläggs inkubatorernas syn på finansieringsformen. Avslutningsvis relateras låneformen till och jämföras med villkorslån. I kapitel 4, 5, 6 och 7 beskrivs FoU-kort, såddfinansiering, konsultcheckar respektive regionala bidrag. Upplägget i dessa kapitel följer samma struktur. Vi ser över huruvida utformningen av företagsfinansieringen motsvarar förordningarnas intentioner. Vi kartlägger även huruvida stöden motsvarar de behov som företagen har, samt bedömer stödens effekter och resultat. I kapitel 8 kartläggs finansieringsformer som erbjuds företag inom Västra Götaland som tillhandahålls av andra aktörer än VGR. Dessa relateras till VGR:s stödformer för att kartlägga eventuella överlappningar och komplement stödformerna emellan. I kapitel 9 diskuteras slutsatser och rekommendationer för det fortsatta arbetet med stödformerna. 14

15 2 Aktuella förordningar I detta kapitel beskrivs de två förordningar som används för reglering av de olika stödformerna; förordningen 2008:762 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation, samt förordningen 2000:283 om regionalt bidrag till företagsutveckling. Beskrivningarna fokuserar på syftena med respektive stödform enligt förordningen, samt de villkor och mål som beskrivs för respektive stödform. 2.1 Förordning 2008:762 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation Stödformer som beviljas enligt denna förordning ska syfta till att främja forskning och utveckling samt innovation. Stöd får endast lämnas om detta medför att stödmottagaren ökar sina insatser inom just forskning, utveckling och innovation. Stödet får avse utgifter för (i) personalkostnader, (ii) kostnader för instrument, utrustning, mark och byggnader, (iii) kostnader för konsulter och liknande tjänster samt (iv) övriga driftskostnader. Stödet får inte avse verksamhet som redan påbörjats, och beslut om stöd får innehålla villkor för stödet. Stödet ska betalas ut senast när projektet slutförts. Vissa stöd som beskrivs inom denna förordning riktas specifikt till små och medelstora företag, medan vissa stöd erbjuds alla företag men med särskilda villkor för små och medelstora företag. Med små och medelstora företag avses fristående företag och företag som tillsammans med partnerföretag och anknutna företag har (i) färre än 250 anställda och (ii) antingen har en årsomsättning som motsvarar högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning motsvarande högst 43 miljoner euro. Med små företag avses fristående företag och företag som tillsammans med partnerföretag eller anknutna företag (i) har färre än 50 anställda, samt (ii) antingen har en omsättning eller en balansomslutning som motsvarar högst 10 miljoner euro per år. Med partnerföretag avses företag som är förbundna med varandra genom att ett företag ensamt eller tillsammans med ett eller flera anknutna företag innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i ett annat företag. Vissa undantag finns dock för denna regel, såsom företag ägda av offentliga investeringsbolag eller riskkapitalbolag, fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar, forskningsinstitutioner utan vinstsyfte eller institutionella investerare inklusive regionala utvecklingsfonder. Med anknutna företag avses företag där (i) ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag, (ii) ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan, (iii) ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta enligt en bestämmelse i det företagets stadgar, eller (iv) ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i 15

16 företaget ensamt förfogar över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget. Stödet kan betalas ut i form av bidrag, lån, ersättning för uppdrag eller beställning samt förskott med återbetalningsskyldighet. Det sistnämnda alternativet innebär ett lån till stödberättigat projekt som betalas ut i en eller flera omgångar och där villkoren för återbetalning beror på projektets resultat. Vissa särskilda bestämmelser finns för stöd som betalas ut genom lån. Bland annat beskrivs att ett lån ska betalas tillbaka inom en tid som inte får vara längre än som behövs med hänsyn till syftet med lånet. Stödmottagaren av ett lån får helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet om det uppenbarligen saknas förutsättningar att förfoga över projektets resultat på sådant sätt att återbetalning kan ske inom överskådlig tid utan att stödmottagaren kommer på obestånd. Räntesatsen på lånet ska bestämmas med hänsyn till annan finansiering. Dock ska räntesatsen minst vara den av Riksbanken vid varje tidpunkt fastställda referensräntan. Återbetalning av lånet får ersättas med royalty eller annan löpande avgift. Närmare villkor för återbetalning kan bestämmas med beaktande av projektets beräknade ekonomiska utfall och övriga omständigheter. Vidare beskrivs vilka former av projekt som kan stödjas enligt denna förordning. Stöd kan lämnas för utvecklingsprojekt inom åtta olika huvudkategorier: Stöd till grundforskning, tillämpad forskning samt experimentell utveckling. Stöd för kostnader för immateriella rättigheter, där stöd får lämnas till små och medelstora företag för kostnader för att få och upprätthålla patent och andra rättigheter som åtnjuter industriellt rättskydd. Stöd till teknisk förstudie, där stöd lämnas till företag som avser att genomföra en förstudie inför tillämpad forskning eller experimentell utveckling. Stöd till process- och organisationsinnovationer inom tjänstesektorn, som syftar till att stödja företag som vill genomföra innovativa projekt som inbegriper en tydlig risk i utförandet. Stöd till nystartade innovativa företag, som lämnas till små företag enligt definitionen ovan och som existerat kortare tid än sex år vid den tidpunkt då stödet beviljas. Stöd till innovationsrådgivning m.m. Detta stöd får lämnas till små eller medelstora företag för rådgivningstjänster och andra stödjande tjänster avseende innovation från part som tillhandahåller sådana tjänster. Stöd för att tillfälligt anställa högkvalificerad personal. Detta stöd får lämnas till små och medelstora företag för att tillfälligt anställa högkvalificerad personal för att arbeta med forskning, utveckling och innovation. 16

17 Stöd till innovationskluster, vilket kan lämnas för investeringar i hjälpmedel för utbildning och forskning, för infrastruktur för forskning, såsom laboratorier och testanläggningar, samt för infrastruktur för bredband eller motsvarande tjänst. En begränsning i förordningen innebär att stöd inte får betalas ut till stödmottagare i ekonomiska svårigheter. Med ekonomiska svårigheter avses att stödmottagare inte med egna finansiella medel eller med medel från ägare, aktieägare eller långivare kan hindra förluster som, utan stöd från offentlig myndighet, leder till att en stödmottagare på kort eller medellång sikt med största sannolikhet försätts i konkurs. Stödbelopp som beviljats ska återbetalas om den som ansökt lämnat oriktiga uppgifter, om stödet beviljats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde insett detta, eller om villkoren för stödet inte följts. Mottagare av stöd ska skriftligen redovisa erfarenheterna av de åtgärder som föranlett stödet. 2.2 Förordning 2000:283 om regionalt bidrag till företagsutveckling Syftet med stöd som beviljas enligt denna förordning är att främja en hållbar tillväxt i bidragsföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt. Bidragen ska även bidra till att uppfylla de nationella hållbarhetsmålen. Bidraget får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som bidraget avser ska kunna genomföras. En bidragsmottagare får högst mottaga kr under en period av tre beskattningsår. Bidrag får inte lämnas till investeringar som utan särskilt medgivande påbörjats innan frågan om bidrag har avgjorts. Bidrag får lämnas till små och medelstora företag som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Bidrag får även lämnas till företag som genomför samverkansprojekt med andra företag. I detta fall kan stöd även lämnas till stora företag under förutsättning att de ingår i ett samverkansprojekt med små eller medelstora företag. Denna förordning använder samma definition av små och medelstora företag som beskrivits i avsnittet ovan gällande Förordning 2008:762 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Bidrag beviljas enligt förordningen till företag i stödområden A och B, i glesbygd samt på landsbygd, beroende på typ av stöd. Med glesbygd avses stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter, sysselsättning och service. Med landsbygd avses områden med liknande förhållanden som glesbygd, men med kortare avstånd till större orter och service. Tillväxtverket utövar tillsyn för att enhetlig tillämpning av kategorisering av glesbygd och landsbygd tillämpas i olika regioner. Stöd får lämnas till investeringar i byggnader eller anläggningar som är avsedda för stadigvarande bruk, maskiner eller andra inventarier (dock ej fordon), båtar som är 17

18 nödvändiga för drift av företag i skärgården, samt produktutveckling, marknadsföring, kompetensutveckling eller andra liknande ändamål, under förutsättning att det inte är fråga om utgifter för företagets normala drift. Bidrag kan inte lämnas till verksamhet som avser saluföring och bearbetning av jordbruksprodukter. Vid beviljande av bidrag ska bedömningar göras om företaget kommer bli lönsamt på sikt, och verksamheten kan ge varaktig sysselsättning, samt om bidraget kan komma att påverka konkurrensförhållandena på den marknad där verksamheten ska bedrivas. Regionalt bidrag till företagsutveckling kan enligt förordningen lämnas i ett flertal olika former: Bidrag får lämnas till högst 50 procent för åtgärder som ska genomföras i form av samverkansprojekt som omfattar minst tre fristående företag (två fristående företag i undantagsfall), som är begränsat i tiden samt för de deltagande företagen beräknas skapa ett mervärde som annars inte skulle uppstå. Bidrag får även lämnas till högst 50 procent för åtgärder som följer av deltagande i projekt inom regionala tillväxtprogram eller strukturfondsprogram. Bidrag får även ges för 40 procent av investeringar i område inom stödområde A som inte utgör glesbygd. Om särskilda skäl finns får investeringar finansieras till 50 procent i glesbygd. Om särskilda skäl finns får bidrag beviljas till 25procent för investeringar i övrigt i stödområde B samt på landsbygd. Bidrag får även lämnas i form av konsultcheckar. Dessa får lämnas med högst 50 procent av kostnaden för investeringen. Bidraget får inte överstiga kr. Konsultchecken får endast avse insatser inom produktutveckling, marknadsföring, kompetensutveckling eller andra liknande ändamål om föremål för dessa utgifter inte ingår i företagets normala drift. Mikrobidrag får lämnas för investeringar för vilka de godkända utgifterna uppgår till högst kr med ett belopp som motsvarar 50 procent av utgifterna. I detta fall får, förutom kriterierna som beskrivits ovan, hänsyn tas till den sökandes hela försörjningssituation. Bidragsgivaren ska även tillse att bidragsärendet följs upp och utöva tillsyn över att bidraget utnyttjas för avsett ändamål och i överensstämmelse med de föreskrifter och villkor som gäller för bidraget. 18

19 3 Kapitalandelslån Detta kapitel inleds med en kortare beskrivning av syftet med och utformningen av kapitalandelslånen som erbjuds av VGR. Vi avser vidare att beskriva i vilken grad utformningen av kapitalandelslånen motsvarar aktuell förordnings intentioner. Kontigo kommer även att beskriva mottagarföretagens syn på upplägget med kapitalandelslån utifrån deras behov, samt dessa företags bedömningar av effekter. Därefter redovisas inkubatorernas syn på finansieringsformen. Avslutningsvis relateras låneformen till och jämförs med villkorslån. 3.1 Syfte och utformning Bakgrunden till skapandet av kapitalandelslånen är en bristande tillgång på privat kapital för de allra minsta företagen. Ett sätt att lösa denna brist är att inkubatorer gör investeringar för att underlätta utveckling i företagen. Detta ökar sedan möjligheten att attrahera ytterligare externt kapital. Syftet med VGR:s kapitalandelslån är att utveckla fler nya kvalificerade teknik- och kunskapsbaserade företag med internationell konkurrenskraft och tillväxtpotential i Västra Götaland. Låneformen erbjuds inkubatorer i Västra Götaland för att möjliggöra investeringar i form av ägarkapital i företag som är i behov av finansiering för produktutveckling eller inledande marknadsföring. VGR riktar kapitalandelslånen till investeringar i företag som: Avser att utveckla och kommersialisera specifika produkter eller tjänster som är nya för marknaden, alternativt nya produktionsmetoder eller nya kombinationer av produkter och marknader. Avser att bedriva en näringslivsverksamhet på marknadsmässiga villkor och i internationell konkurrens inom Västra Götaland. I första hand riktas investeringen till företag som precis startat eller varit aktiva en kortare tid. Beslut om utbetalning av lån tas utifrån följande huvudkriterier: Företaget måste ha en grundläggande affärsplan. Företaget ska ha ett produktkoncept med unikitet och god kommersiell potential på en marknad som är större än den regionala. Finansieringen genom lånet ska vara avgörande för ett utvecklingsprojekt. Företaget ska ha kompetens att genomföra utvecklingsinsatserna och kommersialisera resultatet, antingen självt eller med assistans av utvecklingspartner. Organisationen (inkubatorn) bakom ansökan ska kunna erbjuda företaget stöd inom affärsutveckling. 19

20 VGR beviljar högst kr för detta ändamål. Inkubatorn har inte rätt att utan samtycke från VGR pantsätta eller på annat dylikt sätt förfoga över de ägarandelar som lånet gett upphov till. Ingen ränta utgår på lånebeloppet. Aktieinnehavet som förvärvats i samband med utbetalning av kapitalandelslånet ska normalt sett säljas av inkubatorn inom åtta år efter att lånet beviljats. Detta sker i en exit, där hela innehavet antingen säljs på en gång, eller delar av innehavet säljs i omgångar. Vissa andra aktiviteter kan dock jämställas med exit i form av försäljning av aktier. Ett sådant alternativ är ordinär utdelning, eller vid överlåtelse av företagets tillgångar varefter betalning delas ut till företagets ägare. Vid exit sker återbetalning av lånet från inkubatorn till VGR. Det totala återbetalningsbeloppet beror på storleken på bruttointäkten vid exit eller motsvarande alternativ enligt ovan. Om bruttointäkten överstiger lånebeloppet, utgår 50 procent av mellanskillnaden till VGR. Om bruttointäkten understiger lånebeloppet, avskrivs hela mellanskillnaden. För VGR:s del innebär utformningen av villkoren att utfallet kan bli både positivt och negativt. Om bruttointäkten överskrider lånesumman utgår en vinst på 50 procent på överskottet. Om bruttointäkten istället underskrider lånesumman, uppkommer istället en förlust för VGR motsvarande mellanskillnaden. Inkubatorerna svarar dock mot en lägre risk. Vid överskott efter återbetalning av lånet blir vinsten lika stor som för VGR, alltså 50 procent av överskottet. Dock riskerar inte inkubatorer någon förlust, då mellanskillnaden mellan bruttointäkten och lånebelopp skrivs av om inte hela lånesumman täcks vid försäljning eller motsvarande alternativ. 1 Om företaget i fråga går i konkurs skrivs dessutom hela lånet av. För inkubatorns del resulterar detta i en momspliktig intäkt, då lånet inte behöver betalas tillbaka till VGR. Det totala kapitalet som VGR avsätter för kapitalandelslån fördelas inte enligt någon särskild fördelningsmodell mellan inkubatorerna, utan det är först till kvarn som gäller. Kapitalandelslån har erbjudits till inkubatorerna sedan år Fram till 2013 har 23 MKR avsatts till kapitalandelslån. Under perioden har 78 bolag tagit del av lånen. 3.2 Jämförelse med aktuell förordning I detta avsnitt avser vi att jämföra utformningen av VGR:s kapitalandelslån med förordningens intentioner. Västra Götalandsregionens utformning av kapitalandelslån regleras enligt förordning 2008:762 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Vi har avgränsat analysen i det att vi utgått från VGR:s officiella information kring kapitalandelslånen. Vi har heller inte haft möjlighet att i detalj studera enskilda 1 Dock används i vissa fall skuldkorgar, där vinter och förluster kvittas mot varandra. Jämfört med fristående lån är detta en fördel för långivare, men en nackdel för låntagare. Låntagare utan korgar kan få fler lån avskrivna utan motkrav då vinst från ett framgångsrikt företag inte behöver gå till att betala av skulder från företag som gått i konkurs. 20