Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Nr 5:2008 Gunnel Eriksson Handläggare Fakultetsnämndens ledamöter Fackliga företrädare Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Datum och tid: Torsdagen den 4 september, kl ca Plats: Konferensrum U2-158, hus Rosenhill, Mälardalens högskola, Västerås ( ) Ledamöter: Tjänstemän: Fackliga företrädare: Övriga: Tola Jonsson Peter Dobers Mats Börjesson Anders W Johansson Ingela Rådestad Eva Sundgren Tina Lämpeä vakant vakant Tomas Ljungberg Thure Morin Gunnel Eriksson Malin Gunnarsson Joa Silver Margareta Burell Mats Fagerberg Ulla Pettersson Marina Alvmo Kjell-Åke Brorsson Sture Packalén Dekanus Prodekanus Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Lärarförbundet SACO ST-ATF Studievägledare, akademi UKK Ordförande, lärarförslagsnämnden HSV Professor, akademi UKK Förhinder anmäls till Gunnel Eriksson, telefon , e-post gunnel.eriksson@mdh.se 1 (3)

2 Fakultetsnämnden för humaniora, FÖRSLAG TILL DAGORDNING samhälls- och vårdvetenskap Sammanträde 5: Ärende Beslut Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Beslutas 3. Fastställande av föredragningslista med Se förslag genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Anmälningar - Föregående mötesprotokoll Anmäls 1 - Dekanusbeslut Anmäls 2 5. Meddelanden Anmäls 3 6. Rapporter från utskott och arbetsgrupper - Biblioteksrådet - Forskningsutskottet - Utbildningsutskottet 7. Meddelanden från studentkåren och doktorandrådet (föredras av studeranderepresentanter) 8. Inrättande av magisterprogram/-examen i Beslut 4 arbetslivsvetenskap (föredras av Gunnel Eriksson) 9. Information om rekryteringsläget (föredras av Joa Silver) 10. Programutbud 2009/2010, förutbildnings- och Beslut 5 nybörjarprogram samt påbyggnadsprogram som ges (sänds senare) på svenska (föredras av Gunnel Eriksson) 11. Översättning av specialpedagogik till engelska Beslut 6 (föredras av Gunnel Eriksson) 12. Högskoleverkets uppföljning av ifrågasättandet Anmäls 7 av ämnet handelsrätt (föredras av Gunnel Eriksson) 13. Tema miljö- och jämställdhetsaspekter: 8 Information om profilarbetet avseende hållbar utveckling (föredras av Peter Dobers) 14. Utbildningsråd och utbildningsstrateger Beslut 9 (föredras av Gunnel Eriksson) 2 (3)

3 Fakultetsnämnden för humaniora, FÖRSLAG TILL DAGORDNING samhälls- och vårdvetenskap Sammanträde 5: 15. Diskussion om innehåll i nämndgemensamma halvdagen om kvalitetsarbetet (föredras av Tola Jonsson) 16. Information om samverkansrådet för 10 språkutbildningar i Mälardalsregionen (föredras av Sture Packalén) 17. Information om KLOK-projektet (föredras av Marina Alvmo) 18. Rapport för lärarförslagsnämnden 11 (föredras av Kjell-Åke Brorsson) 19. Ledamöter i lärarförslagsnämnden för Beslut 12 humaniora, samhälls och vårdvetenskap (föredras av Malin Gunnarsson) 20. Övriga frågor 21. Mötets avslutande 3 (3)

4 Bilaga 1 1 av 9 Fakultetsnämnden för humaniora, PROTOKOLL Nr 4:2008 samhälls- och vårdvetenskap Sammanträdesdatum: Datum och tid: Torsdagen den 29 maj Plats: Konferensrum B212, hus Väpnaren, Drottninggatan 12, Mälardalens högskola, Eskilstuna Ledamöter: Tola Jonsson Dekanus Peter Dobers Prodekanus Mats Börjesson Lärarrepresentant Anders W Johansson Lärarrepresentant Ingela Rådestad Lärarrepresentant Närvarande Eva Sundgren Lärarrepresentant Johan Karlsson Studeranderepresentant Sofia Laxåback Studeranderepresentant Anmält förhinder Lena Nordgren Studeranderepresentant Anmält förhinder Tomas Ljungberg Extern ledamot Anmält förhinder Thure Morin Extern ledamot Tjänstemän: Malin Gunnarsson Närvarande 59-70, 73 Joa Silver Närvarande 59-70, 73 Thomas Wahl Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Fackliga företrädare: Margareta Burell Mats Fagerberg Ulla Pettersson Lärarförbundet SACO ST-ATF Övriga: Närvarande 64 d, 74 Kjell-Åke Brorsson Ordförande, Lärarförslagsnämnden HSV Närvarande 75 Cristoffer Stockman Personalhandläggare, Personalsektionen 1 (9)

5 Fakultetsnämnden för humaniora, PROTOKOLL Nr 4:2008 samhälls- och vårdvetenskap Sammanträdesdatum: Bilaga 1 2 av 9 59 Mötets öppnande Ordföranden förklarade mötet öppnat. 60 Val av justeringsperson Beslut Nämnden beslutar att uppdra åt Sofia Laxåback att jämte ordförande justera protokollet. Underlag I ärendet finns ordförandes förslag till dagordning av den 22 maj Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Beslut Nämnden beslutar fastställa dagordningen efter att a) frågan om nämndgemensamt kvalitetsinternat till hösten, samt b) konsekvenser av inställande av program och kurser för ht 2008 anmälts som övrig fråga. Underlag I ärendet finns ordförandes förslag till dagordning av den 22 maj Anmälningar - Föregående mötesprotokoll - Dekanusbeslut Beslut Föregående mötes protokoll anmäldes av Tola Jonsson och lades till handlingarna samt dekanusbeslut från perioden anmäldes av Tola Jonsson och lades till handlingarna. Underlag Protokoll från nämndens sammanträde , tillika bilaga 1 till kallelsen, förteckning av dekanusbeslut från perioden , tillika bilaga 2 till kallelsen. 63 Meddelanden Ärendets behandling Dekanus meddelandelista anmäldes av Tola Jonsson. Underlag I ärendet fanns dekanus meddelandelista, bilaga 3 till kallelsen. Justerandes signatur: 2 (9)

6 Fakultetsnämnden för humaniora, PROTOKOLL Nr 4:2008 samhälls- och vårdvetenskap Sammanträdesdatum: Bilaga 1 3 av 9 64 Rapporter från utskott och arbetsgrupper - Biblioteksrådet - Forskningsutskottet - Lärarförslagsnämnden - Utbildningsutskottet Ärendets behandling a) Eva Sundgren rapporterade från biblioteksrådets möte b) Mats Börjesson rapporterande från forskningsutskottets möte c) Eva Sundgren rapporterade från utbildningsutskottets möte d) Kjell-Åke Brorsson, rapporterade från Lärarförslagsnämnden. Underlag Status för ärenden i lärarförslagsnämnden, bilaga 4 till kallelsen. 65 Rapport från studentkåren och doktorandrådet Beslut - Att uppdra åt forskningsutskottet att mot bakgrund av diskussion av doktorandrådets roll initiera en diskussion med doktorandrådet i syfte att tillsammans förtydliga deras uppdrag. Ärendets behandling - Sofia Laxåback rapporterade från studentkårens verksamhet. - Doktorandrådets rapport lämnades enbart skriftligen. Underlag Studentkårens rapport samt doktorandrådets rapport, tillika bilaga 5 till kallelsen. 66 Omklassificering av kurser i vårdvetenskap och socialt arbete Beslut - att kurser i vårdvetenskap, socialt arbete och sjukgymnastik helt eller delvis kan klassificeras tillhörande utbildningsområdet medicin och konstaterar i samband med detta: - att akademichefen enligt sin delegation beslutar om kursplaner och därmed har ansvaret att göra en korrekt bedömning av tillhörighet till utbildningsområde, - att det enbart går att omklassificera kurser som inte har registrerade studenter under 2007 eller tidigare, samt - att DSI och Ladok skall uppdateras i enlighet med de förändringar av kursplaner som beslutas av akademichef. Ärendets behandling Joa Silver föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 6 till kallelsen. Justerandes signatur: 3 (9)

7 Fakultetsnämnden för humaniora, PROTOKOLL Nr 4:2008 samhälls- och vårdvetenskap Sammanträdesdatum: Bilaga 1 4 av 9 Delges: Akademichef och utbildningsledare (HVV) samt sektionschefer (EKA och UFO) och Joa Silver (UFO). 67 Omklassificering av kurser i engelska Beslut - att uppdra åt UKK att inkomma med kompletterande handlingar i ärendet, - att, efter tilläggsyrkande från Peter Dobers, uppdra åt UKK att utreda konsekvenserna för N/Tstudenter inom vetenskapsområdet teknik att nå examenskrav, där krav finns på att läsa icketeknikklassade kurser. Ärendets behandling Joa Silver föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 7 till kallelsen. Delges: Akademichef, utbildningsledare och Ann-Margret Sandbäck (UKK) samt sektionschefer (EKA, STC och UFO) och Joa Silver (UFO). 68 Förslag till rektorsbeslut avseende anslagsmedel för utbildning på grund- och avancerad nivå 2009, volymdel Beslut - att föreslå rektor att besluta om att fastställa uppdraget i HÅS per akademi för 2009 fördelat på utbildningsområde, samt preliminärt fastställa uppdraget i HÅS för 2010 enligt bilaga. Ärendets behandling Joa Silver föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 8 till kallelsen. Delges: Samtliga akademichefer och utbildningsledare, sektionschef (EKA) samt Joa Silver (UFO). 69 Förslag till rektorsbeslut avseende anslagsmedel för utbildning på grund- och avancerad nivå 2009, strategisk del Beslut - att tillstyrka förslaget till områden för strategiska satsningar avseende utbildning på grund- och avancerad nivå enligt bifogat förslag (anges i a-d nedan); a) Översyn av förutsättningarna för ämnena/huvudområdena finska, franska, spanska och tyska. Justerandes signatur: 4 (9)

8 Fakultetsnämnden för humaniora, PROTOKOLL Nr 4:2008 samhälls- och vårdvetenskap Sammanträdesdatum: Bilaga 1 5 av 9 b) Utreda och vidta åtgärder för ansökan om examensrätt för civilekonomexamen. c) Utreda och vidta åtgärder för ansökan om examensrätt för socionomexamen. d) Utreda och vidta åtgärder för ansökan om examensrätt för masterexamen inom hälsovetenskap. - att delegera till dekanus att besluta om ett för nämnderna gemensamt förslag till rektor avseende såväl områden för strategiska satsningar som medlens storlek. Ärendets behandling Malin Gunnarsson föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 9 till kallelsen. Delges: Samtliga akademichefer och utbildningsledare samt sektionschefer (EKA och UFO). 70 Förslag till rektorsbeslut avseende anslagsmedel för forskning och forskarutbildning 2009, volym- och strategisk del Beslut - att föreslå rektor att volymdelen och den strategiska delen av de anslagsmedel för forskning och forskarutbildning som nämnden har att lämna förslag till fördelning av, fördelas enligt nedan (underlaget preciseras i till kallelsen bilagda Fördelning av anslagsmedel för forskning och forskarutbildning 2009 : Målområden Nedprioritering Nollalternativ Tillväxtalternativ Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning Hälsa och välfärd Interkulturell kommunikation Övergripande satsningar Prestationsbaserade satsningar Summa Nämndens motiveringar av tillväxtalternativen respektive nedprioriteringsalternativen: 1) Satsningen på kvinnliga post doc utgår i den händelse anslagsmedlen för forskning och forskarutbildning till H/S/V området sänks. 2) En ökad tilldelning av anslagsmedel för forskning och forskarutbildning skulle delvis användas till att förstärka forskningsanknytningen av utbildning på grundnivå inom i första hand företagsekonomi, hälsovetenskap och socialt arbete, mot bakgrund av prioriterade satsningar enligt forsknings och utbildningsstrategin. 3) En ökad tilldelning av anslagsmedel för forskning och forskarutbildning skulle delvis användas till att bygga upp forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap, i enlighet med forsknings och utbildningsstrategin. Justerandes signatur: 5 (9)

9 Fakultetsnämnden för humaniora, PROTOKOLL Nr 4:2008 samhälls- och vårdvetenskap Sammanträdesdatum: Bilaga 1 6 av 9 4) Omfattar satsning på kvinnliga post doc, sek; stöd till doktoranders resor och utlandsvistelser, sek; datakällan (infrastrukturstöd), sek; handledarutbildning och MDH gemensamma forskarutbildningskurser, sek sek. 5) Volymdelen av anslagsmedlen, vilket enligt rektorsbeslut utgör 30 % av det totala anslaget för forskning och forskarutbildning - att, efter tilläggsyttrande från nämnden, överlåta åt dekanus att i det slutgiltiga förslaget till rektorsbeslut ytterligare samordna tilldelningen av anslagsmedel med fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik samt den utbildningsvetenskapliga nämnden, - att preliminärt föreslå rektor samma fördelning för 2010 som för 2009, - att fördelningen av volymmedlen fördelas enligt följande princip: a) publikationer 45 % av volymdelen Publikationstyp Faktor Artikel i tidskrift 1,5 Avhandling doktor 3,0 Avhandling, licentiat 1,5 Bok * 3,5 Kapitel i bok 1 *) inkl. avhandling, monografier, vetenskapliga böcker b) externa medel 40 % av volymdelen c )meritering 15 % av volymdelen Meritering Faktor Befordran professor 1,0 Antagen docent 0,5 Doktorsexamen 2,0 Licentiatexamen 1,0 Ärendets behandling Malin Gunnarsson föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 10 till kallelsen. Delges: Samtliga akademichefer och forskningsledare samt sektionschefer (EKA och UFO). 71 Inrättande av magisterprogram i specialpedagogik Beslut - att inrätta programmet Magisterprogram i specialpedagogik, 60 högskolepoäng (Master program (One Year) in Special Education), Justerandes signatur: 6 (9)

10 Fakultetsnämnden för humaniora, PROTOKOLL Nr 4:2008 samhälls- och vårdvetenskap Sammanträdesdatum: Bilaga 1 7 av 9 - att, efter tilläggsyrkande från Tola Jonsson efter samråd med professor Anders Garpelin, den engelska översättningen av specialpedagogik ändras till Special Needs Education, varpå den engelska översättningen av programmet skulle vara Master Program in Special Needs Education, - att krav för särskild behörighet för tillträde till programmet ska vara: Lärarexamen eller Kandidatexamen om minst 180 hp med huvudämne/ huvudområde i specialpedagogik, handikappvetenskap, hälsovård, pedagogik, social omsorg, socialt arbete eller annat ämne som bedöms relevant. I examen skall ingå självständigt arbete omfattande minst 15 hp. Dessutom krävs Sv B och En A. - att urvalet till programmet ska baseras på antal högskolepoäng, - att uppdra åt akademi UKK att i det fortsatta arbetet beakta bedömarnas synpunkter avseende uppföljning och utvärdering, programmets roll och profil relativt andra utbildningar inom området samt omfattningen av teori och metod, - att uppdra åt akademi UKK att bedömarnas synpunkter i relevanta delar också återspeglas i det förslag till utbildningsplan som akademin ska lämna in enligt styrdokument och tidplan för utbildningsplaneringsprocessen vid MDH, Ärendets behandling Eva Sundgren föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 11 till kallelsen. Delges: Akademichef, utbildningsledare, Anders Garpelin och Kerstin Åman (UKK) samt sektionschefer (INF, STC och UFO). 72 Programutbud 2009/2010, påbyggnadsprogram samt nybörjarprogram som ges på engelska Beslut - att fastställa programutbud 2009/2010 för påbyggnadsprogram samt nybörjarprogram som ges på engelska enligt förslag, och - att delegera till dekanus att fatta beslut om eventuella revideringar. Ärendets behandling Malin Gunnarsson föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 12 till kallelsen. Delges: Samtliga akademichefer och utbildningsledare samt sektionschefer (INF, STC, INA och UFO). Justerandes signatur: 7 (9)

11 Fakultetsnämnden för humaniora, PROTOKOLL Nr 4:2008 samhälls- och vårdvetenskap Sammanträdesdatum: Bilaga 1 8 av 9 73 Uppdrag till akademierna avseende utbildning och forskning Beslut - att fastställa utbildnings- och forskningsuppdrag till akademi Utbildning, kultur och kommunikation, UKK, enligt bifogat underlag, - att fastställa utbildnings- och forskningsuppdrag till akademi Hälsa, vård och välfärd, HVV, enligt bifogat underlag, - att fastställa utbildnings- och forskningsuppdrag till akademi Hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, enligt bifogat underlag. Ärendets behandling Malin Gunnarsson föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 13 till kallelsen. Delges: Samtliga akademichefer, forskningsledare och utbildningsledare samt sektionschefer (INF, STC och UFO). 74 Avrapportering av uppdrag avseende docenturnämnd Ärendets behandling Kjell-Åke Brorsson föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns Kjell-Åke Brorssons skriftliga rapport, tillika bilaga 14 till kallelsen. 75 Tema miljö- och jämställdhetsaspekter Ärendets behandling Peter Dobers hälsade välkommen och introducerade Cristoffer Stockman från personalsektionen. Cristoffer Stockman informerade om arbetsmiljöledningssystemet (OHSAS 18001) och miljöledningssystemet (ISO14001). 76 Övriga frågor a) nämndgemensamt kvalitetsinternat till hösten Beslut - att uppdra åt dekanus att tillsammans med dekanerna för N/T-nämnden respektive UVEN ta fram förslag till upplägg för nämndgemensamt kvalitetsseminarium i anslutning till nämndernas Justerandes signatur: 8 (9)

12 Fakultetsnämnden för humaniora, PROTOKOLL Nr 4:2008 samhälls- och vårdvetenskap Sammanträdesdatum: Bilaga 1 9 av 9 oktobersammanträden, och att hos chefen för UFO begära stöd för planering av internatets innehåll. Ärendets behandling Malin Gunnarsson föredrog ärendet. b) konsekvenser av inställande av program och kurser för ht 2008 Beslut - att uppdra åt utbildningsutskottet att under hösten 2008 utarbeta rutiner för analys av kvalitetssäkring av utbildningsutbudet i samband med inställande av program och kurser, och i sammanhanget beakta befintliga rutiner för avveckling av program. Ärendets behandling Mats Börjesson anmälde frågan. Diskussion. 77 Mötets avslutande Ordförande förklarade mötet, som pågått mellan kl och kl för avslutat. Vid protokollet:. Malin Gunnarsson Justeras:. Tola Jonsson. Sofia Laxåback Justerandes signatur: 9 (9)

13 DELEGATIONSBESLUT Förteckning 1 Bilaga 2 1 av 2 Fakultetsnämnden för humaniora samhälls- och vårdvetenskap Datum Beslutsärende Beslut Beslutande Revidering av utbildningsplanens planeringsdel läsåret 2008/ Revidering av utbildningsplanens planeringsdel läsåret 2008/ Omklassificering av kurser i engelska Beslut - att korrigera utbildningsplanernas planeringsdelar för läsåret 2008/2009 enligt nedan: [ ] SEV21 Ekonomprogrammet 180 hp Ofullständig kurskod på kursen Företagsekonomi med inr mot redovisning och ekonomistyrning, korrigerad till EFO020 (tidigare fattades en siffra) Dekanus beslutar - att revidera utbildningsplanens planeringsdel för Sjukgymnastprogrammet (VOV21) läsåret 2008/2009 enligt bilaga 1, - att revidera utbildningsplanens planeringsdel för Beteendevetenskapliga programmet (SSE20 och SSV20) läsåret 2008/2009 enligt bilaga 2, - att revidera utbildningsplanens planeringsdel för Kandidatprogrammet i språk och humaniora, allmän inriktning (HHV20 OINR) läsåret 2008/2009 enligt bilaga 3, samt - att revidera utbildningsplanens planeringsdel för programmet International Business Management (SEV25) läsåret 2008/2009 enligt bilaga 4 (förändringar markerade i bilagorna med rött). Beslut - att kurser i engelska helt eller delvis kan klassificeras tillhörande utbildningsområdet teknik och konstaterar i samband med detta: - att akademichefen enligt sin delegation beslutar om kursplaner och därmed har ansvaret att göra en korrekt bedömning av tillhörighet till utbildningsområde, - att det enbart går att omklassificera kurser som inte har registrerade studenter under 2007 eller tidigare, samt - att DSI och Ladok skall uppdateras i enlighet med de förändringar av kursplaner som beslutas av akademichef. Ärendets behandling och underlag Gunnel Eriksson föredrog ärendet. I ärendet fanns förslaget till beslut enligt bilaga 1. Fager Jonsson Jonsson 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll. sidan 1 (2)

14 DELEGATIONSBESLUT Förteckning 1 Bilaga 2 2 av 2 Fakultetsnämnden för humaniora samhälls- och vårdvetenskap Tillsättande av bedömargrupp för bedömning av arbetslivsvetenskap som huvudområde för magisterexamen samt magisterprogram i arbetslivsvetenskap Revidering av utbildningsplanens planeringsdel läsåret 2008/2009 Beslut - att tillsätta en bedömargrupp med uppgift att göra en bedömning av arbetslivsvetenskap som huvudområde för magisterexamen samt magisterprogram i arbetslivsvetenskap, - att utse Guy Ahonen (professor, Svenska handelshögskolan, Helsingfors, Finland), Annika Härenstam (professor, Göteborgs universitet) och Lena Tell (personaldirektör, Landstinget i Västmanland) som ledamöter i bedömargruppen, samt - att utse Eva Sundgren som fakultetsnämndens kontaktperson. Ärendets behandling och underlag Gunnel Eriksson föredrog ärendet. I ärendet fanns förslaget till beslut enligt bilaga 2. Beslut - att revidera utbildningsplanens planeringsdel för IT-ekonomprogrammet (ITEKV) läsåret 2008/2009 enligt bilaga 1, - att revidera utbildningsplanens planeringsdel för Beteendevetenskapliga programmet (SSE20 och SSV20) läsåret 2008/2009 enligt bilaga 2, att revidera utbildningsplanens planeringsdel för Beteendevetenskapliga programmet (BETEE och BETEV) läsåret 2008/2009 enligt bilaga 3. (förändringar markerade i bilagorna med rött). Ärendets behandling och underlag Gunnel Eriksson föredrog ärendet. I ärendet fanns förslagen till beslut enligt bilagor 1-3 samt underlag från akademi HST. Jonsson Jonsson 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll. sidan 2 (2)

15 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Dekanus rapporterar Föredragande: Tola Jonsson Bilaga 3 1 av 2 Tidpunkt Kategori Meddelande Rektorsbeslut Ersättare i högskolans disciplinnämnd (MDH /08) Tillsättande av professor/lektor som ska fungera som aktivt stöd gällande genus- och jämställdhetsfrågor inom NTområdet (CF23-67/08) Delegation av rätt att fatta beslut att avskriva anmälningar enligt lagen om likabehandling av studenter inom högskolan, från vidare handläggning (MDH1.4-94/08) Principer för lönetillägg inom MDH (CF-P /08) Termins- och periodindelning läsåret 2009/10 (CF20-386/08) Deltagande i projekt för internationell marknadsföring av svensk högre utbildning (CF35-183/08) Principer för kostnadsfördelning angående bostäder för doktorander, gästlärare och gästforskare (MDH1.4-95/08) Svar på fråga 3 i Fyra frågor för förslag, information och råd från SUHF, samt fråga om att utse representant från högskolan i en rankinggrupp och arbetsgrupp för förändrat system för utseende av elektorsförsamling vid forskningsråd. (CF19-454/08) Svar på remiss angående förändrade rekommendationer om samordnad antagning till sådana engelskspråkiga magisteroch masterprogram som bl a vänder sig till sökande utanför EU/EES-området. (CF38-201/08) Ansökan till högskoleverket om godkännande som forskningshuvudman (MDH4-76/08) Rektorsbeslut Medlemskap i Include ett internationellt nätverk som arbetar med breddad rekrytering CF / 08 Medlemskap i European Association for Research Managers and Administrators, EARMA CF / 08 Riktlinjer för registrering läsåret 2008/09 CF / 08 Ändrade bestämmelser om hanteringen av anonyma salstentamina CF / 07 Yttrande med anledning av anmälningar angående hantering av avveckling av ämnena kemi/kemiteknik och biologi samt hanteringen av avvecklingen av en civilingenjörsutbildning CF / 08 och CF / 08 Yttrande till högskoleverket med anledning av hantering av tentamensanmälan CF / 08 Ändring av stadgarna för Stiftelsen Västerbergslagen Teknik och Utvecklingscentrum CF /

16 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Dekanus rapporterar Föredragande: Tola Jonsson Bilaga 3 2 av 2 Yttrande till utbildningsdepartementet över slutbetänkandet "Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring" (SOU 2008:29)" CF / 08 Skrivelse till utbildningsdepartementet med begäran om omförhandling av lärarkopieringsavtalet för att möjliggöra digitalisering CF / 08 Ledamöter i jämlikhets och jämställdhetskommittén 1 juli december 2011 CF / 07 Värdenhet för Robotdalen, Automation Region samt tekniq/minst CF / Rektorsbeslut Process för ansökningar från Mälardalens högskola för KKstiftelsens utlysning "Forskningsprojekt nya lärosäten i samverkan med näringslivet" CF / 08 Process för forskningsansökningar från Mälardalens högskola till Sparbanksstiftelsen Nya 2008 CF / 08 Avveckling av verksamhet inom biologi, kemi, bioteknik CF /

17 Bilaga 4 1 av 35 Utbildnings- och forskningssektionen Gunnel Eriksson Inrättande av magisterprogram/-examen i arbetslivsvetenskap Förslag till beslut Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap beslutar - att inrätta arbetslivsvetenskap som huvudområde för en magisterexamen vid Mälardalens högskola, - att den engelska översättningen av huvudområdet arbetslivsvetenskap ska vara Work Life Studies. - att inrätta programmet Magisterprogram i arbetslivsvetenskap, 60 högskolepoäng (Master Program (One Year) in Work Life Studies), - att krav för särskild behörighet för tillträde till programmet ska vara: Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i ett huvudområde, eller motsvarande. Dessutom krävs Sv B och En A. - att urvalet till programmet ska baseras på antal högskolepoäng, - att uppdra åt akademi HST att i det fortsatta arbetet beakta bedömarnas synpunkter och se till att dessa i relevanta delar också återspeglas i det förslag till utbildningsplan som akademin ska lämna in enligt styrdokument och tidplan för utbildningsplaneringsprocessen vid MDH, - att uppdra åt akademi HST att, mot bakgrund av examenskrav formulerade i ansökan och efter hörande av examenshandläggare på STC, ta fram förslag till examensbeskrivning. Förslaget ska vara nämndens handläggare tillhanda senast tio dagar innan nämndens novembersammanträde. Motivering Akademi HST har ansökt om att inrätta ett magisterprogram i arbetslivsvetenskap. Fakultetsnämndens utbildningsutskott tillstyrkte att ansökan skulle gå vidare till bedömning av en bedömargrupp, vilken dekanus tillsatte efter förslag från HST. Samtliga tre bedömare inkom med utlåtanden som i huvudsak tillstyrkte inrättande. Efter att ha tagit del av utlåtandena tillstyrkte utskottet ett inrättande. Utskottet ansåg att bedömarnas synpunkter skulle beaktas i det fortsatta arbetet med utbildningen. Underlag samt bedömarnas utlåtanden bifogas. I ansökan stod två programnamn angivna. Enligt Kerstin Isaksson, HST, vill man att programmet ska heta en kombination av dessa två: Magisterprogram i arbetslivsvetenskap Arbetsliv mellan globalisering och individualisering. Eftersom

18 långa programnamn är olämpliga för t.ex. våra administrativa system är mitt förslag att programnamnet hålls kort. Man kan ändå, i programkatalogen och i andra sammanhang, när man skriver om programmet mycket väl ta med tillägget. Ärendet har beretts inom utbildnings- och forskningssektionen mot bakgrund av forsknings- och utbildningsstrategin och dekanusdialoger med berörda akademier samt efter hörande av nämndens utbildningsutskott. Bilaga 4 2 av 35

19 Page 1 of 2 Bilaga 4 3 av 35 Till fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap vid Mälardalens Högskola Utlåtande om inrättande av magistersprogram i arbetslivsvetenskap och inrättande av arbetslivsvetenskap som huvudområde för en magistersexamen vid Mälardalens Högskola På anmodan av fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap vid Mälardalens Högskola vill jag ge följande utlåtande om ovannämnda magistersprogram. Det finns en klar social beställning på det föreslagna magistersprogrammet som betraktar arbetslivet ur ett multidisciplinärt förändringsperspektiv på avancerad nivå. Trots det uppenbara behovet är det ont om dylika program på internationell nivå. I Sverige finns ett antal relaterade program på grundutbildningsnivå, men inte med den förealgna profilen. Det ligger inget tvivel om att MDH innehar den kompetens som krävs för att utbilda studenter som uppfyller kraven för en magistersexamen inom det nämnda området. De redan tidigare existerande förutsättningarna för detta stärktes avsevärt genom de nyrekryteringar som gjordes vid nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Valet att fokusera programmet på spänningen mellan globalisering och individualisering är lyckat och aktuellt. Den valda strukturen och innehållet av programmet täcker på ett ypperligt sätt problemområdet och innehåller de metodologiska element som ett magisterprogram måste innehålla. Man bör dock försäkra sig om att studenterna erhåller nödvändiga kunskaper om både kvalitativa och kvantitativa metoder, trots att dessa inriktningar är valbara. Programmets profilering är tillräckligt tydlig för att skilja programmet från andra motsvarande program i arbetsvetenskap Utl-magprogMDH/ Address: Hanken, P.O.Box 479, Helsinki, Phone:

20 Page 2 of 2 Utbildningsbehovet inom området är uppenbart, eftersom man på alla håll i världen för tillfället kämpar med de förändringar som sker inom arbetslivet på grund av den snabba globaliseringen och den samtidiga individualiseringen av samhället. De utbildade magistrarna torde inte ha svårigheter att få anställning inom företag och offentliga organisationer. MDH:s rutiner för uppföljning och utvärdering av utbildningen uppfyller kraven för en magistersutbildning på hög nivå. Sammanfattningsvis vill jag konstatera att det föreslagna programmet utgör en balanserad helhet som till sitt innehåll och sin struktur fyller kraven för ett magistersprogram samt svarar mot ett existerande utbildningsbehov i Sverige och internationellt. Därför stöder jag reservationslöst inrättandet av det föreslagna magistersprogrammet i arbetslivsvetenskap och inrättande av arbetslivsvetenskap som huvudområde för en magistersexamen vid Mälardalens Högskola. Bilaga 4 4 av 35 Helsingfors den 6 augusti 2008 Guy Ahonen Professor Knowledge Management, speciellt personalekonomi Svenska handelshögskolan Institutionen före företagsledning och organisation Utl-magprogMDH/ Address: Hanken, P.O.Box 479, Helsinki, Phone:

21 Bilaga 4 5 av 35 Göteborg Fakultetsnämndens utbildningsutskott Eva Sundgren Gunnel Eriksson Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Mälardalens högskola Utlåtande över ansökan om magisterprogram i arbetslivsvetenskap vid MDH Undertecknad har ombetts avge yttrande över ovan nämnda magisterprogram. Efter att ha granskat de dokument som bifogades har jag besvarat de punkter som ni i brevet önskade utlåtande över och inleder yttrandet med en allmän reflektion. Jag har också läst beskrivningar av liknande utbildningar på avancerad nivå som finns på Jag har dessutom jämfört den definition av arbetslivsvetenskap med definitioner av arbetsvetenskap som finns på några andra universitet och högskolors hemsidor. Allmänt Först en allmän reflektion av definitionen av arbetslivsvetenskap. I bakgrundsbeskrivningen motiveras och beskrivs ämnet arbetslivsvetenskap. Arbetslivsvetenskap är ett nytt begrepp. Sedan några decennier finns arbetsvetenskap som ämne vid flera andra universitet och högskolor (t ex vid Luleå tekniska universitet, KTH, Stockholm, Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Högskolan i Halmstad, Borås) på grundutbildningsnivå. På avancerad nivå (magister och forskarutbildning) är ämnet representerat i Göteborg, Karlstad, Halmstad och Luleå. I ansökan om magisterutbildning i arbetslivsvetenskap, beskrivs ämnet som mångvetenskapligt med sin bas i samhällsvetenskap och humaniora (beteendevetenskap, ekonomi, folkhälsa och historia). Man motiverar det nya begreppet arbetslivsvetenskap med att arbetsvetenskap har sin utgångspunkt i teknik och samspelet människa-teknikorganisation. Denna beskrivning stämmer väl in på hur ämnet definieras vid Luleå tekniska universitet men det stämmer inte med ämnets definition vid institutionen för arbetsvetenskap vid t ex Göteborgs och Karlstad universitet. Arbetsvetenskap är här ett tvärvetenskapligt ämne med en stark bas i samhällsvetenskap och humaniora. Det som skiljer hur arbetslivsvetenskap definieras från de definitioner jag funnit av arbetsvetenskap, är att ekonomi, och ett medicinskt ämne, folkhälsovetenskap också inkluderas (se gärna kapitel 1, Introduktion till Arbetsvetenskapen av Jan Holmer, i boken Forskning om arbete, Holmer & Simonsson red, Studentlitteratur 2006). Det nya ämnet arbetslivsvetenskap är alltså mycket brett. Det behöver inte innebära en nackdel, men enligt min mening skulle man lika gärna kunna använda begreppet arbetsvetenskap. De olika institutionerna vid svenska universitet är redan så olika i sina inriktningar av ämnet att den nu föreslagna inriktningen kan inrymmas i begreppet Arbetsvetenskap.

22 Bilaga 4 6 av 35 Examen i ett nationellt och internationellt perspektiv. Att använda begreppet arbetsvetenskap istället för arbetslivsvetenskap är troligen bättre om man vill etablera sig som en högkvalificerad magisterutbildning. Detta ämne är redan tämligen väletablerat. Jag kan förstå att man vill profilera sig med ett eget namn men då borde skillnaden vara större till ämnet arbetsvetenskap än vad den nu tycks vara, till exempel genom att betona folkhälsovetenskap och ekonomi mera. Det viktiga är att någon utbildning på denna nivå inte finns i Stockholmsområdet eller i Mälardalen. Detta upptagningsområde är stort och min bedömning är att en magisterutbildning i detta område är väl motiverat. Däremot har jag svårt att bedöma utbildningen i ett internationellt perspektiv. Dels har jag ingen kunskap om motsvarande utbildningar i andra länder, dels kommer språket vara svenska varför utbildningen inte är aktuell för icke svensk talande studenter. Förutsättningarna inom huvudområdet att utbilda studenter som uppfyller examenskraven. Förutsättningar tycks vara goda och är väl motiverade i ansökan. Det finns som sagt ingen motsvarande utbildning i regionen. Programmets inriktning och mål I blanketten för ansökan finns ingen text under denna rubrik men den första sidan (sid 3 i bilaga 2) tycks handla om detta (dvs inledningen av texten under rubriken forskningsanknytning). Programmets inriktning är något oklar beskrivet. Där står att arbetslivsvetenskap är ett mångvetenskapligt ämne med tyngdpunkt i forskning i skärningspunkten mellan människa, organisation och teknik, alltså samma som man tidigare definierat som arbetsvetenskap. Målen hänvisas till bilaga 1. Där finns ingen rubrik så det är inte alldeles lätt att se hur målen för själva magisterprogrammet beskrivs. Det står dock att magisterprogrammet ingår som en del av en strategi att satsa på forskning i profilområdet Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning som är ett av sex profilområden för Mälardalens högskola. Det står också att en magisterutbildning är ett första led att utveckla utbildning på master och forskarutbildningsnivå vid MDH. Programmets innehåll och struktur Programmets innehåll och struktur är väl beskrivet och tycks vara både relevant och av hög kvalitet. Strukturen verkar rimlig med valfrihet i tre inriktningar andra terminen samt fältarbete/uppsats. Innehållet tolkar jag som att inriktningen har en tyngdpunkt åt beteendevetenskap. Det är oklart på vilket sätt teknikämnet är representerat. I texterna där innehållet beskrivs, nämns teknik ibland, ibland inte. Jag saknar aspekter som genus och mångfald. Med tanke på de målgrupper och arbetsområden för examinerade som nämns, vore det mycket välmotiverat att sådana aspekter är representerade i kursinnehållet. Metodavsnittet är vagt beskrivet. Tydligen tänker man sig hänvisa studenterna till det befintliga kursutbudet. Detta är synd med tanke på att arbetsvetenskap/arbetslivsvetenskap, rör sig på flera nivåer från makro till mikro vilket ställer specifika krav på design, metod och tolkning vare sig man använder kvalitativa och kvantitativa metoder. Bristen på utvecklade metoder anpassade för forskning i området arbetsvetenskap har efterlysts av Högskoleverket i sin utvärdering av utbildningar i Arbetsvetenskap. Magisterutbildningen vid MDH tycks inte heller lägga stor vikt på metodaspekter för forskning. Det är dock bra att man i anslutning till fältarbetet på termin 2 avser lägga vikt vid arbetsmetoder. Men i stora drag har jag inga invändningar mot inriktningen och strukturen. Området har man definierat mycket brett vilket också präglar de kurser man avser erbjuda.

23 Bilaga 4 7 av 35 Profilering Jag tolkar dokumenten som att främst vill profilera sig genom ett eget namn på ämne. Innehållet har stora likheter med magisterutbildningar i Arbetsvetenskap vid de universitet där ämnet precis som här, har sin forskningsmässiga bas framförallt inom samhällsvetenskap. Programmet har också drag från HR-utbildningar. Programmet kanske kan tolkas som ett mellanting mellan en arbetsvetenskaplig utbildning och en HR-utbildning. Den valda inriktningen tolkar jag som att den är anpassad för att passa blivande och redan yrkesverksamma personalvetare på avancerad nivå i företag, offentliga myndigheter och förvaltningar. På så sätt profileras sig denna magisterutbildning genom att den är tämligen tillämpningsinriktad. Utbildningsbehovet Man skriver i ansökan att man saknar avancerad utbildning av denna inriktning vid MDH och Örebro universitet (som man ska samarbeta med). Man bedömer att efterfrågan är stor på avancerad utbildning från studenter som har en kandidatexamen i beteendevetenskap, personalvetenskap, företagsekonomi mm. Det låter rimligt att så är fallet. Jag har sökt utbildningar av liknande inriktning på avancerad nivå på och inte funnit utbildningar många av denna typ, och ingen i regionen. Jag kan inte bedöma arbetsmarknadsläget för denna typ av kunskap och kan därför inte yttra mig om anställningsbarheten för personer som har en magisterexamen i arbetslivsvetenskap. Man nämner i programmet att man avser samverkan med företag och myndigheter. Jag tror att sådana kontakter, genom fältarbete, uppsatsskrivning och gästföreläsningar av praktiker, kommer att ha stor betydelse för anställningsbarheten. Resurser Lärarresurserna är väl tillgodosedda såsom de beskrivs i ansökan. Flera forskningsaktiva professorer kommer att medverka vilket befrämjar forskningsanknytningen till utbildningen. Det verkar också som att det kommer att finnas god tillgång på handledare. Uppföljning och utvärdering. Inget att anmärka på. Det är bra att man planerar ett programråd och man har redan en styrgrupp och en samverkansgrupp med ÖRU i planeringen av programmet. Dessa kommer att få till uppgift att följa och utvärdera magisterprogrammet. Sammanfattningsvis är min bedömning att det planerade magisterprogrammet i arbetslivsvetenskap fyller de krav som måste ställas på en utbildning på magisternivå. Jag anser dock att målen och inriktningen borde vara bättre preciserade och beskrivna i ansökan. Särskilt positivt är den tillgång till forskningsaktiva seniora forskare som kommer att undervisa och handleda. Göteborg 27 juli 2008 Annika Härenstam Professor Institutionen för Arbetsvetenskap Göteborgs universitet

24 Bilaga 4 8 av 35

25 Bilaga 4 9 av 35

26 Bilaga 4 10 av 35

27 Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Bilaga 4 11 av 35 Magisterprogram i Arbetslivsvetenskap bakgrund Varför Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola? Satsningen på utbildning och forskning för att utveckla ett mångvetenskapligt forskarutbildningsämne inom ramen för Hälsa arbete välfärd inleddes redan I högskolans forskningsstrategi från 2003 prioriteras framtida flervetenskapliga satsningar inom området Hälsa, Arbete och Välfärd (HAV). Högskolan har sedan dess gjort strategiska rekryteringar av ett antal professorer med denna inriktning till folkhälsovetenskap, beteendevetenskap, historia och företagsekonomi. Ämnet kom att kallas Arbetslivsvetenskap och har sin bas i samhällsvetenskap och humaniora (beteendevetenskap, ekonomi, folkhälsa, historia) men bygger på en klar koppling till forskningsområden som traditionellt hört till olika tekniska ämnen (människa-maskin-organisation, innovation, interaktionsdesign). I samband med Arbetslivsinstitutets (ALI) nedläggning 2007 kom forskare från institutet att flytta ut till olika universitet och högskolor. I linje med MDHs strategi anmälde ledningen intresse för att ta emot forskare för att ytterligare förstärka och vidareutveckla den strategiska inriktningen mot arbetslivsforskning. Totalt flyttade 7 forskare till MDH, (3 psykologi, 1 sociologi, 1 ekonomi, 1 folkhälsovetenskap och 1 till innovationsteknik). MDH fick också överta en vidareutbildning från ALI för psykologer och beteendevetare inom företagshälsovård och arbetsmiljöarbete arbetsorganisation och förändringsarbete (15hp). Under 2007 inleddes strategisk samverkan med Örebro universitet inom några utvalda områden bl a Arbetslivsvetenskap. Målet med samverkan var att att utveckla en gemensam masterutbildning i Arbetslivsvetenskap med placering på Mälardalens högskola. Denna magisterutbildning är första steget i denna process. I högskolans strategi för utbildning och forskning för är Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning en av sex profilområden som MDH ska arbeta med. I det strategidokument som alla högskolor och universitet skickat till regeringen och som ska vara vägledande för perioden beskrivs inriktningen på följande sätt: Inom inriktningen undersöks förändrings- och förnyelseprocesser avseende hållbar utveckling inom arbetsliv, offentlig sektor och företag. Forskningen bygger på analyser av samhälleliga kunskapsbehov med såväl nationella forskningsråd som regionala samverkanspartners som finansiärer. Till grund för forskningen ligger ett utvecklingsorienterat synsätt på ledning, organisation, personalarbete och arbetsmarknad. Exempel på forskningsmiljöer är människans villkor och möjligheter i ett föränderligt arbetsliv, hur hållbar utveckling kommer in i besluts- och organiseringsprocesser, redovisning och Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: registrator@mdh.se Tel: Fax: Tel: Fax: Org.nr:

28 Sida 2 av 2 Dnr: Bilaga 4 12 av 35 styrning av icke-materiella resurser som kompetens och hälsa, samt samtidsinriktad historia med fokus på teknik- och välfärdsutveckling. Inriktningen förvaltar även Datakällan, en infrastrukturell resurs i form av en databas med longitudinella registerdata på alla individer, företag och arbetsställen i Sverige. Inriktningen samlar idag tjugoåtta seniora forskare, varav åtta professorer, samt drygt tjugo forskarstuderande inom industriell ekonomi och organisation och åtta forskarstuderande antagna vid andra lärosäten. Sammanfattningsvis betyder detta att det finns en god grund för satsningar på utbildning inom detta område. Både master- och forskarutbildning planeras under den kommande fyraårsperioden. Vad är då Arbetsvetenskap? På MDH har vi valt att skilja på Arbetsvetenskap som flervetenskapligt grundutbildningsämne och Arbetslivsvetenskap som flervetenskapligt huvudområde för utbildningar på avancerad nivå. (Ett namnbyte för grundutbildningen bör övervägas för att göra MDHs inriktning tydlig). Arbetsvetenskap finns på många lärosäten och är av tradition ett flervetenskapligt ämne med utgångspunkt i teknik och samspelet människa - teknik - organisation. Motiveringen för namnbytet på avancerad nivå har främst att göra med arbetslivets förändring som nödvändiggör en förändring av forskningens fokus. För att undersöka utvecklingen inom arbetslivet, dess möjligheter och konsekvenser, behövs en närmare koppling mellan teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. En sådan har redan inletts på många lärosäten men detta förändrade fokus behöver göras tydligare inte minst genom formuleringen av nya forskningsfrågor och genom ett förtydligande av innehållet genom ett namnbyte. En grundläggande tanke med det nya ämnet Arbetslivsvetenskap är att förändrade kunskapsbehov i arbetsliv och samhälle idag kräver en utveckling av nya perspektiv och forskningsfrågor inom arbetslivsforskningen. Samhälls- och beteendevetenskapliga kunskaper kring ledning, styrning och samarbete behövs i högre grad i dagens arbetsliv som utmärks av teknisk utveckling och förändrade arbetsprocesser och organisering och ledning av kreativa och innovativa individer och projektgrupper. Behovet av den historiska kunskapen visas i sin tur av att tekniken har fått en annan roll i dagens mer tjänste- och kunskapsberoende samhälle än i det traditionella industrisamhället. Gränslöst arbete är ett uttryck som har använts för att beskriva hur arbetet alltmer avreglerats i tid, rum och till sitt innehåll. Den ökade globala konkurrensen med en stegrad produktionstakt i arbetslivet gör det också viktigt att utveckla kunskap om möjligheterna att utforma ett för alla berörda hälsosamt och utvecklande arbete. Arbetslivsvetenskap vid MDH har fyra huvudområden som i praktiken definierar innehållet. De är: * Arbetsliv och hälsa i ett hållbarhetsperspektiv (t ex arbetsmiljö, samspel människateknik-organisation 2

29 Sida 3 av 3 Dnr: Bilaga 4 13 av 35 * Personalarbete, ledning och styrning * Arbete och arbetsmarknad i en globaliserad värld(t ex sociala, historiska perspektiv) * Sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen (t ex relationer, grupper, lärande) Varför ska MDH inrätta ett magisterprogram i Arbetslivsvetenskap Arbetslivsvetenskap vid MDH ingår i en unik och bred forsknings- och utbildningsprofil (HAS) med samverkan mellan folkhälsovetenskap, företagsekonomi, historia, teknik och beteendevetenskap. Profilen kommer att utvecklas och förstärkas under de närmaste åren. MDH har ett stort antal forskare och lärare som kan undervisa på kursen vilket ger en nära koppling mellan forskning och utbildning. Även lärare och forskare från Örebro universitet kan medverka i undervisning. Studenter från beteendevetarprogram, personalvetarprogram och ekonomprogram efterfrågar kurser på avancerad nivå för fördjupad och breddad kompetens samt vidareutbildning för yrkesverksamma. Programmets flervetenskapliga struktur ger en bred ingång för studenter inte bara från beteendevetenskap utan också från ekonomi, teknik och folkhälsovetenskap De tre valbara spåren ger en ovanlig och bred kompetens som kan leda till jobb inom t ex försäkringskassa, arbetsförmedling, utredning, företagshälsovård, arbetsmiljöarbete, personalarbete Magisterprogrammet är ett första steg mot att utveckla avancerade utbildning inom Arbetsvetenskap (master och forskarutbildning) och därmed utveckla en stark profil för utbildning och forskning inom arbetslivsforskning. Programmets struktur Programmets namn: Magisterprogram i arbetslivsvetenskap "Magisterprogram - Arbetsliv mellan globalisering och individualisering", MAGI Termin 1 obligatorisk inledande kurs om 30 hp uppdelad i två huvudblock Del I Introduktion till arbetslivsvetenskap - Historia, teknik, samhälle och organisation (15 hp) o Definition av ämnet, teorier och metoder, nationella och internationella perspektiv o Arbetslivsfrågor historiska-, tekniska-, globala- och samhällsperspektiv, t.ex. arbetsprocessens reproduktiva förändring, arbetsmarknadens förändring och teknikhistoria 3

30 Sida 4 av 4 Dnr: Bilaga 4 14 av 35 o Arbetslivsfrågor ur ett organisatoriskt perspektiv, t.ex. HRM, maktrelationer, arbetsmiljö, arbetsrätt, arbetslivets-/organisationers förändring, teknik, ekonomi, styrning och utvärdering Del II Arbetsplatsens perspektiv: individen på arbetsplatsen (15hp) o Interaktion och relation, t.ex. männniska-teknik-organisation, arbetsliv och hälsa (arbetsmiljö), gemenskap, sammanhållning, team och arbetsgrupper, lärande och utveckling, arbetsliv-vardagsliv Termin 2 Valbar spårkurs bredd eller fördjupning (7,5 hp) o Arbete och arbetsmarknad i en globaliserad värld o Personalarbete och styrning (HRM) o Arbetsliv och hälsa (MTO) Kurserna väljs ur befintligt kursutbud på MDH/Öru Metod eget val av antingen kvalitativa eller kvantitativa metoder (7,5 hp) Kurserna väljs ur befintligt kursutbud på MDH/Öru Obligatoriskt fältarbete/uppsatsarbete (15 hp) o Särskilt fokus på arbetsmetoder (t.ex. projektledning/konsultativt arbetssätt) o Problembaserat lärande utifrån någon av följande aspekter på arbetslivsfrågor; historiskt, globalt, tekniskt, samhälleligt, organisatoriskt, grupp- eller individnivå t.ex. ur HRM-perspektiv eller hälsa och arbetsliv, styrning och utvärdering Pedagogisk idé Några grundläggande pedagogiska idéer för kursen som tidigare använts för liknande utbildningar (t ex magister i ledarskap vid MDH, FHV-utbildning) är en nära studentsamverkan för att utforma kursen efter de rätt olikartade behov som kan finnas hos studentgrupper med olika bakgrund tillgodoses. Detta ställer krav på en aktiv kursledning som följer studenterna över längre tid. Olika moment inom kursen utvärderas tidigt för att kunna anpassa återstående kurs till studenternas behov och önskemål. En annan idé är att arbeta i grupper där studenter med olika bakgrund arbetar tillsammans för att ge erfarenhet som är användbar i dagens arbetsliv där multidisciplinära team är vanliga. Vidare eftersträvas ett nära samarbete med företag och organisationer i regionen) för att ge ett integrerat lärande med relevans för arbetslivet. Kompetens inom området på MDH Då forskningsinriktningen HAS är mångvetenskaplig och består av kompetens från flera olika discipliner och på MDH organiserade i olika akademier finns ett stort utbud av potentiella utbildare och handledare för ett magisterprogram i arbetslivsvetenskap. Nedan ges exempel på lärare från olika ämnen: 4