HELLE, T. & SÄNTTI, V. 1982: Katotalvet suomen poronhoidossa: menetykset ja Niiden Torjunta.
|
|
- Per-Erik Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VINTERKATASTROFER INOM RENSKÖTSELN I FINLAND: FÖRLUSTER OCH DERAS FÖREBYGGANDE Winter-catastrophies in the reindeer husbandry of Finland: Losses and their prevention. HELLE, T. Norra Finlands Forskningsinstitut, Koskikatu 18 A 9, SF Rovaniemi 20 SÄNTTI, V. Paliskuntain Yhdistys, Koskikatu 33, SF Rovaniemi 10 Sammandrag: Artikeln behandlar forekomsten av katastrofvintrar inom renskötsen i Finland. Sårskilt uppmärksamhet fästs vid sambandet mellan vinterkatastrofer och betesmarkernas Situation, katastrofernas inverknan på renens populationsdynamik samt de metoder som används fôr att forebygga katastrofer. En renkatastrof har definierats som en Situation, dar antalet av renar (över 1-åriga och kalvar) stannar 20% under genomsnittet av de två foregående årens renantal. I vinterkatastroferna under renskotselåren 1970/ /81 förlorades 4.5% av det totala renantalet. Förlusterna var störst i nordligaste Lappland, dar det inte finns alternativ föda till renlaven (hänglav och tillskottsutfodring), såsom i renskotselområdets södra och mellersta delar. I Kaldoaivi renbeteslag i Utsjoki, som granskas närmare, är kalvprocenten beroende av hur val renarna klarar sig över vintern (r=0.62, n=ll, p«0.05). Mellan kalvarnas slaktvikt på förvintern och kalvprocenten forekommer också en positiv korrelation (r=0.79, n=7, p«0.05). Under svåra vintrar är hanrenarnas dödlighet relativt sett större an honrenarnas. Vinterkatastrofer kan forebyggas genom att minska renantalet och genom att inrikta slakten på populationens mest riskfyllda del. Det har visat sig att den mest effektiva metoden är tillskotts- och nödutfodring. Under normalår användes under 1970-talet till tillskottsutfodring miljoner kg torrt hö, d.v.s kg per ren över ett år. Med intensiv utfodring i inhägnader skotte man under normala vintrar 10 16% av renstammen. Tilskottsutfodring och skötsel i inhågner år vanligast i renskotselområdets södra och mellersta delar, dår man kan få det nödvändiga fodret från egna marker. RANGIFER 2(1): 2 8 HELLE, T. & SÄNTTI, V. 1982: Katotalvet suomen poronhoidossa: menetykset ja Niiden Torjunta. Yhteenveto: Artikkeli käsittelee katastrofitalvien esiintymistå Suomen poronhoidossa. Erityistä huomiota kiinnitetään talvikatojen ja laiduntilanteen välisiin yhteyksiin, katojen vaikutuksiin poron populaatiodynamiikkaan sekå käytettyihin katojen ennalta ehkåisymenetelmiin. Porokato on määritetty tilanteeksi, jossa porojen määrä (yli 1-vuotiaat ja vasat) jåå 20% pienemmäksi kuin kahden edellisen vuoden porolukujen keskiarvio. Poronhoitovuosina 1970/ /81 talvikadoissa menetettiin 4.5% kokonaisporomäärästä. Mentykset olivat suurimmat pohjoisimmassa Lapissa, missa porojen saatavilla ei ole jäkälän kaivun estyesså vaihtoehtoista ravintoa kuten poronhoitoalueen etelå- ja keskiosissa. Lähemmin tarkastellussa Kaldoaivin paliskunnassa Utsjoella vasaprosentti on riippuvainen siitå, miten hyvin porot ovat selvinneet talvesta (r=0.62, n=ll, p«0.05). Vasojen syystalvisen teuraspainon ja vasaprosentin välillä on myös positiivinen korrelaatio (r=0.79, n=7, p«0.05). Vaikeina talvina hirvaiden kuolevuus on suhteellisesti suurempi kuin vaadinten. Talvikatastrofeja voidaan ehkåistå ennakolta porolukua alentamalla (varsin harvinaista) ja kohdistamalla teurastus populaation riskialteimpaan osaan. Tehokkaimmaksi osoittautunut menetelmå on kuitenkin lisä- ja hätäruokinnan järjestäminen. Normaalivuosina lisäruokintaan käytettiin 1970-luvulla milj. kg kuiva heinää, ts kg yli 1-vuotiasta poroa kohti. Intensiivisessä tarharuokinnassa elätettiin normaalitalvina 10 16% porokannasta. Lisäruokinta ja tarhaus on yleisintä poronhoitoalueen etelä- ja keskiosissa, missä tarvittava rehu on saatavissa omasta takaa. RANGIFER 2(1): 2 8 2
2 HELLE, T. & SANTTI, V Winter-catastrophies in the reindeer husbandry of Finland: Losses and their prevention. Abstract: The paper deals with the occurreance of disastrous winters to the reindeer industry in Finland with special attention on the winter catastrophies and tje condition of the pastures, the influence of the disasters upon the population dynamic of the reindeer and the methods used to prevent catastrophies. A reindeer catastrophy has been defined as a situation where the number of reindeer stays 20% below the mean of the reindeer numbers during the two preceeding years. During the winter-catastrophies from 1970/71 to 1980/81 4.5% of the total reindeer number was lost. The highest losses were found in the northwesternmost part of Lappland, where there is no alternative to the reindeer lichen as it is in the middle and southern part of the reindeer industry area (arboreal lichens and supplemental feeding). In Kaldoaivi reindeer association (district), which has been studied in detail, the calf percentage is depending upon how the reindeer is able to manage the winter (r=0.62, n=ll, p«0.05). There is also a positive correlation between the slaughterweight of the calves in the early winter and the calf rate (r=0.79, n=7, p«0.05).during severe winters the mortality rate of males exceeds that of the females. Winter-catastrophies may be prevented by deminishing the numer of reindeer and by guiding the harvest to the most risky cohorts of the population. It has been proved that supplementary and emergency feeding are the most effective methods. In a normal year during the 1970's the total use of dry hay was mill, kg., being up to kg. per reindeer/year. In normal winters 10 16% of the total reindeer stock was intensively fed in enclosures. Supplementary feeding in enclosures is most common in the middle and southern parts of the reindeer industry area, where the essential feed is grown on own land. RANGIFER 2(1): 2 8 INNLEDNING Det år få nåringsgrenar, som får en så stark prågel av exotik som renskotseln. Utomstående inbillar sig att renskoterna fortfarande representerar detsamma som fennerna for Tacitus for 2000 år sedan: «I skydd for månniskor och i skydd for gudarna har de uppnått det svåraste målet, nåmligen att de inte ens behover hoppas på någonting». Renskotseln har otvivelaktigt en livskvalitet, som andra yrken i andra miljoer aldrig kan unngå. Å andra sidan år renskotseln ett yrke, som miste grunda sig på hårda ekonomiska och ekologiska realiteter. Denna artikel beror den finska renhushållningens storsta ekonomiska osåkerhetsfaktor, vinterkatastroferna: hur de uppstår, hur stora forluster det år fråga om, hur de inverkar på renstammens struktur och hur de kan forebyggas. Materialet år tåget från flera olika kållor. De numeriska uppgifterna om vinterkatastrofer och deras orsaker baserar sig på renbeteslagens officiella renlångder och renbeteslagens årsberåttelser. Oversikten over tillgången på foda under vintern baserar sig på publikatio ner av Helle & Saastamoinen (1979) och Mattila (1979, 1981 a, b). KÖTTPRODUKTION OCH PRODUCENTPRIS Under renskotselåren 1960/ /80 producerades årligen miljoner kg renkött med ett årsmedeltal på 1.4 miljoner Renköttproduktionen åtnjuter inte direkt statligt stöd i Finland. Producentpriset beståms sålunda av utbud och efterfrågan, dock med vissa sårdrag. Fôr det första bör man beakta, att producentpriset inte i statistisk mening år beroende av den mängd renkött som förs ut på marknaden (figur 1). Detta medför, att renskötaren inte behöver vara rådd fôr att producentpriset rasar ens under exeptionellt goda renskotselår, men å andra sidan reagerar producentpriset inte heller fôr exempelvis minskad produktion på grund av renkatastrofer. Då det produceras i medeltal bara 0.3 kg renkött per invånare i Finland år det klart, att renköttet inte kan likställas med baslivsmedlen. På 1970-talet fick renköttet i södra Finland en ställning som specialdelikatess, som man är beredd att betala mera för än t.ex. för nötkött. Efterfrågan och dårmed också 3
3 Figur 1. Utvecklingen av renköttets prisindex (producentpris, 100= 1975) och köttproduktion under perioden producentpriset är stärkt knutna tili den allmänna ekonomiska Situationen (Helle 1981). Å andra sidan finns det inte heller ur konsumtionssynspunkt någon köpargrupp i nyckelställning, som skulle vara redo att betala «hur mycket som helst» för renkött fôr att få varan också når utbudet år litet. BETESMARKERNAS KAPACITET Köttproduktionen är stärkt beroende av renstammens storlek (figur 2), som i sin tur beståms av vinterlandens beteskapacitet. I samband med den sjåtte riksomfattande inventeringen av skogarna undersökte man forekomsten och biomassorna för de tre viktigaste slagen av vinterföda, renlavarna (Cladonia spp.), kruståteln (Deschampva flexuosa) och hänglavarna (Alectoria och Bryoria spp.) (Mattila & Helle 1978, Mattila 1979, 1981 a, b). På mårkesdistriktnivå (ett märkesdistrikt består av 2 9 renbeteslag) forekommer en statistiskt signifikant positiv korrelation mellan renlavsbiomassan per ren över ett år och rentåtheten (figur 3), om man utelåmnar två märkesdistrikt (Enare och Kainuu), som hade ett exceptionellt lågt renantal under 1970-talet. Regressionsekvationen ger också det intressanta resultatet, att den genomsnittliga rentåtheten utan renlav skulle vara 0.9 ind./km 2. Det år en Situation som vissa av de sydligaste märkesdistrikten inte avviker ifrån. 4 I dem utgör kruståteln renens viktigaste föda under förvintern, medan renarna under midoch vårvintern år beroende av Hånglav och olika slag av tillskottsutfodring (Helle & Saastamoinen 1979). Under perioden varierade renantalets variationskoefficient (CV.) på mårkesdistriktnivå från 4.3% till 32.2% (Helle 1980). Man bör dock bemärka, att variationskoefficienterna innehåller också andra faktorer än den som beror på vinterdödlighet, t.ex. variationer p.g.a. temporåra inexaktgheter vid råkn ingen av renar. Enligt vår uppfattning åndrar detta dock inte Situationen väsentligt. Dår existerar en statistiskt signifikant korrelation mellan variationskoefficient och renlav biomassaper ren, d.v.s. jumera renlav, desto större är variationer i renstammen (Helle & Mattila, opubliserad). Resultatet är overraskande, men det finns en enkel forklaring. Efter Helle (1980) årsvariationerna våxer mot nord och nordost. Fasten vinterbetesmarkerna i norra Lappland år rikare med renlav (Mattila 1981 a, b), är de dock såtillvida ensidiga, att det finns litet Hänglav eller också saknas den helt (Mattila 1979). Möjligheterna till effektiv nöd- och tillskottsutfodring år likaledes små (Helle & Saastamoinen 1979). Om renarnas möjligheter att gräva efter renlav hindras eller forsvåras väsentligt redan under fôr- eller midvintern, blir följden att renarna svälter och dör svältdöden. I renskotselområdets södra och i Figur 2. Renantal (över 1 -åriga renar) och köttproduktion under renskotselåren 1970/ /80.
4 y = x r =0.81 p<0.001 Med detta råknesått kommer man fram till att man i renkatastrofer under renskotselåren 1970/ /81 forlorade sammanlagt renar, vilket år 4.5% av hela renstammen. Forlusternas procentuella andel av den totala renstammen visas renbeteslagsvis i figur 4. De renbeteslag, som inte hade vinterkatastrofer under perioden var sammanlagt 15 till antalet. Mest led renbeteslagen i norra Lappland av katastroferna. I dem forekom under 1970-talets borjan två på varandra foljande katastrofar RE NL AV «IO 3 KG/REN Figur 3. Samband mellan renlavbiomassan per ren och rentåtheten på mårkesdistriktnivån. Biomassorna har kalkulerats på grund av Mattila (1981 a). Ut=Utsjoki, ln=enare, En=Enontekis, Ke=Keminkylå, Et=Etelå- Lappi, Ra=Raudanjoki, So=Sodankylå, Ku=Kuusamo, Sa=Salla, Pu=Pudasjarvi, lt=ltåkemijoki, Lå=- Låntinen, Ka=Kainuu. mellersta deler tillater inte de knappa renlavsbestånden hog rentåthet, men hånglaven och nod- och tillskottsutfodring hindrar en fullståndig katastrof; anvåndningen av hånglav år inte i lika hog grad beroende av snons kvalitet som gråvandet efter renlav. RENKATASTROFER Når renarnas vinterdodlighet kan anses vara en renkatastrof år en definitionsfråga, som man stoter på t.ex. i samband med lagstiftningen om skadeersåttningar. Den nya renskotselforfattning, som håller på att beredas, innehåller en bilaga med ett forslag till ersåttning med statsmedel for exceptionellt stora renforluster, som beror på ofordelaktiga naturforhållanden. I den definieras en katastrof som en situation, i vilken renbeteslagets renantal (åldre ån ett år och kalvar) minskar med 20% jåmfort med medeltalet under de två foregående renskotselåren. Genom att ta de två foregående åren till jåmforelseobjekt vill man undvika en situation, i vilken «katastrofen» beror bara på ett temporårt misslyckande i hopsamlandet och rakningen av renarna. Figur 4. Vinterforlusternas procentuella andel av total renstammen under perioden Reknesått forklarades i text. VÅDERLEKSFORHALLANDENA UNDER KATASTROFÅREN Katastrofåren år en kombination av flera ofordelaktiga våderleksfaktorer. Som ett forstå tecken på en kommande katastrof 5
5 nämner renbeteslagens verksamhetsberättelser, att ett hart isskal täcker renlaven och annan grävningsföda på för- eller midvintern. Typiskt för katastroferna i barrskogsområdet var dessutom att vintern var snörik; en skare som bar en ren bildades först på våren, vilket hindrade renarna att röra sig i sökan efter hänglav. I många verksamhetsberättelser från katastrofåren konstaterade man också att hånglaven var snö- eller rimfrosttåckt exceptionellt länge. För renens energihushållning år det ofördelaktigt att den åter hänglav som innehåller snö eller is, eftersom uppvårmingen av vattnet från luftens temperatur till kroppstemperatur (+40 C) kan kråva mera energi ån den lilla mängden hänglav kan producera. Långa oavbrutna köldperioder tillsammans med svårigheter att få föda nåmndes som bakgrundsfaktorer till många katastrofer. I fråga om anmärkningsvärt många katastrofvintrar finns anteckningar om att renlaven har möglat efter det att snön har fallit innan marken har frusit. Enligt många gamla renskötaruppgifter, som Itkonen (1948) har samlat in, kan renarna få en häftig diarré om de äter möglig renlav. På vintern , når det i våstra Lappland forekom mycket s k snöögel och å andra sidan en hög vinterdödlighet bland renarna, samlade man på Norra Finlands forskningsinstituts forsorg in renlavsprover fôr att analysera mögelgifterna. Analyserna utfördes vid Statens tekniska forskningscentral och Lantbrukets forskningscentral. I proverna analyserades T2-, HT2- och neosolaniolgifterna samt zearalenol, som framkallas av Fusarium-mögel. Dessa påtråffades dock inte med sådana metoder, som utvisar större giftmängder än två mg per provkilo. Man hittade inte heller någonting annat alarmerande, ifall man inte som sådana anser de mycket rikliga mängder av Triochoderma, som påtråffades i prover från Enontekis och Rovaniemi ladskommun. Enligt docent Eeva-Liisa Hintikka utesluter analyserna dock inte förgiftningsmöjligheten, eftersom renlavarnas mögelgifter har undersøks mycket litet, det man inte känner till kan 6 man inte heller analysera med rutinmetoder. Erfarenheterna visar trots allt, att renen skyr att åta mogligt renlav. Når renen soker mogelfria betesmarker måste den rora sig mycket, och om den har svårt att ta sig fram, kan dess kondition svikta redan under midvintern. I fråga om renkatastroferna i norra Lappland i borjan av 1970-talet kan det konstateras, att en svår snovinter foljdes av en exceptionellt varm sommar. Kalvar och fullvuxna renar i dålig kondition dog i hettan och av insekter, trots att många renbeteslag avstod från sommarens kalvmårkningar, som anstrånger renarna. VINTERFORHÅLLANDENAS INVER- KAN PÅ POPULATIONSDYNAMIKEN For nårmare granskning har vi valt ut Kaldoaivi renbeteslag i Utsjoki, Finlands nordligaste kommun. På grund av nårheten till Ishavet år betesmarkernas nerisning dår vanligare ån i norra Lappland i genomsnitt, vilket forsvårar gråvningen. Når det dessutom inte finns alternativ foda till renlaven, har renstammens årsvariationer under 1970-talet varit exceptionellt stora. På basen av statistiken i Tabell 1 kan man dra foljande slutledningar av vinterforhållandenas inverkan på populationsdynamiken hos renen. Tabell 1. Några populationsparameter och slaktvikter i Kaldoaivi renbeteslag. Slakt- Slakt- Kalv- vikt av vikt av Handjur/ År Renan tal prosent kalvar vajor vajor Mellan renstammens (över 1-åriga renar) utveckling (utråknad i procent av foregående års renantal) och kalvprocenten forekommer
6 en statistiskt signifikant positiv korrelation (r=0.62, n=ll, p«0.05), likaledes kan man konstatera att kalvarnas slaktvikt (innehåller alla kalvar, som slaktats fore årsskiftet) korrelerar med kalvprocenten (bereknad per varje over 1-årig renko) (r=0.79, n=7, p«0.05) och också med vajornas slaktvikt (r=0.79, n=7, p«0.05). Observationerna kan tolkas som foljer. Om vajornas tillgång på vinterfoda har varit god, fods det rikligt med kalvar, som år livskraftiga. De renkor, som har klarat sig over vintern i god kondition producerar dessutom mycket mjolk, vilket återspeglas inte bara i att flera kalvar overlever utan också i kalvarnas slaktvikt på forvintern. Svåra vintrar ur fodotillgångens synvinkel leder dåremot till att en del av kalvarna forloras redan genom missfall, en del dor i samband med fodseln eller strax dårefter (figur 5). Haukioja & Salovaara (1978) har dessutom visat, att en svår vinter leder till att många, speciellt låtta kalvar forgås ånnu efter sommarens kalvmårkning. Katastrofvintrarna forandrar också ren stammens konsstruktur, ty hos handjur år dodligheten storre. Man kan spekulera, att faran om brist av handjur år storst i populationer, dår deras procentuella avdel ^140 UTVECKLING AV RENANTAL % (F RÅ N 1972/73 TILL 1973/74) Firgur 5. Kalvprocenten i forhållande till utveckling av renantal («överlevnadsfrekvens») renbeteslagsvis i år 1973/74. Renantal inbär över 1 -åriga renar. ning år mycket liten redan i normala forhållandena (t.ex. 1:15). Vi kalkulerade årligen korrelationen mellan sex ratio och kalvsprocenten av följande året, men kunde inte finna på renbeteslagsnivå någon statistiskt significant korrelation mellan dem på 1970-talet. FÖREBYGGANDE AV KATASTROFER Det år klart, att ju mera t.ex. renlavsmarkerna slits, desto svårare blir det fôr renarna att få föda oavsett hurudana snöförhällandena år. En dimensionering av renantalet så, att renarna klarar sig över vintern utan risk, skulle innebåra en betydande minskning. På basen av erfarenheterna under 1970-talet kan man uppskatta, att stammen i de fiesta renbeteslagen i norra Lappland borde vara bara ca. 50% och i områdets södra och mellersta delar 75% av den nuvarande. Den genomsnittliga köttproduktionen skulle sannolikt inte minska lika mycket, eftersom avkastningen per ren skulle ökä med förbättrade betesmarker. I praktiken skulle en stråvan till riskfri renskötsel bara genom en minskning av renstammen dock, åtminstone i norra Lappland, innebåra att renskötselns betygelse som nåringsfång rasar. Helt oanvänd har inte ens denna metod blivit i förebyggandet av katastrofer. Fôr några renbeteslag i norra och östra Lappland fastslogs fôr 1980-talet ett lågre maximumantal renar ån under och 1970-talen. Initiativet kom från renbeteslagen sjålva. Overvintringsriskerna kan minskas indirekt också genom att åndra stammens struktur. Når det blir svårare att få föda år det årskalvarna och gamla hanrenar som forgås först (se t.ex. Bergerud 1980). Därför år det åndamålsenligt att hålla deras antal nere i nettorenhjorden. Detta kan nås genom att man koncentrerar slakten till hankalvar. De finska renskötarna overtog metoden från Sovjetunionen i början av 1960-talet, först i renbeteslagen kring Rovaniemi och senare över hela renskotselområdet. T.ex. renskötselåret 1979/80 var kalvarnas andel av den 7
7 totala kottproduktionen 41%, når renkornas andel var 28.7, renhanarnas 16.9 och de kastrerade renarnas 13.4%. Tilskotts- og nodutfodring En traditionell och delvis fortfarande anvånd metod for att underlåtta renarnas fodosituation år att breda ut lavbeklådda grenar over snon tidigare fållde man hela tråd åt renarna. En omfattande konstutfodring ordnades forstå gången vintern 1968/69, då svalt forekom overallt i renskotselområdets sodra och mellersta delar. På 1970-talet forekom tilskottsutfordring årligen sårskilt i renskotselområdets sodra del. Åtgården har blivit nodvåndigt p.g.a. att hånglavsskogarna hela tiden blir mindre som en foljd av skogsforyngringen (Helle & Saastamoinen 1978, Mattila 1979). Uppgifterna om tillskottsutfodringens och gårdsskotselns omfattning i Tabell 2 gåiler for 1970-talets de normalår: under speciellt svåra vintrar kan anvåndningen av sårskilt torrt ho vara mångfaldig. Redan av kostnadsskål har man sårskilt under 1970-talets senare del forsokt avstå från gårdsskotsel for att i stållet transportera tillskottsfoder ut i markerna till renarnas naturliga betesmarker. Detta framgår dock inte av Tabell 2 p.g.a. att den inte sårskiljer de renar, som har utfodrats i små gårdsinhågnader. Bruket av flyttbara kalvningsinhågnader på de naturliga betesmarkerna, i vilka renarna också får tillskottsfoder, har hela tiden brett ut sig. T.ex. på våren 1978 kalvade ca renar i sådana inhågnader enbart i Enare (Tervonen 1979). LITTERATUR BERGERUD, A. T. 1980: A review of the population dynamics of caribou and wild reindeer in norst America. - In: Reindeer/Caribou Symp. II, Norway 1979 (REIMERS, E., GAARE, E., SKJENNE BERG, S., eds.): HAUKIOJA, E., SALOVAARA, R. 1978: Summer weight of reindeer (Rangifer tarandus) calves and its importance for their future survival. - Rep. Kevo Subarctic Res. Stat. 14: 1 4. HELLE, T. 1980: Laiduntilanteen muutokset ja riskinotto Suomen poronhoidossa. - Lapin Tutkimusseura, Vuosikirja XXI: HELLE, T. 1981: Poronhoito moottorikelkkavallankumouksen jalkeen. - Poromies 48, 5: 4 8. HELLE, T., SAASTAMOINEN, O. 1979: The winter use of food resources of semi-donestic reindeer in Northern Finland. - Comm. Inst. For. Fenn. 95, 6: ITKONEN, T. 1948: Suomen lappalaiset vuoteen Isa II. - Porovoo - Helsinki, 629 s. MATTILA, E. 1979: Kangasmaiden luppometsiden omainaisuuksista Suomen poronhoitoalueella Folia Forestalia 417: MATTILA, E a: Porojen talvilaitumet arvioitu metsantutkimuslaitoksessa valtkunnan metsien inventoinnin yhteydessa. - Poromies 48, 1: MATTILA, E b: Survey of reindeer winter ranges as at part of the Finnish National Forest Inventory in Comm. Inst. For. Fenn. 99.6: MATTILA, E., HELLE, T. 1978: Keskisen poronhoitoaleueen talvilaidunten inventointi. - Folia Forestalia 358: TERVONEN, V. 1979: Neuvojan puheenvuoro. - Poromies 46, 3: Artikkelen mottatt 8. desember Tabell 2. Tillskottsutfodring under perioden 1968/ /79. Vinter Torrt ho milj. kg Torrt ho kg/ren An tal av renar i inhångnader (%-andel av stammen) (10%) (16%) (13%) 8
UTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU,
UTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU, 2018-03-16 I nedanstående beräkningar har renlängd och slaktdata per region och år använts för att beräkna förlust till rovdjur enligt det förslag som presenterats
Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare
Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare Vilka är enligt din mening de viktigaste möjligheterna och fördelarna som renskötseln erbjuder Finland? Välj högst tre alternativ:,
Anvanding av bentonit och zeolit som cesiumbindare i foder till ren - erfarenheter fran Sverige
Anvanding av bentonit och zeolit som cesiumbindare i foder till ren - erfarenheter fran Sverige The use of bentonite and zeolite as caesium-binders in feed to reindeer - experiences from Sweden. Birgitta
De skador rovdjuren orsakar. Skansen 19 november 2010
De skador rovdjuren orsakar rennäringen Skansen 19 november 2010 Mirja Lindberget Disposition Något om renstammen Rovdjur i renskötselområdet Antal rovdjursdödade renar enligt simuleringar Antal rovdjursdödade
Intag och utsondring av vatten hos renar vid utfodring med foder innehållande tillsatser av kalium eller bentonit.
Intag och utsondring av vatten hos renar vid utfodring med foder innehållande tillsatser av kalium eller bentonit. Intake and excretion of water in reindeer - effects of supplements of potassium and bentonite.
De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002
1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
BERÄKNING AV ROVDJURSFÖRLUSTER I RENNÄRINGEN BASERAT PÅ PRODUKTION
BERÄKNING AV ROVDJURSFÖRLUSTER I RENNÄRINGEN BASERAT PÅ PRODUKTION Birgitta Åhman, SLU 2017-10-23 Förlust av renar till rovdjur kan uppskattas på flera sätt. Ett sätt, som presenteras här, är att utgå
Utsondringen av Cs-137 hos renar vid utfodring med foder innehållande varierande mångd bentonit respektive kalium
Utsondringen av Cs-137 hos renar vid utfodring med foder innehållande varierande mångd bentonit respektive kalium Excretion of radiocesium in reindeer - effect of supplements of potassium and bentonite.
RENDODLIGHETEN I FINNLAND UNDER ÅREN
RENDODLIGHETEN I FINNLAND UNDER ÅREN 1971 81 Reindeer mortality in Finnland during the years 1971 81 MAUR I NIEMINEN, KIRSTI KOSKELA och NIILO KOIVUPERÅ. Finnish Game and Fisheries Research Institute,
What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance
What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance Ali Muthanna, Lunds Universitet, IDA2, EDT621 Abstract Hyper-Threading (HT) is Intel s version of simultaneous multi-threading (SMT). Hyper-Threading
Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?
Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA? Räcker naturen till allt vi vill ha den till? (bildkälla: Future Forests) Biomaterial Bioenergi Skogsprodukter Rennäring
Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden
Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige Henrik Andrén och Guillaume Chapron Grimsö forskningsstation, Inst. för ekologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan Version 2011-09- 23 Summary Forecasting
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
RENHJORD I KOLLAPS - PRODUKTIVITET, KONDITION OCH RENFÖRLUSTER I NJAARKE SAMEBY
RENHJORD I KOLLAPS - PRODUKTIVITET, KONDITION OCH RENFÖRLUSTER I NJAARKE SAMEBY Birgitta Åhman Institutionen för husdjurens utfodring och vård Rapport 285 Sveriges lantbruksuniversitet Report Department
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Frågor och svar om rennäringen
Frågor och svar om rennäringen Renantal Hur många renar finns i Västerbotten idag? År 2000 finns det ca 54 000 renar i Västerbotten. Totalt i Sverige finns det ca 230 000 renar. Har antalet renar varit
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna. Maj Rapport Rapporten är beställd av: Sveaskog AB
Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna Foto: Magnus Nyman Maj 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 6-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund
Lenvik: Er det ikke l i t t fqr bestemt når man sier
- 84 - Rehbinder: Minimum 10 døgn. Lenvik: Er det ikke l i t t fqr bestemt når man sier "vekk med sil"? Rehbinder: Svaret er: større tamhetsgrad. Ekstensiv renskötsel kan ikke kombineres med systemet "
Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1501 Antal nötkreatur i december 2014 Number of cattle in December 2014 I korta drag Antalet mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 436 487 st i december
De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004
1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år
Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1601 Antal nötkreatur i december 2015 Number of cattle in December 2015 I korta drag Antalet företag med mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 428
6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur
6 Lantbrukets djur 81 6 Lantbrukets djur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur,
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,
Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015
Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car
En 100-årig anpassning renskötsel i det föränderliga
En 100-årig anpassning renskötsel i det föränderliga Populärvetenskaplig föreläsning Kulturens hus Luleå 20 Mars 2012 Isabelle Brännlund Doktorand i historia Umeå University Sweden Doktorandprojekt finansierat
Bekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 437 *, ** * * Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors Tomoyo ITAKURA*, **, Megumi MITSUDA*, Takuzo INAGAKI*,,/. + +-/ 13.+... + +,,
Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Aborter i Sverige 2011 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär
Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1701 Antal nötkreatur i december 2016 Number of cattle in December 2016 I korta drag Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Moult migration of Latvian Whooper Swans Cygnus cygnus
Ornis Fennica 89:273 280. 2012 Brief report Moult migration of Latvian Whooper Swans Cygnus cygnus 1. Introduction ð ð 274 ORNIS FENNICA Vol. 89, 2012 Table 1. Known moulting sites of Whooper Swan cygnets
Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1201 Antal nötkreatur i december 2011 Number of cattle in December 2011 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 3175-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-09-18 1 1 (1+10) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
SVENSK STANDARD SS-EN
SVENSK STANDARD SS-EN 441-12 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-09-26 1 1 (1+11) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4892-3 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-05-21 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Assigning Ethical Weights to Clinical Signs Observed During Toxicity Testing
: Assigning Ethical Weights to Clinical Signs Observed During Toxicity Testing Supplementary Data Information (in Swedish) given to the test participants concerning the hypothetical experiment English
SVENSK STANDARD SS-EN 179
SVENSK STANDARD SS-EN 179 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-09-26 1 1 (1+36) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9913-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-11-13 1 1 (1+15) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS
Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-06 1 1 (1+10) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Forest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00. English Version
Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9073-7 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-09-18 1 1 (1+8) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ
1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck
1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck
INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING
2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen
Förord Detta examensarbete omfattar 30 hp och är det avslutande momentet i magisterutbildningen Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH).
Förord Detta examensarbete omfattar 30 hp och är det avslutande momentet i magisterutbildningen Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Arbetet har pågått under hösten 2007 och våren/sommaren
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 3386-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-04-17 1 1 (1+6) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en
Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Skogsbrukets Viltgrupp analyserat sambandet mellan älgtäthet och älgbetesskador på tall i Västerbo
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Renar och rovdjur PM
PM 2009-04-07 Renar och rovdjur I en skrivelse till regeringen (dnr 2008-1643) uppmärksammade Sametinget att utgiftstaken för viltskadeersättningen skulle överskridas med närmare 35 % med anledning av
Från boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Sett i ett lite större perspektiv
Sett i ett lite större perspektiv M81 M51 M104 Elliptiska galaxer Galaxy redshift vs distance Red Shift and Distance 24 Mpc 1200 km/s 300 Mpc 15,000 km/s 780 Mpc 39,000 km/s 1220 Mpc 61,000 km/s Raisin
KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Statistik Lars Valter
Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications
Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 12944-6 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-27 1 1 (1+17) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Sharp: The Trapdoor (2005) AVANT goes AMATEUR Karlstad
Sharp: The Trapdoor (2005) AVANT goes AMATEUR Karlstad 23-24.10. AVANT09 AVANT09 fokuserar amatörfilm. Amatören som fri filmare och amatörfilmen som fri film. Huvudrollerna innehas av: Sven Elfström (Säffle,
Collaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
InStat Exempel 4 Korrelation och Regression
InStat Exempel 4 Korrelation och Regression Vi ska analysera ett datamaterial som innehåller information om kön, längd och vikt för 2000 personer. Materialet är jämnt fördelat mellan könen (1000 män och
Vår tids skandal dödsfall varje dag på grund av dålig mödrahälsa
Vår tids skandal 20 000 dödsfall varje dag på grund av dålig mödrahälsa Staffan Bergström Avd. för internationell hälsa (IHCAR) Karolinska Institutet Stockholm Women are not dying because of diseases we
1
1 2 3 4 5 Det är irrationellt att använda 10 kurvan i samband med kontinuerligt skogsbruk! Av Peter Lohmander 120224 Enkel undersökning av samband mellan virkesförråd och löpande tillväxt Peter Lohmander
Consumer attitudes regarding durability and labelling
Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se
Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:
SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska
SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.
State Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
F16 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION (NCT , 13.9) Anpassning av linjär funktion till givna data
Stat. teori gk, ht 006, JW F16 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION (NCT 13.1-13.3, 13.9) Anpassning av linjär funktion till givna data Data med en beroende variabel (y) och K stycken (potentiellt) förklarande variabler
SVENSK STANDARD SS-EN
SVENSK STANDARD SS-EN 1330-8 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-06-05 1 1 (1+36) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Händelser i kraftsystemet v v
Händelser i kraftsystemet v47 213 v13 214 Händelser i kraftsystemet > Låg förbrukning jämfört med tidigare vintrar. Effektreserv utnyttjades inte. > Fortum varit tvungen att ta flera tuffa kabelavbrott
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-05-29 1 1 (1+13) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS
SVENSK STANDARD SS-EN 175
SVENSK STANDARD SS-EN 175 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1997-09-05 1 1 (1+18) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11734
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11734 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-01-22 1 1 (1+16) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Water
SVENSK STANDARD SS-EN
SVENSK STANDARD SS-EN 1514-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-07-31 1 1 (1+27) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-09-25 1 1 (1+10) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Liitetaulukko 1. Raskaudenkeskeytykset Pohjoismaissa Yhteensä Yhteensä Totalt Totalt Total Total , ,0 1972
Liitetaulukko 1. Raskaudenkeskeytykset Pohjoismaissa 1970 2017 Bilagetabell 1. Aborter i Norden 1970 2017 Appendix table 1. Induced abortions in the Nordic countries 1970 2017 N % Tanska Suomi Islanti
Liite 2, Bilaga 2, Appendix 2. Luettelo Ahvenanmaan sopimuksen pisteistä, joita yhdistävät viivat rajoittavat Ahvenanmaan saarten merialueen
Liite 2, Bilaga 2, Appendix 2 Luettelo Ahvenanmaan sopimuksen pisteistä, joita yhdistävät viivat rajoittavat Ahvenanmaan saarten merialueen Förteckning över Ålandskonventionens punkter sammanbundna av
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Manhour analys EASA STI #17214
Manhour analys EASA STI #17214 Presentatör Johan Brunnberg, Flygteknisk Inspektör & Del-M Koordinator Sjö- och luftfartsavdelningen Operatörsenheten Sektionen för teknisk operation 1 Innehåll Anmärkningen
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11114-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Tryckkärlsstandardiseringen, TKS 1997-11-07 1 1 (1+46) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre
- 47 - Hur många renar kommer då att do av svalt?
- 47 - Gustaf Åhman. SVALT INLEDNING. Dor renar av svalt? Ja, visst forekommer det. Ibland som strofall men också i 1.000-tal, ja i en del fall t.o.m. i 10.000-tal, som t.ex. i Norrbotten 1935/36 då det
denna del en poäng. 1. (Dugga 1.1) och v = (a) Beräkna u (2u 2u v) om u = . (1p) och som är parallell
Kursen bedöms med betyg, 4, 5 eller underänd, där 5 är högsta betyg. För godänt betyg rävs minst 4 poäng från uppgifterna -7. Var och en av dessa sju uppgifter an ge maximalt poäng. För var och en av uppgifterna
Aborter i Sverige 2001 januari december
STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY
Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden
NFT 2/2008 Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden av Jari Kannisto För uppfölning av medelpensioneringsåldern har det tagits fram ett nytt mått som gör det möligt att göra ämförelser mellan
Documentation SN 3102
This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:
Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1801 Antal nötkreatur i december 2017 Number of cattle in December 2017 I korta drag Antalet nötkreatur ökar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 449 000 stycken i
SVENSK STANDARD SS-EN
SVENSK STANDARD SS-EN 10223-6 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-04-24 1 1 (1+12) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8130-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-12-10 1 1 (1+6) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Coating
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Spillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg
Spillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Rapport 17-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Spillningsinventering