Äldreomsorg för finsktalande i Sverige

Transkript

1 Äldreomsorg för finsktalande i Sverige

2 Artikelnr:

3 Förord I maj 2000 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och redovisa exempel på hur kommunal äldreomsorg kan organiseras för att svara upp mot äldre finländares behov. I rapporten redovisas uppdraget. En enkät har genomförts som riktat sig till landets samtliga kommuner. Utifrån enkätsvaren har ett antal verksamheter/lösningar valts ut och mer noggrant beskrivits. Dessa utgör exempel på hur äldreomsorg kan organiseras och genomföras. Rapporten innehåller också en redovisning av de intervjuer som gjorts med brukare som får äldreomsorg med finskspråkig personal och med anhöriga. Rapporten har utarbetats i samråd med Svenska Kommunförbundet och Sverigefinska riksförbundet. Brukar- och anhörigintervjuerna har genomförts av Kristiina Heikkilä, doktorand vid Centrum för Vårdvetenskap Syd, Karolinska Institutet. Ett tidigt manus har granskats och kommenterats av Sirkka-Liisa Ekman, professor i vårdvetenskap vid Blekinge Tekniska Högskola, institutionen för hälso- och naturvetenskap. Sammanställningen av rapporten har gjorts av Anders Bergh, utredare vid Socialstyrelsens Äldreenhet. Kerstin Wigzell 3

4 4

5 Innehåll SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER PÅ FINSKA LÄNGST BAK I RAPPORTEN/SUOMENKIELINEN TIIVISTELMÄ JA JOHTOPÄÄTÖKSET OVAT RAPORTIN LOPUSSA...7 INLEDNING...9 UPPDRAGET...10 UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE...10 DEMOGRAFISK BESKRIVNING ÄLDRE FÖDDA I FINLAND...12 ÄLDRE FÖDDA I FINLAND EN VÄXANDE GRUPP...12 REGIONER I LANDET MED MÅNGA ÄLDRE FÖDDA I FINLAND...13 ÄLDRE FINLÄNDARE ETT VITT BEGREPP...15 RESULTAT FRÅN TELEFONINTERVJUER...16 AKTIVA FINSKA FÖRENINGAR...16 SVÅRIGHETEN ATT FÖRUTSE EFTERFRÅGAN PÅ FINSK ÄLDREOMSORG...16 FRÅNVARO AV EXEMPEL PÅ SAMARBETE MELLAN KOMMUNER...17 YTTERLIGARE EXEMPEL...17 ENKÄTRESULTAT...19 KOMMUNER DÄR FINLÄNDARES ÄLDREOMSORG UPPGES VARA MINDRE RELEVANT...19 BOENDEN...20 HEMTJÄNST...24 MEDVETEN REKRYTERING AV FINSKSPRÅKIG PERSONAL...25 ANDRA VERKSAMHETER/LÖSNINGAR...26 FLYTTNINGAR...27 EN JÄMFÖRELSE ENKÄTRESULTAT/DEMOGRAFISKA BESKRIVNINGEN...28 GODA EXEMPEL...31 FINSKT ÄLDRECENTRUM I STOCKHOLM...31 LÖVGÄRDETS ÄLDREBOENDE I GÖTEBORG...33 FINLANDIAHEMMET I SKÖVDE...34 EXEMPEL FRÅN NÅGRA MINDRE KOMMUNER...36 DEMENSUTREDNING AV ÄLDRE FINLÄNDARE...39 RÖSTER FRÅN BRUKARE OCH ANHÖRIGA...42 BRUKARNA...42 ANHÖRIGA...45 EKONOMISKA ASPEKTER...48 SLUTSATSER...50 LITTERATUR...53 BILAGOR...54 BILAGA 1: ENKÄT ANGÅENDE ÄLDRE FINSKTALANDE/FINLÄNDARE...54 BILAGA 2:...56 BILAGA FÖRTECKNING ÖVER BOENDEN...57 TIIVISTELMÄ...60 JOHTOPÄÄTÖKSET

6 6

7 Sammanfattning Sammanfattning och slutsatser på finska längst bak i rapporten/suomenkielinen tiivistelmä ja johtopäätökset ovat raportin lopussa Regeringsuppdraget har bestått i att kartlägga och redovisa exempel på hur olika kommuner organiserar och genomför äldreomsorg för finsktalande. Bl.a. har en enkät besvarats av landets samtliga kommuner samt gruppintervjuer genomförts med brukare som har äldreomsorg med finskspråkig personal och deras anhöriga. Ca 2,7 procent av landets äldre befolkning är född i Finland. Framöver kommer antalet äldre födda i Finland att öka kraftigt genom att befolkningen åldras. Det innebär att efterfrågan på äldreomsorg anpassad till den finska gruppen kommer att öka. Äldre finländare bor över hela landet. Behovet av äldreomsorg anpassad till gruppen är därmed en angelägenhet för nästan alla kommuner, om än på olika sätt. I förvaltningsområdet för finska och tornedalsfinska (meänkieli) Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner ska kommunerna erbjuda äldreomsorg där hela eller delar av verksamheten bedrivs på minoritetsspråket. Enkätsvaren visar att dessa kommuner har goda förutsättningar att erbjuda äldreomsorg med finskspråkig personal. I 55 av landets övriga kommuner finns någon form av verksamhet/lösning som syftar till att erbjuda äldreomsorg med finsktalande personal. Det finns fyra seniorboenden med sammanlagt 95 lägenheter, där de boende efter biståndsbedömning kan få hemtjänst med finsktalande personal. Därutöver finns 13 särskilda boenden i kommunal regi där en del av verksamheten vänder sig till äldre finländare. Slutligen finns ett särskilt boende som drivs av en ideell förening och som enbart vänder sig till äldre finländare. Verksamheten finansieras genom att kommuner/stadsdelar köper platser. Sammanlagt erbjuder dessa särskilda boenden 181 platser. I två kommuner finns hemtjänstgrupper där insatserna mer kontinuerligt ges med finsktalande personal. Vanligare är att kommunerna försöker matcha ihop befintlig finsktalande hemtjänstpersonal med äldre finsktalande. Ett problem är att finsktalande personal inte alltid arbetar där de äldre bor. Några kommuner löser detta genom att personal får arbeta över större geografiska områden än brukligt. Från ett nationellt perspektiv framträder en mångfald av olika verksamheter och lösningar, men ur den enskildas perspektiv är alternativet till den ordinarie äldreomsorgen i stora delar av landet närmast obefintlig. En möjlighet är att flytta. Enligt enkäten är dock äldre finländare underrepresenterade bland dem som ansökt om plats i särskilt boende enligt 6h SoL under år Skälet kan dels vara att många äldre finländare strävar efter att bo kvar sin hembygd, dels att man inte känner till vare sig sina rättigheter eller de möjligheter som finns. Brukarintervjuerna visar på värdet av att kunna kommunicera i vård- och omsorgssituationer. Flera uppger att tillgången på finskspråkig personal varit avgörande för att de 7

8 skulle acceptera att ta emot insatser. I några fall har äldreomsorg med finskspråkig personal också fungerat som ett fullgott alternativ till att återvända till Finland. Äldreomsorg med finskspråkig personal är också viktig för anhöriga. Först när anhöriga vet att deras närstående kan kommunicera med personalen förmår äldreomsorgen fungera avlastande. I rapporten beskrivs exempel på hur olika typer av verksamheter/lösningar med finskspråkig personal kan se ut i olika typer av kommuner. Mycket tyder på att bättre anpassad äldreomsorg kan erbjudas äldre finländare utan större kostnader. Initialt kan kostnader uppkomma för att starta en verksamhet, men kostnadsökningen är ofta temporär. 8

9 Inledning I propositionen Nationella minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143) föreslog regeringen åtgärder för att Sverige ska kunna ratificera Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter liksom den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Förslagen i propositionen antogs av riksdagen i december I maj 2000 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att kartlägga och redovisa äldreomsorg för finsktalande äldre. Målet för den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. De grupper som enligt riksdagens beslut utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De språk som erkänns som minoritetsspråk i Sverige är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. För att målet med minoritetspolitiken ska kunna förverkligas krävs att samtliga nationella minoriteters behov och intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i samhällsförvaltningen. Genom särskild lagstiftning (SFS 1999:1175 och 1176) ges enskilda laglig rätt att använda samiska, finska och meänkieli i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar i de geografiska områden (förvaltningsområden) där språken har använts av hävd och fortfarande används i tillräcklig utsträckning. Kommunerna inom respektive förvaltningsområde ska erbjuda äldreomsorg där hela eller delar av verksamheten bedrivs på minoritetsspråket. För finska och meänkieli omfattas Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner (Regeringskansliet 2001). I den tidigare nämnda propositionen föreslogs bl.a. att ett utredningsarbete inleds om en nationell lagstiftning om rätt till äldreomsorg med finskspråkig personal. I propositionen skrev regeringen att kommunerna ska kunna erbjuda alla medborgare en god äldreomsorg och att det i vissa fall innebär att vård och omsorg ges på det modersmål individen talar. Forskning har också visat att äldre riskerar att förlora det sist inlärda språket, men behåller modersmålet (Ekman 1993). Det innebär att äldre finländare som behärskar svenska språket inte självklart kommer att göra det när de åldras och blir beroende av stöd och hjälp från samhället. Regeringen pekar i propositionen på att den finskspråkiga befolkningen är koncentrerad till vissa orter i landet. I dessa områden bor så många finländare att det borde finnas goda möjligheter att erbjuda äldreomsorg med finsktalande personal utan stora merkostnader. Här kan finskspråkig personal föras samman med finskspråkiga vårdbehövande. En annan möjlighet uppges vara den lagstadgade rätten 6h socialtjänstlagen att ansöka om hjälp i hemmet och i särskilt boende i en annan kommun, dvs. möjligheten för en individ med vård- och omsorgsbehov att flytta för att få äldreomsorg med finskspråkig personal. 9

10 Uppdraget Socialstyrelsen ska enligt regeringens uppdrag kartlägga och redovisa exempel på hur olika kommuner organiserar och genomför äldreomsorg för finsktalande. Syftet med uppdraget är att Socialstyrelsen ska ta fram goda exempel och ge förslag på hur vården och omsorgen kan organiseras. Vidare angavs att: Exemplen bör omfatta lösningar i såväl stora som medelstora och mindre kommuner. I redovisningen bör ekonomiska och kvalitativa aspekter samt möjligheter till samarbete mellan kommuner belysas. I arbetet med uppdraget bör erfarenheter från Socialstyrelsens tidigare projekt om äldreomsorg för finsktalande, samt från de försöksverksamheter med uppsökande verksamhet bland äldre som bedrivs inom ramen för det s.k. Äldreprojektet tas till vara. Under arbetet bör Socialstyrelsen samråda med Svenska Kommunförbundet och Sverigefinska Riksförbundet. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 30 juni Uppdragets genomförande Demografisk beskrivning Genom bearbetning av statistik från Statistiska centralbyrån har en demografisk beskrivning tagits fram. Statistiken beskriver personer 55 år och äldre boende i Sverige med avseende på födelseland och var de bor. Telefonintervjuer Personal i 30 kommuner har intervjuats. Gemensamt för de medverkande kommunerna var att de har eller har haft någon verksamhet som vänt sig till äldre finländare. I några fall valdes kommuner med en hög andel äldre födda i Finland. Äldreomsorgsansvarig eller av denna anvisad person intervjuades om hur kommunen arbetar för att tillgodose äldre finländares behov av äldreomsorg. Enkät till kommunerna I en enkät 1 kartlades vad kommunerna gör för att tillgodose äldre finländares behov av äldreomsorg. I enkäten ställdes också frågor om äldre finländares ansökningar enligt 6h SoL, samt flyttningar till Finland med stöd av Artikel 9 i den Nordiska Konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster. Enkäten skickades ut till landets samtliga kommuner. Alla enkäter besvarades 2. Goda exempel Enkätsvaren användes för att välja ut goda exempel som skulle dokumenteras mer noggrant. Urvalet gjordes utifrån tanken att exemplen skulle representera en bredd av olika verksamheter/lösningar likaväl som de kommunala förutsättningarna. De fem exemplen var: 1 Se bilaga 1. 2 Flera kommuner besvarade enkäten från ett kommundels-/stadsdelsperspektiv. 10

11 Finskt Äldrecentrum i Stockholm Finskt Äldrecentrum i Stockholm drivs av en ideell förening. Sedan starten 1995 har verksamheten utvidgats och vuxit i storlek. Eftersom verksamheten inte är kommunal är Finskt Äldrecentrum helt beroende av att stadsdelar och kommuner går in och köper platser vid boendet. Det förekommer också att personer fått plats genom ansökan enligt 6h SoL. Lövgärdets äldreboende i Göteborg I början av 2001 startade Gunnareds stadsdel i Göteborg en avdelning för äldre finländare i ett av stadsdelens särskilda boenden. Exemplet beskriver den process som ledde fram till att boendet blivit verklighet. Finlandiahemmet i Skövde Finlandiahemmet i Skövde är ett seniorboende bakom vars tillkomst flera finska föreningar i Skövde står. Hemmet har funnits sedan Efter sedvanlig biståndsbedömning utförs insatserna av Finnservice i Skövde AB, en entreprenör vars personal är finskspråkig. De boende vid Finlandiahemmet kommer både från Skövde kommun och andra kommuner landet. Exempel från några mindre kommuner Även om andelen äldre finländare kan vara hög i en kommun är det inte självklart att behovet av finskspråkig äldreomsorg uppfattas som så stort att det resulterat i en specifik verksamhet riktad mot gruppen. De fem kommuner som här presenteras beskriver olika sätt att försöka svara upp mot äldre finländares behov. De kommuner som utgör exempel på allt från informella till mer formella lösningar är Köping, Älvkarleby, Värmdö, Trosa, och Hallstahammar. Demensutredning på finska Huddinge sjukhus Demenssjukdom leder ofta till att individen förlorar sitt sist inlärda språk och alltmer övergår till sitt modersmål. Därför ägnas ett exempel åt den Geriatriska kliniken vid Huddinge universitetssjukhus där demensutredningar kan genomföras på finska. Brukare och anhöriga om äldreomsorg med finskspråkig personal För att ta reda på vad en mer finsk äldreomsorg kan betyda ur ett brukarperspektiv intervjuades några äldre finländare och deras anhöriga. Totalt genomfördes åtta gruppintervjuer, fyra med äldre och fyra med anhöriga. Samtliga intervjuer med äldre samt tre av intervjuerna med anhöriga gjordes på finska. 11

12 Demografisk beskrivning äldre födda i Finland De finskspråkiga är den största minoritetsgruppen äldre i Sverige. Antalet personer (65 år och äldre) som är födda i Finland uppgick den 20 juni 2001 till drygt personer. Det innebär att 2,7 procent av Sveriges befolkning (65 år och äldre) är född i Finland 3. Hur många av dem som är finskspråkiga eller som önskar få sin äldreomsorg med finskspråkig personal finns ingen uppgift om. Äldre födda i Finland en växande grupp Ett sätt att illustrera hur andelen äldre som är födda i Finland kommer att utvecklas är att jämföra deras åldersstruktur med hela den äldre befolkning i landet 4. Tabell 1: Antal och andel i Sverige boende personer födda i Finland i tioårskategorier Åldersintervall Antal födda i Finland Antal totalt (oberoende av födelseland) Andel födda i Finland 4,7% 3,3% 1,6% 1,0% 0,6% Andelen personer födda i Finland är högre i ålderskategorin år än i ålderskategorin år. Samma fenomen framkommer vad gäller åringarna i en jämförelse med nästkommande åldersintervall osv. Den del av landets befolkning som är född i Finland är alltså yngre än den övriga befolkningen. Andelen äldre födda i Finland över 75 år torde mer än fördubblas om tio år 5. Det är viktigt att påpeka att den som är född i Finland inte självklart kommer att efterfråga äldreomsorg som är anpassad efter äldre finländares behov. Däremot är ett rimligt antagande att majoriteten av dem som önskar finsk äldreomsorg har en stark anknytning till Finland, dvs. har Finland som födelseland. Det innebär att om antalet äldre som är födda i Finland ökar så kommer också antalet personer som önskar finsk äldreomsorg att öka. Antalet äldre födda i Finland med behov av äldreomsorg Knappt 17 procent av landets äldre mottog år 2000 insatser från den offentliga äldreomsorgen 6. Det innebär omräknat på populationen äldre födda i Finland att ca 7000 personer av dessa torde ha insatser från äldreomsorgen. Siffran ska tolkas som en mycket grov skattning. 3 Siffrorna kommer från Statistiska centralbyrån. 4 Siffrorna som används framöver i kapitlet kommer från Statistiska centralbyrån och gäller den 31 december Exempel på invändningar som kan göras är t.ex. att ingen hänsyn tas till eventuell immigration/emigration eller om dödligheten mellan de båda grupperna skiljer sig åt. 6 Socialstyrelsen

13 Regioner i landet med många äldre födda i Finland Äldre födda i Finland finns representerade i landets samtliga kommuner, men antalet och andelen varierar kraftigt mellan olika kommuner. Tabell 2: De 15 kommunerna med den högsta andelen äldre födda i Finland bland de äldre kommuninvånarna Kommun Län Andel Antal Haparanda BD 43,2% 879 Övertorneå BD 25,2% 350 Pajala BD 15,3% 305 Surahammar U 15,3% 262 Fagersta U 13,4% 377 Upplands-Väsby AB 12,1% 439 Nykvarn AB 11,8% 77 Oxelösund D 10,2% 218 Hallstahammar U 9,3% 264 Håbo C 9,2% 122 Skinnskatteberg U 8,9% 86 Avesta W 8,7% 423 Kiruna BD 8,6% 316 Botkyrka AB 8,2% 557 Norberg U 8,0% 94 I 34 av landets kommuner utgör den finlandsfödda äldre befolkningen mer än var tjugonde äldre och i åtta av dessa kommuner (återfinns i tabell 2) utgör den finlandsfödda äldre befolkningen mer än var tionde äldre. I 81 kommuner är den äldre finlandsfödda befolkningen lika eller större än det finska riksgenomsnittet på 2,7 procent av den äldre befolkningen. 70 av dessa ligger geografiskt samlade till områdena Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län, Västmanlands län, Dalarnas län och Norrbottens län. Om man istället utgår från i vilka av landets kommuner det bor många äldre födda i Finland, blir resultatet annorlunda. Tabell 3: De 15 kommunerna med det största antalet äldre födda i Finland bland de äldre komuninvånarna Kommun Län Antal Andel Stockholm AB ,5 Göteborg O ,8 Västerås U ,5 Eskilstuna D 968 6,1 Haparanda BD ,2 Södertälje AB 795 7,3 Borås O 780 4,3 Nacka AB 637 6,8 Huddinge AB 587 6,7 Botkyrka AB 557 8,2 Järfälla AB 509 7,1 Norrtälje AB 479 4,9 Uppsala C 471 1,9 Haninge AB 465 7,1 Norrköping E 463 2,1 13

14 Endast två av kommunerna med en hög andel (tabell 2) återfinns bland dem med ett högt antal äldre födda i Finland (tabell 3). I samtliga fall handlar det om kommuner med en stor befolkning. I 136 av landets kommuner bor femtio eller fler äldre födda i Finland och i 83 av dessa kommuner överstiger antalet äldre födda i Finland 100 personer. Ett annat sätt att illustrera var i landet de finns en större population äldre födda i Finland är att sammanställa de kommuner som har 50 eller fler äldre födda i Finland. Kommuner med många äldre födda i Finland kommer då med trots att andelen är låg, som exempelvis Stockholm och Borås. Det åskådliggörs av kartbilden nedan: Kartbild 1: Antalet äldre 65+ födda i Finland kommunvis Kartan visar var lokalt i landet det bor 50 eller fler äldre med Finland som födelseland och ger samtidigt en fingervisning om hur det ser ut i dessa kommuners grannkommuner. Kartan pekar ut regioner i landet där man bör ha demografiska förutsättningar att samarbeta över kommungränserna. 14

15 Den lista av regioner som tidigare utkristalliserat sig Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Norrbottens län kan nu kompletteras med delar av Västra Götaland, Halland samt flera av kustkommunerna från Gävleborg upp till Norrbotten. Äldre finländare ett vitt begrepp Begreppen äldre finländarna eller äldre finskspråkiga betecknar inte några homogena grupper. Födelselandet är inte alltid en bra utgångspunkt för att bedöma om en person vill få sin äldreomsorg med finskspråkig personal. Till landets äldre finskspråkiga hör också de som är födda i Sverige, men som under livet talat finska/tornedalsfinska. Den äldre befolkningen född i Finland inkluderar också Finlandssvenskarna, dvs. personer födda i Finland med svenska som modersmål 7. Samtidigt är det omöjligt att slå fast att språket (modersmålet) skulle vara avgörande för om en person önskar få sin äldreomsorg på finska och/eller i ett finskt sammanhang. Några begreppsdefinitioner I rapporten kommer begreppen äldre finländare, äldreomsorg med finsktalande personal och i några fall även finsk äldreomsorg att användas. Begreppet äldre finländare inkluderar framför allt personer födda i Finland oberoende av modersmål. Därutöver inkluderas också personer födda i Sverige och andra länder t.ex. Estland och före detta Sovjetunionen med någon form av anknytning till Finland eller som är finsktalande. Utmärkande för dessa personer är att de i dagsläget eller i framtiden bär på önskemål om att få hela eller delar av sin vård och omsorg av personal som talar finska. Möjligt är också att dessa personer önskar få åldras i ett samanhang som de upplever vara mer finskt än vad den ordinarie äldreomsorgen kan erbjuda. De enskildas önskemål måste inte vara bekräftat genom att individen har formulerat sitt önskemål i kontakter med kommunen, utan är det val han/hon gör om valmöjligheten infinner sig. Begreppet äldreomsorg med finsktalande personal beskriver en verksamhet eller lösning som avser att svara upp mot äldre finländares önskemål. Verksamheten eller lösningen innebär att den enskilde får hela eller delar av insatserna av finsktalande personal. I vissa fall kan dessa verksamheter/lösningar erbjuda mer med inriktning på det specifikt finska än enbart språket. Begreppet finsk äldreomsorg förekommer framför allt i det kapitel där brukare och anhöriga kommer till tals. Begreppet betecknar ett alternativ till den ordinarie äldreomsorgen som de enskilda kategoriserar som finsk äldreomsorg. 7 Ca 20 procent eller ca 8000 personer av de äldre födda i Finland torde vara Finlandssvenskar. Uppskattningen bygger på uppgifter från: Heikkilä 1994:63. 15

16 Resultat från telefonintervjuer I skriften Lempi (Socialstyrelsen 1997) och rapporten En mångkulturell äldreomsorg (Socialstyrelsen & Statens invandrarvek 1991) förekommer drygt 20 kommuner som beskrivs ha någon form av verksamhet inriktad mot äldre finländare. Dessa samt ytterligare några kommuner med en hög andel äldre födda i Finland valdes ut. Äldreomsorgsansvarig eller av denne anvisad person intervjuades om hur kommunen försökte tillgodose äldre finländares behov av äldreomsorg. Total kontaktades 30 kommuner. Telefonsamtalen gav exempel på flera verksamheter. Framför allt utgjordes dessa av en del i ett befintligt särskilt boende som inriktade sig mot målgruppen. Exempel förekom också på verksamheter som hade lagts ner. I två fall uppgavs efterfrågan av de finska platserna ha uteblivit och i ett fall hade en dagverksamhet upphört eftersom den finskspråkiga person som initierat och arbetade i verksamheten hade slutat. De viktigaste resultaten från telefonintervjuerna beskrivs nedan. Aktiva finska föreningar Gemensamt för de flesta kommunerna med verksamhet för äldre finländare var att det fanns en medvetenhet om att det bland den äldre befolkningen fanns äldre med rötter i Finland. Behovet av finskspråkig verksamhet hade påfallande ofta initierats av de finska lokala föreningarna. Det är uppenbart att aktiva finska föreningar i vissa delar av landet håller frågan om de äldre finländarnas situation vid liv. Förekomsten av aktiva finska föreningar är alltså viktig och leder ofta till att kommunen årligen träffar föreningarnas representanter för att diskutera frågan. Svårigheten att förutse efterfrågan på finsk äldreomsorg En vanlig konsekvens av möten mellan kommunen och representanter för finländarna är att en inventering tar vid. Syftet är att kartlägga eventuella behov av äldreomsorg inriktad mot äldre finländare. Ofta uppges önskemålet vara formulerat i någon form av boende. Från kommunalt håll framhålls att behoven av äldreomsorg anpassad till gruppen ofta är mindre än vad föreningarna anger. De kommunala företrädarna framhöll att många tillfrågade var tveksamma till att flytta. I vissa fall menade man att personerna var så skröpliga att en flyttning bedömdes kunna göra mer skada än nytta. Det kom också fram att kommunen och de finska företrädarna inte alltid är överens om hur en verksamhet som riktar sig mot gruppen ska se ut. Medan kommunerna främst koncentrerar sitt intresse till antalet personer med stora behov av vård och omsorg, uppges föreningarna ofta vilja skapa ett separat boende för finländare. Det kan tolkas som att representanterna för finländarna lägger stor vikt vid de sociala aspekterna. Det handlar då om att få möjlighet att tidigt innan stora behov av vård och omsorg infinner sig få åldras i ett finskt samanhang. Kommunerna försöker istället svara upp mot 16

17 eventuella behov av vård och omsorg inom ramen för de befintliga särskilda boendena. Det innebär att individen måsta ha stora behov av vård och omsorg för att få ett boende. Kommunerna eftersträvar att bedöma behoven utifrån strikta vård- och omsorgsbehov medan företrädarna för de äldre finländarna vill vidga behoven. De menar att i bedömningen av behoven ska individens språk och/eller kulturella hemvist och sociala situation väga tungt. En konsekvens av kommunernas mer strikta bedömning av behoven synliggörs vid några kommunala boenden där platser avsedda för äldre finländare upptas av äldre svenskar eftersom deras vård- och omsorgsbehov är stora. Det paradoxala inträffar att äldre svenskar får bo bland finsktalande, medan finsktalande står utan plats därför att deras behov inte bedöms vara tillräckligt stora. Frånvaro av exempel på samarbete mellan kommuner I regeringsuppdraget betonas vikten av att kommuner går samman för att skapa lösningar genom samarbete. Telefonintervjuerna gav endast ett exempel på att kommuner samarbetar runt frågan: en temadag om äldreomsorg för den finska minoriteten i Värmlands och Örebro län. De flesta kommunerna undersökte istället om det är möjligt att skapa lösningar åt de äldre finländare som bor i kommunen. Inte sällan skjuts frågan på framtiden eftersom behovet av äldreomsorg med finskspråkig personal bedöms vara för litet och därmed osäkert inom kommunen. Två verksamheter hade ett upptagningsområde som överskred kommungränserna. Det rörde sig om två seniorboenden som skapats av finländarna själva. Inflyttningen till dessa boenden kräver ingen biståndbedömning. Om behovet av hjälp och stöd uppkommer får personen ansöka om bistånd hos kommunen. Det innebär att kommunen inte har någon kontroll över vilka som flyttar in. Risken från kommunens perspektiv är att äldre med omfattande behov av hemtjänst flyttar in och därmed blir en kostnad för kommunen. Samtidigt innebär seniorboendet att ett större underlag av potentiella boende är säkrat. Det borgar för att verksamheten ska kunna leva vidare, oberoende av hur behoven bland de äldre finländarna utvecklas i kommunen. Ytterligare exempel Telefonintervjuerna gav också exempel på hur man i vissa kommuner försökt lösa vissa problem förknippade med att erbjuda äldre vård och omsorg med finsktalande personal. Det fanns inget exempel på någon renodlad hemtjänst med finsktalande personal annat än vid de seniorboenden som redan nämnts. Flera kommuner uppgav dock att de försökte matcha finskspråkig personal med finskspråkiga äldre. I flera av kommunerna fanns finskspråkig personal, ibland på grund av en medveten rekrytering, ibland mer av en slump. Även om kontinuiteten inte alltid gick att upprätthålla, eftersträvade en kommun att erbjuda finskspråkiga brukare en finskspråkig kontakperson inom hemtjänsten. Några kommuner uppgav att de hade finspråkig personal, men att den inte arbetade i de områden där den bäst behövdes. En kommun angav att språkkunskaper bedömdes vara meriterande vid nyrekrytering. Om den nyanställde gick med på att arbeta i ett vidare geografiskt område än vad som var brukligt resulterade språkkunskapen i en högre lön. 17

18 Lösningen gav bättre förutsättningar för att matcha exempelvis finskspråkig personal med finskspråkiga äldre. Kommunal verksamhet inom ramen för särskilt boende bygger ofta på att tillgodose behov hos kommunens egna äldre finländare. Det innebär att antalet platser är få. Den lilla verksamheten är naturligtvis sårbar vid t.ex. sjukfrånvaro. Det kan vara svårt att snabbt finna finskspråkiga vikarier. En kommun hade löst det så att man hade finskspråkig personal även vid boendets övriga avdelningar. Dessa finskspråkiga kunde tillfälligt byta plats inom boendet. En vikarie togs in till boendet, och för att upprätthålla finskspråkig vård- och omsorg omfördelades personalen tillfälligt. De kommuner som gränsar mot Finland har en hög andel bland de äldre som antingen är födda i Finland eller som talar tornedalsfinska. Här visade sig språkproblemen i äldreomsorgen vara betydligt mindre. Kunskaper i finska uppgavs nästan vara en förutsättning för att kunna arbeta i äldreomsorgen. Det finska språkets utbredning i kombination med närheten till Finland gör området gynnsamt för dem som är beredda att flytta för att planera inför sin ålderdom. Äldreomsorgsansvarig i en av kommunerna bekräftade också att en sådan flyttström förekommer. Det handlar främst om personer som flyttar till kommunen för att försäkra sig om bättre förutsättningar inför åldrandet. Personal vid finskspråkiga boenden har under studiens gång spontant gett uttryck för glädjen att få arbeta med äldre finländare. En verksamhet som inriktar sig mot en specifik grupp skulle kunna sägas vara speciell och tillför en ytterligare mening för personalen. Iakttagelsen är intressant i tider när den framtida personalförsörjningen alltmer diskuteras. 18

19 Enkätresultat Enkäten bestod av tre frågeområden: Äldre finländares flyttningar inom landet enligt 6h SoL, flyttningar mellan Sverige och Finland enligt Artikel 9 i Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster och vilka specifika verksamheter/lösningar kommunerna hade för att tillgodose gruppens behov av äldreomsorg. Enkätens syfte var att bilda utgångspunkt för valet av goda exempel samt ge en samlad bild av de insatser som riktas mot gruppen ur ett nationellt perspektiv. Resultaten som presenteras bygger på kommunernas enkätsvar. Någon uppföljning av svaren för att ta reda på om brukarna verkligen erhåller äldreomsorg av finskspråkig personal har inte gjorts. Kommuner där finländares äldreomsorg uppges vara mindre relevant Det förekommer två typer av kommuner som uppger att frågan om finländares äldreomsorg i det närmaste saknar relevans. Det handlar för det första om kommuner som inte har några äldre finländare. De andra är de norra kommunerna som gränsar mot Finland. Kommunerna utgör det geografiska område (förvaltningsområde) där hela eller delar av äldreomsorgens verksamheter ska erbjudas på finska och meänkieli. Antalet finsktalande både bland de äldre och personalen är hög i dessa kommuner. Förutsättningarna för att äldre finskspråkiga får hjälp av finskspråkig personal både vad gäller särskilt och ordinärt boende är goda, samtidigt som närheten till andra äldre finskspråkiga ofta finns. Några citat från enkätsvaren: 80% av all personal är tvåspråkig, dvs. kan både svenska och finska eller meänkieli. Därför har vi inga svårigheter idag med detta. (Övertorneå) I vår kommun är man ofta tvåspråkig (svenska/finska). När en finsktalande söker särskild boendeform försöker bostadsgruppen göra en placering bland övriga finsktalande. (Gällivare) Haparanda svarar att de just påbörjat ett samarbete med den finska grannstaden Torneå ifråga om äldrefrågor och att det finns ett rikligt finskt föreningsliv i området. Bland annat en finsk kvinnlig pensionärsförening, samt föreningen Veteranerna för dem som deltagit i finska vinterkriget eller haft anhöriga som deltagit. Medan gränskommunernas svar pekar på att förutsättningarna att ge äldreomsorg med finskspråkig personal är goda, finns det anledning att vara mer kritisk inför de åtta kommuner som svarat att de i kommunen inte har några äldre finländare. Vissa kommuner anger att de inte har haft någon efterfrågan eller att de i dagsläget inte har någon äldre finländare med insatser från äldreomsorgen. I dessa kommuner skulle det alltså kunna finnas enstaka äldre finländare/finskspråkiga med behov av finskspråkig äldreomsorg som kommunen inte känner till. Det kan också vara så att enskilda individer inte efterfrågar något de tar för givet inte finns. För att kunna bedöma värdet av dessa svar 19

20 behövs en beskrivning av vad svaren grundar sig på. Handlar det om ett aktivt uppsökande arbete bland äldre eller grundar sig bedömningen på att enskilda individer inte efterfrågar finskspråkig äldreomsorg eller är det en bedömning som görs efter samråd med lokala finska föreningar som man uppfattar har en god kännedom om de äldre finländarnas behov? I vad mån man i dessa kommuner känner sin äldre befolkning eller inte ger enkätsvaren dock sällan svar på. Ett sätt att närma sig frågan, om det förekommer att enstaka individer med behov av vård- och omsorg på finska är okända för kommunerna, är de pågående försöken med uppsökande verksamhet. Verksamheterna bedrivs i 22 kommuner i landet 8. År 2000 fick drygt 3000 äldre ett förebyggande hembesök. En förfrågan gjordes till de 22 kontaktpersonerna om hembesöken resulterat i att äldre finsktalande/finländare med behov av insatser från kommunen hade påträffats. Ett fall rapporterades. Det talar för att många av kommunerna trots allt äger en relativt god kunskap om de äldre finländarnas vård- och omsorgssituation. En majoritet av kommunerna, 207 kommuner, svarade nej på enkätens samtliga frågor. För dessa gäller naturligtvis samma invändningar som gjorts ovan. Samtidigt är det viktigt att betona att många av dem som kategoriseras som äldre finländare troligen är tillfreds med den äldreomsorg de får. Möjligt är dock att det finns enstaka individer som har behov av att bli uppmärksammade. Skälen till att en individ inte efterfrågar hjälp kan ju vara att anhöriga står för vården och omsorgen, språkliga hinder, att han/hon lever i en socialt isolerad situation eller inte tror att det finns hjälp att få. Boenden De boenden som omnämns i enkätsvaren skiljer sig åt i olika avseenden. Det handlar om allt från vem som driver verksamheten, hur en person får plats, storleken på boendet till målgruppen. I redovisningen nedan har boendena delats upp i två huvudkategorier. Kategoriseringen utmärks av om det krävs en biståndsbedömning eller inte för att få flytta in. Boenden som inte kräver biståndsbedömning I den första kategorin boenden krävs det inte någon biståndsbedömning för att få flytta in. Däremot krävs en biståndsbedömning för att få vård och omsorg. Insatserna utförs vid samtliga boenden av finskspråkig personal, om än i varierande omfattning. När det gäller hemsjukvård är det däremot inte säkert att personalen är finskspråkig eftersom hemsjukvården i vissa fall bedrivs av landstinget. 8 Se bilaga 2 20

21 Tabell 4a: Allmänt Uppgifterna har lämnats av ansvarig eller personal vid respektive verksamhet och gäller situationen april månad 2001 Kommun och namn Startår Huvudman Finsktalande kontakter Borås : Allaktivitetshuset OBS: Nyöppnat Jönköping: Ruska 2001 Ideell förening: Allaktivitetshuset för sverigefinnar i Borås 1996 Ruska i Jönköping AB 1995 Finnservice i Skövde AB 1995 Örebro Kommunala bostäder + Kommunen Antal lägenheter Inom ( ) totalt uthyrda till äldre finländare respektive andra äldre 27 (23 f, 0 sv) 25 (25 f, 0 sv) 24 (24 f, 0 sv) 19 (15f, 1sv) Boende från annan kommun Inom ( ) boende från annan stads- / kommundel 0 (22) 0 (15) 7 (0) 0 (0) Fysisk inramning Del av tidigare hotell i två plan Fristående hus Skövde: Finlandiahemmet Örebro: Finska boendet Fristående hus Trappuppgång i hyreshus Finska föreningar och kyrkan står för aktiviteter Kyrkan, Finsk förening Stiftelse Fotvårdare Massör Finska föreningar Finsk förening Finska församlingen Totalt uppgår antalet lägenheter i dessa boenden till av dessa är uthyrda och en av lägenheterna bebos av en äldre svensk. Fördelningen av lägenheterna vid Finska boendet i Örebro sker genom anvisning från kommunen. Inte vid något av de fyra boendena förekommer det att annan kommun köper plats. Eftersom dessa boenden närmast kan betraktas som seniorboenden är syftet främst att ge äldre finländare möjlighet att få bo tillsammans. Den vård- och omsorg som bedrivs i dessa boenden kan dock i vissa fall vara omfattande. Tabell 4b: Vård och omsorg Uppgifterna har lämnats av ansvarig eller personal vid respektive verksamhet och gäller situationen april månad 2001 Kommun och namn Boende kategorier* Utförare av vårdoch omsorg Antal boende med hemtjänst Finsktalande personal kategorier Tillgång till finsktalande personal under dygnet Borås: d, V&O, v&o, sen Kommunal 12 Vb, Usk, Dag Allaktivitetshuset hemtjänst Ibland Ssk Jönköping: D, V&O, v&o, Sen. Kommunal 16 Vb, Dag, Kväll Ruska hemtjänst Kökspers. Skövde: D, d, V&O, Finnservice i 20 Usk Dag, Kväll, Natt Finlandiahemmet Sen Skövde AB Ssk Örebro: V&O, v&o, Sen Kommunal 7 Vb, Usk Dag, Kväll Finska boendet hemtjänst * D = utredd demens, d = bedöms vara dement, V&O/v&o = stora respektive små behov av vård och omsorg, Sen= Inget vård- och omsorgsbehov Vården och omsorgen utförs vid dessa boenden av kommunal hemtjänst, och i ett fall av en entreprenör. En framtidsfråga är hur vården och omsorgen ska utformas när flera av de boende behöver omfattande hjälp. Utifrån individens och de anhörigas perspektiv kan situationen uppstå att värdet av att bo tillsammans med finländare och få insatser på finska språket måste vägas mot värdet av andra kvaliteter. Det kan handla om behovet av en hög personaltäthet dygnet runt eller en väl utvecklad demensvård i form av ett gruppboende för dementa. I Borås där ett av boendena finns är förutsättningarna annorlunda eftersom kommunen driver både ett demensboende och ett boende för somatiskt vård- och omsorgsbehövande som riktar sig till äldre finländare. Möjligheten finns om ledig plats finns att flytta inom kommunen utan att gå miste om vård och omsorg som utförs av finskspråkig personal. 21

22 Boenden som kräver biståndsbedömning Nedanstående boenden är särskilt boende enligt socialtjänstlagen. För att få plats krävs en biståndsbedömning och platserna är i de flesta fallen avsedda för de egna kommuninvånarna. I några få fall köps platser. Då handlar det nästan uteslutande om andra kommundelar/stadsdelar som köper platser av den kommundel/stadsdel som driver verksamheten. Finskt Äldrecentrum är den enda icke-kommunala verksamheten och samtidigt den som är helt beroende av att platser köps. Det är dock möjligt för enskilda att ansöka om plats vid Finskt Äldrecentrum enlig 6h SoL, då hos den stadsdel i Stockholm där Finskt Äldrecentrum bedriver sin verksamhet. Tabell 5a: Allmänt Uppgifterna har lämnats av ansvarig eller personal vid respektive verksamhet och gäller situationen april månad 2001 Kommun och namn Startår Verksamhetens inriktning Borlänge: Åkershem 1992 Borås: Gruppboendet 1995 Alnen Borås: Sjöboklint 1995 Eskilstuna: Spångagården 1999 Fagersta: Solliden 2001 OBS: nyöppnat Gävle: Sofia- Magdalena 2000 Göteborg: Bergsjöhöjds boende Göteborg: Lövgärdets äldreboende OBS: Nyöppnat Olofström: Västralids Gruppbostad Stockholm: Finskt Äldrecentrum Västerås: Treklangens ålderdomshem Blandad avdelning för finländare och svenskar Finsktalande med demens Finsktalande med stora behov av vård och omsorg Finsktalande med långtgående demenssjukdom Finsktalande med stora behov av vård och omsorg Finsktalande med stora behov av vård och omsorg Kroniska aktiva missbrukare från 50 år Finsktalande med stora behov av vård och omsorg Finsktalande med stora behov av vård och omsorg. Somatiskt/demens Finsktalande med stora behov av vård och omsorg. Somatiskt/demens 1998 Finsktalande med demens Fysisk inramning Del av hus Del av hus Våningsplan Del av våningsplan Del av våningsplan Våningsplan Våningsplan Del av våningsplan Våningsplan Fristående hus Våningsplan Antal platser riktade till äldre finl. (Av dessa belagda av finl: f, av icke finl: sv) 12 f, 12 sv (2 f, 22 sv) 10 (10 f, 0 sv) Antal finska boende som fått plats efter ansökan enl. 6h SoL Antal finska boende där annan kommun (annan kommun-/stadsdel) köper plats 0 0 (0) 0 1 (9) 6 (6 f, 0 sv) 0 0 (3) 8 (8 f, 0 sv) 8 (2 f, 6 sv) 8 (6 f, 2 sv) Ca. 25 (25 f, 0 sv) 12 (4 f, 8 sv) 5 (5 f, 0 sv) 49 (49 f, 0 sv) 9 (5 f, 4 sv) Södertälje: Mariekällgården Uddevalla: Skogslyckehemmet Värmdö: Gustavsgården Äldreboende En avd. 5 (3 f, 2 sv) Finsktalande med stora behov av vård Våningsplan 12 och omsorg. (8 f, 4 sv) Somatiskt/demens 1994 Finsktalande med stora behov av vård och omsorg. Somatiskt/demens Ett våningsplan 12 (9 f, 3 sv) 0 0 (6) 0 0 (0) 1 0 (0) 0 0 (0) 0 0 (2) 0 0 (0) 2 Samtliga utom 2 platser 0 0 (0) 0 0 (0) 0 0 (0) 0 0 (0) 22

23 Totalt finns 181 platser avsedda för äldre finländare i dessa boenden. Av dessa är 25 inriktade mot äldre (50+) missbrukare. 105 av de resterande 156 platserna är belagda av äldre finländare medan 34 är belagda av äldre svenskar. Antalet äldre svenskar kan verka stort, men i några fall Gunnared och Fagersta handlar det om nyinrättade platser som troligen kommer att vara belagda av äldre finländare på sikt. När det i en del av ett befintligt boende ska inrättas platser åt en specifik grupp innebär det ofta omflyttningar bland de boende. Det innebär att platserna inte direkt kan vara tillgängliga. Avdelningen vid Åkershem i Borlänge är ett exempel på en annan målsättning. Avdelningen är från början tänkt att vara blandad, dvs. det finns ett relativt stort antal möjliga platser för äldre finskspråkiga, men även om många äldre finskspråkiga flyttar in kommer antalet svenskspråkiga inte att utgöras av en liten minoritet. Den blandade avdelningen innebär en stor flexibilitet. Finskt Äldrecentrum i Stockholm är den i särklass största verksamheten. Tabell 5b: Vård och omsorg Uppgifterna har lämnats av ansvarig eller personal vid respektive verksamhet och gäller situationen april månad 2001 Kommun och namn Boende kategorier* Finsktalande personalkategorier När finns finsktalande personal Övriga finsktalande kontakter tillgänglig Borlänge: Åkershem D, V&O Vb, Usk Dag, Kväll, Natt Finska kyrkan Borås: Gruppboendet Alnen D Usk-Ssk Dag, Kväll Präst, Frisör Fotvårdare Borås: V&O Vb-Ssk(Ibland) Dag, Kväll Rehabpersonal Sjöboklint Eskilstuna: Spångagården D Usk-Ssk Dag, Kväll, Natt Biståndsbedömare Präst Fagersta: V&O Vb, Usk, Dag, Kväll Finska föreningar Solliden Gävle: Sofia-Magdalena Göteborg: Bergsjöhöjds boende Göteborg: Lövgärdets äldreboende Olofström: Västralids Gruppbostad Stockholm: Finskt Äldrecentrum V&O Vb, Usk Dag, Kväll Finsktalande präst/diakonissa. Finsk förening D, V&O Usk, Ssk, Kurator, Dag, Kväll - Kökspers V&O Vb, Usk Dag, Kväll, Vissa nätter Dagcen.Aftonstjärnan Finska föreningar D, V&O Usk, Ssk Dag, Kväll Diakonissa D (21platser) V&O (28 platser) All pers finsktalande Svb, Usk, Ssk, Läkare Adm-pers. Köks-pers, Samt rehab-pers. Dag, Kväll, Natt Fotvårdare, Präst, Väntjänst Finsk. Krigsveteraner Frivilliga Volontärer etc. Södertälje: Mariekällgården D Vb, Usk, Ssk Dag, Kväll Rehabpersonal Väntjänst Uddevalla: Skogslyckehemmet V&O Vb, Usk Dag Dagverksamhet Personalassistent Värmdö: D, d, V&O Vb, Usk, Ssk Dag, Kväll - Gustavsgården Västerås: D, V&O Vb, Usk Dag, Kväll, Vissa Finska kyrkan Treklangens ålderdomshem nätter * D = utredd demens, d = bedöms vara dement, V&O/v&o = stora respektive små behov av vård och omsorg, Sen= Inget vård- och omsorgsbehov Eftersom biståndsbedömning krävs har samtliga boende stora vård- och omsorgsbehov. Det är vanligt att somatiskt skröpliga och dementa bor blandat på dessa avdelningar. Vid Finskt Äldrecentrum skiljs dementa från somatiskt skröplig genom att ett gruppboende för dementa inryms i verksamheten. 23

24 Kommuner med medveten matchning inom särskilt boende Den tredje kategorin boenden vilar på en mer informell grund. I kommunerna finns en medvetenhet om äldre finländare och ambitionen är att svara upp mot deras behov. Lösningen bygger på att biståndsbedömarna/handläggarna t.ex. utifrån en tidigare genomförd inventering av personalens språkkunskaper vet var det finns finskspråkig personal i särskilt boende. I mån av lediga platser erbjuds äldre finländare platser vid dessa boenden. De kommuner som anger denna lösning är: Enköping Kungsör Surahammar Fagersta Mariestad Södertälje Gnosjö Nyköping Trosa Karlskoga Sundbyberg Umeå Övrigt om boenden I Karlskoga planeras en enhet med åtta platser för äldre finsktalande i ett nytt boende avsett för äldre med stora omvårdnadsbehov. Frågan om finspråkiga platser för dementa är också väckt i Malmö. Vidare finns två boenden vars verksamhet varit inriktad mot äldre finländare som har upphört med denna verksamhet. Det är servicehuset i Älvsjö och Granens äldreboende i Norrköping. Skälet uppges vara att efterfrågan av platserna har uteblivit. Att efterfrågan uteblir kan ha flera förklaringar. En förklaring är kravet att personen inte kan svenska. Tillvägagångssättet utesluter en stor del av de äldre finländarna i landet eftersom de allra flesta kan svenska hjälpligt. Ett alternativt förhållningssätt som bör kunna öka efterfrågan är att utgå från individens önskan, dvs. etniska tillhörighet istället för att låta språkkunskaperna avgöra (Gaunt 1996). Ett annat exempel är Umeå. Där erbjuds äldre finskspråkiga plats vid en avdelning i ett äldreboende där man har finskspråkig personal. Fyra finskspråkiga personer har erbjudits plats, men ingen har velat flytta in eftersom de föredrar att bo i andra särskilda boenden i områden där de känner sig hemma sedan tidigare. Exemplet belyser att tillgången till finskspråkig personal inte alltid väger så tungt att individen kan tänka sig flytta inom kommunen. Hemtjänst Hemtjänst med finskspråkig personal förekommer i anslutning till de seniorboenden som tidigare redovisats. Därutöver finns finskspråkig hemtjänst i stadsdelen Rosengård i Malmö. Fem personer i området får sin hemtjänst av tvåspråkig personal. Den finskspråkiga hemtjänsten är en del av ett större finskt projekt som drivs med stöd av pengar från socialdepartementet under en tvåårsperiod. En kommun Köping kommer att samla den finskspråkiga personalen till en hemtjänstgrupp som ska få ett speciellt ansvar för de äldre finländarna i kommunen. I dagsläget har kommunen sex personer som ska få sin hemtjänst av finskspråkig personal. Kommuner med finskspråkig personal inom hemtjänsten Nitton kommuner anger att de har finsktalande personal i verksamheten, utan att precisera i vilka delar av äldreomsorgen det gäller. Det kan alltså handla om finskspråkig hemtjänstpersonal i flera av de kommuner som anges nedan. 24

25 Borås Mark Svalöv Gullspång Mönsterås Söderhamn Götene Norrköping Trollhättan Hedemora Nybro Tyresö Härryda Skinnskatteberg Ånge Ljusnarsberg Skövde Luleå Stockholm Nedanstående 19 kommuner anger att de har finskspråkig personal i hemtjänsten. Fagersta Köping Surahammar Göteborg Mariestad Tranemo Hallstahammar Nacka Uppsala Huddinge Nora Älvkarleby Hudiksvall Partille Örebro Kristianstad Sala Kungsör Sundsvall I de större städerna är det ofta flera av kommun- eller stadsdelarna som uppger att de har finskspråkig personal. Det ska dock påpekas att brukarna sällan kan garanteras att alltid få vård- och omsorg av finskspråkig personal. I svaret från Hallstahammar skriver man: Om brukaren är finsktalande så är det finsktalande personal som gör besöket, medan man från Gullspång uttrycker sig mer försiktigt: Vi försöker använda finskspråkig personal när det är möjligt. I några fall handlar det mer om en beredskap. Finskspråkig personal finns, men inga finskspråkiga äldre. Så här skriver stadsdelen Backa i Göteborg: Vi söker mångfald i vår personalgrupp. Vi har finsktalande personer, men vi har inga finska vårdtagare som enbart använder det finska språket, inte för tillfället. Hemtjänstpersonal som arbetar över ett större geografiskt område Ett problem med att matcha ihop finskspråkig personal med finskspråkiga äldre är att personalen inte alltid finns tillgänglig där de äldre bor. Problemet försöker några kommuner hantera genom att den finsktalande personalen får arbeta över större geografiska områden än vad som är brukligt. Det innebär till skillnad från att inrätta specifika boenden att det är personalen som flyttar på sig, istället för att de äldre finländarna ska flytta dit där personalen finns. Exempel på denna lösning framkommer i svaren från följande kommuner: Fagersta Kungsör Sundsvall Kristianstad Mariestad Älvkarleby Medveten rekrytering av finskspråkig personal I sexton kommuner försöker man aktivt anställa finskspråkig personal. Frågan om tvåspråkig personal kan se olika ut i stora och små kommuner. I flera av de mindre kommunerna som t.ex. Smedjebacken, Kungsör och Avesta handlar det ofta uteslutande om finskspråkig personal. I de större städerna som t.ex. Stockolm, Örebro och Göteborg visar sig kunskaper i finska vara en bland flera efterfrågade språkmeriter vid rekrytering. 25

26 Det verkar som om de äldre finländarna har ganska stora möjligheter att synas i de små kommunerna medan gruppen riskerar att få konkurrera med andra språkliga och kulturella särintressen i storstadsregionerna. Så här skriver stadsdelen Rinkeby i Stockholm i sitt svar: Vi har en bred språkkompetens bland personalen i äldreomsorgen. Vår målsättning är att de anställda skall matcha brukarnas behov av språkkompetens, dvs. språkfrågan inom stadsdelens äldreomsorg är mycket komplex. Under telefonintervjuerna gavs också ett exempel på en kommun som försökt rekrytera finskspråkig personal utan större framgång. I kommunen var man medveten om flera äldres språksvårigheter, men hade svårt att finna den personal som behövdes. I ett fall hade man t.o.m. låtit personal gå kurs i finska för att bättre kunna kommunicera med en äldre finskspråkig brukare. Exemplet är hämtat från Ludvika. Det finns inget självklart samband mellan att i kommunen ha äldre finsktalande och samtidigt ha en yngre generation invånare som talar finska. De äldre finländarnas barn och barnbarn som är födda i Sverige kan inte självklart finska och inflyttningen av finsktalande har avstannat. Andra verksamheter/lösningar Dagverksamhet Bland enkätsvaren förekommer endast ett exempel på dagvård. Vid Finskt Äldrecentrum i Stockholm finns fem dagvårdsplatser. Tankar finns att utöka verksamheten med ytterligare tre platser. Utbudet av olika typer av mötesplatser är relativt stort. Det handlar om verksamheter där också personer utan behov av vård och omsorg får tillgång till ett finskt sammanhang. I Göteborg och Norrköping finns dagcentraler som drivs av finska föreningar under namnet Aftonstjärnan. Norrköping har också Navestad dagverksamhet för finskspråkiga. I Malmö finns en träffpunktsverksamhet i stadsdelen Rosengård. Vidare finns dagverksamheten Delfinen i Eskilstuna som vänder sig till äldre finländare två timmar/vecka. Uddevalla kommun uppger att de vid Skogslyckehemmet kan erbjuda äldre finländare dagverksamhet och i Borås har Carolikyrkan dagverksamhet för äldre finsktalande. Vidare finns i anslutning till Mariekällgården i Södertälje en dagverksamhet som vänder sig till finsktalande. I Olofström finns dagverksamheten Vilboken som drivs av en ideell förening. I enkätsvaret uppger kommunen att de på grund av besparingar dragit in det ekonomiska bidraget till verksamhetslokalens hyreskostnader. Under senvåren läggs verksamheten ner. Dagverksamheterna drivs ofta av finska föreningar och i vissa fall är det ett stort antal personer som tar del av träffpunkterna. Dagcentralen Aftonstjärnan i Norrköping uppges ha 60 gäster. Dagverksamheterna kan också ses som en motvikt, eller komplement, till finska boenden eftersom de indirekt stödjer de äldre finländarnas möjligheter att bo kvar hemma. 26