Minnesanteckningar från utbildningstillfället om Brukarinflytande RSMH Riks Örnsberg

Transkript

1 Minnesanteckningar från utbildningstillfället om Brukarinflytande RSMH Riks Örnsberg Förtroendevalda från Stockholms läns distrikts olika föreningar samlades till sammankomst på Förbundskansliet för att få en samsyn om hur man skall arbeta i olika förtroenderåd, nämnder etc där man representerar RSMH eller den samlade organisationen som nominerat densamma (HSN tex). Sammankomsten samlade ca 30 deltagare samt leddes av Filipe Costa samt Anita Thisell som huvudmoderatorer. Gäster och föreläsare var framförallt Klas Sundström samt Malin Lindgren som företrädde BiSAM. De höll ett anförande på ca 60 minuter med tillhörande powerpoint bilder. (se bilaga) Lennart Håwestam talade också i egenskap av förtroendevald i HSO s regionala styrelse om hur arbetet utförs och vad man som organisation förväntar sig att medverkande förtroendevalda skall agera. Inför denna dag har det funnits en arbetsgrupp bestående av Filipe Costa, Anita Thisell, Seppo Mälkki, Agneta Bagge samt Hans Marcusson som förberett denna dag. Samma arbetsgrupp hade ett möte med beställarorganisationen tidigare under senvintern där man med stort intresse tog del av vad RSMH hade att framföra. Bl annat påpekades det att vår målgrupp har en kortare livslängd på 25 år vilket är mycket alarmerande. I övrigt var de intresserade av tandvårdsfrågan, hälsokontroller, samordnad vårdplan, FaR och förskrivning av hjälpmedel. Sammanfattningarna i punktform och minnesanteckningarna från de olika grupperna följer nedan samt PP bilderna från Klas och Malin Lindgren anförande därefter. Grupp 1 Man bör sträva på RSMH efter att alla lokala föreningar skall ha tillgång till egen lokal medlemmar som representerar RSMH skall vara arvoderade kommunikation mellan distrikt och lokala föreningar personer med långvariga kontakter skall hjälpas med kontakten med myndigheter avseende boende, arbete, vård Minnesanteckningar fran smågruppsarbete Grupp 1 HSO Moderator Filipe Costa, Fredrik Gothnier Närvarande vid Grupp 1 s möte: Seppo Mälkki Carita Mandelin Lennart Håwestam Kerstin Hållbus Sylvia Samuelsson Irene Söderlund Fredrik Gothnier 1

2 Filipe Costa Ej närvarande Dan Lindstrom och Maj- Lis Carlsson Alla - närvarande och ej närvarande - skall få minnesanteckningama från motet skrivna av Christer Jerström och justerade av Anita Thisell och Filipe Costa samt minnesanteckningarna från smågruppemas arbete (Filipe Costa, Anita Thisell, Agneta Bagge). Frågor med hög prioritet: l - Viktigt med Förmöten. Intresseorganisationerna ansvarar på eget initiativ för att rutinen med förmöten följs. "Det behövs en tydlig struktur/regler för förmötet så att gemensamt resultat uppnås. Sylvia Samuelsson berättade att det inte finns någon beslutsfattare från kommunen med på förmötena! Något som distriktet bör ta itu med(?). 2 - Representantema i rådet skall arvoderas, och i det här fallet av kommunen. Irene Söderlund, Havsbandet i Haninge påpekar att hon ej arvoderas för sina arbetsinsatser i respektive KHR. Här bör distriktet hjälpa till och trycka på kommunen. 3 - Viktigt med att de lokala RSMH föreningarna förfogar över egna lokaler. Irene Söderlund berättar att RSMH:s lokala förening i Haninge, Havsbandet, inte förfogar över egen lokal vilket utgör ett hinder för föreningens utveckling. RSMH: s medlemmar vill inte alltid gå dit då de inte får samma utbyte av samvaron som tidigare. 4- Viktigt för lokala föreningar men i synnerhet för RSMH:s representanter i de olika råden att känna att de har Stockholms distrikt s stöd. Bättre kontakt mellan RSMH distriktsstyrelse och lokala föreningama önskades. Kommunikationen måste förbättras/effektiviseras. Distriktsstyrelse skall inte glömma bort föreningarna vad gäller information. Sak samma gäller för de lokala föreningama i förhållande till distriktet. Medlemmar i brukarrådet vill ha förslag på frågor de kunde lyfta i brukarrådet och vill ha bättre information om RSMH: s uppfattning i olika frågor. Lokala föreningars tillgång till digitala medel blir en viktig fråga. Någon medlem i varje lokal förening bör ha tillgång till internet / dator. 5- Ny modell för brukarrådens organisation föreslogs. Som det nu är inom kommunen (HSO) riskerar våra specifika frågor att inte få tillräcklig uppmärksamhet av de andra organisationerna och försvinner lätt från KHR: s dagordning. Det ställs stora krav på våra representanter för att kunna armbåga sig fram och bevaka vara hjärtefrågor. Några exempel: - hur många av de personer som lider av psykisk ohälsa och som har kontakt med socialtjänsten har det som kan kallas för ett hem? - hur många personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar och som är kända av socialtjänst har tillgång till boendestöd, arbete eller en vettig sysselsättning? - hur många av de våra som har blivit utforsäkrade och hänvisas till försörjningsstöd? - hur många personligt ombud finns i kommunen mot bakgrunden av att 2

3 stadsdelsnämndema i Stockholm har halverat antalet PO? - hur många av de våra har fått kommunalt ekonomiskt stöd för att besöka tandläkare? - Vilken beredskap har kommunen då högkostnadsskyddet för mediciner och besök har höjts? Kommer försörjningsstödet att automatiskt höjas för vara medlemmar eller kommer de att tvingas avstå från mediciner och/eller från att söka vård? - hur ligger det till med samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och psykiatrin i respektive område så att våra medlemmar kan slussas till något arbete? - hur står det till med vårdplanema för våra brukare? (En fråga som även har att göra med ett landstings ansvar) Mot denna bakgrund borde kommunens socialpsykiatri ha ett eget brukarråd som är avskilt från KHR i övrigt. D.v.s. man skulle kunna inrätta ett subspecialiserat råd med deltagande av de intresseorganisationerna som representerar de olika målgrupperna som lider av någon form av psykisk ohälsa. I förlängningen borde man överväga att slå ihop de här "Kommunala socialpsykiatriska råden " med varje respektive områdes vuxen- och barn och ungdoms olika psykiatriska organisationers brukarråd. Även beroendevårds frågor som nu behandlas i egna samverkansråd skulle med fördel kunna höra till samma råd. Nödvändigtvis blir det här en fråga som distriktet och även förbundet bör / måste diskutera och ta ställning till. 6- Eftersom vår smågrupp hade fokus på Kommunen (KHR/HSO) har en rad viktiga frågor vad gäller våra medlemmars vård och livskvalitet och som bör följas upp / behandlas av psykiatriska brukarråden inte prioriteras i vår smågrupps diskussion. Några exempel på sådana frågor är: 1 - förebyggande insatser mot "metaboliskt syndrom" som orsakas av psykofarmakas bruk. Här ser vi som viktigt FaR- recept, medicinska hälsokontroller / år, krav på utförande av tandhälsokontroller/år. När det handlar om tandhälsokontroller är det oklart om det är kommunen som ekonomiskt skall ansvara för det när det är landstinget som förorsakat tandskadorna. 2 - hur många personer med långvariga funktionsnedsättningar behandlas med flera farmaka samtidigt och dessutom i högre doser än det som vetenskapligt rekommenderas/fastställs? En omständighet som enligt alla undersökningar motverkar återhämtnings möjligheter. 3 - hur pass ofta förekommer registrering av läkemedelsbiverkningar i organisationen? 4- hur många av de tvångsvårdade patienterna har samordnade vårdplaner (Landstinget och kommunen) i synnerhet när det handlar om personer som tvångsvårdas i öppenvård? 5- hur går det till med valet av psykiatriska organisationer som läggs ut på upphandlingen? Hur kommer det sig att man inte samråder här med intresseorganisationerna? Kommer vi att ha insyn i själva upphandlingsprocessen? 3

4 6 - hur återverkar privatiseringen pa vårdkontinuitet? Grp 2 Inte uppfinna hjulet igen, vad gäller utbildning Kommunikation mellan distrikt och föreningar Elektroniskt, vissa personer har svårt att ta till sig elektroniska hjälpmedel struktur på hur man skall jobba lokal, distrikt, riks Ref grp, råd samt brukarråd, diskussion Viktigt att ersättare som är närvarande på möten arvoderas Minnesanteckningar från smågruppsarbete Gupp 2 Psykiatri Moderator Anita Thisell och Klas Sundström Närvarande vid Grupp 2:s möte: Arne Arenteg. Brukarråd, KHR Pia Olsson, Brukarråd, KHR Anneli Westling, Brukarråd, KHR Lars Norrman, Brukarråd Kerstin Lindkvist, Brukarråd Herta Fischer, Brukarråd Tommy Nilsson, Brukarråd Inventering över arvodering Inga arvoden: Österåker, Täby, Brukarråd prima, nordost, Tyresö handikappråd. Ersättning utgår Psykiatri Södra och Norra. Hjälpmedelsambassadörerna har ingen ersättning för sitt arbete. Psykiatri Södra har en ersättning på för sin medverkan i Psykiatri Södra. Ersättarna arvoderas inte när de deltar i möten. Vi ansåg det viktigt att de också arvoderas för att kunna gå in och lära sig arbetet. Praxis i Norge och Danmark är 500 kr/sammanträde. Ersättning för BISAM tas inom befintliga ekonomiska ramar men borde tas ut från beställarna Samverkansavtal Om man vill starta ett brukarråd kan man använda sig av det samverkansavtal som Psykiatri Södra har tagit fram. Protokoll och minnesanteckningar (Protokoll, som alltid måste justeras, är offentliga handlingar vilket inte minnesanteckningar är). Vi ansåg att om alla skickade in minnesanteckningar och protokoll till distriktet från alla samrådsmöten/brukarråd/föreningsmöten blir det en kommunikation från föreningarna, Då kan distriktet veta vad som pågår och det kan uppstå en dialog. Feedback. Då får distriktet kunskap om vad som pågår och de i sin tur kan delge information från andra aktörer ut till föreningar och representanter. Ansvarig för att 4

5 skicka in protokollen måste utses. Att 30 % inte har tillgång till datorer är något som måste diskuteras. Modernisering av hela kommunikationen (riks, distrikt, förening) bör ske inklusive den grafiska profilen. Förmöten/Utbildning Vi anser att det är viktigt att vi som RSMH- representanter har förmöten inför de olika samverkansorganens råd/möte. När vi har en plan på hur vi ska agera skall vi bjuda in alla övriga representanter till förmötet för resp. råd. För att kunna genomföra detta måste vi ha kommit längre vad gäller Vad har RSMH för synpunkter/ställningstaganden på alla de frågor som tas upp på samverkansmötena. Möten/utbildning bör ske per kommun och landstingsrepresentanter var för sig. Hur man som representant för RSMH skall förhålla sig till såväl stora som små frågor ansågs viktigt. Här behövs en policy. Inför samverkansrådsmöten ska man kunna skriva eller ringa till distriktet och få stöd i specifika frågor. Som start för RSMH:s fortsatta utbildning finns fler utbildningsprogram att använda sig av sa Klas Sundström. Att avsätta tid för policyfrågor eller andra angelägna frågor på studiedagarna ansågs bra. Vårdavtal Utbildning i detta skall ges av organisationen man har en plats i. Ett enklare och tydligare språk behövs liksom att förkortningar skall minimeras. Övrigt Hur utses man som representant i ett råd/samverkansorgan? Årsmöte eller medlemsmöte? Information från samverkansrådens sammankomster måste delges föreningsmedlemmarna för mer delaktighet. Att föreningarnas huvudsyfte är att ge kamratstöd får inte glömmas bort. Kommungränserna gör det ibland svårt för föreningarna att delta (Värmdö). Hur gå tillväga för att ändra? Vi vill verka för arvodering i de råd som anser att vi behövs för att DE ska kunna göra ett bra arbete för målgruppen. Grp 3 5

6 Hur bli tydlig, ställa krav, samarbeta med kommunen. Hygglig kvalitet vad gäller boende, arbete sjukvård, viktigt att ställa krav på att kommunen på boende, sysselsättning. På Danderyd funkar kommunikationen mellan kommun och brukare, men först efter frontalsmäll för ett par år sedan. Nu funkar allt mycket bra. Bostad träfflokal och sysselsättning Tandvård Hälsofrågor, även motion på recept är det svårt att få igenom Ser olika ut i olika kommuner samt stadsdelar för hur mycket stöd man kan få. Tag kontakt med distriktet vid konflikter men innan det är för långt gånget. Arbete Tvångsvård Sammanfattning Grupp 3 Moderatorer Malin och Agneta Håkan Jarmar, Kicki Rosenberg,Konrad Selander, Marika Sellgren, Uno Olofsson, Ann Sofie Hedar, Raija Pileva 1. Samverkan med andra patient- och anhörigföreningar God kontakt och samverkan med andra patient- och anhörigföreningar behövs. Behövs att RSMH samarbetar med närliggande föreningar i gemensamma frågor lokalt, län och riks. Det ger mer kraft tex vid uppvaktning av politiker, myndigheter och ansvariga i kommuner, landsting. Gemensamt påtala brister i samhället och ställa krav på förbättringar. Gemensamt påverkansarbete med andra föreningar ökar inflytandet för de grupper vi representerar. 2. Kartläggning Införandet av ädelansvaret i kommunerna har lösts på olika sätt. Ett krav är att alla kommuner erbjuder en hygglig kvalitet och villkoren ska vara lika. För att kunna utöva påtryckningar och för att väcka frågor om tillgång på bra bostäder, arbetsträning, arbete i den kommun man bosatt sig i måste en grundlig kartläggning göras. Man kan gå in i kommunernas årliga verksamhetsberättelser och på så sätt se hur skattemedel fördelas till socialpsykiatri, bostadsplanering/ fördelning och planering för av att underlätta för funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden. 3. Vad har kommunen för målsättning? Vad behöver man veta och förstå för att kunna sätta in åtgärder och avsätta medel? Halvhjärtade lösningar s.k boenden som är undermåliga utan en rimlig standard vad gäller utseende, inredning, yta m. m accepteras inte. Målet skall vara två rum och kök. En plats som kan kallas hem. Ut med begreppet boende! Hela befolkningen har manipulerats att tro att begreppet boende är detsamma som det vi alla benämner som hem. 4. Inventera de goda exemplen i länet. 6

7 Ställ krav på att alla kommuner ska erbjuda samma standard. Vikta angelägenhetsgrad. En noggrann analys av mål och medel i respektive kommun måste göras. Konrad berättade att föreningen i samma båt numer har förbättrade förutsättningar till dialog med Danderyds kommun. Det började med att föreningen bjöd in socialchefer m.fl till sig istället för att ses på kommunhuset. Flera goda initiativ från kommunens sida vid bl.a hemlöshet har lett till bostad. Man arbetar efter principen housing first då en bostadslös kommuninnevånare med funktionshinder behöver olika stödinsatser. Man har också förstärkt insatser vid Nova Center ett träffcenter i Täby som organiseras av socialpsykiatrin. 5. Hur kan våra frågor komma med på på dagordningen vid HSO sammanträden? Lennarts tips att man som RSMH distriktets förtroendevalde representant för funktionshindrade kan gå igenom agendan med övriga föreningars förtroendevalda och se till att kalla till förmöten. Inte komma oförberedd. Sträva efter att få tillstånd en dialog Uno med lång erfarenhet från arbete i överförmyndarnämnd menar att maktutjämning måste eftersträvas. 6. Hur löser man bostad och lokalfrågor i kommunen? Finns planer för bostadsbyggande? Hur ser stödet ut till träfflokal? Man bör ha öppet även kvällar och nätter. 7. Finns det någon plan för hur sysselsättning, arbete till våra grupper skall utformas? Kommunerna måste redovisa hur anslagen till socialpsykiatrin används. Anslagen från flera kommuner i Stockholms län måste ökas då staden växer. Nationella riktlinjer som finns i sjukvården borde tas fram även för kommunerna som en möjlighet att ställa krav på kommuner/stadsdelar. 7