Underlag för en skånsk sjukvårdshelikopter

Transkript

1 Underlag för en skånsk sjukvårdshelikopter Poul Kongstad Region Skånes Prehospitala Enhet April 2015 Poul Kongstad, Region Skånes Prehospitala Enhet, , Kioskgatan 17, Lund Lund

2 Underlag för ställningstagande till en skånsk sjukvårdshelikopter Bakgrund Frågan om helikoptersjukvård har utretts ett 60-tal gånger på nationell och regional nivå. I föreliggande underlag ges därför inga detaljer i teknik, anställningsförhållanden, upphandlingar mm utan de principiella fördelarna och nackdelarna med helikoptersjukvård beskrives. På Regiondirektörens uppdrag ges följande underlag från den regionala ambulanssjukvårdens synvinkel (RSPE). För skånskt vidkommande har frågan varit uppe ett antal gånger för utredning. Före Skånsk Livskraft Vård och hälsa och då Skåne i princip hade 10 akutsjukhus brukade argumenten för en helikopter baseras på att man kunde få ut läkare till olycksplatsen men med de relativt korta avstånd och goda vägnät som finns i Skåne blir ofta vägbunden ambulanssjukvård snabbare till patienten. På den tiden var dock utbildningsnivån låg inom ambulanssjukvården med 7 eller 20 veckors ambulansutbildning varför det var angeläget att förstärka den medicinska kompetensen på fältet. Under att antal år användes i samarbete med Försvarsmakten helikopter för primäruppdrag (Olyckor m.m.) i Ängelholm i en uppskattad verksamhet. Idag finns specialistsjuksköterskor i alla akutambulanser i Skåne varför den medicinska grundkompetensen är hög idag. Argument mot en helikopter har ofta varit att den kostar mycket pengar, att användningsområdet har varit oklart och att dåligt väder ibland innebär att den inte kan flyga. I det följande är ambitionen att beskriva mervärden för patienterna och sjukvården i Skåne vid ett införande av helikopter. I det följande ses därför helikoptern inte som ett dyrare transportsätt utan snarare som en del av patientens totala behandling. En behandling som kan jämställas med andra kostsamma men självklara behandlingar t ex cancerbehandling, reversering (motgift) av blodförtunnande eller specifika blodpreparat till blödarsjuka eller utblödda patienter som också kostar sjukvården mycket pengar men ger stor nytta för patienterna. Idag har Region Skåne ingen egen helikopterfunktion och regionen brukar oftast få hjälp av Uppsala Läns Landstings Sjukvårdhelikopter när den är ledig.

3 Vad är en sjukvårdshelikopter? En sjukvårdhelikopter är en helikopter som är avsedd för sjukvården. Det innebär att val av helikopter, användning av helikoptern, utrustning, bemanning och sjukvårdpersonal är gjord utifrån sjukvårdens behov. Alla lösningar som innebär att man utnyttjar andra typer av helikoptrar innebär att sjukvårdens behov sätts i andra hand. Samarbete med militära helikoptrar fungerar när militärens behov först är uppfyllda vilket innebär ständiga störningar och plötsliga ändringar för sjukvården varför detta inte fungerar väl för en region som Skåne. Motsvarande problem finns när det gäller räddningshelikoptrar (SAR) och polishelikoptrar. Utöver dessa grundläggande problem finns också svårigheter med EU-regler att regelmässigt och i större omfattning använda offentligt finansierade helikoptrar utan att andra aktörer ges möjlighet till medverkan vid upphandlingar. En sjukvårdshelikopter utgör en sammanhållen enhet där allt utrymme och alla funktioner svarar mot sjukvårdens behov. Det innebär att vårdsituationen i en sjukvårdshelikopter är optimerad efter de förutsättningar som finns för helikoptertypen. Även bemanningen bör vara integrerad med övrig sjukvård t ex med tjänstgöring på intensivvårds- eller neonatalavdelningar. För en stor och folkrik region som Skåne bör man ha en egen sjukvårdshelikopter som man gärna delar med kringliggande landsting men som organisatoriskt tillhör sjukvården. Alla samverkansformer med andra myndigheter kommer att ge problem för sjukvården. Andra organisationer kan gärna komplettera en skånsk helikoptersjukvård men Region Skåne måste själv kunna leda, styra och utveckla sin egen helikoptersjukvård annars får man ingen effektiv och säker verksamhet. En sjukvårdshelikopter är helt uppbyggd och utrustad efter sjukvårdens behov.

4 Vilka sjukdomar och olycksfall har nytta av en skånsk sjukvårdshelikopter? Stroke Handläggningen av stroke är idag redan regionaliserad via vårdprogrammet Rädda hjärnan. Arbete med en regional SIB (strokeinterventionjour) pågår. Strokebehandlingar kommer att differentieras i framtiden så att mer effektiva behandlingsmetoder kommer att utvecklas framförallt inom området kateterburen terapi (interventionell radiologi). Detta kommer kräva större patientvolymer och omfatta Södra sjukvårdregionen. För dessa patienter är det synnerligen viktigt med snabb och effektiv sjukvårdstransport till SUS Lund. Neonatalsjukvård Kuvöstransporterna för de allra minsta barnen är redan regionaliserad för södra sjukvårdsregionen med SUS Lund som mottagande sjukhus. Neonatalavdelningen på SUS har under flera år utbildat läkare och sjuksköterskor som kan bemanna en neonataljourlinje som för närvarande används till den vägburna neonatalambulansen. Neonatalavdelningen på SUS önskar dock snabbare transporter till och från de sjukhus som har de svårt sjuka barnen. Sjukvårdshelikopterns retrievalfunktion för Södra sjukvårdregionen är efterfrågad och behövd. Handkirurgi Olycksfall med skador på armar och ben behöver akutkirurgisk åtgärd för att rädda vävnad, kärl och nervfunktion. Mottagande enhet är SUS Malmö för Södra Sjukvårdsregionen. Brännskador och plastikkirurgi Brännskadevården är Rikssjukvård och Södra Sjukvårdsregionens patienter behöver snabb transport till Linköping eller Uppsala. Brännskadade behöver transportes innan hudskadorna ger vätskebalansproblem, vilket innebär transport under första dygnet. En 4 eller 8 timmars resa med vägambulans till ovan nämnda centra i Sverige är inte optimal för patienterna. Patienter som oftast kräver omfattande behandling och som är i en svår belägenhet med oro, smärtor och ödembildning. Trauma Traumasjukvården bör centraliseras i Sverige och i Skåne. En nationell utredning som syftar till ett nationellt traumaprotokoll med fastställda triagekriterier (urvalskriterier) pågår för närvarande. Utredningen avser att lämna sitt förslag under hösten Landets olika sjukvårdshelikoptrar är en synnerligen viktig del i hur samordning, subspecialisering och utveckling av regionala traumacentra kommer att kunna utvecklas. Infektion Svåra sepsisfall (livshotande blodförgiftning) behöver omgående avancerad vård ibland med stöd av s.k. ECMO. Även här är retrievalfunktionen viktig för sjukhusen och betyder att behandlingen kan initieras redan innan helikoptertransporten påbörjas. Ett regionalt vårdprogram håller för närvarande på att tas fram och är på remiss inom Region Skåne Hjärtinfarkt Redan idag är behandlingen med PCI (ballongvidgning) för akuta hjärtinfarkter regionaliserad via vårdprogrammet PHAVIS. Ytterligare subspecialisering med specialingrepp kan komma kräva helikopter för snabbare access till angioavdelningen på SUS Lund.

5 Intensivvårdspatienter Flyttningar mellan olika intensivvårdsavdelningar blir vanligare både med anledning av specialisering men också vid högre beläggning på Region Skåne och Södra Sjukvårdsregionens intensivvårdsavdelningar. Svårt sjuka barn För barn som behöver intensivvård blir det ofta aktuellt med intensivvård på SUS Lund. Akut transport och hjälp med stabilisering av patienterna före transport är ofta önskvärt för sjukhus i Södra Sjukvårdsregionen. Neurokirurgiska patienter/neurologiska patienter/interventionell radiologi Bland de akuta neurologiska patienterna finns ett antal mycket brådskande transporter som man emellanåt går ut i radio för varna andra trafikanter om. Dessa transporter görs med fördel med helikopter både vad gäller behandling under färd och kort tidsåtgång. Mottagande enhet är SUS Lund. Transplantationspatienter Olika typer av transplantationspatienter kan emellanåt behöva snabb transport med intensivvårdskompetens till andra regionala centra, t ex Göteborg, men även för transport till och från enheter på SUS Lund och Malmö. Barnhjärtkirurgi Hjärtbarn transporterars regelmässigt i Skåne med vägambulans till och från Skånes flygplatser men även till och från Köpenhamns flygplats. Helikoptertranporter kan i vissa sammanhang förenkla transporterna. ECMO och olika typer av Cardiac Assist Patienter med sviktande vitalfunktioner i hjärta och lungor kan bli föremål för olika typer av stödjande behandling. Inrättandet av ett regionalt ECMO-center på SUS Lund innebär starka önskemål om helikopterassisterade sjukvårdstransporter, för att kunna hantera dessa svårt sjuka patienter. Mobil ECMO kräver liksom mycket annan högspecialiserad vård en särskild vårdmiljö. En sjukvårdhelikopter bör i alla avseenden vara integrerad med övrig sjukvård.

6 Fördelar med en skånsk sjukvårdshelikopter Förenklat kan fördelarna med en skånsk sjukvårdshelikopter sammanfattas i följande 10 områden. 1. En sjukvårdshelikopter skapar ett verktyg för sammanhängande sjukvårdsystem för högspecialiserad sjukvård, ger möjligheter till utbyte av patienter med andra centra och underlättar subspecialisering av viktiga områden inom akutsjukvården t ex ECMO-enheten eller neonatalenheten vid SUS. 2. En sjukvårdshelikopter får ofta flera spjutspetsfunktioner som håller ihop akutsjukvården, när det gäller best practise, kvalitetsuppföljning och forskning. Att en region kan erbjuda avsändande sjukhus inom och utom landet enkla och säkra transportlösningar är en klar fördel i konkurrensen om man vill utveckla, subspecialisera eller sälja avancerade sjukvårdstjänster från Region Skåne. 3. Snabba transporter mellan sjukhus. En sjukvårdhelikopter gör mellan km i timmen vilket gör att sträckan Skåne-Stockholm klaras på 2,5 timmar. 4. Kompetenta team (s.k. retrieval team) kommer till avsändande sjukhus vilket inte minst när det gäller trauma, intensivvårdspatienter eller neonatala patienter är mycket betydelsefullt. Teamet hjälper läkare och sjuksköterskor på avsändande sjukhus att stabilisera patienterna för transport, vilket är en trygghet och hjälp för de enheter som inte har stor volym av dessa svårt sjuka patienter. 5. Kompetenta team kan transporteras direkt och snabbt till olycksplats eller allvarlig händelse. 6. Kostnaderna för traditionellt ambulansflyg (fixed wings) minskar troligen på korta och medellånga distanser (10-70 mil) om en sjukvårdshelikopter införes eftersom transporterna enklare görs med denna. 7. Helikopter kan landa där inte vägambulanser når vilket i vissa situationer kan var avgörande för patienten. 8. En helikopter integrerar flera delar i den prehospitala organisationen och kan vara viktig för akutläkare/anestesiläkare som komplement till ordinarie akutmottagningsoch operationsverksamhet. Motsvarande gäller för sjuksköterskor. För Skånes del innebär det en reell möjlighet att få ut utbildade och prehospitalt erfarna läkare på fältet till allvarligare situationer vilket är svårt idag. Även sjuksköterskan på helikoptern utgör ett väsentligt bidrag vid en större händelse där sjukvårdgrupp med speciell kompetens krävs eller önskas. 9. Ambulansen på Ven kan få en annan och bättre utformning än idag där ambulansbåten idag tar relativt lång tid för de sjukare patienterna. Även för Ivön som har en speciell färjeorgansation för ambulanser och en del andra öar i närområdet kring Skåne kan förbättringar göras med tillgång av en helikopter. 10. Helikopter kan, om den är utrustad med vinsch och ytbärgarutbildad personal, rädda patienter i svår miljö, t ex hav, klippor och höga byggnader/broar och kompletterar därför väl de s.k. SITS-teamen (Särskild Insats Till Sjöss) inom ambulanssjukvården.

7 Nackdelar med en skånsk sjukvårdshelikopter 1. Väderberoende. En sjukvårdshelikopter kan under ca 15 % av tiden inte flyga pga väderförhållanden. Det krävs att teamen även har möjligheter till marktransport, t ex intensivvårdsambulans, neonatalambulans eller akutbil. 2. Om man helt bortser från det kliniska mervärde som föreligger kring optimalt och specialiserat omhändertagande av patienten och endast jämför själva kostnaden för transporten är luftburen ambulanssjukvård med helikopter tio gånger dyrare än vanlig vägambulans vilket i förstone kan tyckas dyrt. 3. Eftersom en sjukvårdhelikopter ofta blir nav eller spjutspets inom ambulanssjukvården kan det ibland uppfattas som att helikoptersjukvården få för stor plats i olika diskussioner och fora. 4. Brist på landningsplatser på de flesta sjukhusen utom SUS Lund som har välfungerande platta på taket med flygplatspersonal som kan ta emot transporter dygnet runt. En helikopterorganisation bör ha ambulansresurser för att kunna användas även på marken. Här London Air Ambulance:s akutbil som tar uppdrag i närområdet, på natten eller när det av olika anledningar inte är lämpligt att använda helikoptern.

8 Ska en skånsk sjukvårdhelikopter användas till primära eller sekundära uppdrag? Ett primärt uppdrag inom ambulanssjukvården är ett uppdrag där ambulanssjukvården blir larmad till bostaden hos en sjuk patient eller till olycksplats där det finns skadade. Motsvarande gäller för helikoptrar. För skånskt vidkommande är troligen på de flesta ställen vägburen ambulans snabbare på plats varför detta inte ensamt är ett skäl till att införa helikopter. Dock kan det i vissa situationer vara viktigt att en läkare kan komma till en patient/olyckplats varför en läkarbemannad helikopter kan användas för detta i speciella situationer med nytta för patienten. I London används helikopter för att trafiken är så tät dagtid att det är svårt att ta sig fram med vägburna enheter varför helikopter har en plats i större städer. För Skånes del har vi ännu inte s.k. trafikinfarkter med svårigheter i framkomlighet men troligen kommer expansionen i Malmöregionen att göra att man i Skåne inom överskådlig tid kommer att få denna typ av problem. Det finns därför skäl att redan idag förbereda sig för att kunna ta sig fram till skadade i framtiden i storstäderna. Det finns också andra icke urbana miljöer där det är svårt att komma fram till olycksplatsen. Sådana områden i Skåne är räddning vid Kullaberg och Skäralid, Öresundbron, vissa 2:1-vägar och för räddning/sjukvård från båtar ut till territorialgränsen. Vid Kullaberg till exempel sker regelmässigt olyckor då tusentals dykare och klättrare besöker området varje år. Ett sekundärt uppdrag inom ambulanssjukvården är ett uppdrag som beställts av annan sjukvårdsenhet t ex sjukhus, vårdcentral, distriktsjuksköterska m fl. Dessa uppdrag är av skiftande karaktär från brådskande intensivvårdstransporter till mindre akuta transporter för den äldre multisjuka patienten som får problem att klara sig hemma. Ofta väljer man helikopter när transporterna överstiger 10 mil och är akuta medan ambulansflyg (fixed wings) beställs när transporterna överstiger 30 mil och patientens tillstånd klarar omlastningar och väntan på flygplats. I Skåne har sedan Skånsk Livskraft-vård och hälsa, en stor strukturomvandling skett i sjukvården. Skåne har idag tre akutsjukhus på fyra olika geografiska ställen. Övriga sjukhus har mer ett närsjukvårdsuppdrag, vilket gör att patienterna måste styras till rätt sjukhus antingen av första ambulansenhet (t ex stroke, hjärtinfarkt, höftfrakturer m fl.) som ett primärt uppdrag eller så måste patienterna transporteras i ett sekundärt uppdrag mellan sjukvårdsinrättningarna ofta mellan sjukhus. En skånsk sjukvårdshelikopter bör företrädesvis vara inriktad på sekundära uppdrag inom Skåne och Södra sjukvårdsregionen men även för t ex rikssjukvård (brännskador m fl.) och med flygningar till andra nationella centra i Sverige och Norden. Helikoptern i Uppsala har enligt uppgift över 80 % sekundära uppdrag och används frekvent för att betjäna Uppsala akademiska sjukhus med regionpatienter. Uppsala som har ett mindre regionalt upptagningsområde hanterar/producerar/säljer mer sjukvård än Region Skåne, enligt uppgift. En viktig del i detta är att det blir enkelt för kringliggande landsting att skicka sina akuta patienter till skånsk specialiserad vård och likaledes enkelt att snabbt få tillbaka dem med välfungerande helikoptertransporter. För Skånes vidkommande kan man tänka sig en fördelning på ca 70 % sekundärtransporter och 30 % primära uppdrag.

9 Val av helikoptertyp? Denna fråga brukar hos de intresserade tilldra sig oproportionellt stort intresse. Rent allmänt kan man säga att har man mycket primäruppdrag i trånga förhållanden (städer, bergsterräng m fl.) så finns det skäl att ha en liten helikopter med särskilt god manöverförmåga och stor lyftkraft. Helikopterns marschhastighet kan vara lägre. Har man däremot mycket sekundära uppdrag bör helikoptern vara större för att bättre kunna bedriva intensivvård och kunna bära minst fyra personer; två piloter, läkare och sjuksköterska. Den bör också vara snabbare så att transporttiderna minskas. För skånskt vidkommande behövs troligen en helikopter av mellanstorlek (Eurocopter, Agusta Westland m fl. på 4-6 ton) som kan användas både för primär och sekundäruppdrag. En skånsk helikopter bör vara utrustad för nattflygning och flygning över hav. Den bör eventuellt vara utrustad med vinsch beroende på användning i svår terräng, höga byggnader, broar eller till båtar. Det är viktigt att samarbete och samordning med Sjöfartsverkets helikoptrar (SAR) sker i denna fråga. Helikopter som används i fjällen och i storstäder är ofta mindre och har stor relativ lyftkraft för att kunna manövreras i när det är trångt. Det räcker i allmänhet med dubbla rotorbredden för att kunna landa i trånga utrymmen när det är ljust. Helikoptrar för sekundärtransporter bör vara större för att bära all utrustning och ha en högre marschhastighet.

10 Hur ska en skånsk sjukvårdshelikopter bemannas? Bemanningen av en helikopter avgör verksamhetsområdet. En allsidig bemanning är två piloter, en läkare och en sjuksköterska. Två piloter behövs för att kunna hantera helikoptern på bästa sätt enligt rådande regler och förordningar. Den ena piloten flyger och den andre stödjer med uppgifter så som navigation, radiokommunikation och systemövervakning jämförbart med trafikflyget i övrigt. Bemanning med läkare, helmsman (teknik/navigations hjälp och vinschoperatör) och en pilot är billigare och medför i vissa sammanhang ett tätare team då alla blir inbegripna i varandras beslut. Läkaren som är utbildad för uppgiften kan självständigt ta alla typer av medicinska beslut och initiera medicinska åtgärder av alla slag. Tillsammans med sjuksköterskan kan ett gott patientomhändertagande göras i diagnostiskt, behandlingsmässigt och omvårdnadsmässigt hänseende. Om helikoptern är utrustad med vinsch bör sjuksköterskan vara utbildad helmsman. Ytterligare personal i form av ytbärgare följer då också med helikoptern. Den vanligaste specialistutbildningen för läkare som tjänstgör i helikopter har varit anestesiläkare. Idag finns också möjligheter att ta in akutläkare i denna verksamhet. I Adelaide i Australien har man t ex akutläkare i helikoptrarna. Specialistutbildningen innehåller då längre anestesiplaceringar och omfattande internutbildning med kunskapskvalitetskontroll innan tjänstgöring. I London Air Ambulance finns också möjligheter för akutläkare att tjänstgöra även här med certifiering före tjänstgöring. För akutläkarna liksom för anestesiläkarna kan möjligheten att tjänstgöra inom prehospital verksamhet i helikopter vara attraktivt och därmed gynnsamt för rekryteringen av denna typ av läkare till Skåne. Liknande erfarenheter gjordes när Region Skåne hade fyra läkarbemannade akutbilar mellan som också var attraktiva ur rekryteringssynvinkel. I övrigt bör man troligen följa Uppsalas bemanningsordning med ett medicinskt team som betjänar vuxna patienter och ett barnanestesiologisk/neonatalt team som betjänar barn som transporteras. Arbetet i en helikopter är mycket mer visuellt än på en intensivvårdsavdelning eftersom man inte hör patientens andning eller varningssignalerna på monitoreringsutrustningen. Man måste vara utbildad för att bedriva helikoptersjukvård.

11 Hur mycket ska en skånsk helikopter användas? Om man satsar på helikoptersjukvård ska den användas annars blir verksamheten inte kostnadseffektiv och fasta kostnader oproportionerligt höga. Det innebär att man säkert och direkt måste identifiera när en patient kan ha nytta av en helikopter. Detta innebär i sin tur att man redan på larmcentralen måste detektera presumtiva patienter. Samtidigt skall patienterna vara rätt så att man inte låser helikoptern med patienter som likaväl kunde transporteras på annat sätt. Svårigheter finns redan idag med att identifiera t ex patienter till intensivvårdsambulansen och neonatalambulansen i Skåne varför Region Skånes alarmeringssjukvård bör förstärkas med medicinsk kompetens. I London har man löst detta att på helikoptern tjänstgörande paramedics (motsv. ambulanssjuksköterskan) också tjänstgör på larmcentralen. I Norge tjänstgör läkare på liknande vis både på larmcentral och i helikopter. Om man skulle transportera alla intensivvårdspatienter och alla kuvösbarn som idag transporteras med vägambulans inom och utom Skåne, vilket i och för sig inte är helt orimligt, skulle man få ca 1200 uppdrag. En sjukvårdshelikopter bör av flera skäl ha mer 1000 uppdrag per år och för Skånes del bör den betjäna alla de stora folksjukdomarna (hjärt-, stroke-, trauma, infektion) men även andra sjukdomar som behöver specialiserad sjukvård som neonatala patienter, hjärtbarn, handkirurgiska trauma, neurokirurgiska patienter med blödningar, patienter med ECMO och aortaballongpump, plastikkirurgiska patienter, speciella obstetriska patienter, brännskadade patienter m fl. Därutöver bör flertalet intensivvårdskrävande vuxna och barn transporteras med helikopter liksom de svårare kuvösbarnen. Vid en konsekvent användning av en skånsk sjukvårdshelikopter kommer antalet patienter att kunna uppgå till över 2000 patienter per år på sikt. Detta innebär drygt 5 patienter per dag vilket ger en bra exponering och rutin för piloter, läkare och sjuksköterskor samt för larmcentral och övriga kringfunktioner Detta skulle ge en kostnad i dagens penningvärde på ca kronor per uppdrag vilket stämmer bra med de kostnader som man har i London för motsvarande funktion. En sjukvårdhelikopter ska användas annars blir de fasta kostnaderna oproportionellt höga. Helikoptersjukvården knyter ihop olika delar av en sjukvårdsregion. I Norrbotten har nästan alla större vårdcentraler egen helikopterlandningsplats. Här vid Riksgränsens läkarmottagning.

12 Var ska en helikopter placeras i Skåne? Som bakgrund kan nämnas att när den nuvarande traumaenheten utformades på universitetsjukhuset i Pennsylvania (PEN) tog ledningen ett strategiskt beslut att man skulle ha tre helikoptrar. En helikopter för Philadelphia som placerades på taket av det 12- våningar höga sjukhuset i Philadelphia. De två övriga placerades ca 150 km från sjukhuset för att snabbt kunna transportera patienter till sjukhusen. Ett annat skäl till detta var att man ville få in så många adekvata patienter som möjligt, dels för att behålla sjukhusets status som traumasjukhus (nivå1-sjukhus), dels för att patienterna i USA innebär inkomster för sjukhuset. Bemanningen utgick från universitetssjukhuset. För skånskt vidkommande är ambulans- och transportlogistisk synvinkel en bra placering för en sjukvårdhelikopter vid ett eventuellt nytt högspecialiserat sjukhus på kommungränsen mellan Lund och Malmö. Detta ger snabb access för både vägambulanser och helikopterinflygningar. Närheten till Sturup gör att de patienter som med flyg enkelt transporteras till sjukhuset. I ett sådant sjukhus bör tidigare nämnda högspecialiserade kliniker finnas representerade jämförbart med NKS (Nya Karolinska Solna) i Stockholm. Ett annat alternativ är Hässleholm eller Markaryd om samverkan/samägande med kringliggande landsting utvecklas. Problemet är att läkarna och sjuksköterskorna bör ha högspecialiserade moderkliniker för inte tappa kompetens inom sitt specialområde, t ex neonatal, intensivvård eller hjärtsjukvård. Detta gör att en sådan placering på sikt inte är ensamt hållbar. Att ha SUS Malmö som regionalt sjukhus för alla ovan nämnda diagnoser är inte ett bra alternativ eftersom det redan idag är problematiskt med trafiken genom staden för ambulanser norrifrån. Helikopterinflygningar blir också mer komplicerade vid ett sjukhus som ligger mitt i centrum av staden än till ett sjukhus som ligger friare och/eller är högre. I Umeå ligger helikopterplattan lågt vilket innebär att det stundom är svårt att få tillräckligt med luft i helikopterns rotor pga omgivande byggnader vilket begränsar lyftkapaciteten emellanåt. Ur ambulanssjukvårdens synvinkel avrådes SUS Malmö som placering för en sjukvårdhelikopter dels av transportlogistisk synvinkel, dels ur säkerhetssynvinkel och dels för buller i tättbebyggt område. I Umeå har återkommande klagomål från allmänheten förevarit vid ökning av helikoptertrafiken till sjukhuset. Länsstyrelsen har utfärdat krav om begränsning till bland annat 55 decibels ljudnivå, vilket man ålagt Landstinget att genomföra i form av bullerdämpande åtgärder. Det är en stor fördel om inflygning är fri och inte går över bebyggelse. För SUS Lund är situationen betydligt bättre både för vägambulanser och för helikopterinflygningar. I Lund finns dessutom redan en välfungerande flygplatsorganisation dygnet runt. Helikopterplattan är väl tilltagen och tål över 10 tons belastning vilket räcker för alla på marknaden en förekommande sjukvårdshelikoptrar. (Anm. Dock kan inte Danmarks största militärhelikopter som tar 25 personer landa eftersom den väger mer än plattan klarar men den bör heller inte landa på höga byggnader utan på flygplats eller annat anpassat område).

13 Ekonomi Reella kostnader för en helikopter är ofta svårt att få fram beroende på att de dels ofta bygger upphandlingar som kan skifta i utformning, dels för att vissa kostnader för t ex flygplatser inte räknas med utan hänföres till lokalkostnader inom annat kostnadsområde. I den svenska diskussionen brukar kostnaderna för en helikopter landa på mellan miljoner för helikopter, helikopterbas, serviceavtal, avgifter, kontroller av lika slag, övningar, helikopterbesättning. Ofta räknas inte sjukvårdens kostnader med utan döljs i olika klinikers budget men med dessa medräknade tillkommer ca 15 miljoner för läkaroch sjuksköterska dygnet runt året runt. Jämförande kostnader förefaller man ha vid London Air Ambulance. I de anglosaxiska systemen finns ofta ekonomiska bidrag från stiftelser och välgörenhet. Även i Norge finns liknande system på intäktsidan. I Polen som har ett heltäckande nationellt system med 18 identiska helikopterbaser väl utplacerade över landets yta är kostnaderna klart lägre vilket får tillskrivas en något lägre lönenivå generellt men också att man tagit ett nationellt beslut och kraftig enhetlig styrning av verksamheten med t ex endast en helikoptertyp och central utbildning med bland annat med egen simulator i Warszawa. Får Skånes del bör man räkna med 65 miljoner om året i kostnader för en dygnetrunt bemannad helikopter. Om Skåne har egen sjukvårdshelikopter kan troligen samverkansvinster göras med andra regioner och länder som använder helikopter. En nationell samordning kring ambulansflyg finns redan idag och likande kommer troligen på sikt att tillskapas för helikoptersjukvård. Landningsplatserna för helikopter bör vara på sjukhusens tak eftersom man annars behöver en mellantransport med ambulans, vilken tar tid och innebär patientsäkerhetsrisker i omlastningarna på flera ställen. Om plattan finns på sjukhusets tak kan sjukhusets personal direkt ta över patienten. Plattan i Lund har utomordentliga faciliteter för detta med väl tilltagna utrymmen för överrapportering och övertagande.

14 Samverkan med andra landsting och Danmark Skåne är tillräckligt stort sjukvårdsmässigt för att ha en egen helikopter. Dock finns det klara fördelar med att ha gemensam helikopterfunktion med de närliggande landstingen. Kan man genom överenskommelser dela på kostnaderna och funktionen vore detta bra. Blekinge har idag viss helikopterservice från Försvarsmakten i Kallinge men övriga landsting Halland, Kronoberg och Kalmar har ingen egen helikopterfunktion. En fördel i ett sådant samarbete är att mycket av patientströmmarna för högspecialiserad vård går mot Skånes universitetssjukhus varför det hade underlättat patienttransporterna väsentligt om helikopter fanns att tillgå. Ambulanssjukvården i dessa landsting har sedan många år ett formaliserat samarbete både inom Södra sjukvårdregionen och på nationellt plan. Behandlingsriktlinjerna för ambulanssjukvården är likriktade och i stora delar gemensamma varför inga direkta problem synes föreligga i gränssnittet mellan vägburen och luftburen ambulanssjukvård. Danmark har under senare år liksom övriga nordiska länder tagit ett samlat grepp om sin luftburna ambulanssjukvård och har numera flera baser som täcker landets behov. Region Skåne har samverkansavtal för flera specialiterer bland annat intensivvård, infektion och neonatalvård men för helikoptersjukvård har man inte från dansk sida haft något större intresse i att hjälpa Skåne dels för att man enligt uppgift haft hög beläggning på Köpenhamnshelikoptern på Rikshospitalet dels för att den inte varit fullständigt utrustad för att gå över vatten till annat land. Med en skånsk helikopter kan man troligen hjälpas åt när den egna verksamheten är belastad eller drabbad av driftstopp av olika slag. Även kring Bornholm förefaller det finnas ett visst intresse från dansk sida till samverkan. För Ven på svenska sidan har danska helikoptrar under åren hjälpt till i vissa fall, vilket varit tacksamt, enär organisationen idag med ambulansbåt tar relativt mycket tid och ibland kan vara omständlig. Danmark har liksom de flesta andra europeiska länder ett nationellt system för luftburna helikoptertransporter. Med en skånsk helikopter kan tjänsteutbyte lättare ske vid olyckor eller belastning i sjukvården samt vid driftstopp/service vid de olika enheterna.

15 Slutord En skånsk sjukvårdhelikopter behövs för akutsjukvården i Skåne. Det är viktigt för en så stor region som Region Skåne att kunna transportera svårt sjuka patienter mellan olika sjukvårdenheter inom och utanför Skåne. För akuta uppdrag inom regionen behövs helikoptern vid vissa större olyckor, vid otillgänglig natur eller hav. En annan viktig funktion för en skånsk sjukvårdshelikopter är att ett kompetent och intensivvårdskunnigt team kan bistå avsändande sjukhus med stabilisering och avancerad vård före och under transporten till de skånska storsjukhusen. Med en skånsk sjukvårdshelikopter öppnas möjligheter till bättre samverkan med andra landsting/danmark som redan i dag har egna sjukvårdhelikoptrar. En sjukvårdshelikopter påverkar och driver mycket av utveckling och subspecialisering av avancerad vård och skulle troligen vara positiv för skånskt vidkommande i framtiden när det gäller att utveckla den skånska akuta högspecialiserade vården. I tjänsten, på uppdrag, Lund den 28 april 2015, Poul Kongstad Verksamhetschef RSPE Specialist i anestesi och intensivvård samt neurokirurgi

16 Region Skånes Prehospitala Enhet - en del av Region Skåne! Bilaga 1 Landningsplatser för helikopter i Södra sjukvårdsregionen Karlskorna 100 m från sjukhuset direktaccess till sjukhus Växjö Finns ej (flygplats Växjö) ambulans/omlastning Ljungby Finns ej (flygplats Växjö) ambulans/omlastning Karlshamn Finns ej (flygplats i Kristianstad) ambulans/omlastning Halmstad Finns ej (flygplats i Halmstad) ambulans/omlastning Kalmar Finns ej (Flygplats i Kalmar) ambulans/omlastning Kristianstad 50 m från sjukhuset direktaccess till sjukhus Helsingborg Finns ej (flygplats Ängelholm) ambulans/omlastning Ängelholm Finns ej (flygplats Ängelholm) ambulans/omlastning Landskrona Finns ej ambulans/omlastning Lund Platta på taket centralblocket direktaccess till sjukhus Malmö Finns ej ambulans/omlastning Ystad Finns ej ambulans/omlastning Trelleborg Finns ej ambulans/omlastning Hässleholm Finns ej ambulans/omlastning Simrishamn Finns ej ambulans/omlastning I Transportstyrelsens författningssamling (TSFS2012:78) framgår bestämmelser för att inrätta markbunden helikopterlandningsplats med mindre än 125 landningar per år. En sådan typ av enklare landningsplats kan för flera sjukhus vara tillräcklig och kostnaden uppgår enligt uppgift till ca kr per landningsyta. PCK maj 2015 Poul Kongstad, Region Skånes Prehospitala Enhet, poul.kongstad@skane.se , Lasarettsgatan 7, Lund Lund