H U M A N I O R A. Verksamhetsuppdrag. Anslagsfördelning och ekonomi 2008 HUMANISTISKA FAKULTETEN. Årsberättelse 2006

Transkript

1 H U M A N I O R A Årsberättelse 2006 Verksamhetsuppdrag Anslagsfördelning och ekonomi 2008 HUMANISTISKA FAKULTETEN 1

2 2 2

3 Innehållsförteckning Budgetbeslut inklusive bilagor, sidan 5 Innehållsförteckning Tilldelning av grundutbildningsuppdrag samt ekonomiska medel per ämne, sidan 17 Institutionernas verksamhet och ekonomi, sidan 25 VERKSAMHETSUPPDRAG

4 4 4

5 1 Budgetbeslut inklusive bilagor BILAGA 1 Sammanställning över budgeterade intäkter och kostnader BILAGA 2 Tilldelning enl särskilda beslut mm BILAGA 3 Fördelning av medel för grundutbildning BILAGA 4 BILAGA 5 Fördelning av medel för forskning/ forskarutbildning Aktivitetsbudget för forskning/ forskarutbildning VERKSAMHETSUPPDRAG

6 6 6

7 Humanistiska fakultetskansliet Anna Nordling, Marianne Edshage BESLUT 1 / dnr B1 1806/07 Uppdrag och anslagsfördelning år Planeringsförutsättningar a/ grundutbildning Humanistiska fakultetsnämnden har de senaste tre åren inte uppnått universitetsstyrelsens grundutbildningsdrag. Uppdraget för 2007 var helårsstudenter (hst)och utfallet blir ca 3 860, dvs ett underskott på 150 hst. Ekonomin för grundutbildningen är därmed, trots kvalitetsförstärkningar från regeringen, utomordentlig svag. Den ingående balansen 2007 var -13 mkr. Årets underskott beräknas till -5 mkr. Takbeloppet för 2008 är tkr och avser hst, se nedan. På intäktssidan för grundutbildningen ligger också medel från UFL som avser att täcka overhead och lokalkostnader. För nätbaserad undervisning erhåller nämnden ingen särskild förstärkning. Fakultetsledningen har tidigare beslutat att uppdraget från styrelsen skall minskas med 100 hst jämfört med Utöver denna minskning deponerar fakultetsnämnden ytterligare 111 hst på nämndnivå. Om nämnden når uppdraget för 2008 kan nämnden besluta att depositionen vid avräkning fördelas ut till de ämnen som producerat hst över fastställt uppdrag. Depositionen ligger i bilaga 1 som ett plus på budgeterat resultat. I föreliggande beslut fördelas därmed hst (bilaga 3). b/ forskning och forskarutbildning Ekonomin inom forskning/forskarutbildning ser till skillnad mot grundutbildningen ut att under 2008 kunna vända i positiv riktning. De senaste åren har anslagsfinansierad forskning/forskarutbildning redovisat stora underskott; ingående balans 2007 var -28 mkr. Underskotten förklaras främst av en nära nog fördubbling av antagning till forskarutbildning 2003 och 2004 jämfört med tidigare år. Därutöver påbörjades 2003 den Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE Göteborg , (fax)

8 2 / 4 satsning på rekryteringsanställningar till ett stort antal av fakultetens ämnen som beslutats ett par år tidigare. Kostnaderna för både forskarutbildningen och rekryteringsanställningarna börjar nu sjunka; 2008 beräknas cirka 5-6 mkr lägre kostnader för dessa ändamål. Förutom den positiva utvecklingen på kostnadssidan finns en förstärkning på intäktssidan; styrelsen beslutade i budgeten 2008 om en generell kvalitetsförstärkning med 4,5% av anslagen för forskning och forskarutbildning. Förstärkningen innebär för humanistiska fakulteten en ökning med 7,9 mkr jämfört med Mot bakgrund av tidigare diskussioner i fakultetsnämnden förstärks aktivitetstilldelningen 2008 med en del av de medel som finns disponibla jämfört 2007 års budget. Aktivitetstilldelningen uppgår därmed till 14,2 mkr i budgeten 2008, en ökning med 5 mkr jämfört med Därutöver avsätts 5 mkr av fakultetsanslaget på nämnden som en avbetalning av nuvarande underskott. 2. Avsättningar på nämnden (bilaga 1 och 2) Till skillnad mot styrelsen tillämpar fakulteten en budgetmodell där medel för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader samt lokaler lyfts av innan medelfördelningen till institutionerna beräknas. De största avsättningarna på nämndnivå (bilaga 1) avser kostnader för lokaler, universitetsbibliotek samt universitetsgemensamma ändamål. Dessa kostnader är 2008 budgeterade till totalt 120 mkr, en ökning med 2,6 mkr. Utöver de medel som fördelas enligt budgetmodellen för grundutbildning respektive forskning/forskarutbildning tilldelas institutionerna medel för vissa tidigare beslutade verksamheter/uppdrag (bilaga 2). Vissa av dessa är särskilda uppdrag från regeringen, t.ex. forskarskolan i språkteknologi (GSLT) och svenska som andraspråk. Andra är en följd av fakultetens egna beslut, t.ex Forum för Studier av Samtidskultur (FSSK) och Ibero-amerikanska institutet, dessa två verksamheter är samfinansierade med andra fakulteter inom hum-sam området. Budgeterade kostnader för dessa verksamheter är i princip oförändrade jämfört med Under rubriken Medel att fördelas under budgetåret (bilaga 2) budgeteras medel för institutionernas kostnader i samband med disputationer, fakultetsgemensamma kurser, eventuella budgetjusteringar m m. Fakultetsgemensamma ändamål och administrativa servicefunktioner (bilaga 2) är budgeterade till sammanlagt 22 mkr, varav 1,2 mkr för kostnader i samband med omstruktureringen. Fakultetsgemensamma ändamål är t. ex fakultetsledning, utrustning i gemensamma lokaler, bevakning, Humanistdagarna m.m. Fakultetens administrativa enheter utgörs av fakultetskansliet, dataservice och serviceenheten (vaktmästeri, repro m.m.). 3. Fördelning av medel grundutbildning Göteborgs universitets styrelse tilldelar årligen fakulteterna ett takbelopp för grundutbildning baserat på ett uppdrag uttryckt i hst (helårsstudenter) resp. hpr

9 3 / 4 (helårsprestationer). Prislappen (ersättningen per student respektive prestation) varierar med utbildningsområde. Ersättningen kan också vara differentierad inom en fakultet, såsom inom den humanistiska: språkämnen får 15 % högre tilldelning än de historiskfilosofiska ämnena. Ersättning för prestationer tilldelas nämnderna på basis av ett genomsnitt av de närmast föregående tre årens prestationsgrad. För distans-, kvälls-, och sommarkurser erhåller fakultetsnämnden ersättning med den prestationsgrad som det övriga utbildningsuppdraget har. Humanistiska fakultetens fördelning av verksamhetsuppdrag inom grundutbildningen 2008 utgörs med något undantag av önskemål från respektive ämne. Fördelningen utgår ifrån der underlag som tagits fram genom prodekanus, kanslichefens och utbildningsledarens budgetdialoger med representanter för ämnena (i regel prefekt, studierektor och ekonomiadministratör), och som sedan har sedan behandlats i utbildningsplaneringsgruppen. De faktorer som beaktats i fördelningen är dels utfall i hst de senaste fem åren, d.v.s. eventuella trender i efterfrågan, dels ämnesrepresentanternas förslag till åtgärder för att justera utfallet. Budgetmodell Humanistiska fakultetsnämndens modell för tilldelning tar sin utgångspunkt i en basprislapp, som för 2008 har beräknats till kr. Utöver basprislapp utgår ersättning enligt följande (jfr uppställningen i Tilldelning av uppdrag samt medel för grundutbildning år 2008): Ett flertal ämnen kommer liksom tidigare att tilldelas ekonomisk förstärkning för kostnader baserade på behov av högre undervisningstäthet. Förstärkningen läggs på basprislappen med en procentsats om 20 till 60 procent. I beräkningen av tilldelningen anges den extra tilldelningen som en koefficient, eller ämnesfaktor, med nämnda procentsatser på en skala från 1,2 till 1,6. Ersättning för kvälls- och distanskurser ( annan studieform ) utgår med 20% över basprislapp. Prestationsersättningen fördelas enligt följande modell: Från takbeloppet lyfts 20%. Dessa fördelas efter respektive ämnes prestationsgrad. Prestationsgraden är beräknad på samtliga hst och hpr (hpr/hst). Tilldelningen för prestationer görs sedan på prestationsgraden relaterad till ämnets uppdrag i hst. Tilldelningen för en helårsprestation är lika för alla ämnen, alltså utan ämnesfaktor. Uppdrag inom Handelshögskolans ekonomprogram ersätts med 10% utöver basprislapp. Ersättning för merkostnader i samband med utlandsförlagda kurser, exkursioner, utrustning, o.d. redovisas på egen rad. För 2008 utgår ingen särskild tilldelning för nätkurser, eftersom de för 2008 inte erhåller förstärkning av prislappen från universitetsstyrelsen.

10 4 / 4 För innevarande år har fakultetsnämnden tagit beslut om en avräkning på 25% per hst. Nämnden bör diskutera om det även på 2008 skall göras en avräkning och hur stor den i så fall skall vara. 4. Fördelning av medel för uppdrag inom forskning och forskarutbildning Budgetmodell Humanistiska fakulteten fördelar medel till institutionerna dels utifrån planerat uppdrag inom forskning och forskarutbildning, dels utifrån ämnenas aktivitet under de senaste åren. Medel tilldelas för att garantera samtliga tillsvidareanställda professorer och lektorer möjlighet till forskning, vilket är ett krav som arbetstidsavtalet ställer. Resursen skall ses som en garanti om en miniminivå av forskningstid för de lärare som är aktiva inom forskning, inte en garanti om forskningstid för varje enskild lärare. Tilldelningen beräknas utifrån 45% av en schablonlönekostnad för professorer och 10% av lektorers. I tilldelningen för professorer ingår arbetsuppgifter inom tredje uppgiften samt egen kompetensutveckling. Medel för lektorers kompetensutveckling ingår i tilldelningen för grundutbildning. För uppdrag inom forskarutbildningen tilldelas institutionerna ett schablonbelopp på 80 tkr för varje anslagsfinansierad doktorandtjänst/utbildningsbidrag samt för vissa externt finansierade (stipendier från stiftelser såsom Wallenberg, Hvitfeldtska och Ahrenberg). Tilldelningen ska täcka handledning, kurser, seminarier samt driftkostnader. Slutligen tilldelas medel efter aktivitet (bilaga 6). 40% av aktivitetstilldelningen fördelas efter andelen publikationer de senaste fyra åren, 25% efter andelen examina inom forskarutbildningen de senaste sex åren, 25% efter andelen externa medel, 10% efter bedömningsuppdrag de senaste fyra åren. I de fall aktivitetstilldelningen understiger 300 tkr utgår mellanskillnaden som en extra tilldelning för att finansiera kringkostnader inom verksamhetsområdet fördelas 49,3 mkr enligt budgetmodellen, vilket är drygt 25% av disponibla medel för forskning och forskarutbildning 2008.

11 BILAGA 1 Sammanställning över budgeterade intäkter och kostnader Humanistisk utbildning och forskning/forskarutbildning år 2008 Sammanställning över budgeterade intäkter och kostnader på fakultetsnivå Intäkter Summa Grundutbidning Forskning/forskarutbildning Styrelsens uppdrag Overhead anslag för lärarutbildning Lokalanslag för lärarutbildning Förvaltningsavgifter externa medel Lokalavgifter externa medel Genussekretariatet (köp av adm. service mm) Fondmedel Summa intäkter Kostnader Institutionstilldelning enl budgetmodell översättarutbildning Tilldelning enl särskilda beslut, bilaga Medel att fördelas under budgetåret, bilaga Studiefinansiering Rekryteringsanställningar Summa institutionsmedel Fakultetsgemensamma ändamål, bilaga Service, administration, bilaga Lokalkostnader Lokalvård Universitetsgemensamma ändamål Universitetsbiblioteket Summa avsättningar fakultetsnivå Summa kostnader Budgeterat resultat *Fr o m 2006 lägger Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen(ufl) uppdrag samt medel direkt på institutionerna. Totalt tilldelas fakulteten tkr för uppdraget inkl. lokalmedel vilket innebär att cirka 23 % av sammanlagda medel för grundutbildningen utgörs av medel för lärarutbildning

12 BILAGA 2 Tilldelning enl särskilda beslut mm Medel som fördelas till instituionerna utanför budgetmodellen Summa Grund utb Forskn/fo utb Kommentarer Tilldelning enligt särskilda beslut FSSK (Forum för Studier av Samtidskultur) Forskarskolan GSLT Ibero-am institutet Inkl medel för bibliotek Lingvistik Datatekn tjänster enl beslut 2005 Språkbanken Svenska som andraspråk Summa Medel att fördelas under budgetåret Bidrag disputationskostnader Budgetjusteringar Ersättn ledamöter i nämnd, jämställdhet Fak gem kurser i forskarutbildning Handledning externa doktorander Stipendier fr Wallenberg m fl Medfinansiering Linnéstöd Summa Fakultetsgemensamma kostnader Summa Grund utb Forskn/fo utb Kommentarer Fakultetsgemensamma ändamål Avskrivningar gem utrustn inkl räntekostn Bevakning, larm Bidrag lönekostnader Dekanus/prodekanus Friskvård, delpension, arbetsmiljö Information/Humanistdagarna Medel för omstrukturering Nämndens omkostnader Sammanträden, post,kopiering m m Nät/distans Del av anställning Rekryteringskostnader Medel för sakkunniga Summa Service, administration, m m Fakultetskansliet Humanistiska fakultetens datasevice Serviceenheten Humanisten Summa Inkl 800 tkr för löpande driftkostn av fakultetens hus 12 12

13 BILAGA 3 Fördelning av medel för grundutbildning Fördelning av medel för grundutbildning bå 2008 Institution/ämne Uppdrag hst Kurstilldelning Översättarutbildning Arkeologi och antikens kultur Program/ekon. språk.tek. religionsv Summa antikens kultur och samhällsliv arkeologi Engelska Etnologi Filosofi Genusvetenskap Historia Idéhistoria och vetenskapsteori Konst- och bildvetenskap Lingvistik/ allmänspråkvetenskap språkteknologiprogrammet Litteraturvetenskap dramatik Kultur, estetik o medier filmvetenskap kulturstudier musikvetenskap Orientaliska språk arabiska inkl. afrikanska språk hebreiska japanska kinesiska Religionsvetenskap och teologi grekiska latin Romanska språk franska italienska spanska Slaviska språk SSKKII, kognitionsvetenskap Svenska språket Tyska Summa

14 BILAGA 4 Fördelning av medel för forskning/forskarutbildning Fördelning av medel för forskning och forskarutbildning bå 2008 Institution/avdelning Tilldelning för forskn/forsk utb Summa tilldelning för uppdrag forskarutb 80 tkr/dokt tj prof forskn 1) lektorers forskn 2) Aktivitetstilldelning enl bilaga 6 Basresurs 3) Totalt A B C D E F G Arkeologi och antikens kultur 1/ 45 % av lönekostnaderna enl schablonlön 850 tkr. Medel för forskning, kompetensutveckling och tredje uppgiften. 2/ 10 % av lönekostnaderna enl schablonlön 650 tkr. Medel för forskning, kompetensutveckling och tredje uppgiften finansieras inom grundutbildningen. 3/ Varje institution/avdelning är garanterad en basresurs på 300 tkr. 4/ Ingår 100 % av lönekostnaden för professur i litteraturvetenskap med inriktning mot genusforskning. 5/ Ingår 100 % av lönekostnaden för professur i afrikanska språk antikens kultur och samhällsliv arkeologi Engelska Etnologi Filosofi Historia Idéhistoria och vetenskapsteori Konst- o bildvetenskap Lingvistik Litteraturvetenskap 4) Kultur, estetik och medier filmvetenskap genusvetenskap musikvetenskap samtidskultur (FSSK) Orientaliska språk arabiska japanska afrikanska språk 5) Religionsvetenskap och teologi grekiska/latin religionsvetenskap Romanska språk franska italienska spanska Slaviska språk SSKKII Svenska språket Tyska Summa Jfr

15 BILAGA 5 Aktivitetsbudget för forskning/forskarutbildning 25% av aktivitetsbudgeten fördelas efter andel examina under sex år, 25% efter andel externa medel under tre år, 40 % efter antal publikationer under fyra år och 10 % efter bedömningsuppdrag under fyra år. Aktivitetsbudget forskning / forskarutbildning bå 2008 Institution/ämne Doktors-/lic.-examina 01/02 06/07 Externa medel Publikationer Bedömningsuppdrag Summa aktivitetsmedel antal tkr tkr tkr poäng tkr poäng tkr Arkeologi och antikens kultur antikens kultur och samhällsliv 12, arkeologi 21, Engelska 18, Etnologi 13, Filosofi 10, Historia 22, Idéhistoria och vetnskapsteori idé- och lärdomshistoria 17, vetenskapsteori 4, Konst- och bildvetenskap 14, Lingvistik 13, Litteraturvetenskap 19, Kultur, estitik och medier filmvetenskap 0, genusvetenskap 0, musikvetenskap 17, samtidskultur (FSSK) 0, Orientaliska språk arabiska 1, japanska 2, afrikanska språk 3, Religionsvetenskap och teologi grekiska/latin 6, religionsvetenskap 6, Romanska språk franska 3, italienska 2, spanska 5, Slaviska språk 1, SSKKII 1, Svenska språket 19, Tyska 11, Summa 244,

16 16 16

17 2 Tilldelning av grundutbildningsuppdrag samt medel per ämne VERKSAMHETSUPPDRAG

18 Tilldelning av uppdrag samt medel för grundutbildning år % av medel för fristående kurs har fördelats efter uppdrag i helårsstudenter (hst). 20 % av medel för fristående kurs har fördelats efter utfall av prestationer år Hst med ämnesfaktor 1,0= kr (genomsnitt inkl prestationer = kr) Kurser med annan studieform tilldelas 20 % utöver grundprislappen. Civilekonomprogrammet tilldelas 10% utöver ämnets individuella prislapp. ÄMNE hst tkr Allmän språkvetenskap Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 85 hst Tilldelning annan studieform, 36% av uppdraget 68 Tilldelning för prestationer 350 Kostnader för utrustning 150 Översättarutbildning 13 Antikens kultur och samhällsliv Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 96 hst Tilldelningannan studieform, 10 % av uppdraget 21 Tilldelning för prestationer 414 Merkostnader fältkurser 300 Arabiska Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 30 hst 625 Tilldelning annan studieform, 10 % av uppdraget 8 Tilldelning för prestationer 121 Arkeologi Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 120 hst Tilldelning annan studieform, 6 % av uppdraget 16 Tilldelning för prestationer 542 Merkostnader fältkurser 800 Dramatik Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 25 hst 419 Tilldelning annan studieform, 4 % av uppdraget 2 Tilldelning för prestationer

19 Engelska Ämnesfaktor 1,3 Fristående kurs, 390 hst Tilldelning för annan studieform 12 % av uppdraget 110 Extra kostnader för kurser i Brighton 630 Civilekonomprogrammet, 20 hst 313 Tilldelning för prestationer Översättarutbildning 245 Etnologi Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 60 hst 670 Tilldelning annan studieform, 11% av uppdraget 15 Tilldelning för prestationer 432 Extra kostnader fältkurser och utrustning 60 Filmvetenskap Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 80 hst Tilldelning för annan studieform 17% av uppdraget 30 Tilldelning för prestationer 323 Merkostnader filmrättigheter, utrustning m m 120 Filosofi inkl logik Ämnesfaktor filosofi 1,0, logik 1,2 Praktisk filosofi, 90 hst 949 Teoretisk filosofi, 70 hst 781 Logik, 25 hst 335 Tilldelning annan studieform, 10% av uppdraget 40 Tilldelning för prestationer 593 Franska Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 191 hst Tilldelning annan studieform, 39% av uppdraget 187 Merkostnader kurser i Lyon 210 Civilekonomprogrammet 24 hst 402 Tilldelning för prestationer 719 Översättarutbildning

20 Genusvetenskap Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 65 hst 726 Tilldelning för prestationer 240 Grekiska Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 10 hst 167 Tilldelning annan studieform, 94 % av uppdraget 21 Tilldelning för prestationer 34 Hebreiska Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 20 hst 357 Tilldelning annan studieform, 45 % av uppdraget 20 Tilldelning för prestationer 67 Historia Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 295 hst Tilldelning annan studieform, 21 % av uppdraget 138 Arkivkunskap 70 Tilldelning för prestationer Idé- och lärdomshistoria Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 100 hst Tilldelning annan studieform, 12 % av uppdraget 27 Tilldelning för prestationer 462 Italienska Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 100 hst Tilldelning annan studieform 72 % av uppdraget 161 Tilldelning för prestationer 249 Översättarutbildning

21 Japanska Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 95 hst Tilldelning annan studieform, 26% av uppdraget 58 Civilekonomprogrammet, 5 hst 95 Tilldelning för prestationer 412 Kinesiska Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 35 hst 625 Tilldelning annan studieform, 9 % av uppdraget 8 Tilldelning för prestationer 197 Civilekonomprogrammet, 5 hst 95 Kognitionsvetenskap Naturvetenskaplig prislapp 14 hst Fristående kurs 707 Tilldelning för prestationer 45 Konst- och bildvetenskap Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 130 hst Tilldelning för prestationer 552 Merkostnader fältstudier, material m m 150 Kulturstudier Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 70 hst 781 Tilldelning annan studieform, 12 % av uppdraget 27 Tilldelning för prestationer 359 Scandinavian Studies, 30 hst 525 Latin Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 35 hst 547 Tilldelning annan studieform, 39 % av uppdraget 30 Tilldelning för prestationer

22 Litteraturvetenskap Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 215 hst Tilldelning annan studieform, 16 % av uppdraget 77 Tilldelning för prestationer Musikvetenskap Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 70 hst 938 Tilldelning annan studieform 27 % av uppdraget 42 Tilldelning för prestationer 292 Religionsvetenskap Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 175 hst Tilldelning annan studieform, 14 % av uppdraget 55 Tilldelning för prestationer 824 Religionsvetarprogrammet Slaviska språk Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 123 hst Tilldelning annan studieform, 13 % av uppdraget 36 Tilldelning för prestationer 359 Översättarutbildningen 20 Spanska Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 159 hst Tilldelning annan studieform, 9 % av uppdraget 36 Civilekonomprogrammet, 21 hst 352 Tilldelning för prestationer 553 Översättarutbildning

23 Språkteknologiprogrammet Svenska Ämnesfaktor 1,2 samt 1,6 (SVISS o BLT) Fristående kurs, 290 hst SVISS, 30 hst 536 Basic Language Training (BLT), 40 hst 714 Tilldelning annan studieform, 20 % av uppdraget 161 Tilldelning för prestationer Översättarutbildning 142 Tyska Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 142 hst Tilldelning annan studieform, 28% av uppdraget 100 Merkostnader kurser i Innsbruck och Berlin 150 Civilekonomprogrammet, 18 hst 301 Tilldelning för prestationer 628 Översättarutbildning 120 Vetenskapsteori Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 10 hst 112 Tilldelning för prestationer 49 Summa fristående kurs Summa översättarutbildning 25 Totalt

24 24 24

25 3 Institutionernas verksamhet och ekonomi VERKSAMHETSUPPDRAG

26 26 26

27 Institutionen för arkeologi och antikens kultur Ämnet Inom arkeologi studeras de fysiska lämningarna efter människan och vad de säger om de sociala och ekonomiska systemen i de samhällen där hon levt och verkat. Människans historia sträcker sig flera miljoner år tillbaka i tiden. För de äldsta skedena finns inga skriftliga källor. Det vi vet om dem är det som de arkeologiska fynden berättar om dem. Det arkeologiska källmaterialet växer ständigt. Arkeologiämnet studerar med hjälp av dessa olika källmaterial hur människan formerat sig själv, som grupp och individ, samt hur hon påverkats av och själv påverkat sin fysiska omgivning. Det långa tidsperspektivet ger unika möjligheter att se förändringsmekanismer och att se om mänskligt beteende följer några generella lagar. Bland de specialproblem som studeras kan nämnas: människoblivandet, övergången från jakt- och fångstliv till jordbruk och boskapsskötsel samt tillkomsten av städer/stater. Gemensamt för dessa och andra arkeologiska frågor är studiet av hur olika sociala och ekonomiska system uttrycks i de fysiska lämningarna efter människan själv och det hon skapat. Antikens kultur och samhällsliv behandlar framför allt det antika Greklands och Italiens samhällen. Man studerar Medelhavsområdet från de äldsta spåren av mänskligt liv fram till medeltiden och försöker ge helhetsbilder av de antika samhällena. Vår kunskap om dessa samhällen bygger på arkeologiskt material och antika texter och bilder som på olika sätt skildrar människors livsvillkor under antiken. Ämnet tangerar arkeologi, historia, litteratur, filosofi, idé- och lärdomshistoria, religion, konst och bruksföremål och behandlar levnadsvillkor och miljö, författningssystem, samhällsekonomi etc. under antiken. Många av de tankar och idéer som bildar grunden för det moderna västerländska samhället har sitt ursprung i den grekisk-romerska forntid som kallas antiken och som kanske mer än någon annan historisk period påverkat och levt kvar i sin eftervärld. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: arkeologi 120 helårsstudenter, antikens kultur och samhällsliv 96 helårsstudenter. Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: arkeologi 70 %, antikens kultur och samhällsliv 70%

28 Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Extern verksamhet Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning -30 Forskning/forskarutbildning 76 Inkomster av extern verksamhet år Bidrag

29 Årsredovisning 2002 Engelska institutionen Ämnet Engelskan är det mest spridda språket i världen. Det används som modersmål eller officiellt språk i alla fem världsdelar. I vissa funktioner, till exempel inom datateknik och internationell flygtrafik är det helt dominerande. Engelskan har också under senare år fått allt större betydelse som det viktigaste hjälpmedlet för kommunikation över språkgränserna. Inom de kurser som ges på Engelska institutionen ska de studerande bland annat utveckla sin förmåga att uttrycka sig korrekt och nyanserat på engelska såväl skriftligt som muntligt. De ska också lära sig grunderna i språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig analys samt inhämta kunskap om engelskspråkig litteratur och om kultur- och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: 410 helårsstudenter Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: 68 %. Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Extern verksamhet 0 Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning -802 Inkomster av extern verksamhet år Bidrag 193 Uppdrag

30 Etnologiska institutionen Ämnet Etnologi är en samtidsinriktad kulturvetenskap med historiska perspektiv. Kultur omfattar förutom människans estetiska uttryck också alla de normer, föreställningar och traditioner som förenar människor som lever i en viss miljö från barnuppfostringsprinciper till begravningsceremonier. Kultur uppfattas därmed som en ständigt pågående process i vilken människan skapar förhållningssätt till såväl äldre företeelser som nya förutsättningar. Etnologisk forskning är inriktad på olika områden med preferens för människors subjektiva upplevelser. I centrum står värderingar och attityder till alldagliga villkor och kulturarv i Sverige med europeiska utblickar. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: 60 helårsstudenter Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: 71 %. Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Extern verksamhet 419 Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning -441 Forskning/forskarutbildning -38 Inkomster av extern verksamhet år Bidrag Uppdrag

31 Institutionen för filosofi Ämnet Filosofiämnena omfattar praktisk filosofi, teoretisk filosofi och logik. Den moderna filosofin rymmer många olika specialiteter, men den förvaltar också en tanketradition som går tillbaka till antiken. De äldsta grekiska filosofernas frågor kring hur världen ser ut och hur man bör leva i den utgör det historiska ursprunget till våra dagars teoretiska och praktiska filosofi. Metafysiska frågor om verklighetens väsen hör fortfarande till den teoretiska filosofin; mer central är dock reflektionen över vår förmåga att överhuvudtaget ställa och besvara frågor om verkligheten. I kunskapsteori och vetenskapsfilosofi diskuteras den mänskliga kunskapens natur och giltighet, medan språkfilosofin studerar det medium i vilket våra frågor och teorier formuleras. På motsvarande sätt sysslar den praktiska filosofin med kritisk reflektion kring värderingar, legala och traditionsförmedlande normsystem samt kring kunskap relaterad till språklig kommunikation, sociala praktiker och praktiskt handlande. Centrala områden i praktisk filosofi är etik, politisk filosofi, rättsfilosofi samt humanioras och samhällsvetenskapernas vetenskapsfilosofi. Ett numera starkt specialiserat område inom filosofin är logiken. Där studeras deduktiva resonemang och de språk i vilka de uttrycks, med tillämpningar inom bl.a. matematik, datalogi och lingvistik. Filosofistudierna kan utgöra grunden i en humanvetenskaplig utbildning, men även i andra ämnen som studerar människans, kulturens och vetenskapens villkor. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: 180 helårsstudenter Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: 55 %. Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Extern verksamhet 890 Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning -37 Inkomster av extern verksamhet år Bidrag Uppdrag

32 Historiska institutionen Ämnet Historieämnet har fokus på social och politisk historia. Verksamheten vid Göteborgs universitet är specialiserat mot medeltidshistoria, Västsveriges utveckling och genushistoria, men ämnet rymmer också andra perspektiv. Här finns utblickar åt tredje världens och arbetslivets och välfärdens historia, andra världskriget, emotionshistoria med mera. En av ämnets viktigaste aspekter är historien om historien, d.v.s. källorna till och texterna om det förgångna. Till historikerns viktigaste uppgifter hör att granska och bedöma källorna till historien, att avgöra hur pålitliga de kan anses vara, att skilja det som är sant från det som är falskt i dem. Trots talet om historielöshet i vår tid är det överraskande många som är intresserade av historia. Utöver beskrivning och analys av vad som hänt vill historieämnet besvara frågan varför. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: 295 helårsstudenter Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: 71 %. Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Extern verksamhet Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning 465 Forskning/forskarutbildning 206 forskningsprogrammet " Identitet och maktlegitimering" 699 Inkomster av extern verksamhet år Bidrag

33 Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori Ämnet Idé- och lärdomshistoria är studiet av människan och hennes världsbild ur ett historiskt perspektiv. Det är tankens, vetenskapernas och den intellektuella utvecklingens historia. Idéhistorikern har en viktig uppgift i att tolka och förstå det som människor genom tiderna uttryckt i skrift, samt att förstå och kritiskt förhålla sig till samtidens idéer. Ämnet har en tydligt tvärvetenskaplig profil. Institutionen forskar och undervisar inom estetikens och medicinens idéhistoria, de politiska idéernas historia samt europabilden som idé. Idéhistorien är därmed ett vidsträckt kunskapsfält. Vetenskapsteori är ett tvärvetenskapligt studium av vetenskap. Vetenskap är ett samhällsområde som under det senaste århundradet blivit allt mer betydelsefullt. I dag undersöks nästan allting vetenskapligt, också vetenskapen själv. Vetenskapsstudier omfattar, förutom vetenskapsteori, vetenskapssociologi, forskningspsykologi och forskningspolitiska studier. Alla vetenskapsområden aktualiseras: naturvetenskap likaväl som human- och samhällsvetenskap. Vetenskapsteoretiker studerar vetenskapens grunder, praktik och gränser. Här studeras vad vetenskap är, hur den bedrivs och vilken roll den spelar för samhällsutvecklingen, till exempel politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: totalt 110 helårsstudenter varav idéhistoria 100, vetenskapsteori 10 Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: idéhistoria 76 %, vetenskapsteori 59 %. Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Extern verksamhet Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning -215 Forskning/forskarutbildning 856 Inkomster av extern verksamhet år Bidrag Uppdrag

34 Institutionen för konstoch bildvetenskap Ämnet Konst- och bildvetenskap innebär forskning och undervisning som omfattar vad man traditionellt uppfattar som konst d.v.s. målningar, skulpturer, byggnader, bebyggelsemiljöer, stadsplaner, konsthantverk, industriell design etc., men betonar också en nyorientering beträffande ämnets omfattning och inriktning med tillägget bild, vilket innebär att man tar upp alla former av bildkulturer (reklam, foto, illustrationer m.m.), visuell kommunikation och gestaltad miljö. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: 10 helårsstudenter Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: 74 %. Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning -212 Forskning/forskarutbildning -473 Inkomster av extern verksamhet år Bidrag

35 Institutionen för kultur, estetik och medier Ämnet Inom filmvetenskap studeras rörliga bilder i olika medier. Ämnesområdet omfattar utöver biograffilm även television och video. Filmvetenskapens kärna utgörs av en samtidsinriktad kulturvetenskap som arbetar med både historiska och jämförande perspektiv. Perspektivet är världsomfattande. Inom filmvetenskapen uppmärksammas såväl produktionssidan som det publika samspelet mellan olika genrer, kön och åldersgrupper. Musikvetenskap är ett humanistiskt ämne som behandlar musikens historia och teori ur olika perspektiv. Studierna omfattar både musiken som klingande fenomen musikteori och verkanalys och musiken i samhället sedd i ett större perspektiv. Stor vikt läggs vid musikhistoria och studiet av det nutida musiksamhället. Inom ämnet ryms alltså musikhistoria och musikteori, men också musikantropologi, musiksociologi och musikpsykologi. I praktiskt taget alla kulturer från äldsta tider till idag har musik av olika slag spelat en mycket stor roll i människors liv. Röster, olika klangredskap (instrument), danser, rörelse och ritualer är viktiga uttryck för människan som individ och som medlem av en kultur, social klass, generation osv. Den moderna musikvetenskapen grundlades under 1800-talet. Den västerländska konstmusiken stod då i centrum, och ännu idag framstår musiken i vår egen kulturkrets som en viktig utgångspunkt för de musikvetenskapliga studierna. Kulturvetenskap beskriver och analyserar människan som kulturvarelse med fokus på den unga kulturen, de nya subkulturerna, de nya sociala, mediala och sexuella identiteterna i det samhälle som kallas för nätverkssamhället, den flytande moderniteten eller postmoderniteten. Ämnet är både humanistiskt och samhällsvetenskapligt: här verkar idéhistoriker, litteraturvetare, musikforskare, sociologer och medieforskare. Kulturvetenskap har inspirerats av brittiska Cultural Studies, ungdomsforskning, musikvetenskap, psykoanalys och av kontinental kritisk teori. Barn- och ungdomskultur anlägger ett övergripande historiskt och kulturvetenskapligt perspektiv på begreppen barn och ungdom. Här studeras institutioner och handlings- och tankemönster som påverkar unga människors kulturella omgivning och därmed också deras kulturella självförståelse och identitet. Institutionen ansvarar för kurserna i Scandinavien Studies, Cultural and Social Perspective. Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde inom vilket tillvaron betraktas från olika könsteoretiska utgångspunkter. Uppmärksamheten riktas framför allt mot den sociala och kulturella innebörden av begreppet kön. Fokus ligger på föreställningar om kvinnlighet och manlighet i tid och rum, om maktförhållandet mellan könen och om mäns och kvinnors villkor förr och nu

36 Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: musikvetenskap 70 helårsstudenter, filmvetenskap 80 helårsstudenter, kulturvetenskap 100 helårsstudenter inkl. Scandinavian Studies, genusvetenskap 65 helårsstudenter. Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: musikvetenskap 66 %, filmvetenskap 65 %, kulturstudier 74%, genusvetenskap 62 %. Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Extern verksamhet Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning filmvetenskap -741 genusvetenskap -134 kulturstudier -190 lärarutbildning -346 musikvetenskap -699 Scandinavien Studies 0 gemensamt -161 Forskning/forskarutbildning filmvetenskap -942 genusvetenskap 152 kulturstudier 17 musikvetenskap Fssk 52 Forskarskola i kulturstudier 306 Inkomster av extern verksamhet år Bidrag Uppdrag

37 Institutionen för lingvistik Ämnet Lingvistik är vetenskapen om världens språk, språklig kommunikation och den mänskliga språkförmågan. Inom lingvistik finns specialiseringar som fonetik, semantik och pragmatik. Dessutom finns genom samarbete med andra vetenskaper specialiseringar som neurolingvistik, sociolingvistik och datalingvistik. Allmän språkvetenskap studerar språks uppbyggnad och ords och satsers betydelser och användningsområden. Det är ett ämne som kan betraktas som en sorts förbindelselänk mellan å ena sidan enskilda språkämnen som spanska, engelska eller ryska och å den andra samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen. Fonetik är läran om hur språkljud bildas och överförs, registreras och uppfattas. Datalingvistiken och datalingvistikens praktiska tillämpning, språkteknologin, är forskningsområden där man försöker utveckla datorsystem som förstår språk. Med sådana datorsystem skapar man helt nya betingelser för elektronisk kommunikation. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: 85 helårsstudenter exkl. datalingvistprogrammet Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: lingvistik 55 %, datalinvistprogrammet 76 %. Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Datalingvistprogrammet Forskning/forskarutbildning Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning Datalingvistprogrammet 86 Forskning/forskarutbildning fakultetsfinansierade projekt fr Inkomster av extern verksamhet år Bidrag Uppdrag

38 Litteraturvetenskapliga institutionen Ämnet Inom ämnet litteraturvetenskap studeras skönlitteratur som konstform och som del av det svenska och västerländska kulturarvet. Ämnet har stor spännvidd både innehållsligt och metodiskt. Vid institutionen är också en mängd olika forskningsinriktningar representerade: textanalys från olika metodiska utgångspunkter, receptionsforskning, litteraturteori, litteratursociologi, genrestudier, retoriska, idéhistoriska och komparativa studier, litteraturdidaktik, teaterhistoria och dramaforskning. Ämnet omfattar visserligen rent teoretiskt all världens litteratur, men den pågående forskningen har av naturliga skäl sin tyngdpunkt i skandinavisk i första hand svensk litteratur. Intresset för äldre perioders diktning har alltid varit starkt vid institutionen. Även om undersökningar av 1800-och 1900-talslitteraturen dominerar i doktorandernas ämnesval, arbetar många av lärarna med ämnen ur den äldre litteraturens historia Inom ämnet dramatik studeras dramat som text och dramat på teaterscenen. Här ingår dramaoch föreställningsanalys, teaterhistoria, teorier och metoder för iscensättning, forskningsmetodik och sceniska projekt. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: 215 jämte dramatik 25 helårsstudenter Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: litteraturvetenskap 80 %, dramatik 81 %. Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Extern verksamhet Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning -231 Forskning/forskarutbildning -256 forskningsprogrammet "Främlingskap och främmandegöring" 819 Inkomster av extern verksamhet år Bidrag

39 Institutionen för orientaliska och afrikanska språk Ämnet Inom afrikanska språk utforskas språksituationen i Afrikas länder. På den afrikanska kontinenten talas minst olika språk. I de flesta av staterna finns inget språk som talas av majoriteten av invånarna. I många länder används ett europeiskt språk som det officiella språket, oftast det forna kolonialspråket. Mer än hälften av de afrikanska språken talas av färre än personer. Japanska talas i hela det japanska öriket av närmare 130 miljoner människor. Japan är världens näst största ekonomi efter USA. På senare år har den traditionella exportindustrin kompletterats med kulturell export inom populärkulturen i form av manga-serier och animerad film. Japan har också en fascinerande historia, ett dynamiskt samhällsliv och en intressant kultur. Detta sammantaget har resulterat i ett enormt intresse från studenter under senare år. Ämnet i Göteborg har på de högre nivåerna sin främsta inriktning mot modern japansk litteratur. Kinesiska är med sina 1,2 miljader talare världens största språk. Det är också ett språk med lång historia och rik litteratur, minst år gammal. Kinesiskan skiljer sig väsentligt som språktyp från de västerländska språken. Skriftsystemet är utvecklat ur en ursprunglig bildprincip och för att behärska det krävs att man lär in ett stort antal tecken. Grundutbildningen i kinesiska inriktar sig på standardkinesiska med förankring i språket i norra Kina, varför teckeninlärning, fonologi och fraseologi är viktiga inslag. I ämnet ingår också Kinas kultur, historia, litteratur och samhälle. Arabiska talas som modersmål av omkring 150 miljoner människor. Modern standardarabiska är det gemensamma språket för arabvärldens samtliga stater. Som litteraturens och massmedias språk används modern standardarabiska i skriven och talad form för all viktig kommunikation av offentlig karaktär. Arabvärlden har idag en samlad befolkning på närmare 300 miljoner människor, och arabiska utgör ett av de stora kulturspråken i världen. Sveriges förbindelse med arabvärlden har, i takt med den internationella utvecklingen, ökat kraftigt. I Göteborg är kursernas tyngdpunkt lagd på modern arabiska, samt en orientering om den arabiska världens historia och samhällsförhållanden. Studiet av modern hebreiska utgår från det idag talade och skrivna språket, som är det största av staten Israels officiella språk. Israels vetenskapliga institutioner utkommer med hebreiskspråkig facklitteratur inom ett flertal discipliner. På hebreiska föreligger också en rik skönlitteratur. Modern hebreiska belyser även utvecklingen av de semitiska språken och är av intresse för allmänna språkvetenskapliga studier. Modern hebreiska kan dessutom utgöra en inkörsport till de klassiska språken, mishnahebreiska, bibelhebreiska och arameiska. Kurserna som ges i Göteborg avser att ge grundläggande kunskaper i modern hebreiska eller bibelhebreiska

40 Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: arabiska 30 helårsstudenter (inkl. afrikanska språk), hebreiska 20 helårsstudenter, japanska 100 helårsstudenter, kinesiska 40 helårsstudenter Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: arabiska 73 %, hebreiska 61 %, japanska 71 %, kinesiska 79 %. Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning arabiska 455 kinesiska 596 japanska 722 afrikanska språk -59 hebreiska 206 Forskning/forskarutbildning -549 arabiska -441 japanska -88 afrikanska språk -20 Inkomster av extern verksamhet år Bidrag

41 Institutionen för religionsvetenskap teologi och klassiska språk Ämnet Religiösa läror och livsåskådningar kan beskrivas som systematiska försök att med hjälp av en andlig dimension förklara tillvaron och meningen med den. Religionsvetenskap är vetenskapen om sådana läror och därtill kopplade handlingsmönster. Inom ämnet studeras hur de bildats och hur de påverkat och påverkar människor, samhällen och kulturer, historiskt och i det moderna samhället. En viktig del av ämnet är att kritiskt tolka de religiösa budskap som är uttryck för livsåskådningarna. Den kulturella och religiösa identiteten har i dagens samhälle kommit allt mer i fokus. Fler kontakt- och konfliktytor skapas mot andra grupper och de föreställningar vi har kring livsåskådningar, kulturarv eller ideologier är mäktiga identitetsskapande krafter. Detta får sitt uttryck i den form som vi vanligen kallar religion, men även i livsåskådningar som ifrågasätter religionens roll. Institutionen ansvarar också för de klassiska språken grekiska och latin. Grekiska eller närmare bestämt klassisk grekiska är den grekiska som talades och skrevs i antikens Grekland. Den spreds tidigt från Grekland både öster- och västerut, särskilt efter Alexander den stores erövringar, och blev det gemensamma språket för olika folk i framför allt det östra Medelhavsområdet. Klassisk grekiska möter man hos de antika författarna och filosoferna, liksom i en närstående form i Nya testamentet. Latin var under antiken det romerska imperiets officiella språk. Det spreds då över hela södra och mellersta Europa. Ur latinet utvecklades under medeltiden de romanska språken. Latinets betydelse för europeisk kultur och identitet kan knappast överskattas, och på vissa områden sträcker sig inflytandet längre än så. De klassiska romerska skalderna som Catullus, Horatius och Ovidius har påverkat litteraturen i hela världen. Inom vetenskapen var latin ända fram till mitten av 1700-talet det enda internationellt gångbara språket. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: religionsvetenskap 307 helårsstudenter exkl. religionsvetarprogrammet, grekiska 10 helårsstudenter, latin 35 helårsstudenter. Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: religionsvetenskap 71 %, grekiska 62 %, latin 58 %

42 Ekonomi Budgeterade medel år Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Extern verksamhet Balanserat kapital inkl resultat för år Grundutbildning -274 Forskning/forskarutbildning Inkomster av extern verksamhet år Bidrag

43 Institutionen för romanska språk Ämnet Nästan 700 miljoner människor talar idag romanska språk. Mer än 600 miljoner har dem som modersmål. Det gör dem till en av världens största språkgrupper. De romanska språken har alla växt fram ur det folkliga latin, det så kallade vulgärlatinet, som under senantiken talades i romarriket. Språkfärdighetsträning är en viktig del av undervisningen, men man läser också skönlitteratur, historia, samhällskunskap och geografi. Studenterna får dessutom en orientering i språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig metodik. Institutionen för romanska språk anordnar kurser i franska i Lyon och spanska i Alcalá de Henares. Spanska talas av omkring 322 miljoner människor framför allt i Spanien och Latinamerika. Det är ett språk som i internationella sammanhang blir allt mer betydelsefullt. Franska talas av omkring 100 miljoner människor förutom i Frankrike i Belgien, Schweiz, Kanada, Afrika, Västindien och Polynesien. Det är av tradition ett språk med stark internationell ställning och är idag vid sidan av engelskan det viktigaste språket i EU. Italienska talas av omkring 60 miljoner människor förutom i Italien i södra Schweiz. Det är det språk som mest påminner om latinet. Verksamhetsuppdrag Grundutbildningen: totalt 495 helårsstudenter varav franska 215, italienska 100, spanska 180 Tilldelningen för prestationsgrad har beräknats på prestationsgraden 2006: franska 65 %, italienska 53 %, spanska 69 %