2

Transkript

1 H U M A N I O R A VERKSAMHETSUPPDRAG anslagsfördelning och ekonomi 2004 Humanistiska fakulteten 1

2 2

3 Innehållsförteckning Budgetbeslut inklusive bilagor Innehållsförteckning Tilldelning av grundutbildningsuppdrag samt ekonomiska medel per ämne Institutionernas verksamhet och ekonomi 3

4 4

5 1 Budgetbeslut inklusive bilagor BILAGA 1 Sammanställning över budgeterade intäkter och kostnader BILAGA 2 Tilldelning enl särskilda beslut mm BILAGA 3 Fördelning av medel för grundutbildning BILAGA 4a BILAGA 4b Fördelning av medel för forskning/ forskarutbildning Aktivitetsbudget för forskning/ forskarutbildning VERKSAMHETSUPPDRAG

6 2

7 = = d qb_lodp=rkfsbopfqbq= ====_bpirq==============================_n=numslmp= eìã~åáëíáëâ~=ñ~âìäíéíéå===================== =====================================================================OMMPJNMJOP= = = = = = = =eìã~åáëíáëâ~=ñ~âìäíéíëå ãåçéå c êçéäåáåö=~î=ãéçéä=íáää=öêìåçìíäáäçåáåö= ê=ommq= EÑ êâçêí~ç=îéêëáçåf= = NK=mä~åÉêáåÖëÑ êìíë ííåáåö~ê== d íéäçêöë=ìåáîéêëáíéíë=ìééçê~ö=íáää=ñ~âìäíéíéå=ìééö ê=ñ ê=ommq=íáää=q=mms=üéä êëëíìçéåíéê= EÜëíF=Ñê å=ëíóêéäëéå=çåü=spn=ñê å=rci=eä ê~êìíäáäçåáåöéåfk=aéí=áååéä ê=éå=ã~êöáåéää= ìí âåáåö=à ãñ êí=ãéç=ñ êéö ÉåÇÉ= êk== == d íéäçêöë=ìåáîéêëáíéíë=ëíóêéäëé=ñ êçéä~ê=ééåö~ê=íáää=öêìåçìíäáäçåáåöéå=öéåçã=ìééçê~ö=ã íí= á=üëí=êéëééâíáîé=üéê=íáää=î~êàé=ìíäáäçåáåöëçãê ÇÉLÑ~âìäíÉíK=mêáëä~éé~êå~=EÉêë ííåáåöéå=ééê= ëíìçéåíf=î~êáéê~ê=ãéç=ìíäáäçåáåöëçãê ÇÉK=bêë ííåáåöéå=â~å=çåâë =î~ê~=çáññéêéåíáéê~ç=áåçã= Éíí=ìíÄáäÇåáåÖëçãê ÇÉI=ë ëçã=áåçã=çéí=üìã~åáëíáëâ~w=ëéê â ãåéå=ñ ê=å~=nr=b=ü ÖêÉ= íáääçéäåáåö= å=çé=üáëíçêáëâjñáäçëçñáëâ~= ãåéå~k== = qáääçéäåáåöéå=áåçã=ñ~âìäíéíéå=ä~ëéê~ë=é =~åí~äéí=êéöáëíêéê~çé=ëíìçéåíéê=á=ñ êü ää~åçé=íáää= ãåéíë=ìééçê~ö=ã íí=á=üëíi=éêéëí~íáçåéê=ìåçéê=ommoi=ëóåéìåâíéê=ñê å=áåëíáíìíáçåéêå~=çåü= ÖêìåÇìíÄáäÇåáåÖëÖêìééÉåë= îéêî Ö~åÇÉåK=cäÉêí~äÉí= ãåéå=ü~çé=îáç=~îä ëåáåöëíáääñ ääéí=á= ëäìíéí=~î=ëééíéãäéê=ñóääí=íáääçéä~í=ìééçê~ö=ñ ê=ommpk= = i åéj=çåü=éêáëìééê âåáåöéå=ñ ê=ommq= ê=oiqo=bk=aéå=éâçåçãáëâ~=ìééê âåáåöéå=ñ ê=ommq= ê= ê=ç êãéç=äéíóçäáöí=ãáåçêé= å=çéå=î~ê=ñ ê=ommpk= = ^î=ìééçê~öéí=ñê å=ëíóêéäëéå=ü~ê=omm=íâê=êéëéêîéê~íë=ñ ê=ñ êîéêâäáö~åçéí=~î=ìíäáäçåáåöéå= _~äâ~åëíìçáéêk= îêáö~=éä~íëéê=ñ ê=åó~=âìêëéê=ñáååë=áåä~â~çé=á=ìééçê~öéå=íáää=êéëééâíáîé= ãåék=c ê=éêçöê~ãìíäáäçåáåö~ê=çåü= îéêë íí~êìíäáäçåáåöéå=ü~ê=êéëéêîéê~íë=onn=üëík== = O=_ìÇÖÉíãçÇÉääÉå= cêáëí ÉåÇÉ=âìêë= bíí=ñäéêí~ä= ãåéå=âçããéê=äáâëçã=íáçáö~êé=~íí=íáääçéä~ë=éâçåçãáëâ=ñ êëí êâåáåö=ñ ê=âçëíå~çéê= çêë~â~çé=~î=äéüçî=~î=ü ÖêÉ=ìåÇÉêîáëåáåÖëí íüéík=c êëí êâåáåöéå=ä ÖÖë=íáää= ãåéíë= ÖêìåÇíáääÇÉäåáåÖ=ãÉÇ=Éå=éêçÅÉåíë~íë=çã=OM=íáää=SM=éêçÅÉåíK=f=ÄÉê âåáåöéå=~î=íáääçéäåáåöéå= ~åöéë=çéå=éñíê~=íáääçéäåáåöéå=ëçã=éå=âçéññáåáéåíi=éääéê=ñ~âíçêi=ñ ê= ãåéíi=ãéç=å ãåç~= éêçåéåíë~íëéê=é =Éå=ëâ~ä~=Ñê å=nio=íáää=nisk= = bñíê~=éêë ííåáåö=ñ ê=ìíä~åçëñ êä~öç~=âìêëéêi=éñâìêëáçåéêi=ìíêìëíåáåö=çåü=äáâå~åçé=êéççîáë~ë= é =ë êëâáäç=ê~ç=çåü=áåö ê=áåíé=á= ãåéëñ~âíçêåk== = ûîéå=ñçêíë ííåáåöëîáë=ìíö ê=éêë ííåáåö=ñ ê=âî ääëji=ëçãã~êj=çåü=çáëí~åëâìêëéê=ãéç=om=b= îéê=öêìåçíáääçéäåáåö=eñ~âíçê=niofk=mêéëí~íáçåëíáääçéäåáåöéå=ñ ê=çéíí~=ìíäìç=ê âå~ë=é = ëíóêéäëéåáî =ìéé=íáää=ñ~âìäíéíéåë=öéåçãëåáííäáö~=éêéëí~íáçåëöê~çk== = rééçê~ö=áåçã=e~åçéäëü Öëâçä~åë=ÅáîáäÉâçåçãìíÄáäÇåáåÖ=Éêë ííë=äáâëçã=íáçáö~êé=ãéç== NM=B=ìí îéê= ãåéíë=åçêã~äñ~âíçêk= =

8 = = = = = sáç~êé=ü~ê=pmm=íâê=~îë~ííë=çáêéâí=é =Ñ~âìäíÉíÉå=Ñ ê=äáçê~ö=íáää=ìíîéåâäáåö=~î= ÖêìåÇìíÄáäÇåáåÖëîÉêâë~ãÜÉíÉåK= mêéëí~íáçåëíáääçéäåáåöéå=ü àçéë=áåñ ê=ommp=ñê å=r=b=íáää=om=bk=aéí=áååéä ê=á=éê~âíáâéå=~íí= OM=B=~î=í~âÄÉäçééÉí=Ñ êçéä~ë=éñíéê= ãåéíë=éêçåéåíìéää~=~åçéä=~î=ñ~âìäíéíéåë=ë~ãã~åä~öç~= ÜÉä êëéêéëí~íáçåéêk=qáääçéäåáåöéå=ñ ê=éå=üéä êëéêéëí~íáçå= ê=äáâ~=ñ ê=~ää~= ãåéå=çåü=ìíö ê= ~ääíë =ìí~å= ãåéëñ~âíçêk= i ê~êìíäáäçåáåö= aéå=ñ êåó~çé=ä ê~êìíäáäçåáåöéå=äóööéê=é =Éíí=ë~ã~êÄÉíÉ=ãÉää~å=çäáâ~=å ãåçéê=îáäâéí= íéêëééöä~ë=ä ÇÉ=á=ÇÉå=ÉÑÑÉâíáî~=~êÄÉíëâçëíå~ÇëÑ êçéäåáåö=ëçã=rci=ñê~ãê âå~í=î~êàé=âìêë= ë~ãí=á=üìê=çéå=éêáëä~éé=ëçã=~åî åçë=á=çé=çäáâ~=âìêëéêå~= ê=äéê âå~çk=rééçê~öéí=ñê å=rci= ~åöéë=á=üëí=çåü= ê=çéí=íçí~ä~=~åí~äéí=üëí=ëçã=öéåéêéê~ë=~î=çé=âìêëéê=eck=ãéçîéêâ~ê=ák= péê â ãåéå~ë=éêáëä~éé= ê=nr=b=ü ÖêÉ= å=ñ ê= îêáö~= ãåéå=áåçã=eckwë=ìééçê~ök= _ìçöéíãççéääéå=ñ ê=ä ê~êìíäáäçåáåöéå=äóööéê=é =Üìê=ã åö~=ëíìçéåíéê=ã~å=ñ êî åí~ë=ñ = ìåçéê= êéí=çåü=î~ç=çéíí~=~åí~ä=öéåéêéê~ê=á=ééåö~êk== = = c êëä~ö=íáää=äéëäìí= = eìã~åáëíáëâ~=ñ~âìäíéíëå ãåçéå=äéëäìí~ê= = ~íí=ñ~ëíëí ää~=öêìåçìíäáäçåáåöëìééçê~ö=íáää=êéëééâíáîé= ãåé=ãçíëî~ê~åçé=çéí=~åí~ä= ÜÉä êëëíìçéåíéê=ëçã=ñ êéëä ë=çî~å=ë~ãí= ~íí=ñ~ëíëí ää~= ãåéëñ~âíçêéê=éåäáöí=ñ êëä~ö=çî~åk= 2

9 GÖTEBORGS UNIVERSITET BESLUT Humanistiska fakultetsnämnden B1 1806/ Humanistiska fakultetsnämnden Fördelning av medel för forskning och forskarutbildning år Planeringsförutsättningar Den ekonomiska situationen inom forskning/forskarutbildning är inför år 2004 relativt god. Enligt prognosen för bokslut förväntas den utgående balansen uppgå till cirka 12 mkr. En del av denna summa, cirka 3 mkr, ligger inom forskarskolan och är reserverade för forskarutbildning inom denna. Resterande belopp är disponibelt för fakulteten. Mot bakgrund av detta har budgeten överbudgeterats med 3 mkr. 2. Budgetmodellen Budgeten för år 2004 innehåller inga förslag till förändringar i nuvarande fördelningsmodell. Institutionerna tilldelas medel för att garantera varje tillsvidareanställd professor 35 % forskning inom anställningen. Motsvarande tilldelning för lektorers forskning är 15 %. Vidare tilldelas medel för kompetensutveckling samt fullgörande av uppdrag inom tredje uppgiften motsvarande 15 % av anställningen för professorer. Medel för lektorers kompetensutveckling motsvarande 10 % av anställningen ingår i tilldelningen till grundutbildning. För uppdrag inom forskarutbildningen tilldelas institutionerna ett schablonbelopp på 80 tkr för varje anslagsfinansierad doktorandtjänst/utbildningsbidrag samt för vissa externt finansierade doktorandtjänster (stipendier från stiftelser såsom Wallenberg, Hvitfeldtska o. dyl.). Tilldelningen skall täcka handledning, kurser, seminarier samt driftkostnader. Förutom för uppdrag inom forskning och forskarutbildning tilldelas medel efter aktivitet. De aktiviteter som ingår i aktivitetsbudgeten är examina inom forskarutbildningen under de senaste sex åren, externa bidrag under de senaste tre åren samt publikationer under de senaste fyra åren. 50% av aktivitetsbudgeten fördelas efter andelen examina, 25% efter andelen externa bidrag och 25% efter andelen publikationer. I de fall aktivitetstilldelningen understiger 300 tkr utgår mellanskillnaden som en extra tilldelning. 300 tkr har beräknats vara det lägsta belopp som krävs för att finansiera kostnader inom forskningen såsom lön till sekreterare, del av prefektarvode, resor, konferenser m.m.

10 Fakultetsnämnden beslutade 1999 om nuvarande budgetmodell. Omläggningen genomfördes stegvis och tillämpades först år 2002 fullt ut. Budgeten för år 2004 är således den tredje enligt ovan beskrivna modell. 3. Rekryteringsanställningar I universitetsstyrelsens uppdrag till fakulteten ingår att prioritera frågan om nyrekrytering av yngre forskare. I enlighet med fakultetens rekryteringsplan avsättes i budgeten för år 2003 medel för cirka 12 rekryteringsanställningar (bitr. lektorer alt. forskarassistenter). 4. Forskningsprogram Fakultetsnämnden beslutade hösten 2002 att utlysa medel för utarbetande av fakultetsfinansierade forskningsprogram. I juni 2003 beslutades att tilldela medel till de två forskningsprogrammen Främlingskap och främmandegöring: förhållningssätt till litteratur i undervisningen samt Identitet och maktlegitimering: det moderna Europas medeltida rötter. Ett jämförande perspektiv. I budgeten har reserverats 1 mkr till vardera program under Förslag till beslut Humanistiska fakultetsnämnden föreslås besluta att fastställa föreliggande förslag till fördelning av medel för forskning/forskarutbildning år

11 BILAGA 1 Sammanställning över budgeterade intäkter och kostnader Sammanställning över budgeterade intäkter och kostnader samt resultat Intäkter Summa Grund- Forskning utbildning fo utbildn Statsanslag - uppdrag från styrelsen, 4006 hst uppdrag från UFL, 631 hst uppdrag preliminärt UFL, kompl lärarutb (KUT), 3 hst uppdrag preliminärt UFL, särskild lärarutbildn, 73,5 hst anslag för lokalkostnader Förvaltningsavgifter externa medel Lokalavgifter externa medel Genussekretariatet, köp av administration Ränteintäkt anslagen Fondmedel Summa intäkter Kostnader Grund- Forskning utbildning fo utbildn Institutionstilldelning enl budgetmodell Institutionstilldelning för lärarutbildning Tilldelning enl särskilda beslut, bilaga Medel att fördelas under budgetåret, bilaga Studiefinansiering Summa institutionsmedel Fakultetsgemensamma ändamål, bilaga Service, administration, bilaga Lokalkostnader - anslagen Lokalkostnader - extern verksamhet Lokalvård Universitetsgemensamma ändamål Universitetsbiblioteket Universitetsgemenst samt UB - extern verksamhet Summa kostnader Budgeterat resultat

12 BILAGA 2 Tilldelning enl särskilda beslut mm Summa Grund Forskn/ Kommentarer utb fo utb Tilldelning enligt särskilda beslut lönekostnader Centrum för kulturstudier Forskarskolan GSLT Genusvetenskap fr sam fak samt fr styrelsen för ämnesföretr Ibero-am institutet Professur Arbetslivsstudier Språkbanken Svenska som andraspråk SVISS Svenska för icke svensktalande studenter Summa Medel att fördelas under budgetåret Balkanstudier disputationskostnader disputationer Budgetjusteringar Forskningsprogram Gem kurser inom lärarutbildn (AUO) Lärarutb, medverkan i andra nämnde Särskild lärarutbildning Kompl lärarutb (KUT) Strategiska satsningar 0 0 -rekryteringsanställningar meritering kvinnliga lektorer Ersättn ledamöter i nämnd, jämställd Fak gem kurser i forskarutbildning Utvecklingsprojekt Samarbete Oslo Summa Fakultetsgemensamma ändamål Avskrivningar gem utrustn inkl ränte Bevakning, larm Dekanus/prodekanus/vicedekan Friskvård Information/Humanistdagarna Rekryteringskostnader Medel för sakkunniga Lärostudion, dator- o mediestöd Personalkostnader Nämndens omkostnader Underhåll av fakultetens hus o lokale Summa Service, administration, m m Hum fak:s dataservice Fakultetskansliet Serviceenheten Humanisten Summa

13 BILAGA 3 Fördelning av medel för grundutbildning Institution/ämne Tilldelning tkr Delsumma Tilldelning tkr SUMMA HST Prestationerfristående Översättar- Program Lärar- Frist kurs Frist kurs kurs utbildning ICU utbildn 20% datalingv religionsv Antikens kultur o samh Arkeologi Engelska Etnologi Filosofi Genusvetenskap Historia Idéhistoria / vetenskapsteori Klassiska språk grekiska latin nygrekiska Kognitionsvetenskap Konst- och bildvetensk Kulturvetenskap Lingvistik datalingvistprogram Litteraturvetenskap dramatik Musikvetenskap filmvetenskap Orientaliska språk arabiska hebreiska japanska kinesiska Religionsvetenskap Romanska språk franska italienska spanska latinamerikakunskap Slaviska språk Svenska språket Tyska SUMMA

14 BILAGA 4a Fördelning av medel för forskning/forskarutbildning Institution/ Tilldelning för forskn/forsk utb Summa Aktivitets- Basresurs TOTALT avdelning forskarutb 1prof lektorers tilldeln för tilldeln 4/ 80 tkr/doktforskn 2/ forskn 3/ uppdrag enl bilaga 4 A B C F G H J Arkeologi Engelska Etnologi Filosofi Genusvetenskap Historia Idéhistoria och vetenskapsteori Klassiska institutionen antikens kultur o sam latin grekiska nygrekiska Konst- o bildvetenskap Kulturstudier Lingvistik Litteraturvetenskap Musikvetenskap filmvetenskap Orientaliska språk arabiska japanska afrikanska språk Religionsvetenskap Romanska språk franska italienska spanska Slaviska språk SSKKII Svenska språket Tyska Summa / 55 lönekostnader för handledning, seminarier o kurser, 25 tkr driftkostnader 2/ 50% av lönekostnaderna 3/ 15% av lönekostnaderna 4/ Varje institution/avdelning är garanterad en basresurs på 300 tkr. I de fall aktivtetstilldelningen understiger 300 tkr utgår tilldelning på mellanskillnaden. 9

15 BILAGA 4b Aktivitetsbudget för forskning/forskarutbildning 50% av aktivitetsbudgeten fördelas efter andel examina under 6 år, 25% efter andel externa medel under 3 år, 25% efterantal publikationer under fyra år Institution/ämne Doktors-/lic examina Externa medel Publikationer Summa 97/98--02/03 Tilldeln Tilldeln Tilldeln aktivitetsantal % tkr tkr % tkr poäng % tkr medel Arkeologi 15,0 7,1% ,1% ,7% Engelska 19,5 9,2% ,5% ,4% Etnologi 10,5 5,0% ,1% ,6% Filosofi 8,0 3,8% ,8% ,9% Genusvetenskap ,8% ,7% Historia 22,0 10,4% ,1% ,1% Idéhistoria 16,0 7,5% ,9% ,1% Vetenskapsteori 6,5 3,1% ,1% ,8% Klassiska institutionen 0 -antikens kultur o sam 6,5 3,1% ,6% ,2% latin 2,5 1,2% ,3% ,2% grekiska 2,0 0,9% ,0% ,2% nygrekiska 0,0 0,0% ,1% ,5% Konst- och bildvetensk 10,0 4,7% ,7% ,0% Kulturstudier ,1% ,2% Lingvistik 9,0 4,2% ,9% ,4% Litteraturvetenskap 19,5 9,2% ,1% ,2% Musikvetenskap 24,0 11,3% ,5% ,8% filmvetenskap 461 0,3% ,3% Orientaliska språk -arabiska 0,0 0,0% ,1% 2 0 0,0% 0 2 -japanska 1,0 0,5% ,1% ,5% afrikanska språk 3,0 1,4% ,4% ,3% Religionsvetenskap 8,5 4,0% ,3% ,6% Romanska språk -franska 3,0 1,4% ,9% ,8% italienska 0,5 0,2% ,1% ,5% spanska 2,5 1,2% ,3% ,5% Slaviska språk 4,5 2,1% ,1% ,0% SSKKII ,3% 10 0,0% 0 10 Svenska språket 15,0 7,1% ,9% ,0% Tyska 3,0 1,4% ,4% ,6% SUMMA 212,0 100% % %

16 2

17 2 Tilldelning av grundutbildningsuppdrag samt medel per ämne VERKSAMHETSUPPDRAG

18 2

19 80% av medel för fristående kurs har fördelats efter uppdrag i helårsstudenter (hst). 20% av medel för fristående kurs har fördelas efter utfall av prestationer år Hst med ämnesfaktor 1,0 = kr (genomsnitt inkl prestationer = kr) ÄMNE hst tkr Allmän språkvetenskap Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 115 hst Tilldeln för annan studieform 44% 107 Tilldelning för prestationer 379 Kostnader för utrustning 150 Översättarutbildning 60 Antikens kultur och samhällsliv Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, hst Tilldeln för annan studieform 64% av uppdraget 145 Tilldelning för prestationer 449 Merkostnader fältkurser 300 Arabiska Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 25 hst 424 Tilldeln för annan studieform 100% av uppdraget 53 Tilldelning för prestationer 32 Arkeologi Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 140 hst Tilldeln för annan studieform 22% av uppdraget 65 Tilldelning för prestationer 538 Merkostnader fältkurser 800 Datalingvistprogrammet Dramatik Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 30 hst 477 Tilldelning för prestationer

20 Engelska Ämnesfaktor 1,3 Fristående kurs, 370 hst Annan studieform 15% av uppdraget 118 Extra kostnader för kurser i Brighton 630 Civilekonomprogrammet, 65 hst 965 Tilldelning för prestationer Översättarutbildning 380 Lärarutbildning utlandsförlagda studer 200 Etnologi Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 115 hst Tilldeln för annan studieform 44% av uppdraget 107 Tilldelning för prestationer 486 Extra kostnader fältkurser och utrustning 100 Filmvetenskap Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 85 hst Tilldeln för annan studieform 17% av uppdraget 153 Tilldelning för prestationer 350 Merkostnader filmrättigheter, utrustning m m 120 Filosofi inkl logik Ämnesfaktor filosofi 1,0, logik 1,2 Praktisk filosofi, 90 hst 954 Teoretisk filosofi, 70 hst 742 Logik, 35 hst 445 Tilldeln för annan studieform 18% av uppdraget 74 Tilldelning för prestationer 745 Franska Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 186 hst Tilldeln för annan studieform 40% av uppdraget 158 Merkostnader kurser i Lyon 230 Civilekonomprogrammet, 14 hst 223 Tilldelning för prestationer 852 Översättarutbildning

21 Genusvetenskap Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 60 hst 636 Tilldeln för annan studieform 15% av uppdraget 19 Tilldelning för prestationer 265 Grekiska Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 10 hst 159 Tilldeln för annan studieform 90% av uppdraget 19 Tilldelning för prestationer 34 Hebreiska Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 25 hst 424 Tilldeln för annan studieform 100% av uppdraget 53 Tilldelning för prestationer 83 Historia Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 280 hst Tilldeln för annan studieform 38% av uppdraget 226 Tilldelning för prestationer Lärarutbildning Idé- och lärdomshistoria Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 125 hst Tilldeln för annan studieform 43% av uppdraget 114 Tilldelning för prestationer 480 Italienska Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 85 hst Tilldeln för annan studieform 79% av uppdraget 142 Tilldelning för prestationer 262 Översättarutbildning 20 Japanska Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 81 hst Tilldeln för annan studieform 35% av uppdraget 74 Civilekonomprogrammet, 19 hst 343 Tilldelning för prestationer

22 Kinesiska Ämnesfaktor 1,6 Fristående kurs, 17 hst 288 Tilldeln för annan studieform 15% av uppdraget 36 Tilldelning för prestationer 55 Civilekonomprogrammet, 8 hst 144 Kognitionsvetenskap Naturvetenskaplig prislapp Fristående kurs 568 Tilldelning för prestationer 58 Konst- och bildvetenskap Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 130 hst Tilldeln för annan studieform 42% av uppdraget 116 Tilldelning för prestationer 525 Merkostnader fältstudier, material m m 150 Kulturvetenskap Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 70 hst 742 Tilldeln för annan studieform 12% av uppdraget 25 Tilldelning för prestationer 351 Scandinavian Studies, 30 hst 500 Lärarutbildning 400 Latin Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 40 hst 594 Tilldeln för annan studieform 22% av uppdraget 93 Tilldelning för prestationer 115 Latinamerikakunskap Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 50 hst 530 Tilldeln för annan studieform 49% av uppdraget 52 Tilldelning för prestationer 107 Litteraturvetenskap Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 245 hst Tilldeln för annan studieform 20% av uppdraget 104 Tilldelning för prestationer Lärarutbildning

23 Musikvetenskap Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 80 hst Tilldeln för annan studieform 22% av uppdraget 37 Tilldelning för prestationer 291 Nygrekiska Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 10 hst 159 Tilldeln för annan studieform 100% av uppdraget 21 Tilldelning för prestationer 51 Religionsvetenskap Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 210 hst Tilldeln för annan studieform 37% av uppdraget 118 Tilldelning för prestationer 509 Religionsvetarprogrammet Lärarutbildning utlandsförlagda studier 350 Slaviska språk Ämnesfaktor 1,5 Fristående kurs, 98 hst Tilldeln för annan studieform 37% av uppdraget 77 Tilldelning för prestationer 300 Översättarutbildning 30 Spanska Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 112 hst Tilldeln för annan studieform 19% av uppdraget 48 Merkostnader kurser i Alcalá de Henares 70 Civilekonomprogrammet, 18 hst 286 Tilldelning för prestationer 594 Översättarutbildning 100 Svenska Ämnesfaktor 1,2 Fristående kurs, 350 hst Tilldeln för annan studieform 39% av uppdraget 285 Tilldelning för prestationer Översättarutbildning 160 Lärarutbildning, inkl svenska

24 Tyska Ämnesfaktor 1,4 Fristående kurs, 141 hst Tilldeln för annan studieform 36% av uppdraget 122 Merkostnader kurser i Innsbruck 100 Civilekonomprogrammet, 19 hst 302 Tilldelning för prestationer 655 Översättarutbildning 120 Vetenskapsteori Ämnesfaktor 1,0 Fristående kurs, 15 hst 159 Tilldelning för prestationer 73 Summa fristående kurs Summa lärarutbildning Totalt

25 3 Institutionernas verksamhet och ekonomi VERKSAMHETSUPPDRAG

26 19

27 Institutionen för arkeologi Ämnet Vad säger de fysiska lämningarna efter människan om de sociala och ekonomiska systemen i de samhällen där hon levt och verkat? Människans historia sträcker sig flera miljoner år tillbaka i tiden. För de äldsta skedena finns inga skriftliga källor. Det vi vet om dem är det som de arkeologiska fynden berättar om dem. Det arkeologiska källmaterialet växer ständigt. Arkeologiämnet studerar med hjälp av dessa olika källmaterial hur människan formerat sig själv, som grupp och individ, samt hur hon påverkats av och själv påverkat sin fysiska omgivning. Det långa tidsperspektivet ger unika möjligheter att se förändringsmekanismer och att se om mänskligt beteende följer några generella lagar. Bland de specialproblem som studeras kan nämnas: människoblivandet, övergången från jakt- och fångstliv till jordbruk och boskapsskötsel samt tillkomsten av städer/stater. Gemensamt för dessa och andra arkeologiska frågor är studiet av hur olika sociala och ekonomiska system uttrycks i de fysiska lämningarna efter människan själv och det hon skapat. Verksamhetsuppdrag en: 140 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 73 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 3 Ekonomi Externa forskningsbidrag Uppdrag

28 Centrum för kulturstudier Ämnet Kulturvetenskap beskriver och analyserar människan som kulturvarelse med fokus på den unga kulturen, de nya subkulturerna, de nya sociala, mediala och sexuella identiteterna i det samhälle som kallas för nätverkssamhället, den flytande moderniteten eller postmoderniteten. Ämnet är både humanistiskt och samhällsvetenskapligt: här verkar idéhistoriker, litteraturvetare, musikforskare, sociologer och medieforskare. Kulturvetenskap har inspirerats av brittiska Cultural Studies, ungdomsforskning, musikvetenskap, psykoanalys och av kontinental kritisk teori. Barn- och ungdomskultur anlägger ett övergripande historiskt och kulturvetenskapligt perspektiv på begreppen barn och ungdom. Här studeras institutioner och handlings- och tankemönster som påverkar unga människors kulturella omgivning och därmed också deras kulturella självförståelse och identitet. Verksamhetsuppdrag en: 100 helårsstudenter inkl. Scandinavian Studies Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 64 % Ekonomi Scandinavian Studies 500 Lärarutbildning 400 (inkl övriga fak) Uppdrag

29 Årsredovisning 2002 Engelska institutionen Ämnet Engelskan är det mest spridda språket i världen. Det används som modersmål eller officiellt språk i alla fem världsdelar. I vissa funktioner, till exempel inom datateknik och internationell flygtrafik är det helt dominerande. Engelskan har också under senare år fått allt större betydelse som det viktigaste hjälpmedlet för kommunikation över språkgränserna. Inom de kurser som ges på Engelska institutionen ska de studerande bland annat utveckla sin förmåga att uttrycka sig korrekt och nyanserat på engelska såväl skriftligt som muntligt. De ska också lära sig grunderna i språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig analys samt inhämta kunskap om engelskspråkig litteratur och om kultur- och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder. Verksamhetsuppdrag en: 435 helårsstudenter (exkl. lärarutbildning) Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 73 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 4 Ekonomi inkl. översättarutbildning Lärarutbildning Externa bidrag/uppdrag Uppdrag

30 Etnologiska institutionen Ämnet Etnologi är en samtidsinriktad kulturvetenskap med historiska perspektiv. Kultur omfattar förutom människans estetiska uttryck också alla de normer, föreställningar och traditioner som förenar människor som lever i en viss miljö från barnuppfostringsprinciper till begravningsceremonier. Kultur uppfattas därmed som en ständigt pågående process i vilken människan skapar förhållningssätt till såväl äldre företeelser som nya förutsättningar. Etnologisk forskning är inriktad på olika områden med preferens för människors subjektiva upplevelser. I centrum står värderingar och attityder till alldagliga villkor och kulturarv i Sverige med europeiska utblickar. Verksamhetsuppdrag en: 115 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 70 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 2 Ekonomi Externa bidrag/uppdrag Uppdrag

31 Institutionen för filosofi Ämnet Filosofiämnena omfattar praktisk filosofi, teoretisk filosofi och logik. Den moderna filosofin rymmer många olika specialiteter, men den förvaltar också en tanketradition som går tillbaka till antiken. De äldsta grekiska filosofernas frågor kring hur världen ser ut och hur man bör leva i den utgör det historiska ursprunget till våra dagars teoretiska och praktiska filosofi. Metafysiska frågor om verklighetens väsen hör fortfarande till den teoretiska filosofin; mer central är dock reflektionen över vår förmåga att överhuvudtaget ställa och besvara frågor om verkligheten. I kunskapsteori och vetenskapsfilosofi diskuteras den mänskliga kunskapens natur och giltighet, medan språkfilosofin studerar det medium i vilket våra frågor och teorier formuleras. På motsvarande sätt sysslar den praktiska filosofin med kritisk reflektion kring värderingar, legala och traditionsförmedlande normsystem samt kring kunskap relaterad till språklig kommunikation, sociala praktiker och praktiskt handlande. Centrala områden i praktisk filosofi är etik, politisk filosofi, rättsfilosofi samt humanioras och samhällsvetenskapernas vetenskapsfilosofi. Ett numera starkt specialiserat område inom filosofin är logiken. Där studeras deduktiva resonemang och de språk i vilka de uttrycks, med tillämpningar inom bl.a. matematik, datalogi och lingvistik. Filosofistudierna kan utgöra grunden i en humanvetenskaplig utbildning, men även i andra ämnen som studerar människans, kulturens och vetenskapens villkor. Verksamhetsuppdrag en: 195 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 65 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 2 Ekonomi Externa bidrag/uppdrag

32 Institutionen för genusvetenskap Ämnet Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde inom vilket tillvaron betraktas från olika könsteoretiska utgångspunkter. Uppmärksamheten riktas framför allt mot den sociala och kulturella innebörden av begreppet kön. Fokus ligger på föreställningar om kvinnlighet och manlighet i tid och rum, om maktförhållandet mellan könen och om mäns och kvinnors villkor förr och nu. Verksamhetsuppdrag en: 60 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 73 % Ekonomi Externa bidrag/uppdrag Uppdrag

33 Historiska institutionen Ämnet Historieämnet har fokus på social och politisk historia. Verksamheten vid Göteborgs universitet är specialiserat mot medeltidshistoria, Västsveriges utveckling och genushistoria, men ämnet rymmer också andra perspektiv. Här finns utblickar åt tredje världens och arbetslivets och välfärdens historia, andra världskriget, emotionshistoria med mera. En av ämnets viktigaste aspekter är historien om historien, d.v.s. källorna till och texterna om det förgångna. Till historikerns viktigaste uppgifter hör att granska och bedöma källorna till historien, att avgöra hur pålitliga de kan anses vara, att skilja det som är sant från det som är falskt i dem. Trots talet om historielösheten i vår tid finns det överraskande många som är intresserade av historia. Den som inte bara vill veta vad som hänt utan också vill förstå varför, bör ha stor glädje av att läsa historia som universitetsämne. Verksamhetsuppdrag en: 280 helårsstudenter (exkl. lärarutbildning) Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 68 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 5 Ekonomi Lärarutbildning Externa bidrag/uppdrag

34 Klassiska institutionen Ämnet Klassiska institutionen omfattar avdelningarna Antikens kultur och samhällsliv jämte Klassiska språk. De klassiska språken är två: klassisk grekiska och latin. Undervisning och forskning i modern grekiska eller nygrekiska finns också inom institutionens ram. Antikens kultur och samhällsliv behandlar framför allt det antika Greklands och Italiens samhällen. Man studerar Medelhavsområdet från de äldsta spåren av mänskligt liv fram till medeltiden och försöker ge helhetsbilder av de antika samhällena. Vår kunskap om dessa samhällen bygger på arkeologiskt material och antika texter och bilder som på olika sätt skildrar människors livsvillkor under antiken. Ämnet tangerar arkeologi, historia, litteratur, filosofi, idé- och lärdomshistoria, religion, konst och bruksföremål och behandlar levnadsvillkor och miljö, författningssystem, samhällsekonomi etc. under antiken. Många av de tankar och idéer som bildar grunden för det moderna västerländska samhället har sitt ursprung i den grekisk-romerska forntid som kallas antiken och som kanske mer än någon annan historisk period påverkat och levt kvar i sin eftervärld. Grekiska eller närmare bestämt klassisk grekiska är den grekiska som talades och skrevs i antikens Grekland. Den spreds tidigt från Grekland både öster- och västerut, särskilt efter Alexander den stores erövringar, och blev det gemensamma språket för olika folk i framför allt det östra Medelhavsområdet. Klassisk grekiska möter man hos de antika författarna och filosoferna, liksom i en närstående form i Nya testamentet. Latin var under antiken det romerska imperiets officiella språk. Det spreds då över hela södra och mellersta Europa. Ur latinet utvecklades under medeltiden de romanska språken. Latinets betydelse för europeisk kultur och identitet kan knappast överskattas, och på vissa områden sträcker sig inflytandet längre än så. De klassiska romerska skalderna som Catullus, Horatius och Ovidius har påverkat litteraturen i hela världen. Inom vetenskapen var latin ända fram till mitten av 1700-talet det enda internationellt gångbara språket. Nygrekiska avser den typ av grekiska som 1976 blev officiellt språk i Grekland. Det talas av ca 12,5 miljoner människor. Det nutida språket kallas nygrekiska för att skilja det från den klassiska eller antika grekiskan. Grekiska har spelat en stor roll i den europeiska kulturhistorien eftersom den under antiken var bärare av den grekiska högkulturen och eftersom den är Nya Testamentets och fornkyrkans språk. Verksamhetsuppdrag en: 167 helårsstudenter varav antikens kultur och samhällsliv 107, grekiska 10, latin 40 och nygrekiska 10 Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: antiken 64 %, grekiska 45 %, latin 63 %, nygrekiska 50 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 1 i latin 27

35 Ekonomi ANTIKENS KULTUR OCH SAMHÄLLSLIV LATIN Externa bidrag/uppdrag

36 GREKISKA budgetjustering NYGREKISKA budgetjustering

37 Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori Ämnet Idé- och lärdomshistoria är studiet av människan och hennes världsbild ur ett historiskt perspektiv. Det är tankens, vetenskapernas och den intellektuella utvecklingens historia. Idéhistorikern har en viktig uppgift i att tolka och förstå det som människor genom tiderna uttryckt i skrift, samt att förstå och kritiskt förhålla sig till samtidens idéer. Ämnet har en tydlig tvärvetenskaplig profil. Institutionen forskar och undervisar inom estetikens och medicinens idéhistoria, de politiska idéernas historia samt europabilden som idé. Idéhistorien är därmed ett vidsträckt kunskapsfält. Vetenskapsteori är ett tvärvetenskapligt studium av vetenskap. Vetenskap är ett samhällsområde som under det senaste århundradet blivit allt mer betydelsefullt. I dag undersöks nästan allting vetenskapligt, också vetenskapen själv. Vetenskapsstudier omfattar, förutom vetenskapsteori, vetenskapssociologi, forskningspsykologi och forskningspolitiska studier. Alla vetenskapsområden aktualiseras: naturvetenskap likaväl som human- och samhällsvetenskap. Vetenskapsteoretiker studerar vetenskapens grunder, praktik och gränser. Här studeras vad vetenskap är, hur den bedrivs och vilken roll den spelar för samhällsutvecklingen, till exempel politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Verksamhetsuppdrag en: totalt 140 helårsstudenter varav idéhistoria 125, vetenskapsteori 15 Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: idéhistoria 73 %, vetenskapsteori 62 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 3 i idé- och lärdomshistoria Ekonomi Externa bidrag/uppdrag Uppdrag

38 Institutionen för konst- och bildvetenskap Ämnet Konst- och bildvetenskap innebär forskning och undervisning som omfattar vad man traditionellt uppfattar som konst d.v.s. målningar, skulpturer, byggnader, bebyggelsemiljöer, stadsplaner, konsthantverk, industriell design etc., men betonar också en nyorientering beträffande ämnets omfattning och inriktning med tillägget bild, vilket innebär att man tar upp alla former av bildkulturer (reklam, foto, illustrationer m.m.), visuell kommunikation och gestaltad miljö. Verksamhetsuppdrag en: 130 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 64 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 2 Ekonomi Externa bidrag/uppdrag

39 Institutionen för lingvistik Ämnet Lingvistik är vetenskapen om världens språk, språklig kommunikation och den mänskliga språkförmågan. Inom lingvistik finns specialiseringar som fonetik, semantik och pragmatik. Dessutom finns genom samarbete med andra vetenskaper specialiseringar som neurolingvistik, sociolingvistik och datalingvistik. Allmän språkvetenskap studerar språks uppbyggnad och ords och satsers betydelser och användningsområden. Det är ett ämne som kan betraktas som en sorts förbindelselänk mellan å ena sidan enskilda språkämnen som spanska, engelska eller ryska och å den andra samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen. Fonetik är läran om hur språkljud bildas och överförs, registreras och uppfattas. Datalingvistiken och datalingvistikens praktiska tillämpning, språkteknologin, är forskningsområden där man försöker utveckla datorsystem som förstår språk. Med sådana datorsystem skapar man helt nya betingelser för elektronisk kommunikation. Verksamhetsuppdrag en: 115 helårsstudenter exkl. datalingvistprogrammet Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 59 %, datalingvistprogrammet 96 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 2 Ekonomi inkl översättarutbildning Datalingvistprogrammet Externa bidrag/uppdrag Datalingvistprogrammet Uppdrag

40 Litteraturvetenskapliga institutionen Ämnet Inom ämnet litteraturvetenskap studeras skönlitteratur som konstform och som del av det svenska och västerländska kulturarvet. Ämnet har stor spännvidd både innehållsligt och metodiskt. Vid institutionen är också en mängd olika forskningsinriktningar representerade: textanalys från olika metodiska utgångspunkter, receptionsforskning, litteraturteori, litteratursociologi, genrestudier, retoriska, idéhistoriska och komparativa studier, litteraturdidaktik, teaterhistoria och dramaforskning. Ämnet omfattar visserligen rent teoretiskt all världens litteratur, men den pågående forskningen har av naturliga skäl sin tyngdpunkt i skandinavisk i första hand svensk litteratur. Intresset för äldre perioders diktning har alltid varit starkt vid institutionen. Även om undersökningar av 1800 och 1900 talslitteraturen dominerar i doktorandernas ämnesval, arbetar många av lärarna med ämnen ur den äldre litteraturens historia Inom ämnet dramatik studeras dramat som text och dramat på teaterscenen. Här ingår drama- och föreställningsanalys, teaterhistoria, teorier och metoder för iscensättning, forskningsmetodik och sceniska projekt. Verksamhetsuppdrag en: 245 jämte dramatik 30 helårsstudenter (exkl. lärarutbildning) Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 79 %, dramatik 80 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 5 Ekonomi Lärarutbildning Externa bidrag/uppdrag Uppdrag

41 Institutionen för musik- och filmvetenskap Ämnet Filmvetenskap är ett självständigt ämne inom Institutionen för musik- och filmvetenskap som studerar rörliga bilder i olika medier. Ämnesområdet omfattar utöver biograffilm även television och video. Filmvetenskapens kärna utgörs av en samtidsinriktad kulturvetenskap som arbetar med både historiska och jämförande perspektiv. Perspektivet är världsomfattande. Inom filmvetenskapen uppmärksammas såväl produktionssidan som det publika samspelet mellan olika genrer, kön och åldersgrupper. Musikvetenskap är ett humanistiskt ämne som behandlar musikens historia och teori ur olika perspektiv. Studierna omfattar både musiken som klingande fenomen musikteori och verkanalys och musiken i samhället sedd i ett större perspektiv. Stor vikt läggs vid musikhistoria och studiet av det nutida musiksamhället. Inom ämnet ryms alltså musikhistoria och musikteori, men också musikantropologi, musiksociologi och musikpsykologi. I praktiskt taget alla kulturer - från äldsta tider till idag - har musik av olika slag spelat en mycket stor roll i människors liv. Röster, olika klangredskap (instrument), danser, rörelse och ritualer är viktiga uttryck för människan som individ och som medlem av en kultur, social klass, generation osv. Den moderna musikvetenskapen grundlades under 1800-talet. Den västerländska konstmusiken stod då i centrum, och ännu idag framstår musiken i vår egen kulturkrets som en viktig utgångspunkt för de musikvetenskapliga studierna. Verksamhetsuppdrag en: musikvetenskap 80 helårsstudenter, filmvetenskap 85 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: musik 65 %, film 68 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 5 i musikvetenskap och 2 i filmvetenskap 34

42 Ekonomi MUSIKVETENSKAP Externa forskningsbidrag FILMVETENSKAP

43 Institutionen för orientaliska och afrikanska språk Ämnet Inom afrikanska språk utforskas språksituationen i Afrikas länder. På den afrikanska kontinenten talas minst olika språk. I de flesta av staterna finns inget språk som talas av majoriteten av invånarna. I många länder används ett europeiskt språk som det officiella språket, oftast det forna kolonialspråket. Mer än hälften av de afrikanska språken talas av färre än personer. Japanska talas i hela det japanska öriket av närmare 130 miljoner människor. Japan är världens näst största ekonomi efter USA. På senare år har den traditionella exportindustrin kompletterats med kulturell export inom populärkulturen i form av manga-serier och animerad film. Japan har också en fascinerande historia, ett dynamiskt samhällsliv och en intressant kultur. Detta sammantaget har resulterat i ett enormt intresse från studenter under senare år. Ämnet i Göteborg har på de högre nivåerna sin främsta inriktning mot modern japansk litteratur. Kinesiska är med sina 1,2 miljoner talare världens största språk. Det är också ett språk med lång historia och rik litteratur, minst år gammal. Kinesiskan skiljer sig väsentligt som språktyp från de västerländska språken. Skriftsystemet är utvecklat ur en ursprunglig bildprincip och för att behärska det krävs att man lär in ett stort antal tecken. en i kinesiska inriktar sig på standardkinesiska med förankring i språket i norra Kina, varför teckeninlärning, fonologi och fraseologi är viktiga inslag. I ämnet ingår också Kinas kultur, historia, litteratur och samhälle. Arabiska talas som modersmål av omkring 150 miljoner människor. Modern standardarabiska är det gemensamma språket för arabvärldens samtliga stater. Som litteraturens och massmedias språk används modern standardarabiska i skriven och talad form för all viktig kommunikation av offentlig karaktär. Arabvärlden har idag en samlad befolkning på närmare 300 miljoner människor, och arabiska utgör ett av de stora kulturspråken i världen. Sveriges förbindelse med arabvärlden har, i takt med den internationella utvecklingen, ökat kraftigt. En seriös satsning på studiet av modern standardarabiska utgör därför ett värdefullt komplement för praktiskt taget alla yrkesinriktningar. I Göteborg är kursernas tyngdpunkt lagd på modern arabiska, samt en orientering om den arabiska världens historia och samhällsförhållanden. 36

44 Studiet av modern hebreiska utgår från det idag talade och skrivna språket, som är det största av staten Israels officiella språk. Israels vetenskapliga institutioner utkommer med hebreiskspråkig facklitteratur inom ett flertal discipliner. På hebreiska föreligger också en rik skönlitteratur. Kunskaper i hebreiska ger tillgång till den senaste teologiska debatten inom judendomen och den israeliska synen på politiska händelser i världen. Modern hebreiska belyser även utvecklingen av de semitiska språken och är av intresse för allmänna språkvetenskapliga studier. Modern hebreiska kan dessutom utgöra en inkörsport till de klassiska språken, mishnahebreiska, bibelhebreiska och arameiska. Kurserna som ges i Göteborg avser att ge grundläggande kunskaper i modern hebreiska eller bibelhebreiska. Verksamhetsuppdrag en: arabiska 25 helårsstudenter, hebreiska 25 helårsstudenter, japanska 100 helårsstudenter, kinesiska 25 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: arabiska 38 %, hebreiska 47 %, japanska 87 %, kinesiska 70 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 1 i japanska Ekonomi ARABISKA strategisk satsning

45 KINESISKA Östasiatiska fonden (prognos) JAPANSKA Östasiatiska fonden (prognos) AFRIKANSKA SPRÅK HEBREISKA

46 Institutionen för religionsvetenskap Ämnet Religiösa läror och livsåskådningar kan beskrivas som systematiska försök att med hjälp av en andlig dimension förklara tillvaron och meningen med den. Religionsvetenskap är vetenskapen om sådana läror och därtill kopplade handlingsmönster. Inom ämnet studeras hur de bildats och hur de påverkat och påverkar människor, samhällen och kulturer, historiskt och i det moderna samhället. En viktig del av ämnet är att kritiskt tolka de religiösa budskap som är uttryck för livsåskådningarna. Den kulturella och religiösa identiteten har i dagens samhälle kommit allt mer i fokus. Fler kontakt- och konfliktytor skapas mot andra grupper och de föreställningar vi har kring livsåskådningar, kulturarv eller ideologier är mäktiga identitetsskapande krafter. Detta får sitt uttryck i den form som vi vanligen kallar religion, men även livsåskådningar som ifrågasatt religionens roll. Verksamhetsuppdrag en: 210 helårsstudenter exkl. lärarutbildning och religionsvetarprogrammet Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 57 %, programmet 65 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 3 Ekonomi Lärarutbildning (inkl utlandsförlagda studier) Uppdrag

47 Institutionen för romanska språk Ämnet Nästan 700 miljoner människor talar idag romanska språk. Mer än 600 miljoner har dem som modersmål. Det gör dem till en av världens största språkgrupper. De romanska språken har alla växt fram ur det folkliga latin, det så kallade vulgärlatinet, som under senantiken talades i romarriket. Språkfärdighetsträning är en viktig del av undervisningen, men man läser också skönlitteratur, historia, samhällskunskap och geografi. Studenterna får dessutom en orientering i språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig metodik. Institutionen för romanska språk anordnar kurser i franska i Lyon och spanska i Alcalá de Henares. Spanska talas av omkring 322 miljoner människor framför allt i Spanien och Latinamerika. Det är ett språk som i internationella sammanhang blir allt mer betydelsefullt. Franska talas av omkring 100 miljoner människor förutom i Frankrike i Belgien, Schweiz, Kanada, Afrika, Västindien och Polynesien. Det är av tradition ett språk med stark internationell ställning och är idag vid sidan av engelskan det viktigaste språket i EU. Italienska talas av omkring 60 miljoner människor förutom i Italien i södra Schweiz. Det är det språk som mest påminner om latinet. Portugisiska talas av omkring 160 miljoner människor förutom i Portugal främst i Brasilien. Det är också officiellt språk i flera afrikanska stater. Verksamhetsuppdrag en: totalt 465 helårsstudenter varav franska 200, italienska 85, latinamerikakunskap 50, spanska 130 Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: franska 62 %, italienska 58 %, latinamerikakunskap 64 %, spanska 64 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 1 i franska, 1i spanska 40

48 Ekonomi FRANSKA ITALIENSKA Externa bidrag/uppdrag

49 SPANSKA IBEROAMERIKANSKA INSTITUTET Externa bidrag/uppdrag

50 Institutionen för slaviska språk Ämnet Slaviska språk talas av omkring 300 miljoner människor i Central- och Östeuropa, övriga delar av Ryssland samt på Balkan. Institutionen för slaviska språk erbjuder på grundutbildningsnivå kurser i ryska, bulgariska, polska, tjeckiska och fornkyrkoslaviska. Inom forskarutbildningen heter ämnet slaviska språk. Kursutbudet på grundnivå omfattar dels baskurser, dels kurser i språkfärdighet, realia och litteratur- och kulturhistoria. Ryska är det i särklass största av de slaviska språken. Det talas som modersmål av omkring 170 miljoner människor. Det är andraspråk för ytterligare 100 miljoner. Ryskan skrivs med det kyrilliska alfabetet och är ett formrikt språk. Polska är det näst största slaviska språket och talas som modersmål av närmare 50 miljoner människor, d.v.s. Polens drygt 38 miljoner invånare samt emigranter i en rad länder, framför allt i USA. Polskan skrivs med latinskt alfabet och det grammatiska systemet är mycket likt ryskans, men i övrigt kan man se större västeuropeiska influenser på polskan än på ryskan. Bulgariska talas av omkring 9 miljoner människor och är alltså ungefär lika stort som svenskan. Språket skrivs med det kyrilliska alfabetet och skiljer sig tillsammans med makedonskan från övriga slaviska språk genom att sakna böjning i kasus men å andra sidan ha betydligt fler verbformer. Tjeckiska talas av omkring 11 miljoner människor. Språket skrivs med det latinska alfabetet och är mera rikt på böjningsformer än polskan och ryskan. Tjeckiskan är starkt påverkad av i synnerhet tyskan, men i Tjeckien har man ansträngt sig för att skydda det litterära språket mot främmande influenser, varför det har uppstått en stor skillnad mellan det talade och det skrivna språket. Slovenska talas av omkring 2 miljoner människor. Språket skrivs med det latinska alfabetet och har, jämfört med övriga slaviska språk, kanske det enklaste grammatiska systemet och uttalet. Verksamhetsuppdrag en: 98 helårsstudenter Genomsnittlig prestationsgrad inkl. kurser i annan studieform 2003: 56 % Antal nya bidragsrum i forskarutbildningen: 1 43