Program för översiktsplan för Nynäshamns kommun. November 2006

Transkript

1 Program för översiktsplan för Nynäshamns kommun November 2006

2 Information och synpunkter Information om arbetet med ny översiktsplan läggs fortlöpande ut på kommunens hemsida, under Översiktsplaner. Här finns även den nu gällande kommunomfattande översiktsplanen samt gällande och pågående fördjupade översiktsplaner tillgängliga. Synpunkter på detta program för översiktsplan skickas till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, NYNÄSHAMN eller med e-post till senast 28 februari Upplysningar kan fås från Johanna Ekhall, telefon , e-postadress eller Maria Landin, telefon , e-postadress

3 INLEDNING... 4 FRAMTIDSVISION... 5 ETT REGIONALT PERSPEKTIV... 6 REGIONAL PLANERING... 6 BEFOLKNING... 8 BOENDE ARBETE OCH PENDLING HANDEL OCH SERVICE RESOR OCH TRANSPORTER GÅNGTRAFIK CYKELTRAFIK KOLLEKTIVTRAFIK JÄRNVÄG VÄGTRAFIK BÅTTRAFIK OCH HAMNVERKSAMHET GODSTRAFIK NATUR, KULTURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV TEKNISK FÖRSÖRJNING VATTEN OCH AVLOPP AVFALLSHANTERING ENERGIFÖRSÖRJNING KOMMUNENS OLIKA DELAR NYNÄSHAMN ÖSMO TÄTORT LANDFJÄRDEN SEGERSÄNG TORÖ, SVÄRDSÖ OCH OXNÖ LANDSORT ÖSMO LANDSBYGD SPÅNGBRO SUNNERBY GRÖDBY STORA VIKA LISÖ SORUNDA LANDSBYGD KOMMUNOMFATTANDE KARTA VAD SKA DEN FÄRDIGA ÖVERSIKTSPLANEN INNEHÅLLA?... 48

4 Inledning Nynäshamns kommun befinner sig i ett expansivt skede. Planering pågår för många nya bostäder, vilket väntas leda till en ökad inflyttning till kommunen. Samtidigt pågår utbyggnad av en ny väg 73 till Nynäshamn, upprustning av Nynäsbanan planeras och planer finns på en ny godshamn vid Norvik. Sammantaget innebär detta stora kommande förändringar för kommunen. Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för att tillvarata de kommande förändringarna, skapa förutsättningar för god folkhälsa och slå vakt om de värdefulla natur- och kulturmiljöer som finns i kommunen. Översiktsplanen är med andra ord ett viktigt steg på vägen i arbetet med att uppnå den långsiktiga politiska vision som uttrycks i Framtidsvision för ekokommun Nynäshamn (se nedan). Program för översiktsplan för Nynäshamns kommun är det första steget i arbetet med en ny kommunomfattande översiktsplan. Den färdiga översiktsplanen (ÖP) ska visa den politiska viljan för kommunens framtida utveckling och ligga till grund för kommande detaljplanering, lov- och tillståndsgivning med mera. Syftet med detta program för översiktsplan är att starta en diskussion om kommunens framtid. Enskilda, företagare, föreningar, organisationer, kort sagt alla som är intresserade av Nynäshamns framtid, inbjuds att komma med synpunkter och förslag angående programmet och det fortsatta planarbetet. Efter att samråd har hållits kring programmet utarbetas en så kallad samrådsversion av översiktsplanen, och därefter erbjuds åter möjlighet att komma med förslag och synpunkter. Därefter omarbetas förslaget till översiktsplan med hänsyn till framkomna synpunkter. Planförslaget ställs därefter ut, och synpunkter kan än en gång framföras. När dessa synpunkter beaktats antas den färdiga översiktsplanen av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige skall sedan minst en gång under varje mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Översiktsplanens tidsperspektiv är ca år, men med utblickar längre in i framtiden, eftersom många av de förslag som finns i ÖP innebär varaktiga förändringar av kommunens markanvändning och bidrar till strukturer som kommer att finnas kvar under mycket lång tid framöver. Att diskutera Vad tycker du är viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och verka i Nynäshamns kommun? Hur tycker du att kommunen ska utvecklas? Vad ska prioriteras i kommunens utveckling? 4

5 Framtidsvision En långsiktig politisk vision för Nynäshamns kommun uttrycks i Framtidsvision för ekokommun Nynäshamn. I framtidsvisionen, som sträcker sig fram till 2016 sägs bland annat följande om det önskade tillståndet i kommunen år 2016: Frihet att utvecklas Nynäshamns kommun är ett samhälle där alla har en möjlighet till delaktighet och inflytande, och där ingen ställs utanför. Det finns ett medvetande om kommunens styrka och särmärken. Vi har konsekvent tagit vara på våra största tillgångar: - Människorna - Kulturlandskapet - Skärgården och havet - Naturen - Framtidstron Hållbart samhälle Invånarna i Nynäshamns kommun har framtidstro, tillit till vårt gemensamma samhälle och respekterar varandra. Här finns ingen främlingsfientlighet eller rasism. Genom goda utbildningsmöjligheter för barn och ungdomar, tillgång till kompetensutveckling för vuxna, och en bra omsorg om våra barn, äldre och handikappade har kommunen förbättrat förutsättningarna för ett gott liv för alla. Nynäshamns kommun har tagit ansvar för vår gemensamma framtid genom att barnkonventionen, FN:s konvention för de mänskliga rättigheterna, agenda 21 och de 15 nationella miljömålen har fått genomsyra alla beslut. Genom aktiva förebyggande insatser känner kommuninvånarna trygghet i det dagliga livet. I kommunen finns ett brett kultur- och föreningsliv och härigenom upplever invånarna att det finns goda möjligheter till en meningsfull fritid. Genom aktiva folkhälsoinsatser har vi skapat bra livsbetingelser för befolkningen i Nynäshamns kommun. Vi har speciellt inriktat oss på den uppväxande generationen och den åldrande befolkningen. Antalet invånare i kommunen har ökat till cirka invånare och härmed har näringslivet fått goda förutsättningar för tillväxt och den kommunala servicen har säkrats. Därför prioriterar vi: Tre övergripande prioriteringar är avgörande för att framtidvisionen för ekokommunen Nynäshamn ska bli verklighet. Dessa prioriteringar är: 1. En utvecklad infrastruktur 2. Satsningar på folkhälsa 3. En effektiv kommunal organisation 5

6 Ett regionalt perspektiv Regionerna i Sverige växer och blir mer integrerade, framförallt vad gäller arbetsmarknader. Nynäshamns kommun är på flera sätt beroende av utvecklingen i våra grannkommuner, bland annat då detta påverkar möjligheterna till arbetspendling. Kommunikationer är till sin natur mellankommunala frågor. Även vad gäller viss handel och service samt specialiserad hälsooch sjukvård är vi beroende av omgivande kommuner. Pågående utbyggnad av väg 73, planerade förbättringar av tågtrafiken och den föreslagna godshamnen i Norvik är förändringar i Nynäshamns kommun som påverkar samspelet med omkringliggande kommuner. Nynäshamns kommuns läge i Stockholmsregionen Många miljöfrågor är till sin natur regionala eller globala, det gäller exempelvis tillståndet i luft och hav. Här är det nödvändigt med samarbete mellan kommuner och även med regionala och nationella organisationer. Naturreservatet Häringe-Hammersta delas med Haninge kommun. Tillståndet i Östersjön är en gemensam angelägenhet för de länder, regioner och kommuner som omger Östersjön. I kommunens fysiska planering är det viktigt att ta hänsyn till grannkommunerna och regionen i övrigt. Hur påverkas vi av omvärlden och hur påverkar omvärlden oss? Vilken roll har Nynäshamns kommun på Södertörn, i Stockholmsregionen och i Östersjöregionen? Vill vi förändra detta på något sätt? Regional planering Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen (RUFS 2001) antogs av landstingsfullmäktige i maj 2002, vann laga kraft i november 2002 och gäller till november I RUFS beskrivs vad som behöver göras för att möta den tillväxt som väntas ske inom olika områden under de kommande 30 åren. RUFS ska vara ett stöd i kommunernas översikts- och detaljplanering. RUFS finns tillgänglig på Regionplane- och trafikkontorets (RTK) hemsida, RUFS redovisar inriktningen för den framtida markanvändningen. Olika områden har olika förutsättningar och bör i framtiden utvecklas och användas på olika sätt. Områden som betecknas som Regional stadsbygd med utbyggnadspotential utgör mark med goda regionala lägesegenskaper och förutsättningar för god försörjning med kollektivtrafik 6

7 och för en energieffektiv stadsbygd. Dessa områden är väl lämpade för ett intensivt markutnyttjande och bör prioriteras för bebyggelseutveckling. I Nynäshamns kommun pekas Nynäshamns stad och Ösmo ut som Regional stadsbygd med utbyggnadspotential. Områden som benämns Övrig regional stadsbygd är mark för samlad bebyggelse av större omfattning. Detta omfattar befintlig tätortsbebyggelse, markreservationer i kommunala översiktsplaner samt fritidshusområden som bedöms bli permanentade under planperioden. I Nynäshamns kommun finns sådana områden i Spångbro, Sunnerby, Grödby, Landfjärden, Stora Vika samt på Lisö, Oxnö och Torö. Vissa av dessa området är lämpliga att förtäta. Det gäller de områden som är väl placerade i förhållande till kollektivtrafik. En förutsättning är även att områdenas VA-frågor kan få en långsiktigt hållbar lösning Generellt om lokalisering av ny bebyggelse anges i RUFS att den bör förläggas så att kommungemensamma anläggningar för VA är möjliga att utnyttja, samt att en omfattande ökad utspridning av bebyggelse bör så långt möjligt motverkas. Arbetet med en ny regional utvecklingsplan påbörjades våren Antagande beräknas ske våren En delregional plan för skärgården har tagits fram, och kommer att inarbetas i den nya regionala utvecklingsplanen. Ett samarbete pågår mellan kommunerna på Södertörn med att ta fram en plan kallad Södertörns utvecklingsplan (SUP) för hur Södertörnsregionen ska utvecklas. Att diskutera Vilken roll har Nynäshamn i Stockholmsregionen? På Södertörn? I Östersjöregionen? Tycker du att detta borde förändras, och i så fall hur? 7

8 Befolkning Kommunens befolkning har ökat från personer år 1990 till personer 2005 (se figur). Den snabbaste ökningen skedde under 2000-talets första år, för att därefter plana ut. Under 2005 minskade befolkningen i kommunen med 22 personer. Under första halvåret 2006 ökade befolkningen åter. Nedgången under 2005 berodde sannolikt bland annat på förändringar av den lokala arbetsmarknaden med nedläggningen av Ericssons och neddragningar i verksamheten på Muskö. Antal År Befolkningsutveckling i kommunen Källa: SCB Enligt kommunens långsiktiga politiska vision (se kapitel Framtidsvision) ska antalet invånare i kommunen ha ökat till cirka personer år Ett fortsatt ökande födelseöverskott samt ett positivt flyttningsnetto med tanke på nybyggnation förväntas stå för befolkningsökningen. En av översiktsplanens uppgifter är att peka ut områden för nya bostäder, service med mera för kommunens nya invånare. Läs mer i följande kapitel! I figuren nedan visas åldersfördelningen i Nynäshamns kommun år I kommunen finns relativt sett få personer i åldrarna 0-10 år samt år. Toppar finns i åldrarna år, år samt år. Under kommande decennier väntas andelen äldre kommuninvånare öka, vilket ställer krav på tillgängliga bostäder med närhet till service och kollektivtrafik, samt på särskilt boende för äldre. Antal Ålder Åldersfördelning i kommunen Källa: SCB 8

9 Att diskutera Hur många tycker du det ska bo i kommunen i framtiden? I vilka delar av kommunen tycker du att befolkningen bör öka? 9

10 Boende I Nynäshamns kommun finns drygt lägenheter i flerbostadshus och knappt småhus, det vill säga totalt ca bostäder. Uppgiften om antalet småhus är dock inte exakt, bland annat beroende på att fritidshus permanentas och permanentbostäder kan få ändrad användning till fritidshus. Kvarteret Apotekaren. I samhällsbyggnadsprogrammet, som uppdateras årligen, anges kommunens inriktning vad gäller byggande av nya bostäder. Samhällsbyggnadsprogrammet utgör även en grund för prioritering av kommunens arbete med detaljplaner. Det nu aktuella samhällsbyggnadsprogrammet antogs i november 2005 och gäller I samhällsbyggnadsprogrammet redovisas en uppskattning av bostadsbyggandet under perioden för olika delar av kommunen. Samhällsbyggnadsprogrammet finns tillgängligt på kommunens hemsida under Bo i Nynäshamn. Ett viktigt mål för kommunens framtida utveckling är att ge invånarna, både nuvarande och kommande, möjlighet till en attraktiv boendemiljö. Vad detta är varierar mellan olika människor och också mellan olika skeden i livet. Därför är det viktigt med ett varierat utbud av bostäder, vad gäller läge, hustyper, upplåtelseform med mera. Det är viktigt att olika typer av bostäder finns tillgängliga inom kommunens olika delar, så att de som så önskar kan bo kvar i sitt närområde även då behov och önskemål vad gäller bostaden förändras. Särskild uppmärksamhet ska ägnas den ökade andelen äldres behov av tillgängliga bostäder med närhet till service och kollektivtrafik. Under planperioden kommer behov finnas av att utöka antalet platser i särskilt boende för äldre samt platser i gruppboende för handikappade. Lämpliga lokaliseringar ska diskuteras i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. En viktig fråga att avgöra i översiktsplanen är var i kommunen nya bostäder bör, respektive inte bör, tillkomma. Detta gäller såväl sammanhängande bostadsområden som var tillkomst av enstaka hus bör tillåtas. Av flera olika skäl är det lämpligast att lokalisera ny bebyggelse i eller i anslutning till befintliga tätorter. I de befintliga tätorterna finns ofta både kommersiell och offentlig service, till stor del på gång- eller cykelavstånd. Om ny bebyggelse lokaliseras i kollektivtrafiknära lägen och/eller på gång- eller cykelavstånd till skolor, arbetsplatser, service med mera minskar de boendes beroende av bil, vilket är positivt ur både miljö- och folkhälsoperspektiv. En avgörande faktor vid lokalisering av ny bebyggelse är möjligheten att anordna bra lösningar för vatten och avlopp. Vidare ska utredas vilka fritidshusområden som är lämpliga för permanentboende och utbyggnad. Viktiga frågor i detta sammanhang är möjligheter att ordna lösningar för vatten och avlopp, tillgång till service av olika slag och tillgång till eller möjlighet att ordna kollektivtrafik. Mer om framtida utbyggnad av nya bostäder finns att läsa i kapitlet Kommunens olika delar. 10

11 Att diskutera Var tycker du det ska byggas nya bostäder? Vilken typ av nya bostäder behövs? Vilka fritidshusområden tycker du är lämpliga för permanentboende, och vilka tycker du ska bevaras för fritidsboende? 11

12 Arbete och pendling År 2004 förvärvsarbetade av invånarna i Nynäshamns kommun. Av dessa pendlade 5592, eller 48 %, till arbeten i andra kommuner. Samtidigt pendlade personer från andra kommuner till arbeten i Nynäshamns kommun. Dagbefolkningen, det vill säga de som arbetar inom kommunens gränser uppgick alltså till personer, varav 17 % inpendlare. Sedan dess har läget förändrats, med bland annat nedläggning av Ericsson. Den omfattande pendlingen gör att många av kommunens invånare är beroende av väl fungerande kommunikationer till omkringliggande kommuner, för att vardagslivet ska underlättas. Pendeltåg vid Nynäshamns station. En viktig faktor för kommunens framtid är också att det är attraktivt för företag att etablera sig och verka här. För detta behövs mark och lokaler men även många andra faktorer är betydelsefulla. I det fortsatta arbetet med översiktsplanen ska utredas om och i så fall var det finns behov av att avsätta mer mark för verksamheter av olika slag. Verksamheter som inte är störande eller innebär risker bör där så är lämpligt integreras med bostäder. Att diskutera Borde det finnas fler arbetstillfällen i kommunen? I så fall, vilken typ av arbeten och i vilken del av kommunen? Vad behövs för att företag ska kunna etablera sig och finnas kvar i kommunen? 12

13 Handel och service Kommersiell och offentlig service påverkar hur attraktivt ett område är för boende och verksamheter. Tillgången på service har även stor betydelse för människors resvanor, hur långt man reser och med vilket färdmedel. Service av olika typer bör finnas integrerad i bostadsområden, för att underlätta människors vardag och minska behovet av resor. Innan etablering av handel och service tillåts på nya platser i kommunen är det viktigt att utreda vilka konsekvenser etableringen får. Om handel etableras i externa lägen kan det bidra till ökad bilism och att kommuninvånarna blir mer beroende av bil. Detta får negativa konsekvenser både ur miljö- och folkhälsoperspektiv. Om handel istället lokaliseras centralt i kommunens tätorter kan kommuninvånarna uträtta en större andel av sina inköp till fots, med cykel eller med buss, vilket är positivt för miljön och folkhälsan. Detta är särskilt viktigt vad gäller dagligvaruhandel och andra affärer som besöks ofta. Ett sätt att ha en god beredskap för att hantera förfrågningar angående nyetableringar av handel och service är att upprätta en policy för hantering av dessa frågor. I kommunen finns 18 förskolor, 4 enskilda förskolor, fritidshem och familjedaghem. Grundskolor finns det 12 stycken, belägna i Nynäshamn, Ösmo, Sunneby, Spångbro, Grödby, Stora Vika och på Torö. Särskola finns i Ösmo och kommunens gymnasium ligger i Nynäshamn. I Nynäshamn finns även vuxenutbildning i form av Nynäshamns Kompetenscentrum (NKC) och kommunens Kulturskola. Kommunens mål är skolor med hög kvalitet, attraktiva för både nuvarande invånare och inflyttare. Eventuellt behov av att reservera mark för nya förskolor och skolor ska diskuteras i det fortsatta planarbetet. Andelen äldre invånare i kommunen beräknas öka framöver. Detta kommer sannolikt att öka behovet av offentlig service till äldre, så som sjukvård, hemtjänst och särskilt boende för äldre. Även behovet av attraktiva, tillgängliga lägenheter kommer sannolikt att öka (se även kapitel Boende ovan). Att diskutera Är du nöjd med det utbud av service och handel som finns i ditt närområde? Tycker du det behövs nya etableringar av handel och/eller service? I så fall, var? Är skolorna i kommunen tillräckligt många och rätt lokaliserade i kommunen? Vad tycker du om kvaliteten i barnomsorg och skola? Vad kan bli bättre? Tycker du att äldreomsorgen fungerar väl? Vad kan bli bättre? 13

14 Resor och transporter Bra kommunikationer, både på lokal och på regional nivå, är en viktig förutsättning för Nynäshamns kommuns utveckling, bland annat eftersom många boende i kommunen pendlar till arbeten i andra kommuner. Samtidigt innebär resor och transporter, i synnerhet bilresor respektive lastbilstransporter, en belastning på miljön med utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen. Därför är det viktigt att arbeta för ett hållbart resande och ett hållbart transportsystem. Ett hållbart resande och ett hållbart transportsystem innebär att belastningen på miljön inte är större än vad miljön långsiktigt tål. För att uppnå ett hållbart resande krävs att bilresor kan ersättas av andra färdmedel, såsom kollektivtrafik, gång och cykel. Även en ökning av andelen miljöbilar är ett steg på vägen mot ett hållbart resande. Gångtrafik Regelbunden fysisk aktivitet är en förutsättning för god folkhälsa. Därför är det viktigt att möjligheter finns att förflytta sig tryggt och säkert till fots, i en attraktiv miljö. Att vissa korta bilresor kan bytas ut mot promenader är också viktigt ur miljösynpunkt. by r sta Neder Söderby runda nd sbol mar sberget Trollsta Åbylöt Naturreservat Muskan Älby ind.omr. Sittuviken Fjättersjön Älby Åby Ösmo Nyble Gryt Kärringboda Dyvik Lidatorp Banksta Prästtorp Överfors Sittesta Källberga Klövsta Hamnvik Tärnan Älvudden Björsta Älgviken Solberga Blista Nickstaviken Segersäng Älviken Borgberget Nynäs Nynäsleden Björkkärr Drakboda Norvik Bedarön Inre Gården Hemfosa Springtorp Ådala Kolbotten Jakobsberg Landfjärden Marielund Ogesta Ösmo fors Valla Vidbynäs Stadsbergsknuv Muskån Strömslund Norr Själv Jursta NYNÄSHAMN Gästhamn Kängsta Lund Kolbotten Gränja Söder-Kängsta Himmelsö Norvik Ekeby Torsviken Stora Ramklöv Lillbackan Frinsholmen Rännilen Strömmen Fräns HANINGE KOMMUN Landfjärden Hammersta gård Herrön Ådudden Yxlö kanal Yxlö 5 km Dalkulla Västnora Häringe Alsnäset Herrö Ådfjärden Yxlösundet Oxeludden Byviken St. Skramsö Yxlö Björkhagen Johannesdal Ålviken Ö. Slangholmen Planerat regionalt cykelstråk Gu O Särskilt viktigt är att gångvägar och trottoarer är tillgängliga och trygga för alla, exempelvis barn, äldre, rörelsehindrade och synskadade. För barn är det särskilt viktigt att det finns säkra och trygga gångstråk för att göra det möjligt för dem att tidigt ge sig ut på egen hand och kunna gå själva till skolan, kompisar och aktiviteter. Detta är viktigt för deras utveckling fysiskt och psykiskt och bidrar till att motverka en alltför stillasittande livsstil. En gång- och cykelplan, som är en långsiktig plan för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet i kommunen, håller på att utarbetas. Gång- och cykelplanen var på remiss under våren Cykeltrafik Säkra, trygga och attraktiva cykelvägar kan bidra till att minska användningen av bil för korta resor, vilket bidrar till att förbättra miljön, såväl lokalt som regionalt och globalt. Därför är goda förutsättningar för cyklister en viktig del i strävan mot ett hållbart resande. En ökad säker cykling är även positivt ur folkhälsoperspektiv. I första hand är det viktigt med bra cykelvägar till skolor, arbetsplatser och andra resmål som besöks ofta För barn är det särskilt viktigt att det finns säkra och trygga cykelvägar, av samma anledningar som de behöver bra gångstråk (se 14

15 ovan). En gång- och cykelplan håller på att utarbetas (se ovan). I samband med utbyggnad av en ny väg 73 (se nedan) kommer den nuvarande väg 73 att byggas om för lokal trafik, bussar, cyklister och gående. Här planerar Vägverket ett regionalt cykelstråk (se karta ovan), som ska gå från Nynäshamn till Stockholm. För att det regionala cykelstråket ska komma till stånd måste kommunen åtgärda de delar av stråket som går på kommunala vägar, det vill säga gamla infartsleden till Nynäshamn (Nynäsvägen) samt infarten till Ösmo. Detta kommer att behandlas vidare i kommunens gång- och cykelplan. Det är också angeläget att utöka möjligheten att ta med cykeln på tåg och bussar. Kollektivtrafik God tillgång till väl fungerande kollektivtrafik är en viktig del i att uppnå ett hållbart resande. Därför är det viktigt att kommunen i sin planering underlättar invånarnas tillgång till kollektivtrafik. Kommunens storlek och läge gör att behovet av bra kollektivtrafik, särskilt pendeltågen, är mycket stor. Det är viktigt att hela resan, från dörr till dörr fungerar väl, varför kollektivtrafiken måste vara lätt att nå till fots och med cykel. Infartsparkeringar för cyklar och bilar behövs vid kollektivtrafikknutpunkter. Även byten mellan olika busslinjer eller mellan buss och pendeltåg ska underlättas. Buss vid Nynäshamns station. God tillgång till tillgänglig, bekväm, trygg och säker kollektivtrafik är viktigt även ur ett socialt perspektiv. Det ger dem som inte har tillgång till bil möjligheter att självständigt göra sina resor till skola, arbete, service eller fritidsaktiviteter. Exempel på grupper som gynnas särskilt av bra kollektivtrafik är barn och ungdomar, äldre och låginkomsttagare. Om vissa av de resor som idag görs med färdtjänsttaxi istället kan göras med allmän kollektivtrafik innebär det en ekonomisk fördel både för individen och för samhället, samtidigt som det ger större frihet och självständighet till den resande. Detta ställer höga krav på en tillgänglig och välplanerad kollektivtrafik. Nynäsbanan (se nedan) trafikeras med pendeltåg, i högtrafik avgår två tåg per timme. Det tar en dryg timme att åka tåg från Nynäshamn till Stockholms central. Förbättringar av Nynäsbanan planeras. Flera olika busslinjer trafikerar Nynäshamn, både inom kommunen samt till Västerhaninge respektive Södertälje. På morgnarna finns även direktbussar till Gullmarsplan under en försöksperiod på ett år (fr.o.m. 13 februari 2006). Järnväg Järnvägen mellan Älvsjö och Nynäshamns färjeterminal kallas Nynäsbanan. Mellan Älvsjö och Västerhaninge är den dubbelspårig, mellan Västerhaninge och Nynäshamn är den en enkelspårig länsjärnväg. Nynäsbanan är utpekad som en järnväg av riksintresse. Sträckan Västerhaninge Nynäshamn trafikeras endast av pendeltåg för persontransporter. Här är perrongerna korta, vilket omöjliggör trafik med fullängdståg, varför tågvagnar tidigare kopplats 15

16 till respektive från i Västerhaninge. Sommaren 2006 infördes tågbyte i Västerhaninge, vilket gör att till-/frånkoppling inte behöver göras, men istället får resenärerna byta tåg. Antalet resenärer på Nynäsbanan har ökat under senare år, vilket gör det önskvärt med tätare trafik. Nu planerar Banverket att förlänga plattformarna och bygga fler mötesspår mellan Västerhaninge och Nynäshamn för att möjliggöra trafikering med fullånga tåg och komma ifrån kopplingsmoment eller tågbyte i Västerhaninge. Detta innebär även att risken för trafikstörningar minskar. Med anledning av detta arbetar Banverket, SL och kommunen med planering för förlängning av plattformar och övriga ombyggnader av stationerna. I Ösmo föreslås perrongen förlängas söderut, mot Nyblevägen. Körbron över järnvägen kommer att behöva ersättas av en ny bro och den nya stationen kommer att nås söderifrån. Förslag finns om att bygga ett resecentrum vid den nya stationen. I Nynäshamn kommer stationen Nynäsgård ligga kvar i nuvarande läge, och perrongen kommer att förlängas, och ett spår för tågmöten kommer att byggas. Troligen kommer en ny gång- och cykelbro, alternativt en bro för buss, cyklister och gående att byggas vid stationen. Detta skulle underlätta tillgängligheten till Nynäsgårds station, samtidigt som Nickstahöjden får bättre tillgänglighet till centrum. Stationen Nynäs havsbad kommer att läggas ner, och en ny station kommer att byggas vid Gröndalsviken. Utformning och läge för Nynäshamns station är i skrivande stund inte slutgiltigt bestämt. Olika alternativ har diskuterats, bland annat hopslagning med stationen Nynäshamns färjeterminal. Det nu aktuella förslaget är att perrongerna för Nynäshamns station förlängs söderut, och att spåren slutar norr om stationen, vilket innebär att stationen Nynäshamns färjeterminal inte kommer att finnas kvar. Resande till färjeterminalen kommer att få åka sista biten på annat vis, exempelvis på ett rullband. dbylund Grödby Norr Rangsta Trollsta Neder Söderby Åby Segersäng Borgberget Tärnan Nynäsleden Stadsbergsknuv Björkkärr Hemfosa Springtorp Ådala Kolbotten Jakobsberg Landfjärden Norr Själv Kolbotten Lillbackan HANINGE KOMMUN Landfjärden Hammersta gård Dalkulla Västnora Häringe Nä Jä Hor Långga Förlängningen av plattformarna beräknas vara klar hösten 2008, och därefter kommer arbetet med ombyggnader av stationer att färdigställas. Vägtrafik Riksväg 73 och länsväg 225 utgör kommunens viktigaste vägstråk för förbindelser med andra kommuner. Riksväg 73 är av riksintresse för kommunikationer. Den är utpekad som riksintresse eftersom den är en förbindelse mellan regioncentra Stockholm och Visby, samt förbindelse med Nynäshamns hamn. Första spadtaget för byggande av en ny väg 73 togs i september 2005 och vägen beräknas vara 16 Vansta llinge Körunda Hagalund Mälby Norsbol sshammar Åbylöt Vinsberget Naturreservat Muskan Älby ind.omr. Ösmo Sittuviken Fjättersjön Nyble Älby Gryt Lidatorp Banksta Prästtorp Överfors Sittesta Källberga Klövsta Älviken Älvudden Björsta Älgviken Solberga Blista Nynäs Drakboda Marielund Ogesta Ösmo fors Valla Vidbynäs Muskån Strömslund Jursta Norvik NYNÄSHAMN Gästhamn Kängsta Lund Bedarön Gränja Söder-Kängsta Himmelsö Norvik Ekeby Torsviken Frinsholmen Rännilen Strömmen Fräns Herrön Ådudden Yxlö kanal Yxlö Alsnäset Herrö Ådfjärden Yxlösundet Oxeludden Byviken St. Skramsö Yxlö Björkhagen Johannesdal Ålviken 5 km Ö. Slangholmen Framtida väg 73 Mälbyfjärde Ostkustens Örlogsbas Guldboda M

17 klar Den nya vägen kommer till stor del att följa nuvarande väg 73, förutom väster om Landfjärden, där den får ny sträckning (se karta). När arbetet med den nya vägen är klart kommer trafikanterna att färdas på en ny fyrfilig motorväg och ett parallellt lokalt vägnät. Detta kommer att innebära ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomligheten för gående, cyklister och bilister. Standarden på väg 225 är låg, i synnerhet för oskyddade trafikanter. Med tanke på den tunga trafik som trafikerar vägen finns ett behov av åtgärder för att förbättra säkerhet och framkomlighet. Båttrafik och hamnverksamhet Från Nynäshamns färjeterminal avgår båtar till bland annat Gotland, Polen och Lettland. Från Nynäshamn avgår även båtar till Nåttarö, Rånö m fl öar i Stockholms skärgård. Båtar går även mellan Ankarudden och Landsort. Stockholms Hamn AB har för avsikt att anlägga en godshamn vid Norvikudden, i norra delen av Nynäshamns stad (se kart på sid 25). NCC avser att successivt utveckla industriområden i anslutning till hamnen i takt med efterfrågan på mark för verksamheter. Detaljplanering samt tillståndsprövning pågår. Programsamråd för detaljplanen hölls hösten Samråd planeras till början av 2007 och antagande beräknas ske i slutet av Material som hör till detaljplanen finns tillgängligt på kommunens hemsida ( under Detaljplaner. Ett järnvägspår kommer att behöva byggas, för godstransporter till och från hamnen och verksamhetsområdet. Olika alternativ för hur spåret ska dras och var det ska anslutas till Nynäsbanan studeras i en förstudie. Godstrafik En del i arbetet med att uppnå ett hållbart samhälle är att bidra till ett hållbart transportsystem. Den befintliga hamnverksamheten bidrar till ett godsflöde genom kommunen, och om den planerade hamnen i Norvik blir verklighet kommer detta flöde att öka. Det är då viktigt att kommunen arbetar aktivt för att bidra till goda förutsättningar för miljömässigt hållbara transporter. Det kan röra sig om att arbeta för goda förutsättningar för godstransport på järnväg eller att arbeta för möjligheter till att effektivisera de transporter som går med lastbil. Detta bidrar även till att hälsokonsekvenserna i form av buller och luftföroreningar begränsas. Att diskutera Vilka är de viktigaste åtgärderna för att förbättra kommunikationerna inom och till/från Nynäshamns kommun? Hur ska vi uppnå ett hållbart, miljöanpassat resande och transportsystem? 17

18 Natur, kulturmiljö och friluftsliv Naturen, skärgården, havet kulturmiljövärden hör till Nynäshamns kommuns stora tillgångar. I kommunen finns fantastiska miljöer med stora natur- och kulturvärden och höga värden för friluftslivet. I den expansiva fas som kommunen nu befinner sig, med efterfrågan på mark för ny bebyggelse, är det viktigt att peka ut de områden som bör bevaras oexploaterade. Grönområdena är viktiga ur många olika aspekter. Områden med höga natur- och/eller kulturvärden är viktiga att bevara, med tanke både på kommunens invånare, turister och på kommande generationer. Det har viktiga sociala och rekreativa funktioner att det finns grönområden av olika typer både nära bostäder, men också för längre utflykter. Grönområden är av stor betydelse för folkhälsan och för barns och ungdomars utveckling. Nära bostaden är det viktigt med platser där både mindre och lite större barn kan leka, spela boll och umgås. Personer i alla åldrar har behov av närområden för korta promenader och en vacker omgivning runt bostaden. För längre utflykter och friluftsliv finns behov av större områden av hög kvalitet för till exempel bär- och svampplockning, bad, vandring, skidåkning, ridning med mera. I Nynäshamns kommun finns goda förutsättningar för friluftsliv, både på land och på och i vattnet. Här finns skogsmark med spontana stigar och anlagda motionsspår. I kommunen finns många hästar, och möjligheter att ha häst och att rida är viktiga att slå vakt om. Större stall finns vid Vansta (Ösmo) och Kalvö (Nynäshamn). I de större orterna finns idrottsanläggningar för fotboll, friidrott med mera. Dessa kan även fungera som viktiga mötesplatser, framförallt för ungdomar. Den långa kusten, skärgårdsöarna och insjöarna gör att det finns gott om badplatser, både naturliga och iordningställda. Möjligheterna till båtliv är goda. Havet och skärgården är mycket viktiga för kommunens attraktivitet, både för boende och för turister. Det är viktigt att ta vara på dessa värdefulla miljöer och göra dem tillgängliga, samtidigt som de inte ska belastas mer än vad de långsiktigt tål. Vissa värdefulla områden omfattas av olika former av lagreglerat skydd. I kommunen Utsikt från Strandvägen i Nynäshamn. finns bland annat sju naturreservat. I kommunen finns också områden som är utpekade som riksintressen för kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. Riksintresseområdena ska enligt Miljöbalken skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Hur kommunen ska tillgodose riksintressen kommer att behandlas i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. I kommunen finns även Natura 2000-områden, vilka även de är av riksintresse, samt djur- och växtskyddsområden. Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd. Skyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen. I vissa områden är strandskyddet utvidgat till 300 meter. Strandskyddsområde får inte bebyggas, om inte särskilda skäl finns. 18

19 Under åren genomfördes en Översiktlig naturinventering av Nynäshamns kommun. I inventeringen beskrivs värdefulla naturområden och områdena är klassade efter hur värdefulla de bedömdes vara, på en skala I-III, där III innebär högt naturvärde, II mycket högt naturvärde och I högsta naturvärde. Denna inventering bedöms vara i huvudsak aktuell, men i områden som är aktuella att exploatera kommer naturvärden behöva studeras närmare. Kulturmiljöprogram för Nynäshamns kommun togs fram Här beskrivs kulturlandskapets utveckling från förhistorisk tid och framåt och kulturhistoriskt värdefulla områden pekas ut. I det fortsatta arbetet med översiktsplanen behöver riktlinjer tas fram för hur kulturhistoriskt värdefulla miljöer ska bevaras. Runsten vid Älby. Att diskutera Vilket/vilka grönområde är viktigast för dig och varför? Upplever du att det finns brist på parker och grönområden där du bor? Vilka naturområden tycker du bör lämnas fria från bebyggelse? 19

20 Jägarbac Katrineberg Näringsbe Nöd Mälbyfjärden Långgarn Tunatorp Västerhaninge Guldboda Ostkustens Örlogsbas Muskö Frinsholmen Lillgården Mulsta Horsfjärden HANINGE KOMMUN Fågelskyddsområde Danziger Gatt Mällsten Måsknuv Tungelsta Västnora Häringe Hemfosa Vädersjön St. Vädersjön Sofielund Väländan Hållsätra Bröthagen St. Uringe Lövreten Tegelvreten Byrsta Kagghamra Kaggfjärden Kagghamra Sibble NYKÖPINGS KOMMUN Mörkarfjärden Björnö Ingvaldstorp Himmerfjärden Sjövik Näs andviken Backen räng rkö Oaxen rsberg Fifång Krabbfjärden fjärden Fågelskyddsområde Ådfjärden Inre Gården Yttre Gården Stora Ramklöv Simpgrynnan Koberholmen NYNÄSHAMNS KOMMUN Viksten Skrapan Lökviks södra häll Lökviks norra häll Gårdsfjärden Rödkläppen Norvik Bedarön Kärringboda Hamnvik Nynäs Kalkskär Sågviken Järflotta Norrbro Lökvik Lövhagen Nynäsviken Naturreservat Valsviken Rösängen Tattmar Konabbsfjärden Bodskär Långsudden Strömskär Läskär Vinsberget Björkhagen St. Skramsö Ö. Slangholmen Ålviken Byviken Yxlösundet Alsnäset Dalkulla Herrö Fräns Herrön Johannesdal Ådudden Yxlö Oxeludden Yxlö kanal Yxlö Landfjärden Strömmen Rännilen Sittuviken Hammersta gård Ådala Springtorp Landfjärden Kängsta Jursta Gränja Kolbotten Jakobsberg Lillbackan Lund Söder-Kängsta Himmelsö Norr Själv Norvik Torsviken Norrudden Apeltorp Ekbackan Kungstorp Nynäsleden Banksta Marielund Ekeby Kolbotten Björkkärr Drakboda Ogesta Ösmo fors Stadsbergsknuv Valla Överfors Prästtorp Tärnan Muskån Källberga Sittesta Strömslund Vidbynäs Solberga Lundby Lövtorp Pipartorp Österby Borgberget Fjättersjön Älvudden Lidatorp Klövsta Älby Björsta NYNÄSHAMN Gästhamn Älviken Blista Älgviken Muskan Åby Neder Söderby Segersäng Ösmo Vinaren Kvarnbacken Västerby Öv. Söderby Älby ind.omr. Gryt Nyble Åbylöt Nickstaviken Rassa Oxnögården Degerholmen Långholm Dyvik Fritidsområde Naturreservat Krällinge Vansta Körunda Trollsta Sanda Fagervik Grödbylund Norr Rangsta Lyngsta Vasshammar Hagalund Mälby Norsbol Malmberga Åkerby Blista Andra Johannesdal Snarberga Väggarö Sjögärdet Säby Söderbygård Gustavsro Mjösund Trävik Verkarö Råholmen Sågsten Krokskär Öja Bredgrund Landsort Svärdsö Ängsholmen Torö Bergholmen Norrskog Storbygården Frölunda S. Källsta N. Källsta Aska Norr Enby Fagersjön Grindsjön Grödby Skoga Vilhemsberg St. Styvik Eknäsgård Tottnäs Oxnö Byviken Bergvik Bråten Ankarudden Herrhamra fiskehamn Norviken Linddalen Kronberg Djursnäs Smedkärrberget S. Enby Långsjön V. Styran Storbygården S.Oxnö Svärdsund Stattnäs Lilludden Spångbro Dyån Sorunda K:a Berga Torp Sunnerby Stenstrand Naturvårdsomr. Söderängsberget N. Stutby Skogstorp Nabben Tistelholmen Billsta Fullbro Tyrved Gudby Hoxla Väfsla Porthus Tibble Ören Solvik Lillhamra Stensvik Örudden Fågelsk. område Frönäs Vreta Stora Vika Ristomta Ö. Svalsta Fräcksta Brunnsberga Ottersta S. Rangsta Sundby V. Grimsta Stenkulla Skärlinge Lindholmen Dyvik Svärdsfjärden Storudden Kråkskär Fågelskyddsområde Storboberget Vårdberget Grönvik Ragnarök Grimstaviken Stenby Storbyudd Söderängstorp Söderängs Kärr Fituna Kolguskär Revskär Naturreservat Fållnäsviken Lisö Koholmen Revudden Stennäs Bredbol Hästnäs Hästnäsviken Regarn Svedvik Ekbacken Fållnäs brygga Fållnäs Sandvik Fågelskyddsområde Gränsö Karta Äppelgarn Fågelskyddsområde 5 km Riksintresse friluftsliv Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse naturvård Naturreservat Natura 2000-område enl. habitatdirektivet Natura 2000-område enl. fågeldirektivet Natur- och kulturmiljövård

21 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunalt vatten- och avlopp (VA) finns i nio verksamhetsområden: Nynäshamn, Ösmo, Sorunda, Grödby, Marsta, Älby, Ristomta, Lidatorp och Segersäng. Även vissa fastigheter utanför verksamhetsområdena är anslutna till kommunalt VA. I kommunen finns tre avloppsreningsverk, belägna i Nynäshamn, Marsta och Torp. Det tidigare reningsverket i Grödby är taget ur drift och kommer att rivas. Vattnet från reningsverket i Nynäshamn släpps ut i en anlagd våtmark vid Alhagen. Alhagens våtmark fungerar dels som reningsanläggning för avloppsvattnet, men den är också ett naturskönt rekreationsområde med ett rikt växt- och djurliv. I kommunen finns fyra vattenverk: Nynäshamn, Ösmo, Sunnerby (Gorran) och Grödby. Från och med 2008 kommer Nynäshamns stad och Ösmo tätort att försörjas med dricksvatten från Mälaren (Stockholm Vatten) via ledningar genom Haninge kommun. Vad gäller enskilda avloppsanläggningar finns riktlinjer antagna för hur miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ska hantera avloppsfrågor i känsliga områden. rp Fållnäsviken lskyddsmråde n - Gränsö Karta elgarn Koholmen Ragnarök Svedvik Lisö Fågelskyddsområde Grönvik Ekbacken Fituna Fräcksta Brunnsberga Ö. Svalsta Stenkulla Fållnäs brygga Fållnäs Sandvik Hästnäs Revudden Ottersta Gudby S. Rangsta Sundby V. Grimsta Stennäs Bredbol Hästnäsviken Stenby Fjättersjön Vårdberget Grimstaviken Frölunda S. Källsta Stora Vika Vreta Hoxla N. Källsta Tyrved Dyån Väfsla Porthus Ristomta Riktlinjerna för enskilda avlopp behöver ses över. Möjligheterna att anordna lösningar för vattenförsörjning och avlopp är viktiga förutsättningar för att kunna bygga nya bostäder eller permanenta fritidshus. I vissa delar av kommunen finns problem med saltvatteninträngning i brunnar. Detta problem bör studeras vidare och är en viktig faktor vid lokalisering av ny bebyggelse, förtätning och permanentning av fritidshusområden. En utredning av förutsättningarna vad gäller möjligheter till olika VA-lösningar för Torö, Svärdsö, Oxnö och Lisö genomfördes under sommaren och hösten Denna utredning är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Aska Fullbro Billsta Linddalen Norr Enby Spångbro Tibble S. Enby Djursnäs Torp Åkerby Blista Andra Johannesdal Smedkärrberget Kronberg Vilhemsberg Sunnerby Sorunda K:a Berga Sjögärdet Sanda Väggarö Fagervik Lyngsta Söderbygård St. Styvik Skoga Eknäsgård Tottnäs V. Styran Snarberga Oxnögården Oxnö Fagersjön Malmberga Säby Norviken Långsjön Verksamhetsområde Dyvik Grödby Vansta Krällinge Norr Rangsta Hagalund Mälby Kommunalt reningsverk Vattenskyddsområde, inre skyddszon Skärlinge Vattenskyddsområde, yttre skyddszon Frönäs Nabben Svärdsund S.Oxnö Vasshammar Neder Söderby Körunda Norsbol Vinsberget Ängsholmen Åbylöt Naturreservat Dyvik Trollsta Muskan Sittuviken Älby Björsta Åby Ösmo Nyble Älby ind.omr. Långholm Gryt Älgviken Kärringboda Lidatorp Blista Segersäng Källberga Älvudden Nickstaviken Överfors Hamnvik Tärnan Prästtorp Sittesta Klövsta Älviken Solberga Nynäs Borgberget Valla Banksta Björkkärr Drakboda Nynäsleden Stadsbergsknuv Marielund Muskån Ogesta Ösmo fors Vidbynäs Strömslund NYNÄSHAMN Kolbotten Jursta Norvik Gästhamn Norr Själv Kängsta Söder-Kängsta Inre Gården Lund Bedarön Jakobsberg Himmelsö Norvik Kolbotten Gränja Hemfosa Springtorp Ekeby Torsviken Ådala Stora Ramklöv Lillbackan Landfjärden Rännilen Strömmen Fräns HANI Landfjärden Hammersta gård Herrön Ådudden Yxlö kanal Yxlö Dalkul Als O Johanne 21

22 Landfjärden är ett område som till största delen har dåliga förutsättningar för enskilda avlopp, eftersom förutsättningarna för infiltration mestadels är dåliga, samt att lämplig recipient för avloppsvatten saknas. En utredning av förutsättningarna för olika VA-lösningar för Landfjärden gjordes Utredningens slutsats är att anslutning till kommunalt avlopp är att föredra både utifrån miljöperspektiv och vad gäller kostnader. För att detta ska vara ekonomiskt genomförbart krävs dock utbyggnad av fler bostäder, genom förtätning och utbyggnad. Ett arbete med att ta fram en detaljplan för området, för att möjliggöra denna utbyggnad påbörjades våren Läs mer under Landfjärden i kapitlet Kommunens olika delar. Information om den pågående detaljplanen finns på kommunens hemsida ( under Detaljplaner. Avfallshantering Hanteringen av hushållssopor i Nynäshamns kommun sköts av SRV återvinning AB, vilket är ett aktiebolag ägt av de fem kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem. Avfallet transporteras till Sofielunds återvinningsanläggning utanför Huddinge för återvinning eller behandling. En avfallsplan för Nynäshamns kommun antogs av kommunfullmäktige år Här anges bland annat kommunens övergripande mål för avfallshanteringen: Uppkomsten av avfall skall minskas. För det avfall som ändå uppkommer gäller att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi skall främjas så att ett kretslopp uppnås. Avfallshanteringen skall kännetecknas av god resurshushållning, minimal miljöbelastning och bidra till en bättre miljö. Den skall ha en god hygienisk standard och erbjuda en behovsanpassad service av god kvalitet. Verksamheten skall utföras till rimliga kostnader, som står i relation till nyttan, samt ge en god arbetsmiljö. Energiförsörjning En hållbar energiförsörjning är en viktig del i att uppnå ett hållbart samhälle. Som ett led i detta arbete håller kommunen på att ta fram en energiplan, där kommunens mål och strategier för den framtida energiförsörjningen klargörs. En viktig fråga för den framtida energiförsörjningen är om och så fall var vindkraftverk kan tillåtas i kommunen. En viktig energifråga är drivmedel till fordon. För att uppnå ett hållbart resande behövs bränsleeffektivare fordon, ett transportsnålare samhälle och förnyelsebara drivmedel. Därför är det viktigt att det i Nynäshamns kommun etableras tankställen för förnyelsebara drivmedel. Att diskutera Upplever du problem med VA-lösningen där du bor? Hur ska VA-frågorna lösas i de områden som nu har enskilt VA? Vad kan Nynäshamns kommun göra för att bidra till ökad återanvändning och återvinning? Hur kan vi minska energianvändningen? Hur kan andelen förnyelsebar energi ökas? Ska vindkraftverk byggas i Nynäshamns kommun? I vilka delar av kommunen? 22

23 Kommunens olika delar I olika delar av kommunen finns olika förutsättningar för den framtida utvecklingen. Varje del av kommunen ska tas till vara och utvecklas utifrån sina förutsättningar. En viktig fråga att avgöra i översiktsplanen är var i kommunen nya bostäder bör, respektive inte bör, tillkomma. Detta gäller såväl sammanhängande bostadsområden som var tillkomst av enstaka hus bör tillåtas. Av flera olika skäl är det lämpligast att lokalisera ny bebyggelse i eller i anslutning till befintliga tätorter. I de befintliga tätorterna finns ofta både kommersiell och offentlig service, till stor del på gång- eller cykelavstånd. Om ny bebyggelse lokaliseras i kollektivtrafiknära lägen och/eller på gång- eller cykelavstånd till skolor, arbetsplatser, service med mera minskar de boendes beroende av bil, vilket är positivt ur både miljö- och folkhälsoperspektiv. Bebyggelsestrukturen har även betydelse ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. En avgörande faktor vid lokalisering av ny bebyggelse och utbyggnad av fritidshusområden är möjligheten att anordna bra lösningar för vatten och avlopp. Bostäder, handel, arbetsplatser och service bör, där det är möjligt och lämpligt, samlokaliseras. Den politiska visionen (se kapitlet Framtidsvision) anger att kommunens befolkning år 2016 ska uppgå till personer, det vill säga en ökning med personer på 10 år. Denna kraftiga befolkningsökning ställer stora krav på byggande av nya, attraktiva bostäder, utökad kommersiell och offentlig service och nya arbetsplatser. Samtidigt är avvägning mellan olika intressen viktig, så att kulturlandskapet, skärgården och havet och naturen tas till vara för att bevara och stärka kommunens attraktivitet för boende och företagare. På följande sidor redogörs för förutsättningarna i kommunens olika delar och förslag till rekommendationer för hur kommunens olika delar ska utvecklas under kommande år. På sidan 47 finns en karta som sammanfattar förslagen för de olika delarna av kommunen. För delar av kommunen har fördjupade översiktsplaner (FÖP) antagits. En fördjupad översiktsplan för Torö, Svärdsö och Oxnö antogs Här studerades förutsättningarna för ny permanentbebyggelse, omvandling av fritidshus och bevarande av värdefulla naturområden. Våren 2002 antog Nynäshamns och Haninge kommuner en gemensam översiktsplan för sina kustområden Kustplanen. Kustplanen beskriver kustområdenas och skärgårdens värden och hur dessa ska bevaras, samtidigt som förutsättningarna för boende och verksamheter i området tas tillvara. I september 2004 antogs en fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad. Denna plan tar sin utgångspunkt i hur Nynäshamns stad ska fortsätta att utvecklas som en attraktiv småstad. En fördjupad översiktsplan för Ösmo tätort är under utarbetande. Planen ställdes ut sommaren 2006 och antagande beräknas ske i början av De delar av de fördjupade översiktsplanerna som är aktuella utgör viktiga underlag till denna kommunomfattande översiktsplan. De fördjupade översiktsplanerna finns tillgängliga på kommunens hemsida ( under Översiktsplaner. 23

24 Nynäshamn Enligt SCB bodde i Nynäshamns stad personer I september 2004 antogs en fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad. Denna plan tar sin utgångspunkt i hur Nynäshamns stad ska fortsätta att utvecklas som en attraktiv småstad. Här finns förslag på områden för förtätning, främst med nya bostäder, vilka områden som ska bevaras och hur grönstruktur, infrastruktur med mera ska tas tillvara och utvecklas. Utgångspunkten för nya områden för bostäder och verksamheter är att de ska placeras i anslutning till redan byggda Vy över Nynäshamn. områden för att utnyttja befintlig infrastruktur, service med mera. Utbyggnaderna ska göras så att småstadskaraktären förstärks och stadens olika delar bättre integreras med varandra. Vid planläggning av nya områden ska stor vikt läggas vid att återskapa delar av de gröna ytor som tagits i anspråk för byggnation av tidigare grönområden. Stadens framtida utbredning föreslås omfatta utbyggnader av norra och södra Lidatorp i norr och sträcka sig ner till Hamnviken i söder. Området i väster kring Fjättern föreslås att det inte ska bebyggas. På Bedarön föreslås också endast en mycket måttlig ökning av antalet bostäder. Stora delar av den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamns stad är fortfarande aktuella, och utgör ett underlag för den nya kommunomfattande översiktsplanen. En fråga som behöver diskuteras är om de i den fördjupade översiktsplanen förslagna utbyggnadsområdena räcker till för ortens expansion. Kommer Nynäshamns stad behöva växa utanför den föreslagna utbredningen? Ska staden i så fall växa västerut mot Fjättern (i motsats till vad som föreslogs i den fördjupade översiktsplanen) eller norrut längs 73:an mot Ösmo? Planering inför ombyggnader av pendeltågsstationerna i kommunen pågår. Perrongerna ska förlängas, för att möjliggöra trafik med längre pendeltåg. I samband med detta kommer även vissa förändringar av stationernas lägen och utformning att behöva göras. Bra utformade stationer, med hög tillgänglighet till fots, med cykel, buss och bil ökar möjligheterna för resande med kollektivtrafik. Att diskutera Vad är viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och verka i Nynäshamns stad? Hur kan stadens attraktivitet bevaras och utvecklas, samtidigt som vi bygger mer? Vad är viktigt att bevara, när det gäller exempelvis naturområden eller bebyggelse? Vilka delar av den fördjupade översiktsplanen tycker du är aktuella? Vad ska förändras? Hur många tycker du ska bo i Nynäshamns stad i framtiden? 24

25 holmen Norvikudden Norvik- S Äsp Sand Sundsholmen Brunnsviksholmen Tattran Furholmen Stångskär skär Bedarön Svallvik Såthholmen Kummel- Inre Gården skär Målarnäs Rönnklubben Kinnäbben Gårdssund Båsudden Marskär Lindskär Ängsudden Stora Lilla Marskär Trädgårdsholmarna häll Skyttens Örnäsudden Mörkdal Trindhällarna Kroksundsudden Tärnholmarna Mamsellholmen Bedarö mindre Tappholmen torp Norvik Hasselbacken Stora Grönvik Blommens- Hacktorp Alhagen Hacktorp Frejas holme Svandamms- Skrapan Åmhällarna Strandstugan Trehörningen Göstas trädgård parken Kalvö berget Nicksta Natvik Vårkas- Stadsparken Vaktberget Sandsskog skogen Hamnviksskogen Sand- hamns- Kvarnängen Karlsta Berga Älviken Stenberga Svedviksholmen Björklunden Blista Eneby Ekdal Johanneslund Kronoberg Västerhus Sjövik Milldal Näset Nynäs Nybygget Solbergsholmen Kärrboholmen Norrra Käringboda Södra Käringboda Sågen Lövhagen Norrhagen Måshällan Sofiero Hamnvik Bastviksholmen holm Valsjö Grindstugan an Slåkärr Svalgrund 1 km Riksintresse för friluftslivet Natura 2000-område (riksintresse) Naturreservat Föreslagen bebyggelse (enligt den fördjupade översiktsplanen) Nynäshamn Norvik - planering för hamn samt verksamhetsområde pågår.

26 Ösmo tätort Enligt SCB bodde 3473 personer i Ösmo tätort En fördjupad översiktsplan för Ösmo tätort är under utarbetande. Planen sändes på utställning sommaren 2006 och antagande beräknas ske i början av Den fördjupade översiktsplanen för Ösmo behandlar bland annat förtätning och förändring av Ösmo centrum, områden för ny bostadsbebyggelse och frågor angående kommunikationer (gång, cykel, kollektivtrafik och vägnät) inom och till/från Ösmo. I den fördjupade översiktsplanen anges att Ösmo centrum behöver förstärkas och utvecklas för att kunna bibehålla och utveckla den service som finns, och en utökning av kommersiella ytor i centrum föreslås. Skoltomten behöver få en tydligare avgränsning, för att underlätta skolans verksamhet och ge eleverna en säkrare och tryggare miljö. Planering inför om- Parken i Ösmo centrum. byggnader av pendeltågsstationerna i kommunen pågår. Perrongerna ska förlängas, för att möjliggöra trafik med längre pendeltåg. I Ösmo ska perrongen förlängas söderut. I samband med ombyggnaden av Ösmo station föreslås att en ny stationsmiljö med ett resecentrum skapas norr om Nyblevägen. Bra utformade stationer, med hög tillgänglighet till fots, med cykel, buss och bil ökar möjligheterna för resande med kollektivtrafik. Nya bostäder föreslås mellan centrum och stationen, längs med och söder om västra delen av Nyblevägen. Viksängens idrottsplats ska vara kvar tillsvidare. På sikt kan det bli aktuellt med bostadsbebyggelse här, under förutsättning att Ösmo IP byggs ut. En hästby är planerad väster om Ösmo, i anslutning till Vansta ridstall. I Ösmo finns stor efterfrågan på tillgängliga bostäder i flerbostadshus med hiss, något som saknas i dagsläget. Tillgängliga lägenheter bör tillkomma i ett centralt läge i Ösmo, med närhet till servicen i centrum, pendeltåg och buss. Att diskutera Vad är viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och verka i Ösmo tätort? Vad är viktigt att bevara, när det gäller exempelvis naturområden eller bebyggelse? Hur många tycker du det ska bo i Ösmo i framtiden? Är det något av förslagen i den fördjupade översiktsplanen du tycker bör ändras? 26

27 Utveckling av Ösmo centrum Lövhyddan Mellanberg Utbyggnad av kommersiella lokaler Avgränsning av Vanstaskolans Stensvik skolgård Busstrafiken Stora Breddal Sjöudden Viksängens IP är kvar tills vidare. På sikt ska eventuellt nya bostäder byggas här. I så fall ska Ösmo IP byggas ut. Ösmo Prästtorpet Sköndal Bostäder längs Nyblevägen, samt omvandling av vägen till en stadsgata för alla trafikslag. Kopplingen mellan centrum och resecentrum behöver förstärkas, så Muskösund att det blir lätt att hitta, säkert och tryggt. Kyrkhagen Skogshy Sandha a Resecentrum ska planeras i samarbete med Banverket och SL. Nibble e Korsningarna vid väg 225- Maria Barkmans väg resp. Nyblevägen-Maria Barkmans väg ska ses över för att bli säkrare Liljetorp Åbylöt Styrgryt Kviglöt Solgläntan Björkbacken Grönaskog Björnmyran Området söder Lötberget om Nyblevägen Om Viksängen bebyggs ska Ösmo IP byggas ut Område för nya bostäder Lillgryt Ösmos östra infart ska ses över för att bli säkrare Befintligt stationsläge Halleberg Ny sträckning Gryt av väg 73 Johanneslund Nibble ängar Planerat bostadsområde (hästby) Gorjan Planerad utbyggnad av industriområde Grindängen Källberga Utredningsområde i fördjupad översiktsplan Gorjbacken Riksintresse för kulturmiljövården 500 m Västergryt Avgränsning av fördjupad översiktsplan Riksintresse för naturvården Axelsberg

28 Landfjärden Inom Landfjärdenområdet finns ca 200 fastigheter. Enligt kommunens samhällsbyggnadsprogram är % permanentbebodda. Boende i Landfjärden uppskattar dock andelen permanentbebodda hus till ca 70 %. Andelen permanentbebodda hus har ökat successivt under de senaste decennierna, och kommer troligen att öka ytterligare framöver. Enligt SCB bodde i Landfjärden 255 personer Förutsättningarna för lokala VA-lösningar i Landfjärdenområdet är dåliga, på grund av begränsade möjligheter till infiltration av avloppsvatten och att lämplig recipient saknas. Detta begränsar i nuläget möjligheterna att bygga nya bostäder. Södra Landfjärden från sjösidan. Väg 73 går nu genom Landfjärden, men den nya väg 73 som håller på att byggas kommer att dras väster om Landfjärden. Detta gör att trafiken kommer minska kraftigt på den nuvarande väg 73, vilket innebär ökad trafiksäkerhet och framkomlighet för gående och cyklister. Våren 2006 togs beslut om att upprätta ett program för detaljplan för Landfjärden. Inriktningen för detaljplanen anges i ett så kallat start-pm. Här anges att målet med planläggning av området är att man ska kunna bygga och bo i Landfjärden med godtagbara lösningar för vatten och avlopp. Vidare redogörs för möjligheter till förtätning av befintlig bebyggelse samt utbyggnad i anslutning till orten. Enligt en första uppskattning skulle ca 350 tomter för småhus kunna tillkomma genom delning av tomter, byggande på obebyggda tomter och genom att bygga på mark norr om Landfjärden. Start-PM finns tillgängligt på kommunens hemsida ( under Detaljplaner, Pågående planer, Ösmo. Att diskutera Vad är viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och verka i Landfjärden? Vad är viktigt att bevara, när det gäller exempelvis naturområden eller bebyggelse? Vilken sorts ort tycker du att Landfjärden ska utvecklas till? Vilken sorts bostäder behövs? Service? Arbetsplatser? Tycker du att förslagen i Start-PM för detaljplan är bra? 28

29 Landfjärden Haninge Sotholmen kommun Lillbacken Lövlund Storbacken Betsholmen Vreta Jakobsberg Lindvreten Stenbrink Ådala Solskenet Springtorp Hammarberget Landberga Katrineberg Väg 73 Kolbotten Palmsta Ny sträckning av väg 73 Hammersta gård Avgränsning för pågående detaljplan (preliminär, enligt start-pm) Norrsjälv Föreslagen utbyggnad (enligt start-pm för detaljplan) Säteriet Ekbacken 500 m Naturreservat Riksintresse för kulturmiljövården Riksintresse för naturvården Natura 2000-område (riksintresse)

30 Segersäng Våren 2002 antogs en detaljplan för Segersäng med syftet att möjliggöra en etappvis utbyggnad av cirka 220 bostäder. Denna nya bebyggelse har ett bra läge ur kommunikationssynpunkt, då pendeltåg trafikerar Segersängs station. I området finns en förskola, men övrig service saknas. Det finns faktorer som talar för att i framtiden tillåta ytterligare bebyggelse i anslutning till Segersäng. Dessa faktorer är bland annat närheten till kollektivtrafik, fördelar med att bygga i anslutning till befintlig bebyggelse och att öka underlaget för service i området. Vid planering av ny bebyggelse ska naturligtvis hänsyn tas till befintlig bebyggelse, natur- och kulturvärden med mera. Att diskutera Vad är viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och verka i Segersäng? Vad är viktigt att bevara, när det gäller exempelvis naturområden eller bebyggelse? Vilken sorts ort tycker du att Segersäng ska utvecklas till? Tycker du att ytterligare bebyggelse bör tillåtas? 30

31 Segersäng Stadsbergsknuv Vret Lisselängskärr Segersängstorp Breda bergen Lisseläng Slåkärret Björkkärr Sandbrink Kortmanstorp Norrsjä gnan Sumpen Södersjälv Lång- kärr 500 m Marielund Flaggastorp Norra skolan Väg 73 Drakboda Gräsdal Tallbacken Kråklöt Nederfors Kärret Banksta Jursta Pendeltågsstation Framtida väg 73 Vretafors Detaljplan från 2002, delvis utbyggt Kängsta Boberget Lövhagen

32 Torö, Svärdsö och Oxnö En fördjupad översiktsplan för Torö, Svärdsö och Oxnö antogs Syftet med planen var sammanfattningsvis att: 1. Utreda förutsättningarna för ny permanentbebyggelse i centrala lägen för befolkning med anknytning till platsen. 2. Studera möjligheterna att bibehålla och helst förbättra servicen, exempelvis barnomsorg och butik. 3. Utreda förutsättningarna för att konvertera befintliga fritidshus till permanentbostäder. Vatten- och avloppsförsörjningen av fritidshusområdena är mycket problematisk, varför dessa frågor måste studeras speciellt. 4. Utreda förutsättningarna för att bevara och vidareutveckla områden av intresse för naturvården och det rörliga friluftslivet. Planområdet är beläget inom den riksintressanta kustzonen med genomgående höga natur- och rekreationsvärden. Hela Torölandet är riksintresseområde för högexploaterad kust enligt Naturresurslagen 3 Kap 2 (nu ersatt av Miljöbalken 4 kap 2 ), vilket innebär att turismen och friluftslivets (främst det rörliga friluftslivets) intresse ska beaktas då man ska bedöma om exploatering ska tillåtas. I den fördjupade översiktsplanen anges att viss permanentning av fritidshus samt ny bebyggelse kan tillåtas, under förutsättning att VA-frågorna kan lösas. På vissa platser finns problem med eller risk för saltvatteninträngning i brunnar. Stora områden är olämpliga för infiltration av avloppsvatten. De höga naturvärdena och värden för friluftslivet innebär också att ny bebyggelse bör begränsas till lämpliga områden. Delar av Torö är utpekat som riksintresse för naturvård och på halvön Ören finns ett naturreservat. Stora områden, främst på Torö, men även på Svärdsö och Oxnö, är utpekade som värdefulla naturområden i kommunens översiktliga naturinventering. Befolkningen på Torö, Svärdsö och Oxnö uppgick enligt SCB till 640 personer, fördelat på 317 personer på Torö, 154 personer på Svärdsö och 169 personer på Oxnö. Dessutom finns fritidshus som är bebodda delar av året. Enligt en uppskattning är cirka 20 % av husen på Torö, Svärdsö och Oxnö permanentbebodda, medan 80 % är fritidshus. En förutsättning för ökat permanentboende är att VA-frågorna får en lösning som på lång sikt är lämplig ur såväl ekonomiskt perspektiv som ur miljö- och hälsoskyddsperspektiv. En utredning av förutsättningarna för olika VA-lösningar på Torö, Svärdsö, Oxnö samt Lisö genomfördes under sommaren och hösten Denna utredning är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Att diskutera Vad är viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och verka på Torö, Svärdsö och Oxnö? Vad är viktigt att bevara, när det gäller exempelvis naturområden eller bebyggelse? Vilka områden tycker du är lämpliga för utökad permanentbebyggelse? Finns områden som bör bevaras för fritidsboende? 32

33 k n en Skärlinge Tottnäs Torö, Svärdsö och Oxnö Vinsberget Oxnögården Naturreservat Dyvik Frönäs Nabben Skoga Oxnö S.Oxnö Svärdsund Ängsholmen Dyvik Kärringboda Nickstaviken Hamnvik Lindholmen Svärdsö Degerholmen Rassa Långholm Lövhagen Fritidsområde Stattnäs Bergholmen Nynäsviken Byviken Storudden Lilludden Tistelholmen Storbygården Torö Norrskog Storbygården Sågsten Tattmar Råholmen Rösängen Sågviken Norrbro Järflotta Kalksk Valsviken Naturreservat Lökvik Bråten Solvik Verkarö skär Fågelsk. område Stensvik Lillhamra Ören Naturvårdsomr. Örudden Stenstrand Mjösund Herrhamra Ankarudden Bergvik fiskehamn Trävik Gustavsro Konabbsfjärden Naturreservat 1 km Natura 2000-område Långsu Str Läskär Riksintresse för friluftslivet Riksintresse för naturvården Bodskär

34 Landsort På Landsort, eller Öja som ön egentligen heter, bor ca 35 personer (enligt SCB, ). Här finns även fritidshus som är bebodda delar av året. Bebyggelsen är koncentrerad till södra delen av ön. Ön är av riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv, samt skyddad som naturreservat. Turismen har mycket stor betydelse för Landsort och är viktig att ta vara på och utveckla utifrån öns förutsättningar. Landsort är även en intressant flyttfågellokal. Vid Landsorts fågelstation bedriver en ideell förening ringmärkning, sträckräkning och forskning. Landsort trafikeras med båt (Waxholmsbolaget) från Ankarudden på Torö. Under turistsäsongen finns problem med att hamnarna på Landsort är för trånga. Ett arbete för att åtgärda detta pågår. Landsort omfattas av den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamns och Haninges kustområden Kustplanen, som antogs Sedan dess har en avsaltningsanläggning för utvinning av dricksvatten ur havsvatten tagits i bruk. Ett problem är att VA-ledningarna är gamla och behöver bytas. De flesta fastigheterna är anslutna till ett gemensamt avloppsreningsverk. En del av ön (bebyggelsen vid Storhamn) omfattas av detaljplan. Att diskutera Vad är viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och verka på Landsort? Vad är viktigt att bevara, när det gäller exempelvis naturområden eller bebyggelse? Hur tycker du att Landsort ska utvecklas? 34

35 rshäll Svartklubben Trävikskär Studentsklubbarna Landsort Södra Klubbarna Kinnäbben Norrudden Fågelskär Lilla Ålkråkhäll Stora Ålkråkhäll Stora Käringholmen Österklinten Österklintblänkan Stora Vinterskäret Vinterskärsbådarna Hålkobbedsblänkan Lilla Käringholmen Saltsäcken Torsholmen Lilla Vinterskäret Österhamnsblänkan 500 m Naturreservat Riksintresse för kulturmiljövården Riksintresse för naturvården Riksintresse för friluftslivet

36 Ösmo landsbygd Sedan årsskiftet 2006 ingår det som tidigare var Torö församling i Ösmo församling. Kustområdena i Ösmo församling omfattas av den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamns och Haninges kustområden Kustplanen, som antogs Generellt anges här att nya bygglov ska behandlas restriktivt. I princip ska ny bebyggelse endast få tillkomma som komplettering och förtätning av befintlig bebyggelse. Angående öarna Himmelsö, Herrö och Yxlö anges att ny permanent bebyggelse kan tillkomma under förutsättning att VA-frågan kan lösas och om ny byggnad inte strider mot strandskyddet. Var och i vilken utsträckning ny bebyggelse ska tillåtas på Himmelsö, Herrö och Yxlö ska utredas och diskuteras vidare i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Vad gäller ny bebyggelse i övriga delar av Ösmo församling ska den endast tillåtas där det är lämpligt med avseende på exempelvis en långsiktigt hållbar VA-försörjning, tillgång till kollektivtrafik och hänsyn till natur- och kulturvärden och landskapsbild. Nya bostäder ska inte tillåtas i alltför bullerutsatta lägen eller där det är olämpligt på grund av riskfaktorer, exempelvis risk för översvämning eller risker på grund av transport av farligt gods. Ökade byggrätter och andra åtgärder som underlättar permanentning av fritidshusområden ska tillåtas endast där det är lämpligt enligt kriterierna ovan. Att diskutera Vad är viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och verka i Ösmos landsbygd? Vad är viktigt att bevara, när det gäller exempelvis naturområden eller bebyggelse? Tycker du att ytterligare bebyggelse bör tillåtas? I så fall var? 36

37 37

38 Spångbro Sunnerby I Spångbro och Sunnerby (Sorunda tätort) bodde 1285 personer , enligt statistik från SCB. Byggande av nya bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse i Spångbro och Sunnerby bör, om intresse finns, utredas vidare. Här finns service (skola, äldreboende, affär mm), tillgång till kollektivtrafik (buss) samt kommunalt VA. Dessa faktorer talar för att nya bostäder bör tillåtas. Fler bostäder i området bidrar till ett bättre befolkningsunderlag för att bibehålla och eventuellt utöka den service som finns. Vid planering av ny bebyggelse ska naturligtvis hänsyn tas till befintlig bebyggelse, naturoch kulturvärden med mera. I omgivningen finns områden med höga eller mycket höga naturvärden, vilket särskilt ska beaktas. I det fortsatta arbetet med översiktsplanen ska fördjupade studier göras av förutsättningarna för utveckling av Spångbro och Sunnerby. En analys som visar på ortens förutsättningar och möjligheter (en så kallad ortsanalys) bör tas fram. Att diskutera Vad är viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och verka i Spångbro och Sunnerby? Vad är viktigt att bevara, när det gäller exempelvis naturområden eller bebyggelse? Ska orten förtätas/byggas ut med fler bostäder, arbetsplatser eller service? Hur och var, i så fall? Vilken sorts ort tycker du att Spångbro Sunnerby ska utvecklas till? 38

39 Billsta Uvängen Nymanstorp Spångbro - Sunnerby Nyvreten Nyhagen g Karlslund Grönlund Torp Torps malm n Långbackarna Tyrved ygget Dybacken Marieberg Gorrbacken Gudby Norra Lugnet Skogseldskärr Hammarsbacken Solliden Karlsborg Torp Sundsta Hoxla Torps by xla Klockargården Spångbro Sunnerby a Hästhagen Udden Ullevi udd Varplötarna Ullevi backe 500 m Väfsla Riksintresse för kulturmiljövården

40 Grödby I Grödby tätort bodde enligt statistik från SCB 341 personer Då är inte de omgivande områdena medräknade och inte den nya bebyggelsen i Grödbylund År 2005 påbörjades arbetet med en översiktlig studie av Grödbyområdet. Syftet med detta arbete är att redovisa förutsättningarna för en förtätning av Grödby tätort med nya småhustomter och möjligheter till permanentboende inom intilliggande fritidshusområden. Den utvecklingsplan som är under framtagande ska utgöra underlag för den nya kommunomfattande översiktsplanen och fungera som stöd för planläggning innan den nya kommunomfattande översiktsplanen blivit antagen. Arbetet med utvecklingsplanen ska fortsätta och bilda underlag till översiktsplanen. Vändplatsen mitt i Grödby. Ett ökat intresse från markägare och ett intresse för Grödby som bostadsort har medfört att kommunen har pågående detaljplaner och förfrågningar på ytterligare nya planer som totalt skulle utöka tätorten med ca nya enbostadshus. Samtidigt pågår en ökad permanentning av fritidshusområdet Norr Enbys 42 fastigheter. Den tidigare begränsande kapaciteten i den lokala VA-anläggningen har förbättrats genom att VA-ledningar som leder avloppsvattnet till reningsverket i Torp byggts under Befolkningsunderlaget för skola och förskola förväntas öka till följd av nu aktuell planläggning och efterföljande nybyggnad av småhus. Som en följd av detta behöver Fagerviks skolas område ytterligare utökas. Förutsättningarna för gång- och cykeltrafiken i området måste förbättras. Det finns behov av att binda ihop ortens olika delar med gång- och cykelstråk. Gångtrafiken till Fagerviks skola, i synnerhet passagen över väg 542, behöver få bättre förutsättningar. Buss 858 vänder i Grödby och boende i Grödbymalm saknar gång- och cykelväg till busshållplatsen. Det finns behov av att stärka Grödby som ort. Dels finns behov av service så som livsmedelsbutik eller kiosk, dels kan Grödbys identitet utvecklas genom utformning av offentliga platser som parkmark, lekplats eller andra former av mötesplatser. Planteringar, trädrader, trädgrupper och solitära träd skulle kunna förstärka den lantliga karaktären. Att diskutera Vad är viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och verka i Grödby? Vad är viktigt att bevara, när det gäller exempelvis naturområden eller bebyggelse? Vilken sorts ort tycker du att Grödby ska utvecklas till? Ska orten förtätas/byggas ut med fler bostäder, arbetsplatser eller service? Hur och var, i så fall? 40